Regionala tillväxtprogram och fysisk samhällsplanering

Transkript

1 Regionala tillväxtprogram och fysisk samhällsplanering Boverket mars 2004

2 Titel: Regionala tillväxtprogram och fysisk samhällsplanering Utgivare: Boverket Upplaga: 1:1 Antal: Tryck: Lenanders Grafiska AB, Kalmar ISBN: Sökord: Samhällsplanering, fysisk planering, regioner, län,, länsstyrelser, kommuner, översiktsplanering, hållbar utveckling, tillväxt, RTP, regionalt tillväxtprogram, ESDP, European Spatial Development Perspective, EU, livsmiljö, boende, infrastruktur, kommunikationer, energi, självstyrelse, samverkan, organisation, enkäter. Diarienummer: /2003 Omslag foto: Dan Janérus Publikationen kan beställas från: Boverket, Publikationsservice, Box 534, Karlskrona Telefon: Fax: E-post: publikationsservice@boverket.se Webbplats: Boverket 2004

3 2. Bakgrund 3 Förord Boverket har den allmänna uppsikten över Plan- och bygglagen och är den centrala förvaltningsmyndigheten för frågor rörande byggd miljö, hushållning med mark och vattenområden, fysisk planering, byggande och boende. Vidare ansvarar Boverket bl.a. även för samordning, uppföljning och rapportering i fråga om miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö och för övergripande miljömålsfrågor som avser fysisk planering, byggnader och hushållning med mark och vatten. Enligt Boverkets regleringsbrev för åren 2003 och 2004 ska verket vara en samverkanspart i de regionala tillväxtprogrammen genom att bidra med analys-, metod- och kompetensstöd inom sitt ansvarsoch kompetensområde. I rapporten har mot denna bakgrund samtliga regionala tillväxtprogram analyserats från den fysiska samhällsplaneringens utgångspunkter. I anslutning därtill redovisas en enkät till länen/regionerna från Boverket. Denna belyser i vilken utsträckning man i länen/ regionerna samverkat i arbetet med tillväxtprogrammen med frågor rörande fysisk samhällsplanering. Rapporten har utarbetats av Dan Janérus. Handledare har varit Jan Gunnarson. Ansvarig enhetschef är Kerstin Hugne. Karlskrona den 15 mars 2004 Ulf Troedson Chef för Samhällsbyggnadsdivisionen

4 4 Fysisk samhällsplanering och regionala tillväxtprogram

5 2. Bakgrund 5 Innehåll Sammanfattning Syfte Bakgrund Frågeställningar i tillväxtprogrammen Hållbar utveckling ESDP och europaperspektiv Livsmiljö Boende Infrastruktur/kommunikationer Energifrågor Ansvaret för att utarbeta regionalt tillväxtprogram Självstyrelse- och samverkansorgan Länsstyrelser ansvariga för tillväxtprogrammen Kommunerna och tillväxtprogrammen Redovisning av enkätsvar Bilagor Bilaga Bilaga

6 6 Fysisk samhällsplanering och regionala tillväxtprogram

7 2. Bakgrund 7 Sammanfattning Med stöd av regeringens föreskrifter i Boverkets regleringsbrev för 2003 och 2004 analyserar verket i rapporten de regionala tillväxtprogrammen, RTP. Detta sker för alla län/regioner utifrån den fysiska samhällsplaneringen som är sektorsövergripande. Dessutom redovisas en kartläggning som Boverket gjort med frågeställningen om i vilken utsträckning man i länen/regionerna samverkar med den fysiska samhällsplaneringen. Idéer från den kommunala översiktsplaneringen kan utgöra grund för, och stimulera till insatser genom tillväxtprogrammen. Dessutom kräver de insatser som har fysiskt rumslig anknytning i tillväxtprogrammen behandling enligt Plan- och bygglagen. Analysen visar att: Social/kulturell, ekologisk och samhällsekonomisk hållbar utveckling behandlas mycket övergripande och kortfattat i de flesta tillväxtprogrammen. ESDP 1 och europaperspektivet berörs bara i några av programmen. Livsmiljö behandlas och utvecklas i många program. Boende/bostadsförsörjning berörs eller behandlas inte närmare i ungefär hälften av programmen trot betydelsen för tillväxt och regional utveckling. Infrastruktur/kommunikationer är viktiga fysiska strukturfrågor och behandlas i nästan alla program. Energifrågor berörs i några få program. I Boverkets analys av samtliga tillväxtprogram skiljer vissa program ut sig på ett positivt sätt. Särskilt dessa redovisas i rapporten. Rapporten behandlar också: Självstyrelse- och samverkansorganens arbete med tillväxtprogrammen. Länsstyrelsernas arbete med tillväxtprogrammen. Kommunernas deltagande i arbetet med tillväxtprogrammen. En enkät skickades ut till länsarkitekter, planeringsdirektörer/ näringslivsdirektörer vid länsstyrelserna samt handläggare/motsvarande för tillväxtprogrammen vid de regionala självstyrelse- och samverkansorganen. Den visar kortfattat att: 1 ESDP Det regionala utvecklingsperspektivet inom Europeiska unionen, 1999.

8 8 Fysisk samhällsplanering och regionala tillväxtprogram Samverkan mellan arbetet med tillväxtprogram och fysisk samhällsplanering i många fall fortfarande är otillräckligt utvecklad, även om viss samverkan förekommit i något mer än hälften av länen/regionerna. De flesta tycker att en ökad samverkan skulle förbättra tillväxtprogrammet. Den kommunala översiktsplaneringen beaktas generellt sett inte i någon större utsträckning i arbetet med tillväxtprogrammen. Enligt de flesta enkätsvaren beaktas den inte alls eller i ytterst liten utsträckning. Endast några har svarat att översiktsplaneringen beaktats. Enligt hälften av svaren ingår det fysiska planerare, arkitekter, landskapsarkitekter eller motsvarande i sin yrkesroll i partnerskapet eller arbetsgruppen. Infrastrukturfrågor är de frågor som de som svarat på enkäten anser har störst anknytning till fysisk samhällsplanering. Sedan uppvisas en variation i svaren. Tjänstemän på länsstyrelsen sätter boendefrågan högt till skillnad från tjänstemän vid självstyrelseoch samverkansorganen som prioriterar miljöfrågor och andra utvecklingsfrågor. Tjänstemännen vid länsstyrelserna anger också hållbar utveckling (länsarkitekterna) respektive upplevelseindustri (planerings- och näringslivsdirektörer) som de frågor de anser har störst anknytning. Regeringen har föreskrivit att tillväxtprogrammen ska utvecklas och tydliggöras särskilt vad gäller det ekologiska hållbarhetsperspektivet. Regeringen riktar sig i detta beslut ( ) till länsstyrelser/ självstyrelseorgan/samverkansorgan angående uppdrag att genomföra regionalt tillväxtprogram. De årliga uppdateringarna kan också utgöra en viktig möjlighet till förbättring av programmen.

9 2. Bakgrund 9 1. Syfte Med stöd av regeringens föreskrifter i Boverkets regleringsbrev för 2003 och 2004 analyserar Boverket i denna rapport de regionala tillväxtprogrammen i alla län/regioner från den fysiska samhällsplaneringens utgångspunkter. I rapporten redovisas en kartläggning av i vilken utsträckning man i länen/regionerna samverkar i arbetet med tillväxtprogrammen med frågor rörande fysisk samhällsplanering. Underlag från kommunernas översiktliga planering kan stimulera till insatser i tillväxtprogrammen och bidra till att förankra dessa. Kommunernas översiktsplaner innehåller numera i många fall redovisningar av framtida utvecklingsarbete. En god växelverkan mellan å ena sidan arbetet med tillväxtprogrammen och å den andra sidan den kommunala översiktsplaneringen är därför angelägen.

10 10 Fysisk samhällsplanering och regionala tillväxtprogram

11 2. Bakgrund Bakgrund I propositionen En politik för tillväxt och livskraft i hela landet (prop: 2001/02:7) tog regeringen initiativ till regionala tillväxtprogram (RTP). Syftet med tillväxtprogrammen är att samordna insatser inom områden med behov av sektorssamverkan. Då avses samverkan som bidrar till att utveckla väl fungerande och hållbara lokala arbetsmarknadsregioner med en god servicenivå i alla delar av landet utifrån näringslivsutvecklingssynpunkt. Enligt regeringens uppdrag ska programmen identifiera specifika regionala behov och möjligheter och föreslå en så effektiv samordnad resursanvändning som möjligt för att möta behov och utnyttja möjligheter fullt ut. De regionala tillväxtprogrammen ska dessutom ge vägledning om vilka insatser som är viktiga för näringslivets utvecklingskraft. Sådana insatser kan t.ex. vara arbetskrafts- och kompetensförsörjning, strategisk samverkan mellan företag och med universitet/högskola eller skapande av attraktiva miljöer för företag att verka i. Åtgärder inom ramen för de regionala tillväxtprogrammen ska bidra till att uppfylla målet för den regionala utvecklingspolitiken som innebär väl fungerande och hållbara lokala arbetsmarknader med god servicenivå i alla delar av landet. För arbetet med de regionala tillväxtprogrammen finns viktiga erfarenheter att hämta från arbetet med de regionala tillväxtavtalen (RTA). Avtalen utarbetades under perioden och genomfördes under Från 2004 ersätts tillväxtavtalen av tillväxtprogrammen. Processen med de regionala tillväxtavtalen har visat att det finns intresse hos olika aktörer att mobilisera gemensamma krafter för den egna regionens utveckling. Regeringen har i november 2002 gett länsstyrelser, regionala samverkansorgan och kommunala samverkansorgan i uppdrag att utarbeta förslag till tillväxtprogram. Regeringen utgår från ställningstagandet att det är lokala och regionala aktörer som har den största kunskapen om sin region. De samordnade insatserna ska inriktas mot viktiga hållbara tillväxtförutsättningar. 2 2 Rapport om tillväxtavtalen Tredje året från tillväxtavtal till tillväxtprogram, Regeringskansliet, näringsdepartementet, 2003, DS 2003:43.

12 12 Fysisk samhällsplanering och regionala tillväxtprogram Varje län/region ska ha ett program, vilket gäller Programmen tas fram i en bred regional samverkan, så kallade partnerskap, där företrädare för privata, offentliga och ideella aktörer ingår. De ska gemensamt utarbeta programmen och även medverka i dess genomförande. Partnerskapet ska spegla olika grupperingar och kan ha olika roller. Det regionala partnerskapet utgör en viktig arena för samverkan i den regionala tillväxtpolitiken. Partnerskapet utgörs av aktörer som från olika utgångspunkter har intresse av att bidra till regionens utveckling. Vanligtvis ingår där länsstyrelse/självstyrelseorgan, kommunalt samverkansorgan, länsarbetsnämnd, högskola, Almi, landsting, kommunernas länsförbund, företagsorganisationer och arbetsmarknadens organisationer. Det förutsätter en dialog med företagare och arbetstagare och dess företrädare där ett kontinuerligt lärande är viktigt. 3 Regional utvecklingsplanering saknades tidigare i Sverige till skillnad från många andra EU länder. Regeringen vill genom tillväxtprogrammet att varje region ska utvecklas utifrån dess särskilda förhållanden och genomföra en geografisk analys i syfte att öka tillväxten i länet/regionen. Varje län/region ska dessutom skapa ett regionalt utvecklingsprogram (RUP), vilket är ett paraplydokument för olika regionala program där det regionala tillväxtprogrammet är ett av dem. NUTEK (Verket för näringslivsutveckling) är koordinator gällande dessa tillväxtfrågor (sociala, ekologiska, ekonomiska). Utvecklingsprogrammet innefattar således mer än tillväxtprogrammet. Tanken är att utvecklingsprogrammet ska vara en samlad plattform för olika utvecklingsprogram inom länet. Tillväxtprogrammet är ett sådant med ett specifikt näringslivs- och tillväxtperspektiv. Andra exempel är Länstransportplanen, lokala program för entreprenörskap, lokal utveckling, lokala utvecklingsprogram för kommersiell service och de regionala miljökvalitetsmålen. 4 I Boverkets regleringsbrev för 2003 och 2004 har Regeringen föreskrivit att Boverket ska bidra till att målet för den regionala utvecklingspolitiken uppnås. Detta innebär att verket, där så är relevant, ska vara samverkanspart i de regionala tillväxtprogrammen genom att bidra med analys-, metod och kompetensstöd inom sitt ansvarsoch kompetensområde. Boverket ska vidare bistå NUTEK med underlag vid uppföljningen av regionala tillväxtprogram I arbetet med tillväxtprogrammen är sektorssamordning angelägen. Den fysiska samhällsplaneringen berör definitionsmässigt flera sektorer. På nationell nivå är det Boverket som företräder den fysiska planeringen. Ansvaret för de regionala utvecklingsfrågorna kan endera åvila länsstyrelserna, självstyrelse- samverkansorganen t.ex. Region Skåne eller kommunerna i samverkan. Länsstyrelsens särskilda roll, som 3 Riktlinjer för arbetet med regionala tillväxtprogram, Regeringen, Näringsdepartementet, Västernorrlands tillväxtprogram, Länsstyrelsen Västernorrlands län, 2003.

13 2. Bakgrund 13 företrädare för staten, förutsätts av regeringen komma till uttryck inom tillväxtprogrammet. Länsstyrelsen har en samordnande roll i arbetet med statliga intressen. I denna rapport redovisas hur den fysiska samhällsplaneringens frågor behandlas i tillväxtprogrammen. En del sådana frågor berörs inte alls i programmen. Exempelvis tar inga län/regioner upp frågan angående handel och service ur ett fysiskt lokaliseringsperspektiv utan nämner bara att tillgång på offentlig och kommersiell service bör finnas över hela länet, tätort såväl som glesbygd. Den aktuella frågan om vindkraftens utbyggnad saknas också helt. I följande avsnitt (3) analyseras tillväxtprogrammens behandling av fysiska samhällsplaneringsfrågor närmare. Ulrika Messing sa i sitt tal vid LO:s upptaktskonferens för en ny generation tillväxtprogram den 13 mars 2002 att: Jag tycker att frågor om lokal och regional tillväxt är något som berör väldigt många. För att inte säga alla som bor i Sverige. Som minister med ansvar för regional utveckling menar jag därför att vi måste skapa breda allianser för att ta tillvara de möjligheter som finns, men också för att kunna tackla de problem som uppstår. Min och regeringens absoluta förhoppning är att tillväxtprogram kan bli ett instrument som kan inspirera och stimulera människor runt om i landet att ta aktivt ansvar för utvecklingen.

14 14 Fysisk samhällsplanering och regionala tillväxtprogram

15 3. Redovisning av undersökta frågeställningar i tillväxtprogrammen Frågeställningar i tillväxtprogrammen Vid en genomgång av frågor rörande fysisk samhällsplanering och angränsade ämnesområden i samtliga läns/regioners regionala tillväxtprogram som redovisas under avsnitten framgår följande: 3.1 Hållbar utveckling I regeringens riktlinjer för arbetet med regionala tillväxtprogram slås det fast att tillväxtprogrammen ska bidra till en hållbar tillväxt och att hållbarhetsperspektivet ska beaktas under hela programarbetet. Varje program ska innehålla en hållbarhetsstrategi. Nästan alla länen/regionerna behandlar det önskvärda i att få en långsiktigt hållbar utveckling till stånd. Många omnämner eller behandlar hållbarhet ur social, ekologisk/miljömässig och ekonomisk synvinkel. Men i de flesta fall utvecklas inte hållbarhetsfrågorna närmare. Regeringen har föreskrivit att tillväxtprogrammen ska utvecklas och tydliggöras vad gäller det ekologiska hållbarhetsperspektivet. I Hallands program framhålls att hållbarhetsaspekten kan användas som drivkraft för tillväxt. Uppsala läns program understryker att hållbarhetsperspektivet skapar ökad marknadsmässig konkurrenskraft och att tillväxten inte får stå i strid med en utveckling mot ett långsiktigt hållbart samhälle. Skåne tar i sitt program fram att det gäller att tidigt integrera miljöoch hållbarhetsaspekter i ekonomiska termer. Att främja en hållbar utveckling är både ett förhållningssätt och en kompetensförmåga. Programmet betonar att allt arbete, såväl förslag som mål och handlingsplaner, ska ha hållbar utveckling som utgångspunkt. För att få större inblick i denna fråga genomförs inom Region Skåne utbildningar i olika former samt en omvärldsbevakning som syftar till att hållbarhetsperspektivet blir en integrerad del av tillväxtarbete och regionalt utvecklingsarbete. I Östergötlands program diskuteras hur hållbarheten ska kunna sättas in i tillväxtprogrammet. Regionförbundet Östsam har därför

16 16 Fysisk samhällsplanering och regionala tillväxtprogram försökt foga in hållbarhetsfrågorna i programmet delområde för delområde. Kalmarregionen framhåller särskilt att i tillväxtprogrammet är den ekonomiska hållbarheten ett stort ansvar för alla som har inflytande över hur näringslivspolitiken tar sig praktiska uttryck i länet. Programmet tar på ett utförligt sätt upp vad för slags frågor som finns i länet gällande ekologisk, ekonomiskt och social hållbarhet. I några fall tar programmen upp specifika miljöfrågor. Västra Götaland diskuterar en miljödriven utveckling utifrån transporter och teknikutveckling. Det gäller bland annat att utveckla infrastrukturen så att fler arbetsplatser nås av kollektiva förbindelser, att godsvolymen på tåg inom länet ska ha ökat med 50 procent till år 2007 och att oljeberoendet ska minska. Bland annat Västra Götaland, Stockholm och Kalmar län behandlar sociala hållbarhetsfrågor, men också ett tiotal andra län/regioner tar i korthet upp frågeställningen. Västra Götaland belyser att den sociala hållbarheten är viktig för en god utveckling och gör det i sin analys av styrkor och svagheter i länet. Tolkningen är, att brister här är en stor svaghet för länet/regionen. Stockholms län anser också att dessa frågor är viktiga och tar upp frågan som ett kapitel med särskilda insatser där en belysning av integration, jämställt företagande och social ekonomi förekommer. Arbetskraftsbristen samt den ökade ohälsan bland de arbetande är ett stort problem för länet/regionen. Kalmarregionen behandlar i sitt program sociala indikatorer på en hållbar regional utveckling, t.ex. hälsa, utbildning och brottslighet. Även i norra delen av landet är det många län/regioner som berör social hållbarhet. Det betonas att för att nå en social hållbar utveckling gäller det att skapa möjligheter till utbildning, minska ohälsotalen och arbetslösheten samt verka för jämställdhet och integration. Det framhålls att den negativa befolkningsutvecklingen i många delar av länen i hög grad påverkar den sociala hållbarheten. Även om hållbarhetsfrågorna behandlas i många av programmen så är det ofta i största korthet och inte genom mer utförliga texter. Problemet med detta är uppenbart. Det finns stor risk att de övergripande skrivningarna om hållbarhet i programmen inte i så stor utsträckning kan användas i tillväxtarbetet, eftersom de inte har utvecklats för det praktiska arbetet i mer direkt användbara riktlinjer och indikatorer. Det känns angeläget med en fortsatt utveckling av programmen i detta avseende. Möjlighet att föra in mer av detta i programmen kan finnas vid de årliga uppdateringarna. Också arbetet med länens/regionernas regionala utvecklingsprogram bör kunna ge goda möjligheter att understödja behandlingen av hållbarhet i tillväxtprogrammen.

17 3. Redovisning av undersökta frågeställningar i tillväxtprogrammen ESDP och europaperspektiv Det är endast ett fåtal län/regioner som behandlar ett europaperspektiv eller direkt tar upp, ESDP (European Spatial Development Perspective). 5 Det är främst några län/regioner i södra Sverige som tar upp detta. Till exempel nämner Kalmar län att arbetet med tillväxtprogrammen sker i ljuset av Lissabonstrategin där EU:s länder antagit utmaningen om att skapa världens mest dynamiska och kraftfullaste kunskapsbaserade ekonomi. Det skånska utvecklingsprogrammet ska kopplas till det europeiska perspektivet genom ESDP och Västra Götaland vill utveckla planeringsinstrumenten genom ökad integration av den regionala och den lokala fysiska planeringen, enligt ESDP. 3.3 Livsmiljö Flera län/regioner lyfter fram att en god livsmiljö har avgörande betydelse för tillväxt och boende. Två tredjedelar av programmen nämner begreppet livsmiljö. Nedan följer exempel på program som utförligt har presenterat innebörden av en god livsmiljö för länet/regionen. I Stockholms program understryks att brister i den fysiska miljöns attraktivitet är ett allvarligt tillväxthinder. Västmanland och Södermanland har liknande synpunkter genom att säga att god livsmiljö är tillväxtfrämjande och länet vill på sikt verka för att länets kommuner har en attraktiv tillväxt- och livsmiljö och vill öka kvaliteten i bostadsoch livsmiljöerna. I Västernorrlands program talar man om orternas kvalitet och möjligheten till en god livsmiljö. Genom att uppmärksamma den lokala livsmiljön som lokaliseringsfaktor kan förutsättningarna för inflyttning, nyetableringar och nyföretagande stimuleras och gynnas. En god livsmiljö inkluderar även närheten till kultur och till kulturföretagande. Dessa spås få mer utrymme i kunskapssamhället. En god livsmiljö är därför en stimulans för tillväxten. Lokalsamhällenas roll för den regionala tillväxten måste uppmärksammas, särskilt eftersom människors livsmiljövärderingar är avgörande för en stor del av flyttmönstren i samhället. Västerbottens program betonar att det är nödvändigt för företagen med en attraktiv miljö för att kunna verka på ett bra sätt. Att infrastruktur, samhällsservice och en god livsmiljö finns är en viktig konkurrensfördel. Strategiska insatser bidrar till att främja livskvalitet. Det gäller bl.a. natur- och kulturmiljö, kulturliv och lokal utveckling. Stärkt lokal utveckling bidrar till god livsmiljö, vilket är en viktig profileringsfaktor för ökad inflyttning. Landsbygdens utveckling är viktig för ett län med så mycket glesbygd. I Blekingeprogrammet nämns livsmiljöbegreppet främst i ett handlingsprogram för landsbygdsutveckling. 5 ESDP Det regionala utvecklingsperspektivet inom Europeiska unionen, 1999.

18 18 Fysisk samhällsplanering och regionala tillväxtprogram Också i Gävleborgs läns program tas upp frågor om attraktiv livsmiljö. I programmet framhålls att regionförstoring bl.a. handlar om samspelet mellan attraktiva livsmiljöer och goda kommunikationer. Norrlandslänens program betonar samtliga inriktningen mot en attraktiv region och mot att bevara och skapa attraktiva livsmiljöer. Den viktigaste uppgiften är att bibehålla länet som en livskraftig region och att bibehålla landsbygden som livsmiljö. 3.4 Boende Boendet är strategiskt för en attraktiv region med god livskvalitet och tillväxt. Drygt hälften av länen/regionerna tar upp boendet och/eller bostadsförsörjningen i sina regionala tillväxtprogram. Länen/regionerna behandlar boendefrågor utifrån sina utgångspunkter. De begrepp som används är t.ex. attraktivitet, livskvalitet, boende/livsmiljö. Några län/regioner tar upp boendefrågan utifrån ett allmänt hållet perspektiv, medan andra är mer utförliga. I Gävleborgs läns program betonas att det är viktigt med ett attraktivt boende med tillgång till attraktiva stadsmiljöer. Kommunerna har en viktig roll att ta tillvara och skapa sådana miljöer samt planera för bostadsförsörjning och därmed bidra till ökad tillväxt. I programmet framhålls att färre antal personer numera flyttar enbart till ett arbete. I stället flyttar många till ett bra boende och är beredda att pendla kortare eller längre sträckor till arbetet. I länen utanför Stockholmsregionen är dessutom prisnivån på hus och lägenheter lägre. I Örebro läns program pekar man på den sociala faktorns betydelse i valet av var personer vill bo och arbeta. De prioriterar god livskvalitet, vilket kan innebära en bra boendemiljö och/eller tillgång till utbildning och kultur, dvs. det som har betydelse för social välfärd. Målet är ett positivt flyttningsnetto och ökad nybyggnation. Också flera andra län/regioner tar upp sambandet mellan boendefrågor och tillväxt. Region Skåne understryker att bristen på bostäder kan bli ett hinder för tillväxt. Denna brist ökar i regionen. I programmet understryks att Skåne ska kännetecknas av en bred bostadsmarknad med goda och attraktiva boendemiljöer. Genomfört samarbete med bl.a. Boverket och länsstyrelsen har syftat till att förbättra planeringen av bostadsförsörjningen för att främja den regionala utvecklingen. Resultatet ska inspirera kommunerna att aktivt arbeta med boendefrågor. (Bostadsmarknaden i Skåne behov, strategier och utvecklingsmöjligheter, februari 2002). I Stockholms läns program pekas på vikten av att tillgodose behovet av bostäder i väl trafikförsörjda, täta miljöer. Det finns en nära koppling mellan lågt bostadsbyggande och brister i trafikinfrastrukturen. I programmet finns en lägesbeskrivning av bostadsmarknadens obalans och trafiksystemets kapacitet. Brister i kommunikationerna gör att kommunerna inte bygger bostäder i den utsträckning som behövs. Utbudet av bostäder har inte ökat i takt med befolkningen. Dessutom främjar en blandning olika upplåtelseformer i boendet, inflyttningen. Sörmland lyfter fram att resurserna kanaliseras dit människor vill

19 3. Redovisning av undersökta frågeställningar i tillväxtprogrammen 19 leva och bosätta sig. Tillväxten får inte hämmas av bristande bostadsförsörjning. För att klara behovet av bostäder i Stockholmsregionen måste Mälardalslänen bidra. Bostadsutbudet måste anpassas till befolkningstillväxten och till olika typer av efterfrågan. Drivkraft och attraktivitet för ett boende i Sörmland är natur/aktiviteter, bra service och låga boendekostnader. Målet är ett ökat bostadsbyggande. Liknande synpunkter framförs i Västmanlands program, där det framhålls att en viktig del av dess styrka är god boendemiljö och bra geografiskt läge. Detta kan med fortsatt regionförstoring och trängseleffekter i Stockholmsregionen bidra till ökat boende och etablering i länet. Småhus i attraktiva lägen efterfrågas och liksom Gävleborg framhåller Västmanland att boendekostnaderna är förmånliga i länet. Det låga bostadsbyggandet är en hämmande faktor för inflyttning av nyrekryterade till länets arbetsmarknad. Västernorrlands län pekar bl.a. på att landsbygden och mindre tätorter i inlandet har utmärkta boendemiljöer, men problem med utflyttning, bristande servicenivå och brister i infrastrukturen. Man framhåller att ett boendebaserat näringsliv gör det möjligt att välja sitt boende utifrån livsmiljökriterier. Det understryks i programmet att en utbyggnad av IT-strukturen i regionen ökar möjligheterna till kvalificerat arbete utanför storstäderna. Av länens/regionernas redovisning i programmen framgår följaktligen att boendet ses som en viktig förutsättning för tillväxt. Detta har utifrån ett regeringsuppdrag behandlats bl.a. i Boverkets Skåneuppdrag. Boendefrågorna är oftast mellankommunala och i vissa fall storregionala (främst Stockholm Mälarregionen). I Boverkets pågående projekt Bo lokalt planera regionalt behandlas bl.a. dessa frågor inom Stockholm Mälarregionen. Välutbyggda kommunikationer är en viktig förutsättning för bostadsbyggande. Boendet har följaktligen en viktig roll i skapandet av tillväxtregioner. 3.5 Infrastruktur/kommunikationer Flertalet län/regioner behandlar behovet av regionförstoring genom goda kommunikationer. Enligt regeringens infrastrukturproposition (Prop. 2001/02:20) ska investeringar i infrastrukturen planeras utifrån ett brett samhällsperspektiv och samordnas med utvecklingen inom andra samhällssektorer. Infrastrukturplaneringen är en del av den fysiska planeringen, som handlar om den geografiska dimensionen av samhällsbyggandet och hushållningen med mark, vatten och naturresurser. Översiktsplanerna innehåller normalt hur ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur ska åstadkommas. I Västernorrlands program pekas det på att en förutsättning för tillväxt är att minska antalet lokala arbetsmarknader. Detta kräver omfattande infrastruktursatsningar. Ett ökat företagande i länets glesbefolkade delar kan stimulera till återflyttning, men måste kompletteras med infrastrukturåtgärder, som möjliggör arbetspendling inom en utvidgad lokal och regional arbetsmarknad. Tillväxtprogram-

20 20 Fysisk samhällsplanering och regionala tillväxtprogram met ska fokusera på infrastruktursatsningar, vilka skapar förutsättningar för utvidgade arbetsmarknadsregioner. Exempel på processer/ projekt som behöver utvecklas är anslutande infrastuktur i form av terminaler, resecentra och rationell trafikplanering. Också Gävleborgs program nämner regionförstoring med hjälp av infrastrukturen. De tar även upp betydelsen av mjuka infrastrukturfrågor som attityder, samverkan och information. Västra Götalands program talar om att regionens strategi är att stimulera ett nyskapande, ta tillvara och utveckla mänskliga resurser samt utveckla infrastrukturen. Att bredda invånarnas arbetsmarknader anses mycket viktigt. Man fokuserar på en lösning av flaskhalsar i infrastrukturen. Skåneprogrammet framhåller att infrastrukturen är en tillväxtfaktor som ska främja ökad regional tillväxt genom god tillgänglighet och goda förutsättningar för rörlighet och effektiva transporter på hållbart sätt. En åtgärd är att bygga samman Skåne mer genom förbättringar av infrastukturen. Västerbottens program lyfter fram såväl järnvägar som flyg och sjöfart som viktiga infrastrukturer. Särskilt tåget medför möjlighet till regionförstoring. Programmet betonar utvecklingen av infrastrukturen som en av de viktigaste förutsättningarna, liksom den forskningsresurs som finns i området. I Västmanlands program talas om att grundläggande tillväxtfaktorer måste tillgodoses av infrastrukturen. Man vill bygga bort flaskhalsar som hindrar ökad pendling och en ökning av godstransporter. Stockholms läns program understryker också behovet av bättre förutsättningar för infrastruktur. Det framhålls att med god infrastruktur och därmed förbättrad tillgänglighet skulle den totala effektiviteten och tillväxten i regionen komma att öka. Många av länen/regionerna tar i likhet med Västerbotten och Västernorrland upp olika kommunikationssatsningar. Flera län/regioner tar likaså upp IT-infrastrukturen, t.ex. Kronobergs program som lyfter fram både fysisk och digital infrastruktur. Norrbottens program talar om grundförutsättningar för regional tillväxt, vilket är en effektiv transportinfrastruktur. Där ingår Norrbotniabanan, vägar med god framkomlighet och bärighet liksom flygplatser. Också i Västernorrlands program framhålls att en grundförutsättning för tillväxt är väl fungerande kommunikationer. Botniabanan är ett viktigt exempel. Det gäller att utveckla ett heltäckande transportsystem för person- och godsbefordran. Även Västerbottens program tar upp Botniabanan. I Kalmarregionens program används begreppet en rundare region, vilket innebär en fungerande infrastruktur som inte hämmas av dåliga vägar etc. Målet är att genomföra de första stegen i trafikkonceptet Östersjöbanesystemet, och en trafiksäker mittseparerad E 22 från Malmö till Norrköping. Flera län/regioner behandlar kollektivtrafikens betydelse. Västra Götalands program deklarerar att målet är att 20 procent fler arbetstillfällen ska bli nåbara via kollektiva transportsystem och IT år

21 3. Redovisning av undersökta frågeställningar i tillväxtprogrammen Samverkanslösningar för transporter ska finnas för att ge högre framkomlighet och för att uppnå attraktiv busstrafik. En långsiktig regional planering för kollektivtrafik ska finnas. Västerbottens program framhåller att regionen ska verka för bra kommunikationer. Väl fungerande transportsystem är en förutsättning för tillväxt. Goda kollektiva förbindelser är viktiga. Södermanlands program tar upp frågan om att en flerkärnig region skulle ge fler möjligheter, men kräva investeringar i tvärleder och nya kommunikationsmönster. Man vill förbättra rörligheten genom fysiska åtgärder och förbättrat utbud av transportmöjligheter. Med utvecklad kollektivtrafik och fysisk planering som stöd underlättas förutsättningarna för ett skapande av effektivt resande. Kalmar läns program talar om att det ska finnas möjligheter till pendling med korta restider och en kollektivtrafik som är tillgänglig för alla. Ett bekvämare och snabbare resande bidrar till större tillgång till arbetstillfällen, kulturutbud och fler fritidsaktiviteter. Även Gävleborgs program behandlar vikten av att förbättra kollektivtrafiken och framhåller att möjligheten ska finnas till arbetsoch utbildningspendling. 3.6 Energifrågor Kronobergs län har energi som ett tema i programmet och en regional tillväxt genom strategisk satsning på energieffektivisering och ökad användning av förnyelsebar energi, vilket ligger väl i linje med länets miljömål. I övrigt har endast ett par län/regioner tagit med energifrågor genom att konstatera att de har en hög förbrukning energi per invånare som kan vara för hög för att det ska vara långsiktigt hållbart.

22 22 Fysisk samhällsplanering och regionala tillväxtprogram

23 6. Redovisning av enkätsvar Ansvaret för att utarbeta regionalt tillväxtprogram Regeringens uppdrag att utarbeta regionala tillväxtprogram, har gått till självstyrelseorganen Region Skåne och Västra Götalandsregionen, samtliga samverkansorgan i de län där sådana bildats enligt lagen om samverkansorgan och till länsstyrelserna i övriga län. 4.1 Självstyrelse- och samverkansorgan 1997 inleddes försök med utökat regionalt självstyre i Skåne, Kalmar och Gotlands län samt Västra Götalands län. Syftet var bland annat att utveckla former för en effektivisering samt en bättre demokratisk förankring av det regionala arbetet. Försöken pågår till och med 2006 i Skåne och Västra Götaland. Regionförsöken innebär bl.a. att det regionala utvecklingsarbetet övergår från länsstyrelsen till de regionala självstyrelseorganen. Lagen om samverkansorgan trädde i kraft den 1 juli Den innebär att det regionala utvecklingsansvaret ska kunna flyttas från länsstyrelsen till ett kommunalt samverkansorgan, i de län där kommunerna är överens om det. Ett samverkansorgan utgörs av ett kommunalförbund där länets samtliga kommuner är medlemmar. Landstinget kan också vara medlem, men det är inte ett krav. Den 1 januari 2003 startade samverkansorgan i Dalarna, Uppsala, Östergötland, Halland och Blekinge och ansvaret för den regionala utvecklingspolitiken överfördes från länsstyrelsen till dessa. Gotland och Kalmar län som tidigare varit försöksregioner övergick till att bli samverkansorgan. Från 1 juli 2003 är även Sörmland ett samverkansorgan. Uppgifter som samverkansorganet tar över från länsstyrelserna är bland annat att utarbeta program för länets utveckling, att samordna vissa utvecklingsinsatser i länet, att besluta om användningen av vissa statliga medel för regional utveckling, att prioritera infrastrukturåtgärder samt strukturfondsprojekt. Dessutom är samverkansorganet huvudansvarigt för länets regionala tillväxtprogram. Medlemmarna i samverkansorganet kan också besluta att föra över valda

24 24 Fysisk samhällsplanering och regionala tillväxtprogram delar av sin verksamhet till samverkansorganet. Det kan t.ex. gälla kollektivtrafik, kulturinstitutioner, turism, näringslivsfrågor och internationella frågor. I bilaga 1 beskrivs landets regionala självstyrelseorgan respektive samverkansorgan i korthet. 4.2 Länsstyrelser ansvariga för tillväxtprogrammen I län utan självstyrelse- och samverkansorgan är länsstyrelsen ansvarig för att utarbeta tillväxtprogrammet. Länsstyrelsernas tjänstemannaorganisation skiljer sig åt i många fall. Normalt åvilar det operativa arbetet med tillväxtprogrammen planeringsdirektörens näringslivsdirektörens enhet/avdelning. I bilaga 2, ges exempel på några olika organisationssätt vid skilda länsstyrelser. Enligt regeringens riktlinjer för arbetet med regionala tillväxtprogram är den grundläggande uppgiften för länsstyrelsen att verka för regional utveckling utifrån ett statligt helhetsperspektiv. Regeringen har bedömt att följande arbetsuppgifter är aktuella för länsstyrelsen: Bidra till en utveckling av hållbarhetsperspektivet genom att bl.a. samordna statliga myndigheter med viktig kompetens inom området. Följa nationella insatser och initiativ inom den statliga sektorn och till det regionala partnerskapet förmedla sådana som bedöms vara relevanta för genomförandet av de regionala tillväxtprogrammen. Möjliggöra en statlig finansiering av de regionala tillväxtprogrammen genom dialog med nationella och regionala statliga myndigheter för att påvisa samordningsvinster. Verka för statlig sektorssamverkan inom ramen för de regionala tillväxtprogrammen, samt vid behov uppmärksamma regeringen på frågor som kan stärka möjligheterna till samverkan.

25 6. Redovisning av enkätsvar Kommunerna och tillväxtprogrammen I regeringens riktlinjer för arbetet med regionala tillväxtprogram pekas det på att i det tidigare arbetet med tillväxtavtalen blev kommunerna i alltför liten utsträckning involverade i arbetet. Normalt deltar kommunrepresentanter i partnerskapet/motsvarande organs överläggningar om tillväxtprogrammen. De har där möjlighet att följa arbetet, ge synpunkter och göra inspel till programmet. I själva programdokumentet behandlas endast i några fall kommunernas deltagande i arbetet. Örebro län nämner i sitt program att det kommer att utarbetas lokala handlingsprogram för kommunerna, vilka är de operativa enheterna i genomförandet av länets tillväxtprogram. Programmet för Dalarna tar upp att ett mellankommunalt samarbete i så kallade kommungrupperingar ger större utvecklingsmöjligheter och samsyn. Västra Götalands program är speciellt och består av, förutom det regiontäckande programmet, också av fyra delregionala program. De fyra delregionerna (de fyra kommunförbundens kommuner i länet) består av mellan åtta till femton kommuner. De delregionala programmen belyser och identifierar mellankommunala framtidsoch samverkansfrågor, inom regionala frågor och rollfördelning mellan olika aktörer. Här har kommunförbunden i respektive delregion haft en sammanhållande roll. Kopplingen till det övergripande programmet är tydlig, samtidigt som varje enskild kommun har större möjlighet till inblick och påverkan. Region Skåne har skickat en enkätundersökning till länets kommuner i syfte att belysa faktorer som skapar möjligheter och förutsättningar för ett positivt företagsklimat samt entreprenörskap.

26 26 Fysisk samhällsplanering och regionala tillväxtprogram

27 6. Redovisning av enkätsvar Redovisning av enkätsvar I början av januari 2004 skickade Boverket ut en enkät angående de regionala tillväxtprogrammen och den fysiska samhällsplaneringen. Utskicket gick till länsarkitekter, planeringsdirektörer/näringslivsdirektörer vid länsstyrelserna och handläggare/motsvarande för tillväxtprogrammen vid regionala samverkans- och självstyrelseorgan. Efter ett totalt utskick till 52 tjänstemän besvarade 42 av dem efter 2 påminnelser. Noterbart är att alla länsarkitekter/motsvarande svarade samt de båda självstyrelseorganen. Nästan alla samverkansorgan svarade. I gruppen planeringsdirektörer/näringslivsdirektörer svarade knappt hälften, varav flera i samarbete med länsarkitekten i länet. Fråga 1: Har det skett någon samverkan mellan dem i Ditt län/region som ansvarar för tillväxtprogrammet och företrädare för fysisk samhällsplanering på läns/regionnivå under utarbetandet av tillväxtprogrammet? A: Länsstyrelsernas länsarkitekter B: Länsstyrelsernas planeringsdirektörer/näringslivsdirektörer C: Tillväxtprogramhandläggare/motsvarande vid självstyrelse och samverkansorgan

28 28 Fysisk samhällsplanering och regionala tillväxtprogram Eftersom länsarkitekter från alla län har besvarat enkäten visar deras svar på fråga 1 att det i ungefär hälften av länen har förekommit någon samverkan. I svarande län med självstyrelse- eller samverkansorgan anger hälften (4) att någon form av samverkan har ägt rum. Fråga 2: I vilka frågor har samverkan skett? Länsstyrelserna: Samverkan har ägt rum i varierande grad. Bl.a inom länsstyrelsen i Västernorrland, som är en av de länsstyrelser som ansvarar för tillväxtprogrammet, har det varit samverkan i många avseenden. Länsstyrelsen deltar också aktivt i regional utveckling och näringslivsfrågor. En del svarar att samverkan skett inom någon/några frågor i tillväxtprogrammet. Det gäller särskilt attraktivitet, livskvalitet, boende samt infrastruktur. Det har också varit mer begränsad samverkan i inledande skeden av arbetet. I Dalarna har Region Dalarna ansvar för tillväxtprogrammet. Där har det förekommit en hel del samarbete. Länsstyrelsen har bidragit med hållbarhetsperspektivet, men framhåller att de vill utveckla den geografiska dimensionen i programmet. I Sörmland har samverkan skett i ett brett partnerskap i åtta olika tematiska grupperingar i deras fyra LA-regioner, där varje region organiserade arbetet utifrån sina strategiska frågeställningar samtidigt som fyra tematiska grupper arbetat med regionförstoring, arbetskraftsförsörjning, entreprenörskap och innovationssystem/ kluster. I Gävleborg har samverkan skett avseende attraktivt boende, attraktiv livsmiljö samt hållbar utveckling. Västerbotten anger att samverkan har skett inom främst kultur och kommunikation. Tillväxtprogrammet i Värmland är ett brett och övergripande dokument, med kopplingar till fysisk samhällsplanering. Särskilt uppenbart är det vad gäller livsmiljöfrågor och pendlingsfrågor. Självstyrelse- och samverkansorganen: Samverkan med länsstyrelserna har ägt rum i stor utsträckning. C-framåt i Uppsala län anger att samverkan gällande miljöfrågor har skett med länsstyrelsen. I regionförbundet Östsam har samverkan skett avseende planer för utbyggnad av transport- och informationsinfrastrukturen samt kollektivtrafiken. Samverkan mellan länsstyrelsen och region Halland har ägt rum gällande främst insatsområden som arbetskraftsförsörjning med avseende på regionförstoring, pendling, transporter, infrastrukturplanering och analyser kring strategier kring storstadsutveckling. Samverkan har även i något fall skett med länsstyrelsens planenhet men då i utvecklingsprogramarbetet vilket är större än tillväxtprogrammet.

29 6. Redovisning av enkätsvar 29 Fråga 3: Hur/i vilka former har samverkan genomförts? Länsstyrelserna: Drygt hälften av länsarkitekterna har svarat på denna fråga att samverkan har ägt rum genom deltagande i arbets/ styr- processgrupp, genom muntliga överläggningar eller genom framtagande av PM och yttranden över remisser. Samverkan har också skett via partnerskapets olika grupper. I Sörmland i ett brett partnerskap där totalt deltagare varit involverade. Samverkan har också skett genom att representanter från länsstyrelsens planenhet eller motsvarande har funnits med i insatsområdesgrupper eller genom löpande dialog och information till grupper, där företrädare för fysisk samhällsplanering funnits med, bl.a. i Värmlands län. Självstyrelse- och samverkansorgan: Samverkansorganet C-framåt i Uppsala län har en hållbarhetsgrupp tillsammans med länsstyrelsen för tillväxtprogrammet. Region Halland har samverkan med länsstyrelsen om fysiska samhällsplaneringsfrågor och arbetet med hållbar tillväxt samt miljömålen. Samverkan kan också ha genomförts genom att länsstyrelsen ingår i partnerskap eller genom gemensamt analysarbete och deltagande i skrivandet av programmet. Fråga 4: Har samverkan med företrädare för fysisk samhällsplanering ägt rum efter det att tillväxtprogrammet färdigställts? A: Länsstyrelsernas länsarkitekter B: Länsstyrelsernas planeringsdirektörer/näringslivsdirektörer C: Tillväxtprogramhandläggare/motsvarande vid självstyrelse och samverkansorgan Samverkan efter det att programmet färdigställts har som väntat ägt rum i färre fall än under arbetets gång, bl.a. eftersom tillväxtprogrammen har färdigställts så nyligen. Någon form av samverkan har skett i ca hälften av länen.

30 30 Fysisk samhällsplanering och regionala tillväxtprogram Fråga 5: I vilka frågor har samverkan skett? Länsstyrelserna: Generellt sett har samverkan efter att tillväxtprogrammet färdigställts i mycket stor utsträckning ägt rum inom samma områden som under utarbetandet av tillväxtprogrammet. Västernorrland nämner här t.ex. planering kring tätorts- och landsbygdsutveckling, attraktivitet och funktionalitet. Några andra länsstyrelser nämner frågor kring bostadsbyggande/ försörjning, kommunikation, attraktivitet och livskvalitet. För Sörmland har bl.a. frågan om utvecklingen av Mälardalssamarbetet och inom rörlighet för att främja kvalitativt och kvantitativt bostadsbyggande behandlats i samverkan. I Gävleborg har man samverkat om attraktivt boende och översiktsplanens betydelse för tillväxt. Samverkan har också i andra fall skett genom bildandet av arbetsgrupper som arbetar med olika insatsområden. Här har företrädare för fysisk samhällsplanering främst funnits med i grupper gällande livsmiljö och rörlighet. Självstyrelse- och samverkansorgan: Samverkan har skett främst frågor gällande hållbarhet, men också i transport- och informationsinfrastruktur. Samverkan med länsstyrelsen i frågor rörande statlig sektorssamordning och regionala miljömål som sker kontinuerligt i tillväxtprogramarbetet. Fråga 6: Hur/i vilka former har samverkan genomförts? Länsstyrelserna: Samverkan har i något län, ägt rum genom att en företrädare för fysisk planering innehar en ordföranderoll som insatssamordnare. Ett annat exempel är att det bildats en arbetsgrupp för att se över bostadssituationen och hindren för tillväxt, men också genom fortsatta muntliga överläggningar i olika frågor. I några län har det skett genom särskilda samtalsgrupper eller arbetsgrupper, där företrädare för fysisk samhällsplanering ingår. Självstyrelse- och samverkansorgan: Här har samverkan i något fall genomförts i en särskild hållbarhetsgrupp eller i andra fall direkt med länsstyrelsen. Samverkan kan också ha inneburit fortsatta samtal och strategiskt arbete kring berörda frågeställningar. Fråga 7: Hur har detta samverkansarbete dokumenterats? Länsstyrelserna: Samverkan har t.ex. dokumenterats i tillväxtprogrammet eller i informationsbroschyr, protokoll eller liknande. Den kan också i vissa fall ha dokumenterats genom ett handlingsprogram avsett att lyftas till länets partnerskap. I något län har det inte gjorts någon särskild dokumentation och i något fall finns det endast nedtecknat som utkast till projektbeskrivning. I något fall har minnesanteckningar gjorts från möten med styr-

31 6. Redovisning av enkätsvar 31 grupp i partnerskapet eller dokumentation direkt i tillväxtprogrammet. Dessutom nämns informationsmöten och andra former av dialoger. Självstyrelse- och samverkansorgan: Endast ett par organisationer har besvarat frågan. I något fall, där samverkan har skett inom den egna organisationen, har inte någon dokumentation gjort. I någon region har dokumentation gjorts genom minnesanteckningar. Fråga 8: Hur har den kommunala översiktsplaneringen beaktats i arbetet med tillväxtprogrammet? Länsarkitekter: En mycket stor majoritet säger att översiktsplaneringen inte har beaktats i någon större utsträckning. Vissa svarar nej, medan några andra länsarkitekter anser att översiktsplaneringen har beaktats i ytterst liten utsträckning och endast gällande någon enstaka fråga. Någon anför att tillväxtprogrammet är för övergripande för att det överhuvudtaget ska bli aktuellt. Det framgår tydligt att om översiktsplanen var gammal när tillväxtprogramarbetet startade så kan den vara svårare att använda i tillväxtprogramarbetet. Något län framhåller att översiktsplaneringen kommer att beaktas i den kommande regionala utvecklingsplanen och därför inte i tillväxtprogrammet. I några enstaka fall har pågående infrastrukturutveckling och planerade industriinvesteringar som är redovisade i översiktsplanen beaktats i tillväxtprogramarbetet. I vissa fall har fysiska samhällsplaneringsfrågor diskuterats inför utarbetandet av tillväxtprogrammet. Gävleborgs län har särskilt omnämnt översiktsplanens betydelse i tillväxtprogrammet och ekonomiska medel har lagts på projekt som stöder översiktlig planering och attraktivt boende. Planeringsdirektörer/Näringslivsdirektörer: Några svarar att översiktsplaneringen inte beaktats alls. Andra att tillväxtprogrammet bygger på dialoger med kommunerna som svarar för översiktsplaneringen. Översiktsplanen har också beaktats indirekt genom företrädare från kommunledning och kommunernas näringslivsansvariga, som bl.a. varit med i partnerskapet. Flera framhåller vikten av boendefrågorna. I något fall framhålls att i detta skede av arbetet med tillväxtprogrammen inte funnits några skäl att beakta översiktsplanen, det kan däremot bli aktuellt senare. Självstyrelse- och samverkansorgan: I några fall har översiktsplaneringen inte alls beaktats. I några att den inte är beaktad i tillväxtprogrammet men däremot kommer att beaktas i det regionala utvecklingsprogrammet. Exempelvis har region Halland inte beaktat

32 32 Fysisk samhällsplanering och regionala tillväxtprogram översiktsplaneringen i tillväxtprogramarbetet, men däremot i deras regionala utvecklingsstrategi vilken har bredare inriktning mot frågor om planering och livskvalitet och där ett samarbete sker med kommunerna. I Västra Götaland finns det fyra delregioner där kommunförbunden har det sammanhållande ansvaret, bl.a. inom områden som attraktionskraft för företag och invånare, attraktiva boendemiljöer, där översiktsplanerna ligger som grund för diskussion. Från Regionförbundet Kalmar län framhålls att översiktsplanen legat till grund för synpunkter som framförts av kommunrepresentanter i tillväxtprogramprocessen. Den har också enligt regionförbundet beaktats genom kommunala näringslivschefers medverkan i framtagandet av tillväxtprogrammet. Region Skåne anger att visst beaktande skett genom samtal med Malmö stad inför deras kommande reviderade översiktsplan. Fråga 9: Skulle en samverkan kunnat bidra till en förbättring av tillväxtprogrammet? A: Länsstyrelsernas länsarkitekter B: Länsstyrelsernas planeringsdirektörer/näringslivsdirektörer C: Tillväxtprogramhandläggare/motsvarande vid självstyrelse och samverkansorgan Länsarkitekter: En majoritet anser att en samverkan kunnat bidra till en förbättring. Det pekas bl.a. på att om samverkan under framtagandet av programmet rörande frågor kring samhällsbyggnadskvaliteter m.m. hade skett skulle det ha tydligare lyft upp frågor som är väsentliga för utvecklingsklimatet i länet. De som inte anser att samverkan skulle leda till förbättring framhåller ofta att målet med tillväxtprogrammet är begränsat till att öka företagens lönsamhet och sysselsättningen samt att programmet är så översiktligt att det är svårt att se hur fysisk planering skulle kunna bidra till en förbättring.