Lägesrapport om den kreativa sektorn

Transkript

1 Lägesrapport om den kreativa sektorn Stockholm 19 december 2012

2 Lägesrapport om den kreativa sektorn - med fokus på hållbar tillväxt, innovation och attraktion Johanna Skantze och Joppe Pihlgren Generator Sverige är intresseorganisationen för främjande av tillväxt inom den kreativa sektorn. info@generatorsverige.se 2

3 Innehåll Innehåll Summera. Och ta sikte på framtiden! Varför skriver vi det här? Hållbar tillväxt, innovation, attraktion 1. Begreppet 9 2. Hållbar tillväxt ur ett produktionsperspektiv Digitaliserade produkter och tjänster (T ex: TV, musik, spel, film, litteratur) 11 Tekniksprång knäcker gamla affärsmodeller 12 Nya lösningar på väg 12 Branschorganisationer och andra företrädare Platsberoende produkter och tjänster (T ex: Besöksnäring, kulturarv, festivaler) 13 Risker och vinster Övriga produkter och tjänster (T ex: design, måltid) Marknad och innovation 15 Innovation 15 Besöksnäringen 16 Internationalisering 16 Kreativa sektorn och s.k. traditionella industri 17 Offentlig sektor som marknad Attraktion 19 En rikare och mer levande landsbygd 19 Attraktiva städer med kulturell drivkraft 21 Unik? Det offentliga systemet 23 Gränsöverskridande möten för innovation Generator Sverige och vad vi kan göra Bakgrund 29 Ett nytt område tar form 29 Regeringen lanserar en handlingsplan 29 Generator Sverige växer fram

4 Summera. Och ta sikte på framtiden! 15 år. Så lång tid har snart förflutit sedan Sverige påbörjade utvecklingsarbetet kring den kreativa sektorn. Sedan slutet av 1990-talet har Sverige arbetat med kulturella och kreativa näringar på olika sätt och under olika beteckningar. Inledningsvis med Storbritannien som tydlig förebild och senare som en del av en mer svensk modell som också rymmer delaktighet och ett visst underifrånperspektiv. Idag är kulturella och kreativa näringar ett etablerat begrepp i stora delar av samhället. Inom det offentliga systemet finns de med på kultur-, närings- och utrikesdepartementens agendor, nationella myndigheter arbetar aktivt för att främja utvecklingen, alla regioner har strategier som håller på att genomföras och på många håll växer engagemanget på lokal nivå, där verkstan finns. För att ta ut kursen för framtiden behöver vi beskriva läget så tydligt och ärligt som möjligt, summera, analysera och sedan fortsätta att arbeta för att Sveriges kreativa sektor ska kunna fortsätta att utveckla innehåll, driva hållbar tillväxt, attraktivitet och innovation på en internationellt sett hög nivå. Sverige har i fler än en undersökning utnämnts till världens mest kreativa land. Hög grad av tolerans, öppenhet och utbredd teknikanvändningen är några av faktorerna som bidrar till vår framskjutna position. Dessutom har vi stor och god tillgång till hög kompetens. De kulturella och kreativa näringarna har haft stor betydelse i sammanhanget; tänk bara på svenskt mode, svensk musik, svensk litteratur etc. och hur de har bidragit till att måla upp bilden av Sverige som såväl kreativt som innovativt, nytänkande och vackert. En attraktiv plats att leva, bo och verka på samt naturligtvis att besöka. Regioner som satsar på kultur och kreativitet ökar sin förmåga att utvecklas men också att klara kriser vilket gör att satsningar på detta ger stor samhällsnytta (demokrati, öppenhet, mångfald, innovation, tillväxt etc.). Men ingen kan vila på gamla lagrar. Tigrarna i öst och andra springer fortfarande snabbt, trots en avstannande tillväxt och lågkonjunktur. När Sverige i ökande grad ska konkurrera med kunskapsintensiva produkter och tjänster paketerade i attraktiva koncept behöver vi satsa på att främja kreativitet både hos barn och vuxna, stärka innovationskraften och hitta nya modeller för ledarskap. Fler människor måste stimuleras till nytänkande, till öppenhet inför varandras kunskap och kompetenser så att nya produkter och tjänster kan uppstå i mötet dem emellan och till att utöva ett ledarskap som möjliggör detta. Vi har förutsättningarna för att lyckas, men vår förmåga att kombinera kompetenser och kunskap måste utvecklas vidare i en tid då det i Asien och Indien både examineras miljontals ingenjörer och utvecklas spännande kulturkluster. Det är inte bara vår egen välfärd som står på spel, det är också de globala utmaningarna som vi behöver hjälpas åt att lösa. 4

5 Det är en fantastisk utmaning vi står inför - eller snarare, befinner oss mitt i - och vi är många som brinner för att gå den an. Varför skriver vi det här? Vi börjar med vilka vi är. Vi är Generator Sverige, ett nätverk av regioner, landsting, länsstyrelser och kommuner med flera, som arbetar med att utveckla den kreativa sektorn och som tillsammans har arbetat fram denna lägesrapport. Via vårt nätverk, våra medarbetare och vår styrelse har Generator Sverige både djup och bred kunskap om den kreativa sektorn. Att vi skriver just nu beror på att: - Sverige befinner sig i ett läge där flera initiativ med syfte att främja dessa näringar går mot sitt slut; regeringens handlingsplan, rådet för kulturella och kreativa näringar, flera regionala projekt, EUs programperiod, - förhandlingarna inför nästa ramprogram är igång (där kulturbudgeten föreslås öka inom ramen för Creative Europe), - det intensifierade arbetet med att främja dessa näringar under de senaste åren har bidragit till att det nu finns ett starkt och engagerat nätverk som sträcker sig över offentlig sektor, akademi och kultur- och näringsliv med förgreningar ut i Europa och därmed ett momentum att bygga vidare och göra skillnad, - tjänstesektorn och den kreativa sektorn blir allt viktigare för svensk tillväxt (sistnämnd sysselsätter fler än bilindustrin, står för 3,3 % av BNP och har en tillväxttakt på 5,5% 1 ) och utvecklingen är en förutsättning för fortsatt välstånd, - Regeringen har lanserat en innovationsstrategi som behöver genomföras i praktiken och det är just där den kreativa sektorn kommer in; för att få fram nya innovationer krävs nya tillvägagångssätt och möten mellan människor med olika kompetenser. Människor verksamma inom den kreativa sektorn behärskar dessa metoder och är tränade i att tänka lateralt. Syftet med denna text är att ge vår bild och bidra till att framtida satsningar utformas på ett sätt som motsvarar de behov som behöver mötas för att frigöra den kreativa sektorns fulla potential. Detta dokument riktar sig till näringsminister Annie Lööf och till kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth men också till de myndigheter som ansvarar för genomförandet av politiken, liksom till regioner och andra aktörer som vi hoppas kan ha nytta av våra analyser och förslag och som vill vara med och utveckla tankarna vidare. Tillsammans har vi alla ett jobb att göra. 1 Ur Volantes rapport Kulturella och kreativa näringarna 2012 statistik och jämförelser, och- kreativa- naringarna statistik- och- 5

6 Generator Sverige genom: Johanna Skantze, VD Joppe Pihlgren, Rådgivare Hans Henecke, Business Region Skåne, Styrelseordförande Samuel Henningsson, NetPort Karlshamn, Vice ordförande Ingrid Printz, Regionförbundet Jämtlands Län, Ledamot Anna Beminge Linde, Region Gävleborg, Ledamot Magnus Larsson, ALMI Företagspartner Gotland, Ledamot Anna Linton, Creative Destination Halland, Ledamot 6

7 Anna Söderbäck, KLYS, Adjungerad Ledamot Stina Almqvist, Creative Consulting AB, Ledamot Lars Wiigh, IBM, Adjungerad Ledamot 7

8 Hållbar tillväxt, innovation, attraktion För att den kreativa sektorn ska kunna nå sin fulla potential inom dessa tre nyckelområden för Sverige och världen finns det mycket kvar att göra. En del åtgärder görs bäst av den kreativa sektorn själv, annat kan samhället hjälpa till med. Det har tagits viktiga steg och arbetet är påbörjat. Fortsatta satsningar på den kreativa sektorn är viktig för att den ska kunna möta andra sektorer som kommit längre i sin utveckling. Likaså är samarbeten mellan den kreativa sektorn och andra sektorer viktiga för att bidra till hållbar tillväxt, attraktion och innovation. Den här rapporten är uppdelad i tre huvuddelar som behandlar hållbar tillväxt, innovation och attraktion. Innan vi kommer in på något av dessa teman gör vi en kort genomgång av begreppsvärlden och i slutet går vi in på vad som behöver göras fortsatt av det offentliga systemet och vad som kan göras av Generator Sverige. Förslag och slutsatser är kursiverade och vi avslutar med en bakgrund till det offentliga arbetet med den kreativa sektorn. 8

9 1. Begreppet Mycket tid, och därmed pengar, har lagts ner på att diskutera begreppen upplevelseindustrin och kulturella och kreativa näringar (KKN) med flera och hur de ska definieras. Syftet med att införa ett samlingsbegrepp (vilket man än väljer) har varit: - att beskriva en helhet av delar som ger storlek och därmed ökad uppmärksamhet - att ge politiken och offentliga institutioner ett begrepp för något man delvis inte tidigare har hanterat - att definiera dessa näringar som just näringar För dem som arbetar och driver företag i den kreativa sektorn är begreppet inte lika användbart eftersom de snarare betraktar sig i första hand som skribenter, arkitekter, fotografer, musiker, dataspelsutvecklare, filmare etc. Det finns nackdelar med begreppet (vilket man än väljer) och det är: - att det inte är självklart eller lättbegripligt och det gör att alla diskussioner om det kostar tid och pengar - att det kan provocera människor i andra sektorer som man egentligen borde samarbeta med. Staten eller sektorn påstår självsvåldigt att man är mer kreativ än andra sektorer Generator Sverige som har varit med i dessa diskussioner (som har kostat oss och andra tid och pengar) har under flera år försökt tona ner behovet av att diskutera begreppet och vår rekommendation är att använda det mest gångbara och begripliga ordet i varje given kontext. Vi kan inte låta begreppsdiskussionen ta mer tid än nödvändigt förutom när det verkligen är relevant som t ex. i statistiksammanhang. Nyligen konstaterade Carsten Schierenbeck på DG Enterprise att diskussionen om definitionen är över 2. I Europa används sedan en tid begreppet den kreativa sektorn (creative sector). Det begreppet löser inte problemet med att andra sektorer kan känna sig provocerade men om det är mainstream i Europa finns det ingen anledning för oss att använda något annat begrepp. 2 Vid ett möte i Bryssel anordnat av European Creative Business Network, onsdag 12 september

10 Slutsats: Kreativa sektorn är ett bra begrepp om det inte är så att det är enklare att använda t ex KKN för att det är inarbetat där man verkar. 2. Hållbar tillväxt ur ett produktionsperspektiv Kreativa sektorn kan i likhet med andra sektorer skapa tillväxt och arbetstillfällen. Detta kan ske inom de olika branscherna i den kreativa sektorn eller tillsammans med andra sektorer som t. ex de sektorer som ibland kallas den traditionella industrin eller den offentliga sektorn. Många av de branscher som ingår i den kreativa sektorn är unga och outvecklade och kan antas få eller redan ha en stor tillväxtpotential. Det finns ingen anledning att ställa den kreativa sektorn mot andra sektorer utan snarare se den som en sektor som är under utveckling och som kompletterar. Många av företagen inom den kreativa sektorn är små samtidigt som många verksamheter inom den kan beskrivas som arbetsintensiva vilket främst ger potential för fler arbetstillfällen. Att skapa tillväxt som inte är hållbar ur ekonomiska, sociala och miljömässiga perspektiv borde idag vara uteslutet, speciellt med världsbankens senaste klimatrapport i åtanke 3. Fundamentalt är att den kreativa sektorn behöver växa och/eller öka i värde för att klara att leverera påstådda nyttor. Begreppet kreativa sektorn omfattar många branscher med olika mognadsgrad, olika potential och olika marknads- och produktionsförutsättningar, vilket gör att behoven för de olika branscherna också ser olika ut. Att man samlat alla branscher till en har gjort att man har kunnat sätta strålkastaren på helheten men i det praktiska arbete behöver man bli mer specifik: Vilka behov finns? Vem har dem? Vad gör man åt dem? Lusten att strukturera begreppet kreativa sektorn är stor och det är också nödvändigt för att kunna göra insatser eller samarbeta. Att eftersträva en precis uppdelning av branscherna är dock inte önskvärt eftersom den dels kommer att spricka med tiden och dels för att stuprörstänkande (suboptimering) bör minska. Arbetet med dessa näringar bygger på gränsöverskridande mellan branscherna inom den kreativa sektorn och mellan den och andra näringar. Den skissade uppdelningen enligt produktionsförutsättningar nedan ska ses mer som ett verktyg som undersöker möjligheten att agera med utgångspunkt i likartade behov och är baserad i djup och lång erfarenhet av arbete i och med de olika branscherna inom den kreativa sektorn. Det är tydligt att det finns gemensamma nämnare ur ett produktionsperspektiv. Ett annat sätt att göra uppdelning är att utgå ifrån t ex marknader eller innehåll, vilket vi återkommer till lite längre fram. Man kan också göra en uppdelning i populärkultur (film, mode, spel, musik etc.) och de klassiska konstarterna (bildkonst, teater, dans etc.), men här är gränserna idag flytande, varför uppdelningen inte är helt adekvat. 3 Världsbankens hemsida: ( ). 10

11 Tittar man på produktionsförutsättningar kan man hitta gemensamma behov/förutsättningar enligt nedan: Olika produktionsförutsättningar ger olika utmaningar. 2.1 Digitaliserade produkter och tjänster (T ex: TV, musik, spel, film, litteratur) Gemensamt för digitaliserade produkter och tjänster är att dupliceringskostnaden är obetydlig, att man snabbt kan nå en global marknad, att det inom många områden saknas hållbara affärsmodeller, det finns problem med hur man ska hantera immateriella rättigheter och att utvecklingstakten är mycket hög. 11

12 Tekniksprång knäcker gamla affärsmodeller Det tekniksprång som gjorts och som slagit igenom de senaste cirka 20 åren har påverkat flera branscher inom den kreativa sektorn väsentligt. Dataspelsbranschen är kanske den bransch som klarat sig bäst i och med att man gick direkt in i en digital värld utan att vara belastad av gamla affärsmodeller och distributionssystem. Övriga branschers affärsmodeller har i och med digitaliseringen mer eller mindre havererat. Först ut att utsättas för en digital härdsmälta var musikbranschen, vilken förvärrats av att man har hållit fast vid gamla affärsmodeller i avsaknad av nya uppdaterade sådana. Dagstidningarna skulle säkert ha kommit tidigare om läsplattorna hade funnits på plats men traditionen med morgontidning till kaffet har ännu inte brutits, däremot drabbades dagstidningarna snabbt av annonsfall. Skälet till att musikbranschen var först ut var att det var tekniskt möjligt att lättvindigt distribuera musik till skillnad från t ex. film. Nu finns det inga tekniska hinder för flöden av stillbilder, ljud eller rörlig bild. Utvecklingen har gått väldigt fort. Den döende CD-skivan som trots allt ännu finns kvar fyllde 30 år i år som en jämförelse med lagliga digitala distributionskanaler som i allmänt bruk bara har några år på nacken. Många av innehållsleverantörerna och distributörerna på den digitala marknaden har hittills varit mer lyckosamma när det gällt att sälja förväntningar på framtiden och andelar/aktier än att leverera långsiktig lönsamhet och möjlighet för kulturskapare och kreatörer att få del av det distributionen av deras alster inbringar. Nya lösningar på väg Den snabba teknikutvecklingen och digitaliseringen har som sagt lett till att gamla affärsmodeller inte längre fungerar för många branscher. Kampen om att hitta de nya fungerande modellerna är hård och även där får man räkna med att det normala blir att ständigt vara beredd på nya förutsättningar och därför nya modeller. Svenska Spotify är ett exempel som kanske kommer att lyckas men affärsmodellen har fortfarande problem med fördelning av pengar till innehållsleverantörer (låtskrivare) och därför tycker t ex Beatles och Pink Floyd att deras del av kakan är för liten för att de ska ha sina låtar på Spotify. Spotify kommer också att drabbas av en ökande konkurrens ju mer mogen marknaden blir. Den digitala revolutionen har dock ökat konsumtionen av innehåll i form av t ex musik vilket gör att förutsättningarna för hållbara affärsmodeller ökar på sikt, att man snabbt kan nå ut till hela världen försämrar ju inte dessa förutsättningar. En internationell trend som är tydlig även hos oss är just populärkulturens digitalisering. För de branscher som inte har fungerande affärsmodeller men som lever i en digital värld är det avgörande att hitta dessa modeller så snabbt som möjligt. Nya affärsmodeller som inte nödvändigtvis enbart baserar sig på den digitala världen behöver utvecklas. Skälet till att man bör göra allt man kan för att stötta och skynda på utvecklingen är att många av de digitaliserade branscherna blöder, det finns inga pengar för produktion av innehåll vilket på sikt kan vara förödande för både företag och personer som arbetar med innehåll och därmed för hela utvecklingen av denna del av den kreativa sektorn. 12

13 Slutsats: Kunskapsöverföring inom branscher och mellan branscher kan tillsammans med ett gott samarbetsklimat och stöd i utvecklingsprocesserna vara ett sätt att påskynda nya hållbara affärsmodeller. Branschorganisationer och andra företrädare För att skapa bättre samarbeten i branscherna och mellan dem krävs det starka mellanhänder, branschorganisationer och andra företrädare. De äldre branscherna inom den kreativa sektorn är av naturliga skäl mer genomorganiserade än de yngre. En del branscher eller delar av branscher är inte alls organiserade, andra starkt fragmentariska. Om man t ex. tar den intäktskonflikt som råder mellan olika materials innehåll och distribution på nätet kan man anta att det behövs många aktörer som går åt samma håll och dessutom i många länder för att hävda innehållets värde i förhållande till bredband och hårdvara. Med starkare branschorganisationer och andra som företräder företagen/kreatörerna och bättre samarbete kan man skapa en förståelse för värdet av det innehåll som produceras. Ett exempel på detta inom bildkonsten är BUS (Bildens Upphovsrätt i Samhället) som startade på noll för 20 år sedan och som 2011 samlade in drygt 70 Mkr i Sverige att fördela till medlemmarna. STIM och SAMI är andra exempel på företrädare av upphovsrätt men inom musikområdet. Ett annat exempel är den satsning på internationalisering som dataspelsbranschen genomförde (Swedish Affär i Los Angeles i juni 2012) tillsammans bl. a Media Evolution, Svenska Institutet, Handelskammaren i LA, UD och Generator Sverige med flera. Samarbetet gav ökad kraft och bredd och fler branscher hade nytta av satsningen, eller snarare förstärkte den. Vems är då paraplyet? Det paraply som alla ska befinna sig under? Samarbeten förutsätter gemensamma intressen och odlas inte i hierarkier. Öppna och prestigelösa samarbeten mellan olika organisationer fungerar bra i Sverige eftersom organisationerna redan från början ofta är platta och handlingsinriktade. Om man tillför projektmedel delvis utifrån kommer det att vara lättare att få olika parter att samarbeta. Slutsats: Branschorganisationer som samarbetar med andra organisationer när det är fruktsamt. Projektmedel för de gemensamma projekt som ska genomföras bör komma delvis utifrån gemensamma satsningar på internationalisering. Modeller för hur immateriella rättigheter ska hanteras behöver utvecklas. 2.2 Platsberoende produkter och tjänster (T ex: Besöksnäring, kulturarv, festivaler) Gemensamt för platsberoende produkter och tjänster är att de är svårflyttbara. Kunden måste komma till platsen för att konsumera upplevelsen. Många av de platsspecifika produkterna angränsar till besöksnäringen som ju är arbetsintensiv. Risken som tas av den som bygger upplevelsen delas sällan av de som är med och delar vinsterna, vilket innebär att hållbara affärsmodeller kan saknas inom detta område, utvecklingen är 13

14 långsam och nivån på omvärldsbevakningen (en förutsättning för den egna kvaliteten) är stundtals låg (se attraktion). Risker och vinster De platsspecifika produkterna eller tjänsterna präglas av att det är någon som genomför en idé och som tar hela risken (den kreativa kärnan) medan omgivningen får spillover -effekter utan att anstränga sig. Ett exempel kan vara en festival som gör att hotellen förutom att bli fullbelagda också kan höja priserna och detta utan att ge någon form av kick-back (återbäring) till festivalen. Samma sak med mataffärer och bensinmackar etc. Det har gjorts en hel del studier om detta men behovet av mer forskning och fler siffror är stort. Formerna för hur företag ska samverka med varandra för att nå hållbarhet behöver utvecklas. Frågan är: Vem ska betala för vad och varför? Samma fråga behöver ställas i samarbetet mellan det offentliga och den som driver den kreativa kärnan, reseanledningen, evenemanget eller vad det kan vara. Vem ska betala för vad och varför? Peace & Love-festivalen i Borlänge omsatte 2011 cirka 100 Mkr och gav ett värde till besöksnäringen på cirka 200 Mkr. Att man har förändrat stadens varumärke från Crime city of Sweden till Peace & Love City of Sweden är en annan effekt som har mer att göra med attraktionskraft för Borlängeborna och företagen i Borlänge. Det ökade kulturutbudet och barnverksamheten är andra bidrag från Peace & Love till samhället. Vinsterna från Peace & Loves verksamhet, bl. a. i form av skatt, distribueras ut i hela samhället på olika sätt. Nu förs diskussioner mellan Peace & Love och kommunen för att hantera den ekonomiska kris som festivalen befinner sig i. Att det blir kris och att samtalen förs först nu visar att affärsmodellen där festivalen tar hela risken inte är hållbar. Detta är en ömsesidig upptäckt hos parterna i Borlänge och ett bra exempel på att man inte svarat på frågan i tid. Slutsats: I ett allt mer komplext samhälle behöver vi hitta och utveckla modeller för hur samarbetet mellan privat och offentlig sektor ska se ut. Vem ska betala för vad och varför? Var finns vinsterna och hur kan den kreativa kärnan få del av dessa? 2.3 Övriga produkter och tjänster (T ex: design, måltid) Eftersom den kreativa sektorn är ett väldigt stort område att greppa får det för denna gång räcka med att ha skiljt ut det digitala och det platsspecifika. Dock finns det några gemensamma drag eller förutsättningar som inte riktigt går att hoppa över. Kulturarbetare inom flera olika konstområden har inte märkt av satsningar i handlingsplanen för kulturella och kreativa näringar och det finns röster som säger att man med begreppet lagt beslag på kulturen utan att den får något tillbaka. Detta är helt riktigt eftersom man varit otydlig med begreppet från början. 14

15 I detta och andra sammanhang som handlar om KKN är det viktigt att förstå följande: - Att satsningen på den kreativa sektorn i första hand handlar om näringspolitik baserad på och beroende av kulturella och kreativa uttryck. Att arbeta med att utveckla den kreativa sektorn är alltså inget man gör istället för att ha en bra kulturpolitik, men kultur- och näringspolitiken kan stötta varandra. - att det finns andra värden än de ekonomiska i samband med kultur både när det gäller bredd och höjd i både producent och konsumentleden, såsom ifrågasättande, provocerande, undersökande, tillfredställande o s v. En del av kulturen kan vara kommersiell med litet avkall på höjd (t ex. måltid) medan det kan vara svårare inom andra kulturyttringar (t ex. performance). Med detta konstaterande är det därför viktigt att både kultur- och näringspolitiken agerar som två parallella företeelser samtidigt som de samverkar där det finns ömsesidiga nyttor. 3. Marknad och innovation Innovation Med kreativitet som grundpelare kan den kreativa sektorn bidra till att skapa innovationer inom de egna branscherna och tillsammans med andra sektorer och samtidigt öka sina marknader. Att den kreativa sektorns företagare kan bidra till innovationer är givet i och med att man är utbildad och/eller tränad i att tänka alternativt (lateralt/varierat/behovsanpassat/kreativt). Med alltmer komplexa produkter bestående av varor och tjänster i olika kombinationer är många kompetenser från den kreativa sektorn viktiga för att kunna leverera bättre kunderbjudanden. Möjligheten att bidra med innovationer och öka marknaden går hand i hand när det gäller den kreativa sektorn och det finns en potential i främst fyra olika gränssnitt förutom den utveckling som sker inom den egna sektorn. 15

16 Besöksnäringen Att besöksnäringen och den kreativa sektorn i mångt och mycket är varandras förutsättning är manga överens om. Mellan besöksnäringen och den kreativa sektorn finns det idag bra samarbeten på många håll, t ex. Festivaler runtom i landet eller Ishotellet i Jukkasjärvi. Potentialen att öka dessa samarbeten är stor. Se kapitlen Attraktion och Kreativa sektorn ur ett produktionsperspektiv. Internationalisering Internationalisering, till skillnad från export, bygger på ett ömsesidigt givande och tagande och på relationsbygge snarare än renodlad försäljning. Alla som är med i ett samarbete ska tjäna på det medan export är ett mer enkelriktat begrepp. För att den kreativa sektorn ska kunna växa krävs satsningar på internationalisering. Dessa satsningar behöver göras i samarbete mellan branschorganisationer, myndigheter och företag och med fingertoppskänsla. Regeringen har ett mål om fördubblad export till 2020 och utrikeshandelsministern har en främjarkalender för den kreativa sektorn 16

17 åtminstone fram till valet Svenska Institutet har tagit fram en kommunikationsplattform som heter Symbio Create och flera andra aktörer har både viljan och behovet av att visa upp vad Sverige kan inom den kreativa sektorn. I början av sommaren 2012 var Generator medaktör i ett projekt som heter The Swedish Affär i Los Angeles med många svenska företag (främst dataspelsföretag) i samband med dataspelsmässan E3. Satsningen var mycket lyckad och många av de stora förlagen var på plats. Deltagarna är tydliga med att de gjordes mycket affärer i samband med The Swedish Affär 4. Slutsats: Vi föreslår en satsning på The Swedish Affär (som hittills har körts i en pilotomgång i Los Angeles i juni 2012). Vi tror att myndigheter i samarbete och med Media Evolution eller annan aktör som huvudman kan utveckla och driva The Swedish Affär på flera marknader och att Generator Sverige kan samla in kreatörer, företag och andra aktörer från hela landet tillsammans med de olika branschorganisationerna samt bidra i genomförandet. En stor men lyhörd internationaliseringssatsning skulle både öka exporten/internationaliseringen och bidra till ökat samarbete och tvärkulturella möten inom den kreativa sektorn i Sverige. Kreativa sektorn och s.k. traditionella industri Begreppet kreativa näringar/kreativa sektorn retar ibland upp dem som arbetar i traditionell industri eftersom de ser sig som minst lika kreativa. Detta är ett semantiskt hinder som med tiden bör gå att överbrygga. Det finns ett antal exempel på hur man har experimenterat med att få ihop kreatörer med traditionell industri för att skapa innovationer, det kanske främsta har drivits av IVF-Swerea i Mölndal främst med arbete i Region Halland. Man har utvecklat metoder för samarbete och utveckling av idéer. Flera experiment har lett till idéer som man nu arbetar vidare med på företagen i den traditionella industrin. För att den kreativa sektorn verkligen ska kunna bidra med innovation i detta sammanhang behövs det medel för fortsatta experiment. Mötesplatser är ett sätt att få kontaktytor som kan skapa innovativa samarbeten. Utvecklingspengar till inblandade kan vara ett annat sätt att få bättre fart på denna verksamhet. Slutsats: Fortsatta satsningar från både stat och regioner för att få till samarbeten och modeller för samarbeten samt utveckling av IP-rättigheter i samband med denna typ av samarbeten. Offentlig sektor som marknad Hittills har offentlig sektor i stor grad fungerat som främjare av utvecklingen inom såväl den kreativa sektorn (t ex handlingsplanen för kulturella och kreativa näringar) som för andra branscher. Än är den kreativa sektorn inte så pass utvecklad att staten och regionerna kan sluta att främja dessa näringar. Fortsatta satsningar måste till för att branscherna och hela sektorn ska nå en högre mognad. Vi vill också peka på den stora 4 The Swedish Affär, ( ). 17

18 potentialen för offentlig sektor att också vara en mer kvalificerad köpare av produkter och tjänster från den kreativa sektorn (t ex innovativ utav upphandling). Det finns flera exempel på lyckade offentliga satsningar; i Göteborg har ADA (Association for Design and Advertising) genomfört två experiment där kreatörer varit med i processen att för att göra en skolgård attraktivare och ett äldreboende mer hållbart 5. Ett annat exempel är Konstfrämjandets projekt Skiss där konstnärer varit verksamma inom kommunledning, förvaltningar, äldreomsorg, kriminalvård och skola 6. Det har inte bara handlat om att utsmycka lokaler utan snarare om att genom konstnärliga metoder och arbetssätt skapa engagemang och delaktighet bland de personer som verkar i organisationen och på platsen. På Harvard-universitet i USA har ett forskarlag utvecklat ett dataspel för barn och unga med cancer som används i behandlingsprocessen och får barn att lättare handskas med bieffekter av mediciner och behandlingar vilket ökar chansen att överleva 7. Detta är exempel på hur kunskap och kompetens från den kreativa sektorn bidrar med värden inom det offentliga systemet. Dock finns det idag begränsad sammanställd kunskap som påvisar nyttan och för att få till fler innovationer av denna typ behöver fler experiment genomföras och ett kunskapsutbyte mellan akademi, kultur- och näringsliv och offentlig sektor ske. Slutsats: Företag/utövare inom den kreativa sektorn behöver förstå att offentlig sektor kan vara ett sätt att utvidga den egna marknaden på. Här behövs utbildning/information med fokus på sälj och kommunikation. Offentlig sektor behöver förstå både hur de kan använda produkter och tjänster från den kreativa sektorn samt hur det faktum att de gör detta kan vara ett komplement eller alternativ till att ge bidrag och projektstöd. Upphandlingssystemet behöver bli enklare och öppna upp för innovativa upphandlingar. Idag verkar upphandlingssystemet avskräckande för många småföretag, särskilt för företagare inom den kreativa sektorn som kommunicerar på ett annat sätt än myndigheters detaljerade blanketter 5 Ada Sweden, Se ( ). 6 Konstfrämjandet, ( ). 7 Re- Mission, mission.net/ ( ). 18

19 Utveckling av marknad och produktion inom den kreativa sektorn och tillsammans med andra sektorer ger hållbar tillväxt, innovation och attraktion. På frågan hur man gör detta är svaret: gränsöverskridande möten, mötesplatser och nätverk, det vill säga, Generator Sveriges arbetsfält. 4. Attraktion Kreativa sektorn har en tydlig roll i skapandet av attraktiva platser där människor vill leva och bo samt för att skapa attraktiva besöksmål som lockar turister. Ofta ligger själva reseanledningen för en turist i en produkt eller tjänst hemmahörande i den kreativa sektorn. Turistnäringen är en stor och arbetsintensiv exportprodukt som resulterar i förbättrad bytesbalans. Flera studier påvisar även kulturens betydelse för var människor väljer att slå sig ned för att leva och bo; som anledning till varför människor flyttar till en viss plats har den en större betydelse än potentiella arbetsmöjligheter. Ett levande kulturliv lockar till sig människor som i sin tur drar till sig företag. Utmärkta exempel på detta är Ystad i Sverige och Austin i Texas, USA. En rikare och mer levande landsbygd I sitt Sommarprat i P1 sommaren 2012 berättar Petter Stordalen om Jordgubbsfilosofin ; att ta utgångspunkt i de förutsättningar man har och arbeta utifrån 19

20 dem. Att se möjligheter och inte begränsningar. Detta resonemang (som sedermera gjort Petter Stordalen extremt framgångsrik) går lätt att överföra till den svenska landsbygden. Den svenska landsbygden i sig är unik; naturen, kulturen, människorna, det går inte att kopiera. Denna unicitet i kombination med ny teknik och tillgång till billig plats att breda ut sig på för nu fram landsbygden som ett alternativ till storstaden för många småföretagare. Det kan vara unga och medelålders som kanske haft någon av de svenska storstäderna som bas i några år men nu känner dragningskraften av sin hembygd, eller helt enkelt bara en plats där barnen kan springa fritt på tomten eller gå själva till skolan. Tack vare ny teknik behöver man inte längre befinna sig i storstadens stress; med ett upparbetat nätverk kan du lika gärna arbeta från någon annan plats i landet. Men det ställer krav på att du kan hantera avståndet (få kunder på nära håll, många långt från där du befinner dig), livet på glesbygden och i många fall svårigheter att rekrytera rätt kompetens. Det kräver också att små orter på landsbygden har tillgång till fibernät vilket inte de kommersiella aktörerna i dagsläget tillgodoser. En småföretagare på landsbygden måste helt enkelt vara lite mer entreprenörsmässig, tänka lite mer innovativt och lägga mycket energi på att bygga nätverk, både på hemmaplan och på andra platser i landet (och världen). Landsbygden får även en allt viktigare roll i människors liv och rekreation. I takt med att människor blir medvetna om betydelsen av miljö, närproducerad mat och kvalitet samt bioenergi, så ökar medvetenheten om och betydelsen av landsbygden. Landsbygdens status ökar. Samtidigt är det viktigt att betona att det finns många olika typer av landsbygd, som i sin tur har olika förutsättningar. Generellt för landsbygden, om den ska vara attraktiv, är att det behöver finnas ett antal så kallade hygienfaktorer. Dessa är exempelvis tillgång till bredband, en tillräckligt god infrastruktur med kvalitet på vägar samt tillgång till offentlig service. Människors engagemang och samverkan samt ett brett näringsliv med olika verksamheter är viktiga faktorer för landsbygdernas utveckling. Kännetecknande för dagens attraktiva landsbygder är att jordbruket genomgått en stark förändring. Dagens lantbrukare har ett flertal verksamheter i sina företag och olika typer av företag kompletterar och berikar varandra i hög utsträckning. Det finns betydligt färre lantbruksföretag än för 20 år sedan, men en större bredd på företag inom övriga verksamheter. De vanligast förekommande verksamheterna på landsbygden är - utöver jord- och skogsbruk - entreprenad, olika verksamheter med anknytning till häst, besöksnäring, uthyrning och energi. Enligt företagarnas egen bedömning finns stor utvecklingspotential inom områdena energi och besöksnäring 8. När det gäller sistnämnd är det till stor del ett resultat av synergimöjligheter mellan exempelvis gårdsbutiker och landsbygdsturism. Då efterfrågan på lokala råvaror och livsmedel med tydlig lokal eller regional profil ökar är sannolikheten stor att verksamheter som gårdsbutiker och lokal matproduktion ökar. Det platsspecifika, exempelvis natur- och kulturupplevelser, ligger i ökande grad till grund för profileringssatsningar som syftar till att öka attraktiviteten hos platsen som 8 De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå nuläge och utvecklingsmöjligheter , LRF. Som pdf: ( ). 20

21 destination. I det här sammanhanget går det enkelt att återkomma till Jordgubbsfilosofin. Alla regioner, kommuner och orter måste hitta sin egen unicitet och utarbeta en strategi som utgår ifrån de egna förutsättningarna. Den som lyckas bygga upp en profil som lokalbefolkningen kan känna stolthet över har större möjlighet att lyckas; det lokala värdskapet är otroligt viktigt för att en satsning inte bara ska kännas som kosmetika. Ett varierat näringsliv med en mångfald inom företagandet är en förutsättning för att det ska ske utveckling på landsbygden. Företagandet inom kulturella och kreativa näringar är ofta beroende av de platsspecifika värden som vårt svenska landskap genererar. Det kännetecknas också av mångfald, som är ytterligare en faktor med positiv påverkan på landsbygden. Slutsats: Behov av gränsöverskridande nätverk som skapar förutsättningar för samarbete och infrastruktur i form av såväl transportsystem som teknik (exempelvis fiberoptiskt nät). Lyfta fram kooperativet ännu tydligare som alternativ organisationsform (fungerar väl i miljöer som bygger på och/eller utvecklas genom samverkan). Tydligare lyfta fram eldsjälar/förebilder inom de kreativa näringarna på landsbygden för att motivera unga att stanna kvar eller återvända, visa på landsbygdens potential och de möjligheter som finns där. Tydligare koppling mellan studenter och företag på en ort/i en region. Arbeta mer med storytelling och bygga berättelser kring exempelvis kulturarv för att förstärka platsens själ. Upplevelsedesign, konceptutveckling och paketering samt kommunikation. Attraktiva städer med kulturell drivkraft Richard Florida talade om den kreativa klassen och vikten av att en stad lyckas locka den till sig för att bli attraktiv såväl för människor som företag. Men vad är det egentligen som skapar känslan av att en plats bubblar och att det händer saker? Att en plats är tillåtande, att man får testa nya saker. Mycket mer än bara människorna. Till en stads attraktivitet bidrar situationen på arbetsmarknaden, transportsystem, offentliga tjänster och systemets förmåga att tillgodose medborgarnas behov, natur och omgivning, säkerhetssystem, tillgång till bostäder och kultur och upplevelser 9. Att just kulturen har ökat i betydelse kan exemplifieras med en studie av anledningen till varför människor flyttar till en viss stad (i detta fall Ystad). Innan 1970 flyttade närmare 65 % med anledning av arbete och endast 30 % med anledning av kulturen och den förväntade livskvalitén på en plats var situationen den omvända; bara 20 % flyttade till Ystad med anledning av arbete och närmare 65 % med anledning av kultur och livskvalité. 9 Olsson, K. (2006) Bilden av Ystad - En studie av värderingar kring Ystads bebyggelsemiljöer. Stockholm: Kungliga Tekniska Högskolan. Arbetsrapport. 21

22 Kulturens betydelse som dörröppnare och gemensam referenspunkt är oerhört viktig. Det skulle vara enkelt att ta ett stadsplanerarperspektiv och säga att det behövs mer kultur för att göra storstaden mer attraktiv och lösa samhällsutmaningar i form av integration och arbetslöshet. Men för att kulturen ska fungera på det sättet behöver den växa från gräsrotsnivå. Det måste finnas plats för såväl fin - som ful -kultur. Människor behöver känna delaktighet och göra kulturen till sin egen. Endast då kan den fungera som kitt i byggandet av ett hållbart samhälle. Uppifrånperspektiv (planerarperspektiv) i kombination med underifrånperspektiv (medborgarperspektiv). Ett bra exempel på när ett initiativ uppifrån kombinerats med engagemang på gräsrotsnivå är konstnären Kicki Hendahls arbete på uppdrag av Örebro Bostäder AB. Sedan 2004 har Örebro Kommun bjudit in konstnärer att medverka som en resurs i stadsdelsutvecklingsarbetet. Kickis uppdrag för Örebro Bostäder består i att leda utvecklingsprocesser med fokus på boendeinflytande med konst som metod. I projektet En lösning för alla? ville bostadsbolaget tillsammans med hyresgästerna hitta en ny lösning för tvättstugorna där de hade återkommande problem. En utställning skapades som visade tvättandets historia och med sensomotoriska inslag såsom doftande lakan, halkfria golv och såpbubblor inspirerade utställningen till nya samtal och idéer. I ett workshopmoment bjöds hyresgästerna in att visa och berätta hur de tvättar, i intervjuer och genom enkäter fick de berätta om sina önskningar. Resultatet blev en ljus och färgglad, energisnål och pedagogisk tvättstuga med information i bildserier istället för text. Dessutom ställs idag också högre krav på att inte bara funktion men även upplevelse tillgodoses i boendemiljöer. Slutsats: Utveckla klustermiljöer där gränssnitt skapas mellan små- och medelstora företag inom KKN och etablerade företag såväl inom KKN som traditionella näringar. Satsa på mäklarfunktioner med uppgift att få till samverkan mellan klustren (internationalisering). Involvera konstnärer och kreatörer i stadsutvecklingsprojekt och ge dem fria händer (exempelvis integrationsprojekt, mötesplatsbyggande etc.). Unik? När man hört väldigt många av de våra nästan trehundra kommuner argumentera för att man ska flytta till just deras kommun på grund av att de har skog och sjö så är det antagligen sant, eftersom Ölands två kommuner är de enda i skoglösa i Sverige. Det är viktigt att utgå ifrån de förutsättningar man har, lika viktigt är det också att hitta sin egen unicitet, det som kan göras till en kommun eller regions komparativa konkurrensfördel. Att utveckla en plats baserat på en idé eller på unika förutsättningar kräver omvärldsbevakning. Alla kommuner har inte möjlighet att bedriva omvärldsbevakning på tillräckligt hög nivå. Detsamma gäller säkerligen vissa regioner. Just denna funktion är det ju dock möjligt att samarbeta kring; att dela ett gemensamt informationsflöde betyder inte att alla kommer att göra samma saker och profilera sig på samma sätt. På ett enkelt och effektivt sätt möjliggör det dock att få en överblick av vad andra gör och 22

23 säger om sig själva, förstå sin egen unicitet, hitta sin egen väg och springa snabbare och smartare på den. Slutsats: Utökad omvärldsbevakning. 5. Det offentliga systemet Sveriges 15 år av satsningar på kulturella och kreativa näringar har kombinerat ett ovanifrån- och underifrånperspektiv. Staten och regionerna har samarbetat; ett samarbete som med åren och i takt med att mer ansvar för regional utveckling flyttats ut dit där den egentligen sker, det vill säga på regional nivå, fungerat allt bättre. Regionerna har på eget initiativ organiserat sig för att dra nytta av varandras erfarenheter och hjälpa varandra i utvecklingen av ny kunskap och kompetens (Generator Sverige när det gäller kulturella och kreativa näringar, REGLAB gällande regional utveckling ur ett bredare perspektiv). Något som blir tydligt i denna regionaliseringsprocess är att staten (i form av myndigheterna) arbetar med att hitta sin nya roll och med att förhålla sig till såväl regionerna som oberoende aktörer som Generator Sverige. Vi befinner oss i ett skifte som kan ge hela landet en ordentlig skjuts framåt när det gäller samhällsutvecklingen. Men det kräver mod att testa och experimentera med nya sätt att organisera sig och nya sätt att arbeta. Det kräver ett nytt, uppdaterat offentligt system där den enskilde byråkraten kan möta människor med större öppenhet för deras drivkrafter och idéer och ta till sig innehållet i exempelvis en projektansökan även om formatet inte stämmer till punkt och pricka med den uppsatta normen. Entreprenörsmässigt förhållningssätt och tänkande behöver få mer plats även inom byråkratin. Även om den statliga apparaten kräver ett stort mått av byråkrati kan man bli bättre på att arbeta i nätverk, öka måttet av öppenhet inför nya lösningar och våga vara kreativa i sin yrkesutövning. Statliga tjänstemän ska inte vara utförare, det gör andra bättre. Däremot har staten en viktig roll i att analysera och utifrån gjorda analyser bedöma vilka satsningar som ska göras och varför samt kommunicera detta. Att kunna göra analysen förutsätter dock ett nära samarbete med regioner, kommuner, företag, kulturskapare, kreatörer och andra oberoende organisationer. För att lyckas med uppdateringen av det offentliga systemet behövs fler och bättre kommunikationsinsatser i syfte att berätta om alla de goda och viktiga insatser som görs men även för att nå ut till unga samhällsintresserade medborgare som kan tänka sig att arbeta inom det offentliga. Det som behövs är inte storvulna reklamkampanjer utan kortfattad, enkel och intresseväckande kommunikation i exempelvis sociala medier (idag har Tillväxtverkets Facebooksida endast 444 likes). I dessa kanaler skulle information om finansiering också kunna kommuniceras och delas. Samarbete kring och samfinansiering av hybridverksamheter såsom festivaler och kulturarrangemang är ett annat område som behöver utvecklas (se s 9 för hela 23

24 resonemanget om Borlänge kommun och Peace & Love-festivalen). Det behövs nya modeller för samfinansiering av hybridverksamheter, projekt och verksamheter i gränssnittet mellan det offentliga och det privata systemet (andra exempel är CRED i Halland eller ACT i Trollhättan). Ett annat område där staten kan göra en insats är när det gäller statistik, något som efterlyses av såväl regioner som branschorganisationer sedan flera år. Vissa branscher (dataspel) har redan statistik medan andra (musikbranschen) själva tagit initiativ till att ta fram siffror 10. I slutet av november presenterade det privata konsultbolaget Volante ny statistik, ett arbete som gjorts på eget initiativ som ett resultat av uteblivet agerande från statens sida trots ett tydligt åtagande i handlingsplanen för kulturella och kreativa näringar. Det är bättre att utgå ifrån de statistikmodeller som finns och börja mäta; det är viktigare att mäta för att kunna se trender och utveckling än att fortsätta debattera exakt vad som ska mätas. Slutsats: Organisationer som fungerar som mäklarfunktioner på uppdrag av det offentliga - inte tillhandahållna av det offentliga. Förbättrad kommunikation om stöd; som idélinjen i Malmö men som omfattar de som har stöd att erbjuda i hela landet. Utarbeta nya modeller för finansiering av hybridverksamheter såsom exempelvis festivaler och andra kulturarrangemang. Ordinera varje anställd på Tillväxtverket minst en dag på en arbetsklubb för småföretagare. Gränsöverskridande möten för innovation Beethoven sitter ensam på sin kammare och skapar ett musikstycke, benådad med den gudomliga inspirationen. Vi känner alla igen bilden av det ensamma (manliga) geniet. Idag har bilden bytts ut till unga män och kvinnor, ofta i sneakers och trasiga jeans. Daniel Ek, Robyn, Filippa K. Människor vars innovationsanda föds ur en mylla, en mängd av intryck. Idag är skapande av det nya snarare en kollektiv process. En av vår tids stora innovatörer, Steve Jobs, brukade även hylla de lärdomar han tillägnat sig via konsten och de kreativa processerna. Apple är ett tydligt exempel på ett företag (just detta är också världens högst värderade) vars produkter är resultatet av kombinationen av teknik och konst. Även om vi länge har varit övertygade om kulturen och konstens betydelse för innovation är det först på senare år som studier som kan visa på faktiska samband dykt upp. En av de starkaste förespråkarna idag är den italienske professorn Pier Luigi Sacco som visar på hur kulturen kan bidra till innovation i hela samhället 11. Sacco visar på 10 Musiksverige, Se ( ). 11 Sacco, Culture 3.0: A new perspective for the EU structural funds programming (2011) content/uploads/2011/07/pl- sacco_culture- 3-0_CCIs- Local- and- Regional- Development_final.pdf ( ). 24

25 koppling mellan graden av innovation (Innovation Scoreboard EU15) och kulturellt deltagande (Eurobarometer 2007) i ett land. I båda rankingarna ligger Sverige i topp (och i båda ligger ekonomiskt utsatta länder som Irland, Italien, Spanien, Portugal och Grekland i botten). Slutsatsen som Sacco drar är konsumtion och med-produktion av kultur stimulerar människors förmåga att vara öppna för det oförutsedda och icke förväntade, ett mindset som brukar beskrivas som det optimala för att kunna innovera. För att våga ifrågasätta sina övertygelser och det sätt på vilket man brukar göra saker till förmån för att testa någonting nytt. Det här resonemanget är inte unikt för Sacco utan det rådande i den moderna kreativitetsforskningen; företag och organisationer som öppnar upp för konstnärliga och kreativa kompetenser ökar sin innovationskraft och därmed även sin konkurrenskraft. Många undersökningar som gjorts bland företag och aktörer som verkar för företagens utveckling visar att samverkan över branschgränser efterfrågas - men ofta saknas och att möten över gränserna inte sker, trots att alltfler produkter och tjänster är resultatet av en mix av kompetenser och kunskap från olika branscher (vad är exempelvis Spotify, musik eller media eller både och?). Vikten av möten och den relation som skapas två eller flera individer emellan kan inte nog betonas. Utöver de kompetenser och kunskaper som respektive person har utvecklas också kunskap och kompetens i själva länken mellan dessa personer. Men för att frigöra denna potentiella kollektiva handlingskraft behövs metoder och aktiviteter. Och det är just detta vi i Sverige är bra på och har möjlighet att utveckla vidare. Metoder såsom Makexperience och TILLTs konstnärsdrivna personal- och organisationsutveckling är fantastiska exempel på hur konstnärliga och kreativa kompetenser kan skapa mervärde inom företag och organisationer i traditionella näringar. Slutsats: Satsa på metodutveckling där kompetenser från verksamma inom de kulturella och kreativa näringarna används i utvecklingsprojekt inom andra, traditionella näringar. Jobba med attitydförändring inom akademin så att forskarvärlden öppnar upp för samverkan inte bara med etablerade storföretag utan även med små och medelstora företag inom dessa näringar. Fortsatt satsning på gränsöverskridande möten och mötesplatser för att främja innovation. 25

26 6. Generator Sverige och vad vi kan göra På de föregående sidorna har ett antal utmaningar, behov och nödvändiga insatser redogjorts för. Generator Sverige kan och vill vara med och lösa dessa. Generator Sverige utgör en kraft som idag saknas hos många organisationer, såväl inom offentlig sektor som privat näringsliv. Tack vare en unik förmåga att bygga nätverk besitter Generator information om vilka personer som har en viss kunskap och kompetens samt har direkt tillgång till dessa individer. Detta tillsammans med kunskap om och förståelse för finansieringsmöjligheter gör det möjligt att snabbt och effektivt initiera nya gränsöverskridande samarbeten med målsättningen att stärka hållbar tillväxt, innovationskraft och attraktivitet. Då regeringen uttalat att utvecklingsarbetet rörande den kreativa sektorn nu ska integreras i det befintliga systemet uppstår ett stort behov av HUR detta ska göras. Regioner och kommuner behöver verktyg, metoder och rådgivning för att på ett tydligt och effektivt sätt få till denna integration så att det inte enbart blir skrap på ytan och engångsaktiviteter utan insatser som verkligen leder till hållbar tillväxt, innovation och attraktion. Den mäklarfunktion som Generator Sverige utgör ökar därmed i betydelse. Den senaste i raden av Generatorkonferenser (26-27 november i Gävle) visade tydligt att intresset för dessa teman är större än någonsin. Konferensen lockade drygt 350 personer, alla med stor nyfikenhet, kunskap och kompetens gällande utvecklingen inom den kreativa sektorn. Att det finns ett behov av att mötas över gränser bevisades också; för första gången var en fjärdedel av konferensdeltagarna kreatörer. Tidigare år har konferensen i huvudsak varit en mötesplats för representanter från offentlig sektor på nationell, regional och kommunal nivå. Sedan starten i början av 2010 har Generator Sverige: - utbildat fler än 150 tjänstemän på nationell, regional och kommunal nivå inom ramen för Kreatörskaravanen - samlat fler än 1000 personer vid den årliga Generatorkonferensen (som slog deltagarrekord 2012 då 350 personer kom till Gävle) - deltagit i strategiutvecklingen för kreativa sektorn i fler än hälften av Sveriges regioner samt ett 10-tal kommuner - via möten och seminarier möjliggjort konkret utvecklingsarbete och erfarenhetsutbyte mellan kommuner och regioner - representerat Sverige vid fler än 20 internationella konferenser - talat om utvecklingen av den kreativa sektorn vid fler än 50 nationella och regionala konferenser - fler än 250 möten per år med verksamma inom kreativa sektorn, företag, organisationer inom offentlig sektor och akademi - samarbetat med myndigheter och andra organisationer som arbetar som främjare av den kreativa sektorn och som bidragit med kunskap 26