LÄGG TILL - I ÅRSTA HAVSBAD

Transkript

1 LÄGG TILL - I ÅRSTA HAVSBAD G E S T A L T N I N G S P R O G R A M

2 1

3 3 Årsta havsbad är en unik företeelse såväl nationellt som internationellt. Det är landets första anlagda fritidsby helt på kooperativ basis och intar idag en väl framskjuten plats i svensk bostadshistoria. Så beskrivs Årsta havsbad i Stockholmsregionens kulturhistoriska miljöer, Gestaltningsprogrammet är framtaget som en bilaga till de nya detaljplaner som är under utarbetande. Den gamla detaljplan, från 1976, medger en byggrätt på 60 kvm samt möjlighet att inreda loft. Parallellt med planarbetet pågår arbetet med att förse Årsta Havsbad med ett nytt VA-system. Den nya detaljplanen föreslår en byggrätt om 70 kvm, för att möjliggöra nytt våtrum. Inom dessa 70 kvm tillåts en eller två byggnader. En begränsning av takvinkel införs så att husens ursprungliga flacka tak bevaras. Utöver det tillkommer en rätt att bygga uthus på 15 kvm. Största sammanlagda byggnadsarea för byggnad/er och uthus får dock inte överstiga 1/10 av tomtarean. Foldern kommer utgöra ett stöd vid bygglovgivning. Materialet har tagits fram under ledning av planavdelningen på Haninge kommun. Idéer och illustrationer har tagits fram av Orrberg Arkitektkontor AB. INNEHÅLL BAKGRUND s. 3 CHECKLISTA VID FÖRÄNDRING s. 4 - råd till stugägaren TILLBYGGNAD - exempel 1 s. 7 TILLBYGGNAD - exempel 2 s. 9 TILLBYGGNAD - exempel 3 s.11 NYBYGGNAD - exempel 1-4 s.13 UTVÄNDIG FÄRGSÄTTNING s.16

4 4 BAKGRUND Årsta havsbad utvecklas i samspel mellan nyskapande och bevarande. Bebyggelsen vårdas och utvecklas på ett sätt som är värdigt för en kulturhistoriskt intressant miljö. Utvecklingens mål är att bevara områdets särprägel och samtidigt möjliggöra en användning som i högre grad tillfredställer vår tids krav. Naturlandskapets karaktär skyddas. Naturlandskapet är själva kärnan i Årsta Havsbad. Dess skönhet var avgörande för att just den här platsen valdes. Det är därför viktigt att vårda det naturliga landskapet och inte göra ingrepp i form av t ex sprängning, terrassering eller avverkning av stora träd. En för platsen naturlig växtlighet uppmuntras. Stora altandäck undviks liksom stenläggningar och asfaltering. Parkområdet och stranden vårdas. De offentliga rummen skyddas. De karaktäristiska gaturummen med sina staket, smala mått och beläggningen av grus eller naturlig vegetation/berg är idag områdets mest välbevarade särdrag, av stor betydelse för helheten. Gatukaraktären bör skyddas. Den gröna gatubilden bevaras och stärks genom fortsatt vård av vegetationen. Ny bebyggelse bör inte placeras mellan huvudbyggnad och gata. Terrasseringen ned mot stranden vårdas och kan utvecklas för att återfå sin monumentala karaktär. Årsta torg vårdas och en utveckling som sluter torgrummet bör gynnas. Bebyggelsen utvecklas med omsorg om helhetsverkan i den totala miljön. Den ursprungliga idén om att byggnaderna ska underordna sig naturen ska respekteras. Strävan efter en mer sammanhållen bebyggelse enligt ursprungstanken från 30-talet och traditionen från HSB-perioden ska prägla den fortsatta utvecklingen av bebyggelsen i hela Årsta havsbad. Utformningsprinciperna lågmäld saklig - odekorerad ska vara ledande. De sammanhållande elementen är framförallt tak med 6-23 graders lutning, materialval, färgskala och 1-vånings byggnadshöjd. Byggnaders form ska vara småskalig. Förändringar av bebyggelsen får göras så att tiden för dessa blir läsbar. Befintlig bebyggelse får förändras varsamt. Det är dock en stor tillgång för området att så många som möjligt av originalstugorna finns kvar. Nya byggnader får infogas med omsorg och med respekt för helhetsverkan. Tidens läsbarhet i bebyggelsen ses som en tillgång.

5 CHECKLISTA VID FÖRÄNDRING - råd till stugägaren 5 TOMTEN Var är det trevligt att vistas? Var och när - är det sol och skugga? Finns det en utsikt? Framsida? Baksida? Finns det delar av tomten som är plana eller branta? Finns det stora och gamla träd? Hur många byggnader finns på din tomt? Kan de flyttas vid behov? Hur stor är din tomt? Hur stor del får bebyggas? Var får den bebyggas? STUGA OCH UTHUS I vilket skick är huset och uthusen? Är det originalbyggnader med fina detaljer? Har stugan blivit tillbyggd i flera etapper? Titta på takfot, fönster och dörrar - många stugor har fina detaljer och originallösningar kvar. Hur stor är din stuga och dina uthus? Hur mycket får du bygga till? p BEHOV Tänk igenom vilka behov ni har idag, och om några år? När kommer ni att använda stugan? Vilka funktioner prioriterar ni? Hur vill ni att ute och inne samverkar? Är det viktigt att lösa alla behov samtidigt? Eller vill ni göra en etapplösning där delarna kan byggas till undan för undan? Gör gärna en skiss som redovisar era behov och samband mellan dessa. En arkitekt eller annan sakkunnig kan hjälpa dig planera förändringar av din bebyggelse. Tänk på att det ofta finns flera sätt att lösa era idéer och styra mot de funktionella, tekniska, estetiska och ekonomiska mål ni har. I tidigt skede är möjligheten att påverka som störst. Tänk också på att du kan anlita arkitekten för hela projektet eller delar av projektet. - till exempel för rådgivning och idéer om hur tomten kan disponeras och hur ert behov kan lösas. - till exempel för att ta fram planer och fasader för hur förändringen kan se ut. - till exempel för att ta fram handlingar för hur byggnader, detaljer och markplanering löses så att bygglov kan sökas. På finns råd och tips samt information om hur ni anlitar en arkitekt.

6 6 CHECKLISTA VID FÖRÄNDRING - råd till stugägaren DISPONERA TOMTEN En god princip är att inte bygga på den del av tomten som är fin att vistas på. Tänk också på att förändringar av bebyggelsen ger nya förhållanden för t ex sol, skugga och vind. De karaktäristiska gröna gaturummen är av stort värde. Planera därför eventuell tillbyggnad så att gaturummet inte påverkas av tillbyggnaden, dvs gärna mellan stuga och tomtens bakre del. RIKTLINJER FÖR UTFORMNING AV BYGGNADER Det är önskvärt att även i den fortsatta utvecklingen av området behålla bebyggelsens låga karaktär. De ursprungliga stugorna har en taklutning på cirka grader. Anslut gärna till dessa höjder. Smala gavelbredder ger slanka och småskaliga huskroppar. Det bidrar också till låga byggnadshöjder. De ursprungliga stugornas gavelbredd varierar mellan 3,3-4,75 m. De tillägg som görs bör ha en gavelbredd som är högst 5 meter. Beakta även hierarkin mellan byggnaderna. Läs mer om detta under Lågmäld sid 6. Fasadmaterial bör huvudsakligen bestå av stående locklistpanel. Fasadkulörer, se färgsättning sid 16. Takbeklädnad bör vara av svart takpapp, svart eller mörkgrå falsad slätplåt alternativt rött lertegel. PRINCIPER FÖR TILLBYGGNAD Följande principer för tillbyggnad syftar till att ge liten påverkan på det befintliga huset. Det ursprungliga huset kan då urskiljas och tillbyggnaden kan förhålla sig till markhöjder på ett friare vis. Ofta kan det vara lämpligt att lägga nya funktioner som t ex kök och bad i den tillbyggda delen. Ursprungshuset kan då kvarstå oisolerat i sitt befintliga skick medan tillbyggnaden kan utföras isolerad. TILLBYGGNAD GENOM FÖRLÄNGNING Flera av de ursprungliga hustyperna redovisades med en möjlighet för tillbyggnad genom förlängning. Beakta rumshöjder och isolering om ni väljer att förlänga. TILLBYGGNAD MED LÄNK En tillbyggnad fristående från den befintliga stugan kan knytas till denna med en länk. Länken ger ofta möjlighet till ny entré. Den fristående tilbyggnaden kan läggas nära marken och ge god förbindelse med uteplats. Tänk på att länken räknas in i byggnadsarean även om den bara utformas som ett skärmtak. TILLBYGGNAD MED FRISTÅENDE HUS I vissa fall kan det vara svårt att ansluta till den befintliga stugan. Då kan tillbyggnad genom ett fristående hus vara en god lösning. Lägg märke till att mellanrummen mellan husen ofta ger fina uterum.

7 CHECKLISTA VID FÖRÄNDRING-råd till stugägaren 7 GESTALTNING En god gestaltning, där byggnadens helhet och detaljer samverkar med varandra och omgivningen, ger hög kvalitet. De ursprungliga stugorna har funktionalistiska drag men kännetecknas framförallt av ett lågmält och behärskat formspråk. Det ses som en tillgång när nya byggnadsdelar speglar vår tid idag och samtidigt tillvaratar dessa karaktärsskapande gestaltningsaspekter. Vi sammanfattar här de huvudprinciper för gestaltning som syftar till en sammanhållen bebyggelse i Årsta havsbads anda. LÅGMÄLD I Årsta havsbad framhålls naturen och stadsstrukturen som den i särklass mest framträdande kulturmiljöaspekten. Med lågmäld menas i denna anda att bebyggelsen bör underordna sig natur och stadsstruktur. Bygg gärna lågt och nära marken. Bevara terrängens naturliga form och bevara stora träd. Tänk också på byggnadernas hierarki. Låt gärna din tillbyggnad underordna sig ditt ursprungshus. Takfotshöjd, takets högsta punkt, gavelns bredd och tillbyggnadens placering på tomten är avgörande för hur framträdande byggnaden blir. SAKLIG 1930 var Årsta havsbads syfte sommarboende i kooperativ anda för ett brett folklager. Stugorna som byggdes för detta ändmål präglades av stor saklighet. Flera av stugorna kan beskrivas som ett rum med kök. Runt detta väggar och tak som skyddar mot väder. Fönster för ljus och dörr för att komma in. Materialen takpapp och träpanel är vad det ser ut att vara. Med saklighet i denna anda menas att låta byggnader vara formade för sitt syfte. Låt även materialen vara det de är och undvik imiterande material. ODEKORERAD De ursprungliga stugorna i Årsta havsbad formgavs i funktionalistisk anda. Ursprungsdetaljerna har dock en väl övervägd formgivning. Lägg t ex märke till taktassarna som är snedsågade och därmed nätta, fönstren vars rutor är så små att spröjsar inte behövs, och hur knutar och foder ursprungligen målades in i samma färg som stugan.

8 8 TILLBYGGNAD - exempel 1 FÖRUTSÄTTNINGAR Den befintliga stugan ser ut att vara en stugtyp 1 med inbyggd veranda och senare tillbyggd kvist. Stugan har många fina originaldetaljer bevarade som t ex taktassar och fönster. Taktäckningen av papp har givit förutsättningen för små dimensioner på vindskivor och takdetaljer. Tomten är relativt plan och får karaktär av ett antal stora träd. På tomten finns också två fina uthus, även dessa med fina detaljer. Planeringen av tomten begränsas något av att detta är en hörntomt som regleras med ca 6 meter mark som inte får bebyggas längs de två gatusidorna. BEHOV Vi ser för oss att stugägaren önskar lägga till toalett och modernt kök. Eftersom den befintliga stugan har relativt hög sockelhöjd finns även önskemålet att ge bostadsrummen god kontakt med en uteplats.

9 Detta exempel visar hur den befintliga stugan byggts till både genom förlängning och genom en friliggande tillbyggnad som ansluter till det befintliga huset med en länk. Den friligggande tillbyggnaden ligger nära marken och ger god anslutning till nya uteplatser. En trappa i den förlängda huskroppen ansluter till befintliga hushöjder. Länken har utformats som en ny entré till stugan och ger därmed de nya funktionerna god kontakt med uteplatser som har sol vid olika tidpunkter på dagen. Utöver funktionerna kök och toalett/dusch inrymmer detta exempel även tvättfunktion i hygienrummet samt ett allrum med god trädgårdskontakt och öppen spis. Den befintliga stugans rum har övergått till rum som kan brukas som sovrum. Den nuvarande entrén till verandan kvarstår som extraentré. Utvändiga material som valts är stående locklistpanel och taktäckning av papp. Markmaterial är trätrall och gräs. Tillbyggnaden kan göras i etapper. Nedanstående två planfigurer visar exempel på detta. ETAPP 1 Tillbyggnad av hygienrum samt ny entré med tak. TILLBYGGNAD - exempel 1 Tomtyta: 994 m2 Befintlig stuga: 25,5 m2 Tillbyggnad etapp 3: 37,5 m2 Total bostadsyta: 63 m2 Befintliga uthus: 6 m2 Bebyggelseytorna avser byggnadsarea. Tillbyggnad Befintlig byggnad 9 ETAPP 2 Tillbyggnad av kök och entréutrymme. ETAPP 3 Tillbyggnad av allrum med öppen spis.

10 10 TILLBYGGNAD - exempel 2 FÖRUTSÄTTNINGAR Den befintliga stugan är en stugtyp 4 med inbyggd veranda. Stugan är i mycket gott skick och har många fina originaldetaljer som t ex taktassar och fönster. Eftersom tomten lutar brant har stugan idag en sockel med ca två våningars höjd vid ena gaveln. Denna höjd har givits av naturens form och husets placering i förhållande till gatan. Tomtens låga del är relativt plan, fri från stora träd och vänder sig mot ett skogsparti. På kanten av denna plana yta finns ett uthus som rymmer torrdass. BEHOV Vi ser för oss att stugägaren har behov av toalett, tvättfunktion och modernt kök. Det finns också önskemål om att rymma fler personer i sovrum och gemensamma rum samt önskemål om solig, skyddad uteplats.

11 Exemplet visar hur en tillbyggnad görs på den låga delen av tomten, mellan befintligt hus och uthus. Den befintliga stugan har förlängts för att rymma trappa som leder till den nya huskroppen. Tillbyggnaden har gjorts fullt isolerad och rymmer förutom kök, wc/dusch och tvätt även allrum med öppen spis. Placeringen har gjorts nära marken och tillbyggnaden bildar tillsammans med det befintliga uthuset ett gårdsrum med sol under dag och kväll. En uteplats med morgonsol bildas också i ett hörn på motstående sida. Den ursprungliga stugan har endast påverkats vid norra gaveln. Befintlig kokvrå har blivit hall i anslutning till nya trappan. Rum har övergått till sovrumsfunktioner. och utedasset har ominretts till förråd. Utvändiga material som valts är stående locklistpanel och taktäckning av papp. På marken används trätrall på olika höjdnivåer, stenläggning i anslutning till befintlig häll samt naturlig vegetation med inslag av gräs. TILLBYGGNAD - exempel 2 Tillbyggnad Befintlig byggnad Tomtyta: 890 m2 Befintlig stuga: 24 m2 Tillbyggnad stuga: 46 m2 Total bostadsyta: 75 m2 Befintligt uthus: 5 m2 Bebyggelseytorna avser byggnadsarea. 11

12 12 TILLBYGGNAD - exempel 3 FÖRUTSÄTTNINGAR Den befintliga stugan är en stugtyp 10 mycket nära originalskick med många välbevarade detaljer men med visst renoveringsbehov. Tomten är relativt plan, lång och smal och har en öppen karaktär. Ett fåtal stora träd finns, framförallt i tomtens bakre del. Varken uthus eller dass finns på tomten. BEHOV Vi ser för oss att stugägaren vill lägga till funktionerna hygienutrymme och modernt kök. Vidare finns behov av förrådsutrymme som kan brukas för förvaring av utemöbler och trädgårdsredskap. Den smala öppna tomten ger idag ingen vind- och insynsskyddad uteplats vilket är anledningen till att stugägaren gärna ser att tomten disponeras för skyddad utevistelse. Stugägaren är också mycket mån om att stugan inte förvanskas.

13 FÖRSLAG Detta exempel visar hur tillbyggnad har gjorts med en friliggande stuga bakom den befintliga stugan. Även ett friliggande förråd har byggts till på tomtens bakre del. Mellan de tre byggnaderna bildas uterum med olika kvaliteter och sol på olika delar från morgon till kväll. Den nya stugan är fullt isolerad och inrymmer modernt kök och toalettrum med dusch. Även ett allrum ryms i den nya stugan. Tillbyggnad med ett friliggande hus på detta sätt medför mycket små ingrepp i den befintliga stugan. I detta exempel har denna dock försetts med en dörr från sovrum till den nya uteplatsen. Befintlig kokvrå har omvandlats till sovrum och komplettering av den befintliga trappan har gjorts. Den nya stugan ligger nära marken och har god kotakt med den sydvästvända uteplatsen genom skjutpartier. Skjutbar solavskärmning fyller sin funktion i detta läge. Utvändiga material som valts är stående locklistpanel och taktäckning av papp. TILLBYGGNAD - exempel 3 Tomtyta: 960 m2 Befintlig stuga: 36 m2 Tillbyggnad stuga: 32 m2 Total bostadsyta: 68 m2 Befintliga uthus: 0 m2 Tillbyggnad uthus: 6 m2 Bebyggelseytorna avser byggnadsarea. Tillbyggnad Befintlig byggnad 13

14 14 NYBYGGNAD-exempel 1

15 Bilden på föregående sida illustrerar planlösningen nedan. Detta exempel är tillämpligt i en situation där den befintliga stugan är i så dåligt skick att tillbyggnad inte är försvarbart. Exemplet bygger på ett modultänkande som redovisas på nästa sida. Ett tänkt scenario är en sluttande tomt med någon planare del fri från stora träd. Här formar två byggnader ett uterum på tomtens plana del. De två huskropparna ligger på olika höjder och ansluter på så vis väl till omgivande mark. Huskropparna förbinds med ett golv och en pergola. Ytterligare en uteplats erbjuder sol/skugga vid andra tider på dagen. Husens smala gavelmått och låga byggnadshöjder ansluter väl till de omgivande stugorna. Utvändiga material som valts är stående locklistpanel och taktäckning av papp. Markmaterial är trätrall och naturlig vegetation med inslag av gräs. NYBYGGNAD- exempel 1 Tomtyta: 700 m2 Nya stugor: m2 Total bostadsyta: 70 m2 Bebyggelseytorna avser byggnadsarea. 15 Pergola : här avses gång som formas av ramverk vars syfte är att bära skuggivande växter. Pergolan är ej täckt av tak. Observera att tak räknas som byggnadarea när byggnader sammanbyggs.

16 16 NYBYGGNAD- exempel De allra flesta stugor i Årsta Havsbad är möjliga att bygga till för att inrymma funktioner som t ex kök och bad. Enskilda byggnader som är nära originalutförandet är intressanta tidsdokument liksom även de tillbyggnader som gjordes under HSB-perioden när en platstypisk byggtradition utvecklades. I enstaka fall kan ursprungsbygganden vara i dåligt skick. Vid ett sådant tillfälle kan rivning och nybyggnad vara en möjlighet. Nya byggnader bör infogas med omsorg och respekt för helhetsverkan. Tidens läsbarhet i bebyggelsen ses som en tillgång. Det exempel på nybyggnad som redovisas här bygger på ett modultänkande. Rumsdelarna som redovisas nedan kan utformas som enskilda byggnader eller sammanfogas till större. Lägg märke till att rumsdelarna kan läggas på olika höjder i förhållande till varandra - allt för att få god anslutning till markförhållanden på olika tomter. Rumsdelarna nedan kan också användas för tillbyggnad av en befintlig stuga med en friliggande ny stuga (jämför med tillbyggnad - exempel 3, sid 11). EXEMPEL 2, CA 57 M2 Detta nybyggnadsexempel är i första hand en planlösningsidé och kan ges olika utformingar för att tillvarata till exempel ljus- och entréförhållanden på en aktuell tomt. Lägg märke till gavelbredderna är mycket smala, vilket främjer låga byggnadshöjder. Exemplet främjer också etapputbyggnad av stugor. Årsta Havsbad har vuxit fram under en lång period och präglas av en viss grad av självbyggeri. Även i den fortsatta utbyggnaden av området finns möjligheten att arbeta på detta sätt. EXEMPEL 3, CA 58 M2 RUMSDELAR SOM KAN SAMMANFOGAS PÅ OLIKA SÄTT. EXEMPEL 4, CA 58 M2

17 UTVÄNDIG FÄRGSÄTTNING 17 Färgsättningen bör bidra till en sammanhållen bebyggelse enligt ursprungstanken från 30-talet och den tradition som utvecklades under HSB:s period. Under HSB:s tid som markägare reglerades byggnadernas färgskala till en begränsad palett. Olika källor har dock olika bild av vilka kulörer som har ingått i denna palett. Oljefärg i klara nyanser av rött, gult och grönt uppges i en källa, tjärfärg i en annan. Idag är falu rödfärg en vanligt förekommande färg. För helheten och den framtida utvecklingen är dock det viktigaste att färgskalan begränsas. Följande kulörförslag föreslås därför som utgångspunkt för den fortsatta bebyggelseutvecklingen i Årsta havsbad. Det är också en rekommendation att inte betona byggnadernas detaljer och att t ex knutar och foder utförs i samma kulör som byggnaden. Förklaring: NCS, natural color system. NCS är ett symbolspråk för färger i enlighet med Svensk Standard. Med hjälp av detta kan färger beskrivas utifrån hur de uppfattas av människan. En färgbeteckning representerar en färgförnimmelse och säger ingenting om t ex vilka pigment som åstadkommer detta. I färgbeteckningen S 2050-Y30R betyder 2050 färgens nyans och Y30R färgens kulörton. I detta exempel står 20 för svartheten och 50 för kulörtheten. Kulörtonen i exemplet är besläktad med gult och rött; närmare bestämt 70 % gulhet och 30% rödhet. Färghandlare kan vanligtvis tillhandahålla färgprover. RÖDA GRÖNA GULA Benämningarna engelskt rött och järnoxidrött används för dessa kulörer. Pigmenten har använts mycket både i slamfärg och oljefärg och finns idag på många av stugorna i Årsta havsbad. Röda kulörer nära nedan angivna kulörnummer föreslås. Samtliga av dessa är kraftigt röda med 50% svarthet. S5040-Y70R (falu ljus) S5040-Y80R (falu röd) S5040-Y90R I Årsta havsbad finns ett rikt utbud av gröna kulörer. Mångfalden av grönt har blivit typisk för området. De traditionella staket som formar gaturummen är gröna liksom flertalet av de uthus och dass som finns kvar. De gröna byggnaderna är lågmälda och underordnar sig naturen i Årstahavsbads-anda. Gröna kulörer nära nedan angivna kulörnummer föreslås. Kulörnumrena anger en stor spännvidd men har gemensamt att de har en svarthet som varierar mellan %. S5020-G30Y (mättad grön) S7020-G90Y (falu verde) S3010-G30Y (ljusgrön) S6020-G10Y(mörkgrön 2) S6020-G30Y (mörkgrön 1) Gult, eller ockra, har alltid varit en vanlig färg i svenskt måleri. Gula stugor finns också väl representerade i Årsta havsbad. Gula kulörer nära nedan angivna kulörnummer föreslås. S2040-Y20R (ockra) S4050-Y20R (falu ockra) S2030-Y30R (ljusockra) S3050-Y30R (mörkockra)