Nationella konferensen Avlopp & Miljö (#NAM)

Transkript

1 INBJUDAN OCH PROGRAM Nationella konferensen Avlopp & Miljö (#NAM) Forum för kunskap och diskussion om dagvatten, spillvatten, avloppsanläggningar och dess betydelse för kretslopp, klimat och miljö. Örebro januari 2015

2 Nationella konferensen Avlopp & Miljö Syfte och Målgrupp Nationella konferensen Avlopp & Miljö är ett nytt forum för kunskapsutbyte och diskussion om dagvatten, spillvatten, avloppsanläggningar och dess betydelse för kretslopp, klimat och miljö. Konferensen är till för dig som arbetar med frågor som rör kommunal dagvatten-, avlopps- och slamhantering oavsett om du finns på en liten eller stor kommunal VA-organisation, myndighet, högskola, forskningsinstitut, företag eller i annan verksamhet. Du får ta del av erfarenheter från praktiska projekt blandat med resultat från forsknings- och utvecklingsprojekt. Nya och förväntade krav på verksamheterna presenteras och diskuteras. Vi räknar med att vi blir ca 200 personer som träffas för att diskutera framtidens avloppslösningar. Välkommen Programkommitté Karin Jönson, LTH (VA-teknik Södra) Linda Åmand, IVL Svenska Miljöinstitutet (VA-kluster Mälardalen) Lisa Osterman, Örebro kommun Maria Viklander, LTU (Kluster Dag&Nät) Daniel Hellström, Svenskt Vatten Peter Sörngård, Svenskt Vatten

3 Program 20 januari Samling och fika Gemensam session kl Välkommen (Nämndordförande/kommunalråd Örebro) Framtida reningskrav för dagvatten, ledningsnät och reningsverk Camilla Westerlund, Vattenmyndigheten i Bottenviken Av Camilla får du veta vad de fem regionala vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram för att nå miljökvalitetsnormerna för vatten kan medföra för landets kommunala VA-verksamheter. Krav kommer men av vilket slag? Villkor för framtidens kretslopp om vi nu ska ha något? Anders Finnson, Svenskt Vatten, Sunita Hallgren, LRF Bensträckare Anders och Sunita talar om förutsättningarna och om vad som behövs utvecklas om kretsloppen för näringsämnen ska slutas mellan stad och land Vad betyder inläckage/tillskottsvatten för de totala utsläppen? Maria Rothman, Norrköping Vatten, Ann Mattsson, Gryaab Maria och Ann berättar om konsekvenser av tillskottsvatten i Norrköping och Göteborg Hur förbereder sig svenska avloppsanläggningar för strängare krav? Karin Jönsson, VA-teknik, Lunds tekniska högskola Karin redovisar hur kommunala reningsverk har valt att göra för att kunna möta de ökande kraven. Du får en överblick av förberedelser som pågår och konkreta exempel från olika delar av landet Mingellunch i stora lokalen, Club 700 och foajén Parallella spår Spår 1: Klimatsmarta avloppsreningsverk Reningsverken kan bidra till minskad klimatpåverkan genom att minska de egna utsläppen av växthusgaser samt genom effektivare energianvändning, ökad produktion av biogas och effektivare användning av gasen. Du får reda på resultat från FoU-projekt som handlar om hur klimatpåverkan kan minskas. Spåren följs upp efterföljande dag i olika workshops Klimatpåverkan från avloppssystem en introduktion Daniel Hellström, Svenskt Vatten Daniel presenterar vilka delar av avloppsanläggningarna som påverkar klimatet och några projekt som tittat närmare på detta Utsläpp av lustgas och metan från avloppssystem vad vet vi och vad kan modellerna lära oss? Magnus Arnell, Urban Water och doktorand vid IEA, Lunds tekniska högskola Magnus redovisar resultat från kunskapssammanställning och avancerad modellering Reglerteknik för resurseffektiv rening av avloppsreningsverk Bengt Carlsson, Uppsala Universitet, Linda Åmand, IVL Svenska Miljöinstitutet Bengt och Linda från VA-kluster Mälardalen visar hur klimatpåverkan kan minskas genom användning av mer avancerad reglerteknik.

4 Program 20 januari Minska utsläppen av växthusgaser från hanteringen av avloppsvatten och avloppsslam Håkan Jönsson, Sveriges Lantbruksuniversitet Fika Håkan redogör för resultaten från ett treårigt forskningsprojekt där utsläpp från slamhantering och rejektvattenbehandling undersökts Anammox för klimatsmart kväveavskiljning Elzbieta Plaza, KTH Elzbieta redovisar resultat från de senaste årens forskning om kvävereningsprocessen som kräver mindre luftning och ger mer biogas Verktyg för att bedöma klimatpåverkan från avloppsreningsverk Susanne Tumlin, Gryaab Susanne presenterar ett verktyg för att beräkna klimatpåverkan från avloppsreningsverk Frågor & diskussion Spår 2: Hållbara kretslopp Det är angeläget att återföra växtnäringen i reningsverkens slam, men slammet innehåller farliga ämnen eller spår av sådana ämnen. Vetenskapligt sett är det långt till nivåer som idag innebär risker vid användning av slam direkt på jordbruksmark, men slamkvaliteten behöver förbättras för att hålla den långsiktiga upplagringen i mark nere. Det behövs mer kunskap om föroreningarnas transportvägar i miljön. Det behövs också alternativ till användning av slam direkt på jordbruksmark Hållbara kretslopp en introduktion Anders Finnson, Svenskt Vatten Finns det miljögifter i sockerbetor odlad på slamgödslad mark? Maritha Hörsing, KTH Maritha redovisar resultat från prover tagna vid fältförsök som sedan 1980-talet pågått i Skåne Skogen rätt plats för slammet? Kenneth Sahlén, SLU Kenneth informerar om effekter av att använda torkad och pelletterad rötrest i skogsgödslingsförsök Strategier att reducera silver och vismut i urbant avloppsvatten Jennie Amneklev, Linnéuniversitetet Silver och vismut är prioriterade enligt Revaq. Jennie redovisar resultat från substansflödesanalys och presenterar åtgärder för att minska belastningen Bedömning av påverkan från lakvatten metodik för farliga ämnen Mats Allmyr, WSP Fika Mats presenterar en metodik avsedd att användas inom Revaq för att bedöma hur lakvatten påverkar reningsverk Vad innehåller klosettavloppsvatten? Sven-Erik Svensson, Sveriges Lantbruksuniversitet Sven-Erik presenterar undersökning av 60 spårelement i klosettavloppsvatten.

5 Program 20 januari Vad gör de i Europa med slammet och hur bra blir det? Ulrika Olofsson, UMEVA, Cecilia Bertholds, Käppalaförbundet, Magdalena Svanström, Chalmers Ulrika, Cecilia och Magdalena ger oss inblick i resultaten från ROUTES, ett av de större europeiska forskningsprojekten om slam under senare år Europeisk forskning för fosforutvinning Anders Nättorp, FNHW Schweiz Fosfor- P-rex ett Europeiskt FoU-samarbete om fosfor i kretslopp Frågor & diskussion Spår 3: Dagvatten, bräddvatten och ledningsnät Redovisning av projekt som syftar till minskad miljöbelastning från ledningsnät och dagvattensystem (inklusive frågor om överutsläpp p.g.a. hög hydraulisk belastning) Rening av bräddvatten Stefan Marklund, Luleå kommun, Emil Eriksson, Järven Ecotech AB Spåra källor till dagvattenföroreningar och samtidigt uppskatta tillskottsvattentillflöden? Jonathan Matsson, VA-teknik Luleå tekniska universitet Spåra inflöden av spillvatten till dagvattennät On-linemätningar, näringsämnen och bakterier Oleksander Panasiuk, VA-teknik Luleå tekniska universitet Fika Bakterier i dagvatten Jenny Haapala, Östersund, Helene Galfi, VA-teknik Luleå tekniska universitet Nya tekniklösningar för dagvattenrening? Annelie Hedström, VA-teknik Luleå tekniska universitet Frågor & diskussion Annelie Hedström och Maria Viklander, VA-teknik Luleå tekniska universitet Middag på Örebro slott (Rikssalen)

6 Program 21 januari Workshops (bensträckare ) A. Vad händer på reningsverken? en exposé Små som stora VA-organisationer sammanfattar pågående projekt från sina avloppsreningsverk. Kom och få en ögonblicksbild av vad som är på gång runt om i landet och var med och diskutera resultat, tillvägagångssätt och för- och nackdelar. Ombyggnation och utbyggnad av verket, Per Grunhagen, UMEVA Ombyggnad av Skebäcksverket för att möta skärpta krav, Jan Rönnkvist, Örebro kommun Nya krav nya reningstekniker, Mikael Cimbritz, Sweco Gränshandelns konsekvenser för Töcksfors reningsverk, Cathrin Sköld, Årjängs kommun Stockholm Vattens väg till världens största MBR-anläggning, Jonas Grundestam, Stockholm Vatten Actiflo som sista reningssteg för kemfällning i Fredriksberg, Tommy Gärdeman, Ludvika kommun Biologisk fosforavskiljning med ARP hur fungerar det?, Carol Banck, VIVAB Stabilare Bio-P med sidoströmshydrolys, Mats Bäckman, Kungsbacka kommun När blir det för mycket vatten i reningsverket, Ann Mattsson, Gryaab Klaffluckor för att förhindra att ån rinner in i reningsverket, Oleksandr Panasiuk, VA-teknik LTU Slamavvattning med skruvpressar, Henrik Kruuse af Verchou, Tekniska Verken i Linköping Hur bekämpa filament i aktivt slam? Marinette Hagman, NSVA Utvinning av näringsämnen ur slam, Marinette Hagman, NSVA Resursutvinning i fokus på Käppalaverket, Anna-Maria Sundin, Käppalaförbundet Fällningsdammar för bräddvattenrening, Stefan Marklund, Luleå kommun Dålig luktavskiljning kan äventyra biogasutbyggnaden, Sten-Åke Barr, Ångpanneföreningen Ansvarig: Karin Jönsson, VA-teknik Södra B. Modellering och simulering av avloppsreningsverk workshop Processmodeller kan bland annat användas för att öka förståelsen för processen, för att testa scenarier och hypoteser samt i utbildningssyfte. När utsläppskraven skärps och många anläggningar får nya eller ändrade reningssteg kan simuleringsmodeller vara ett användbart verktyg. Här får du lära dig mer och diskutera vilka möjligheter och begränsningar som finns med att använda simuleringsmodeller på svenska reningsverk. Ansvarig: Linda Åmand, VA-kluster Mälardalen C. Dagvattenanläggningar workshop Det finns flera olika metoder för att hantera och rena dagvatten. På workshopen diskuteras erfarenheter av dagvattenrening och vilket utvecklingsbehov som finns. Särskilt fokus på frågor som rör drift och underhåll av dagvattenanläggningar. Ansvarig: Maria Viklander, Dag&Nät

7 Program 21 januari D. Avloppssystemens klimatpåverkan workshop Reningsverken kan bidra till minskad klimatpåverkan genom att minska sina utsläpp av växthusgaser samt genom effektivare energianvändning, ökad produktion av biogas och effektivare användning av gasen. Under workshopen lyfter vi fram och diskuterar några goda exempel och fokuserar på effektivare elanvändning samt åtgärder för att minska utsläppen av metan och lustgas. Hur får vi kontroll på efterrötning och metanemissioner vid slambehandling Erik Nordell, Tekniska Verken i Linköping Eleffektivisering och utsläpp av växthusgaser så arbetar vi på Käppalaverket för att optimera driften ur klimatsynpunkt Andreas Thunberg, Käppalaförbundet Energieffektivisering och klimatoptimering på mindre reningsverk om hur Gästrike Vatten rustar upp och effektiviserar äldre reningsverk Richard Faber, Gästrike Vatten Lunch. Conventum Studiebesök Har du föranmält dig till något av studiebesöken nedan är du välkommen att stiga in i bussen. Efter besöket återvänder bussen till Conventum. Antalet platser per studiebesök är begränsat, så först till kvarn vid föranmälan avgör. För besöken 1 4 gäller kläder efter väder. 1. Skebäcksverket, det stora avloppsreningsverket i Örebro 2. Dagvattenreningen i Örebro, Besök på några av reningsanläggningarna som tar hand om ca 50 % av miljögifterna i stadens dagvatten. 3. Örebros naturvårdsarbete med stadsnära naturreservat som Oset och Rynningeviken 4. Gemensam biogassatsning i regionen med besök på nya biogasanläggningen i Karlskoga 5. Kretsloppslandet, som är en ny interaktiv utställning om hållbar utveckling. Tekniska kvarnen, Örebro (

8 Nationella konferensen Avlopp & Miljö Tid och plats Januari 2015 på Conventum i Örebro Konferensavgift Hela konferensen Middag 20 januari Endast en dag Svenskt Vattens medlemmar* Företagsabonnenter Ej medlemmar * Svenskt Vattens medlemmar, dvs VA-organisationer och kommunala förvaltningar, såsom Park, Gata, Plan, Miljö och Hälsa. Därutöver erbjuds medlemspriset även till tillsynsmyndigheter, statliga myndigheter, lärare och forskare på skolor med VA-utbildning. Ingen avgift för föredragshållare den dag presentationen hålls. Föredragshållare betalar kr om de önskar vara med hela konferensen. I konferensavgiften ingår kaffe och luncher 20 och 21 januari. Faktura skickas i samband med konferensdagarna. Priser exklusive moms. Anmälan Anmäl dig på Sista anmälningsdag är 7 dagar innan, i mån av plats. Din anmälan är bindande men kan överlåtas till annan person inom samma företag. Bokningsbekräftelse skickas direkt vid anmälan och kallelse en vecka innan konferensen. Avbokning/ombokning Vid avbokning 8 dagar före eller mer utgår ingen avgift, därefter full avgift. Skicka gärna en ersättare vid förhinder. Kontakt Vid praktiska frågor vänligen kontakta Maria Wedberg, Svenskt Vatten, kursbokning@svensktvatten.se, telefon Vid frågor om programmet vänligen kontakta Peter Sörngård Svenskt Vatten, peter.sorngard@svensktvatten.se, telefon Konferenslokal Konferensen hålls på Conventum, Olof Palmes torg 1, Örebro. Lokal: Club700, Logi Logi ingår ej. Svenskt Vatten har reserverat ett begränsat antal rum januari som bokas av deltagarna själva till priser enligt nedan före den 20 november, därefter i mån av plats. Båda hotellen ligger på promenadavstånd till Conventum, Scandic Grand ligger lite närmare. Login betalas av deltagarna själva direkt till aktuellt hotell. Priserna är exklusive moms. Elite Stora Hotellet, Drottninggatan 1. Enkelrum: kr /natt. Dubbelrum: kr/natt. Bokning: , uppge bokningskod: Svenskt Vatten. Scandic Grand, Fabriksgatan 21. Enkelrum: kr/natt. Dubbelrum: kr/natt. Bokning: , uppge bokningskod: BSVE eller Svenskt Vatten. Box SE Bromma Phone: Fax: svensktvatten@svensktvatten.se Grafisk form: Ordförrådet AB