Förvaltningsberättelse Nämndernas verksamhetsberättelser Ekonomiska sammanställningar

Transkript

1 Bilaga KS 2011/84/1 SALA KOMMUN Komm,:rstYI eiseds förvaltning Ink;, 2 3 Förvaltningsberättelse Nämndernas verksamhetsberättelser Ekonomiska sammanställningar

2 3 (134) ÅRSREDOVISNING 2010 o ARSREDOVISNING 2010

3 5 (134) ÅRSREDOVISNING 2010 INNEHÅLL INLEDNING Organisationsschema " Snabbfakta, 4 år i sammandrag... Presentation av kommunens styrmodei!... FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE"... Viktiga händelser.. Omvärldsanalys... Ekonomisk översikt Medarbetare... Samrr,anställd redovisning,... Målavstämning - God ekonomisk hushållning... NÄMNDERNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSER Kommunstyrelsens verksamhetsberättelse...,... Räddningstjänstens verksamhetsberättelse... Krisberedskap...,... Tekniska nämndens verksamhetsberättelse... Verksarnhetsansvar..."... Bygg- och miljönämndens verksamhetsberättelse..."..."... Revisionens verksamhetsberättelse... Överförmyndarens verksamhetsberättelse... Kultur- och fritidsnämndens verksamhetsberättelse... Skolnämndens verksamhetsberättelse... Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens verksamhetsberättelse... Vård- och omsorgsnämndens verksamhetsberättelse 2010 EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR Kommunens redovisning... Koncernens redovisning Redovisningsprinciper... Begrep psförkla rl n ga r " (134)

4 6 (134) ÅRSREDOVISNING 2010 INLEDNING Organisationsschema I,,, V",lberedn,ng (5) valnämnd (S) I l<<>m",unf"l!m"k:tige (45) Kommunstyrelsen (13) SKN OAN j(fn (Arbetslo..netsnämnd Skol Utb,ldnings- och Kultur- act! 6eredSki'OpSnamnd namnden arbetsmar!<nads- frltlds- Raddningsnamnd namnd.. n nämnden Cjvllförsvarsnamnd,,, Kristidsnamnd) '" 'U AU AU Arbetsutskott I I I Ko_L... I S", OA' Kse on Skol- Utb,ldn,ngs- och K<.dtur- K" och Kommun- RaddnJngsforvaltmngen art;>etsmarknads- fr'tids- styrelsens tjanst.. n forvaltningen förv"ltningen förvaltning Kommun"""I",o,., (5) (--re;:. VON Vilrd- och omsorg!;" "amnden (ll) 'U VO, Värd- och omsorgs.- förvaltningen '-"'"" ;;"'" ( ~ l.b- Bygg- o<;h miljönamnden l') I BM' 5,,99- oct> mujöförvaltningen I '"N TeknISka namnden '" AU I TKe TeknIska forvaltnlngen Snabbfakta, 4 år i sammandrag Nyckeltaljmått Bokslut 2007 Bokslut 2008 Bokslut 2009 Bokslut 2010 av skatteintäkter, bidrag ochutjämning, % Ne~~l~(t~t.liiit - Nettokostnader, mkr justerad med 64,0 mkr -Iö~iili(ifingft(jåjötelid- end~åi;:%< f;'1 4,3 'h9;6 5,5 920;Ö 0,05 9fZil 976,1 6,1 6 (134)

5 7 (134) ÅRSREDOVISNING 2010 Nyckeltaljmått Bokslut 2007 Skatteintäkter, bidrag, 900,2 utjämning, mkr -förändring från föregå- 4,0 ende år, % Nettokostnadsandel av 97 skatteintäkter,bidrag och utjämning, % Finansnetto, mkr -4,4 Rörelsekapital, mkr -113,9 BaJanslikviditet 0,5 Soliditet, % 46 Nettoimresteringar, mkr 67,0 Långfristig skuld, mkr 214,4 Tillgångar per invånare, kr Skulder per invånare, kr Utdebitering 22,19 Folkmängd Löner ~ch sociala avgif- 676,7 ter; mkr -förändring från föregå- 3,7 ende år, % Bokslut ,4 4,0 98-2,0-140,2 0, ,S 204,1.3') , ,7 5,0 Bokslut Bokslut ,8 995,8 0,8 5, ,9-4,4-154,5-112,6 G,4 0, ,3 73,0 195,8 204, ,19 22; ;3 690,4-2,7-0,1 I årets resultat ingår försäljningen av aktier i Salberga fastighetsförvaltning AB, 64,0 mkr. Försäljningen betraktas som en jämförelsestörande post. Känslighetsanalys 10 öre i utdebitering 1 % förändring, låneskulden 1 % medarbetarkostnad ca 3,4 mkr ca 2,0 mkr ca 6,9 mkr 7 (134)

6 8 (134) ÅRSREDOVISNING 2010 Presentation av kommunens styrmodell KOMMUNFULLMÄKTIGES VISION av hur kommunen skall utvecklas är utgångspunkten för målstyrningsprocessen. Utifrån visionen beslutar fullmäktige om en strategisk plan för planperioden. DEN STRATEGISKA PLANEN innehåller de ekonomiska ramarna för nämnderna och de mål som fullmäktige vill att kommunen skall uppnå de kommande tre åren. Arbetet med att ta fram den strategiska planen påbörjas med att kommunstyrelsens budgetberedning har planeringsmöten med nämnderna i kommunen. Då görs genomgångar av nämndernas bokslut samt de planeringsunderlag som nämnderna tagit fram. Fullmäktige fattar därefter beslut om den strategiska planen i juni. I VERKSAMHETSPLANERNA beskriver sedan nämnderna hur den egna verksamheten ska bidra till att uppfylla målen i den strategiska planen. DE POLITISKA MÅLEN I DEN STRATEGISKA PLANEN är formulerade och grupperade utifrån FYRA PERSPEKTIV: Samhällsutveckling Verksamhet Medarbetare Ekonomi MÄTBARA MÅL är ett viktigt krav för att målen ska kunna följas upp. Mätbarheten åstadkoms med hjälp av så kallade indikatorer. INDIKATORN visar hur väl målet är uppnått. Indikatorerna kan vara kommunövergripande eller nämnds specifika. Ofta krävs det flera indikatorer för att kunna avgöra om kommunen närmar sig det uppsatta målet. Om den politiska målsättningen inte kan mätas i form aven indikator ska den istället formuleras som en inriktning, fullmäktige kan då ge nämnderna direkta uppdrag. ANSVAROMRÅDE, ÅTGÄRDER OCH INDIKATORER är angivna i nämndernas respektive verksamhetsplaner. Nämnderna skall även ange de aktiviteter som kortfattat talar om vilka åtgärder nämnden planerar att genomföra för att uppnå målsättningen i den strategiska planen. BOKSLUTET REDOVISAR ÅRLIGEN en samlad redogörelse för God ekonomisk hushållning. Där görs en sammanvägning av det ekonomiska resultatet samt hur väl målen i den strategiska planen har uppfyllts. 8 (134)

7 9 (134) ÅRSREDOVISNING 2010 FÖRVALTNI NGSBERÄTTELSE Viktiga händelser e e Nytt näringslivsprogram för har tagits fram. Nytt avtal med Företagarcentrum har upprättats, med utgångspunkt från genomförd utredning. Fortsatt arbete med att ta fram Plan för Sala stad - en fördjupad översiktsplan. e Ortsanalyser har genomförts på ett flertal platser i kommunen. Detaljplanearbete för Östra kvarteren pågår. Förstudie för utveckling av Dalabanan pågår. Etapp 1 av Vision Lärkan har genomförts. En policy för tillgänglighet har tagits fram. e Påbörjat arbete med kommungemensam samordning av samhälls betalda resor. Försäljning av Salberga Fastighets AB har slutförts. Riktlinjer för information vid kris har tagits fram. e Översyn har påbörjats av nämnds- och förvaltningsorganisation inför mandatperioden Uppbyggnad av kunskap inom området e-tjänster har påbörjats. En ny ledarpolicy har tagits fram. e Partsgemensam information om FAS samverkansmodell för alla ledningsgrupper har påbörjats. Ett nytt personalpolitiskt styrdokument har utvecklats. Ombyggnaden av etapp la Ringgatan har till stora delar färdigställs. ntn projektet med dator till alla elever på högstadiet har påbörjats. Friköp, förvärv, överlåtelser och avyttring av mark och fastigheter som tex, Silvköparens camping, Arnebo, Mellandammen och Gullvalla bygdegård samt Ängshagen för företags- och handelsverksamhet. Samverkansöverenskommelse mellan kommun och polis. Lyft, ny arbetsmarknads politisk insats. Beslut om mottagande av ensam kommande flyktingbarn. 9 (134)

8 10 (134) ÅRSREDOV!SNING 2010 Omvärldsanalys Tillväxten i den svenska ekonomin blev rekyl- och rekordartad Aldrig tidigare, i modern tid, har efterfrågan ökat så mycket vilket naturligtvis delvis förklaras av motsvarande fall Sverige har dock, av olika skäl, klarat sig bättre än många andra länder. En ljusare internationell bild samt företagens och hushållens positiva förväntningar inför framtiden gör att svensk ekonomi förväntas växa snabbt även BNP beräknas öka kraftigt samtidigt som sysselsättningen stiger. Återhämtningen i världshandeln har inneburit att den svenska exporten har ökat mycket kraftigt. Normaliserade förhållanden på de finansiella marknaderna och en ökad tillgång på krediter har bidragit till en liknande uppåtriktad rekyl för investeringarna. Inte minst bostadsinvesteringarna har under det senaste året ökat kraftigt. Till exportens och investeringarnas starka tillväxt ska läggas att också hushållens konsumtionsutgifter har utvecklats förhållandevis väl. Arbetsmarknaden förbättras snabbt tack vare den växande efterfrågan. Den starka sysselsättningsuppgången som inleddes sista kvartalet 2009 höll i sig också under Sveriges Kommuner och Landsting bedömer att skatteunderlaget kommer öka mer än tidigare bedömningar vilket innebär förbättrade förutsättningar för kommunsektorn. Den totala resultateffekten för 2011 blir 2,3 miljarder bättre än tidigare prognos. Nästa år (2012) blir den betydligt mindre. Trots förstärkningen av resultaten kvarstår det mer långsiktiga problemet att intäkterna normalt knappast täcker de behov av verksamhet som demografi och krav på förbättringar ställer. Kommunerna står fortfarande inför stora omprövningar. Befolkningsutvecklingen vände uppåt under Sala kommuns folkmängd ökade med 36 personer till personer. Kommunens inflyttningsnetto var positivt medan födelseöverskottet var negativt. Under de kommande åren förväntas befolkningen totalt sett öka. 10 (134)

9 11 (134) ÅRSREDOVISNING Ekonomisk översikt ÅRETS RESUL TA T Årets resultat uppgår till 79,3 mkr.! överskottet ingår reavinster på totalt 68,8 mkr bl a från försäljningen av Salberga Fastighetförvaltning AB (SFAB). Årets resultat efter balanskravsutredning är 10,5 mkr vilket ska jämföras med det budgeterade resultatet 10,5 mkr. Nämnderna har fått utökade anslag i tilläggsbudget med 13,8 mkr. Nämnderna redovisar ett budgetöverskott på 3,4 mkr. ",. ~,) :J '<i "~"~I n ;:'t, d Ll.) BALANSKRAVET Balanskravet innebär att resultatet måste vara positivt, intäkterna ska vara högre än kostnaderna. Vid bedömningen av om balanskravet uppfyllts har årets resultat 79,3 mkr justeras med realisationsvinsterna 68,8 mkr mkr. Årets resultat enligt balanskravet uppgår till 10,5 mkr vilket innebär att kommunen uppfyllt balanskravet. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING - MÅLUPPFYLLELSE Enligt kommunallagen ska kommunerna redovisa mål som främjar god ekonomisk hushållning. Balanskravet ska ses som ett krav på en lägsta godtagbar nivå på resultatet. För att leva upp till kravet om en god ekonomisk hushållning måste resultatet över tiden överstiga denna miniminivå. Resultatet bör då ligga på en nivå som realt sett konsoliderar ekonomin. Målet "hållbar ekonomisk utveckling" innebär att kommunens resurser ska används så att god ekonomisk hushållning nås ur såväl ett finansiellt perspektiv som ur ett verksamhetsperspektiv. För att säkerställa god ekonomisk hushållning ska finansiella mål och verksamhetsmå! definieras och följas upp. Kommunen har 11 (134)

10 12 (134) ÅRSREDOVISNING 2010 uppnått god ekonomisk hushållning när målen sammantaget visar på en god måluppryllelse i årsbokslutet. Kommunfullmäktige har i budgeten för 2010 beslutat att årets resultat ska uppgå till minst 1 % av skatteintäkter, statsbidrag och utjämning. Resultatmålet är 8,0% vilket till stor del beror på höga realisationsvinster. Resultatmålet är uppnått även när hänsyn tagits till balanskravsresultatet, 10,5 mkr. Kommunfullmäktige har också beslutat att ökningen av skatteintäkter, statsbidrag och utjämning ska vara större än nettokostnadsökningen. Nettokostnadsökningen Uusterad med försäljningen av SFAB) är större än ökningen av skatteintäkter, statsbidrag och utjämning. Kommunfullmäktige har även beslutat att nämnderna ska bedriva verksamheten inom beslutade anslag. Nämnderna har sammantaget bedrivit verksamheterna inom beslutade anslag enligt driftredovisningen. Två av tre finansiella mål- indikatorer har uppnåtts. För det tredje målet - indikatorn "ökningen av skatteintäkter, statsbidrag och utjämning ska vara större än nettokostnadsökningen" är skillnaden i ökningstakten relativt liten. Ur ett generellt perspektiv kan målet påverkas avengångsfaktorer. På riksplanet bedöms skatteunderlagsökningen öka mer än inflationstakten i riket vilket även påverkar kommunens framtida kostnads- och intäktsutveckling. Med beaktande av ovanstående har kommunen ur ett finansiellt perspektiv uppnått god ekonomisk hushållning. VERKSAMHETENS KOSTNADER OCH INTÄKTER Verksamhetens nettokostnader visar finansieringsbehovet för den löpande verksamheten. N ettokostnadsandelen visar hur stor del av skatter, bidrag och utjämning som används till att finansiera verksamheternas nettokostnader, hur stor del som finns kvar till att betala finansnettot, få balans i resultaträkningen och eventuell konsolidering. Nettokostnadsandelen justerad med realisationsvinsterna är 98,5%. N edanstående redovisning av externa kostnader och intäkter har justerats med SFAB:s omslutningssiffror. 12 (134)

11 13 (134) ÅRSREDOVISNING 2010 Extemakostnader2016 III : ~,'>~ J; :'; \r>-;:y. L-;-',!,>(t>~i :';~",,jh f'.ji O( :-,",~r'%'r"'i'.<;,i':':,'< h ",:':k:;,y,,~~.;<t CK ;;",J~" -'C": ;~';,.lt', t':i! IJ~:l»r\'r; ;,:,'/,-,-: De externa bruttokostnaderna har ökat mellan 2009 och 2010 med 4,1 %. Personalkostnaden, 690,4 mkr är den största kostnaden i kommunens verksamhet och utgör 64,1 % av verksamheternas kostnader. Personalkostnaderna har från 2009 minskat med 0,1 %. Externa intäkter 20 1 l) De externa intäkterna har jämfört med 2009 minskat med 2,3%. AVSKRIVNINGAR Avskrivningarna är 3,2 mkr lägre än budgeterat. Detta beror bl a på att budgeterade investeringar är avsevärt högre än redovisade investeringar. Den del avskrivningarna som är beräknade på de budgeterade investeringarna ger därför 13 (134)

12 14 (134) ÅRSREDOVISNING 2010 ett överskott. En för hög investeringsvolym binder därför upp resurser som skulle kunna användas till annat. PENSIONER Kostnaderna för pensioner har blivit 3,6 mkr högre än prognostiserat vilket bl a beror på beräkning av pensionsskuld för förtroendevalda med uppdrag på heltid eller stor del av heltid. KPA har tidigare inte kunnat göra beräkningen. Upplysningar om pensionsförpliktelser, mkr (inkllöneskatt) AvsättningJör Pensioner 23,9 25,9 3M Ansvarsförbindelser 541,1 542,5 523,8 Finansiella placeringar 0,0 0;0 0,0 Summa 565,0 568,4 554,4 Kommunen har förutom den del som redovisas i balansräkningen ett stort åtagande för pensioner vilket redovisas som ansvarsförbindelse. De totala pensionsförpliktelserna för kommunens anställda uppgår 2010 till 554,4 mkr. Under avsättningar redovisas kompletterande ålderspension samt garanti- och visstidspensioner. Denna del som förvaltas av kommunen uppgår till 30,6 mkr. Avsättningar och ansvarsförbindelsen värdesäkras genom indexuppräkning. Pensionskostnader, mkr (Inkllöneskatt) Individuell del 27,4 29,8 28,9 Förändring avsatt 0,8 0,7 4,2 till pensioner Pensionsutbetalningar 21,2 27,1 23,4 Summa 49,4 57,6 56,5 Den individuella delen som utbetalas till medarbetarna att förvalta själv uppgår till 28,9 mkr. I pensionsutbetalningar ingår utbetalningar enligt ansvarsförbindelsen och försäkringspremie avseende kompletterande ålderspension. Från och med 2006 försäkras den kompletterande ålderspensionen. Även den intjänade pensionen från och med 1998 försäkras. 14 (134)

13 15 (134) ÅRSREDOVISNING 2010 SKATTER, BIDRAG, UTJÄMNING Skatteintäkter, bidrag och utjämning är den största inkomstkällan för kommunen och svarar för 76% av samtliga driftintäkter. Intäkterna har ökat mot budget med 13,5 mkr. Ökningen beror på det tillfälliga konjunkturstödet, slutavräkning och fastighetsskatt. Skatter, bidrag och utjämning har från 2009 ökat med 5,5%. Verksamhetens nettokostnader har ökat med 6,1 % jämfört med FINANSNETTO Finansnettot, skillnaden mellan finansiella kostnader och intäkter, är negativt 4,4 mkr. I de finansiella kostnaderna ingår förutom låneräntor, finansiell kostnad för pension indexuppräkning för åtagandet att bidra till Citybanan. I de finansiella intäkterna ingår förutom bankränta, ränta från SHEAB, avkastning från Salabostäder AB och SIFAB. Finansnettot har gentemot budget förbättrats med 3,6 mkr. Ränteläget har varit lågt. Beslutat upplåning har inte behövt verkställas pga försäljning av SFAB och betydligt lägre investeringsvolym än beräknat. TILLGÅNGAR, SKULDER Kommunens totala tillgångar är 966,1 mkr varav 838,5 mkr är anläggningstillgångar. Det egna kapitalet är 490,6 mkr. Kommunens skulder är 444,9 mkr varav 204,6 mkr är långfristiga skulder. I de långfristiga skulderna ingår kommunens engagemang i byggandet av Citybanan med 20,7 mkr. Kommunens likviditet och lägre investeringsvolym än budgeterat har medfört att ingen nyupplåning har skett under året. Självfinansieringsgraden som mäter likvida medel från löpande verksamhet i relation till nettoinvesteringarna uppgår till 167%. 15 (134)

14 16 (134) ÅRSREDOVISNING 2010 SOLIDITET Soliditeten visar den ekonomiska styrkan på lång sikt. Soliditetsmåttet visar hur stor del av tillgångarna som finansieras med eget kapital. Faktorer som påverkar soliditeten är resultatutvecklingen och tillgångarnas förändring. Soliditeten är 51 %. Kommunens ekonomiska styrka har förbättrats sedan Soliditet (%) LIKVIDITET Ett sätt att mäta kommunens betalningsförmåga på kort sikt är relationen omsättningstillgångar och kortfristiga skulder, den så kallade balanslikviditeten. Balanslikviditeten 2010 är 0,5 vilket är en förbättring från De kortfristiga skulderna är fortfarande avsevärt större än omsättningstillgångarna. BORGENSÅTAGANDE Kommunens borgensåtagande uppgår totalt till 365,5 mkr vilket är en ökning från 2009 med 39,5 mkr. Kommunen inställning till borgensåtagande som tidigare har präglats av försiktighet har förändrats i och med kommunens medlemskap i Kommuninvest AB. 16 (134)

15 17 (134) ÅRSREDOViSNING 2010 DRIFTREDOVISNING Nämnder/styrelse, mkr Budget 2010 Kommunstyrelsens förv. 60,9 Räddningstjänsten 20,5 Teknisk nämnd 38,6 Bygg- och miljönämnd 10,6 Revision 0,8 Överförmyndare 3,8 Kultur- och fritidsnämnd 33,8 Skolnämnd 340,0 Utbildnings- och arbets- 125,1 marknadsnämnd Vård- och omsorgsnämnd 355,3 Summa 989,3 Bokslut ,2 19,2 46,6 12,0 0,8 2,8 33,4 335,7 127,5 349,8 985,9 Avvikelse Avvikelse ,7 2, ,3-8,0 3,8-1,4 0,7 0,0 0, ,7 0,4 0,2 4,3 5,2-2,4-8,7 5,5-1,8 3,.4 3,3 Nämnderna redovisar ett sammantaget budgetöverskott på 3,4 mkr. Nämnderna har fått utökade anslag under året med 13,8 mkr. Tekniska nämnden redovisar det största underskott som huvudsakligen är hänförligt till kostverksamheten, renhållning och teknisk service. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens underskott beror huvudsakligen på interkommunala ersättningar och omställningskostnader i samband med neddragningar av verksamheten. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har under året fått ett tilläggsanslag på 5,5 mkr. Överskottet för kommunstyrelsen beror till största delen på lägre personalkostnader. Skolnämndens budgetavvikelse beror bia på intäkter som ej budgeterats. Större positiva avvikelser redovisas för grundskola och förskola. Vård- och omsorgsnämndens överskott beror framförallt på omsorg om äldre och funktionshindrade. För individ- och familjeomsorg redovisas ett stort underskott. 17 (134)

16 18 (134) ÅRSREDOVISNING 2010 INVESTERINGSREDOVISNING Nämnder/styrelse, mkr Budget 2010 Kommunstyrelsens -3,3 förvaltning Räddningstjänsten 2,7 Teknisk nämnd 119,0 Bygg- och miljönämnd 0,0 Kultur- och fritids- 0,0 nämnd Skolnämnd 1,5 Utbildnings~ och ar- 3,8 betsmarknadsnämnd Vård- och omsorgsnämnd Summa 124,9 U Bokslut ,0 1,5 70,0 0,0 0,0 1,4 1,9 1,2 73,0 Avvik. Avvik ,3 5,1 1,2 1,5 49,0 56,5 0,0 0,0 0,0 0,1 0,1 0,0 1,8 1,7 0,1 0,4 51,9 65,4 De budgeterade nettoinvesteringarna var 67,4 mkr. Budgeten har kompletterats med tilläggsanslag på 57,5 mkr. Av den totala budgeten 124,9 mkr lämnas ett överskott med 51,9 mkr vilket motsvarar en budgetavvikelse med 42%. Den största avvikelsen, 49,0 mkr är hänförlig till tekniska nämndens lokalprogram, program för va-kollektivet, gatuprogram. Investeringarna 2010 är självfinansierade. Större investeringar framgår av följande sammanställning. Större investeringar Netto Netto Totalt netto Ösby kostall Akra ny förskola Kilbo ny förskola Lärkan O O Skolgårdar I Tillagnings- o mottagning I Inköp sopkärl O 3922 Ombyggnad Rin2:'.mtan lo 3'') (lhi

17 19 (134) ÅRSREDOVISNING 2010 UPPFÖLJNINGAR UNDER ÅRET Under året har åtta månadsuppföljningar och en delårsrapport tagits fram. Alla uppföljningarna och delårsrapporten har pekat på stora underskott för nämnderna. Först i bokslutet redovisade nämnderna sammantaget ett positivt resultat, 3,4 mkr. En trend har varit en resultatförbättring från november månads uppföljning till bokslutet. Under året har möjlighet till periodiserad budget införts vilket på sikt bör förbättra följsamheten mellan budget och redovisning. I Uppföljningar , mkr Nämnder/kommunstyrelsen I <ll;". /'" -"'- /' ~, :::.., --0'- /~ "./" ::::;:111"/ -<"/ * ; (134)

18 20 (134) ÅRSREDOVISNING 2010 Medarbetare ANTAL MEDARBET ARE Totalt antal medarbetare inom Sala Kommun Tillsvidare VisstidsanstälIda Totalt De stora förvaltningarna Skol- och Utbildning samt Vård- och Omsorgsförvaltningen har flest anställda. Antalet deltidsanställda är störst inom Vård- och Omsorgsförvaltningen. Traditionellt är kommunsektorn kvinnodominerad och Sala Kommun utgör inget undantag med 78 % kvinnor och 22 % män. FÖRDELNING AV MÄN/KVINNOR INOM DE OLIKA FÖRVAL TNINGARNA Heltidsanställda KSF BMF KFF TKF SKF UAF VOF RTJ Kvinnor Män Summa Deltidsanställda KSF BMF KFF TKF SKF UAF VOF RTJ Kvinnor o Män 1 l o Summa o En undersökning gjord inom VOF under våren 2010 visade att det skulle behövas ca 14 nya årsarbetare för att tillgodose anmälda önskemål om heltid. Av förvaltningens deltidsanställda har 77 st anmält intresse för högre sysselsättningsgrad. Av dessa har 14 st temporärt högre sysselsättningsgrad. Arbete har inletts för att 20 (134)

19 21 (134) ÅRSREDOVISNING 2010 göra det möjligt att erbjuda heltid i större utsträckning till de som önskar. Det arbetet ska leda till ett förslag på en modell som tillvaratar brukarnas behov av service och omvårdnad samt att samordna detta med kontinuitet, ekonomi och ökad sysselsättningsgrad för medarbetare som så önskar. ÅLDERSFÖRDELNING Genomsnittsålder bland Sala Kommuns medarbetare är 49 år. Fördelat per förvaltning ser snittåldern ut som följer; KSF BMF KFF TKF SKF UAF VOF RTJ Snittålder 48,2 42,9 47,9 49,2 48,9 49,1 49,1 47,7 ARBETSMILJÖ; FRISKVÅRD OCH SJUKFRÅNVARO Friskvård Sala kommun avsätter medel motsvarande minimum 1200 kr per anställd och år för förebyggande friskvård. Varje förvaltning disponerar dessa medel och beslutar om hur de ska användas utifrån aktuella behov och förutsättningar. Sala kommun har samverkansavtal med Försäkringskassan gällande rehabiliteringsprocessen. En årlig uppföljning av arbetet genomförs för att ta vara på förbättringsförslag innan nytt avtal om tecknas. En arbetsmiljöutbildning för chefer och skyddsombud har genomförts under nio halvdagar. Intresseanmälan lämnas till personalkontoret som därefter kallar till kurs vartefter platser finns. Se utförligare information under avsnitt "Kompetensutveckling" nedan. Sjukanmälanssystemet Take Note System används i alla förvaltningar. Syftet är bl a att ge medarbetare stöd och råd för tillfrisknande på ett tidigt stadium samt att ge cheferna stöd i rehabiliteringsprocessen. Sjukfrånvaro Uppföljning av sjukfrånvaro visar fortsatt minskning av ohälsotalen. Sannolikt har både hälsofrämjande åtgärder och den skärpta tillämpningen av sjukförsäkringsreglerna påverkat utvecklingen Sjukfrånvaro, totalti% 12,25 11,56 8,47 6,3 5,5 4,6 4,1 21 (134)

20 22 (134) ÅRSREDOVISNING 2010 Sjukfrånvaro, > 60 dgr j, % av totalt antal sjukskrivna ,S 68,6 61,4 52, ,3 LÖNER 2010 Årets löneöversyn har genomförts under hösten på grund av att centrala avtal blev klara sent. Lönekartläggning för år 2009 har genomförts. Osaklig löneskillnad har framkommit för en medarbetare, vilket är åtgärdat i samband med löneöversyn. KOMPETENSUTVECKLING En medarbetare från Sala kommun deltar i Västerås Stads Utvecklingsakademis "Aspirantprogram". Programmet syftar till att förbereda för en framtida chefsroll. Vidare deltar en medarbetare i ett 18 månader långt mentorprogram för chefer. En partsgemensam arbetsmiljöutbildning för chefer och skyddsombud har arbetats fram aven arbetsgrupp, utsedd i Centrala samverkansgruppen. Utbildningen innehåller sju olika halvdagsmoduler. Under första året, 2010, har 120 medarbetare (46 chefer och 64 skyddsombud) deltagit i olika kurser. Totalt har 214 kursplatser nyttjats (några personer har gått flera moduler). Kurserna fortsätter år 2011 och kommer då att utökas med tre nya moduler. I systemet Flexite rapporteras olycksfall och tillbud. För att vi ska uppmärksamma och få möjlighet att åtgärda riskmoment i arbetsmiljön innan det leder till olycksfall är det nödvändigt att även tillbud registreras. Risk- och säkerhets ansvarig har genomfört repetitionsutbildningar i systemet på begäran och utifrån anmält behov under året. Kompetensutveckling på respektive förvaltning planeras och hanteras utifrån respektive förvaltnings behov och förutsättningar. BEMANNING Kommunen har upplevt svårigheter att finna lämpliga kandidater vid rekrytering till vissa befattningar. Som exempel kan nämnas skolledare och enhetschefer till Vård och omsorg samt till Tekniska förvaltningen. På grund av minskat elevunderlag har vi tvingats varsla övertalig personal inom Utbildnings- och arbetsmarknads förvaltningen under våren. l samverkan med fackliga representanter har vi ändå lyckats erbjuda merparten av de drabbade fortsatt anställning inom kommunen, i vissa fall på annan plats, i annan anställningsform eller i annan sysselsättnings grad. 22 (134)

21 23 (134) ÅRSREDOVISNING 2010 För att öka möjligheten att behålla yngre medarbetare, med kortare anställningstid, har tillämpningsregler för avtalspension framtagits. Det är ett verktyg för arbetsgivaren som hitintills tillämpats i något enstaka fall. MEDARBETARSAMTAL Medarbetarsamtal med löneinslag enligt framtagen mall genomförs årligen med samtliga medarbetare inom kommunen. En avstämning görs, med arbetstagarrepresentanter, efter löneöversynsprocessen, för att fånga upp förbättringsförslag beträffande våra medarbetarsamtal med löneinslag som vi tillämpar (enligt FAS dialogmodell). SAMVERKAN En ledarpolicy för Sala kommun är framtagen och beslutad av Kommunfullmäktige i december Den handlar om att leda verksamheter och riktar sig till alla som har i uppdrag att arbeta för Sala kommuns positiva utveckling, det vill säga inte enbart till medarbetare som har chefsuppdrag. Även en enskild medarbetare utan chefsansvar leder och ansvarar för sin insats sitt dagliga arbete. För att nå gemensam framgång är det nödvändigt att olika intressenter har förmåga att kommunicera och samverka utifrån ett demokratiskt förhållningssätt och en gemensam värdegrund. Personalchef och utsedd facklig representant har, efter beslut i Central samverkansgrupp och förvaltningschefsgruppen, bokat tider för att gemensamt besöka alla förvaltningars ledningsgrupper och informera om FAS samverkan. Till stöd finns ett gemensamt utarbetat informationsmaterial i form av ett bildspel. Två förvaltningar återstår att besöka; Bygg och Miljöförvaltningen (10 mars 2011) och Kultur och Fritid (ej bokat ännu). SALA KOMMUN SOM ARBETSGIVARE En ny ledarpolicy för Sala kommun är framtagen och beslutad av Kommunfullmäktige Sala Kommuns har ambitionen att vara en attraktiv arbetsgivare och samarbetspartner. Alla medarbetares motivation, kompetens och servicekänsla är avgörande för verksamhetens resultat, kvalitet och konkurrensförmåga. Samma faktorer är också avgörande för trygga anställningar. En utvecklad arbetsgivarpolitik, som utgår från individen, fordras * dels för att vi ska uppfattas som en attraktiv arbetsgivare och * dels för att omvärlden och arbetslivet kräver ständiga förbättringar och anpassningar till nya lagar, avtal och nya konkurrenssituationer. 23 (134)

22 24 (134) ÅRSREDOVISNING 2010 Sammanställd redovisning Den sammanställda redovisningen ska ge en samlad bild av den totala kommunala verksamheten och dess ekonomiska utfall oavsett om verksamheten bedrivs i förvaltningsform eller i bolagsform. Resultat- och balansräkningar läggs samman och därefter elimineras koncern interna poster. Kommunens aktieinnehav i bolagen har eliminerats mot bolagens eget kapital enligt förvärvsmetoden. I den sammanställda redovisningen ingår de bolag över vilka kommunen utövar ett väsentligt inflytande. Kommunförbundets rekommendation är att de bolag i vilka kommunens andel överstiger 20 % bör ingå. Sala kommun Sala-Heby Energi 1'1887,5% Salabostäder AB 100% Sala SilvergJ;uva 81% Sala Industrifastigheter 1'18100% Sala Kommun har även ägarintressen i Västmanlands lokaltrafik AB och Vafab Miljö AB. Den sammanställda redovisningen har upprättats med proportionell konsolidering, vilket innebär att tillgångar, skulder, kostnader och intäkter har upptagits proportionellt mot kommunens aktieinnehav. Obeskattade reserver har till alla delar räknats in i det egna kapitalet, på motsvarande sätt har bokslutsdispositioner inte medtagits i resultatet. Hänsyn har också tagits till den latenta skatten enligt rekommendation från Rådet för kommunal redovisning. Årets förändring av obeskattade reserver korrigerat med latent skatt ligger alltså med i årets resultat. Den sammanställda redovisningen är grundad på årsredovisningar vilka i de flesta fall inte var slutreviderade vid tidpunkten för konsolideringen. Vissa avvikelser av mindre omfattning kan därför förekomma jämfört med de slutliga delårsrapporterna. SALA HEBY ENERGI AB 2010 blev ett år med investeringar uppgående till 27,8 MSEK, vilket är cirka 10 % högre än Ekonomiskt är omsättningen på koncernnivå 367,0 MSEK, vilket är cirka 11 % högre än 2009 och något aven rekordnivå. Rörelseresultatet på koncernnivå blev 4,4 MSEK mot 13,7 MSEK (134)

23 251134) ÅRSREDOVISNING 2010 Orsakerna till resultatet både avseende den starkt ökande omsättningen och resultatförsämringen är främst den kalla väderleken. För att hitta ett lika kallt år som 2010 får vi gå tillbaka till Den ökade försäljningsvolymen var i allt väsentligt orsaken till omsättningsökningen. Att resultatet inte följde omsättningsökningen beror på ett antal orsaker, bland annat att dyra bränslen i form av vegetabiliska oljor fick användas i stor omfattning. Vidare att elförsäljningen var mycket högre än den mängd kunderna hade uppgivit, det vill säga när en kund ingår ett avtal, så uppger kunden en förbrukningsmängd. Avtalet innehåller således ett fast pris och en av kunden bedömd förbrukningsmängd. Årets starka kyla gjorde att kunderna använde mycket mer elenergi än bedömningen, vilket gjorde att stora mängder fick kompletteringsköpas och då till ett mycket högre pris. Värdet på eicertifikaten sjönk också väsentligt. Dessa tre faktorer var huvudskälen till resultatförsämringen. Att bredbandsverksamheten är borttagen beror på försäljningen av aktieinnehavet i Sala-Heby Energi Bredband AB. Idag ägs detta bolag av tidigare minoritetsdelägare tillsammans med några av de anställda. Försäljningen av aktieinnehavet i Sala - Heby Energi Bredband AB var närmast av strategisk karaktär, det vill säga att utvecklingen av bredbandsverksamheten inte minst i landsbygden skulle kunna ske snabbare. Detta eftersom numera ligger ägandet i en företagsgrupp som är bättre positionerad inte minst runt Sala och Heby. Förutom all erfarenhet vi erhållit på grund av det mycket kalla året och försäljningen av bredbandsaktierna så väljer jag att presentera övrig verksamhet under året i några händelser: Etablering av fjärrvärme på Gärdesta, Skuggan, josefsdal och Persdal startade under hösten. Det är cirka 400 villor som är potentiella kunder och hittills är intresset bra, även om investeringen skall ses som långsiktig. Första kunden har för övrigt redan erhållit fjärrvärme innan årsskiftet. En etablering har gjorts i Heby norra kommundel genom ett kontor i Östervåla. Detta är en viktig och tämligen obearbetad hemmamarknad för oss. Energieffektiviseringen har verkligen kommit igång. Under året har förutom en hel del energideklarationer gjorts även energikartläggningar mot framförallt större företag kommit igång. Ambitionen att hitta ännu mera lokala bränslen har under året inneburit ett samarbete med fyra lokala lantbruksföretag om odling av industrihampa. Med spänning ser vi nu fram emot hantering och förbränning. Stora förhoppningar finns inte minst för att hampa som gröda är bra ur ett växtodlingsperspektiv. Samarbetet med Solel i Sala och Heby ekonomisk förening utökades ytterligare genom att en ny ännu större solelanläggning togs i drift i Heby )

24 26(134) ÅRSREDOVISNING 2010 Flera spännande kontakter har det varit med arbetsförmedlingen, bland annat runt projekten YOU och Ung start, vilket resulterat i flera praktikplatser för ungdomar. Utredande - och planerande verksamhet pågår bland annat runt möjligheten till lokal biogasproduktion, där för övrigt det första biogastankstället öppnades i Sala under året. Vidare utreds möjligheten till ytterligare elproduktion och då främst genom kraftvärme i Heby möjligen baserad på bränslet stallgödsel. SALABOSTÄDER AB Bolaget har under året delat upp bolagets fastigheter i två förvaltningsområden( Norra och Södra). Två förvaltare ansvarar för respektive område med personalansvar. Samtliga fastighetsskötare, fastighetstekniker och värmetekniker har även fått egna ansvarsområden. 175 hyresgäster har under andra halvåret tecknat individuellt elavtal efter att. tidigare haft elen ingående i hyran. Styrelsen har i september fattat beslut om en investering i nytt värmesystem med bland annat nya värmeväxlare i varje lägenhet och totalrenoverade undercentraler. Arbetet kommer att färdigställas under sommaren 201l. Bolaget har under ett drygt halvår varit tvångsförvaltare till två fastigheter i Ransta. Fastigheterna har på grund av misskötsel av ägaren Ransta Bostäder AB förvaltats av Salabostäder. Tvångsförvaltningen upphörde då Salahem AB övertog fastigheterna. Inflyttning på Dammgatan 11 skedde den 1 oktober och samtliga 16 lägenheter var uthyrda. Styrelsen fattade beslut i mars att påbörja ombyggnation av hus 9 som startade i maj. Styrelsen fattade beslut i september att påbörja ombyggnationen av hus 13 Bolagets marknad är Sala kommun med (21499) invånare. Bolaget äger och förvaltar vid 2010 års utgång 2782 lägenheter (2781). Bolagets bostäder utgör ca 25 % av det totala bostadsbeståndet i kommunen. Genom bolagets dominans på hyresrättsmarknaden har det en ledande och ansvarsfull roll. Av lägenhetsbeståndet finns ca 200 lägenheter i kommunens ytterområden. Av bolagets lägenhetsbestånd uppfördes 1500 lägenheter under miljonprogrammet. 62 lägenheter har tillkommit genom nyproduktion under talet. Salabostäder har under året genomfört en hel del förändringar för att tillmötesgå våra kunder, bland annat ökat våra telefon- och besökstider. Hyresgästundersökningen som genomfördes hösten 2009 skapar en god grund för att fortsätta att ytterligare utveckla vår kundservice. 26(134)

25 27(134) ÅRSREDOVISNING 2010 Efter förhandlingar med Hyresgästföreningen kommer hyrorna att höjas med 3,2 % fr.o.m SALA SILVERGRUVA AB Antalet betalda besök ökade under året, från betalda besök 2009 till betalda besök, en ökning med 3%. Den totala omsättningen ökade till 1 O 302 Tkr att jämföra med Tkr för Det kommunala driftbidraget under 2010 var 2 500Tkr mot 574 Tkr under Omsättningen exklusive bidrag blev 7 790Tkr mot 7337 Tkr, en ökning med 6%. Resultatet för 2010 blev tkr ( tkr). Snittnotan ökade till 267kr per besök mot 243kr 2009, omsättningen för login ökade med 49% till 816 Tkr (547 tkr) eller gästnät:+er (1 640), höghöjdsbanan ökade med 32% till 263Tkr, Werdshuset omsatte över 2Mkr (1 595Tkr) Ett kommunalt bidrag på tkr (0,5Mkr under 2009) gavs vid årets början. Under våren 2010 utbetaldes ytterligare tkr i bidrag från Sala Kommun. Under december tillfördes ett aktieägartillskott på 1,OMkr för att stärka balansomslutningen. Året började med sämre resultat i och med den stränga vinterns samt en hissrenovering som stängde 155m nivån under en tid. Den 28 mars invigdes en ny butik och resten av året har vi sett flera positiva signaler. Silvergruvans dagar nästan fördubblade sina besökare, julbord och lucia var populärt under december. Medlemskapet i STF har varit framgångsrikt, se logi siffror ovan. Vi har blivit bokningsbara online, vilket öppnar för större tillgänglighet och bättre försäljning de kommande åren. Sala Silvergruva AB har under flera års negativa resultat balanserat detta mot sitt egna kapital, med flera behov av aktieägartillskott som följd. Flera åtgärder är initierade för att komma till rätta med detta, bl.a. omfattande handlingsplan och en fastighetsutredning som kommer att färdigställas under SALA INDUSTRIFASTIGHETER AB Bolaget förvaltar fastigheterna Mamre 10, Tränaren 11 och Måns Ols. Alla lokaler har varit uthyrda under året.. Årets resultat uppgår till en vinst på 105 tkr att jämföra med föregående år då en vinst på 110 tkr redovisades. 27(134)

26 28(134) ÅRSREDOVISNING 2010 Korta fakta om kommunens bolag Belopp i tkr Sala Heby Energi AB städer AB Salabo Sala Silver Sala Industrigruva AB fastigheter AB Resultat Rörelseintäkter Kassa och bank 5395 Kommunens aktieinnehav 88 Kommnnalt borgensåtagande O Antal anställda 70 varav män 49 -varav kvinnor Il 5 6 O Totallönesumma O 28(134)

27 29 [134) ÅRSREDOVISNING 2010 Målavstämning - God ekonomisk hushållning Kommunens resurser ska användas så att god ekonomisk hushållning nås ur såväl ett finansiellt perspektiv som ur ett verksamhetsperspektiv. God ekonomisk hushållning skapas genom att kommunens verksamhet bedrivs på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt. Den kommunala servicen ska infria kommuninnevånarnas behov och förväntningar. Varje generation bör bära kostnaderna för den service den beslutar om och konsumerar. För att säkerställa god ekonomisk hushållning ska finansiella mål och verksamhetsmåi definieras och följas upp. Kommunen har uppnått god ekonomisk hushållning när målen sammantaget visar på en god måluppfyllelse i årsbokslutet. I den årliga strategiska planen fastställer kommunfullmäktige kommunövergripande mål i fyra perspektiv; samhällsutveckling, verksamhet, medarbetare och ekonomi. Målen är kommungemensamma och gäller dels för kommunen som helhet och dels för samtliga nämnder. För varje mål sätts målindikatorer som ska mäta måluppfyllelsen på ett tydligt sätt. Måltexten för samtliga perspektiv återfinns i den strategiska planen I detta avsnitt redovisas dessa perspektiv samt en sammanfattande värdering av resultaten för det kommungemensamma resultatet. I avsnittet "Nämndernas verksamhetsberättelser" finns respektive nämnds resultatvärdering av sina mål och aktiviteter som skall bidra till att uppnå nedanstående mål. I bilagan indikatorsammanställning redovisas samtliga indikatorer som använts för att göra bedömningen av måluppfyllelsen. PERSPEKTIVET SAMHÄLLSUTVECKLING Sala är en attraktiv kommun med livskraft i hela kommunen när kommunen när: Mål ~Kommunen är växande Måluppfyllelse Målet är uppfyllt -Kommunen har en långsiktigt social hållbar utveckling Målet är inte uppfyllt 29 [134)

28 30 (134) ÅRSREDOVISNING 2010 PERSPEKTIVET VERKSAMHET Sala är en kommun med bra service och hög kvalite i sina tjänster när: Mål ~Kommunen har nöjda medborgare och brukare Mäluppfyllelse Målet är inte uppfyllt -Kommunen har en god service av god kvante Målet är delvis uppfyllt -Kommunens medborgare kan påverka och har inflytande Målet är inte uppfyllt PERSPEKTIVET MEDARBETARE Sala är en attraktiv arbetsgivare när: Mål -Kommunen har en trygg, säker och utvecklande arbetsmiljö... l\4äl~~""fse. Målet är delvis uppfyllt PERSPEKTIVET EKONOMI Mäl Kommunen skal! ha en ekonomisk hållbar utveckl- ing Måluppfyflelse Målet är uppfyllt SAMMANFATTNING Begreppet god ekonomisk hushållning kan i dubbel bemärkelse sägas vara ett underlag för utvecklingsarbete. I förarbetena till lagen framgår att verksamhetsmålen skall vara tydliga, kunna mätas, följas upp och utvärderas. Därefter finns ett underlag som kan användas för att besluta om att förbättra eller bibehålla nivån på målsättningen är första året som resultatvärderingen görs utifrån denna modell. Att hitta de indikatorer som på bästa sätt skall spegla måluppfyllelsen är i många stycken komplicerat och bör ses som en del i en påbörjad process. Detta gäller då dels att hitta rätt indikatorer men även att hitta rätt nivå för målsättningen. Nivån skall dels vara realistisk men samtidigt framåtsyftande och utmanande. 30 (134)

29 31 (134) ÅRSREDOVISNING 2010 Perspektivet samhällsutveckling Målsättningarna inom detta perspektiv täcker tillväxt, samhällsplanering, samt en hållbar utveckling socialt och miljömässigt. Beträffande målsättningen "Ett växande Sala" som täcker in tillväxt och samhällsplanering kan konstateras att målsättningarna har uppfyllts. Befolkningen ökade med 36 personer, ökningen från 2009 fortsätter. Samtliga övriga indikatorer för samhällsplanering och tillväxt visar även på ett positivt resultat, exempelvis har antalet detaljplaner ökat samt Salas ranking i "Svenskt näringsliv" förbättrats något. Den socialt hållbara utvecklingen följs upp genom medborgarundersökning genomförd av SCB. Detta mäts genom ett sammanvägt betyg för hur Salaborna upplever Sala som en bra kommun att leva och bo på. Det är första gången som Sala deltar och utgångsvärdena sattes utifrån medelvärden för övriga kommuner som tidigare deltagit. Utfallet blev att Sala inte nådde upp till målsättningarna för detta mål. Betygspoängen blev 59 jämfört med 62 för de övriga 64 kommunerna som deltog. För Sala är det främst förbättringar av betygsindexen för faktorerna Kommunikationer, Trygghet, Bostäder, Kommersiellt utbud och Fritidsmöjligheter som kan höja helhetsbetyget enligt SCB. Miljömålet bedöms utifrån ett flertal indikatorer som delvis är svårbedömda och i vissa fall inte heller är helt påverkbara för kommunen. l vissa fall saknas även jämförelsetal bakåt i tiden. En översyn av indikatorer till nästa verksamhetsplanering bör göras. Helhetsbedömningen är att målsättningarna delvis uppnåtts. Helhetsbedömningen av perspektivet är att målsättningarna delvis uppnåtts. Nämndernas bidrag till måluppfyllelsen: Sala är en attraktiv kommun med livskraft i hela kommunen: Målsättningar: Ett växande Sala. En'långsiktig socialt En långsiktig miljömässig hållbar utveckling utveckling Kommunstyrelsen Delvis uppfyllt Delvis uppfyllt Delvis uppfyllt Räddningstjänst Uppfyllt Tekniska nämnden Delvis uppfyllt Delvis uppfyllt Bygg och miljönämnden Uppfyllt Kultur och fritidsnämnden Delvis uppfyllt 31(134)

30 32 (134) ÅRSREDOVISNING 2010 Skol nämnden Delvis uppfyllt Uppfyllt Delvis uppfyllt Utbildnings och arbetsmarknadsnämnden Uppfyllt Ej uppfyllt Ej uppfyllt Vård och omsorgsnämnden Perspektivet verksamhet Målsättningarna för perspektivet fångas genom tre olika mål. Två av dessa, "Nöjda medborgare och brukare", samt "Påverkan och inflytande för kommunens medborgare" är attitydundersökningar som mäts genom SCB:s medborgarundersökningar. Målsättningarna sattes utifrån medelvärden för övriga kommuner som tidigare deltagit. Utfallet blev även här att Sala inte nådde upp till målsättningarna för dessa två mål. För "Nöjda medborgare och brukare" blev betyget 53 i ett sammanvägt betygsindex jämfört med 55 som angavs i målsättningen. Medelvärdet för de 64 kommuner som deltog i samma undersökning var 56. SCB pekar ut att det är främst förbättringar av betygsindexen för verksamheterna äldreomsorg, gång- och cykelvägar, gator och vägar, miljöarbete, förskola samt renhållning och sophämtning som kan höja helhetsbetyget. Verksamheterna räddningstjänst och vatten har betygspoäng klart över medelvärdena. För målsättningen "Påverkan och inflytande för kommunens medborgare" blev helhetsbetyget 39 jämfört med 45 i målsättningen. Medelvärdet här var 42. Här är det främst förbättringar av betygsindexen för faktorerna påverkan och förtroende som kan höja helhetsbetyget. Målet "God service av hög kvalitet" mäts genom två olika områden Vård och omsorg samt grundskolan. För grundskolans del mäts andelen elever som lämnar grundskolan med behörighet att söka gymnasieskola. Målsättningen här är att andelen skall öka. Andelen 2010 var 88 %, %, samt för år %. Sala ligger på samma utfall som riket. Detta mål är uppfyllt. Inom vård och omsorg följs målsättningen upp genom målen "Brukarna får rätt service insatser vid rätt tidpunkt av rätt personal" samt "Barn, ungdomar och vuxna får sina individuella behov tillgodosedda i sin hemmiljö". Helhetsbedömningen här är att båda målen är delvis uppfyllda. Målen bedöms genom flera underindikatorer vilka redovisas i indikatorbilagan. Exempel på indikatorer som utvecklats positivt är andelen personer med insatser i ordinärt boende samt antalet öppenvårdsinsatser inom Individ och familjeomsorg. Antalet fallskador och placeringsdygn inom individ och familjeomsorg är däremot exempel som inte uppvisar ett positivt resultat. 32 (134)

31 33 (134) ÅRSREDOVISNING 2010 Då två av tre mål inom perspektivet inte är uppfyllda samt ett enbart delvis, är helhetsbedömningen att kommunen inte nådde upp till målen för perspektivet verksamhet. Nämndernas bidrag till måluppfyllelsen: Sala är en kommun med bra service och hög kvalite i sina tjänster när: Målsättningar: Kommun-en har nöjda medborgare och bruka're Kommunen har en god service av god kvalitet Kommune-ns medborgare kan påverka och har inflytande Kommunstyrelsen Delvis uppfyllt Uppfyllt Uppfyllt Räddningstjänst Delvis uppfyllt Delvis uppfyllt Tekniska Nämnden Ej uppfyllt Delvis uppfyllt Delvis uppfyllt Bygg och miljönämn M den Överförmyndare Uppfyllt Uppfyllt Kultur och fritidsnämnd Delvis uppfyllt Uppfyllt Delvis uppfyllt Skolnämnd Ej uppfyllt Delvis Utbildnings och arbetsmarknadsnämnd Uppfyllt Ej uppfyllt Vård och omsorgsnämnd Delvis uppfyllt Delvis uppfyllt Perspektivet medarbetare Målet "trygg säker och utvecklande arbetsmiljö" följs upp genom sjukfrånvaro samt rapportering av skador, olycksfall och brott. Sjukfrånvaron fortsätter att minska uppgick den till 4,6%, 2009 till 4,6%, och 2008 till 5,5%. Målsättningen var 5%. Tillbudsrapporteringen visar att andelen skador, olycksfall och brott har ökat till 63 % för Det kan konstateras att användandet av Flexitesystemet har ökat, vilket är bra. Tendensen är dock att tillbud (när ingen allvarlig skada inträffade) inte alltid registreras. Ambitionen är att uppmärksamma tillbud tidigt och därigenom arbeta förebyggande så att andelen skador, olycksfall och brott minskar. Helhetsbedömningen av perspektivet är att målsättningen delvis uppnåtts. 33 (134)

32 34 (134) ÅRSREDOVISNING 2010 I den strategiska planen fanns ytterligare två mål uppsatta, "Delaktighet och inflytande samt "Tydligt och bra ledarskap". Dessa mål skall följas upp genom medarbetarenkäter. Förutsättningarna för att genomföra en medarbetarenkät fanns inte 2010 och därför ingår inte dessa mål imålavstämningen. Förvaltningarna och nämnderna har i sina verksamhetsplaner tagit upp egna mål och aktiviteter även inom dessa målområden. Målavstämningar och bedömning av genomförda aktiviteter ingår i nedanstående tabell. Nämndernas bidrag till måluppfyllelsen: Sala är en attraktiv arbetsgivare när: Målsättnngar: Sala har en trygg säker: och Medarbetarna har Har ett tydligt och utvecklande arbetsmiljö delaktighet och bra ledarskap inflytande Kommunstyrelsen Delvis uppfyllt Uppfyllt Delvis uppfyllt Räddningstjänst Delvis uppfyllt Delvis uppfyllt Delvis uppfyllt Tekniska Nämnden Delvis uppfyllt Delvis uppfyllt Delvis uppfyllt Bygg och miljönämnden Uppfyllt Uppfyllt Uppfyllt Kultur och fritidsnämnd Uppfyllt Uppfyllt Delvis Skolnämnd Inte uppfyllt Utbildnings och arbets~ marknadsnämnd Delvis uppfyllt Ej uppfyllt Ej uppfyllt Vård och omsorgsnämnd Delvis uppfyllt Delvis uppfyllt Delvis uppfyllt Perspektivet ekonomi PERSPEKTIVET EKONOMI Mål Kommunen skall ha en ekonomisk hållbar utveckling Måluppfyllelse Målet är uppfyllt ur ett finansiellt perspektiv SAMMANFATTNING Begreppet god ekonomisk hushållning kan i dubbel bemärkelse sägas vara ett underlag för utvecklingsarbete. I förarbetena till lagen framgår att verksamhetsmålen skall vara tydliga, kunna mätas, följas upp och utvärderas. Därefter finns

33 35 (134) ÅRSREDOVISNING 2010 ett underlag som kan användas för att besluta om att förbättra eller bibehålla nivån på målsättningen är första året som resultatvärderingen görs utifrån denna modell. Att hitta de indikatorer som på bästa sätt skall spegla måluppfyllelsen är i många stycken komplicerat och bör ses som en del i en påbörjad process. Detta gäller då dels att hitta rätt indikatorer men även att hitta rätt nivå för målsättningen. Nivån skall dels vara realistisk men samtidigt framåtsyftande och utmanande. Perspektivet ekonomi Sala har en hållbar ekonomisk utveckling när: Mål - indikatorer Årets resultat uppgår till Målet är uppfyllt 1% av Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Ökningen av skatteintäk- Målet är ej uppfyllt ter, statsbidrag, utjämning är större än nettokostnadsökningen Nämnderna bedriver verksamheten inom beslutade anslag Målet är uppfyllt Två av tre finansiella mål- indikatorer har uppnåtts. För det tredje målet - indikatorn "ökningen av skatteintäkter, statsbidrag och utjämning ska vara större än nettokostnadsökningen" är skillnaden i ökningstakten relativt liten. Ur ett generellt perspektiv kan målet påverkas avengångsfaktorer. På riksplanet bedöms skatteunderlagsökningen öka mer än inflationstakten i riket vilket även påverkar kommunens framtida kostnads- och intäktsutveckling. Med beaktande av ovanstående har kommunen ur ett finansiellt perspektiv uppnått god ekonomisk hushållning. Sammanfattande kommentar Målet "hållbar ekonomisk utveckling" innebär att kommunens resurser ska används så att god ekonomisk hushållning nås ur såväl ett finansiellt perspektiv som ur ett verksamhetsperspektiv. För att säkerställa god ekonomisk hushållning ska finansiella mål och verksamhetsmål definieras och följas upp. Kommunen har )