HÄLSAN i CENTRUM Distriktssköterskeföreningen i Sverige Nr 2/ Lösnummerpris: 30:-

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HÄLSAN i CENTRUM Distriktssköterskeföreningen i Sverige Nr 2/2014 - Lösnummerpris: 30:-"

Transkript

1 HÄLSAN i CENTRUM Distriktssköterskeföreningen i Sverige Nr 2/ Lösnummerpris: 30:- Fullmäktige i Uppsala Att arbeta med HBTQ-frågor Distriktssköterskor i kriminalvården

2 Xer160_jan2014 Fräscha produkter Mot en torr MuN Goda smaker rabarber/jordgubb jordgubb/mint Xero-seriens produkter mot torr mun finns som hårda sugtabletter, sköljvätska, spray och gel. produkterna stimulerar saliven, åter - fuktar och ger en behaglig känsla. alla produkter innehåller även fluor. tanken är att det ska finnas produker för individuella lösningar till dygnets alla timmar, t.ex. Xerodrops på dagen och Xerogel under natten. produkterna har utvecklats i samarbete med skandinavisk tandvård. Xero-serien finns på många apotek och tandvårdskliniker. rekommendera gärna Xero nästa gång. Ökar salivproduktionen ÅterFuktar Ger starka tänder Läs mer om Xero-serien på dry mouth relief by

3 Distriktssköterskeföreningen i Sverige Hälsan i Centrum Nr 2, Årgång 56 Medlemsblad för Distriktssköterskeföreningen. Utkommer med 4 nummer per år (mars, juni, oktober och december). ISSN Omslagsbild: Fotolia Ansvarig utgivare: Kristina Hesslund Redaktionskommitté Mona Jonsson Irene Wikström Carin Wåhlstrand Prenumerationer: Kristina Hesslund Distriktssköterskeföreningen Ordförande: Kristina Hesslund Krokusvägen 14, Göteborg Telefon: Vice Ordförande: Annika Wall Stockholm Telefon: Kassör: Katarina Persson Stenbärsvägen 11, Östersund Telefon: Postgiro: Bankgiro: Medlemsavgift 240: (Studerande/pensionär 100: ) Om Du vill bli medlem i, eller önskar utträde ur Distriktssköterskeföreningen, skall Du anmäla detta till föreningens kassör i Ditt län. Se adressförteckning på hemsidan, Annonser: Mediahuset i Göteborg AB Helen Semmelhofer Marieholmsgatan 10 C Göteborg Telefon: , Layout: Helen Semmelhofer Tryckt hos: ÅkessonBerg, Emmaboda. Tel Innehåll: I Fokus...2 Reflektion angående vårdvalsreformen...3 Distriktssköterskor i kriminalvården...5 Vattenpipa - rök utan risk...8 Behandling av barn i samband med smärtsamma procedurer.10 Barnhälsovården får nytt program...12 Inbjudan kongress - Lyssna till barnen...16 Hälsan i Centrum frågar barn...19 Att arbeta med HBTQ-frågor...20 Bokrecensioner...24 Vårmöte i Värmland...26 Nu är det dags att tacka för mig Inbjudan - DSF Göteborg Fullmäktige i Uppsala Årets DSK:are DSF Nya medlemmar Sammanställning av disputerade distriktssköterskor...34 Anmäl din adressändring...34 Kalendarium...35 Styrelse och redaktionskommitté DSF...36

4 I FOKUS Nya styrelsen har precis avslutat sitt första möte Den nya styrelsen har precis avslutat sitt första fysiska möte när detta skrivs. Vi har tillbringat två dagar tillsammans i Göteborg och även hunnit se lite av staden. Det är alltid spännande när en ny styrelse ska hitta sina arbetsrutiner och roller. Vi har använt mycket av detta möte till att prata om styrelsens arbete och förväntningar på de olika posterna V i har också arbetat en del med policydokument som finns i föreningen. På ordförandedagarna till hösten kommer alla dokument vara klara att presenteras för de lokala föreningarna. Dagarna kommer att vara oktober i Uppsala (på Clarion Gillet där vi varit flera gånger tidigare) så boka redan nu in de datumen. Förutom nya styrelsemedlemmar har vi även en ny redaktionskommitté. De har inte hunnit träffa varandra än och det är en av förklaringarna till att detta nummer är lite tunnare än vanligt. Det är ganska mycket jobb att få ihop en bra och intressant tidning och det är inte alltid så lätt att få uppslag till artiklar. Jag är helt övertygad om att ni ute i landet har mycket som skulle kunna förmedlas vidare via denna tidning. Om ni har något intressant/roligt möte i lokalföreningarna, läst en intressant bok, varit på en bra kurs eller studiebesök får ni gärna skicka en liten artikel till tidningen. Även fotografier är av stort intresse. Har du skrivit en uppsats publicerar vi gärna den! Jag har under våren läst en kurs på Göteborgs universitet som än en gång gjort mig uppmärksam på hur svårt vi har att beskriva vår yrkesroll. Mina funderingar nu är om vi försöker att göra det för bra? Låter kanske konstigt men jag kan jämföra med EU-valet som precis varit. Många av dem som inte röstat har förklarat det med att de inte är så insatta, att de inte vet vilka som de helt och hållet stöder. De flesta har däremot en åsikt om vilka de inte vill ska få makten. Då kanske det inte spelar så stor roll om de man röstar på är helt rätt bara det hindrar fel att få ett mandat. Det samma gäller vår yrkesroll. Det kanske inte spelar så stor roll om vi alltid kan uttrycka oss på rätt sätt eller synas i rätt sammanhang huvudsaken är ATT vi syns. Att vi alla kan säga att vi är distriktssköterskor och på möten och i debatter representera Distriktssköterskeföreningen. Ta de chanser vi har att berätta om föreningen och hjälpas åt att göra den levande. I dagens arbetssituation är det få som har möjlighet att göra mycket men om alla gör lite blir det till slut väldigt mycket! Vid årets fullmäktige avgick Lisbeth Andersson som varit föreningens kassör i 14 år. Jag får tacka för det hårda arbete hon gjort och önskar henne allt väl i framtiden. Vi kommer nog att fortsätta träffa henne ibland - men nu som ordförande i Skaraborgs lokala förening. Önskar er alla en skön och avkopplande sommar! Kristina Hesslund Ordförande för DSF i Sverige 2 HÄLSAN i CENTRUM 2 14

5 VÅRDVALET Reflektion angående vårdvalsreformen! Läser och begrundar frågan som togs upp vid en paneldiskussion på Primärvårdsdagen i februari i år. Hur har reformen mottagits? Ingen i panelen svarade ja på frågan Tycker ni att vårdvalet är bra? Några av orsakerna till svaret är att det finns stora skillnader mellan stad och landsbygd. I storstadsområdena har det skett en överetablering av vårdcentraler och konkurrensen är stor, medan i glesbygdsområdena finns det inga eller få vårdcentraler att välja mellan. Där det finns fler vårdcentraler att välja mellan är möjligheten till att utnyttja systemet större, patienter byter vårdcentraler om de inte är nöjda med det de erbjuds vilket leder till att patientsäkerheten blir lidande. Då jag själv bor på en liten ort i Värmland, har jag erfarenhet av att man får acceptera det som finns oavsett om det är bra eller dåligt. Vilken betydelse har då vårdvalet för det hälsobefrämjande arbetet som distriktssköterskan utför? Detta har två sjuksköterskor vid Högskolan i Borås Anna Davidsson och Ulrika Rydin gjort ett examensarbete om: - vårdvalets betydelse för det hälsobefrämjande arbete ur ett distriktssköterskeperspektiv, där studien uppmärksammar distriktssköterskans arbete inom primärvården. Här kommer en sammafattning av studien: Vårdvalet infördes i primärvården år 2010 och syftar till att stärka patientens ställning, samt stimulera till kostnadseffektivitet. Primärvårdens verksamheter ska styras utifrån kvalitet men styrs även av ekonomisk ersättning. Valfrihet i vården kräver att den som söker vård har förmåga att bevaka sina intressen. Frågor har ställts om vårdvalets konsekvenser för den som har begränsad möjlighet att göra ett välgrundat vårdval. Distriktssköterskan i primärvård ska arbeta utifrån ett hälsofrämjande perspektiv med helhetssyn på individen. Vårdvalet skulle kunna ändra förutsättningarna för distriktssköterskans hälsofrämjande arbete på vårdcentral. Studien syftar därför till att ur distriktssköterskans perspektiv belysa vårdvalets betydelse för det hälsofrämjande arbetet. Kvalitativ metod användes och för datainsamling gjordes intervjuer. Sex distriktssköterskor deltog och insamlad data analyserades med innehållsanalys. I resultatet framkommer att vårdvalet inneburit ökade krav från patienterna men även krav på ökad effektivitet. Enligt informanterna är den konkurrens vårdvalet fört med sig inte alltid till fördel för patienten eftersom vårdkvaliteten inte förbättrats. Informanterna uppfattar att vården av utsatta patientgrupper nedprioriterats då den ekonomiska styrningen belönar andra åtgärder. De ifrågasätter ersättningssystemet men uppfattar sig inte kunna påverka situationen. Informanterna vill arbeta mer hälsofrämjande men saknar resurser i form av tid och bemanning. De måste balansera den yrkeskunskap de har HÄLSAN i CENTRUM

6 VÅRDVALET gentemot den marknadsorientering som vårdvalet medfört. Professionen och patientens bästa ställs mot risken att verksamhetens ekonomi påverkas negativt. Författarnas förhoppning är att denna studie ska kunna vara ett underlag för diskussion kring distriktssköterskans yrkesroll och det hälsofrämjande arbetet, Hälsobefrämjande. Sammanfattningsvis ses i resultatet att vårdvalet haft betydelse för distriktssköterskan på så vis att hälsofrämjande arbete nu ges mindre utrymme. Distriktssköterskor tycks anse att den mest övergripande förändringen efter vårdvalet är att arbetet allt mer styrs av ekonomi. Valfriheten verkar också leda till att kraven från patienterna ökar och att fler efterfrågar vård. Distriktssköterskor tycks ha en stark vilja att arbeta hälsofrämjande men av resultatet framgår parallellt att de inte har tillräckligt med resurser och stöd. Distriktssköterskor verkar vara engagerade i arbetet, de är stolta över sin kunskap och sitt val av yrke. Dock framkommer i resultatet att arbetsglädjen minskat då krav på ökad effektivitet orsakat att arbetssituationen påverkats negativt. Den marknadsorientering som vårdvalet fört med sig innebär att distriktssköterskan försöker balansera olika tankesätt i sitt arbete. Profession och strävan efter att ge patienten bästa möjliga vård ställs då mot risken att verksamhetens ekonomi påverkas negativt. Är vårdvalet en bra reform? Studien belyser liksom det som panelen diskuterade. Ett konkurrerande vårdval är inte alltid till fördel för patienterna, då vårdkvalitén inte förbättras. Ekonomi styr så att utsatta patientgrupper nedprioriteras. Det gäller många av de grupper som vi distriktssköterskor kommer i beröring med. I studien kan man läsa att arbetsglädjen minskat då krav på ökad effektivitet orsakat att arbetssituationen påverkats negativt... - Vart är vi på väg? - Hur ser det ut på era arbetsplatser? - Är fokus allt mer på ekonomi? - Hur påverkar detta distriktssköterskans arbete och mötet med patienterna? Vore intressant att få era synpunkter, så hör av er till redaktionskommittén och berätta om era erfarenheter och åsikter angående vårdvalet. En sammanställning av vad ni delger kommer att leda till en fortsatt diskussion i nästkommande nummer av Hälsan I Centrum. Studien sammanfattad av: Mona Jonsson Distrikssköterska Redaktionskommittén Hela studien kan läsas på: Uppsatsens titel: Författare: Huvudområde: Nivå och poäng: Kurs: Handledare: Examinator: Vårdvalets betydelse för det hälsofrämjande arbetet - distriktssköterskans perspektiv Anna Davidsson och Ulrica Rydin Vårdvetenskap Magisternivå, 15 högskolepoäng Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska Agneta Kullén Engström Annikki Jonsson 4 HÄLSAN i CENTRUM 2 14

7 KRIMINALVÅRD Distriktssköterskor i kriminalvården Att jobba som distriktssköterska i kriminalvården är lite likt som att vara på en vårdcentral men i en egen värld. Vi gör hälsoundersökningar av alla intagna, tar vikt, längd, blodtryck och Pef mäter alla. Vi erbjuder provtagning för Hiv, Hepatit och Klamydia, screenar för TBC, självskade- och suicidplaner.. Är man över 45 erbjuds provtagning för diabetes, blodfetter och leverprover. Alla erbjuds dessutom vaccination mot Hepatit B. Detta ska vara gjort 24-timmar efter att den intagne blivit häktad. V i har egna mottagningar minst 2 gånger i veckan. Vill man få träffa oss då så skickar man en systerlapp och skriver varför man vill träffa oss. Dessa lappar är standardiserade för att det ska vara lätt för oss läsa. Bla vill vi veta om det behövs tolk och i så fall på vilket språk. Det förkommer också akutsjukvård då många intagna är i dåligt skick när de kommer in, esofagusvaricer och suicidförsök är bland det vanligaste akuta diagnoserna. Vi ägnar också mycket tid till att undervisa övrig personal i sjukvård t.ex ska all personal kunna HLR och vara delegerade för läkemedels delning. Precis som på vårdcentral så söker man för allt. Det vanligaste är att man söker för prickar och ont på olika ställen i kroppen. Många söker också vården för saker de fått avslag på av tjänstemännen/vårdarna, vad vakterna kallas för varierar. T.ex så söker man vård för att slippa ta antabus inför permissioner, något man kan dömas till, eller för att få större rum. Det är också vanligt med rättshaverister som vill ha intyg för precis allt. Är man på häkte så är det akutsjukvård som gäller, saker som kan anstå får vänta tills man är fri eller på anstalt. Skillnaden mellan häkte och anstalt är att på ett häkte är man inte dömd utan bara misstänkt och den HÄLSAN i CENTRUM

8 KRIMINALVÅRD intagne kan var oskyldig. På anstalt är man dömd och har börjat avtjäna sin tid. Kriminalvården har sin egen MAS och är de intagna missnöjda med vården så vänder sig de inte till IVO utan till MASen. Det går bra att anmäla anonymt, vilket de intagna ofta gör. För det mesta är det missnöje med att inte få de tabletter man vill ha eller allmänt rättshaveri som gör att de anmäler. Är man på anstalt så gäller arbetsplikt. Det kan t.ex vara att gå i skolan, arbeta inom jordbruk eller snickeri. Det är vi syrror som sjukskriver och ursäkterna för att slippa arbeta är många och fantasifulla. De intagna tjänar 13 kr i timmen om de faktiskt gör något när de arbetar och 8 kr i timmen om de är på arbetsplatsen men bara sitter och inte gör något så många tycker inte att det är värt att kliva upp ur sängen. Arbetsvägran leder till indragna förmåner ex indragna permissioner, flytt till tuffare anstalt, eller förlängd tid. Pengarna som de intagna tjänar kan de använda för att handla i kiosken (en rullande pressbyrå som har det mesta från hygienartiklar och godis till vykort.), betala tandläkaren mm. Sjukvården är gratis så många passar på och söker för det mesta när de är intagna. Man har också tid att tänka efter när man är frihetsberövad så små prickar kan lätt bli stora farliga knölar. Det är också lätt att ha tråkigt så då skickar man iväg en systerlapp för att något ska hända. Suget efter knark blir ofta tungt så då vill man prata med syster för att få tabletter Kriminalvården har sin egen Kloka Lista. Där finns inga knark- klassade tabletter och även om den intagne har mediciner från läkare utanför så är det alltid anstaltens läkare som bestämmer, så det går inte att få en läkare på utsidan att ordinera Stesolid och sedan kräva det av kriminalvården. Många intagna blir besvikna när de får veta att de inte kommer att få sina tabletter. Vi ger läkemedel om man håller på att tända av men det är de intagna inte alltid intresserade av. I början delar vi i dosetter, när man varit intagen mer än 2 veckor får man apodos. De intagna ska i möjligaste mån sköta sin medicinhantering själv och ha sin apodos inne i sitt rum. Det gäller att minska varje moment som kan leda till hospitalisering. Det är dessutom oftast friska personer vi har att göra med. Går inte detta så ger vårdarna påsarna istället vid varje tillfälle. Det är högste vakthavande befäl som bestämmer om den intagna ska få ha sin medicin hos sig eller inte, syrrorna säger dock sina åsikter och vi har sällan för att inte säga aldrig olika åsikter som saken. Leverans av apodoser sker varje vecka eftersom medicineringen byts ofta och omsättningen av intagna är stor. Mycket kan göras på anstalterna men t.ex röntgen eller gipsning måste alltid göras på sjukhus. Bemanningen på ett häkte med ca 200 intagna är 4 systrar varje vardag mellan 8-18 och 1 mellan 8-16 på helgerna. På en lika stor anstalt är det 2 systrar mellan 8-16 på vardagarna. Allmänläkare finns på plats en dag i veckan och psykiatriker 2 förmiddagar i veckan på ett häkte/anstalt med ca 200 platser. Den psykiska hälsan är sämre än hos den vanliga befolkningen och många vill få ADHD- utredning, ofta för att få tabletter. Tron att man ska kunna få en kick av Concerta eller Ritalin är stor. Alla som hålls isolerade måste också enligt lag bedömas av psykiatriker varje vecka. Det går alltid att nå läkaren och psykiatriker via telefon och de kan alltid komma om vi ringer efter dem. På kvällar och helger har de 90-minuters inställelsetid. När inte systrar finns på plats så är det vårdarna som har ansvaret och högste vakthavande som har det yttersta ansvaret för allt som rör de intagna, även sjukvård. De kan alltid ringa läkare och rådgöra med dem. Behövs det så skickar vi de intagna till sjukhus, både planerat och akut. Mycket kan göras på anstalterna men t.ex röntgen eller gipsning måste alltid göras på sjukhus. Det är högste befälhavaren som bestämmer om den intagne får åka till sjukhus, de bedömer t.ex risk för rymning eller fritagning. Det är inte bara den intagnes situation som ska bedömas utan även säkerhet för vakter och sjukvårdpersonal ska tas i beaktande innan någon skickas till sjukhus. Flera fritagningar och försök har gjorts i samband med sjukhustransporter så säkerheten måste vara stor. De intagna kan t.ex frivilligt se till att de får ett benbrott för att få komma till sjukhus en viss tid. Det är polisen tillsammans med vårdarna som ansvarar för säkerheten kring den intagne utanför anstalten. 6 HÄLSAN i CENTRUM 2 14

9 KRIMINALVÅRD Allt arbete inom kriminalvården genomsyras av säkerhetstänkande. Vårdpersonal är alltid vitklädda, vårdare blåklädda och intagna grönklädda. Detta för att man lätt ska kunna se vem som är vem i en krissituation. Att vi inte har samma färger som övrig personal är för vi är inte utbildade i självskydd (termen för att vi inte får vara fysiska mot de intagna) och ska inte hjälpa till och t.ex få intagen tillbaka till rummet. Vi ska bara vårda, inte delta i vad de intagna tycker är bestraffningar, något som underlättar mycket i vårt arbete. Det är inte lika viktigt att vissa sig tuff och ball mot oss. Varje dag så säkerhetsklassas de intagna utifrån dagsformen. I Sverige arbetar vi mycket med att slippa konfrontationer och bråk. Därför är det bättre säkerhet för personalen i Sverige mot t.ex USA som lägger ofantligt mycket mera skattepengar på kriminalvård än var vi gör. T.ex har vi inga skjutvapen eller mobiler på anstalterna så det finns inget att försöka komma över, vilket de har i USA. Vi har heller inte lika trångt på anstalterna och mera sysselsättning, så de intagna behöver inte slåss lika mycket för att uppnå högre status bland de andra intagna. Som vårdpersonal lyssnar man alltid på vad vårdarna säger om säkerhetsläget innan man går in till en intagen. Säger vårdarna att de måste vara fler personal innan man går in så väntar vi utanför dörren tills det är okej att gå in. Ens eget säkerhetstänk är också viktigt. Ska man lämna ett negativt besked så måste man ta i beräkningen att den intagne blir förbannad och vad de då kan vara kapabla till. Enklast är att meddela vårdarna detta så avgör de om det t.ex är bättre att bara ge beskedet genom luckan i dörren eller om de ska vara flera med inne i rummet. Vi bär också alltid larm på oss. Dels ett som man bara drar i, då kan vaktcentralen hitta var man är med 30 cm marginal och ett som fungerar som komradio. Trycker man på det larmet så hör alla vad som händer. Jag är aldrig rädd på jobbet och ät inte mer hotad och påhoppad än inom den vanliga vården. Visst har jag blivit kallad idiot, böghora osv men det vart jag i den vanliga vården också. De intagna vet precis vilka tillmälen som ger reprimander så de lär sig snabbt vad de kan säga eller inte. Eftersom säkerhetstänk genomsyrar allt och det pratas om det jämt, så skulle jag hamna i en obehaglig situation och dra i larmet, så vet jag att det snabbt kommer kollegor som är väl tränade i att lösa situationen. De är beredda att skydda mig med alla tillgängliga medel. Eftersom jag är vitklädd så tas jag bort från det farliga, medan de blåa sköter resten tills allt är lugnt. Dock ska varje sådan gång ses som ett misslyckande då vi alltid ska förebygga och undvika sådana lägen. Den intagne får helt enkelt välja. Uppföra sig väl eller ingen vård. Att arbeta inom kriminalvården är omväxlande och innebär mycket distriktssköterskeuppgifter men precis som i den vanliga vården så är det flera som arbetar utan att ha Vuben. Vi ska bara vårda, inte delta i vad de intagna tycker är bestraffningar, något som underlättar mycket i vårt arbete. Det är högste befälhavaren som bestämmer om den intagne får åka till sjukhus, de bedömer t.ex risk för rymning eller fritagning. Tack för att ni tog er tid och läste! Foton: MARIA ANDERSSON Leg. distriktssköterska Kriminalvården HÄLSAN i CENTRUM

10 TOBAK Vattenpipa - rök utan risk? Häromdagen läste jag igenom en ny broschyr, om att patienterna ska vara tobaksfria 6-8 veckor både innan och efter operation. Nu ska vi på vårdcentralerna, som remitterar patienter med tobaksbruk till sjukhus, informera patienterna om fördelarna med häva sin rökning i samband med sina operationer. En bekant, som inväntade sin hjärtoperation, hade fått samma broschyr och var glad över att det inte stod något om att röka vattenpipa, vilket han hade gjort i flera år. Jag läste om broschyren igen och insåg att det saknades information om att röka vattenpipa innan och efter operation. Statens folkhälsoinstitut har skrivit en rapport om rökning med vattenpipa i Sverige som har visat att 27 procent av befolkningen (15 år och äldre) har provat att röka vattenpipa. Farideh på redaktionen, Hälsan i Centrum, har uppmärksammat rapporten, och här nedan kan du läsa en sammanfattning. hela rapporten hittar du här: D et visar sig att Sverige hör till de fem länder i Europa där vattenpipsrökning är mer än dubbelt så vanligt som genomsnittet i Europa, som ligger på 12 procent.mycket tyder på att rök från vattenpipa är skadligt på samma sätt som från cigaretter. Röken innehåller i stor utsträckning samma skadliga partiklar och ämnen som cigarettrök, det betyder att dem som röker vattenpipa kan drabbas av samma risker och sjukdomar som drabbar personer som röker cigaretter. Här kommer en sammanfattning av rapporten men läs gärna om rapporten Vattenpipa rök utan risk? Hälsoeffekter, vanor, attityder och tillsyn. Sammanfattning Monkey Tobaksbruk orsakar skador, sjukdomar och ett livslångt beroende. Rökning med vattenpipa har funnits i många österländska och afrikanska kulturer under flera århundraden, men har sedan 1990-talet spridit sig till västvärlden och under senare år även till Sverige. I Sverige har 27 procent (bland personer som är 15 år och äldre) provat att röka vattenpipa, ett sätt att röka som framför allt tycks attrahera ungdomar och unga vuxna. Var tredje pojke och var fjärde flicka i årskurs 9 har provat att röka vattenpipa och över 60 procent av ungdomarna i årskurs 2 på gymnasiet har rökt vattenpipa under Många har provat att röka mer 8 HÄLSAN i CENTRUM 2 14

11 TOBAK Tobaksfri i samband med operation Till dig som ska genomgå en operation eller som just har opererats Råd och tips från broschyren: Tobaksfri i samband med operation: - Tänk igenom varför du vill sluta röka eller snusa - det ökar motivationen. - Bestäm ett datum när du ska sluta. - Ha ingen tobak kvar den dagen du slutar. - Nikotinersättning är ett bra hjälpmedel när du ska sluta röka. Fråga på apoteket vilket läkemedel som kan passa dig bäst. - Ändra dina rutiner och undvik situationer då du vanligen brukar röka eller snusa. - Tänk igenom din strategi. Hur gör du när tankarna på att smaka en cigarrett eller en prilla dyker upp. Vad ska du göra då? - Var på din vakt när du är i sällskap med andra rökare eller snusare. - Berätta för andra att du nyligen slutat. - Upprepa motiven för dig själv om varför du slutat röka eller snusa. Internet adresser: än en gång och det är även vanligt med samband mellan vattenpipsrökning och användning av cigaretter, snus, alkohol och narkotika. Forskning tyder även på att det finns risk att vattenpipsrökning kan fungera som en inkörsport till rökning av cigaretter. Vattenpipsrökning producerar stora volymer rök som innehåller giftiga ämnen och partiklar. Rök från vattenpipa innehåller bland annat nikotin som orsakar beroende, kolmonoxid som ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar och tjära och andra cancerframkallande ämnen. Röken från vattenpipa liknar cigarettrök, vilket gör att vattenpipsröken med stor sannolikhet orsakar liknande skador och sjukdomstillstånd som är vanligt förekommande vid cigarettrökning. I dag finns forskning som visar att vattenpipsrökning fördubblar risken för lungcancer, orsakar sjukdomar i andningsvägar samt ökar risken för svår tandlossning. Vattenpipsrökning skapar stora mängder och höga nivåer av skadliga partiklar i omgivande luft, vilket även bidrar till en stor risk för passiv rökning. Samtal med ungdomar visar att vattenpipsrökning har en social funktion och att de flesta delar vattenpipa och röker i andras sällskap. Den sötade tobak som används smakar gott och är len, mild och lätt att inhalera. Ungdomarna upplever inte vattenpipsrökning som farligt eller tror inte att det kan leda till beroende. Vattenpipan inbjuder till lek och experiment, och förutom tobak används ibland även illegala droger som till exempel hasch och marijuana i vattenpipor. Vattenpipstobak omfattas av såväl tobakslagen som lagen om tobaksskatt och därmed lagarnas föreskrifter om försäljning, förpackning, varningstexter och beskattning. Tobaken säljs i butiker, på marknader, via Internet och inhandlas vid utlandsresor, och är trots 18-årsgräns lättillgänglig för yngre ungdomar. Den vattenpipstobak som i dag finns till försäljning säljs till ett mycket lågt pris, saknar ofta varningstexter, har många gånger vilseledande information om innehåll och är förpackad så att den liknar ofarliga produkter som te, kaffe, tuggummi och godis. Förutom den sötade tobaken används även rökmassa utan tobak till vattenpipor. Rökmassan utan tobak omfattas inte av tobakslagen eftersom den inte innehåller tobak, men ska i normalfallet beskattas som röktobak enligt lagen om tobaksskatt. Det låga priset på både vattenpipstobaken och rökmassan utan tobak gör att man kan dra slutsatsen att de sällan är beskattade. För att begränsa bruket av vatten- pipa och tillgången på dess tobak i Sverige behövs ökad forskning och spridning av kunskap om vattenpipsrökning och dess hälsoeffekter till befolkningen. Det krävs också att olika myndigheter och organisationer samordnar sitt arbete, inte minst när det gäller lagar och tillsyn. Farideh Jam Distriktssköterska Redaktionskommittén HÄLSAN i CENTRUM

12 BARN OCH SMÄRTA Behandling av barn i samband med smärtsamma procedurer - sammanställning och rekommendationer från Läkemedelsverket har publicerat ett kunskapsdokument som vi tror är av intresse för dig. I sjukvården förekommer många smärtsamma procedurer som utförs på barn, från enklare provtagning hos nyfödda till avancerade kirurgiska ingrepp. Vid alla procedurer på barn är ett gott omhändertagande med god smärtlindring viktigt. Kristina på redaktionen, Hälsan i Centrum, har fått rapporten till sig, och här nedan kan du läsa en sammanfattning. hela rapporten hittar du här: Inledning Som ett led i regeringsuppdraget att Utvidga kunskapen om barns läkemedel och deras användning anordnade Läkemedelsverket 2011 ett möte med läkare, apotekare och sjuksköterskor med speciellt intresse för barns läkemedel. Syftet var att identifiera kunskapsluckor samt föreslå speciella läkemedelsområden för barn där det fanns behov av att sammanställa kunskap. Behandling av procedurrelaterad smärta hos barn var ett av de angelägna områden som prioriterades. Ett möte med experter på smärtbehandling till barn genomfördes i november 2013 varvid detta kunskapsdokument togs fram. Expertmötet, liksom framtagandet av dokumentet, har skett med medverkan från Socialstyrelsen. Behandling av procedurrelaterad smärta hos barn Att förebygga och behandla smärta är självklart av humanitära skäl men också viktigt för att undvika framtida problem. Ett bristande smärtomhändertagande kan ha omedelbara negativa medicinska konsekvenser och även medföra ökad smärtkänslighet och högre nivå av ångest och rädsla inför framtida procedurer, vilket kan leda till onda cirklar. Samtidigt finns akuta risker vid användning av potenta smärtläkemedel till barn, till exempel andningsdepression. För att optimera läkemedelsbehandlingen och undvika onödig användning av riskfyllda läkemedel har även rekommendationer för icke-farmakologisk behandling tagits med i detta dokument, som en bas för omhändertagande i samband med procedurer. Det finns ett mycket brett spektrum av procedurer som utförs på barn, från PKU-prov, som tas på alla nyfödda, till stor hjärtkirurgi. Avsikten är att detta dokument ska innehålla råd som kan användas vid enklare procedurer på BVC, till exempel vaccinationer, men också stöd för mer avancerade procedurer, som på barnonkologisk specialavdelning. Kunskapsdokument och bakgrundsdokumenatation hittar du här: Behandlingsrekommendation---listan/Smartsamma-procedurer---behandling-av-barn/ 10 HÄLSAN i CENTRUM 2 14

13 BARN OCH SMÄRTA Foton: Samtidigt finns akuta risker vid användning av potenta smärtläkemedel till barn. Läkemedelsverket har nu tagit fram ett kunskapsdokument för att ge stöd till säker och effektiv behandling. Att förebygga och behandla smärta är självklart av humanitära skäl men också viktigt för att undvika framtida problem hos patienten. Ett bristande smärtomhändertagande kan ha omedelbara negativa medicinska konsekvenser och även medföra ökad smärtkänslighet och högre nivå av ångest och rädsla senare i livet. Smärtupplevelser är en individuell upplevelse som kan variera mycket mellan olika personer, säger Ninna Gullberg, barnläkare och projektledare vid Läkemedelsverket. Upplevelsen påverkas också av olika omgivande faktorer och det är något vi poängterar i behandlingsrekommendationen. Vissa smärtläkemedel som används till barn utanför godkänd indikation har använts kliniskt under mycket lång tid och har relativt gott vetenskapligt stöd, medan andra smärtläkemedel, trots lång klinisk användning, har bristfällig evidens. Det finns akuta risker vid användning av kraftfulla smärtläkemedel till barn, till exempel andningsdepression. För att optimera läkemedelsbehandlingen och undvika onödig användning av riskfyllda läkemedel har även rekommendationer för icke-farmakologisk behandling tagits med i detta dokument, som en bas för omhändertagande i samband med procedurer. Eftersom det i många fall saknas studier av smärtbehandlingar hos barn vilar rekommendationerna i stora delar på erfarenheter från våra svenska experter, säger Ninna Gullberg. De besitter en fantastisk kunskap, men vi skulle givetvis gärna se att det generellt gjordes betydligt mer studier på barn och läkemedel. Kunskapssammanställningen och rekommendationerna har tagits fram gemensamt av experterna och bygger på konsensus i gruppen. Som stöd för kunskapsdokumentet finns bakgrundsdokument som respektive författare ansvarar för. I bakgrundsdokumenten finns, förutom detaljerad information om varje ämnesområde, även referenser. Referens: Behandling av barn i samband med_smärtsamma procedurer i hälso och sjukvård Kunskapsdokument. Information från Läkemedelsverket 2014;25(3):9 22. Mårten Forrest Kommunikationsstrateg, pressansvarig Läkemedelsverket HÄLSAN i CENTRUM

14 NYTT PROGRAM Barnhälsovården får nytt program Bakgrund: Socialstyrelsen hade fram till 2008 styrdokument för barnhälsovårdens verksamhet. Detta togs bort Företrädare för barnhälsovården uppvaktade Socialstyrelsen och efterfrågade nya nationella riktlinjer och rekommendationer. Socialstyrelsen avböjde denna begäran. Professionen startade då ett arbete med att ta fram ett nationellt barnhälsovårdsprogram. Arbetet började på Evelinadagen 2010 då arbetsgrupper, styrgrupp och referensgrupp skapades och fick namnet Evelina. Här nedan kan du läsa en sammanfattning. Å r 2000 var den barnhälsovård som erbjöds i landet i stort sett likvärdig (Kornfäldt R 2000). En ny undersökning genomfördes Den visade att det förelåg stora skillnader i den svenska barnhälsovården, t ex varierat antal läkarbesök, olika metoder och olika remisskriterier (Magnusson, Lindfors & Tell 2011). Dessutom framkom att det hälsofrämjande och förebyggande arbetet fick stå tillbaka. Pågående forskning visade att barnhälsovårdens universella program nådde de flesta, men att barn med ökade behov inte fick kompensatoriska insatser (Wallby 2012). Socialstyrelsen fick i ett regleringsbrev uppdraget att tillse att rekommendationer, vägledningar och kunskapsöversikter utarbetas, tillgängliggörs och hålls uppdaterade för barnhälsovården. Ett unikt samarbete inleddes mellan Socialstyrelsen och företrädare för barnhälsovården. Det har resulterat i dels Vägledning för barnhälsovården (Socialstyrelsen 2014) dels ett nytt barnhälsovårdsprogram som presenteras på den webbaserade Rikshandboken för barnhälsovård (www.rikshandboken-bhv.se). Socialstyrelsens vägledning ger ramar för barnhälsovården medan Rikshandboken i barnhälsovård ger konkreta råd för arbetets utförande. Evelinas arbetsgrupper fördjupade sig i olika verksamhetsområden som medicinska basprogrammet, barns utveckling, hälsovägledning, föräldrastöd, psykisk hälsa, barn som far illa, kvalitet, organisation och struktur samt familjecentral. Socialstyrelsen tog fram kunskapsöversikter (Socialstyrelsen 2013, 2014). Detta tillsammans med konsensusdiskussioner ligger som grund för det nya barnhälsovårdsprogrammet. Det gemensamma målet är att bidra till en jämlik och rättvis barnhälsovård och ökad användning av evidensbaserad praktik. 12 HÄLSAN i CENTRUM 2 14

15 NYTT PROGRAM Rikshandboken i barnhälsovård - för professionen Mer information hittar du här: HÄLSAN i CENTRUM

16 NYTT PROGRAM Det nya barnhälsovårdsprogrammet viktiga aspekter Det nya barnhälsovårdsprogrammet visar verksamhetens bredd med universella insatser till alla och riktade insatser till alla vid behov, se bild. Viktiga perspektiv lyfts fram utifrån barnet och dess familj; barnets hälsa, utveckling och livsvillkor, barnkonventionen, etik, jämlikhet, genus samt förändringar i samhällsutvecklingen. Programmet tydliggör vikten av: att skapa hälsofrämjande möten att göra barn och föräldrar delaktiga att värdera barnets skydds- och riskfaktorer att arbeta i team och samverka att uppmärksamma och ge stöd till barn och familjer med ökade behov Barn och deras familjer har olika behov och barnhälsovården skall möta dessa behov. Beroende av behoven, behöver barnhälsovården arbeta mer riktat t.ex. genom flera hembesök, uppföljande hälsoundersökningar och utökade bedömningar inför remiss till annan vårdgivare. Samarbete med andra t.ex. socialtjänsten, barnpsykiatrin, förskolan, tandvården och barnsjukvården betonas, se bild. Programmet har stöd i de dokument som Socialstyrelsen publicerat nyligen; Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder (Socialstyrelsen 2011), Samverkan för barns bästa (Socialstyrelsen 2013), Barn som far illa eller riskerar fara illa (Socialstyrelsen 2013) samt det senaste Vägledning för barnhälsovården (Socialstyrelsen 2014). Det nya barnhälsovårdsprogrammet implementering Förändringarna i programmet kommer att beröra landstingen på olika sätt då verksamheten idag skiljer sig åt mellan landstingen. Det nya programmet anger bl.a. ett förhållningssätt som vid varje besök tar hänsyn till barnets hälsa, utveckling och livsvillkor ett tvärprofessionellt arbete och samverkan ett teambesök med läkarundersökning vid 4 veckors ålder ett teambesök med läkarundersökning vid 6 månaders ålder ett hembesök vid 8 månaders ålder ett teambesök med läkarundersökning vid 12 månaders ålder språkscreening vid 2 1/2 eller 3 års ålder ett teambesök med läkarundersökning mellan 2 ½ och 3 års ålder syn och hörselundersökning vid 4 års ålder avslutande och sammanfattande besök vid 5 års ålder inför start i förskoleklass Teambesök innebär vanligtvis att familjen i samma rum träffar sjuksköterska och läkare vid besöket. Vid behov deltar psykolog engagerad inom barnhälsovården Läkarens, sjuksköterskans och psykologens kompetenser och erfarenheter kompletterar och stärker varandra. Dietist, logoped, socionom, förskolepersonal och andra kan också medverka. Hur och om genomförandet av det nya barnhälsovårdsprogrammet sker följs i ett doktorandarbete. Denna arbetsprocess där företrädare för barnhälsovården från hela landet samarbetat med Socialstyrelsen är unik. Samtliga barnhälsovårdsenheter har varit involverade och engagerade. Detta borgar förhoppningsvis för att det nya programmet implementeras i hela landet och leder till en jämlik och rättvis barnhälsovård. Barn och deras familjer har olika behov och barnhälsovården skall möta dessa behov. Evelinas redaktionsråd består av: Margaretha Magnusson Barnsjuksköterska/vårdutvecklare Barnhälsovårdens länsavdelning Landstinget i Uppsala län Johanna Tell Distriktssköterska/BHV-samordnare Hälsovalsenheten Landstinget Blekinge Margareta Blennow Barnläkare/barnhälsovårdsöverläkare Barnhälsovårdsenhet syd Stockholms läns landsting Antonia Reuter Psykolog/enhetschef Central Barnhälsovård Göteborg Västra Götalandsregionen 14 HÄLSAN i CENTRUM 2 14

17 NYTT PROGRAM Referenser Kornfält R. Survey of the pre-school child health surveillance programme in Sweden. Acta Paediatr Suppl. 2000;89(434):2-7. (Nationell kartläggning 2000 fann små variationer i BHV s utbud) Magnusson, M., Lindfors, A., Tell, J. (2011). Stora skillnader i svensk barnhälsovård. Läkartidningen , nr 35 Wallby, T. (2012). Lika för alla? Social position och etnicitet som determinanter för amning, föräldrars rökvanor och kontakter med BVC. Doktorsavhandling. Uppsala Socialstyrelsen (2014). Vägledning för barnhälsovården. Socialstyrelsen (2012). Sammanställning av vägledande dokument för barn- och skol hälsovård Danmark, England, Finland, Norge och Sverige. Socialstyrelsen (2011). Utvecklingsområden för mödra- och barnhälsovård samt elev hälsa. En kartläggning av professionernas önskemål om riktlin jer eller annan vägledning. Socialstyrelsen (2013). Upptäcka psykisk ohälsa hos barn och ungdomar en samman ställning av systematiska översikter. Socialsty relsen (2013). Upptäcka utvecklingsavvikelser hos barn och ungdomar en sammanställning av systematiska kunskapsöversikter. Socialstyrelsen (2013). Insatser för att främja goda matvanor och fysisk aktivitet bland barn och ungdomar en systematisk översikt. Socialstyrelsen (2011). Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsen (2013). Samverkan för barns bästa. Socialstyrelsen (2013). Barn som far illa eller riskerar fara illa. - en tjänst från Sveriges landsting och regioner. Johanna Tell Barnhälsovårdssamordnare Landstinget Blekinge Hälsovalsenheten E-post: HM_hydroTac annons_layout Sida 1 HydroTac - Det intelligenta förbandet från HARTMANN n Läkning optimeras med hjälp av balanserad fuktighet n Återfuktar såret vid behov n Kan med fördel användas under kompression n Lätt att fixera tack vare Initial Tac För ytterligare information och/eller produktprover kontakta vår kundtjänst på telefon , fax , e-post hemsida helps healing.

18 KONGRESS - LYSSNA TILL BARNEN Inbjudan! Lyssna till barnen - Kongress, 4-5 september 2014 Welcome to Stockholm and the Nordic congress Listening to the Children Kom och träffa nordiska sjuksköterskor som möter barn i sitt arbete. Kongressen anordnas av NoSB, Nordiskt samarbete för sjuksköterskor som arbetar med barn och vänder sig främst till sjuksköterskor men övriga yrkeskategorier som möter barn och ungdomar är också välkomna. Vi tror att kongressen ska vara av intresse för personal inom ditt verksamhetsområde och hoppas att du förmedlar informationen vidare till berörda personalgrupper. mer information hittar du här: Lägre pris vid anmälan före 13/6 Programmet ser du här bredvid 16 HÄLSAN i CENTRUM 2 14

19 KONGRESS - LYSSNA TILL BARNEN Program Moderator: Kattis Ahlström, Generalsekreterare i BRIS (Barnens Rätt i Samhället) Torsdag 4 september Registrering och kaffe / Registration and coffee Välkommen och praktisk information / Welcome and practical Kattis Ahlström, BRIS information Inledning / Introduction Kommunikation och samspel med prematura barn Eva-Lotte Mörelius Paus och utställning / Break and exhibition Lyssna till barnets röst vid hälsobesöket Maria Harder, Marie Golsäter, Malin Rising Holmström Lunch Fortsättning Lyssna till barnets röst vid hälsobesöket Maria Harder, Marie Golsäter, Malin Rising Holmström Lyssna och arbeta med ungdomar som har psykisk ohälsa, ätstörningar Kajsa Andersson, Föreningen Shedo och självskadebeteende Unge med kronisk sygdom - hvad kan de fortælle os?hvordan Vibeke Bregnballe oplever de unge at leve med en kronisk sygdom, og hvilken støtter ønsker de fra forældrene og fra de sundhedsprofessionelle Kaffe och utställning / Coffee break and exhibition Kommunikationsstöd till barn med särskilda behov(abstract) Stefan Nilsson och Merja Benjaminsson Vantaa Reflektion och avslutning Kattis Ahlström, BRIS Kvällssamvaro på Junibacken Fredag 5 september Barn i riskzon Steven Lucas Kaffe och utställning / Coffee break and exhibition Paneldebatt med aktuella frågor på temat "Lyssna till barnen" mellan barnombudsmännen i Norden. Debattledare: Kattis Ahlström, BRIS Anne Lindboe, Norge, Fredrik Malmberg, Sverige, Per Larsen, Danmark, Margrét María Sigurðardóttir, Island Lunch Fag-prosedyrer for helsepersonell ved bekymring eller mistanke Nina Kynø om at et barn er utsatt for mishandling, misbruk eller omsorgsvikt Att samtala med barn med ätstörningar Josefin Westerberg Jacobson Kaffe och utställning / Coffee break and exhibition De magiske minuttene med barn og ungdom Mads A Bøhle Avslutning Kattis Ahlström HÄLSAN i CENTRUM

20 ID annons norprolac Vid behandling av hyperprolaktinemi 1 Referenser: Barlier A et al, Eur J Endo, 2006, 154, pp Från FASS: NORPROLAC (kinagolid); Indikationer: Hyperprolaktinemi (idiopatisk eller orsakad av ett prolaktinproducerande hypofysärt mikro- eller makroadenom). Förpackningar och förmån: Tablett 75 mikrog; Tablett 150 mikrog; Tablett 25 mikrog + 50 mikrog. Samtliga Rx F; ATC-kod: G02CB04; Senaste översynen av SPCn: ; För mer utförlig information inkl. prisinformation; se FASS, Ferring Läkemedel AB, Box 4041, Malmö. Tel:

Barns psykiska hälsa och. Evelinaarbetet och det nya

Barns psykiska hälsa och. Evelinaarbetet och det nya UMEÅ OKTOBER 2014 Barns psykiska hälsa och språkutveckling Evelinaarbetet och det nya BHV programmet. Björn Kadesjö Jämlik och rättvis barnhälsovård Toni Reuter Kaffe Margaretha Magnusson Fortsättning

Läs mer

Barnhälsovårdens program. Baserat på Vägledning för barnhälsovård Professionens arbete (Evelina) Rikshandboken i barnhälsovård

Barnhälsovårdens program. Baserat på Vägledning för barnhälsovård Professionens arbete (Evelina) Rikshandboken i barnhälsovård UMEÅ OKTOBER 2014 Barnhälsovårdens program Baserat på Vägledning för barnhälsovård Professionens arbete (Evelina) Rikshandboken i barnhälsovård Varför? Borttagna styrande dokument från Socialstyrelsen

Läs mer

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

NYA BHV-PROGRAMMET 2015 NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen

Läs mer

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap

Läs mer

Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015

Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015 Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015 GUNNEL HOLMQVIST, SAMORDNANDE BVC-SJUKSKÖTERSKA ANNA LUNDMARK, BARNHÄLSOVÅRDSÖVERLÄKARE FÖRÄLDRA- och BARNHÄLSAN Kompetenscentrum

Läs mer

Nya barnhälsovårdsprogrammet varför, vad, hur och när? Margaretha Magnusson och Margareta Blennow Barnveckan 22 april 2015

Nya barnhälsovårdsprogrammet varför, vad, hur och när? Margaretha Magnusson och Margareta Blennow Barnveckan 22 april 2015 Nya barnhälsovårdsprogrammet varför, vad, hur och när? Margaretha Magnusson och Margareta Blennow Barnveckan 22 april 2015 Varför? Inget program 2008-2014 Socialstyrelsen tog bort styrande dokument för

Läs mer

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Mitt barn röker och mitt snusar Vad ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Många föräldrar oroar sig för bland annat rökning och snusning när barnet börjar närma sig tonåren. Hjälper det att förbjuda

Läs mer

Vattenpipa. rökning med skadliga effekter

Vattenpipa. rökning med skadliga effekter Vattenpipa rökning med skadliga effekter Fakta i denna folder är huvudsakligen hämtade från rapporten Vattenpipa rök utan risk? från Statens folkhälsoinstitut. Ladda ner den kostnadsfritt från www.fhi.se/publikationer

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

Lever du nära någon med psykisk ohälsa?

Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Du behöver inte vara ensam om ansvaret. Kontakta oss på Anhörigcentrum. Vi har stöd att erbjuda och kan lotsa dig vidare om så behövs. Människor är lojala och ställer

Läs mer

Samhällskunskap, religion, historia, svenska, sex- och samlevnadsundervisning

Samhällskunskap, religion, historia, svenska, sex- och samlevnadsundervisning 1 En hemlighet Material Time Age A6 2x45 min 10-12 Nyckelord: mobbning, normer/stereotyper, skolmiljö, hbt Innehåll En visualiseringsövning där eleverna föreställer sig att någon har en hemlighet om sig

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-09-01 De nationella riktlinjerna 2014-09-01 2 Varför riktlinjer för

Läs mer

Tryggare skolor för unga hbtq-personer. Tryggare mötesplatser för

Tryggare skolor för unga hbtq-personer. Tryggare mötesplatser för Tryggare mötesplatser för OM MUCF Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor och om det civila samhällets förutsättningar. Vi ger bidrag till föreningsliv,

Läs mer

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand Patienten i centrum Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning 2016-10-22 FUB Malin Nystrand Vad jag skall prata om Kroppen och hälsan är viktigt Varför kan det vara

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Återupprättad 20151209 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Vitsippans Förskola 20151209-20161209 1. Inledning Förskolan ska ha en plan mot diskriminering enligt diskrimineringslagen och

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Personalkooperativet Sälungens Förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Personalkooperativet Sälungens Förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling Personalkooperativet Sälungens Förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2016/2017 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar En fördjupning av rapport 9 Ung i Halland

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv Ett av de mest grundläggande dokumenten för allt som berör barn och unga är FN:s konvention om barnets rättigheter. Detta gäller allt från lagstiftning,

Läs mer

Bilaga 46 a 2013-03-01 Dnr HSS 2013-0021 Dnr CK 2012-0369 Bodil Aksén 018-611 62 24 Bodil.aksen@lul.se Landstingsstyrelsen Yttrande över motion Ta sjukdomen KOL på allvar Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

Nya BHV-programmet; vad gör psykologen för en jämlik och rättvis vård?

Nya BHV-programmet; vad gör psykologen för en jämlik och rättvis vård? Nya BHV-programmet; vad gör psykologen för en jämlik och rättvis vård? Antonia Reuter & Kerstin Johannesson Nationella konferensen 17 sept 2015 Bakgrund Den röda tråden Promotion Prevention Tvärprofessionellt

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015 Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Herrängs förskola 2014/2015 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet med planen 3.1 Barnens delaktighet

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Jollens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Jollens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Jollens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Avdelningen Jollen. a för planen Alla i arbetslaget: Gun Svensson Susanna Beckler

Läs mer

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN Västra Götalandsregionen 2014-10-31 www.drf.nu Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och dess betydelse inom psykiatrin 8.30-9.00 Registrering

Läs mer

Förskolans vision: På förskolan Sparven ska alla känna sig trygga och känna tillit till alla barn och vuxna.

Förskolans vision: På förskolan Sparven ska alla känna sig trygga och känna tillit till alla barn och vuxna. LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN SPARVEN 2014-2015 Förskolans vision: På förskolan Sparven ska alla känna sig trygga och känna tillit till alla barn och vuxna. Förskolans allmänna förebyggande arbete:

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem)

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) Det här instrumentet har konstruerats med utgångspunkt från vad forskning och praktik visar är

Läs mer

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan 1. Bordsmoderator stödjer att diskussionen följer de olika perspektiven 2. För en diskussion/ reflektion om vad hälsofrämjande insatser

Läs mer

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-11-12 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

TORR MUN FAKTA OM NYA XERO. Ett pressmaterial för media framtaget av Actavis. Pressbilder kan laddas ner i Actavis pressrum på MyNewsdesk.

TORR MUN FAKTA OM NYA XERO. Ett pressmaterial för media framtaget av Actavis. Pressbilder kan laddas ner i Actavis pressrum på MyNewsdesk. TORR MUN FAKTA OM NYA XERO Ett pressmaterial för media framtaget av Actavis. Pressbilder kan laddas ner i Actavis pressrum på MyNewsdesk.se Kontaktperson: Sanna Hedman, Produktchef Egenvård, Actavis, mobil

Läs mer

Hagaströmsgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hagaströmsgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling Hagaströmsgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Kristina Hjertberg, Birgitta Brandt och

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Levnadsvaneprojektet Stockholm 2014-11-18 Raija Lenné Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Evidensbaserade metoder som stöd

Läs mer

Förskolan Varvs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Varvs plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Varvs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år Läsår 16/17 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a

Läs mer

Sammanställning av nuläge inför GAP analys

Sammanställning av nuläge inför GAP analys JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Sammanställning av nuläge inför GAP analys Folkhälsocentrum 2013-08-28 Innehåll Varför en nulägesbeskrivning?... 3 De tre frågor som ställdes var:... 3 Nulägesresultat:... 3 I

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN Planen gäller 2015-06-01 2016-06-01 1 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan..3 I Ur och Skur förskolan Granens likabehandlingsplan.4

Läs mer

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Enkla råd/tobak Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Läs mer

Tobaksfria barn och ungdomar

Tobaksfria barn och ungdomar Tobaksfria barn och ungdomar Att bli tonåring Att utvecklas från barn till tonåring innebär stora förändringar kroppsligt och mentalt. Det gäller inte minst tonåringens attityder och beteenden. Tonåringar

Läs mer

Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande

Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande Degerfors 17 oktober 2014 * Sofie Kindahl Myndigheten för ungdomsoch civilsamhällesfrågor Sveriges ungdomspolitiska mål: Alla ungdomar,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201301 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder hur kan de hjälpa mig som tobaksavvänjare

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder hur kan de hjälpa mig som tobaksavvänjare Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder hur kan de hjälpa mig som tobaksavvänjare Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-09-23 Det här ska jag prata om Socialstyrelsens nationella

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-10-01 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste

Läs mer

Roknäs förskoleenhet avd. Signes plan mot diskriminering och kränkande behandling

Roknäs förskoleenhet avd. Signes plan mot diskriminering och kränkande behandling Roknäs förskoleenhet avd. Signes plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen avd. Signe 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen avd. Signe

Läs mer

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet Bakgrundsinformation VG Primärvård En del av det goda livet Innehåll: Primärvården... 3 Framtidens vårdbehov... 3 Nytt vårdvalssystem i Sverige... 3 Nytt vårdvalssystem i Västra Götaland VG Primärvård...

Läs mer

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015 Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt 2014- okt 2015 Varför en likabehandlingsplan? Det finns två lagar som styr en skolas likabehandlingsarbete, skollagen och diskrimineringslagen. Syftet med

Läs mer

Hbt-policy för Stockholms läns landsting.

Hbt-policy för Stockholms läns landsting. Hbt-policy för Stockholms läns landsting. Denna policy är fastställd i landstingsfullmäktige 2011-12-06 och ska gälla 2012 2016 Inledning Enligt beslut i Stockholms läns landstings fullmäktige 2011-01-18

Läs mer

Har barn alltid rätt?

Har barn alltid rätt? Har barn alltid rätt? Knepig balansgång i möten med barn och unga Möten med barn och unga, och med deras föräldrar, hör till vardagen för personal inom vården. Ofta blir det en balansgång mellan barnets

Läs mer

Öka kunskapen om HBTQ-personers situation Ett värderingsarbete riktat till personalgrupper

Öka kunskapen om HBTQ-personers situation Ett värderingsarbete riktat till personalgrupper Öka kunskapen om HBTQ-personers situation Ett värderingsarbete riktat till personalgrupper Vad menas med HBTQ? HBTQ - Ett paraplybegrepp för homosexuella, bisexuella, transpersoner samt andra personer

Läs mer

Junibackens plan mot diskrimineri. iminering ng och kränkande behandling 2015-201

Junibackens plan mot diskrimineri. iminering ng och kränkande behandling 2015-201 Junibackens plan mot diskrimineri iminering ng och kränkande behandling 2015-201 2016 Ansvariga för planen: Personalen vid förskola Junibacken och förskolechef Greta Särefors. Vår vision på vår förskola

Läs mer

Gotlands Regnbågshelg 2012

Gotlands Regnbågshelg 2012 Gotlands Regnbågsgrupp Visby 2012-02-05 Inbjudan till deltagande i Gotlands Regnbågshelg 2012 Projektet Gotlands Regnbågshelg 2012 vill ge mångfaldsarbetet på Gotland ytterligare en dimension. Det genom

Läs mer

Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst!

Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst! Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst! Bakgrund Jag har arbetat på Socialtjänsten sedan 2005. Det sista året har jag arbetat med ungdomar som resurspedagog (tjänsten ligger under myndighetsutövning,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp 1. VISION, Gemensam för Anderstorps förskolor Anderstorp är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt och

Läs mer

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen grundar sig på bestämmelser i 14a kap. skollagen (1985:1100), diskrimineringslagen (2008:567) och och

Läs mer

Förskolan Frö & Freja

Förskolan Frö & Freja Förskolan Frö & Freja Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Januari Inledning Förskolan/skolan har länge haft i uppdrag att förebygga och motverka kränkande behandling. I april 2006 kom Barn-

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Prästkragens Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Prästkragens Förskola Bjuvs förskolor En känsla av härlighet! Återupprättad dec 2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Prästkragens Förskola 151210-161210 1. Inledning Förskolan ska ha en plan mot diskriminering

Läs mer

Remiss Sedd, hörd och respekterad Ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården (2015:14).

Remiss Sedd, hörd och respekterad Ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården (2015:14). Nina Alander Riksförbundet för Barn, Unga och REMISSVAR Vuxna med utvecklingsstörning, FUB 2015-05-28 Socialdepartementet Remiss Sedd, hörd och respekterad Ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och

Läs mer

Regnbågsfamiljer och normativ vård. Lotta Andréasson Edman Leg. Barnmorska Fil.mag Mama Mia Söder

Regnbågsfamiljer och normativ vård. Lotta Andréasson Edman Leg. Barnmorska Fil.mag Mama Mia Söder Regnbågsfamiljer och normativ vård Lotta Andréasson Edman Leg. Barnmorska Fil.mag Mama Mia Söder Föreläsningens innehåll Regnbågsverksamhet Historik Normer Heteronormativitet och dess konsekvenser i vården

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

Månadsbladet NY VÄGLEDNING FÖR BARNHÄLSOVÅRD. nr 4, april 2014

Månadsbladet NY VÄGLEDNING FÖR BARNHÄLSOVÅRD. nr 4, april 2014 Månadsbladet nr 4, april 2014 NY VÄGLEDNING FÖR BARNHÄLSOVÅRD Barn i Sverige har rätt till en likvärdig vård för sin fysiska, psykiska och sociala hälsa oavsett var de bor. Barnhälsovården har en särskilt

Läs mer

2. Bakgrund Anledningar till Plan mot diskriminering och kränkande behandling

2. Bakgrund Anledningar till Plan mot diskriminering och kränkande behandling 1. Vision Hur vi vill att vår skola ska vara Vår vision är att vara en skola för alla där alla, oavsett vem man är och vad man tycker, känner sig trygga och respekterade. På Praktiska Malmö Limhamn ska

Läs mer

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Lindan 1 & 2 förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Policy mot tobak, alkohol och andra droger i och omkring våra skolområden

Policy mot tobak, alkohol och andra droger i och omkring våra skolområden Policy mot tobak, alkohol och andra droger i och omkring våra skolområden inklusive handlingsplaner Beslutad av kommunfullmäktige 2015-06-24, 50. Framtagen med stöd av länsgemensam mobilisering mot droger;

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? VAD ÄR BARNKONVENTIONEN? VISSA BASFAKTA Barnkonventionen har funnits i över 20 år, sedan 1989. Alla länder utom USA och Somalia har ratificerat den. Vi är

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Stigtomta förskolor 2015/2016 Innehållsförteckning 1. Grunduppgifter 2. Syfte 3. Bakgrund 4. Centrala begrepp 5. Förskolans vision 6. Delaktighet 7.

Läs mer

foto: Johan Alp/bildarkivet Bli fri från cigaretter och snus

foto: Johan Alp/bildarkivet Bli fri från cigaretter och snus foto: Johan Alp/bildarkivet Bli fri från cigaretter och snus De flesta som röker eller snusar ångrar att de någonsin började. Är du en av dem? Du känner säkert många som redan har slutat och kanske frågar

Läs mer

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information till dig som är förälder till ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 2 Text: Kerstin Österlind, kurator, Skånes universitetssjukhus

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

Jag har ju sagt hur det ska vara

Jag har ju sagt hur det ska vara Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan

Läs mer

Ambjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ambjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ambjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet 1-5 år Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15 Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolläraren i samråd med all personal

Läs mer

BRISTANDE KUNSKAPER OM ÄLDRE HOMO OCH BISEXUELLAS VILLKOR

BRISTANDE KUNSKAPER OM ÄLDRE HOMO OCH BISEXUELLAS VILLKOR BRISTANDE KUNSKAPER OM ÄLDRE HOMO OCH BISEXUELLAS VILLKOR Det övergripande syftet med den fördjupade studie som ansökan avser är att få ökade kunskaper om äldre homo- och bisexuellas villkor i äldrevården.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201401 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Klippans förskola 2016/17

Plan mot kränkande behandling för Klippans förskola 2016/17 Plan mot kränkande behandling för Klippans förskola 2016/17 Inledning Varje år ska förskolan upprätta två planer för likabehandlingsarbetet, en likabehandlingsplan (enligt 3 kap.16 diskrimineringslagen)

Läs mer

Hanna Broberg Produk/onsledare och Utbildare

Hanna Broberg Produk/onsledare och Utbildare Hanna Broberg Produk/onsledare och Utbildare !! Över 30 år av tobaksförebyggande arbete 1979 2011 Sverige ett av världens bästa länder på att inte röka! Vuxenbefolkning Män 10% dagligrökare Kvinnor 12%

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation

Fri från tobak i samband med operation Fri från tobak i samband med operation Information för patienter Tobak Hälsa Tobaksfri inför din operation Visste du att... när du blir opererad är det många faktorer som påverkar hur resultatet av operationen

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN Barn i utsatta situationer behöver trygga sammanhang, med vuxna som uppmärksammar och agerar när något inte står rätt till. Men, vad kan man göra vid oro för att ett

Läs mer

Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal

Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal Marie Julin, specialpedagog Diana Lorenz, socionom Autismforum 2010-04-12 Marie Julin och Diana Lorenz 1 Huvudkriterier för Aspergers syndrom Enligt DSM-IV-TR

Läs mer

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Denna vägledning kan ses som ett stöd vid framtagandet av medarbetarens utbildnings- och introduktionsplan. Förslag på

Läs mer

Förskolan Solens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Solens plan mot diskriminering och kränkande behandling Laxå 15 augusti 2016 1 Förskolan Solens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Förskolechef Greta Särefors Sara Wallin,

Läs mer

Varför tar vi hand om friska barn? Margaretha Magnusson 20 april 2015

Varför tar vi hand om friska barn? Margaretha Magnusson 20 april 2015 Varför tar vi hand om friska barn? Margaretha Magnusson 20 april 2015 Översikt 1-3v 4v 6-8v 3-5m 6m 8m 10m 12m 18m 2,5-3 år* 4 år 5 år Hem BVC BVC BVC BVC BVC Hem BVC BVC BVC BVC BVC BVC S 2 besök L+S

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM Som vuxna har vi en skyldighet att ingripa när vi ser ett kränkande beteende om inte, kan det tolkas som att vi accepterar beteendet. Innehåll

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Växthuset Inledning Förskolan/skolan har länge haft i uppdrag att förebygga och motverka kränkande behandling. I januari 2009 kom Diskrimineringslagen

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller 2014-2015 1 Innehåll 1. Inledning 3 2. Vision 3 3. Syfte.. 3 4. Lagar och styrdokument 3 5. De sju diskrimineringsgrunderna

Läs mer

Förskolan Laxens Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Förskolan Laxens Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Laxens Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Innehållsförteckning Inledning s.3 Förskolan Laxens vision s.3 Definitioner s.4 Diskrimineringsgrunder enligt diskrimineringslagen

Läs mer

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas

Läs mer

UKF: Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling för Starrkärrs förskola LÅ 11/12

UKF: Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling för Starrkärrs förskola LÅ 11/12 Sektor utbildning, kultur och fritid UKF: Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling för Starrkärrs förskola LÅ 11/12 Verksamhetens vision Alla barn är välkomna till vår förskola.

Läs mer

Studiehandledning Hälsa och livsstil inom öppen vård II 15hp Health and Lifestyle in Outpatient Care II

Studiehandledning Hälsa och livsstil inom öppen vård II 15hp Health and Lifestyle in Outpatient Care II Studiehandledning Hälsa och livsstil inom öppen vård II 15hp Health and Lifestyle in Outpatient Care II Examinator Margaretha Pejner margaretha.pejner@hh.se Kursmål Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

Läs mer

Mio Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Mio Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Mio Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling. December 2013, utvärderad september 2014 Inledning Förskolan/skolan har länge haft i uppdrag att förebygga och motverka kränkande behandling.

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer