Bilaga 9 Samtalsutdrag till vinjetterna i DUDIT-E manualen 1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bilaga 9 Samtalsutdrag till vinjetterna i DUDIT-E manualen 1"

Transkript

1 Bilaga 9 Samtalsutdrag till vinjetterna i DUDIT-E manualen 1 1. Att inleda samtalet med genomgång av drogdelen Henrik Genomgång av det positiva hur stor detalj? Johan 1.. Fel! Bokmärket är inte definierat. 3. Att inleda samtalet om drogernas negativa aspekter Peter Att diskutera det negativa med droger, med fokus på suicidtankar Henrik Fördjupningsteman om problem i arbetslivet Steg 4 i utredningsmodellen, och ett inslag i behandlingsprocessen Markus 1...Fel! Bokmärket är inte definierat. 6. Genomgång av faktorer i slutet blir det bra! Johan 2... Fel! Bokmärket är inte definierat. 7. Att stärka autonomin leder till avslöjande av tidigare fusk Helena 1...Fel! Bokmärket är inte definierat. 8. Utforskning av DARN-C med uppföljande frågor Helena Genomgång av DARN-C leder till ändring i DUDIT-Et Maria Att avsluta samtalet nyttan för klient respektive behandlare Henrik Utdragen är tagna från samtal som utfördes på norska. Samtalen har översatts till svenska men det kan förekomma en och annan språklig otymplighet som vi ber läsaren ha överssende med. 1

2 1. Att inleda samtalet med genomgång av drogdelen Henrik 1 Henrik är en 35-årig enslig man, något reserverad, deprimerad och bitter. Han har i huvudsak använt cannabis. Han har haft många olika arbetsförhållanden. I stort sett har han blivit uppsagd i förbindelse med omorganiseringar. Han har 12 års skolgång, och bor i en hyrd lägenhet. Han har 12 års skolgång, och bor i en hyrd lägenhet. Han har genomfört diverse kurser som arbetsmaknadsåtgärder, men är för närvarande arbetslös. Han har inga barn. Han har tidigare haft några kortare förhållanden till kvinnor, men betraktar nu ett gäng med kompisar som sina viktigaste relationer i livet. Anledningen till DUDIT-E samtalet är hans cannabismissbruk. Henrik har följande poäng på DUDIT-E: Ed Ep En Eb MotInd /60 * 7 = 2,45 I detta utdrag går behandlaren och Henrik igenom drogdelen. I övrigt ingår exempel på följande: - sammanfattning - behandlaren ber om lov - klienten pratar om nuet Kolla Paracet Pinex Paralgin Forte Somadril Tid: 00:00 09:33 00: T DUDIT-E då som du har svarat på, det är ju ett frågeformulär som är inndelat i fyra delar 002. K Mmm 003. T Första delen handlar om hur man använder droger, olika sorter, hur ofta, inte sant 004. K Mmm 005. T Den andra delen den handlar om positiva sidor med användningen av droger 006. K Mmm 007. T Del nummer tre handlar om negativa sidor, eller nackdelar 008. K Mmm 009. T Med användningen, och den sista delen handlar lite om så där vad man tänker omkring förändring, 010. K Mmm 011. T Hur du ser på det, både i förhållande till din egen roll och till beroendevården 012. K Mmm 013. T Tron på förändring 014. K Mmm Sammanfattar 2

3 015. T Mmm, så där att det jag tänkte kanske då, om det är ok för dig, det att vi går genom så där del för del K Ja 017. T Och ser lite på de svaren du har gett 01: K Mmm 019. T Äää, att vi kanske börjar med den första delen då, som handlar om de olike drogerna 020. K Mmm 021. T Mmm 022. K Det är ok ja 023. T Då kan du börja lite med det för jag avbröt dig lite nyss 024. K Ja 025. T (skratt) 026. K Nej, alltså så som jag har använt då (störande telefonljud i bakgrunden) jag har ju reducerat nu då 027. T Ja, ett tag 028. K Så, jag har ju svarat 2-4 gånger i månaden nu då, som, det är på grund av det att jag har klarat av att reducera så pass Ber om lov Henrik talar om här och nu 2. Genomgång av det positiva hur stor detalj? Johan är en 32-årig man, ensamstående utan några barn. Han arbetar med industriell svetsning (via arbetsmarknadsåtgärd) i ett företag som liknar svenska Samhall, Han bor i en liten bygd där han också är uppvuxen. Tidigare har han använt amfetamin och har gått ner från att vara i rus hela tiden för ett år sedan till några sporadiska återfall nu. Hans förändringsstadium enligt förändringsscykel kan definieras som posthandlingsstadium. För närvarande är han sysselsatt med att bygga upp sitt gamla, drogfria nätverk. Johan fyller i DUDIT-E i minuter i rummet medan T håller på med andra papper. Sedan vidtar ett samtal på ca 70 minuter där T och K samtalar mer fritt kring formuläret. Johan har följande poäng på DUDIT-E: Ed Ep En Eb MotInd /24 * 6 = 6 Detaljer om drogdelen: tar 2,5 minuter att svara. Johan har testat cannabis och kokain men använder nu amfetamin enbart vid återfall och då 2-4 ggr/månaden. 3

4 Tid: 6:57 17: T Kan man säga, om jag ser lite neråt på de första frågorna här 166. K Mmm 167. T Det handlar ju som du ser också väldigt mycket om det positiva 168. K Ja 169. T Och då förstår jag det som att, alltså det här det gäller ju då så n när du använder amfetamin, för de andra två, de är ju liksom inte aktuellt att tänka så 170. K Nei 171. T Mycket på här då förstår jag för det är sällan, för det är amfetamin som är det 172. K Ja 173. T Ditt sätt att använda amfetamin, det ger det här för dig 174. K Mmm 175. T Så det vill säga att du sover inte nå t bättre av det, inte alls 176. K Nej 177. T Är det så att det är tvärt emot, att du sover sämre? 178. K Ja, det blir det de första dagarna i varje fall 179. T De första dagarna, jaha 180. K De första dygnen 181. T De första dygnen stör det, håller dig vaken 182. K Ja 183. T Jaha 184. K Men, så där efter en vecka, om det är en långperiod 185. T Ja 186. K Eller så där som det var förut då 187. T Ja 188. K Så börjar sovmönstret att komma tillbaka 189. T Då ändras det 190. K Lite 191. T Kroppen vänjer sig till det 192. K Ja 193. T Mmm 194. K Man måste ha en tre fyra timmer 195. T Ja 196. K Det blir sällan nå t mer än det då 197. T Ja, det är lite det 198. K Det är minimalt det är det, men 199. T Mmm 200. K Det räcker för att hindra en från att bli psykotisk och så nt 201. T Det kan nog hända ja 202. K Mmm, tappa fotfästet 203. T Det är det lilla som behövs för att klara sig ja 204. K Ja 205. T Mmm, just det 206. K Så jag har ju haft perioder på upp mot en till två månader 4

5 207. T Jaha, med runt en tre timmar per natt? 208. K Ja, varannan natt 209. T Å, varannan natt 210. K Nå t så nt 211. T Då snurrar det antagligen lite lagom runt i huvet då 212. K Ja, det kokar bra mot slutet 213. T Kokar ja, ja precis, och så på det med att bli avspänd/avslappnad, det hjälper lite på det 214. K Ja, på ett sätt 215. T Ja, så det är, det är på ett sätt som du blir avspänd/avslappnad, det är kanske inte det allra bästa ordet 216. K Nej, men det, kan slappna av 217. T Jaha 218. K Samtidigt som jag är vaken, kvick och upplagd 219. T Jah 220. K På amfetaminrus 221. T Ja, precis 222. K Sitta och dricka kaffe och lyssna på musik och så nt 223. T Jah, så det är 224. K Och ha det bara bra, helt enkelt 225. T Ja, och då blir det på ett sätt 226. K Ja 227. T Verkar i avslappnande 228. K Ja 229. T Riktning också ja 230. K Mmm 231. T Även om det också är uppkvickande men 232. K Jaja 233. T Du slappnar av ändå, jaha, och så blir du i varje fall glad 234. K Ja 235. T Där har du svarat på en del 236. K Ja 237. T Det påverkar humöret 238. K Mmm 239. T Hm, tar bort de trista tankarna eller? 240. K Äää, ja 241. T Ja, och likadant, på, du blir stark 242. K Äää, ja du blir ju världsmästare vet du 243. T Jaha 244. K På amfetamin så blir man det 245. T Ja, så det är den, du, du verkar ju ganska stark i utgångspunkten också du 246. K Jodå, det är inte så illa nu 247. T Nej, å det har varit sämre? 248. K Åja 249. T Jaha 250. K Det har det 5

6 251. T Mmm, ja så du har kommit i bättre form 252. K Ja 253. T Sista året, eller nå t så nt? 254. K Ja, jag vill säga det 255. T Ja, hm 256. K Blivit mycket mer medveten 257. T Ja, det är en bra sak det 258. K Ja 259. T Att bli klar över saker, hur det är, du, på, känner dig normal och så nt, också en del 260. K Ja 261. T Det liksom normaliserar dig, hm, (paus) och så blir det, på blir kreativ, där har du svarat mycket 262. K Ja 263. T Så det är, idéerna kommer 264. K Ja ja ja 265. T Ja 266. K Dom kommer på löpande band 267. T Löpande band, ja 268. K Ungefär 269. T Ja, hm, är det bra idéer också? eller är det bara många? 270. K Jao, många av dom är bra dom 271. T Många är bra också ja 272. K Hade man bara fått genomfört dom fullt ut så 273. T Ja, precis 274. K Det är värre på amfetamin vet du 275. T Jaha 276. K Det har en tendens till att bli väldigt många projekt 277. T Börjar 278. K Mmm, 279. T Och så blir det stopp 280. K Ja, det blir halvgjort 281. T Halvgjort 282. K Ja, för då kommer det upp, är det tio nya projekt som har dykt upp 283. T Ja, precis, mmm, ja, och då är man inte färdig med den första 284. K Nej 285. T Precis, så idéerna, där kan det i varje fall fungera då, men som sagt 286. K Ja, idéerna och 287. T Får inte fullfört 288. K Gå-på-modet är på topp 289. T Gå-på-mod ja 290. K Mmm 291. T Mmm, du blir aktiv också 292. K Mmm 293. T Mycket, det ligger kanske lite åt samma hållet det 6

7 294. K Ja 295. T Man kommer igång ja, här är det visserligen nog använt en del exempel som att städa, diska, tvätta bil, snickra, och så vidare 296. K Mmm 297. T Men det är kanske så na saker som det också 298. K Ja, allt möjligt 299. T Allt möjligt ja 300. K Mmm 301. T Mhm, detta med att älska alla och hela världen, det har det inte haft nå n inverkan på 302. K Nej, jag har inte märkt nå t speciellt till det 303. T Nej, är det så där tvärt emot att det amfetamin får dig till att hata världen? 304. K Nej 305. T Eller så 306. K Det vill jag inte säga 307. T Det gör det heller inte nej, nejhej 308. K Det är ingen skillnad 309. T Inte nå n skillnad på det nej 310. K Det enda är att man hatar och är mer rädd for polisen, när man är i rus då, men det har ju med det att det är ett brott på lagen 311. T Ja 312. K Man begår 313. T Det är ju lite mer skrämmande, man kan bli hukad 314. K Mmm, ja 315. T Mmm 316. K Det är en risk 317. T Ja, just, så det kan vara ja (harkling), och du får ökad självtillit 318. K Mja 319. T Det ligger kanske lite i det du sa om att bli världsmästare 320. K Mmm 321. T Självtilliten 322. K Det gör det 323. T Blir på topp, mindre ont i rygg nacke huvud och så vidare det har inte haft nå n inverkan för dig 324. K Nej 325. T Det har inte fört till att du har fått nå t mer ont heller kanske? 326. K Äää, du kan ha en tendens till att stelna 327. T Ja, kan du det ja 328. K Lite, om du blir, för du blir väldigt fokuserad 329. T Ja 330. K Du kan bli sittande i samme ställning och hålla på med den samma sak i flera timmar 331. T Just det 332. K Och då 333. T Som man inte lägger märke till själv liksom 334. K Ja, och då 7

8 335. T Och när man skall börja röra på sig så märker man det 336. K Har man stelnat till 337. T Mmm, så då kan man faktiskt få mer ont 338. K Ja, så har det ju biverkningar med at det är lätt att bli dehydrerad 339. T Jaha 340. K Och så nt alltså 341. T Glömma bort att dricka 342. K Ja, för den som inte har erfarenhet 343. T Ja 344. K Jag har inte haft några problem med det nej 345. T Nej, du har klarat dig undan både det problemet med dehydreringen och med nackplågorna och så nt 346. K Ja 347. T Du har varit lite obs på det kanske? 348. K Ja 349. T Mmm 350. K Efter många år så blir man ju lite erfaren vet du 351. T Man gör det, sant det (harkling) 352. K (harkling) 353. T Så den, all erfarenhet ska man ta med sig 354. K Jadå 355. T Mmm, får en känsla av att allt ordnar sig, litegrand 356. K Ja 357. T Det blir en lösning 358. K Ja, du vet man skjuter undan problemen och glömmer dom väldigt lätt 359. T Jah 360. K Ja 361. T Ja, precis, då går det an ja, livet utan droger är tråkigt, det är 362. K Det är det 363. T Där är det mycket 364. K Ja 365. T Ja, så där är det 366. K På många sätt 367. T Ja 368. K Du har inte den energin längre och 369. T Nej 370. K Till att hålla ut och hålla på 371. T Nej 372. K Men det är många fler fördelar med att inte använda det så 373. T Jaha, du har börjat ramsa upp dom lite för dig själv också 374. K Ja 375. T Ja, mmm, på det här med jag kan kontrollera känslor som ångest ilska depression, det har inte haft nå n inverkan för dig 376. K Nej, det tycker jag inte det 377. T Leder det kanske till att du har mindre kontroll också? 378. K (paus) Det vet jag inte riktigt 8

9 379. T Det har du inte lagt märke till i varje fall att det är nå t så nt 380. K Nej 381. T Nej, precis, mmm, så då är det i varje fall inte nå t som du har märkt dig för dig nej 382. K Nej, inte i rus nej 383. T I rus nej, just det, men droger kan fungera socialt, inte alls, det har 384. K Nej 385. T Det hjälper dig inte till 386. K Inte i det normala 387. T Nej 388. K Samhället nej 389. T Nej, blir du mer osocial av det också, eller? 390. K Nej, du blir ju social 391. T Blir social 392. K Men du drar dig 393. T På ett sätt 394. K Mot likasinnade 395. T Precis 396. K Så det blir den gruppen då 397. T I den gruppen 398. K Mmm 399. T Hm, mmm, just det så därför så är det 400. K Därför så är det blir du ju osocial 401. T Blir osocial också ja, just det 402. K I förhållande till resten av samhället 403. T Ja, precis 404. K Mmm 405. T Mmm, med droger känner jag att jag är med i gruppen 406. K Ja 407. T Det verkar mycket, och då tänker du här just på det droggänget då 408. K Ja, drogmiljön ja 409. T Drogmiljön ja 410. K Mmm 411. T Ja (harkling), och bättre kontakt med andra ja, litegrand 412. K Ja 413. T Hjälper det, är det nå t med att det lättar hämningen, eller är det 414. K Ja, du 415. T Som påverkar? 416. K Förlorar många hämningar ja 417. T Ja 418. K När du er i rus 419. T Får idéer och 420. K Ja 421. T Gå-på-mod och 422. K Inga problem med att ta kontakt med 423. T Nej 9

10 424. K Vem som helst verkar det som 425. T Precis, och likadant på det att få mer ut av mitt liv, det är också så där, litegrand mer är det 426. K Ja, du känner så 427. T Känner ja 428. K Mmm 429. T Så det här är 430. K Men 431. T En känsla 432. K Ja, det är mer en känsla än en realitet 433. T Jaha 434. K För realiteten är det att du får ingenting ut av livet 435. T Jaha, hm, (paus) precis 436. K Mmm 437. T Men på känna, man kan känna att det är nå t mer då 438. K Ja 3. Att inleda samtalet om drogernas negativa aspekter Peter är en 37-årig hasch-/marijuanarökare, ett halvår tidigare diagnostiserad med bipolär sjukdom. Har berättar att han tidigare har provat ECT med viss framgång, men han är osäker om det var det som hjälpte. Han har också försökt antidepressiva medel som inte har hjälpt. Nu har han för 2 veckor sedan provat Lamotrigin. Det hjälper inte än. Han har jobbat i många år som snickare målare, men är nu arbetslös och får en rehabiliteringspenning från försäkringskassan. Han är ensamstående med hund. Han är från trakten en bit utanför centrum, men för övrigt är det ingen info om ursprungsfamilj. Han umgås en del vänner, som är mer centralt bosatta. Han fyller i DUDIT-E i minuter i rummet medan T håller på med andra papper. Han ställer ett par frågor under tiden (tex om lösningsmedel då han har blivit exponerad som målare). Sedan vidtar ett samtal på 41 minuter där T och P noggrant går igenom varje fråga. Noggrann genomgång: Drogdelen: summa 3,5 minuter, K har testat allt utom lösningsmedel någon gång och använder hasch/marijuana regelbundet. P-delen, 49 p av 68 möjliga: 6 minuter, det är mycket som är positivt N-delen, 6 p av 68 möjliga: 4,5 minut. Här kan T anpassa språkbruket och tala om det som är mindre bra snarare än det som är negativt, om det behövs. K har hoppat över de items där det står inte alls. B-delen, -1 p av 10 möjliga MotInd: -0,12 Ed Ep En Eb MotInd /49 * -1 = -0,12 10

11 Tid: 9:27 13: K Så det enda negativa det är med det, det är ju att man röker lungorna till helvete, pluss at det kostar rätt mycket och så måste man ju leva som kriminell också, det är ju inget särskilt positivt 155. T Nej, precis, det är väl det som dyker upp litet av här på andra sidan kanske, där är det en del frågor om de negativa sakerna, på det första där du har i alla fall, på de sista åren, du har inte haft några problem på skolan, hemma 156. K Nej 157. T Inte det liksom, och inte har du behövt läkare sjukhusbehandling, hm, ja till exempel hepatit på grund av droger, men det är inte nå t annat heller på grund av droger, den senaste tiden inte hamnat i bråk nå n gång eller sista året står det här, ja, hm, det har aldri förekommit, problem med polisen 158. K Det har blivit många böter genom åren ja 159. T Har det blivit det ja, mmm, har du blivit tagen för innehav av det eller är det andra 160. K För innehav ja 161. T Ja, mmm 162. K Aldrig för att ha sålt nej, för det har jag aldrig gjort 163. T Du har inte sålt nej 164. K Nej 165. T Nej, så då har du egentligen bara varit i situationer där du själv har köpt handlat 166. K Ja 167. T Och då blir det mer på innehavsidan ja, och så kryssar du av för inte alls för så att säga det mesta här, när det gäller negativa ting, men så när vi kommer hit, förstör ekonomin 168. K Det är klart det kostar en del 169. T Mycket, ja det gör ju det 170. K Det gör ju det 171. T Ja 172. K Röker du ett par gram om dagen så blir det ju fort fem sex tusen i månaden 173. T Fem sex tusen ja, hm, ja det blir, det blir märkbart det 174. K Dyr medicin 175. T (skratt) ja, det är dyre medicin 176. K Det är ju det 177. T Det får man säga, men du blir som sagt inte passiv nej, tvärrt emot du aktiviserar, du har uppgett på den andra sidan 178. K Ja 179, T Och så du får detta med dåligare hälsa, något 180. K Det har ju med lungorna helt enkelt 181. T Med lungorna 11

12 182. K Jag har ju astma och nu har jag rökt mycket cigaretter, jobbat med damm och så nt, men det är klart att röka hasch det är ju inte nå t positivt för lungorna 183. T Nej, det är det ju egentligen inte nej, det är sant det för det är ju 184. K Det ökar ju cancerfaran minst lika mycket som toback 185. T Ja 186. K Om inte mer, för du måste ju hålla det längre nere i lungorna och så nt 187. T Ja, på så sätt, dra in det och hålla det ett tag ja 188. K Mmm 189. T Så det blir, det blir ännu större påfrestning för lugnorna att ta emot de olika ämnena, giftämnen och så nt, så det blir större påfrestning ja, i och för sig är det kanske det samma vad man röker bara inhalerar det så är det en påfrestning för lungorna allt som inte är det helt naturliga, syrgas är väl det enda 190. K Jo, jo 191. T Så 192. K Men det är klart det är ju en del ting som är farligare än andra ting för lungorna 193. T Det är det ju, nicotin till exempel och så hasch här som du nämner ja 194. K Som med hasch så vet du ju aldrig vad som är inblandat i haschen 195. T Nej, det vet man inte heller 196. K Så det kan ju vara alt från fisklina till gummi skulle jag till att säga 197. T (skratt) ja 198. K Sand 199. T Ja 200. K Krossat glas, massa konstigt 201. T Ja, det är bra skrämmande när man tänker på det på så sätt 202. K Jo jo, det är det ju 4. Att diskutera det negativa med droger, med fokus på suicidtankar Samma klient som i exempel 1. Se ovanför. Tid: 27:53 35: T Mmm, ja, mmm, har du haft, varit plågad av hjärtklappning och mycket så där svettning och alltså direkte fysiska utslag också, eller? 28: K Hjärtklappning har jag haft en del 825. T Ja 826. K Äää, svettning det är mindre i så där i förhållande till, men det har förekommit det också att det 827. T Mmm, jah 12

13 828. K Och så försöker du gömma dig lite inte sant 829. T Ja 830. K Och så då, du blir väldigt så där misstänksam på allt 831. T Ja 832. K Och alla rundt dig då 833. T Mmm, ja, jag förstår 834. K Så där i förhållande, i varje fall om det är nya människor då 835. T (hostar) Ja 836. K Som du träffar på 837. T Ja, mmm, ja 838. K Så K och T utforskar suicidalitet 839. T Mmm, så har du kryssat av på att du har fått självmordstankar 840. K Mmm 841. T En del, inte sant 842. K Ja 843. T Äää, är det, hur, har det varit ofta 844. K Iii, ja, inte så väldigt ofta, men 845. T Nej 846. K Några gånger har jag haft det i förhållande till, till problem som är runt drogandet, då inte sant 847. T Ja 848. K Alltså, saker runt, den ekonomiska biten igen och 847. T Ja 850. K Och 851. T Ja, grubbleri runt 29: K Ja, grubbleri och 853. T Hur det ska bli eller 854. K Ja 855. T Så na saker 856. K Ja, alltså hur man ska lösa olika saker inte sant, det 857. T Ja 857. T Ja 858. K Alltså der förfaller ju lite runt dig hemma och 859. T Jah 860. K Kroppsligt förfaller man ju lite också 861. T Ja 862. K Och så na saker 863. T Så du har känt det här med at detta har varit negativt för dig på det sättet att du inte har lyckats hålla ordning på dig själv 864. K Ja 13

14 865. T Omgivningarna och, jah 866. K Och så blir det ju lite, har gått til läkaren, det är ju inte precis det heller då, upplevt att det 867. T Mmm 868. K Rädd för att läkaren ska få misstanke om det och 869. T Ja 870. K (hostar) Och at det skal bli dragit igenom åt det hållet då 871. T Mmm, så så na gånger har du kunnat känna självmordstankar? 872. K Mmm 873. T Ja 874. K Det har jag faktiskt 875. T Mmm, att det kunde ha varit en utväg på ett sätt 876. K Mmm 877. T Jah 878. K Och så samvetet då 879. T Ja, ja för det kommer du tillbaka till 880. K Mmm 29: T Det låter som om det er rätt viktigt för dig att du, du har haft en samvetskänsla på det 882. K Ja 883. T Du har verkligen känt på 884. K Ja, alltså du lurar ju folk då 885. T Ja 886. K Det är det det hela tiden handlar om, det är ju 887. T Precis 888. K Det är ju alltså du måste ju spela ett skådespel alltså 889. T Ja 890. K För dem runt dig 891. T Mmm 892. K Alltså, inte dem du drogar dig tillsammans med, för det blir ju et eget, speciellt så där som här uppe 893. T Mmm 894. K Det är mindre miljö för att säga det så då 895. T Ja 896. K Alltså, och då blir det så där att för resten av samhället så måste du hela tiden vara en skådespelare 897. T Mmm 898. K Så att inte du ska få att de ska märka det 899. T Mmm 900. K För at säga det så, den biten där är otroligt tuff då 901. T Ja, den kräver mycket energi 902. K Ja, den kräver väldigt mycket alltså 903. T Jah 14

15 904. K Om du ska nå t, du ska vara med på nå t, så måste du hela tiden planera så väldig mycket, och hur du ska 905. T Mmm 906. K Komma dig genom det för att du inte ska bli upptäckt, då 907. T Ja, på så sätt ja, ja, mmm 31: K Så, det är väldigt negativt med användandet av drogen 909. T Ja, förstår, ja, har du haft några självmordsplaner eller nå t försök? 910. K Försök har jag inte haft direkt, men planer är ju många 911. T Jaha, konkreta planer också 912. K Konkreta 913. T Kan du 914. K Ja 915. T Säga lite om det? 916. K Ja, det är så där som, ja att köra i fronten på en långtradare 917. T Jaha 918. K Till exempel 919. T Den tanken har slagit dig? 920. K Den har slagit mig mer än en gång, för att säga det så 921. T Ja 922. K Mmm 923. T Andra saker? 924. K Jag har inte vapen som tur är 925. T Nej 926. K Så 927. T Nej, har det varit bra, tror du? 928. K Det har varit mycket bra 929. T Ja 930. K För då tror jag kanske inte att jag hade suttit här idag 931. T Precis, mmm, säger du det, ja, det låter rätt starkt 932. K Ja, ja (småskrattar) 933. T Jo, men det 934. K Ja, men det är ju bara så det är 935. T Ja, så det har verkligen varit allvar det här 936. K Mmm 937. T Ja, för dig 938. K Och så, ja det är nu de två huvudfaktorerna det har legat på då 939. T Ja, mmm, men du har aldrig gjort nå t 32: K Nej 941. T På et sätt, som 942. K Aldrig gjort nå t försök, nej 943. T Nej 15

16 944. K Men, alltså, dte har mest varit med tanken och 945. T Ja 946. K Så då, men 947. T Mmm 948. K I och med att jag inte har haft nå t vapen, då, och just det där med bilen, så 949. T Mmm 950. K Gör du som regel, det är andra människor som förstör bilen, och då blir du 951. T Mmm 952. K Det tankesättet då 953. T Då blir det borta på et sätt 954. K Ja 955. T Den möjligheten 956. K Ja 957. T Jah, men känner du idag att du har bra avstånd till, om du tänker på tankarna på den ena sidan 958. K Mmm 959. T Och det att genomföra nå t på den andra sidan, alltså det att göra, sätte planerna ut i verkligheten 960. K Ja 961. T Känner du att det er bra avstånd där, att du har bra kontroll på det? 962. K En viss kontroll 963. T En viss kontroll ja 964. K Ja, äää, jag tror inte jag kommer till att genomföra det, men 965. T Nej 966. K Man vet nu aldrig nå 967. T Nej 968. K Alltså, tankarna de är där ännu 969. T Precis 970. K För det är 971. T jah 972. K Det är ju i förhållande till, ja saknaden efter drogen och så situationen som ligger efter då, alltså 33: T Ja 974. K Det är ju det som gör att jag plötsligt spricker också, att jag har gjort det också 975. T Mmm 976. K Det har nu hänt ett par tre gånger 977. T Ja 978. K Efter att jag försökte lägga av 979. T Mmm 980. K Men så lyckades jag att ta mig in igen då 16

17 981. T Ja, så bra 982. K Så 983. T Jah, men då kan du få bli väldigt förtvivlad om du spricker 984. K Ja, precis 985. T I förbindelse med en spricka, till exempel 986. K Mmm 987. T Jah 988. K Så känner man ju på det psykiska efteråt att jag får 989. T Ja 990. K En ordentlig nergång då 991. T Ja, jag förstår, mmm, känner du om du skulle få så na tankar igen att du har nå n du kan stödja dig på? Har du en plan för vad du kan göra om det blir svårt? 992. K Ja, alltså, jag har ju nå n att snacka med 993. T Ja 994. K Som, alltså, som inte drogar sig då 995. T Ja 996. K För det är ju 997. T Vänner och så, tänker du 998. K Ja, alltså jag har ju, jag har ju nå n, alltså en jag kan snacka med lite och som 999. T Ja K Som hjälper meg och får mig lite åt rätt håll några gånger T Mmm, så bra K Så T Jah K Det är ju, det är ju liksom Kommentar [cb1]:? Kommentar [cb2]:? 34: T Mmm K Det är ju det som har hjälpt mig upp igen då T Ja K Alltså det är ju fullständigt botten det då den är ju som regel en dagar, också T Ja K Så får jag mig upp lite igen då T Mmm K Alltså jag känner ju inte att jag har varit på topp alls efteråt då T Nej K Inte över huvud taget T Mmm K Så T Mmm, men det är bra i alla fall att du tänker att du har nå n K Ja alltså jag har ju T Att du kan snacka med nå n och K Ja 17

18 1021. T Ja, det är jätteviktigt när man har så na tankar K Mmm T Ja, och så har du beroendevården då K Ja, och så T Din behandlare och K Ja T Som du kan ta kontakt med och K Mmm T Ja, det kan vara ok att ha en plan och tänka på det i förväg K Ja, jaja T I fredstid K Ja (skrattar) jag går T Hur det ska bli i kriserna K Ja, annars så T Ja K Stångar man huvudet i väggen, så det T Ja, inte sant, ja K Mmm K och T uforskar ekonomi T Nej, men det är bra, mmm, och så är det här du har nämnt allaredan det med ekonomin K Mmm 34: T Som du har kryssat av på, att det har fört till väldiga, drogen har fört till väldiga problem för dig K Mmm, evig jagt efter pengar 5. Fördjupningstema om problem i arbetslivet Steg 4 i utredningsmodellen, och ett inslag i behandlingsprocessen Markus är en lite över 30 år gammal mann, har använt illegala droger sedan mitten av tonåren, huvudsakligen amfetamin- och cannabismisbruk. Han har begått vinningsförbrytelser. Han har en tidigare behandlingskontakt för psykiska problem. Han har i flera år mottagit arbetsmarknadsåtgärd typ Samhall, upplevd detta som långtråkigt och utan något klart mål. Det sista halvåret han han fått haft misslyckat försök på ordinarie anställning i en affär, och har nyss gjort ett nytt försök i ett annat företag. Han är bosatt i lägenhet i utkanten av staden. Han har haft hund, men hunden har nyss dött, och han känner stor sorg i samband med detta. Han har i denna omgången haft behandlingskontakt för beroendeproblem i ca 2 år, själv och på ett vällyckat sätt arrangerat hur han bäst skulle bli drogfri. För ett tag sedan blev ADHD konstaterat, och han är nu under behandling med Ritalin. 18

19 Ed Ep En Eb MotInd /14 * 6 = 9,43 Tid: 7:14 10: T Och det fysiska var kanske inte så viktig` 052. K Nej 053. T I varje fall så som du uppfattade det så var det 054. K Mmm 055. T Det har varit det du har upplevt som drivkrafterna, nu ska vi se på det andra avsnittet, där du tänker på, där du har besvarat nå t i förhållande till vad du har upplevt som mindre bra med att använda droger 056. K Ja 057. T Vi får se lite på så n varje enskild fråga här då, du sa nå t om, det är två kategorier på ett sätt, hur ofta och hur mycket, men i förhållande tillhur ofta, så sa du att du, när du drogade dig så hade du, varje vecka, var det så att du hade problem jobb, skola eller 058. K Nej, nu tenker jag sista tida då, men när jag höll på att droga mig förut, var jag på jobb varje dag, ja, så det var ok, det är först nu den tiden här när jag slutat, att jag har avslutat, att jag 059. T Ok, då missförstod jag 060. K Eller jag missförstod också 061. T Så det är på ett sätt nu att du har haft problem på jobb eller skola 062. K Ja, nu den tiden rätt efter att jag slutade, och började avsluta ja, när jag höll på och så 063. T Då fungerade det? 064. K Ja, det gjorde det 065. T Mmm 066. K Det var kanske först efteråt när jag insåg vilka problem jag hade 067. T Mmm 068. K Att jag inte fick mig till att gå på jobbet, för att jag hade problem 069. T Mmm 070. K Det var inte ett så nt problem innan jag insåg det 071. T Du har upptäckt nå t nytt, på ett sätt, när du har slutat med droger, när du ser du blir tvungen att ta hänsyn till eller förhålla dig till det 072. K Jag kan ju inte gå påverkad på jobbet, det var ju det jag gjorde annars hade jagju inte varit på jobb, den tiden 073. T Ja, det var på ett sätt nå t positivt i det också då, om man ska tänka så som du säger det 074. K Ja 075. T Även om det på ett yttre sätt kan se ut som att det har blivit ett större problem nu, är det nå t, du har kommit på nå t mer om dig själv som du inte såg när du drogade dig 076. K Ja 19

20 077. T Som du måste förhålla dig till nu 078. K Ja 079. T Ja, annars så scorar du mycket på att det förstör din ekonomi 080. K Mmm Kommentar [cb3]:? 6. Genomgång av faktorer i slutet blir det bra! Samma klient som i exempel 2. Se ovanför. Tid: 43:50 50: T Mmm (paus) det finns några sätt att så (harkling) dela in det här på, och fintugga lite grann på det 920. K Mmhm 921. T Om det ger nå t för dig så där det vet jag inte, men vi kan försöka så får vi se, ska vi se lägga ett så nt ark här på, det här är liksom för den goda delen, och då (harkling) kan man sätta på, flytta de här ut så där, då kan man säga till exempel, 0 där, nej det blev fell vet du, jag följer den där linjen der nu 922. K Mmhm 923. T Då ska jag sätta den där nollan där, så där är det jag ska göra det ja, och så sätter jag den här, den ska jag setta där, nu gör jag det om till tal 924. K Mmhm 925. T Så blir det 2 där och 2 där 3 där och så blir det 4 på den och 4 på den, nej nu 1, 2, 3, då satte jag vel fell på toppen där också då, det var 2 det också då, så blir det 3 på den, så var det 0 der det blir, lite svårt att använda det här, men det går kanske, K Mmhm 927. T 1, 3, och 0, då har vi en, 0 där och så var det 3, 1, 1, 3, 6, 9, 10, 11, så har vi 2, 4, 7. 1, och 5, och så är det lite olika antal här då 928. K Mmhm 929. T Så om en 2, 3, 4, där är det lite under 2, och det här är, det är lite över 2, nej, det blir det inte, så precis lite, 7 delat på 4 det blir nästan K Mmm 931. T Och här lbir det faktisk en halv, och här blir det 5 delat på 4, det blir så där ca 1, och då, då är dom liksom satt i grupper 932. K Mhm 933. T Då skulle det nästan kunna se ut som att 934. K (harkling) 935. T Altså, de här som är samlade där, dom har på ett vis nå t att göra med det att vara positiv 936. K Ja 937. T Glad, idéer, initiativ och så nt 938. K Ja rusen ger mig mycket positivt 20

Inledning... 1. Första delen genomgång av droger och användingsfrekvens... 1. Andra delen genomgång av vad som är positivt med att använda droger...

Inledning... 1. Första delen genomgång av droger och användingsfrekvens... 1. Andra delen genomgång av vad som är positivt med att använda droger... BLA06 T: Terapeut; K: Klient Inledning... 1 Första delen genomgång av droger och användingsfrekvens... 1 Andra delen genomgång av vad som är positivt med att använda droger... 6 Tredje delen genomgång

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Killen i baren - okodad

Killen i baren - okodad Killen i baren - okodad 1. R: (Säger sitt namn och hälsar välkommen.) K: Tack. Ja, e hmm jag tänkte väl bara säga så här att det känns djävligt konstigt å vara här. Jag brukar gå till doktorn när jag...

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Bilaga A Traumaintervju

Bilaga A Traumaintervju Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Värderingsövning -Var går gränsen?

Värderingsövning -Var går gränsen? OBS! jag har lånat grundidén till dessa övningar från flera ställen och sedan anpassat så att man kan använda dem på högstadieelever. Värderingsövning -Var går gränsen? Detta är en övning i att ta ställning

Läs mer

cannabisstudien Röster från Fyra berättelser

cannabisstudien Röster från Fyra berättelser cannabisstudien Röster från Fyra berättelser Under åren 2012-2014 intervjuade forskaren Russell Turner personer som sökte hjälp på Behandlingsgruppen för drogproblems mottagningar. Alla som intervjuades

Läs mer

Den försvunna diamanten

Den försvunna diamanten Den försvunna diamanten Jag sitter utanför museet i London, jag ser en man gå lite misstänksamt ut genom dörren. Jag går in på museet och hör att personalen skriker och säger att diamanten är borta. Diamanten

Läs mer

Bilaga 1 Fallbeskrivningar

Bilaga 1 Fallbeskrivningar Bilaga 1 Fallbeskrivningar FALLBESKRIVNING 13. Låg beredskap för förändring Ett MI-samtal om att medvetandegöra en man om vikten av att sköta sin personliga hygien och att duscha. John, 72 år, är änkling

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

TÖI ROLLSPEL C 002 Sidan 1 av 8 Vardagsjuridik

TÖI ROLLSPEL C 002 Sidan 1 av 8 Vardagsjuridik TÖI RLLSPEL C 002 Sidan 1 av 8 Vardagsjuridik rdlista personundersökning förordna 7-undersökning rättspsykiatrisk klinik försöksutskriven övergångshem gulsot knark olaga hot förundersökningsprotokoll underhållsbidrag

Läs mer

andra... då vill den andra personen plötsligt träffa dig igen.

andra... då vill den andra personen plötsligt träffa dig igen. Högkänslighet Comfort Zone, november 2008 Copyright 1999-2010 Elaine N. Aron, Ph.D. All rights reserved Copyright 2012 den svenska översättningen EM Bruhner. Alla rättigheter reserverade Fler artiklar

Läs mer

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se Hur mår ni? Vad är (drog)missbruk? Missbruk är bruk av sinnesförändrade

Läs mer

Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009

Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009 Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009 Intervjuerna utförda under hösten 2009 av Lena Jonsson Det är just det att jag inser, att även om jag skulle vinna alla pengar

Läs mer

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra.

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende Ordförklaring Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende innebär att man inte längre kan styra över sitt drickande. Alkoholberoende

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

K Hur ser de t ut för dig?

K Hur ser de t ut för dig? Behandlingsguide K Hur ser de t ut för dig? arbetsbl ad (Kryssa för det som stämmer för dig) 1. Är du stressad eller orolig? Jag kan inte tänka klart ( Jag glömmer saker ( Jag har svårt att fokusera (

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

JOBBA I NORGE. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan. tingsrätt. "Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt."

JOBBA I NORGE. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan. tingsrätt. Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan från Bergens tingsrätt. "Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt." 8 VÅRDFOKUS. NUMMER ELVA 2013 Anklagad. Anita Johansson klarade sig med ett nödrop

Läs mer

Motiverande Samtal MI

Motiverande Samtal MI Motiverande Samtal MI grundutbildning neuropsykiatrin UDDEVALLA 27 28 november 2012 Yvonne Bergmark Bröske leg. sjuksköterska, utbildnings & projektkonsult MI-pedagog (MINT) YB Hälsan, Tvååker y.bergmark.broske@telia.com

Läs mer

Motiverande Samtal MI introduktion

Motiverande Samtal MI introduktion Motiverande Samtal MI introduktion NPF barn och ungdomar Göteborg 31 oktober 2012 Yvonne Bergmark Bröske leg. sjuksköterska, utbildnings & projektkonsult MI-pedagog (MINT), utb. av Diplom. Tobaksavvänj.

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Ruth Tekle Baby Jane

Ruth Tekle Baby Jane Ruth Tekle Baby Jane Sofi Oksanen Sofi Oksanen är författaren till boken. Hon är född 1977 (34 år) och uppvuxen i Finland, i den lilla byn Jyväskylä. Hon har finskt och estländskt ursprung. Under sin uppväxt

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Textstöd till oh-bild 1 Myter

Textstöd till oh-bild 1 Myter Textstöd till oh-bild 1 Myter Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Mängder av undersökningar visar istället att du förmedlar till ditt barn att

Läs mer

TÖI ROLLSPEL A - 017 Socialtolkning Sidan 1 av 6

TÖI ROLLSPEL A - 017 Socialtolkning Sidan 1 av 6 ÖI ROLLSPEL A - 017 Socialtolkning Sidan 1 av 6 Ordlista luciafirande tinning isolerad dagen efter - symptom alkoholvanor avvänjningskur deltidsjobb hjälpåtgärder socialtjänstlagen familjerådgivningsbyrå

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig Kvalitetsindex Standard, anhörig Rapport 20111103 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

Individuell träff om att så ett frö till förändring. Översikt

Individuell träff om att så ett frö till förändring. Översikt Individuell träff om att så ett frö till förändring. Översikt Individuell träff om att så ett frö till förändring.... 2 1. Introduktion till kursen... 2 2. Hitta mål.... 4 3. Vad vill jag och vad hindrar

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för?

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för? Lars Tovsten Från: Josefine Svensson Skickat: den 8 december 2012 17:10 Till: Lars.tovsten@gmail.com Ämne: Re: Förhöret... Här kommer kopian. Den 30 okt 2012 15:46 skrev

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ.

Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ. Höra 1 Varför kommer de för sent? Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ. A Ursäkta mig, jag skyndade mig så mycket jag

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Undersökning av Levnadsvillkor och hälsa hos unga vuxna samer.

Undersökning av Levnadsvillkor och hälsa hos unga vuxna samer. UMEÅ UNIVERSITET Inst för Klinisk Vetenskap 901 85 Umeå Identitetsnu. Undersökning av Levnadsvillkor och hälsa hos unga vuxna samer. Samer i Sverige lever under villkor som gör att man kan fundera över

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

I denna broschyrserie ingår:

I denna broschyrserie ingår: Förbered rökstoppet I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Läkemedel vid rökstopp Stopp och håll ut! Tobak och vikt Snus Ett material av Sluta-Röka-Linjen Illustrationer

Läs mer

foto: Johan Alp/bildarkivet Bli fri från cigaretter och snus

foto: Johan Alp/bildarkivet Bli fri från cigaretter och snus foto: Johan Alp/bildarkivet Bli fri från cigaretter och snus De flesta som röker eller snusar ångrar att de någonsin började. Är du en av dem? Du känner säkert många som redan har slutat och kanske frågar

Läs mer

LEKTION 2 Användbarhet

LEKTION 2 Användbarhet LEKTION Användbarhet Uppmärksamma det positiva Fundera och skriv ner olika situationer där barnet gör något positivt och du kan ge ditt barn uppmärksamhet och beröm. Fundera och skriv ner på vilket sätt

Läs mer

European Family Empowerment. Enkät till ungdomar

European Family Empowerment. Enkät till ungdomar European Family Empowerment Enkät till ungdomar ANONYMITET Ingen annan än vi forskare kommer att kunna se dina svar. Dina svar kommer att kodas och kommer inte att visas för någon annan. Resultatet kommer

Läs mer

Mitt Jobb svenska som andraspråk

Mitt Jobb svenska som andraspråk Sara elektriker AV-nummer 41511tv 2 Programvinjett /Sara är i en lägenhet, hon spikar, borrar och monterar./ SARA elektriker. Jag är utbildad starkströmselektriker. Jag har ju alltid gillat mycket tekniska

Läs mer

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Riitta Aikkola Vasa yrkeshögskola 1 ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Inlärning är en förmåga och det går att öva upp sin förmåga att lära sig. Alla har möjlighet att utveckla

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

Rissa von Hult. Tina Persson Hälsoinspiratören www.friskoteket.eu

Rissa von Hult. Tina Persson Hälsoinspiratören www.friskoteket.eu Rissa von Hult Det var en dag i april år 2000 jag var ute på min postrunda och stannade som vanligt till på fårfarmen i Hult för att lämna post. Den här dagen kom vi in på att jag gärna skulle vilja ha

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Årsberättelse 2013-2014

Årsberättelse 2013-2014 Årsberättelse 2013-2014 Optima Paul Hallvar gata madebyloveuf@hotmail.com Affärsidé/ Verksamhetsidé Vårt företag virkar mattor och korgar. Vi har gjort en produktionsplan där vi har delat upp uppgifterna

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Motiverande Samtal (MI)

Motiverande Samtal (MI) Motiverande Samtal (MI) en introduktionsföreläsning Göteborg den 23 september 2010 Yvonne Bergmark Bröske leg. sjuksköterska, utbildnings & projektkonsult, MINT-utbildare YB Hälsan, Tvååker y.bergmark.broske@telia.com

Läs mer

Vägen till ett tobaksfritt liv...

Vägen till ett tobaksfritt liv... Vägen till ett tobaksfritt liv... Varför ska du sluta röka eller snusa? Tobak skadar din hälsa Allvarliga sjukdomar som lungcancer, sjukdomar i lungor och luftrör, exempelvis KOL samt hjärt-kärlsjukdomar

Läs mer

Att vara facklig representant vid uppsägningar

Att vara facklig representant vid uppsägningar Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd

Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd Föräldrar borde förstå att man inte kan diskutera när

Läs mer

Om författaren. Om boken. Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin

Om författaren. Om boken. Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin Om författaren Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin Om boken Klara är elva år och har en kompis som heter Amanda. Det finns en dum kille som heter Tobias.

Läs mer

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011)

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Sammanställning av ASI-data - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Inledning Föreliggande redovisning är ett exempel på vad ASI-data kan användas till. ASI-intervjuerna

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista ÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning Ordlista arbetsskada operationsbord såg (subst.) ta sig samman arbetsledning anmäla skadan överhängande nerv sena sönderskuren samordningstiden olyckshändelse

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning TÖI ROSPE B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning Ordlista infarkt talförmåga diffus smärtförnimmelse hjärtattack disposition (för en sjukdom) omtöcknad squash övervikt kolesterolhalt kolhydrat

Läs mer

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje?

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje? Jobba dig lycklig Att ha ett arbete är en av de absolut viktigaste faktorerna för vår lycka, trots larmrapporter om stress och utbrändhet. Det visar den internationella lyckoforskningen. Bengt Brülde är

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

Nästa Julkort är inskickat av Julian. Den pojken bor i ett avlägset land där tomten i allra högsta grad är vaken men någonting är på tok.

Nästa Julkort är inskickat av Julian. Den pojken bor i ett avlägset land där tomten i allra högsta grad är vaken men någonting är på tok. Värdparet in Nästa Julkort är inskickat av Julian. Den pojken bor i ett avlägset land där tomten i allra högsta grad är vaken men någonting är på tok. Vi ser skolbarnen komma in. Julian mobbas av Charles.

Läs mer

Vilka framtidsplaner har du med ditt arbete? Hur hade du det under din uppväxt?

Vilka framtidsplaner har du med ditt arbete? Hur hade du det under din uppväxt? Vad har du arbetet med förut och vad arbetar du med idag? Vilka framtidsplaner har du med ditt arbete? Hur var skolgången för dig när du var liten? Var har du bott tidigare? Hur hade du det under din uppväxt?

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20120612 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal

Läs mer

Varför långtidsuppföljning?

Varför långtidsuppföljning? Ungdomar, som placerades inom 12 vården i Stockholms län i början av 1990 talet, på grund av antisocialt beteende Jerzy Sarnecki Varför långtidsuppföljning? Teoretiska utgångspunkter Kausalitet Policy

Läs mer

TÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning

TÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning ÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning Ordlista arbetslöshetskassa kassakort montera reparera preliminärt gatubelysning övertid projekt gatukontoret fackman installation armatur arbetsmoment högspänning

Läs mer

Samtal 2: Alex (Okodat) Målbeteende: Undvika ofrivilligt faderskap och sexuell smitta.

Samtal 2: Alex (Okodat) Målbeteende: Undvika ofrivilligt faderskap och sexuell smitta. Samtal 2: Alex (Okodat) Målbeteende: Undvika ofrivilligt faderskap och sexuell smitta. LILO: Är det okej att jag sammanfattar lite? LILO: Tidigare så sa du, eller du bedömde din risk att du blivit smittad

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

Hörmanus. 1 Ett meddelande. A Varför kommer hon för sent? B Vem ska hon träffa?

Hörmanus. 1 Ett meddelande. A Varför kommer hon för sent? B Vem ska hon träffa? 1 Ett meddelande Lyssna på meddelandet. Sätt kryss för rätt svar. Du får lyssna två gånger. Hej Peter! Jag är lite försenad. Jag hinner inte komma till klockan sex. Jag måste köra mamma till ögonläkaren.

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Hur ofta är du frånvarande från skolan?

Hur ofta är du frånvarande från skolan? Hur ofta är du frånvarande från skolan? Hur trivs du i skolan? Umgås du med någon i skolan? Berätta! Vad tänker du om dina lärare? När är det svårt respektive lätt att koncentrera sig i skolan? Vilka skolor

Läs mer

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare Flicka försvunnen - funderingsfrågor, diskussionsfrågor, och skrivövning Ämne: Svenska, SVA Årskurs: 7-9, gymn, vux Lektionstyp: reflektion, diskussion, skrivövning Lektionsåtgång: 2-5 Introduktion Flicka

Läs mer

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen. En ko i garderoben j! är jag här igen, Malin från Rukubacka. Det har hänt He Det en hel del sedan sist och isynnerhet den här sommaren då vi lärde känna en pianotant. Ingenting av det här skulle ha hänt

Läs mer

EU Barn Online II (31/03/2010) 11-16 ÅRINGAR

EU Barn Online II (31/03/2010) 11-16 ÅRINGAR KOPIERA ID- NUMMER FRÅN KONTAKTBLADET LANDSKO D STICKPROVSN UMMER ADRESSNUMMER INTERVJUARENS NAMN OCH NUMMER ADRESS: POSTNUMMER TELEFONNUMMER EU Barn Online II (31/03/2010) 11-16 ÅRINGAR HUR MAN FYLLER

Läs mer

28-dagars Medveten andningsträning

28-dagars Medveten andningsträning 28-dagars Medveten andningsträning Andas bättre - må bättre Medveten andningsträning steg 1 AndningsINDEX 18 FRÅGOR Nedanstående frågor handlar om dina andningsvanor och hur fria eller blockerade dina

Läs mer

Douglas Foley. Habib: Tre gånger guld

Douglas Foley. Habib: Tre gånger guld Douglas Foley Habib: Tre gånger guld Tidigare utgivet av Douglas Foley: Ingen återvändo 2001 Shoo bre 2003 Habib: Meningen med livet 2005 Habib: Friheten minus fyra 2005 Habib: Paris tur och retur 2006

Läs mer

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL Olika perspektiv i synen på barnen Riskperspektiv en riskgrupp för psykisk ohälsa, missbruk

Läs mer

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv FÖR BARNENS SKULL Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv Maria.Bangura_Arvidsson@soch.lu.se, id hl Socialhögskolan, l Lunds universitet it t Föreläsningen Familjerätts-

Läs mer

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem)

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) Det här instrumentet har konstruerats med utgångspunkt från vad forskning och praktik visar är

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

"Vad som är viktigt i mitt liv Personal Goals and Values Card Sorting Task utarbetade för individer med Schizofreni.

Vad som är viktigt i mitt liv Personal Goals and Values Card Sorting Task utarbetade för individer med Schizofreni. "Vad som är viktigt i mitt liv Personal Goals and Values Card Sorting Task utarbetade för individer med Schizofreni. Theresa B Moyers och Steve Martino Översättning Paul Harris och Carina Bång Att använda

Läs mer

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren qvo vadis? 2007-01-11 Av Ellenor Lindgren SCEN 1 HEMMA Publikinsläpp. tar emot publiken och förklarar att slagit huvudet. har bandage runt huvudet och ligger och ojar sig på scenen. leker och gör skuggspel.

Läs mer

Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner

Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner Alkohol och olyckor Vi lever i ett land där många ser alkohol som en naturlig del av livet. Vid privata fester

Läs mer

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om mat och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och din hälsa som sen utgör

Läs mer

2014-04-21 DETTA SKA JAG RESONERA MER ER OM SVÅR PSYKISK SJUKDOM OCH MYTEN OM SJÄLVMEDICINERING SVÅR PSYKISK SJUKDOM OCH RISKBRUK

2014-04-21 DETTA SKA JAG RESONERA MER ER OM SVÅR PSYKISK SJUKDOM OCH MYTEN OM SJÄLVMEDICINERING SVÅR PSYKISK SJUKDOM OCH RISKBRUK DETTA SKA JAG RESONERA MER ER OM SVÅR PSYKISK SJUKDOM OCH ALKOHOL MYTER / RISKER / FÖRÄNDRING Karlstad 28 april 2014 peter.wirbing@telia.com Myten om alkohol som självmedicinering Hur personer med dubbla

Läs mer