Årsredovisning för Högskoleverket 2012

Transkript

1 Årsredovisning för Högskoleverket 2012

2 Akronymförteckning CSN ENQA Centrala studiestödsnämnden European Association for Quality Assurance in Higher Education ENIC/NARIC European Network of Information Centres in the European Region samt National Academic Recognition Information Centres in the European Union IPK Internationella programkontoret Jämix Nyckeltalsinstitutets jämställdhetsindex SCB Statistiska centralbyrån VHS Verket för högskoleservice Högskoleverket/Universitetskanslersämbetet, Luntmakargatan 13, Box 7703, Stockholm, tfn , fax , e-post Årsredovisning för Högskoleverket 2012 Reg.nr Producerad av Högskoleverket/Universitetskanslersämbetet år 2013 Högskoleverket/Universitetskanslersämbetet, Verksledningen, Lennart Ståhle 2

3 Innehåll Universitetskanslerns förord... 5 Översikt... 8 Kvalitetssäkring... 9 Kvalitetssäkring... 9 Tillsyn Tillsyn Avgjorda tillsynsärenden av principiell betydelse Uppföljning och analys Uppföljning Omvärldsbevakning Uppdrag enligt regleringsbrev Information Publicering och spridning av resultat Studieinformation Bedömning av utländsk högskoleutbildning Bedömning av utbildningar på eftergymnasial nivå Godtagbar standard Internationella åtaganden Övriga uppgifter enligt instruktionen Främja chefsutvecklingen inom högskolan Främjande av lika rättigheter och möjligheter Internationellt arbete inom verksamhetsområdet Överklagandenämnden för högskolan och Högskolans avskiljandenämnd Uppgifter enligt andra förordningar Tillträde och urval Godkännande av forskningshuvudmän Verkets intäkter och kostnader per verksamhetsområde Avgiftsbelagd verksamhet Högskoleprovet Organisationsstyrning Kompetensförsörjning Finansiell redovisning Sammanställning av väsentliga uppgifter Resultaträkning Balansräkning Anslagsredovisning Tilläggsupplysningar Uppgifter om ledande befattningshavare

4 Noter...62 Universitetskanslerns underskrift

5 Universitetskanslerns förord År 2012 var det sista verksamhetsåret i Högskoleverkets historia. Verket tillkom 1995 med uppgifterna att kvalitetssäkra all högskoleutbildning, utöva juridisk tillsyn med särskilt fokus på studenternas rättssäkerhet samt ansvara för statistik och utredningar. En viktig uppgift för Högskoleverket var också att informera om studier i högskolan och utbildningsutbudet. Verket hade som uppgift att främja jämställdhet och chefsutvecklingen inom högskolesektorn och verket kom att vara ENIC/Naric kontor och ansvara för erkännande av utländska högskoleutbildningar. Till en början ansvarade verket även för EU:s utbildningsprogram, vilka sedermera övertogs av Internationella programkontoret för utbildningsområdet. Ansvaret för att vara kansli för Överklagandenämnden för högskolans och Högskolans avskiljandenämnd har hela tiden åvilat verket. Samtidigt som Högskoleverket inrättades kvarstod Verket för Högskoleservice med ansvar för en samordnad antagning till högskoleutbildningar. Mot bakgrund av utredningen Tre blir två! föreslog regeringen i propositionen Nya myndigheter inom utbildningsområdet (prop. 2011/12:133) att Högskoleverket, Verket för högskoleservice och Internationella programkontoret för utbildningsområdet skulle avvecklas från och med den 31 december 2012 och att två nya myndigheter skulle inrättas: Universitetskanslersämbetet och Universitets- och högskolerådet. Förslaget innebar att Internationella programkontoret och Verket för Högskoleservice skulle slås samman till en myndighet, Universitets- och högskolerådet. Denna nya myndighet skulle även överta Högskoleverkets uppgifter om studieinformation, arbete med tillträdesfrågor och erkännande av utländsk utbildning. Därmed skulle Universitetskanslersämbetet bli en mer renodlad myndighet för kvalitetssäkring, tillsyn och statistik och analys med särskild inriktning på att utveckla metoder för att mäta effektiviteten i högskolesystemet samt omvärldsanalys. Myndighetens namn bestämdes till Universitetskanslersämbetet. Utredare för att bilda myndigheten Universitetskanslersämbetet har varit undertecknad, universitetskansler Lars Haikola. Arbetet vid Högskoleverket under verksamhetsåret har inneburit att fullgöra Högskoleverkets uppgifter samt förbereda för överföring av uppgifter och administration till de två nya myndigheterna. Det har inneburit påfrestningar för all personal som lojalt har arbetat med att fullgöra dessa uppgifter. Första omgången av det nya kvalitetsutvärderingssystemet har genomförts framgångsrikt. Det har inneburit att ett stort arbete med att granska utbildningar har skett samtidigt som utveckling och anpassning av systemet har skett. Även arbetet med att förändra det nuvarande systemet efter 2014 har påbörjats. Vart femte år ska medlemskapet i den europeiska kvalitetsorganisation European Network för Quality Assurance (ENQA) förnyas. Det sker genom att 5

6 organisationen utvärderar hur arbetet med kvalitetsutvärdering stämmer överens med European Standards and Guidelines. Högskoleverket var föremål för en sådan utvärdering under Resultatet blev att ENQA:s styrelse beslutade att Högskoleverket inte fullt uppfyller kriterierna för medlemskap, men fortfarande är medlem men under observation. Inom två år, eller tidigare, ska myndigheten genomgå en förnyad granskning. Högskoleverkets arbete med tillsyn av universitet och högskolor, genom att granska och följa upp deras tillämpning av lagar, förordningar och andra föreskrifter som gäller för verksamheten har i stort sett varit oförändrat. Antalet inkomna anmälningar har dock ökat med 40 procent. Den första omgången av tillsynsbesök vid universitet och högskolor är nu avslutad och diskussioner pågår hur denna verksamhet ska utvecklas inom den nya myndigheten. Högskoleverkets är statistikansvarig myndighet för högskolesektorn och publicerar därför årligen ett flertal rapporter och statistiska meddelanden. Detta omfattande arbete sammanfattas i den årligen återkommande årsrapporten som röner stort intresse inom sektorn. Inom ramen för Högskoleverkets uppföljningsansvar har därutöver pågått arbete med sexton regeringsuppdrag var av tio med särskild avrapporteringstidpunkt under Flera av regeringsuppdragen var av en ny karaktär som medfört resurskrävande utvecklingsarbeten. Ett nytt och resurskrävande uppdrag har varit att Högskoleverket utifrån den statistik och de data om lärosätena som verket samlar in, ska följa lärosätenas resursutnyttjande för att säkerställa att högskoleverksamheten är effektiv. I detta ingick att utveckla uppföljningen av inaktiva studenter. Högskoleverket skulle vidare utveckla ändamålsenliga metoder som täcker en så stor del av högskolesektorns uppdrag som möjligt för att mäta effektivitets- och produktivitetsutvecklingen inom högskolan. Under 2012 publicerade Högskoleverket något fler rapporter än tidigare år. Det var främst fler regeringsuppdrag som resulterade i ökningen. Rapporterna har under året i huvudsak varit digitala och distribution sker via nedladdning på nätet. Ett undantag har årsrapporten varit som också publiceras i tryckt form på svenska och i en förkortad form på engelska. Uppdraget att stimulera intresset för högre utbildning samt att informera om det samlade utbildningsutbudet har utförts under året. Det har skett en markant minskning av antalet unika besökare på studera.nu. Det beror på att antagningsfunktionen har flyttats till en egen webbplats hos Verket för högskoleservice har varit det hittills mest omfattande året när det kommer till antalet inkomna och avgjorda ansökningar för erkännande av utländska högskoleutbildningar. Det innebar inkomna ansökningar, en ökning med 7,7 procent jämfört med föregående år. Arbetet med att vidareutveckla och effektivisera erkännandeverksamheten har fortsatt. I början av året avslutades ett omfattande metodikarbete som bland annat innebar att erkännandemöjligheterna har förbättrats för många sökande. Högskoleverket har vidare utvecklat samarbetet med Arbetsförmedlingen, bland annat inom ramen för Arbetsförmedlingens 6

7 projekt Nationell matchning och etableringsreformens arbete. Framför allt rör detta möjligheterna att bättre nå ut med kunskap om erkännande till arbetsmarknaden i stort. Ett omfattande arbete som inte längre kommer att handläggas inom Universitetskanslersämbetet är frågor om tillträde och urval till högskoleutbildning. Under 2012 har arbetet med Högskoleverkets bemyndiganden att utfärda föreskrifter fokuserats på behörighetskraven för utbildning som leder till yrkeslärarexamen, bilaga till examensbeviset för samma utbildningar samt förändringar i föreskrifter för urval för sökande med utländska och äldre betyg. Fyra nya eller ändrade föreskrifter har utfärdats. Även ansvaret för högskoleprovet överförs till Universitets- och högskolerådet. Hösten 2011 infördes ett nytt högskoleprov vilket har inneburit högre kostnader för provkonstruktion och tryckning. Högskoleverket har i en skrivelse till regeringen påtalat behovet av ytterligare reglering av provet för att förbättra rättssäkerheten för provdeltagarna. Högskoleverket har genomfört en ökad verksamhet under Nya omfattande arbetsuppgifter som har krävt ett utvecklingsarbete har genomförts. Som nämnts här ovan har många verksamhetsgrenar utökat verksamheten. Detta har genomförts samtidigt som åtskilliga medarbetare har engagerats i nedläggningen av Högskoleverket och bildandet av de två nya myndigheterna. Högskoleverket och dess medarbetare kan därför med tillfredsställelse se tillbaka på det gångna året och blicka framåt mot arbetet i de nya myndigheterna. Lars Haikola Universitetskansler 7

8 Översikt Högskoleverkets prestationer Verksamhetens prestationer (tkr) Kostnader 2012 Kostnader 2011 Kostnader 2010 Kvalitetssäkring Tillsyn Uppföljning Omvärldsbevakning Publicering och spridning av resultat Studieinformation Bedömning av utbildningar på eftergymnasial nivå Behörighetsbevis Kanslistöd åt ÖNH och HAN Tillträde och Urval Högskoleprovet Summa kostnader verksamhetens prestationer Övrig sakverksamhet (regeringsuppdrag, uppgifter åt andra myndigheter m.m.). Merkostnader för arbetet med att förbereda överföring av verksamhet och uppgifter till nya myndigheter, samt avveckling Summa kostnader totalt för myndigheten Högskoleverket redovisar i resultatredovisningen verksamheten indelad i prestationer enligt ovan. Prestationerna är de uppgifter som framgår av myndighetens instruktion samt högskoleförordningen. Kostnaderna är beräknade dels utifrån direkta kostnader, dels utifrån schablonmässigt beräknade personalkostnader inklusive fördelade gemensamma kostnader. Då myndigheten inte har löpande tidredovisning bygger beräkningarna på uppskattad tid i antal årsarbetskrafter per prestation, vilket medför viss osäkerhet. 8

9 Kvalitetssäkring Kvalitetssäkring - uppgift enligt 2, 12 p.1 instruktionen Kvalitetssäkring, antal Kostnad för prestationen, tkr I tabellen redovisas samtliga beslut som har med kvalitetssäkring att göra. Det fattades också åtta beslut om uppföljningar av tidigare utvärderingar. Enligt instruktionen (2007:1293, 2 ) ska Högskoleverket ansvara för kvalitetssäkring av högskoleutbildning dels genom kvalitetsutvärdering av utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå, dels genom prövning av tillstånd att utfärda examina. Högskoleverket ska vidare enligt 12 p. 1 i instruktionen besluta vid vilka universitet och högskolor med offentlig huvudman som examina inom högskoleutbildning får avläggas enligt högskolelagen (1992:1434). Efter ett metodutvecklingsarbete under hösten 2010 infördes ett nytt system för kvalitetsutvärdering i januari Utvärderingarna sker mot examina på grundnivå och avancerad nivå och är planerade att genomföras i sex omgångar. Den första omgången startade i januari De sista utvärderingarna ska vara genomförda till sommaren Därefter följer uppföljningsarbete. Hela cykeln kommer att vara genomförd vid årsskiftet 2015/2016. Under 2012 har utvärderingsomgång ett och betydande delar av utvärderingsomgång två och tre genomförts. Därutöver har ett förberedelsearbete för utvärderingsomgång fyra, fem och sex gjorts. Ramarna för det nya utvärderingssystemet fattade universitetskanslern beslut om i december 2010 och en mer detaljerad metodutveckling av utvärderingsprocessen skedde under Under 2012 fattade universitetskanslern beslut om ramarna för uppföljningarna. Med det beslutet är hela systemet färdigbyggt, men ännu inte genomfört. De första uppföljningarna planeras att vara klara under Återkallande av examenstillstånd kommer därefter att ske vid tidpunkter som är lämpliga för såväl presumtiva studenter som lärosätena och andra utbildningsanordnare. 9

10 Kvalitetsutvärderingar på grundnivå och avancerad nivå (antal) beslut fattades om kvalitetsutvärderingar av utbildningar på grundnivå och avancerad nivå. Av dessa var 152 beslut om att ifrågasätta examenstillstånd. Dessa utbildningar ska inom ett år lämna en åtgärdsredovisning som ska ligga till grund för fortsatt bedömning. De övriga besluten innebar att 378 utbildningar bedömdes hålla hög kvalitet och 89 utbildningar bedömdes hålla mycket hög kvalitet. För dessa utbildningar är utvärderingen avslutad. Högskoleverket har inte utfört kvalitetsutvärderingar avseende forskarnivå. Avslutande arbete från det tidigare utvärderingssystemet Beslut om ifrågasättande och återkallande av examenstillstånd (antal) Ifrågasättande Återkallande I juni 2010 fattade Högskoleverket beslut om 39 granskade utbildningar i pedagogik (reg.nr ), varav 33 utbildningar uppfyllde kvalitetskraven. Fem lärosäten fick 2011 sitt examenstillstånd ifrågasatt avseende sex utbildningar. Beslut fattades för dessa Tre utbildningar var inte längre ifrågasatta och två utbildningar valde lärosätena att lägga ned. Några examenstillstånd behövde därför inte återkallas. Uppföljning av tidigare genomförda utvärderingar (antal) Samtliga beslut om uppföljningar innebar att utbildningarna inte längre var ifrågasatta. Prövning av tillstånd att utfärda examina Avgjorda prövningar av examenstillstånd (antal) Högskoleverket har beslutat om 36 ansökningar om examenstillstånd. Orsaken till att endast 36 examenstillstånd har prövats under 2012 är att 2011 prövade Högskoleverket ansökningar om tillstånd att utfärda de nya lärarexamina. 10

11 Avgjorda examenstillståndsprövningar per examen (antal) Examen Antal Beviljanden Avslag Masterexamen Generell examen på forskarnivå Övriga generella examina Konstnärlig examen grundnivå Konstnärlig examen avancerad nivå Konstnärlig examen forskarnivå Ämneslärarexamen Förskollärarexamen Övriga yrkesexamina Summa Utbildningar som inte leder till examen och som inte omfattas av kvalitetsutvärderingssystemet Antal granskningar Högskoleverket har under året för andra gången granskat ett urval av de kurser som inte omfattas av kursfordringarna för någon examen och som inte heller ingår i Högskoleverkets nya system för kvalitetsutvärdering. Av de 56 särskilt utvalda kurser på grundnivå som granskats uppfyller 21 inte kraven som anges i högskolelagen. Berörda lärosäten och utbildningsanordnare anmodas att inom sex månader inkomma till Universitetskanslersämbetet med en redogörelse för de åtgärder som vidtagits för att avhjälpa bristerna. Bedöms bristerna kvarstå efter denna tid, kommer Universitetskanslersämbetet att underrätta regeringen. Utveckling och implementering av det nya systemet för kvalitetsutvärdering Högskoleverket har sedan hösten 2010 utarbetat och implementerat ett nytt system för kvalitetsutvärdering av utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Uppdraget redovisades till regeringen den 21 december 2010 i form av rapporten Högskoleverkets system för kvalitetsutvärdering (Högskoleverkets rapportserie 2010:22 R). Systemet har därefter revideras vid två tillfällen (Revision av Högskoleverkets system för kvalitetssäkring , rapport 2010:22 R och 2012:4 R; Högskoleverkets system för kvalitetsutvärdering , 11

12 examina på grundnivå och avancerad nivå. Fastställd 21 december 2010, reviderad 19 juni 2012, rapport 2012:15R.) Högskoleverkets utvärderingar granskar i vilken utsträckning studenternas faktiska studieresultat motsvarar förväntade studieresultat, såsom de är beskrivna i de nationella examensmålen. Bedömningsunderlagen utgörs av studenternas självständiga arbeten (examensarbeten), lärosätets självvärdering, enkäter till tidigare studenter samt studenternas erfarenheter. Om metodutvecklingsarbetet under hösten 2010 fokuserade på att ta fram själva ramverket, så har arbetet under 2011 och 2012 till stor del handlat om att vidareutveckla och förankra utvärderingssystemet hos de som arbetar med och är beroende av systemet. Inte minst har perspektivskiftet från att granska förutsättningar och processer för utbildning, till att granska dess resultat inneburit en omfattande och tidskrävande förändring hos såväl lärosäten som Högskoleverket. En rad styrande och vägledande dokument har därför upprättats för lärosäten, bedömare och verksamheten internt. Några exempel är riktlinjer för viktning av underlagen samt stöd vid framtagande av förslag till samlat omdöme. Likaså har Högskoleverket skapat en vägledning för uppföljning av ifrågasatta examenstillstånd. Arbetet med skriftligt internt stöd för utredarna har fortgått, bland annat så har den så kallade utredarhandboken reviderats under I ett resultatbaserat utvärderingssystem är det självständiga arbetet ett viktigt underlag. Inom många utbildningar som leder till generella examina är också det självständiga arbetet kronan på verket i utbildningen vilket gör att många av de examensmål som ingår i utvärderingen återfinns just där. För utbildningar som leder till yrkesexamina utgör dock det självständiga arbetet vanligtvis endast en liten del av utbildningen som helhet. Detta är en av de utmaningar som Högskoleverket har haft att hantera i utvärderingsprocessen. Ytterligare en utmaning har varit de utbildningar där antalet studenter är så litet att det självständiga arbetet av bland annat integritetsskäl inte kan användas som bedömningsunderlag. Högskoleverket valde därför att revidera systemet innan de första besluten fattades. Revisionen innebar att endast utbildningar där det fanns fem självständiga arbeten från de senaste tre åren utvärderades enligt metoden. 141 utbildningar har inte kunnat utvärderas med hjälp av systemet på grund av avsaknaden av fem självständiga arbeten. Sju utbildningar har inte utvärderats eftersom lärosätena har lagt ned dem strax innan eller under utvärderingen. Tolv utbildningar har inte utvärderats för att de är så nyinrättade att det ännu inte finns några resultat att utvärdera. Det har visat sig vara svårt att på ett uttömmande sätt presentera faktiska resultat i en självvärdering. Utifrån lärosätets redogörelse har Högskoleverkets bedömargrupper i stället fått bedöma i vad mån utbildningens förutsättningar och processer gör det troligt att studenterna når måluppfyllelse. Detta ser Högskoleverket som problematiskt i ett resultatorienterat utvärderingssystem, vilket föranleder vidare metodutveckling av utvärderingssystemet. 12

13 Ett annat problem är att alumnenkäten av olika skäl inte kommit att få någon betydelse för vilka omdömen som bedömargrupperna givit. Högskoleverket kommer därför att fatta beslut om att underlaget ska utgå från systemet. I utvecklingen och implementeringen av det nya systemet för kvalitetsutvärdering har Högskoleverket medverkat i ett flertal samtal med universitet och högskolor. Kontinuerliga diskussioner har även förts med Sveriges universitetsoch högskoleförbund, Sveriges förenade studentkårer och företrädare för arbetslivet via Högskoleverkets referensgrupp för kvalitetsutvärdering. Totalt elva externa ledamöter ingår i referensgruppen. Under året har även ett vetenskapligt råd arbetat bestående av fem nationella och internationella utvärderingsforskare. Det IT-system med tre arbetsytor (HSV direkt, HSV bedömarvy och utredarvyn) som togs fram under 2010 i syfte att underlätta hanteringen av utvärderingsprocessen har vidareutvecklats och använts under året. Högskoleverket har utvärderats av ENQA Som medlem i den europeiska organisationen för kvalitetssäkringsfrågor inom högre utbildning, ENQA (The European Association for Quality Assurance in Higher Education) ingår att genomgå en extern granskning vart femte år. Under 2012 genomgick Högskoleverkets utvärderingsverksamhet en sådan granskning. Utgångspunkt för bedömningen var Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area (ESG), som fastställdes 2005 vid ett ministermöte inom ramen för Bolognaprocessen. Den bedömargrupp som genomförde granskningen framförde kritik mot Högskoleverkets utvärderingssystem i en rapport publicerad i april Kritiken bestod bland annat i att utvärderingssystemet inte tar hänsyn till lärosätenas interna kvalitetsarbete samt att själva utvärderingsmetoden inte övertygar när det gäller att bedöma kvaliteten i högre utbildning. Rapporten föranledde ytterligare ett platsbesök från bedömargruppen i augusti och en kompletterande rapport i september Den 14 september 2012 fattade ENQAs styrelse beslutet att Högskoleverket inte längre uppfyller kriterierna för medlemskap. Inom två år, eller tidigare, ska myndigheten genomgå en förnyad granskning. Fram till dess att den nya granskningen är genomförd, behåller Högskoleverket sitt fullvärdiga medlemskap i ENQA. 13

14 Tillsyn Tillsyn uppgift enligt 3 instruktionen Tillsynsärenden, antal Kostnad för prestationen, tkr Avgjorda tillsynsärenden per arbetsmetod (antal) Tillsynsbeslut och uppföljningar Tillsynsbesök och uppföljningar Tillsynsprojekt Ärendebalans tillsynsärenden (antal) Ingående balans 64 Ingen uppgift Ingen uppgift Inkomna ärenden 204 Ingen uppgift Ingen uppgift Avslutade ärenden 199 Ingen uppgift Ingen uppgift Utgående balans Ingen uppgift Högskoleverket har svarat för tillsynen av universitet och högskolor genom att granska och följa upp deras tillämpning av lagar, förordningar och andra föreskrifter som gäller för verksamheten. Syftet med tillsynen är att bidra till ökad rättssäkerhet för enskilda genom att utreda och ta ställning till oklarheter vid rättstillämpningen. Högskoleverket har huvudsakligen använt tre arbetsmetoder vid sin tillsyn av att universitet och högskolor följer lagar, förordningar och andra föreskrifter. Den första är handläggning av anmälningar från enskilda om olika brister och problem vid högre utbildning. Antalet inkomna anmälningar har ökat jämfört med 2011 (189 mot 153). Under året har 187 ärenden avgjorts, dvs. ungefär lika många som kommit in. 46 procent av anmälarna var kvinnor och 54 procent män. Ibland vidarebefordras anmälningarna till verket från andra myndigheter, t.ex. Justitieombudsmannen eller Överklagandenämnden för högskolan. Resul- 14

15 tatet dokumenteras i tillsynsbeslut, som följs upp om verket anser att det behövs. Den andra metoden innebär tillsynsbesök på universitet och högskolor. Lärosätet har i god tid innan besöket fått ett frågeformulär, vars svar har följts upp genom stickprovskontroller vid tillsynsbesöket. Resultatet dokumenteras i rapporter som följs upp efter minst ett år. För det tredje har verket även tagit initiativ till fördjupade utredningar och seminarier i viktiga tillsynsfrågor som bedömts ha betydelse för studenternas rättssäkerhet och lärosätenas efterlevnad av regler. Tillsynsprojekten dokumenteras i rapporter, promemorior, seminarieunderlag eller liknande. Utgivningen av nyhetsbrevet Studenträtt som behandlar frågor om studenters rättssäkerhet har fortsatt under Högskoleverket har redovisat resultatet av 2011 års tillsynsbesök vid Uppsala universitet, Operahögskolan, Mälardalens högskola och Sveriges lantbruksuniversitet i fyra tillsynsrapporter (Högskoleverkets rapportserie 2012:3 R, 2012:5 R, 2012:14 R, 2012:16 R). Verket har under året genomfört tillsynsbesök vid Kungl. Konsthögskolan, Göteborgs universitet, Linköpings universitet och Försvarshögskolan. Resultaten av besöken vid Kungl. Konsthögskolan och Göteborgs universitet har redovisats i två tillsynsrapporter (Högskoleverkets rapportserie 2012:17 R och 2012:27 R). Rapporterna från de två senare tillsynsbesöken kommer att publiceras under Högskoleverket har ända sedan verkets tillkomst 1995 gett ut återkommande rapporter med sammanställningar av viktigare tillsynsbeslut. Under året publicerades rapporten Högskoleverkets tillsyn Viktigare beslut (Högskoleverkets rapportserie 2012:24 R). Verket har även publicerat den årliga rapporten om disciplinärenden vid universitet och högskolor (Högskoleverkets rapportserie 2012:19 R). I samband med publiceringen anordnade verket en konferens om disciplinregler för ledamöter i disciplinnämnder och anställda vid universitet och högskolor. Slutligen har verket utrett om Örebro universitets regler om studieavbrott varit förenliga med bestämmelserna i högskoleförfattningarna (reg. nr ). Avgjorda tillsynsärenden av principiell betydelse Ärende: Beslut (reg.nr ) Fackliga organisationers tillgång till undervisningslokaler. Verkets bedömning: Regeringen överlämnade en skrivelse från Akademikerförbundet SSR till Högskoleverket i dess egenskap av tillsynsmyndighet. I skrivelsen hade förbundet bl.a. anfört att det under senare tid skapats oklarheter kring hur de högskolestuderandes rättigheter skulle kunna säkras. Förbundet upplevde att möjligheterna att informera studenterna starkt hade begränsats och att reglerna i 1 kap. 13 högskoleförordningen om tillgång till undervisningslokaler gravt misstolkades av högskolorna då bestämmelsen användes för att 15

16 utestänga fackförbund från att möta sina medlemmar. Högskoleverket konstaterade att bestämmelsen i högskoleförordningen omfattade studentföreningar vid den högskola där studenterna och lokalerna fanns. Eftersom Akademikerförbundet SSR inte var en förening vid en högskola, kunde de inte med stöd av bestämmelsen få tillgång till ett lärosätes undervisningslokaler. Mot bakgrund av uttalanden från Riksdagens ombudsmän (JO) ansåg Högskoleverket även att det var möjligt för ett lärosäte att neka en organisation som Akademikerförbundet SSR tillgång till de allmänna utrymmena vid lärosätet. Högskoleverket underströk att reglerna i 1 kap. 13 högskoleförordningen inte innebar att endast studentkårer vid ett lärosäte hade rätt att använda undervisningslokalerna. Genom att bilda en demokratisk förening för studenter vid en högskola, kunde även sammanslutningar med andra syften än studentkårerna få tillgång till högskolans undervisningslokaler enligt de villkor som angavs i bestämmelsen. Resultat av tillsynen: Högskoleverket avslutade ärendet med de lämnade beskeden. Ärende: Beslut (reg.nr ) Antagning till senare del av läkarprogrammet vid Linköpings universitet. Verkets bedömning: En person ansökte om byte av studieort och antagning till termin 6 av läkarprogrammet vid Linköpings universitet. Han fick besked att han inte kunde bli antagen på grund av platsbrist. Av utredningen i ärendet framkom dock att den sökande hade ansetts obehörig för termin 6. Verket konstaterade att varken den sökande eller flera andra sökanden fått tydlig information om vad som krävdes för att bli antagen och att de inte fått korrekta motiveringar till varför de inte blivit antagna. Sökandena fick inte heller överklagandehänvisningar trots att besluten var att betrakta som överklagbara. Verket fann därför att universitetets hantering av antagningar till senare delar av programmet inte uppfyllde de rättsliga krav som finns vid den typen av ärenden och riktade kritik mot Linköpings universitet. Resultat av tillsynen: Av universitetets yttrande till Högskoleverket framgick att universitetet hade uppmärksammat bristerna och inlett ett arbete med att åtgärda dessa brister. Verket avslutade därför ärendet. Ärende: Beslut (reg.nr ) Studentinflytande i samband med rektorsrekrytering. Verkets bedömning: Studentkåren vid Karlstads universitet anmälde till Högskoleverket att studentinflytandet åsidosatts under processen med att rekrytera en ny rektor till Karlstads universitet. Högskoleverket ansåg att det är viktigt att den rekryteringsprocess som universitetsstyrelsen väljer för hur man ska lämna förslag på en rektorskandidat är tydlig och tillgodoser studenternas rätt till representation. Verket konstaterade dock att den rekryteringsgrupp som universitetets styrelse tillsatt (där studenter var representerade) fick avsevärt mycket mindre inflytande över rekryteringsprocessen än vad som var avsett från början. Verket var kritiskt till hur beredningen av rektorsärendet hade gått till. 16

17 Resultat av tillsynen: Ärendet avslutades med den kritik som uttalats i beslutet. Ärende: Beslut (reg.nr ) Verksamhetsförlagd utbildning inom lärarutbildningen vid Stockholms universitet. Verkets bedömning: En student blev underkänd två gånger på verksamhetsförlagd utbildning (VFU) inom lärarutbildningen vid Stockholms universitet. Eftersom institutionen begränsat antalet praktiktillfällen till två fick studenten inte fortsätta sin utbildning. Studenten påpekade att universitetets handläggningsrutiner vid risk för underkännande inte hade följts. Högskoleverket konstaterade att Stockholms universitet hade bra skriftliga handläggningsrutiner vid risk för underkännande av VFU inom lärarutbildningen. Verket fann att dessa rutiner inte hade följts och att bristerna innebar att studenten inte kunde anses ha fått det stöd som behövdes. Verket kritiserade universitetet för det och anmodade universitetet att redovisa vilka åtgärder verkets uttalanden föranledde när det gäller studentens utbildning vid universitetet. Resultat av tillsynen: Stockholms universitet tog till sig verkets kritik och skulle erbjuda studenten ytterligare ett VFU-tillfälle inom ramen för kursen. Den ansvariga institutionen skulle tillsammans med studenten upprätta en utvecklingsplan inför den tredje VFU-perioden. Ärende: Beslut i två ärenden (reg.nr och ) Felaktiga e-postmeddelanden om antagning. Verkets bedömning: Två studenter anmälde Stockholms universitet. Båda studenterna hade fått e-postmeddelanden som innehöll information om att de var antagna till utbildningar som de hade sökt. Universitetet skickade senare ut nya e-postmeddelanden där de meddelade att de tidigare utskickade beskeden var felaktiga. Studenterna ansåg båda att de först utskickade e- postmeddelandena gällde som antagningsbesked och att de därmed var gynnande beslut som var bindande för universitetet. Universitetet ansåg att de båda e-postmeddelandena inte var antagningsbesked utan endast välkomstbrev. Om de var att anse som antagningsbesked ansåg universitetet att de hade rättats med stöd av 26 förvaltningslagen. I det ena beslutet (reg.nr ) fann Högskoleverket att beskedet måste betraktas som ett beslut om antagning till programmet. Eftersom universitetet ansåg att beslutet var felaktigt måste ställning tas till om det fanns lagligt stöd för att rätta beslutet. Högskoleverket ansåg att denna fråga var svårbedömd och kritiserade inte universitetet för att ha rättat beslutet. Verket kritiserade dock universitetet för det misstag som begåtts vid utskicket av det felaktiga e-postmeddelandet. Universitetet borde också gett anmälaren tillfälle att yttra sig innan rättelsen gjordes. I det andra beslutet (reg.nr ) ansåg Högskoleverket att e-postmeddelandet som Stockholms universitet hade skickat till studenten var en underrättelse om beslut om antagning. Underrättelsen har varit felaktig men har kunnat rättas med stöd av 17

18 26 förvaltningslagen. Verket kritiserade dock universitetet för det misstag som begåtts vid utskicket av det felaktiga e-postmeddelandet. Resultat av tillsynen: Högskoleverket avslutade ärendena med den kritik som uttalats. Ärende: Beslut (reg.nr ) Undervisningsspråk. Verkets bedömning: En student anmälde till Högskoleverket att både svenska och engelska hade använts som undervisningsspråk på en kurs vid Mittuniversitetet, trots att det i kursplanen bara stått att svenska skulle vara undervisningsspråk. Högskoleverket konstaterade att det visserligen inte uttryckligen anges i högskoleförordningen att undervisningsspråket ska anges i kursplanen. Mot bakgrund av att svenska är huvudspråk i Sverige ansåg dock verket att om något annat undervisningsspråk än svenska ska användas så måste det anges i kursplanen. Verket konstaterade att undervisningsspråket ändrats på ett oriktigt sätt och kritiserade universitetet för detta. Resultat av tillsynen: Ärendet avslutades med den kritik som uttalats i beslutet. Ärende: Beslut (reg.nr ) Handläggning av befordringsärenden. Verkets bedömning: Ordföranden i SACO-rådet vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), anmälde till Högskoleverket att SLU åsidosatte reglerna om befordran enligt högskoleförordningens lydelse före den 1 januari 2011 när universitetet behandlade de ansökningar om befordran som kom in i slutet av Högskoleverket riktade i beslutet allvarlig kritik mot Sveriges lantbruksuniversitet för hur ärenden om befordran till anställning som lektor och professor hade hanterats vid en fakultet. Lärarförslagsnämnden vid fakulteten hade för ett flertal sökande enats om att utan sakkunniggranskning föreslå avslag på ansökningarna. Nämndens förslag till beslut hade skickats till den sökande. Därefter hade inget beslut om avslag fattats utan den sökande hade fått besked om att han eller hon borde återkalla sin ansökan. Resultat av tillsynen: Högskoleverket anmodade universitetet att utförligt redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att rätta till bristerna. Uppföljning pågår. Ärende: Beslut (reg.nr ) Utgift för hjälpmedel. Verkets bedömning: En student anmälde till Högskoleverket att han inför tentamen i en kurs hade erbjudits att i förväg köpa till sig poäng på tentamen. Genom att köpa en inloggning till en webbsida och där svara på ett antal frågor kunde studenten kvittera ut poäng inför tentamen. Högskoleverket konstaterade att det inte fanns något hinder för att en högskola beslutade om examinationsregler för en kurs som innebar att studenterna fick bonuspoäng på en skriftlig tentamen om de genomförde uppgifter under kursens gång. Mot bakgrund av förarbetsuttalanden ansåg Högskoleverket att det inte bara var kurslitteratur 18

19 som studenterna fick betala själva utan även andra slag av studiematerial och hjälpmedel. Det är därför möjligt för ett lärosäte att föreskriva att studenterna skulle ha tillgång till hjälpmedel som kan innebära en utgift för studenterna. Resultat av tillsynen: Mittuniversitetet uppgav i sitt yttrande att för att undvika denna typ av missförstånd avsåg universitetet att förtydliga i kursplanen att en inloggningskod krävs för vissa (icke obligatoriska bonusgrundande) aktiviteter i kursen. Högskoleverket avslutade ärendet med att utgå från att Mittuniversitetet beaktade detta vid den utlovade revideringen av kursplanen. Ärende: Beslut (reg.nr ) Information till de sökande till en utbildning efter att högskolans examenstillstånd återkallats. Verkets bedömning: En person anmälde Högskolan Kristianstad för den information som hade lämnats till de sökande till socionomutbildningen efter att högskolans tillstånd att utfärda socionomexamen hade återkallats. Högskolan hade erbjudit de sökande till socionomutbildningen en annan utbildning, socialarbetarprogrammet. Enligt anmälaren kände sig många lurade av högskolans information om socialarbetarprogrammet. Högskoleverket kritiserade högskolan för den information som hade lämnats om socialarbetarprogrammet vad gällde möjligheterna till vidare studier på en socionomutbildning. Resultat av tillsynen: Högskoleverket konstaterade att högskolan försökt finna en lösning för de studenter på socialarbetarprogrammet som önskade att studera vidare på en socionomutbildning. Högskolan hade gjort stora ansträngningar att lösa den uppkomna situationen tillsammans med andra lärosäten med examenstillstånd för socionomexamen. Högskoleverket såg positivt på detta. Verket utgick från att högskolan i fortsättningen beaktade behovet av korrekt information om lärosätets utbildningar. Ärende: Beslut (reg.nr ) Antagning till och avgifter för en masterutbildning. Verkets bedömning: En person anmälde Uppsala universitet för hur antagningen till en masterutbildning, ett Erasmus Mundus-program, gick till. Han vände sig bl.a. mot att man skulle behöva betala en avgift för utbildningen. I sitt yttrande till Högskoleverket uppgav Uppsala universitet bl.a. följande. Uppsala universitet har i diskussioner inom ramen för Erasmus Mundus-programmet framhållit att det inte är tillåtet att ta ut avgifter av studenter för studier i Sverige. Olika typer av ekonomiska lösningar har prövats för att trots denna situation kunna erbjuda Uppsala universitets studenter på programmet samma förmåner och utbyten som övriga studenter. Sedan läsåret 2009/2010 har universitetets studenter på programmet inte kunnat erbjudas en likvärdig utbildning eftersom studenter som antagits till programmet direkt vid universitetet inte erlägger avgifter till det konsortium som ansvarar för utbildningen. För att kunna erbjuda studier på utbildningen vid Uppsala universitet beslutade universitetet att från och med höstterminen 2012 enbart ta emot sådana studenter som sökt inom konsortiet. Ansökan till programmet sker således till 19

20 konsortiet. Samtliga studenter betalar samma avgift för utbildningen oavsett var de sedan väljer att genomföra utbildningen. En följd av detta blir att studenter inom EES-området betalar avgift till konsortiet, inte till Uppsala universitet, om de väljer att studera vid Uppsala universitet. Högskoleverket konstaterade inledningsvis att det inte är Uppsala universitet som tar ut en avgift av studenterna utan sammanslutningen av ett antal lärosäten, NOHA. Högskoleverket kan inte ha synpunkter på vilka avgifter en sådan organisation tar ut, utan granskade i stället om Uppsala universitets hantering av utbildningen var förenlig med svensk lagstiftning. Högskoleverket konstaterade vidare att utbildningen är en utbildning på avancerad nivå och att det är högskolan som ska besluta om antagning. Uppsala universitet antar dock inte några studenter till sin del av programmet, utan låter studenter som antagits av NOHA delta. Den enda möjligheten för att detta skulle vara tillåtet enligt svensk högskolelagstiftning är om reglerna om gemensam examen är tillämpbara. Dessa regler förutsätter bl.a. att när ett svenskt lärosäte har ett utbildningssamarbete med utländska aktörer, ska det vara med utländska lärosäten, vilket NOHA enligt Högskoleverkets mening inte kan anses vara. Vidare framgår det av bestämmelserna att en svensk högskola inte får överlåta till ett utländskt lärosäte att pröva en sökandes anmälan om att antas till utbildning vid den svenska högskolan. Den antagning som genomförs inom konsortiet kan därför inte innebära att antagning skett till Uppsala universitets utbildning. Det förutsätts också, enligt reglerna för gemensamma examina, att det svenska lärosätet såväl anordnar utbildning som antar studenter till denna utbildning. Högskoleverket konstaterade att detta sammantaget innebar att Uppsala universitet saknar stöd i högskoleförfattningarna för att, utan att självt anta studenterna, låta studenter antagna av NOHA genomgå den aktuella masterutbildningen. Resultat av tillsynen: Högskoleverket avslutade ärendet med att konstatera att verket var kritiskt till Uppsala universitets agerande. Verket konstaterade dock vidare att den svenska lagstiftningen medför problem för högskolorna att delta i utbildningssamarbete av detta slag. För att uppmärksamma regeringen på problemet skickade verket en kopia av beslutet till Utbildningsdepartementet. Högskoleverket anmodade Uppsala universitet att redogöra för vilka åtgärder verkets kritik föranleder. Uppföljning pågår. Ärende: Beslut (reg.nr ) Långa rättningstider vid examination. Verkets bedömning: Studentkåren anmälde Högskolan i Borås för långa rättningstider av examinationsuppgifter på två kurser. Högskoleverket konstaterade bl.a. att rättningstiderna varit oacceptabelt långa och kritiserade högskolan för detta. Högskoleverket noterade också att verket i ett tillsynsbeslut 2010 hade kritiserat högskolan för lång rättningstid på en annan kurs. Resultat av tillsynen: I sitt yttrande till Högskoleverket aviserade högskolan bl.a. en översyn av kursernas upplägg för att se till att problem med rättningsti- 20

21 der inte uppstår igen. Mot denna bakgrund vidtog Högskoleverket ingen ytterligare åtgärd denna gång. Ärende: Beslut (reg.nr ) Förtur till kurser på avancerad nivå. Verkets bedömning: En person anmälde att Stockholms universitet hade beslutat om en urvals- och prioriteringsordning till några kurser på avancerad nivå som innebar att förtur gavs till sökande som hade studerat vid Stockholms universitet. Högskoleverket konstaterade att den av universitetet använda urvalsgrunden inte kunde anses vara en sådan tidigare utbildning som anges i 7 kap. 26 punkten 3 högskoleförordningen. En rätt för ett lärosäte att begränsa urvalsgrunden till utbildningar som har genomgåtts vid den egna högskolan skulle förutsätta ett uttryckligt medgivande liknande det som finns för kurser som vänder sig till nybörjare i 7 kap. 17. Någon möjlighet att dispensera från högskoleförordningens regler om urval finns inte. Stockholms universitet kritiserades för valet av urvalsgrund. Resultat av tillsynen: Ärendet avslutades med den kritik som uttalats och Högskoleverket tog fasta på att universitetet i sitt yttrande förklarat sig berett att följa verkets bedömning. Ärende: Beslut (reg.nr ) Betyg på verksamhetsförlagd utbildning. Verkets bedömning: En student anmälde Högskolan i Halmstad. Studenten var missnöjd med att den förra examinatorn hade beslutat om betyg på den verksamhetsförlagda utbildningen trots att hon fått byta examinator. Högskolan ansåg att hon inte hade ansökt om att få byta examinator på den verksamhetsförlagda utbildningen. Högskoleverket ansåg att beslutet om byte av examinator omfattat den verksamhetsförlagda utbildningen. Verket kritiserade högskolan för att den inte hade följt sitt eget beslut och att fel examinator hade fattat beslut om betyg. Resultat av tillsynen: Högskoleverket uttalade att högskolan bör ta ställning till om studenten ska få möjlighet att genomföra ytterligare en VFU-period med en annan lärare som examinator. Uppföljning pågår. Ärende: Beslut (reg.nr , ) Urvalsgrunder till kompletteringsutbildning. Verkets bedömning: Två personer anmälde att de var tvungna att genomgå ett språktest med efterföljande intervju vid antagningen till den kompletteringsutbildning för utländska jurister som Stockholms universitet anordnar. Detta trots att de uppfyllde behörighetskravet på svenska B eller svenska som andraspråk. Kallelsen till testet kom med bara några dagars varsel. Högskoleverket konstaterade att ett lärosäte enligt 6 förordningen om högskoleutbildning som kompletterar avslutad utländsk utbildning har möjlighet att använda andra särskilda prov än högskoleprovet som urvalsgrund och att lärosätet får föreskriva 21

22 vilka urvalsgrunder som får användas. Den av Stockholms universitet använda urvalsgrunden hade dock inte bestämts på ett korrekt sätt. Högskoleverket kritiserade därför universitetet för hur det bestämt urvalsgrunderna till utbildningen. Högskoleverket konstaterade vidare att universitetet brustit i sin serviceskyldighet genom att med kort varsel informera de sökande om att språktest och intervju skulle äga rum och universitetet kritiserades även för detta. Resultat av tillsynen: Ärendena avslutades med den kritik som uttalats. Högskoleverket konstaterade att universitetet avsåg att se över informationen inför kommande antagningar. 22

23 Uppföljning och analys Uppföljning - uppgift enligt 4 i instruktionen Rapporter, statistiska analyser m.m., antal Kostnad för prestationen, tkr I tabellen redovisas uppföljningar som avslutats med rapporter eller statistiska analyser. Vidare ingår statistiska meddelanden, en årsrapport på svenska och engelska samt en statistikdatabas. Antalet redovisade prestationer har ökat med sex stycken. I kostnaderna ingår också ett produktionsavtal med Statistiska centralbyrån för tjänster och produkter rörande universitets- och högskolestatistik. Uppföljning och analys Sammanfattande statistik över och analys av utvecklingen av verksamheten vid universitet och högskolor publicerades i Universitet och högskolor, Högskoleverkets årsrapport 2012 (Högskoleverkets rapportserie 2012:10 R). Rapporten bygger främst på högskolestatistiken och ger en bred bild av Högskoleverkets arbete med uppföljning. Rapporten är också ett återkommande uppdrag i regleringsbrevet om att beskriva högskolesektorn. I anslutning till årsrapporten publicerades via webbplatsen en särskild tabellbilaga samt en förkortad version på engelska (Högskoleverkets rapportserie 2012:18 R). Inom ramen för Högskoleverkets uppföljningsansvar har därutöver pågått arbete med sexton regeringsuppdrag var av tio med särskild avrapporteringstidpunkt under Flera av regeringsuppdragen var av en ny karaktär som krävt utvecklingsarbeten, t.ex. att följa lärosätenas resursutnyttjande för att säkerställa att högskoleverksamheten är effektiv och att utveckla uppföljningen av kursklassificeringen. Därmed har regeringsuppdragen sammantaget varit resurskrävande och under Högskoleverkets sista verksamhetsår har förutom regeringsuppdragen inga nya uppföljningsprojekt påbörjats. Ett omfattande arbete har också behövt ägnas åt förändringarna i samband med bildandet av de nya myndigheterna. Den under 2010 inledda uppföljningen av tidigare utvärdering av högskolornas arbete med stöd till studenter slutfördes inte eftersom Högskoleverkets främjande uppdrag enligt instruktionen begränsats till chefsutveckling inom högskolan. 23

24 Statistikansvar Högskoleverket är statistikansvarig myndighet för högskoleväsendet. Statistikuppgifter om högskolan, utöver ekonomiska uppgifter, har samlats in av Statistiska centralbyrån (SCB) på Högskoleverkets uppdrag. Statistiken har bearbetats och analyserats av Högskoleverket och använts i den officiella statistik inom högskoleområdet som verket ansvarar för enligt förordningen (2001:100) om den officiella statistiken. Som stöd för utvecklingen av denna statistik har Högskoleverket tagit in synpunkter från en rådgivande grupp (reg.nr ). I gruppen behandlades under året t.ex. definitioner och begrepp för högskolestatistiken gällande internationell mobilitet för studenter, forskare och lärare och de nya regeringsuppdragen om lärosätenas kursklassificering och uppföljning av effektiviteten i högskoleverksamheten. Högskoleverket samlade själv in och bearbetade statistik om universitets och högskolors ekonomiska förhållanden. Högskolestatistiken har löpande publicerats i en databas (NUstatistikdatabasen), i statistiska meddelanden (SM) och i en serie statistiska analyser. Genom databasen som är tillgänglig från Högskoleverkets webbplats har verket tillgodosett kraven på att officiell statistik ska hållas allmänt tillgänglig i elektronisk form genom ett allmänt nätverk enligt lagen (2001:99) om den officiella statistiken och förordningen (2001:100) om den officiella statistiken. Databasen innehåller uppgifter om verksamheten vid svenska universitet och högskolor med årliga sammanställningar av statistik för hela riket. Den har även 2012 uppdaterats och utvecklats inom Högskoleverket medan SM har producerats av SCB på verkets uppdrag och enligt verkets riktlinjer. Under 2012 har åtta SM publicerats (reg.nr ). Ett elektroniskt nyhetsbrev, Statistik och analyser, som informerar om uppdateringar och förändringar i NUstatistikdatabasen och nya statistiska analyser, har utkommit med tio nummer under I egenskap av statistikansvarig myndighet har Högskoleverket deltagit i det internationella statistiksamarbetet inom bl.a. OECD och EU. Under 2012 har arbetet till stor del rört implementering av en ny version av den internationella standarden för klassificering av utbildningar, ISCED 2011, som antogs av Unescos generalförsamling 2011, samt utveckling av indikatorer för att följa upp EU:s mål för mobilitet. Högskoleverket har levererat data till den gemensamma insamlingen för OECD, Unesco och Eurostat. Uppgifterna används bl.a. för Education at a Glance, OECD:s årliga publikation med internationellt jämförbar utbildningsstatistik. Merparten av det internationella statistiksamarbetet sker via elektroniska kontakter, men regelbundna möten förekommer också. Bearbetningar och analyser av statistiska uppgifter har under året publicerats i femton statistiska analyser (reg.nr ). I analysen Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter (nr 2012/1) redovisades resultat från projektet Mobilitet bland forskande och undervisande personal i högskolan. Från projektet Studenternas studiemönster i högskolan redovisades nationell mobilitet bland studenterna i analysen Ovanligt att studenter på 24