Handbok för. Rökdetektering. i ventilationssystem. Projekteringsunderlag: Bo Backvik/Tomas Fagergren

Transkript

1 Handbok för Rökdetektering i ventilationssystem Projekteringsunderlag: Bo Backvik/Tomas Fagergren

2 Calectro AB Citera gärna handboken, bara du har vänligheten att ange källan. Göteborg Palmeblads Tryckeri AB

3 CALECTRO AB har ett brett sortiment för många olika styr- och reglerfunktioner i VVSanläggningar. Ett av våra mest angelägna områden anser vi vara att kunna leverera tillförlitliga komponenter för rökdetektering i kombination med ventilationssystem. En snabb och pålitlig detektering är en av förutsättningarna för att underlätta utrymning och så långt möjligt rädda liv och egendom. Men även en bra produkt gör föga nytta om den inte används med kunskap och omdöme. Därför vill CALECTRO AB med den här handboken belysa problemområdet rökdetektering för ventilationssystem och bidra till ökade kunskaper som grund för mer ändamålsenliga anläggningar. Ett tack till civiling. Bo Backvik, PBL Kontroll KB och ing. Tomas Fagergren, Brandskyddslaget AB för värdefull medverkan i till komsten av denna handbok. Göteborg i november 2008 CALECTRO AB Lars Petersson Reviderad version

4 INNEHÅLLSÖVERSIKT Rökdetektering vid ventilationssystem 1 inledning 1 brandutveckling 2 Grunden för brandskyddsåtgärder 3 Ändamålsenlig detektering 4 kanal- eller rumsdetektering 4 Objektkaraktär kravnivå 6 Aktiv rökkontroll 7 Rätt typ av rökdetektor 9 Rätt montering och placering 12 kontroll av färdigmonterad detektor 16 störkällor 16 Rätt antal rökdetektorer 18 detektorer i aggregatrum 19 detektorer på våningsplan 20 kanal- och rumsdetektering 21 Känslighet 22 Driftförhållanden 23 Detektering i tilluft 25 Övervakning och underhåll 27 Test av rökdetektorer 29 Funktionsprovning och kontroll 30 Projekteringsunderlag (Lathund) 31 Översikt olika typer av rökdetektorer 32 Anteckningar 34 sid

5 RÖKDETEKTERING VID VENTILATIONSSYSTEM Gällande byggregler, BBR 15 (2008), ställer stora krav på utrymningstrygghet. I en särskild brandskyddsdokumentation skall byggherren bl.a. redovisa utrymningsstrategi och ventilationssystemets funktion vid brand. Ett ventilationssystem i drift medger goda möjligheter att, med relativt låg kostnad, tidigt ge signal om rök från en brandhärd. Därmed kan disponibel tid för utrymning förlängas. Det allmänna målet med brandskyddsåtgärder bl.a. i ventilationssystem för att undvika brand- och rökspridning är att rädda liv och egendom. Åtgärder i ventilationssystem är bara en del av de totala brandskyddstekniska installationerna. I många fall måste komplettering ske med åtgärder orienterade till rum i brandcellerna. En byggnads ventilationssystem (luftbehandlingsanläggning) anses vara ett svårt problemområde. Det sammanhänger med sy stemkaraktären att ventilationskanalerna mer eller mindre öppet förbinder rum i olika brandceller och därmed ger röken passageväg. I många typer av anläggningar transporteras stora luftflöden, vilket medför att öppningar och kanaler får betydande dimen sioner. Det måste därför vara särskilt angeläget att utveckla metoder så att brand och rök inte sprids genom eller på grund av byggnaders ventilationssystem inom det fastställda brandtekniska tidskravet. Ett led i denna utveckling är att öka kunskaperna om den kringutrustning som behövs för att initiera skyddsfunktioner. En grundförutsättning är att en brand uppmärk sammas tidigt, t.ex. genom rökdetektering. Telefon: Telefax: info@calectro.se 1

6 Brandutveckling Övertändning Flamma Osynlig rök och gas Ingen flamma Ingen märkbar värme Brand har börjat! Glödfasen Synlig rök Ingen flamma Senast här! Men helst redan i fas 1 bör branden upptäckas Byggnader och byggnaders ventilationssystem förses i regel med detek torsystem, vars uppgift är att upptäcka en brand så snart som möjligt och därmed bidra till att andra brandceller och utrymningsvägar inte fylls med rök och giftiga gaser. I anläggningar som är försedda med ett fullständigt utbyggt brand larmsystem kan detta användas för att styra önskade funktioner i ventilationssystemet. Denna handbok berättar om detektering, framför allt i kanalsystem, med hjälp av rökdetektorer. Handboken redo gör för rökdetektorers tekniska uppbyggnad och ger synpunkter på användning för att åstadkomma eftersträvade funktioner vid varierande kravnivåer. 2 Telefon: Telefax: info@calectro.se

7 GRUNDEN FÖR BRANDSKYDDSÅTGÄER Enligt LAGEN OM TEKNISKA EGENSKAPSKRAV PÅ BYGGNADS VERK, BVL, skall byggnadsverk som uppförs eller ändras uppfylla väsentliga tekniska egenskapskrav ifråga om bl a säkerhet i händelse av brand. I tillhörande förordning, BVF (SFS 1994:1215) anges i 4: Byggnadsverk skall vara projekterade och utförda på ett sådant sätt att 1. byggnadsverkets bärförmåga vid brand kan antas bestå under bestämd tid 2. utveckling och spridning av brand och rök inom byggnadsverket begränsas 3. spridning av brand till närliggande byggnadsverk begränsas 4. personer som befinner sig i byggnadsverket vid brand kan lämna det eller räddas på annat sätt 5. räddningsmanskapets säkerhet vid brand beaktas Funktionskrav är fastlagda i Boverkets Byggregler BBR 15 (2008 ). En översyn av brandskyddsregler, avsnitt 5 i BBR, pågår men förväntas vara klar tidigast Det kan aldrig nog påpekas den stora betydelse brandskyddsåtgärder har i en brands inledande skede då utrymning skall ske. Men den generella avsikten med skydd mot spridning av brand och brandgaser (rök) i anslutning till ventilationssystem, är att skyddets varaktighet skall motsvara brandavskiljande byggnadsdelars brandmotstånd. Om övertändning skett förutsätts även andra räddningsinsatser. Grundläggande för ambitionsnivån är kravet enligt BBR 5:61: Byggnader skall delas in i brandceller åtskilda av byggnadsdelar som hindrar spridning av brand och brandgas. Det finns ingen anledning att ha lägre ambitionsnivå för ventilationssystem. Därför bör dessa konstrueras med målet att hindra spridning av brand och brandgaser. Detta är särskilt viktigt för att i en brands inledande skede som i många fall är kort, inte ovanligt att det kan handla om minuter möjliggöra för människor att sätta sig i säkerhet och att underlätta för räddningsinsatser. Det är välbekant att rök är den dominerande orsaken till personskador storleks ordningen 80% brukar anges. Röken orsakar samtidigt materiella skador även utanför den brandcell där branden uppstått om den sprids. Med BBR har sättet att åstadkomma brandskyddsåtgärder givits en helt annan framtoning än på basis av gamla normer. I stället för att tillämpa ett passivt tänkande med schablonmässiga lösningar, syftar man med BBR till att på mer beräkningsmässiga grunder projektera olika aktiva och samverkande brandskydds åtgärder för att nå eftersträvad kravnivå. I denna kombination av åtgärder ingår givetvis att, så långt möjligt, hindra spridning av brand och rök via ventilationssystemet. Men till aktiva åtgärder räknas också att använda ventilationssystemet som en resurs för att tidigt upptäcka att brand utbrutit. Det förutsätter att systemet har lämplig karaktär och förses med en genomtänkt och förfinad rökdetektering. Till ett aktivt tänkande hör också att skapa ett skydd anpassat till byggnadens/ anläggningens riskklass och till önskad kravnivå. Telefon: Telefax: info@calectro.se 3

8 ÄNDAMÅLSENLIG DETEKTERING Målet med detekteringen är att med hänsyn till objektets art, riskklass och driftförhållanden åstadkomma en ändamålsenlig detektering med en systemupp byggnad anpassad till byggnaden och dess ventilationssystem. Det viktigaste syftet är att nå en tidig detektering för god utrymningstrygghet och för att begränsa skadeverkningarna. I brandens inledande skede är brandgastemp eraturerna mestadels låga och rökdetektorer är därför lämpliga. I vissa miljöer och vid bristfälligt underhåll kan rökdetektorer ge falsklarm. Byte till värmedetektorer kan dock innebära uteblivet eller starkt försenat larm, vilket är ännu sämre. Ökade kunskaper om rökdetektorers egenskaper och förutsättningar att ge ända målsenlig detektering är en väg att eliminera falsklarm eller åtminstone begränsa dem till acceptabel förekomst. För att nå en ändamålsenlig detektering bör följande beaktas: bedöm objektets karaktär och kravnivå välj rätt typ av rökdetektor välj rätt montering och placering välj rätt antal rökdetektorer bedöm ventilationssystemets driftförhållanden förbered övervakning och underhåll riktlinjer för funktionsprovning Kanal- eller rumsdetektering Vad är ändamålsenlig detektering? Vilken betydelse man lägger i detta begrepp beror just på objektets art, den ställda kravnivån och driftsförhållanden. Kanaldetektering, vilket innebär detektor placerad inuti kanal eller i adaptor utanpå kanal, kostar mindre men förutsätter i allmänhet att luftbehandlingssystemet är i drift. Man kan knappast lokalisera brandhärden men kan vinna tid. Rumsdetektering, vilket innebär detektor placerad i rum eller på representativ plats för grupp av rum, ger en mer direkt koppling till brandhärden och möjlighet att lokalisera branden under förutsättning att man kompletterar med ett avancerat larmsystem. Som i många andra fall är det fråga om en teknisk/ekonomisk avvägning. Kan ett avancerat detekteringssystem (= kostsammare) bidra till att skadeverkningarna begränsas i lönsam omfattning? Här bortses då från sådana objekt där alla tekniska åtgärder för att rädda liv och egendom betraktas som självklara och där indivi duell rumsdetektering och brandlarmsystem är standardutförande. Som nämnt måste driftförhållanden beaktas är fläktar i drift eller ej? Enbart kanaldetektering vid stillastående system är inte tillfredsställande. Se vidare under rubrikerna montering, antal och driftförhållanden. 4 Telefon: Telefax: info@calectro.se

9 Kanaldetektering, eventuellt kompletterad med viss rumsdetektering, torde för de flesta vanliga objekt ge godtagbar kravnivå både tekniskt och ekonomiskt. En utvidgning av detta leder till en teknisk lösning som inte är så vanlig. För en anläggning där man vill ha en övervakning med larm vid brand är ofta en kombination av system för branddetektering med rumsplacerade detektorer och ventilationssystemets kanal placerade detektorer mycket användbart. En anläggning består ofta av dels större, öppna lokaler, dels grupper av smårum. För smårumsgrupperna kan rumsdetektering för brandlarm bli onödigt kostsamt medan en kanaldetektor kan övervaka rum, beroende på rumsutformningen. De större lokalerna övervakas lämpligen med rums detektorer. Telefon: Telefax:

10 OBJEKTKARAKTÄR KRAVNIVÅ Detektering i ventilationssystem är i alltför stor utsträckning inriktad mot att med enkla medel och ofta utan att beakta tidsfaktorn stoppa eller starta fläktar och stänga eller öppna spjäll. Samtidigt initieras någon form av larm. Det är viktigt att redan i projekteringsskedet analysera objektet och ge detaljerade anvisningar för detekteringssystemets uppbyggnad. Detta sker tyvärr sällan eller aldrig. Detektering måste i en vidare bemärkelse anpassas till objektets riskklass och vilken typ av skydd man vill nå kravnivån. Skydd av människoliv under svåra förhållanden och av stora materiella eller kulturella värden måste rimligtvis ställa annor lunda krav på detektering än vid anläggningar med lägre, mer normal riskklass. En anläggning med många brandceller och ett större antal rum i varje cell ger naturligtvis andra förutsättningar än en med få, öppna brandceller. En kontorsbyggnad skyddas inte på samma sätt som ett sjukhus. Brandriskerna är inte desamma, lokalerna är olika och de används på olika sätt. Olika kravnivåer skulle kunna vara: högre lägre detektera och lokalisera rök(brand)härden initiera aktiva skyddsfunktioner larma brandförsvar detektera rök initiera aktiva skyddsfunktioner larma brandförsvar detektera rök initiera aktiva skyddsfunktioner larma detektera rök initiera passiva skyddsfunktioner larma Med hänsyn till vilken kravnivå* man ställer måste också detekteringssystemets utformning och de i systemet ingående komponen terna varieras. *) Beträffande aktiva och passiva skyddsfunktioner v.g. se sidan 7 och 8. 6 Telefon: Telefax: info@calectro.se

11 AKTIV RÖKKONTROLL Bakgrund Ventilationssystemens bidrag till spridning av rök är och har länge varit ett kärt diskussionsämne. I dagsläget ifrågasätts knappast att ventilationssystem, gemensamma för flera brandceller, innebär en risk för både brand och brandgasspridning (rökspridning). Risken beror på att ventilationssystem ofta mer eller mindre öppet förbinder olika brandceller så att rök kan spridas via kanalsystem. Passiva system För inte så många år sedan var den gängse metoden vid brand att stoppa fläktar och öppna en förbigång för att utlufta systemet och låta rök passera ut till det fria. Metodiken hade många brister och tillämpas numera bara i speciella fall och då grundat på analytisk dimensionering. Ett annat exempel på passivt system är stoppade fläktar och ett system med rökavskiljande spjäll, brandgasspjäll, mellan brandceller. Ett sådant system kan bli dyrbart om antalet brandceller är stort. Aktiva system I aktiva system utnyttjas t.ex. frånluftssystem för att samla upp rök som snabbt kan transporteras till på lämplig plats monterad kanaldetektor (se rätt montering och placering). Med FT- system tillkommer risken för baklänges inträngning i T-kanalsystemet redan tidigt i brandförloppet och vid lågt brandtryck i brandrummet. Inträngning kan aktivt motverkas på olika sätt och i vissa fall kan FT-systemet konverteras och rök från brandrummet transporteras bort till det fria via båda kanalsystemen Med fläkt i drift gäller att inloppstemperaturen till fläkt inte blir högre än vad fläkten klarar. Beräkna inloppstemperaturen och kontrollera med fläktfabrikanten max temperaturnivå för den valda fläkten. Sörj för säkrad strömförsörjning om fläkt(ar) skall vara i drift vid brand. Telefon: Telefax: info@calectro.se 7

12 Omfattning Den grundläggande synen på aktivt skydd mot rökspridning kan utvecklas på olika sätt. Aktiv rökkontroll kan bland annat omfatta: detektera tidigt lokalisera branden aktivera skyddsfunktioner evakuera rök håll i första hand utrymningsvägar rökfria trycksättning (mekanisk tryckhöjning av angränsande lokaler för att hindra röken att sprida sig) larma Med målinriktad utformning av ventilations- och detekteringssystem kan detta uppnås. Åtgärder Den skyddsnivå man kan nå med aktiva åtgärder sammanhänger med i vilken utsträckning man är beredd att komplettera sitt ventilationssystem. Jämfört med normaldrift inträder vid brand helt andra driftsförhållanden. Kompletterande funktioner till ventilationssystemet kan vara att: installera temperaturtåliga fläktar (ev. brandgasfläktar) som förstärker frånluftsfläktarna alternativt säkrar från luftsflödet om ordinarie fläktar kollapsar underindela byggnadens brandceller i rökceller för effek tivare övervakning av rökspridningsskyddet installera spjäll med vilka man kan kontrollera till- och frånluftssystemet för olika brand- eller rökceller installera hjälpfläktar för uteluftstillförsel med vilka man trycksätter t.ex. ut rymningsvägar (trapphus) för att hålla dem rökfria Trycksätt inte högre än ca Pa, då det annars kan bli svårt att öppna dörrarna. Beräkning måste göras. Målet med aktiva skyddsåtgärder är att röken så långt som är möjligt inte skall lämna det rum eller den brandcell där branden började. 8 Telefon: Telefax: info@calectro.se

13 RÄTT TYP AV RÖKDETEKTOR Olika detektortyper fungerar olika beroende på karaktären för det medium blandningen rök/luft som den påverkas av. Innan man bestämmer sig för detektortyp bör man bedöma: vilken sorts brand kan förmodas uppstå pyrbrand med lång utvecklingstid glödbrand flambrand etc. vilken sorts rök ger branden ljus rök med små partiklar och liten täthet svart rök med stora partiklar och stor täthet mellanformer? temperatur rökvolym utspädning Rök består av gaser mer än 90 % luft och pyrolysgaser, kolmonoxid CO, koldioxid CO 2 samt partiklar (sot). Vid plastbrand bildas även andra giftiga och/eller skadliga gaser. Rökens färg och partikelstorlek är viktigt för detektorns funktion. Det finns olika typer, bl.a.: joniserande detektor optisk (reflektions)detektor linjeoptisk (fördunklings)detektor Joniserande detektor Normalläge: En svag, radioaktiv källa joniserar luft molekylerna så att en elektrisk ström uppstår mellan elektroderna Vid brand: Om rökpartiklar passerar genom detektorn förändras strömmen och detektorn ger larmsignal - + U Elektroder Källa Fördel: Snabbast på bränder med små partiklar (0,01 1 mikron), även sådana som är osynliga och som bildas vid en begynnande brand. Nackdel: Kan störas av osynliga förbrännings - gaser, t.ex. avgaser från bilar och truckar (garage), stekos (kök), svetsning m m. + Ur miljöaspekt är den optiska rökdetektorn att föredra framför den jonserande då den joniserande rökdetektorn innehåller radioaktiva ämnen. - U Källa Telefon: Telefax: info@calectro.se 9

14 Optisk (reflektions)detektor Normalläge: En lysdiod sänder ljus i en mörk labyrint i detektor huset. Fotocellen träffas inte av ljuset. Vid brand: När rökpartiklar kommer in i detektorns labyrint bryts ljus strålen av rökpartiklarna och ljus reflekteras till fotocellen så att detektorn ger larmsignal. Fördel: Snabb på vit rök från mycket långsamma (pyrande) brand - förlopp. Nackdel: Måste vara synlig rök. Linjeoptisk (fördunklings)detektor Normalläge: En sändare avger en ljusstråle till en mottagare. Ljus Fotocell Fotocell Vid brand: När rökpartiklar passerar fördunklas ljusstrålen och detek torn ger larmsignal. Fördel: Snabb på stora partik lar bl.a. plastbränder vid låg temp eratur (ca 300 C), t ex kabel tunnlar, dator rum m m. Nackdel: Måste vara synlig (helst mörk) rök. Svår att få stabil vid miljötester. Känslig för kondens i kanaler. Lysdiod Lysdiod Rök Fotocell Fotocell Joniserande detektorer fungerar bäst för många och små (0,01 1 mikron) partiklar, medan den optiska (reflektions)detektorn anses bättre för färre och större (0,1 10 mikron) partiklar. Rökens partikelkaraktär är svår att bedöma. Den beror bl a på vilket material som brinner och hur branden börjar (snabbt eller långsamt antändningsförlopp). 10 Telefon: Telefax: info@calectro.se

15 En vägledning för denna bedömning kan man dock finna internationellt. Sedan flera årtionden används i detektortester fastställda testbränder. Varje detektor måste, för att bli godkänd, klara dessa definierade testbränder. Med tabellens hjälp har man en utgångspunkt för såväl brandens som rökens karaktär. Testbränder enligt europeiska EN 54 7 för punktrökdetektorer/ takmonterade rökdetektorer: Typ av brand Testbrand Värmeutveckling Uppström Karaktäristiska drag Rök Aerosol spektrum Synlig del TF2 Glödbrand (trä) Försumbar Svag Ja Mest synlig Ljus högrefl ekterande TF3 Glödbrand (textil) Försumbar Mycket svag Ja Mest osynlig Ljus högrefl ekterande TF4 Öppen, plast (polyuretan) Stark Stark Ja Delvis osynlig Mycket mörk TF5 Vätskebrand (n-heptane) Stark Stark Ja Mest osynlig Mycket mörk Anm: 1. För att godkännas måste rökdetektorerna också klara av de europeiska miljötesterna enligt EN 54 7 som exempelvis omfattar höga vindhas tig heter, temperaturvariationer, luftfuktighet, vibrationer, chock, högfrekvenser och elektriska transienter. 2. Både optiska och joniserande rökdetektorer uppfyller kraven på detektering enligt ovan. 3. I den nya generationen optiska rökdetektorer, typ EVC-PY-DA, har utvecklingen med mikroprocessorbaserad elektronik utjämnat skillnaderna mellan joniserande och optiska detektorer. Med ny våglängd på ljuskällan och optimerad mätvinkel i detektorkammaren uppnås en starkt förbättrad detektering av mörka och lågreflekterande röktyper. Även ur miljöaspekt är numera den optiska rökdetektorn att föredra framför den jonserande. Detektorn har även en "intelligent" känslighetsjustering av larmgränsen enligt nedanstående skiss. Signal Larmgräns Servicelarm Stabil larmnivå. Detektorns larmnivå justeras kontinuerligt så att den alltid är optimal, oberoende av miljöns inverkan på detektorn t ex damm, sot och andra partiklar. Miljöpåverkan Lång tid Varje detektor lagrar och uppdaterar information om den självjusterande nivån. Telefon: Telefax: info@calectro.se 11

16 RÄTT MONTERING OCH PLACERING Det är av stor betydelse för funktionen av en kanaldetektor* 1 att den monteras rätt på kanal och rätt i förhållande till störkälla. Att montera tillräckligt antal för ändamålsenlig detektering är också viktigt. Mer om detta under tillhörande rubrik antal. Monteringsanvisningarna gäller i första hand joniserande detektor och optisk (reflektions) detektor men, i tillämpliga delar, även linjeoptisk (fördunklings) detektor. Detektorer av joniserande eller optisk (reflektions) typ skall inte monteras inuti kanal. Lämpligt är att de placeras i en adaptor med genomskinligt lock som placeras utanpå kanalen. Via ett 2-kanals venturirör som placeras inne i kanalen leds luft (eller blandning av luft och rök) över detektorn i adaptorn. Venturiröret anpassas till kanaldimension och monteras i kanalmitt där strömningen är stabil. UG-3 Uniguard Superflow * 2 Adaptorlock kopplingsplint baksida Rökdetektor Adaptorlock detektorkammare framsida Plastplugg täcker testhål Adaptor Flödesindikator Venturirör Hjälpfläkt Vid ej tillfredställande luftströmningar i kanal monteras ett fläktrör med förmonterad hjälpfläkt. Äldre typer av rökdetektorer har två venturirör, ett med inlopp och ett med utlopp, för att erhålla strömning genom adaptorn. *1) En detektor placerad inuti kanal eller i adaptor utanpå kanal. *2) Adaptor och venturirör är patenterade. 12 Telefon: Telefax: info@calectro.se

17 Kanaldetektor Placera detektorn centralt i kanal där strömningen är stabil och adaptorn mitt på kanalväggen. Håltagning Ø 38 mm. Max kanalbredd 0,6 m. Använd venturirör 0,6 m. Kapa eventuellt till rätt längd. Håltagning Ø 38 mm. Kanalbredd större än 0,6 m. Venturiröret skall gå igenom hela kanalen. Standard venturirörlängder som kan kapas till lämplig längd: VR- 0.6M Längd=0,6 m Kanaler upp till 0,6 m VR- 1.5M Längd=1,5 m Kanaler mellan 0,6-1,4m VR- 2.8M Längd=2,8 m Kanaler större än 1,4 m OBS! Håltagning Ø 51 mm. Kapa röret till rätt längd. Sätt i ändpluggen. Sätt på avslutningstätningen. Sätt på gummitätning TET som "lager". Röret max 30 mm utanför kana Håltagning Ø 51 mm. Max kanalbredd 0,6 m. Använd venturirör 0,6 m. Kapa eventuellt till rätt längd. Håltagning Ø 51 mm. Kanalbredd större än 0,6 m. Venturiröret skall gå igenom hela kanalen. Venturirör med hjälpfläkt som kan kapas till lämplig längd: VRF- 0.6M Längd=0,6 m Kanaler upp till 0,6 m VRF- 1.5M Längd=1,5 m Kanaler mellan 0,6-1,4m VRF- 2.8M Längd=2,8 m Kanaler större än 1,4 m OBS! Håltagning Ø 51 mm. Kapa röret till rätt längd. Sätt i ändpluggen. Sätt på avslutningstätningen. Sätt på gummitätning TET som "lager". Röret max 30 mm utanför kana Där venturirör med längd 1,5 m respektive 2,8 m används skall röret vara genom gående och lagras i motsatta kanalväggen med den medlevererade gummitätningen TET OBS! Medlevererade anslutningstätning och ändplugg skall alltid monteras på rör änden. Röret får sticka ut maximum 3 cm utanför kanal. Telefon: Telefax: info@calectro.se 13

18 Detektorn placeras och märks så att drift- och underhållspersonal lätt kan hitta den. Om detektorn monteras dold, t ex i schakt eller ovan undertak, skall inspektionsluckor och märkning utföras. Detektorn bör ej installeras där det kan bildas mycket kondens, t ex utomhus, på kallvindar etc. Om så sker måste detektorn isoleras från omgivande luft och markeras med en extra indikeringslampa, LED-03, med skylt DOLD RÖKDETEKTOR. Isolerande huv/låda samt indikering och skylt kan beställas från Calectro. Montering på kallvind. Extern LED som larmindikering. DOLD rökdetektor Skylt Håltagning Ø 38 mm. Isolermatta mm används för att täcka hela Uniguarden vid montering på kallvind. Anvisningsskylt bör monteras. Håltagning Ø 38 mm. Vid montering i kanal utomhus eller på kallvind används isolerande skyddshuv/låda UG-COVER. Adaptor utanpå isolerad kanalvägg Om kanalen skall isoleras utvändigt monteras adaptorn så att inte ingrepp görs i isolertjockleken. Beslag Calectros monteringsbeslag UG-MB användas för distansmontering av rökdetektor. På rund kanal kan beslaget vara lämpligt även utan isolering för att underlätta monteringen. 14 Telefon: Telefax: info@calectro.se

19 Ett annat driftförhållande värt att notera är hastigheten i kanalen vid adaptorn. Hastigheten får inte vara lägre än 0,2 m/s och bör inte vara högre än 20 m/s. Inom detta område skall detektorns känslighet i stort sett vara oförändrad. Detektorn med adaptor skall också vara stabil, d.v.s. falsklarm får ej ske vid hastigheter upp till 20 m/s. Vid hastighet under 0,2 m/s kan övervägas att förstärka venturirörets effekt med en hjälpfläkt via ett speciellt venturirör med förmonterad fläkt (jfr sidan 13). Samlingslåda Placera ej rökdetektorn i samlingslåda. Rök från anslutningskanalerna kan passera förbi rökdetektorn, oavsett typ, så att larm ej ges på grund av luftvirvlar och luftfickor. Exempel på felaktig installation! Telefon: Telefax: info@calectro.se 15

20 Kontroll av färdigmonterad detektor Kontrollera att kanaldetektorn är riktigt monterad i förhållande till flödesriktningen pilen på adaptorn skall peka i flödesriktningen. Kontrollera att venturiröret är ordentligt fastsatt enligt monteringsanvisningen särskilt då extra långt venturirör används. Kontrollera att kanaldetektorn är försedd med flödesindikator. Kontrollera att adaptorlocket och dess packning tätar riktigt. Kontrollera att det är ordentligt tätt runt kabelinföringarna. Kontrollera att flödesindikatorn visar flöde genom detektorns adaptor när anläggningen startats. Kontrollera testhålspluggen. Se även rubrik Funktionsprovning och kontroll på sidan 30! Störkällor En annan viktig regel är att välja lämpligt avstånd vid alla böjar, spjäll, dimensionsförändringar etc. i kanalsystemet, som kan orsaka strömningsstörningar p.g.a. att det bildas luftfickor. Sådana förändringar kan i sin tur påverka blandningen luft/rök med påföljd att detektering inte erhålls eller fördröjs. Kanaldetektorn bör ej placeras: nära inlopp till eller utlopp från fläkt eller aggregat nära kanalböj nära avgrening/anslutning nära dimensionsförändring nära batteri, spjäll eller liknande Det är önskvärt att en kanaldetektor, för att nå önskad funktion, placeras med samma noggrannhet som vid val av mätplan för flödesbestämning. Regler för detta finns i publikationen Metoder för mätning av luftflöden i ventilationsinstallationer. Som måttenhet vid bestämning av avstånd till störkälla använder man den hydrauliska diametern d h : Cirkulär kanal Rektangulär kanal d h = D d h = 2 x H x B H+B 16 Telefon: Telefax: info@calectro.se

21 Avstånd före störkälla bör ej väljas kortare än 3 x d h och efter störkälla ej kortare än 5 x d h. Om det är mycket svårt att nå dessa av stånd, kan undantagsvis accepteras 2 x d h före respektive 3 x d h efter störkälla. Rökprov för kontroll av funktionen är lämpligt och skall göras om de kortare avstånden måste tillämpas. Rökprov bör göras med en rökgenerator (med paraffin som ut gångs material). Denna används för testbränder i laboratorier. Rök bomber eller annan kemisk rök skall undvikas, då dessa inte ut vecklar partiklar som vid en verklig brand. Dessutom kan den kemiska röken skada rökdetektorerna. Exempel på montering vid störkällor = rökdetektor I de fall man inte kommer åt att montera enligt ovan kan man tvingas frångå rekommendationerna. Nedan illustration visar de i så fall bästa placeringarna. Försök att i första hand placera enligt detektorplacering A (innan störkälla) och i andra hand enligt placering B och så nära rekommenderat avstånd som möjligt. Rökprov bör göras med en rökgenerator. Undvik montering enligt de överkryssade detektorerna då de riskerar att missa luftflödet i vissa fall. Exempel på montering i undantagsfall vid mycket otillgängliga utrymmen 3d h A A B B 5d h Telefon: Telefax: info@calectro.se 17

22 RÄTT ANTAL RÖKDETEKTORER Det vanligaste idag är att placera en rökdetektor i tillufts- och frånluftskanal för varje luftbehandlingsaggregat och centralt i aggregatrummet. Om detta är tillräckligt eller ej beror på ventilationssystemets om fattning och karaktär samt på den ställda krav nivån, t.ex. vilken grad av fördröjning som kan accepteras. Någon principiell skillnad om aggregatrummet ligger över, i nivå med eller under ventilationsinstallationen finns inte. För ett stort system med många brandceller och kanske många rum i varje cell, är det viktigt att ta hänsyn till utspädningsför hållandet mellan rök och luft. Någon sådan bedömning för rök detektorer görs sällan eller aldrig, trots att detektorns funktion är beroende av en sådan bedömning. Om utspädningen är för stor blir koncentrationen av partiklar så låg att rökdetektorn inte reagerar. Först när branden nått ett långt framskridet stadium med ökat brand gasflöde får man detektering, men med oönskad fördröjning och kanske en situation där det är för sent att rädda liv och egendom. Viss praktisk erfarenhet finns om hur mycket man kan späda röken. En beprövad tumregel är att inte späda flödet mer än 10 gånger om man vill ha tillfredsställande skydd. En annan tumregel är att kanalvägen (kanallängd/lufthastighet) inte bör vara längre än högst ca s. Sotpartiklar kan "koagulera" och bli färre och större, som inte passar den valda detektorn. Kanaldetektering förutsätter i allmänhet att ventilationssystemet/en är i drift. Syn punkter på detektering vid stillastående system behandlas under rubrik driftför hållanden. 18 Telefon: Telefax: info@calectro.se

23 Detektorer i aggregatrum Fläktrum = Rökdetektor Plan 4 Plan 3 Plan 2 Schakt Plan 1 En rökdetektor () placeras före luftbehandlingsaggregat och gemensamt för de fyra våningsplanen. Eftersom röken späds mycket innan den når detektorn, fördröjs -funktionen. Fläktrum Fläktrum 2 x 4 x Plan 4 Plan 4 Plan 3 Plan 3 Plan 2 Plan 2 Schakt Plan 1 Schakt Plan 1 Antalet stamkanaler är flera och en rökdetektor () placeras i varje stamkanal. Att välja flera stamkanaler kan i måttlig grad kompensera för stor utspädning men om ett stort antal rum/rökceller/brandceller är anslutna räcker det inte med detta. Placering av detektor i aggregatrum underlättar service och underhåll. Telefon: Telefax: info@calectro.se 19

24 Detektorer på våningsplan Fläktrum Plan 4 Plan 3 Plan 2 Schakt Plan 1 Detektorerna är i detta fall placerade på våningsplanen en detektor () för varje plan. Decentralisering ger snabbare detektering. Placering närmare den möjliga brandhärden ökar sannolikheten för att man kan erhålla detektering även om luftbehandlingssystemet inte är i drift. Fläktrum Plan 4 Plan 3 Plan 2 Schakt Plan 1 Detektorer placeras i varje anslutningskanal. Att öka antalet detektorer på t.ex. detta sätt kan motiveras av att många rum är anslutna så att utspädningen annars blir för stor. 20 Telefon: Telefax: info@calectro.se

25 Kanal- och rumsdetektering Fläktrum * * Plan 4 * * Plan 3 * * Plan 2 * * Schakt Plan 1 Kanaldetektering i anslutningskanal kompletteras med viss rumsdetektering. Se också sidan 4 och 23. Ökad säkerhet för detektering nås, oavsett om systemet är i drift eller ej, om kanaldetekteringen kompletteras med viss rumsdetektering i t.ex. korridor eller annan representativ plats (för att skydda grupp av rum). *) Placering av i t.ex. korridor, se sidan 23. Telefon: Telefax: info@calectro.se 21

26 KÄNSLIGHET Konventionella rökdetektorer - (decentraliserad intelligens) En konventionell rökdetektor har inbyggd funktionalitet för att själva kunna avgöra om larm ska aktiveras. Detta innebär att rökdetektorn har redan fastställda gränsvärden för service- och röklarm. Påverkan av smuts. När en konventionell rökdetektor utsätts för smuts ökar dess känslighet och även risken för falsklarm. Analoga rökdetektorer i brandlarmssystem - (centraliserad intelligens) Analoga rökdetektorer är uppkopplade mot en avancerad centralenhet. Den analoga rökdetektorn lämnar bl.a. information om aktuell rökindikeringsnivå (analogvärde) och adress till centralenheten som vid behov kan programmeras med olika känslighetsnivå för respektive rökdetektor. Påverkan av smuts. När den analoga rökdetektorn utsätts för smuts ökar dess analogvärde. För att undvika att rökdetektorns känslighet ökar, kompenserar/höjer centralenheten larmgränsvärdet. På detta sätt bibehålls känsligheten och risken för falsklarm minskas. Ny optisk rökdetektor med automatisk känslighetsjustering EVC-PY-DA är en optisk konventionell rökdetektor som kombinerar fördelarna med decentraliserad intelligens och automatisk känslighetsjustering. Detta innebär att teknik som endast var förbehållen avancerade brandlarmssystem nu även finns i Calectros rökdetektorer för ventilationskanaler (UG-3-O) och takmontage (EVC-PY-DA). Eftersom larmnivån automatiskt justeras bibehålls känsligheten och livslängden på rökdetektorn ökar. Servicelarm aktiveras när rökdetektorn uppnått maximal justering (kompensering) + 60% av resterande känslighet. Godkännande enligt EN-54-7 En rökdetektor bör testas för att kunna varudeklareras. Som bas görs laboratorietest enligt europeiska normer, ett test som dels visar att detektorn har riktig känslighet i förhållande till fastställda testbränder, dels visar att detektorn har rätt förhållande mellan känslighet och stabilitet (miljötest), jfr sidan 11 EN Därför bör man alltid använda detektorer som är testade enligt EN Telefon: Telefax: info@calectro.se

27 DRIFTFÖRHÅLLANDEN En ändamålsenlig rökdetektering måste utformas med hänsyn till om luftbehandlingsanläggningen är i drift eller inte. Om systemet är stillastående gäller helt andra förutsättningar om man vill bibehålla den kravnivå som ställts för systemet i drift. När fläktarna är ur drift kan tillhörande kanalsystem anses som slutet, och någon nämnvärd strömning i kanalerna äger inte rum. Följaktligen nås inte detektorerna oavsett om detektorerna är monterade i kanal eller i adaptor av rök så att de kan avge signal, i varje fall inte förrän efter lång tid och då har larmet inte samma värde som i ett tidigare skede. Ha som grundregel att kanaldetektering förutsätter att luftbehandlingsanläggningen är i drift. För skydd vid stoppad anläggning kan systemet kompletteras. Exempel: Från kontrollenhet vidarekopplas röklarm till larmtablå i apparatskåp i fläktrum. Rum Korridor = =Takmonterade rökdetektorer Under rubriken Rätt antal... på sidan visades några exempel med olika placeringsalternativ. Placering i aggregatrum enligt sidan 19 kan aldrig anses ge bra skydd vid stillastående system. Att montera en detektor inuti kanal eller förse adaptorn med hjälpfläkt, i form Telefon: Telefax: info@calectro.se 23

28 av ett s.k. fläktrör, kan knappast anses tillräckligt eftersom det saknas rök i kanalen (i brandens inledande skede). I gynnsamma fall kan kanske rök spridas i stamkanalerna så att, om än med avsevärd tidsfördröjning, detektering erhålls. Varje stamkanal förses i sådant fall med rökdetektor. På sidan 20 noteras att om kanaldetektor placeras ganska nära en möjlig brandhärd ökar sannolikheten för detektering även om systemet är ur drift. Om en brand uppstår sprids rök även i kanalsystemet, dock långsamt. När röken når kanaldetektorn sker det inledningsvis med låg hastighet. I sådant fall kan en hjälpfläkt, i form av ett s.k. fläktrör, förstärka venturirörets effekt och förkorta tiden för detektering. En komplettering av detektorsystemet t.ex. enligt sidan 21 är en lösning som förordas för säker detektering oavsett om luftbehandlingsanläggningen är i drift eller inte. Med rumsplacerade detektorer gäller tillämpning Regler för automatisk brandlarmanläggning SBF 110:6 bl.a. punkterna och För ventilationssystem allmänt kan SBF 110:6 punkt äga tillämpning. En annorlunda form av detektering kan visas med nedan stående exempel: Fläktrum Plan 4 Plan 3 Plan 2 Schakt Plan 1 När fläktarna är avstängda sker detektering med ett separat system. Ett kanalsystem med klen dimension ansluts till lokalerna. Tillhörande fläkt startas när huvudsystemet stoppas. Om rök indikeras aktiveras huvudsystemets skyddsfunktioner. 24 Telefon: Telefax: info@calectro.se

29 DETEKTERING I TILLUFT I äldre normer och praxis förutsattes alltid att ventilationssystem, som betjänade flera brandceller, stoppades i händelse av brand på signal från utlöst rökdetektor i tilluftskanal omedelbart efter tilluftsfläkt. Nedan redovisas några uppdaterade synpunkter beträffande detektering i tilluft. Byggnad som utgör en brandcell ett FT-system Då byggnaden utgör en brandcell blir inte konsekvensen större om brand uppstår i fläktmotor eller om brandgas sugs in via uteluftsintag i jämförelse med om branden uppstår i byggnaden. En rökdetektor i tilluftskanal direkt efter tilluftsaggregat kan alltså vara bra mot egendomsskydd, men krävs inte enligt BBR. Byggnad som utgör flera brandceller ett FT-system per brandcell kollapsat fönster b-cells gräns Här finns ingen risk för brandgasspridning mellan byggnadens brandceller. Däremot kan det uppstå risk för kortslutning, så att rök sugs in i via uteluftsintag till Telefon: Telefax: info@calectro.se 25

30 aggregat, som betjänar annan brandcell. Det innebär en indirekt spridning mellan brandceller via ventilationssystem. Fläktar styrs att stoppa via rökdetektor i tilluft. eller Fläktar styrs att stoppa via byggnadens system för branddetektion (vid behov kompletterat). Byggnad som utgör flera brandceller ett FT-system b-cells gräns Då flera brandceller betjänas av ett gemensamt FT-system finns risk för brandgasspridning mellan brandceller vilket kan lösas på flera sätt. Detta kräver alltid någon form av branddetektion i byggnaden, antingen kanaldetektor(er) i F-kanal(er) och/eller via byggnadens system för branddetektion. Om en brand uppstår i fläktmotor (tilluft), så kommer alla brandceller i byggnaden att drabbas. Det är en rimlig praxis att montera rökdetektor i tilluftskanalen direkt efter tilluftsfläkt. Fläkten styrs att stoppa via rökdetektor. Notera att om fläktar skall vara i drift vid brand så skall denna funktion blockeras. 26 Telefon: Telefax: info@calectro.se

31 ÖVERVAKNING OCH UNDERHÅLL För att automatiskt stänga/öppna rökspjäll, brandspjäll eller rökbrand spjäll, stoppa/ starta fläktar finns olika slag av kontroll enheter. Rökdetektorer Spjäll Fläkt Larm Kontrollenhet ABAV-S3 230V alt. 24V Servicelarm (visar nedsmutsning av detektorn) En kontrollenhet utgör samtidigt en larmcentral för luftbehandlingsanläggningen och från kontrollenheten kan signaler vidarekopplas t. ex. till anläggningens apparatskåp/ larmtablå. Kopplingsschema - kanaldetektor 24V AC/DC alt. 230V AC LARM LARM SERVICE KONTROLLENHET ABAV-S3 FEL KANALRÖKDETEKTORER UG-3-J/UG-3-O 1 Anslutningar i Uniguard Superflow LED-03* n Anslutningar i Uniguard Superflow * LED-03: kabellängd max 3 m. 24VAC 6 7 Hjälpfläkt Slutmotstånd Rb 2,2 kω Telefon: Telefax: info@calectro.se 27

32 Kopplingsschema - takdetektor Terminaler i kontrollenhet - 24V DC + ABAV-S3 Extern larmindikering LED-03 Kabellängd max 3 m ST-.-DA / EVC-PY-DA ST-.-DA / EVC-PY-DA Slutmotstånd 2,2 kω Teoretiskt kan ett obegränsat antal rökdetektorer anslutas, men p.g.a. funktions- och underhållsskäl bör inte antalet överstiga ca 10 stycken. De rökdetektorer som skall ha samma funktion, d.v.s. skall vid rök larm stänga/öppna samma spjäll, stoppa/starta samma fläktar, ansluts till en kontrollenhet. Om detektorerna skall påverka olika spjäll och fläktar, t.ex. tilluftssida respektive frånluftssida, används en kontrollenhet för de rökdetektorer som är monterade för tillufts sidan och en annan kontrollenhet för frånluftssidan. Underhåll För att motverka nedsmutsning bör detektorinsatsen rengöras med lämpliga intervaller dock minst en gång per år. Beroende på graden av nedsmutsning används följande alter nativ: A. Torra partiklar kan man dammsuga eller försiktigt blåsa bort. B. Annan smuts avlägsnas med fuktad trasa. C. I de fall detektorinsatsen är så smutsig att ovanstående rengöring (punkt A och B) inte är tillräcklig skall detektorinsatsen bytas ut. D. För att underlätta ett snabbt byte av moduler vid service bör detektorinsatser och kontrollenheter hållas i reserv. Vid rengöring av detektorn skall även venturiröret demonteras och rengöras. Efter rengöring återmonteras röret, till ursprungligt läge. OBS! Kontrollera att ändpluggen återmonteras. OBS! Efter rengöring, kontrollera att alla anslutningar är täta och att adaptorlocket sluter tätt samt att flödesindikatorn gör utslag. Kontrollera även att tätningspluggen för testhålet är återinsatt, efter det att detektorn är testad med rök eller aerosol (P-300). 28 Telefon: Telefax: info@calectro.se

33 Eftersom nedsmutsning är den vanligaste orsaken till falsklarm bör man använda rökdetektorer med inbyggt servicelarm (underhållslarm). Med den svåra miljö som råder i kanal system är det svårt att i förväg bestämma lämpliga underhållsintervall. Calectros kanaldetektor Uniguard Superflow har servicelarm som standard. Systemet kan byggas enligt 2 principer: 1. Indikering av servicelarm på rökdetektorn med lysdiod. Kontrollenhet ABAV-S3 bör användas. 2. Som punkt 1 men med extern signal för både servicelarm och röklarm. Kontrollenhet ABAV-S3 skall användas. Servicelarm är krav när man använder vissa aktiva lösningar till skydd mot spridning av brandgas. TEST AV RÖKDETEKTORER Följande detektorer testas med rökspray P-300. Konventionella rökdetektorer. Kanalmonterade UG-3-J UG-3-O UG-3-A4I UG-3-A4O UG-3-A5I UG-3-A5O Takmonterade EVC-PY-DA ST-I ST-P ST-I-DA ST-P-DA Följande detektorer testas med rök från ett pyrande bomullssnöre. Analoga, adresserbara rökdetektorer. NS-AIS NS-AOS UG-3-NS-AIS UG-3-NS-AOS Telefon: Telefax: info@calectro.se 29

34 FUNKTIONSPROVNING OCH KONTROLL Att efter avslutad installation prova att den elektriska kopplingen är korrekt, är enkelt. Rök påförs detektorn med rökdetektorprovare eller på annat sätt och detektorns reaktion observeras. Gör också den kontroll av färdigmonterad detektor som är beskriven på sidan 16. Det utgör emellertid inte ett funktionstest i egentlig mening. Att göra ett funktionstest som motsvarar de förhållanden som kan uppstå i samband med en brand är i praktiken omöjligt. Ett funktionstest bör dock alltid göras, förslagsvis med att rök förs in på lämplig plats i kanalsystemet från rökgenerator. (Använd paraffin- altenativt glycerinbaserade rökgeneratorer som utgångsmaterial. Rökbomber eller annan kemisk rök kan skada detektorn och bör und vikas.) RÖKGENERATOR Funktionstest Rök (från t.ex. en rökgenerator) förs in i kanalen När anläggningen tagits i bruk görs periodisk funktionskontroll. Med jämna mellanrum minst en gång per år kontrolleras sy stemet så att kontrollenheten vid larm från utlöst rökdetektor påverkar rätt fläktar och stänger/öppnar rätt spjäll. Samtidigt kontrolleras att flödeskontrollen gör utslag (att luft verkligen strömmar från ventilationskanalen genom detektorn) och en visuell besiktning görs av detektor insatsen, om eventuell rengöring behövs. Har venturirören lossats, kontrollera att återmontering skett till ursprungligt läge, att alla anslutningar är täta, att locket sluter tätt och att ändpluggen är monterad (jfr sidan 28). 30 Telefon: Telefax: info@calectro.se

35 PROJEKTERINGSUNDERLAG Tänk på följande vid projektering A. Välj lösning för optimal rökdetektering i det aktuella objektet enligt sidan 19 och 20. Se även förslag till förbättrat brandskydd enligt sidan 21, 23 och 24. B. Placera rökdetektorns venturirör med samma omsorg som när man väljer ett mätplan för flödesmätning i kanal, det vill säga minst 3dh (kanalbredder) före och 5dh efter en störning. (Störning =batteri, filter, rörböj etc.) Se sidan 17. C. Tag reda på kanalstorlek och välj lämplig längd på venturiröret. Se sidan 13. Måtten skrivs in i beskrivningen. D. Monteringsbeslag UG-MB används alltid, om kanalen kommer att iso leras. Se sidan 14. E. När detektor är försedd med hjälpfläkt, skall hjälpfläkten inkopplas över kontaktorn som styr ventilationsaggregatets fläktar, så att hjälpfläkten endast är i drift, när fläktarna står stilla. F. Placera rökdetektorn så att den är åtkomlig för service. Rök detektorns lysdiod bör därför vara synlig från golvet. Om detta ej är möjligt bör detektorn markeras med en extra indikeringslampa, LED-03, med skylt dold rökdetektor. G. Undvik att installera joniserande detektorer där det kan uppstå problem, till exempel i ventilations kanaler från restaurangkök (stekos), garage (bilavgaser), verkstads lokaler med svetsning, pannrum (oförbrända rökgaser). Rådfråga leverantören för alter nativ lösning. H. Rökprov bör utföras på rökdetektorerna efter avslutad installation för att säkerställa att detektorerna är rätt placerade och monterade. 1. Provning av den elektriska kopplingen kan utföras med rökdetektorspray eller tändstickor för att kontrollera att rätt spjäll och fläkt påverkas vid detekt ering. 2. Rökprov med rökgenerator från lämpligt utrymme som övervakas av detektorn. I. Rökdetektormodeller, se tabell på sidan 32. Telefon: Telefax: info@calectro.se 31

36 ÖVERSIKT OLIKA TYPER AV RÖKDETEKTORER Konventionella - för anslutning till kontrollenhet Typ Kontrollenhet anslutningsspänning 230V AC 24V AC/DC Larmpkt 1 Larmpkt 2 Röklarm Servicelarm Takmontage Kanalmontage Hjälpfl äkt Jon detektor Optisk detektor UG-3-J ABAV-S3 ABAV-S3 X X X *1 X UG-3-O ABAV-S3 ABAV-S3 X X X *1 X EVC-PY-DA ABAV-S3 ABAV-S3 X X X X ST-I ABAV ABV-3 X X X ST-P ABAV ABV-3 X X X ST-I-DA ABAV-S3 ABAV-S3 X X X X ST-P-DA ABAV-S3 ABAV-S3 X X X X Konventionella - StandAlone med inbyggd reläfunktion (detektor utan kontrollenhet) Typ Anslutningsspänning 230V AC 24V AC/DC Larmpkt 1 Larmpkt 2 Röklarm Servicelarm Takmontage Kanalmontage Hjälpfl äkt Jon detektor Optisk detektor UG-3-A4I X X X X *1 X UG-3-A4O X X X X *1 X UG-3-A5I X X X X *1 X UG-3-A5O X X X X *1 X Larmpunkt 1: Rök i kanal. Larmpunkt 2 (servicelarm): Nedsmutsad rökdetektor. *1: Går att kombinera med hjälpfläkt. Larmfunktion för konventionella optiska rökdetektorer Signal Den konventionella optiska rökdetektorn EVC- PY-DA har en intelligent övervakningskrets som kontinuerligt kontrollerar och justerar känsligheten för optimal funktion under detektorns hela livslängd. När detektorn inte längre kan kompensera för miljöpåverkan indikeras ett servicelarm. Larmfunktion för konventionella joniserande rökdetektorer Signal Larmgräns Miljöpåverkan Larm, konventionell rökdetektor Servicelarm Lång tid Rökkonsentration Larmgräns Tid Den konventionella joniserande rökdetektorn larmar så snart som den förinställda larmgränsen överskrids. Störningar som snabba trancienter eller nedsmutsning kan ge falsklarm. 32 Telefon: Telefax: info@calectro.se

37 Analoga, adresserbara - för anslutning till kontrollenhet Typ Kontrollenhet anslutningsspänning 230V AC 24V AC/DC Larmpkt 1 Larmpkt 2 Röklarm Servicelarm Takmontage Kanalmontage Hjälpfl äkt Jon detektor NS-AIS* 1a KE-1000 X X X X Optisk detektor UG-3-NS-AIS* 1a KE-1000 X X X *2 X NS-AOS* 1b KE-1000 X X X X UG-3-NS-AOS* 1b KE-1000 X X X *2 X Larmpunkt 1: Rök i kanal. Larmpunkt 2 (servicelarm): Nedsmutsad rökdetektor. *1a: Analog jondetektor som vid röklarm även indikerar adressen. *1b: Analog optisk detektor som vid röklarm även indikerar adressen. *2: Går att kombinera med hjälpfläkt. Funktion för analoga, adresserbara rökdetektorer Signal Larm, konventionell rökdetektor Utvärderingstid Larm analog / intelligent rökdetektor Tid Den analoga detektorn utvärderar larmsignalerna genom att mäta tid, signalhöjd och signalutbredning. Först om denna kontroll ger de förprogrammerade värdena från en brand, larmar detektorn. Signal Larmgräns Larmgräns Vid korta, kraftiga signaler från störningar, t ex insekter eller transienter, ger den analoga detektorn inte något larm. Tid Transient, insekt etc Signal Larmgräns Miljöpåverkan Servicelarm Lång tid Stabil larmnivå. Detektorns larmnivå justeras kontinuerligt så att den alltid är optimal, oberoende av miljöns inverkan på detektorn t ex damm, sot och andra partiklar. Viktiga historiska data: Varje detektor lagrar och uppdaterar viktiga uppgifter, som när detektorn togs i drift, antal driftstimmar, antal larm och den självjusterande nivån. Telefon: Telefax: info@calectro.se 33

38 ANTECKNINGAR 34 Telefon: Telefax:

39 Calectro AB Postadress: Box Västra Frölunda Leveransadress: Svalörtsgatan Västra Frölunda Telefon vxl: Fax vxl: E-post: Hemsida: Försäljning/teknisk support Telefon: Fax: E-post: