November 2009 Nr 2. Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA. Mitt i kampanjen

Transkript

1 November 2009 Nr 2 Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA Innehåll Den nya influensan A, (H 1 N 1 )v Rapport från influensavaccinatör Patientsäkerhet och vårdrelaterade infektioner Barnvaccinationer ADLON Mitt i kampanjen Nu har vaccinationen mot nya influensan kommit igång även om det känns trögt i början med minskad tilldelning och försenade leveranser. Första veckorna har vi i Sörmland koncentrerat oss på de medicinska riskgrupperna, inklusive gravida. Anslutningen har varit god, de första tre veckorna kom 82 % av dem som kallats till vaccinationscentralerna. Nu under v 45 har sjukvårdspersonal i landsting och kommuner vaccinerats samt de av riskgrupperna som inte vaccinerats under de föregående veckorna. Det har varit litet mer biverkningar än de flesta väntat sig, i form av ömhet och svullnad på injektionsstället och feber dagen efter. Däremot inga allvarliga eller oväntade reaktioner och det är också intrycket på nationell nivå.

2 Hur blir det med influensan under hösten/vintern? Hur årets influensasäsong kommer att utveckla sig är mycket osäkert. Det blev bara en knappt märkbar först våg i september då skolorna startat, trots att enstaka fall uppträtt under hela sommaren. Man har haft olika förklaringar till att den stora smittspridningen uteblev. En förklaring är att det var ovanligt varmt och fuktigt väder för årstiden. Influensavirus sprids främst via droppsmitta vid hosta eller nysning. Om luftfuktigheten är låg torkar vätskan i dropparna snabbt. En liten kärna med virus blir kvar som kan hålla sig svävande med dammpartiklar betydligt lägre än stora blöta droppar som snabbt faller till marken. Små droppkärnor kan också inhaleras betydligt längre ned i luftvägarna medan stora droppar fastnar i näsan eller munnen. Man tror att inhalationsmitta är effektivare än både dropp- och kontaktsmitta. En annan teori som framförts är att det under september spreds ovanligt mycket rhinovirus som ju är den vanligaste orsaken till förkylning. Den som är nyinfekterad med ett virus är sannolikt mindre mottaglig för andra virusinfektioner. Interferonpåslaget är då stor och immunförsvaret är aktiverat särskilt i de övre luftvägarna. Rhinovirus anses vara mindre beroende av torr och kall väderlek och spridas lättare med droppar och kontakt. Hur blir det då framöver? Influensasäsongen har nu startat och ännu är inte majoriteten av befolkningen immun, se bild. Ålder och kön för rapporterade fall pandemisk A(H1N1) Källa:SMI Allra viktigast för utvecklingen av pandemin blir hur anslutningen till vaccinationskampanjen blir och hur snabbt den hinner genomföras. Om mer än 70 % väljer att skydda sig genom vaccination, vilket vi hoppas, kommer vi aldrig att få veta hur pandemin skulle ha utvecklat sig. Om, däremot, 50 % eller fler väljer att lita på sin motståndskraft och goda tur skulle det förvåna mycket om vi inte får en rejäl pandemivåg under vårvintern. En ytterligare osäkerhetsfaktor är hur det blir den vanliga säsongsinfluensan. Hittills har den hållit sig mycket lugn på södra halvklotet, där man haft sin ordinarie influensasäsong under sommaren. Enstaka fall har dock påvisats både där och i vår del av världen. Sannolikt har den influensatypen svårt att göra sig gällande om utbredd smittspridning av ett nytt virus, som A (H1N1)v pågår. Om, emellertid, pandemin kommer av sig, p gr a vaccination eller andra orsaker, kanske säsongsinfluensan ser sin chans framåt våren. Angående vaccination mot den sistnämnda, se nedan.

3 När kommer vaccinet? Vaccinet mot nya influensan har redan börjat levereras från tillverkaren, GlaxoSmithKline (GSK), men det har varit trögt i portgången. Vaccinet, som heter Pandemrix, produceras på en fabrik i Belgien, varefter det transporteras med långtradare till en depå i Malmö. Av någon svårbegriplig anledning måste varje leverans godkännas av det tyska läkemedelsverket, en procedur som ibland hakar upp sig. Från depån i Malmö distribueras vaccinet omedelbart vidare ut till landstingen av Posten. Till övre Norrland och Gotland sker transporten med flyg, till övriga landsting med lastbil. Socialstyrelsen har gjort en fördelningsnyckel som grundar sig på antalet innevånare i varje landsting. Vaccinet som måste hålla kyskåpstemperatur under hela transporten, kommer i flaskor med 10 doser i varje och måste dras upp och blandas med adjuvans, ett ämne som stimulerar immunsvaret. Den första leveransen kom vecka 42 trots att den var utlovad en vecka tidigare, leveransen de första 4-5 veckorna blir bara hälften av vad vi räknat med. Allt detta har gjort att de omfattande förberedelserna och planeringen med bl a kallelse av riskgrupper har måst revideras flera gånger. Den närmaste framtiden känns också osäker. Vilka egenskaper har vaccinet? Det nya pandemivirus A (H1N1)v isolerades i april, beslut om vaccinproduktion togs i juni, vaccinet var färdigt i september och godkändes i oktober. Att processen kunnat gå så fort beror på att ett nästan identiskt vaccin togs fram mot fågelinfluensan A (H5N1) Detta testades noggrant på vuxna och barn ned till 3 års ålder, bl a på infektionsmottagningen i Eskilstuna. Pandemrix skiljer sig på flera punkter från vanligt influensavaccin. Bägge är dock splitvacciner vilket innebär att de endast innehåller delar av influensavirus ytstruktur, till skillnad från äldre vaccin som innehöll hela avdödade viruspartiklar. Pandemivaccinet innehåller adjuvans som gör att immunsvaret blir starkare och mängden virusdelar per dos kan minskas. Vaccinet räcker då till flera men lokalreaktionerna på sprutan blir kraftigare. Adjuvans består av två ämnen, Squalen och E-vitamin. Bägge finns i kroppen, squlaen är ett ämne som bildas vid syntes av kolesterol och E-vitamin är som namnet anger ett ämne som behövs i kroppen. Squlalen i vaccinet är dock hämtat från hajlever där det finns i hög koncentration. Eftersom vaccinet levereras i flaskor med 10 doser och inte blandas med adjuvans förrän det skall ges måste konserveringsmedel tillsättas. Man har då valt Tiomersal. Detta är en kvicksilverförening och mängden i 1 vaccindos motsvarar 0,005 mg etylkvicksilver. Det är betydligt mindre än vi får i oss genom födan under en vecka och mindre än i en portion Mälargös. I den nya lag som förbjuder användning av kvicksilver i sjukvård och tandvård har undantag gjorts för de minimala mängder som kan användas som konserveringsmedel i vacciner och andra läkemedel. Pandemrix ger alltså, p gr a sitt innehåll av adjuvans, mera lokalreaktioner i form av ömhet och svullnad samt feber och muskelvärk. Dessa biverkningar drabbar dock inte alla och försvinner på 1-2 dagar. Några allvarliga biverkningar har man dock inte sett. Vissa studier tyder på att all influensavaccination innebär en mycket liten risk att utveckla en form av muskelförlamning (Guillain-Barres syndrom). Risken är dock mindre än 1 per miljon vaccinerade och inte ökad med Pandemrix. En influensainfektion innebär dock en betydligt större risk för att utveckla denna sjukdom. För 30 år sedan vaccinerade man i USA mot en annan typ av svininfluensa och man såg då ett ökat antal fall av denna muskelsjukdom. Det berodde dock på att vaccinet sannolikt var förorenat med bakterier. Vaccinet mot fågelinfluensan, som var uppbyggt på samma sätt som Pandemrix, krävde 2 doser med minst 3 veckors mellanrum för att ge ett bra och långvarigt skydd. Man räknade med att detsamma skulle gälla vaccinet mot nya influensan. Vissa studier tyder dock på att 1 dos nu skulle ge både ett starkt och varaktigt skydd. Mer uppgifter om detta väntas i slutet av

4 november. Det skulle onekligen underlätta planeringen och överblivna doser kunde överföras till behövande i andra länder. Hur blir det med säsongsinfluensan? Ännu har vi inte sett några tecken på spridning av vanlig influensa men skulle det bli aktuellt finns vaccin färdigt och det kan ges på vårdcentralerna i december. Som bekant är då delvis andra riskgrupper aktuella, nämligen alla över 64 år förutom de medicinska riskgrupperna. Varför bör alla vaccinera sig mot nya influensan? I somras blev 6 unga människor så sjuka i influensan att de måste vårdas i konstgjord lunga (ECMO). Av dessa var 4 tidigare helt friska, 2 var gravida. Även om de flesta som sjuknar i nya influensan blir lindrigt sjuka blir det en hel del svåra sjukdomsfall om många insjuknar. Gravida har 4 gånger högre risk än andra att utveckla svår sjukdom. Barn under 3 år som inte tillhör en riskgrupp kan inte i nuläget vaccineras och de som av någon anledning har dåligt immunförsvar svarar dåligt på vaccinet. Det är alltså viktigt att dessa grupper inte utsätts för smitta. Dock kommer ev vaccinet bli godkänt även för friska barn < 3 år. Om % av alla insjuknar under en begränsad period, vilket varit regel vid tidigare pandemier, blir det en svår påfrestning på hela samhället och speciellt sjukvården. Vi bör alltså vaccinera oss dels för att skydda oss själva, dels för att skydda utsatta grupper och slutligen för att hindra en svår samhällspåfrestning. För första gången i världshistorien har vi möjligheten att bryta en pandemis utveckling genom vaccination. Rapport från en vaccinatör Pandemivaccinationerna är nu igång i Sörmland. Första gruppen att vaccineras är riskpatienter som vaccinerats under v 42 v 44. I genomsnitt 82 % täckning av denna grupp. Mycket bra! På vaccinationscentralen Pingvingen i Eskilstuna har allt fungerat mycket väl. Köerna har ringlat långa, men med en maximal väntetid på ca 30 minuter. Under långa perioder har man dock kunnat gå rakt in för att få sin spruta. Alkoholångorna har legat tät i lokalen, men lokalen är ju van (Pingvinen = dansrestaurang på Parken Zoo). Som hygiensjuksköterska har det varit en nyttig erfarenhet att inte bara prata om hur man ska göra utan verkligen göra det. Det blir mycket handsprit för vaccinatörernas händer, uppskattningsvis 2-4 ggr/person som ska vaccineras. Jag är mycket imponerad av att det handdesinfektionsmedel som nu är upphandlat verkligen fungerar. Det torkar fort, kladdar inte, torkar inte ut händerna och fungerar dessutom som mjukgörare.

5 Nästa stora utmaning blir när allmänheten skall vaccineras. Jag vill samtidigt vända mig till alla som varit delaktiga i organisationen kring pandemivaccineringen och säga att ni gör ett strålande jobb. Arbetsmoralen är i topp och stämningen är likaledes i topp. Det har således varit jättekul. Nu kavlar vi upp ärmarna och laddar för allmänhetens vaccination! Ingela Nilsson Hygiensjuksköterska Sörmland Patientsäkerhet och vårdrelaterade infektioner I SKL s nationella satsning för ökad patientsäkerhet fokuserades på 6 olika områden varav 3 gällde vårdrelaterade infektioner. Målet är att fr o m 2007 till 2009 minska vårdrelaterade infektioner med hälften. För att mäta detta har hittills 3 punkprevalensmätningar genomförts i Sörmland liksom i övriga landet där man finner att Sörmland som helhet har minskat från ca 12 % till 9 %. En fjärde och i denna omgång mätning sker i november och vi hoppas på ytterligare sänkning till dess. Att halvera från 12 till 6 % vid 2009 års utgång kommer kanske inte att uppnås, men en fortsättning kommer för att nå målet inom något eller några år. Patientsäkerhetsfunktionen och Smittskydd/Vårdhygien har med utgångspunkt från den nationella satsningen och punktprevalensmätningarna genomfört några projekt: - Under våren 2009 har CVK-utbildning genomförts för personal på alla tre sjukhusen i länet. Utbildningarna har utförts tillsammans med Anestesi/IVAavdelningar i länet. Lokal anvisning för CVK har reviderats. Utbildningarna har varit mycket uppskattade och välbesökta. - Under hösten 2009 har fokus legat på vårdrelaterade infektioner och KADvård. Här utfördes utbildningarna tillsammans med urologklinikerna samt i Nyköping även sjuksköterska från vårdplatsenheten. Företag visade upphandlade produkter inom området. - För läkargruppen har smittskyddsläkaren gett information på staff-meeting i Nyköping där även antibiotikaresistens och riktlinjer för antibiotikabehandling togs upp. Staff-meeting var fullsatt och i stort samtliga läkare iförda rätt klädsel enligt landstingets hygienregler. Plus i kanten för Nyköpingsdoktorerna. Föreläsning kommer även att hållas på Mälarsjukhusets staffmeeting tillsammans med urolog Torsten Lindeborg.

6 Sörmlands BVC är bra på att vaccinera Den nationella statistiken för genomförda vaccinationer av barn publiceras varje år i ett nationellt register av Smittskyddsinstitutet. Den senaste aktuella rapporten rör barn födda Enligt målformuleringen i Riktlinjer för Barnhälsovården Sörmland (Kravspecifikationen) ska 99 % av barnen vaccineras mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och haemophilus influenzae typ B. De målen når BVC i Sörmland mycket väl. Siffrorna ligger dessutom högre än rikets genomsnitt. När det gäller vaccination mot mässling, röda hund och påssjuka (MPR) är målet för vaccinationstäckning 96 % (då det finns vissa kontraindikationer). Även här når Sörmland målet och ligger över rikets genomsnitt. % BVC Sörmland Sverige Drygt 1/5 del (22 %) av barnen i varje årskull tillhör riskgruppen för Tbc. Även här är målet att 96 % BCG-vaccineras. Sörmland når nästan målet (95,8 %) och når tydligt över riksnivån Difteri Stelkramp Kikhosta Polio Haem.infl. Typ B MPR BCG Barnhälsovården Utdrag ur Bulletin nr 3, 2009 Sörmland ADLON - 8 landsting i samverkan Landstinget i Sörmland har sedan en tid tillbaka tillgång till ett regionalt nätverk och kunskapscentrum vars målsättning är att minska spridningen av sexuellt överförbara infektioner, hiv/aids och att minska antalet oönskade graviditeter samt främja en positiv syn på sexualitet. Personal som är anställda inom kommuner och landstinget i Sörmland erbjuds att till låg kostnad delta i utbildningar i sex- och samlevnad, smittspårning, kurs om tonårskillar, motiverande samtal mm. Kursprogrammet distribuerades till länets skolor, skolhälsovård, ungdomsmottagningar, vårdcentraler, frivilligorganisationer m fl. Vi fick ett stort gensvar och drygt 50 personer har utbildats under Samma kursutbud kommer att finnas även under nästa år.

7 Smittskydd/Vårdhygien e-post: Carl-Gustaf Sundin Smittskyddsläkare/Vårdhygieniker Sven Blomqvist Bitr smittskyddsläkare Inger Svensson Smittskyddssjuksköterska Ingela Nilsson Hygiensjuksköterska Marita Graff Hygiensjuksköterska Anna Lejdegård Hygiensjuksköterska mot kommunerna Inger Döckner Smittskyddsassistent Medlemmar STRAMA Sörmland Carl-Gustaf Sundin Smittskyddsläkare (sammankallande) Svend Iversen Öronkliniken, NLN John Rylander Barn- och ungdomsklin, MSE Maria Mechti Medicinkliniken, NLN Malin Widercrantz VC Stadsfjärden, Nyköping Håkan Lindroth Infektionskliniken, MSE Göran Stenlund Infektionskliniken, MSE Faiz Fendukly Unilabs Gösta Lööf Sjukhusapoteket, MSE Roger Andersson Privatläkarföreningen