Svenska knäprotesregistret, NKR14-031

Transkript

1 Svenska knäprotesregistret, NKR Svenska knäprotesregistret Sammanfattning Beskriv kortfattat punkterna nedan Förklaringarna till rubrikerna återfinns under respektive huvudrubrik senare i ansökan. Skriv så att den lätt kan förstås också av en icke medicinskt skolad person. - Bakgrund en kort beskrivning av problemområdet och dess relevans - Registrets syfte - Viktigaste process- och resultatmåtten - Täckningsgrad - både av behandlande enheter och behandlade patienter - Analys/återkoppling - Exempel på förbättringar som registret har bidragit med eller som ett nytt register kan förväntas bidra med På initiativ av Svensk Ortopedisk Förening rapporteras sedan 1975 operationer med konstgjorda knäleder till en central databas i Lund. Registret var det första i Sverige av denna typ och avsikten med projektet är att identifiera lämpliga resp. olämpliga kombinationer av proteser och sjukdomstillstånd i knäleden. Ca 5 procent av de primära proteserna behöver omopereras inom 10 år p. g. a. olika problem men frekvensen omoperationer varierar och kan för ej tillfredsställande implantat/metoder bli väsentligen högre än genomsnittet. Syftet är att identifiera problem tidigt således att användandet av olämpliga proteser och/eller metoder begränsas och därmed patientlidandet och kostnaderna. Knäregistret baserar sig på resultatmått där man använder sig primärt av ett minimalt dataset med uppgifter om ålder, grundsjukdom, operationsplats, inopererade implantat och fixation (cementering). Sedan följes patienterna för att identifiera eventuella misslyckanden. Genom statistisk bearbetning kan man sedan bedöma riskerna för misslyckanden och göra jämförelser. Ytterligare resultatsmått fås genom riktade enkäter till patienter för utvärdering av patienttillfredsställelse och hälsa. Volymer och behov värderas genom jämförelse av regioner, studier av åldersfördelning samt genom användande av enkäter. Alla kliniker som utför knäprotesingrepp deltar i projektet, d v s täckningsgraden på kliniknivå är 100 %. Efter validering av registret 1997 och efterföljande samkörning med EpC uppskattas inrapporteringsgraden till registret att vara ca 97 %. En separat studie av datakvaliteten som gjordes under året visade också tillförlitlig registrering. Vi gör huvudsakligen epidemiologiska analyser och överlevnadsanalyser men studerar också upplevd patienttillfredsställelse och specifika hälsomått. Rapportering från registret sker på flera sätt; muntligen, skriftligen samt i datoriserad form. Vid årliga möten med kontaktläkare från de deltagande klinikerna sprids aktuella forskningsresultat. Genom årsrapporter och vetenskapliga artiklar samt med deltagande i nationella och internationella möten, sprider registret information till professionen och direkt till besökare via hemsidan. Det kliniska förbättringsarbetet sker genom spridande av kunskap till den ortopediska professionen om vilka metoder och protesval som ger bäst resultat. Detta har resulterat i att den Svenska omopertionsfrekvensen är låg i internationellt sammanhang. Patienterna har direkt nytta av registerinformation då de kan få säkrare uppgifter om vad de kan förvänta sig av operationen, varför vissa metoder anses lämpliga och om och när det är lämpligt att operera. Även beslutsfattare kan förväntas vara mera villiga att finansiera en verksamhet där vi kan visa patient- och kostnadsnytta av en behandling, där förbättring i behandlingsresultaten skett över tid och framtida behov kan förutses. Motivera om registret anser sig ligga på annan certifieringsnivå än för registret tilldelad

2 Knäprotesregistret blev initierat 1975 av Svensk Ortopedisk Förening och är det äldsta nationella artroplastikregistret. I över 20 år var det världens enda nationella knäprotesregiser och den plats man sökte information om resultat för patienter opererade med knäprotes. Registret har legat framme i analystekniken och publicerade en av de första artiklarna där man använde överlevnadsstatistik i protessammanhang. Om det inte var det första, så var det ett av de första registren tog emot samt levererade data till klinikerna på datoriserad form (The Swedish Knee Arthroplasty Register - The inside story. Acta Orthop. 2010; 81 (1): 5-7). Registret har sedan många år 100% täckning och mera än 95% kompletthet avseende primäroperationer (97% i 2011) enligt samkör mot Patientregistret. I ett valideringsprojekt där man besökte ett antal sjukhus och genomgick journalhandlingar visade registret sig ha hög validitet och datakvalitet (rapport har levererats till SKL). Förutom att berätta om sina rön i vetenskapliga artiklar och på möten har registret i mera än 2 decennier hållit årliga kontaktläkarmöten samt levererat klinikspecifika rapporter för sjukhusen att använda i sitt förbättringsarbete. Att dessa rapporter nyttjas på plats visades i en nyligen utförd enkät till registrets kontaktläkare där 53% angav att information lett till åtgärder på hemortskliniken utökade registret antalet variabler att rapportera som omfattar operatonsteknik och medicinsk profylax inför operationen. Redan nu har man kunnat notera förbättring i hur antibiotika administreras men på lång sikt hoppas vi kunna leverera information hur långtidsresultaten påverkas av de tekniska detaljerna och profylaxen. Registret har deltaget i utförandet av riktlinjer på olika sätt, nu senast angående behandlingen av infekterade knäproteser. Sedan starten av Öppna Jämförelser har registret levererat uppgifter, de senaste 2 åren på kliniknivå. Uppgifter om registret med variabellista har levererats till Registerservice och finns nu publicerade på deras hemsida. Registret har under året börjat ta emot PROM data inmatade lokalt på klinikerna via en webbapplikation men i dagsläget är det 8 sjukhus som levererar PROM. Sedan årsskiftet har man också börjat registrera höga knäosteotomier, en ledsparande kirurgi som kan användas främst hos yngre och/eller fysiskt aktivare patienter med knäartros. En speciell webbsida för knäprotespatienter har utvecklats och blev klar under september ( Knäprotesregistret har således varit i spetsen vad gäller användande av centraliserad och decentraliserad datainmatning, utveckling av analyser samt återrapportering till deltagande kliniker. Sverige har världens lägsta omoperationsfrekvens efter knäprotesoperationer vilket registrets verksamhet har bidragit stark till. Vi menar att registret hör hemma på certifieringsnivå 1. Ange viktigaste aktiviteterna/ förändringarna i registret från föregående år Ange i punktform de viktigaste aktiviteterna/förändringarna i registret sedan den förra ansökningsomgången. Ex. om registret har webbaserats, förbättringsprojekt initierats, styrgrupp breddats etc. Syftet med denna fråga är primärt att på ett enkelt sätt följa upp det som hänt sedan den förra ansökningsomgången. Inkludera de åtgärder som initierats till följd av förra årets utlåtande. (max 4000 tecken, inkl. blanksteg) Sedan årsskiftet har man börjat registrera knäosteotomier som i motsatts till knäproteskirurgi har en indikation främst hos yngre och/eller fysiskt aktivare patienter med knäartros. Knäosteotomi fördröjer och i bästa fall eliminera behovet av en knäprotes. Vi uppskattar att ca ingrepp utförs årligen för artros och därför att incidensen av proteskirurgi ökar bland unga är det viktigt att utreda hur denna ledsparande kirurgi står sig mot proteskirurgin. Under året tog registret i bruk webbinmatning för PROM data och 8 kliniker levererar för närvarande sådana uppgifter och fler är på gång under året Registret har fortsatt med det valideringsprojekt av datakvaliteten som påbörjades i 2011 där man igenom sjukhusbesök jämför journalhandlingar med reigisterdata. Besöken resulterade i förbättrat samarbete med klinikerna och förbättring av registreringsrutinerna vilket vi bedömer att ha en kvalitetshöjande effekt på sikt. Ett samarbetsprojekt med RegisterService påbörjades i syftet att utvårdera vilka ICD10 och NOMESCO koder man skall använda när man vill hitta oönskade händelser efter knäproteskirurgi i vårdregistren. I samband med detta har samkörningar gjorts mellan knäprotesregistret och patientregistret. Arbetet kommer att fortsätta och kommer förhoppningsvis att öka vår kunskap om vilka andra komplikationer än revision inträffar i samband med knäprotesoperation. Syftet är att presentera dessa data i samband med nästa års rapport Vår plattform har kompletterats med valideringsprocesser för att hitta avvikelser och systematiska fel

3 Vi har utvecklat våra hemsidor med en sida för patienter och en förhoppningsvis bättre sida för professionen med online data och säker inloggning för dataåtkomst. Demoversion för professionen finns att beskåda på respektive. Arbetet med patientsidan blev klart i september ( och professionssidan färdigställs senare under året. Ange de viktigaste planerade aktiviteterna/ förändringarna i registret för det kommande året Ange i punktform de viktigaste planerade aktiviteterna/förändringarna i registret. Ex. om registret ska webbaseras, förbättringsprojekt initieras, styrgrupp breddas etc. (max 4000 tecken, inkl. blanksteg) Eftersom man gjort stora förändringer under gångna året där man börjat registrera knäosteotomier, startat webbinmatning av PROM data samt utvecklat hemsidor och påbörjat ett samkörningsprojekt med RegisterService avser vi inte att initiera någre större förändringar under det kommande året men däremot utvärdera hur ändringarna fungerar samt förfina eller ändra det som behövs. Har registret fått extra anslag föregående år för särskilda satsningar? Nej Beskriv aktiviteterna samt resultat Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Svenska knäprotesregistret Registrets kortnamn SKAR Nummer 31 Startår 1975 Webbadress till registrets webbplats Information riktad till patienter/allmänhet finns på webbplatsen Ja Epost till registret knee@med.lu.se Registerhuvudman/centralt personuppgiftsansvarig myndighet Region Skåne Namn på personuppgiftsombud som registret är anmält till Rita Jedlert Certifieringsnivå 2 Kategori Rörelseorganens sjukdomar Kontaktperson Otto Robertsson Telefon till extra kontaktperson Epost till extra kontaktperson otto.robertsson@med.lu.se Kontaktuppgifter Förnamn Martin Efternamn Sundberg Telefonnummer (inklusive riktnummer) E-post martin.sundberg@med.lu.se Sjukhus/Vårdcentral Skånes Universitetssjukhus Lund Arbetsplats Ortopedkliniken

4 Arbetsplats Ortopedkliniken Adress Getingevägen Postnummer Stad Lund Steg 3 - Relevans Volym i Sverige Ange totalt antal berörda patienter/brukare/individer per år i Sverige (ange källhänvisning). Sker förändringar i volymen? Antalet operationer har ständigt ökat i Sverige. För 2012 rapporterades primära knäprotesoperationer till knäprotesregistret vilket var en ökning med 3,8% jämfört med Antalet patienter som behandlas är något färre än antalet protesingrepp därför att en dryg fjärdedel av alla registrerade patienter har opererats i båda knälederna. Även om den ökning i antalet operationer vi noterat de senaste åren verkar ha stannat av är det sannolikt att det bara är tillfälligt därför att incidensen i Sverige fortfarande är lägre än i länder som USA (Kurtz et al. 2007) och Australien (AOANJRR annual report 2011). Kostnad Beskriv om möjligt, kända kostnader för vården av patientgruppen, ex läkemedel, behandlingar och vårddagar, samt samhällskostnader (ange källhänvisning). Kostnaden för operation av en primär knäprotes ligger kring SKr (material och vårdkostnad). Mera än operationer utfördes 2012 varav dryg tredjedel var hos patienter i arbetsför ålder (<65 år). Samhällskostnaden för enbart ingreppet och arbetsbortfallet kring det är därför väsentligt. Kostaden för misslyckanden där operationen får göras om är avsevärt dyrare, speciellt når det handlar om infektioner. Tidigare har nämnts kostnader som upp till 6 gånger kostnaden för primäroperationen. Någon färsk information finns inte tillgänglig men registret medverkar i en studie där man försöker ta reda på detta. Beskriv patientens hela vårdkedja och totala vårdbehov samt registrets del i uppföljningen av vården inom denna vårdkedja Att få inopererat en knäprotes kräver förutom ortopeder tillgång till rutinerad anestesi- och operationspersonal, sjukgymnaster samt allmänt omhändertagande under och efter operationen. Knäprotesregistrets huvudsakliga uppföljning gäller vad som händer under och kring själva operationsingreppet och hur det kan påverka risken för senare omoperationer. Sedan 2009 registreras också processvariabler (t.ex. tidspunkt för administrering av antibiotika) vilket i sin tur kan bidra till utvärdering av själva processerna och hur rekommendationerna följs. Ge argument för behovet av ett kvalitetsregister för att säkra och utveckla verksamheten inom det område registret avser Beskriv problemets allvarlighetsgrad, kunskapsläge vad gäller behandlingsmöjligheter och deras effekter på överlevnad och hälsorelaterad livskvalitet. Finns det evidensbaserade metoder? Finns nationella riktlinjer? Hur är utvecklingen; är nya metoder på väg in? Knäartros påverkar avsevärt livskvaliteten hos de patienter som drabbas med svår värk i vila, rörelsesmärta och reducerad gångsträcka. I lindrigare fall kan konservativ behandling med smärtmedicinering, inflammationsdämpande medel, sjukgymnastik och olika hjälpmedel försökas. I de mera avancerade fallen kan man för närvarande enbart erbjuda operation vilket i de flesta fallen innebär insättande av en konstgjord led. Operationen förbättrar avsevärt livskvaliteten hos de drabbade, vilket har visats i flera studier. Med optimal operationsteknik och protesval uppskattas risken för omoperation, att vara ca 5% de första 10 åren efter

5 operationen, för genomsnittspatienten. Risken för revision påverkas av många faktorer. Eftersom det trots allt är relativt få fall som revideras behövs det för analys ett stort antal fall för att kunna påvisa eventuella statistiskt signifikanta skillnader i revisionsfrekvensen, varför de nationella registren är viktiga. Om man bortser från information från de Skandinaviska Nationella Registren, och nu senare år också register i Australien och England får man konstatera att det finns väldig små möjligheter att göra en kvalificerad bedömning av vilka implantat eller operationsmetoder är att föredra. Därför är det av stor vikt att de stora nationella registren inom stora sjukdomsbehandlings-grupper fortsätter som underlag för forskning och kvalitetssäkring, speciellt som det ständigt introduceras nya implantat och operationstekniker som måste utvärderas. I samverkan med RegisterCentrum Syd (tidigare NKO) har utvecklats en rapport med förslag på behandlingsindikationer för knäartros. Rapporten finns att ladda ner ifrån För knäartros är nationella riktlinjer under utarbetning som del av riktlinjerna för vård av rörelsesorganens sjukdommar men i den versionen som utkom hösten 2010 berörs inte kirurgi med knäledsprotes. Syfte Ange syftet med det nationella registret och hur registerdata kan bidra till verksamhetsutveckling inom området. Information som återförs från registret har varnat för bristfällig teknik och implantat, stimulerat kliniker och kirurger till att förbättra rutiner, redovisat eventuella regionala skillnader i behov, typ av behandling m m. Registret bidrar kontinuerligt med rådgivning till kirurger angående val av implantat, teknik och patienturval. Patienterna kan få säkrare uppgifter om vad de kan förvänta sig av operationen, varför vissa metoder anses lämpliga och om och när det är lämpligt att operera. Med registrering av processvariabler kan man utvärdera sjukhusrutiner vilket kan förbättra verksamhetsutvecklingen och en viss förbättring i rutinerna kring administration av antibiotika har noterats som kan härledas till uppmärksamheten av problemet kring själva registreringen. Till sist bör man nämna att beslutsfattare kan förväntas vara mera villiga att bidra till en verksamhet där vi kan visa tydliga indikationer, patient- och kostnadsnytta av en behandling, där förbättring i behandlingsresultaten skett över tid och framtida behov kan förutses. Beskriv avgränsning till närliggande register Knäprotesregistret datainsamling började 1975 och det blev således det första "kvalitets" registret av denna typ. Det är det enda registret som registrerar protesdelar och kirurgiska metoder vid knäledsoperationer för att sedan följa patienterna över tid i syftet att upptäcka och analysera misslyckanden. För de variabler som hittills registrerats finns det ingen oklar avgränsning till andra register. I samband med önskemål om utökning av de variabler som registreras, t.ex. de såkallade PROM (patient reported outcome measures) kan det på sjukhusnivå uppstå problem med avgränsning från andra register som samlar in liknande variabler således att en viss samording mellan registren blir nödvändig. Steg 4 - Samverkan Hur sker samverkan med närliggande register? Knäregistret samverkar med andra register på olika sätt: 1) Gemensama möten med kontaktläkare för olika register exempelvis cancer, reuma etc. 2) Samverkan genom samkörning av identifierbara patientdata 3) Samverkan genom jämförelse av aggregerade resultat. 4) Samverkan inom Nationellt Kompetenscentrum för Ortopedi (RC Syd) Som exempel på det första har Knäregistret och Höftregistret i flera år hållit gemensamma årliga möten med företrädare för protesindustrin samt kontaktläkare och sekreterare från deltagande kliniker. Dessa möten har använts för att redogöra för gängse rutiner samt diskutera förbättringar eller ändringar, men även för att informera om förestående forskningsprojekt och redovisa de senaste forskningsresultaten. På detta sätt har

6 man lyckats skapa personligare kontakt mellan kontaktläkare och register och förhoppningsvis lyckats motivera deltagarna till att rapportera så noggrant som möjligt. Samkörning av olika register på individnivå har blivit svårare efter att Pul-lagen genomfördes. Tidigare kunde samkörning göras genom tillstånd från Datainspektionen och etiska nämnder och knäregistret utnyttjade denna möjlighet. Således genomfördes samkörning med PAS- registret årligen Skälet till detta var att den metoden ansågs mest effektiv för att begränsa bortfall. Det finns dock indikationer på att det på senare tid har blivit lättare att få uppgifter från officiella register. Således har samkörning med tumörregistret skett för analys om ökad risk för tumörutveckling vid knäprotes. Registret har också samkörts mot folkbokföringen för att få aktuella adressuppgifter före utskick av enkäter samt för att få information om eventuella dödsdatum. Beskriv även annan relevant samverkan Aggregerade resultat kan jämföras mellan olika register utan tillstånd. På detta sätt har man jämfört resultat mellan de Skandinaviska länderna som har nationella register men även med register i andra lander vilket har resulterat i flertal vetenskapliga artiklar. Registret har även arbetat aktivt med Australiensiska registret med att utarbeta definitioner, termer och klassifikationer inom knäproteskirurgin. Med samma register samt registret för Kaiser Permanente i Kalifornien och senare inom ICOR samarbetet har knäprotesregistret varit aktivt medverkande i uppbyggnaden av en internationell databas över knäprotesimplantat. Dessa projekt kommer småningom att underlätta internationella jämförelser av resultat. Har registret haft kontakt med ett Registercentrum eller Regionalt Cancercentrum? Benämning RC VGR- Registercentrum i Västra Götaland RC-Syd- Registercentrum Syd (tidigare NKO) eller EyeNet UCR, Uppsala Clinical Research Center QRC Stockholm RC Norr RC Sydost Regionalt cancer centrum Värde Nej Faktisk anslutning/samverkan Nej Nej Nej Nej Faktisk anslutning/samverkan Kommentar angående kontakt med Registercentrum eller RCC Knäregistret har omfattande samarbete med RC Syd vilket man delar lokaler med. Detta samarbeten har redan resulterat i flera vetenskapliga arbeten. Samverkan med näringslivet Registret har samverkan med näringslivet Svar: Ja Beskriv pågående och planerade aktiviteter (ex rapportering av biverkningsdata till läkemedelsföretag, produktuppföljning, innovation och produktutveckling) Registret har levererat uppgifter till protesleverantörer angående överlevnaden och komplikationsmönstret för deras produkter. Det finns planer på att i framtiden kunna erbjuda leverantörerna en säker inloggning på registrets hemsida för att kontinuerligt få uppgifter om de av deras produkter som har fått avlägsnas eller bytas. Steg 5 - Kompetens och förankring inom vård och omsorg

7 Styrgrupp Ange medlemmarnas namn, arbetsplats, ort och yrke samt eventuell akademisk titel, även medverkande företrädare för patienter/brukare eller närstående Förnamn Efternamn Akademisk titel Arbetsplats Yrke Martin Sundberg Docent Lund Läkare Kjell-Gunnar Nilsson Professor Umeå Läkare Johan Kärrholm Professor Mölndal Läkare Peter Ljung Med dr Hässleholm Läkare Otto Robertsson Med dr Lund Läkare Susanna Söderström Bollnäs Läkare Annette W-Dahl Docent Lund Sjuksköterska Jonas Ranstam Professor Lund Statistiker Hur är gruppens kompetens att driva ett kvalitetsregister? Tydliggör specifikt styrgruppens, och eventuella andra centrala gruppers, kompetens och erfarenhet gällande: Att driva ett Nationella Kvalitetsregister Gruppen har omfattande kännedom till utförande vård och uppföljning av knäproteskirurgi. Den inkluderar också flera individer med erfarenhet av PROM analyser. De får därför anses vara särdeles kompetenta på området. Registrets omfattande publikationslista talar också för hög kompetens inom registerforskning. Förbättringsmetodik Registreringen och analyserna resulterar i ett faktaunderlag som kan användas för förbättringar. Att styrguppen kommer från hela landet och innehåller kvinnor och män, läkare samt sjuksköterska, alla med stor kunskap om operationsförfarandet ökar sannolikheten för att resultaten kommer till praktisk användning i förbättringsarbeten på plats. Biostatisk och epidemiologi Som första nationella artroplastikregistret har man varit ledande i biostatistik och epidemiologi för denna patient gruppen (se: The Swedish Knee Arthroplasty Register - The inside story. Acta Orthop. 2010; 81 (1): 5-7). Under lång tid fick man söka hjälp hos kompetenta statistiska konsulter men de senare åren har registret haft nära samarbete med RCSyd vilka man delar lokaler med. Relevanta kliniska ämnen Relevanta kliniska kunskaperna finns inom gruppen vilken har erfarenhet av patienter med knäsjukdomar och deras behandling. De kunskaperna gäller inte enbart behandling genom protesförsörjning men även ledsparande kirurgi såväl som icke kirurgisk behandling. Hur kompenserar man för den kompetens man inte har? Genom samarbete med RegisterCentrum Syd, och vid behov andra professioner som reumatologer och hälsoekonomer får registret tillgång till extern kompetens. Registret samarbetar också med samma typ av register i andra länder vilket breddar kompetensen. Inga kompletteringar/förändringar är planerade i nuläget. Förankring Beskriv registrets professionella och geografiska förankring, exempelvis via specialistföreningar och nationella nätverk. Finns planer på förändringar under kommande år?

8 Knäregistret startades av Svensk Ortopedisk Förening (SOF) 1975 och styrgruppen väljs på föreningens årsmöte. Alla kliniker som i Sverige opererar konstgjorda knäleder deltar. Registret har nära samarbete med RegisterCentrum Syd. Svenska Höft och Knäföreningen som är en del av SOF är representerade i styrelsen. Några förändringar planeras inte under Finns patient/ brukarrepresentant eller motsvarande med i registrets styrgrupp? Nej Finns annan samverkan med patient/brukare Ja Beskrivning kommentar till ovanstående frågor Reumatikerförbundet har tillfrågats om de är intresserade av att vara representerade i registrets styrgrupp men svar föreligger ej. I samband med utveckling av en ny hemsida har fokusgrupper med patienter utfrågats för att ta reda på vilken information de önskade inför och efter operation. 95% av de patienter som får knäprotes har artros. Artrospatienter har ingen egen förening men är inkluderade i Reumatikerförbundet. Registerpersonal har deltagit i projekt hos förbundet och suttit i föreningens styrelse. Steg 6 - Volym och täckningsgrad i registret Ange antal registreringar per kalenderår Vilka är inklusionskriterierna för registret? Invånare i Sverige som opereras i Sverige med en konstgjord knäled registreras. Separat registrering görs för respektive knä. Definiera täckningsgraden för registret - hur mäter ni; vad ingår i täljare respektive nämnare? Vi definierar täckningsgrad som antalet sjukhus som rapporterar till registret dividerat med totalantalet sjukhus som utför knäprotesoperationer (=100%). Vi definierar kompletthetsgrad som antalet operationer som rapporteras till registret dividerat med totalantalet operationer som utförs i landet. Kompletthetsgraden uppskattas genom samkör mot Patientregistret (vårdtillfällen) (=97%). Vilken är den aktuella täckningsgraden enligt denna definition? 100% Hur många enheter i landet genomför aktuell behandling? 75 st

9 Hur många enheter deltar i registret? 75 st Ange täckningsgraden vid uppföljningstillfällen, om sådana finns, exempelvis sexmånaders- eller ettårsuppföljning? 100% Deltagande enheter Om registret har låg täckningsgrad ange vilka enheter som deltar, om registret har hög täckningsgrad ange vilka som inte deltar. Alla enheter som utför knäprotesopertioner rapporterar till registret. Vid låg täckningsgrad, ange plan för ökad täckningsgrad Täckningsgraden enligt definitionen ovan är 100% medan komplettheten (antalet operationer/totalantalet operationer) är 97% vilket vi anser bra. Om man ifrån patientregistret fick information på individnivå om misstänkt icke rapporterade fall så skulle kvaliteten kunna ytterligare förbättras. Tyvärr har registret inte kunnat få sådan information sedan Pul lagen infördes. För att förbättra registreringen och datakvaliteteten utför registerpersonal sjukhusbesök där komplettheten i rapporteringen och datakvaliteten granskas. Hur har registerdatas validitet och reliabilitet undersökts och vad blev resultatet? Med valida data avser vi hur väl måtten beskriver det som avses att mätas. Med reliabla data avser vi hur reproducerbara och pålitliga data är. Hur har exempelvis registret hanterat problem med bortfall och felregistreringar. Hur har täckningsgraden undersökts? Ett separat bidrag från SKL gjorde det möjligt för registret att undersöka detta hösten Man besökte 9 kliniker, slumpmässigt utvalda från hela landet vilka tidigare ombetts att, från den 1 mars 2010 och framåt, ta fram relevanta data för 25 konsekutivt utförda knäprotesoperationer från deras elektroniska och/eller pappersjournaler. Vid besöket fylldes sedan registrets inrapporteringsformulär i på nytt, men nu med data hämtade på plats från journalhandlingar. På så sätt kunde man bedöma rapporteringen för 225 operationer. Resultatet indikerar mycket god/hög datafångst som också bekräftas i samkör mot patientregistret. Även uppgifterna om grunddata och de insatta komponenterna/fixationen var mycket bra i registret där < 1% var fel inmatade från originalformuläret eller skiljde sig från informationen inhämtad vid besöket. Däremot kunde några av uppgifterna avseende insatta komponenter och deras fixation inte hittas vid platsbesöket även om de fanns registrerade. Klinikerna var således bra på att rapportera grunddata och information om insatta komponenter för de utförda knäproteserna men också att kompletteringsgraden får anses vara god avseende de 13 nya variablerna som introducerades 1 januari 2009 och som endast hade registrerats under 14 månader då urvalet av operationerna som validerades var från 1 mars Man fann dock för vissa variabler, där originalunderlaget skilde sig från de senare inhämtade uppgifterna, att det kan vara omöjligt att avgöra i efterhand vad exakt gjordes. En mera utförlig rapport lämnades till SKL våren Valideringen resulterade i förbättrade rutiner och kontakt med registerpersonal varför registret har fortsatt med sjukhusbesök och valideringskontroller under Register i andra länder Registret används i andra länder / planer finns på användning i andra länder Svar: Ja

10 Beskriv kortfattat dess omfattning och på vilket sätt. Förutom samarbete med individuella register så samarbetar registret med register i andra länder inom ramen av NARA (Nordic Arthroplasty Register Association), ISAR (International Society of Arthroplasty Registers) och ICOR (International Consortium of Orthopedic Registries), det senaste initierat av FDA (Federal Drug Administration) i USA. Man försöker komma överens om definitioner av termer, klassifikationer av implantat, vilka minimala datasätt är önskvärda, vilka statistiska metoder är lämpliga mm. Målet är att registren närmar sig varandra således att det i framtiden blir lättare att jämföra de enskilda ländernas resultat i vetenskapliga artiklar och rapporter men också att komma överens om en struktur som gör det lättare för nya register att börja sin verksamhet. Inom NARA görs också analyser på gemensamma avidentifierade datasätt. Samarbeten har redan resulterat i ett antal vetenskapliga artiklar vilka hittas i vår publikationslista. Kommentar till ovanstående frågor Antalet registreringar anger antalet primäroperationer. Varje knä registreras separat således att antalet patienter är färre än antalet operationer. Steg 7 - Mått Bakgrundsdata Ange de viktigaste demografiska data som samlas i registret för att karaktärisera deltagande individer. Vilka data samlas i registret för att karaktärisera deltagande enheter? Registret registrerar följande uppgifter om patienterna vid primäroperationen samt eventuella omoperationer. personnummer, (kön, ålder), vilken sida (sidor) opererades, längd, vikt (BMI) och ASA klass. Vid primäroperationstillfället registreras diagnosen och vid en eventuell omoperation anledningen till denna. Ytterligare information om patienternas tillfredsställelse och hälsa fås genom riktade enkäter och pilotstudier men är för närvarande inte del av den landstäckande kontinuerliga registreringen. Man planererar att snart också registrera patienternas bostadsort vid operationstillfället vilket inte har gjorts hittills. De deltagande enheterna registreras med nummer som anger lokalisationen av sjukhuset (men inte sjukvårdshuvudmannen). Andra bakgrundsdata (som antal läkare/personal...) registreras inte. Processmått på kvalitet Ange de viktigaste processmåtten (max 10) och ge argument för val av just dessa. Har förändringar/utveckling skett av mått? De viktigaste procesmåtten är Protesval Fixationsmetod Operationsteknik (MIS (Minimally Invasive Surgery)/CAS (Computer Aided Surgery)) Användande av dränage Användande av blodtomt fält Typen av anestesi Användande av LIA (lokal infiltrationsanalgesi) Typen av trombosprofylax och när den ges Typen av profylaktisk antibiotika och när den ges Operationstid När beslut tas om vilka variabler ett register önskar inkludera måste hänsyn tas till att rapportering hittills varit frivillig

11 och att för många och komplicerade frågor kan resultera i minskad frekvens av komplett besvarade frågor och svarsfrekvens. Detta lärde sig knäprotesregistret tidigt varför det länge enbart registrerade ett så kallat minimalt dataset med få frågor som inkluderade valet av implantat, fixationsmetod och operationsteknink som historiskt varit av störst intresse när man analyserat risker för omoperation. Först 2009 efter längre tids bra svarfrekvens på det minimala antalet frågor vågade registret utöka antalet (se ovan). Man beslöt sig för väl definierade frågor av intresse för operatörerna och som kunde tänkas påverka resultaten. Samtidigt önskade man ha processmått som kunde användas på kortare sikt. Registreringen av tidpunkten för administrering av antibiotika var just ett processmått där man kunde se huruvida behandlingen följde de rekommenderade rutinerna. Resultaten som rapporterades till klinikerna första gången i 2010 har redan lett till förbättringar. För de flesta processmåtten måste patienterna dock följas på lång sikt för att få veta vilka processer ger störst kvalitetet och därmed de bästa resultaten. Resultatmått Ange de viktigaste resultatmåtten (max 10) och ge argument för val av just dessa. Har förändringar/utveckling skett av mått? De viktigaste resultatmåtten är: Operationsfrekvensen för olika grupper (kön, diagnoser, regioner) Den kumulativa 10-års revisionsfrekvensen för olika grupper och implantat Förekomsten av allvarligare komplikationer som infektioner vilka kan resultera i steloperationer, borttagande av protes eller amputationer. Ytterligare resultatmått har anskaffats genom riktade enkäter till patienter för utvärdering av patienttillfredsställelse och hälsa (SF12, Oxford12, EuroQol, KOOS). För utvärdering av hur man kan insamla och använda pre- och postoperativa PROM data (Patienttilfredsställelse, Charnley klass, EQ5D och KOOS) pågår ett pilotprojekt på 8 kliniker. Resultatet av detta projekt kommer att påverka hur och om registret kan införa en sådan registrering på nationell nivå. Projektet redovisas i årets rapport. Processmått som volymer och behov kan värderas genom jämförelse av regioner, studier av åldersfördelning samt användande av enkäter. I knäproteskirurgins ungdom krävdes grav ledsjukdom med invaliditet för att motivera operation och för dessa patienter fanns knappast andra behandlingsalternativ. Därför uppfattades även en kortsiktig fördel av ett ingrepp som ett lyckat resultat så länge operationen inte förorsakade andra besvärligare komplikationer. Det är därför förståligt att huvudintresset i början fokuserade på risken för misslyckanden och komplikationer och mindre på graden av förbättring av funktion och livskvalité. När artroplastik senare blev ett säkert och tillförlitligt ingrepp (även för patienter med mindre grad av handikapp) kom graden av förbättring i fokus. Därför försökte Registret redan på sjuttiotalet att ta reda på kliniska resultat med hjälp av uppföljningsformulär enligt brittisk modell. Detta försök misslyckades dock därför att kirurgerna fann arbetsbördan med att fylla i formulären för stor. Det är först under senare år som registret har börjat använda direktutskick med dataanpassade brevenkäter med hälsoformulär för att ta reda på hur patienterna mår subjektivt. Knäregistret bygger dock huvudsakligen på ett minimalt dataset av uppgifter som behövs för beräkningar där frekvensen av misslyckanden sätts i relation till de implantat och metoder som användes för olika sjukdomstillstånd. Innehåller registret professionsbedömda mått på patientens funktionsförmåga? Nej Innehåller registret patientrapporterade mått inom något av följande områden? EQ-5D

12 Ja idag 8 kliniker rapporterar numera EQ-5D men registreringen är för närvarande inte landstäckande. SF36/RAND 36 Nej Annat generiskt instrument för hälsorelaterad livskvalitet Ja idag 8 kliniker rapporterar Charnley klassifikation, men registreringen är för närvarande inte landstäckande. Sjukdomsspecifikt instrument för hälsorelaterad livskvalitet Ja idag 8 kliniker rapporterar uppgifter om KOOS som innehåller dimensionerna knärelaterad smärta, symtom, ADL, sport och rekreationsfunktion samt livskvalitet, men registreringen är för närvarande inte landstäckande. Andra patientrapporterade utfall, exempelvis function, symptom Ja idag 8 kliniker rapporterar uppgifter om patienternas smärta, men registreringen är för närvarande inte landstäckande. Patienttillfredsställelse (nöjdhet med vården eller vårdens resultat) Ja idag 8 kliniker rapporterar uppgifter om patienternas tillfredsställelse med operationsresultatet, men registreringen är för närvarande inte landstäckande. Patientupplevelser, patienterfarenheter( frågor om vad som hänt under vårdtiden, t ex om information har givits, om väntetider, om möjligheten för patienten att vara delaktig) Nej Annat patientrapporterat mått Nej Beskriv hur det mäts och i vilken utsträckning (inkl datainsamlingsmetod och svarsfrekvens)? Man har använt validerade allmänna- och sjukdomsspecifika hälsoformulär (se ovan) som skickats till patienterna med post. Utvärdering av hälsoformulären har redan resulterat i ett antal artiklar och en avhandling. Dessutom insamlas PROM data från 8 kliniker och webbaserad decentraliserad inmatning av data har påbörjats under året. Vi uppskattar att dessa klinikers volym utgör ca 20% av ingreppen i landet och att vi får fullständiga PROM data för 80-90% på de kliniker som deltager. Steg 8 - Datafångst Beskriv rutiner/flöden för datafångst och registrering till registret Beskriv gärna om användaren får stöd med förifyllnad av uppgifter, från registret och/eller från journalen. Beskriv gärna om uppgifterna först registreras i registret och därefter i journalen och om det finns uppgifter i registret som vanligtvis inte finns i journal. Registreringen är kontinuerlig och sker på de olika opererande klinikerna. Knäregistret har rekommenderat att registreringen sker på operationssalen på ett speciellt rapporteringsblad (en A4-sida) där det även finns plats att klistra in de speciella etiketterna som medföljer i protesförpackningarna och som innehåller artikelnummer och LOT nummer (unik identifikation av de respektive komponenterna) Om registrets rekommendationer följs så registreras uppgifterna först på rapporteringsbladet som kan vara ett utmärkt underlag när operationsberättelsen skal göras. I den perfekta operationsberättelsen tillsammans med anestesijournalen borde de flesta av de uppgifter som registreras finnas. Detta är tyvärr inte alltid fallet.

13 Rapporteringsbladet skickas sedan regelbundet till registrets kontor på Skånes Universitetssjukhus i Lund där slutlig registrering sker. För revisioner begär registret även en kopia av epikris och operationsberättelse. I fall att det finns uppgifter som saknas på rapporteringsbladet skickar man begäran om komplettering till kontaktsekreteraren som i så fall försöker att hitta den saknade informationen i sjukhusets journalhandlingar. Uppskatta fördelning hur rapportering sker (i procent) Benämning Värde Webb 10% Filöverföring 10% Papper 100% Annat 6% Kommentar: Webbrapportering och filöverföring görs av PROM data i ett pilotprojekt med 8 kliniker. Information om själva ingreppet rapporteras på ett pappersformulär som inkluderar etiketter från protes förpackningarna. Man skickar också kopior av operationsberättelse och epikris vid en omoperation som görs för ca 6% av fallen. Hur stor del (procent) av patienterna registreras Under vårdtillfället : 0% Inom en vecka : 0% Inom en månad : 90% I samband med vilken/vilka patientkontakter registreras data? Vid upprepade registreringar om samma individ; ange antal tillfällen och tidsintervall. Grunddata för det operativa ingreppet samlas in vid operationstillfället, vid primäroperationen samt revisionen för de som behöver denna. Ungefär 6% av patienterna kommer att revideras en gång och drygt 1% flera gånger. Genomsnittstiden mellan primäroperation och första revisionen för patienter opererade (och som således har minst 10 års uppföljning) är 6 år (2 dagar-32år). PROM data insamlas vid mottagningsbesöket/inskrivningen inför operationen och postoperativa data igenom postutskick till patienten 1 år efter operationen. Ytterligare intermittent datainsamling har gjorts via enkäter till patienterna. Kommentar till ovanstående frågor Information om själva operationen registreras och etiketter för använda implantat klistras på ett formulär som skickas till registret där inmatning till dator görs centralt av registrets personal. PROM data och annan relevant patientinformation före och efter operationen inmatas på respektive kliniker antigen in i en webmodul med direkt överföring till registret eller till ett datorprogram från vilket informationen skickas till registret. De flesta kliniker samlar ihop pappersformulären och skickar till registret en gång i månaden. Det ser också ut som att PROM/ patientuppgifter som kan registreras direkt på klinikerna samlas på hög innan man matar in dem i webbmodulen eller datorn. Att registret inte använder decentraliserad inmatning på de respektive klinikerna för uppgifter om operationen har sin förklaring i att man önskar att formuläret fylls i inne på operationssalen där all informationen finns tillgänglig. Ytterligare önskar registret att få en uppsättning/kopior av de klisterlappar som finns i protesförpackningarna. Det är vår bedömning att med dagens datorteknik och säkerhetsrutiner så ger det centraliserade systemet den bästa svarskvaliteten med minsta arbetsbördan.

14 Pågår arbete med att anpassa registrets variabler till nationella standarder? Exempelvis ensning av termer register emellan och/eller enligt Nationellt fackspråk. I samverkan med RCSyd (tidigare NKO) har utvecklats en rapport med förslag på behandlingsindikationer för knäartros. Rapporten finns att ladda ner ifrån För knäartros finns numera nationella riktlinjer som del av riktlinjerna för vård av rörelsesorganens sjukdommar men dessa omfattar inte i dagsläget behandling med operation. I samarbete med Australiensiska registret och även KaiserPermanente i Kalifornien håller man på med att göra en klassifikation av proteser och deras egenskaper som sedan kommer att gå på remiss till andra register och om allt går väl kunna användas av alla register i framtiden bland annat för att jämföra olika länder. Steg 9 - Analys av registerdata Statistisk bearbetning och analys Beskriv hur registerdata analyseras på olika nivåer (aggregerat resp. lokalt, ålders- och könsspecifika data och tidsserier) och ange de viktigaste deskriptiva/analytiska utfallen. Ange exempel på utfall som är anmärkningsvärt positiva eller negativa. Förklara hur analysen utformas för att stödja lärande och förbättring i berörda verksamheter. Nya register: endast analysplan. Registret redovisar enbart aggregerade data men på olika nivåer. Således finns lokala data, ålders- och könsspecifika data och tidserier redovisade i registrets årsrapport. Utfallen kan variera från att vara deskriptiva produktionsdata för enskilda kliniker till avancerade statistiska bearbetningar då man uppskattar revisionsrisken hos enskilda kliniker. Ett exempel på anmärkningsvärda fynd är höga revisionsrisker för enskilda protesmodeller som har bidragit till att undermåliga proteser har försvunnit från marknaden och också att en tillverkare har börjat kräva specifik utbildning av kirurger som skall använda protesen. Registret har också försökt uppmärksamma den höga revisionsrisken bland yngre åldersgrupper med knäprotes samt att det, efter mång års nedgående tendens, finns tecken på ökande frekvens av revisioner för infektion. Förutom att resultaten presenteras i årsrapport görs det på registrets årsmöte på Arlanda samt andra nationella och internationella möten. Tillfrågade (Monkey Survey) berättade 53% av registrets kontaktläkare att information från registret hade föranlett åtgärder på kliniken i form av byte av protes eller genomgång av komplikationer. Således verkar registerinformation stödja förbättringar i verksamheterna. Ange hur varierande sjukdomsgrad, case-mix, confounders etc. hanteras Knäprotesregistet har alltid tagit hänsyn till patienternas kön, ålder och diagnos i sina statistiska analyser. Igenom tvärssnittsstudier med EQ5D, Oxford12 score, modifierad Charnley score samt patienttillfredsställelse har man studerat hälsomått i syftet att kunna avgränsa lämpliga grupper för jämförelser av resultat samt i vissa fall direkt som confounders i statistiska analyser. Användande av PROM data har undersökts intensivt under åren men statistiska analyser av sådana data kan vara problematiska som vi nyligen har beskrivet i en artikel (Ranstam et al. EQ-5D - ett svårtolkat instrument för kliniskt förbättringsarbete. Läkartidningen nummer 36). För att kunna hantera hur varierande sjukdomsgrad inverkar på resultat måste det också finnas konsensus om vilka mätmetoder är att föredra. En sådan konsensus finns inte i nuläget men frågan diskuteras inom ramen av NARA (Nordic Arthroplasty Register Association). Steg 10 - Återföring och spridning av analysresultat Webbmodul för utdata

15 Webbmodul för utdata som individuella kliniker kan använda för att se sina egna resultat när som helst finns Svar: Ja Kan en enhet / klinik jämföra sina egna resultat i webbmodulen Med riksgenomsnittet Svar: Nej Med andra jämförbara enheter Svar: Nej Mellan landsting och region Svar: Nej Med bästa enheter Svar: Nej Kommentarer till ovanstående fråga En ny hemsida är under utveckling och förväntas tas i bruk under hösten Den kommer att innehålla uppgifter om volymer och fördelningar och efterhand överlevnadsanalyser på klinik, landsting, och riket Resultatrapporter till deltagande kliniker Resultatrapporter till deltagande kliniker skickas frekvent, dvs minst kvartalsvis Svar: Nej Könsuppdelad visning av data Data redovisas könsuppdelat i årsrapport eller motsvarande Svar: Ja Om inte, när införs könsuppdelad redovisning? Redovisning av resultatdata för identifierbara enheter/kliniker Resultatdata redovisas för identifierbara enheter/kliniker öppet - även för allmänheten - i årsrapporteringen Svar: Ja Om inte, när planeras öppen redovisning på enhets-/kliniknivå? Finns resultat riktat till patienter tillgängligt på webben? Resultat från registret finns tillgängligt för, och anpassat till, patienter (och närstående) på registrets webbplats Svar: Ja Finns registerdata presenterat/sammanställt som stöd i dialogen med patienten? Registerdata finns presenterat/sammanställt på ett sätt som gör att det kan användas som stöd i dialogen med patienten vid vårdmötet Svar: Ja

16 Data till öppna jämförelser i hälso- och sjukvården Registret har det senaste året bidragit med data till öppna jämförelser i hälso- och sjukvården Svar: Ja Var och när sker de professionella diskussionerna kring resultaten? Vid kontaktläkarmöte, Svensk Ortopedisk Förenings årsmöte, Svensk Höft och Knäföreningens möte. Utöver detta vid internationella konferenser och utbildningsmöten i Sverige. En viktig diskussion sker säkert också når kontaktläkarna på hemortskliniken rapporterar resultaten till kollegorna med uppgifter om antalet revisioner (även gjorda på annan ort) samt hur rutiner efterlevs mm. Beskriv eventuell övrig rapportering / återföring och analysresultat til registrerade enheter Regelbunden återföring av data sker genom årsrapporten och kontaktläkarmötet en gång per år. Registret deltar också i vetenskapliga möten där data rapporteras både i studieform och i symposier etc. Återföring av data till enskilda kliniker sker också oregelbundet när frågor uppstår eller problem behövs analyseras. Registrets kontaktläkare berättade när de tillfrågades (i en Monkey Survey): att 94% använder den klinikspecifika informationen för att kontrollerar om klinikens rapportering stämmer att 73% årligen rapporterar klinikens resultat till kollegorna (26% oregelbundet) av registrets kontaktläkare att information från registret hade föranlett åtgärder på kliniken i form av byte av protes eller genomgång av komplikationer. Således verkar registerinformation stödja förbättringar i verksamheterna. Att på 53% av klinikerna hade information från registret föranlett åtgärder i form av byte av protes eller genomgång av komplikationer. Således verkar registret lyckas relativt väl med att återföra information till verksamheterna. Steg 11 - Verksamhetsutveckling/Förbättringsresultat På vilket sätt har och kan registerdata användas för verksamhetsutveckling och lokalt förbättringsarbete? Ge en beskrivning, med konkreta exempel, över hur registerdata kan och har använts för kliniskt förbättringsarbete, lärande och verksamhetsutveckling. Då komplikationer inte alltid omhändertages på "hemortsklinikerna" är det inte säkert att de opererande enheterna får kännedom om dessa. Knäprotesregistret har bidragit med sådan information och skapat en helhetsbild. Med registrets hjälp har klinikerna sedan kunnat jämföra sina egna resultat mot riket i helhet vilket stimulerat till utveckling och förbättringsarbete. Redovisning av komplikationsfrekvensen för olika implantat, kirurgiska metoder och patientgrupper m.m. leder till att man undviker bristfällig teknik och implantat samt stimulerar kliniker och kirurger till att förbättra sina rutiner. Som det fråmgår tidigare i ansökan under rubriken "Hur sker rapportering/återföring av data och analysresultat till registrerande enheter?" Så rapporterar 53% av registrets kontaktläkare att information från knäregistret föranlätt åtgärder på deras klinik i form av byte av protes eller genomgång av komplikationer. Det pågår också forskning på lokal nivå t.ex. i Lund/Trelleborg där man på ortopedkliniken kontrollerar förekomsten av bakterier före och efter operation. Syftet är att kartlägga och minimera infektioner i samband med protesoperationer.

17 Vilka resultat har uppnåtts på lokal, regional och nationell nivå? Vad i vården har blivit bättre? Beskriv nytta och effekter av detta förbättringsarbete. Lokalt och regionalt har uppgifter ifrån registret föranlett en granskning av resultaten med syfte att analysera vad som kan ha gått snett och ifall det kan göras förbättringar. Bra information är utgångspunkten för allt förbättringsarbete. Detta har resulterat i att över åren har variationer i resultat mellan klinikerna reducerats och revisionsfrekvensen som helhet minskat således att Sverige står sig utomordentligt bra vid jämförelse med andra länder. Vår nya fokusering på tidpunktet för administrering av profylaktisk antibiotika har resulterat i att fler kliniker nu ger profylax inom det rekommenderade tidsintervallet. Finns det nationella riktlinjer eller andra måldokument på registrets område? Tillsammans med RCsyd (tidigare NKO) har behandlingsindikationer för knäartros utarbetats. Vidare har riktlinjer för sjukskrivning vid knäartros och ledplastik utarbetats. Rapporter finns att ladda ner ifrån deras hemsida; Det finns ett nationellt initiativ som kallas PRISS (protes relaterade infektioner skall stoppas) där Anna Stefansdottir och Annette W-Dahl medverkar från registret (och SUS). På internationell nivå har de också arbetat med att ta fram ett konsensus dokument angående riktlinjer för prevention av infektioner som skall publiceras inom kort.. I Sverige finns idag inga nationella riktlinjer framtagna om operation med ledproteser. Har registret kvalitetsindikatorer kopplade till dessa riktlinjer? Registret har inte data på behandlingsindikationer eller om sjukskrivningar. Angående infektioner har registret de sista åren noterat en ökning i tidiga revisioner p.g.a. infektion. Det är svårtolkat men kan delvis tänkas bero på ökad aggressivitet vid behandlingen av misstänkta infektioner. Vilka är de identifierade viktigaste förbättringsområdena inom vården kommande år? Man får komma ihåg att igenom tidig identifikation av försämring kan ytterligare försämring förhindras vilket också är av vikt. Förbättringar eller försämringar i revisionsfrekvens (eller re-revisionsfrekvens) är Knäprotesregistrets viktigaste utfallsmått). Ökning eller minskning i revisioner för infektioner likaledes. Användande av trombos- och antibiotikaprofylax registreras och följsamhet till rekommendationer kan värderas. Registret har också planer på att i samarbete med patientregistret regelbundet börja att se på tidiga återinläggelser på sjukhus i syftet att hitta problemområden, Har registret satt vägledande målnivåer för förbättringsarbetet i vården under kommande år? Svar: Ja Lista de viktigaste Behålla den redan höga kvalitetsnivån på knäproteskirurgin men Sverige har internationellt sett väldigt låga revisionssiffror med 10års risk för revision efter total knäledsoperation på enbart 4%. Yngre patienter opereras allt oftare men med sämre resultat än de äldre. P.g.a. längre förväntad livslängd mm kommer misslyckanden hos denna grupp patienter att medföra stora kostnader. Därför är noggrann övervakning viktig för att i tid identifiera riskfaktorer. Det verkar vara en tendens till ökning i antalet infektioner, en tendens som det är viktigt att stävja. Registret kommer fortsatt att aktivt arbeta inom projektet PRISS (Protes Relaterade Infektioner Skal Stoppas) i detta syfte.

18 Fortsätta med besök på de deltagande klinikerna i syftet att förbättra kvaliteten på registreringen, förmedla information om resultaten och underlätta kommunikationsvägar för framtida förbättringsarbeten. Användarundersökning hos deltagande verksamheter Gör registret någon användarunderökning hos deltagande verksamheter för att fånga upp verksamheternas syn på registrets funktionalitet? Svar: Ja Beskriv hur ni gått till väga och vilket resultat som framkommit Man skickade e-post till registrets kontaktläkare och bad dem svara på en nätenkät (Monkey Survey). Svar kom från 68 av 75 kliniker (91%). 94% angav att de använder den klinikspecifika informationen för att kontrollerar om klinikens rapportering stämmer 73% rapporterar rapporterade årligen klinikens resultat till kollegorna (26% mera oregelbundet) 53% angav att information från registret föranlett åtgärder på hemortsklinikeni form av byte av protes eller genomgång av komplikationer. Ange andelen av deltagande verksamheter där registerdata används systematiskt i verksamhetschefernas stöd till förbättringsarbetet. 53 Kommentar 53% av våra tillfrågade kontaktläkare angav att information från registret föranlett åtgärder på hemortskliniken. Huruvida detta har föranletts av verksamhetschefernas systematiska användande av registerdata vet vi dock inget om. Steg 12 - Vetenskaplig produktion och innovation med stöd av registerdata Hur många förfrågningar om forskningsprojekt relaterade till registret har registret beviljat/tillstyrkt under 2012 samt 2013? 1 st Till hur många beviljade/tillstyrkta forskningsprojekt har ni lämnat ut data till under 2012 samt 2013? 3 st Hur många vetenskapliga artiklar som baseras på data från registret, har publicerats i vetenskaplig tidskrift/abstracts presenterats på nationell eller internationell vetenskaplig konferens under 2012 samt 2013? 10 st Förteckna vetenskapliga studier publicerade under det under 2012 respektive 2013 Abstracts från vetenskapliga konferenser/motsvarande anges endast om motsvarande inte finns publicerat på annat sätt.

19 W-Dahl A, Robertsson O, Lohmander LS. High tibial osteotomy in Sweden, : a population-based study of the use and rate of revision to knee arthroplasty. Acta Orthop Jun;83(3): Carr AJ, Robertsson O, Graves S, Price AJ, Arden NK, Judge A, Beard DJ. Knee replacement (Review). Lancet Apr 7;379(9823): Wagner P, Olsson H, Ranstam J, Robertsson O, Zheng MH, Lidgren L. Metal-on-metal joint bearings and hematopoetic malignancy. Acta Orthop Dec;83(6):553-8 Stefánsdóttir A, Johansson A, Lidgren L, Wagner P, W-Dahl A. Bacterial colonization and resistance patterns in 133 patients undergoing a primary hip- or knee replacement in Southern Sweden. Acta Orthop Feb;84(1): Jan Juréus, Anders Lindstrand, Mats Geijer, Otto Robertsson, Magnus Tägil. The natural course of spontaneous osteonecrosis of the knee (SPONK) Acta Orthop Jun 25 [Epub ahead of print]. Ange om registret har forsknings/utvecklingssamarbete med läkemedels- / diagnostik- / medicinteknik-företag Nej Steg 13 - Finansieringsbehov Totalt sökt belopp Ange belopp som ni väljer att söka : :- Kostnader I år finns det möjlighet för register att ansöka om flerårsanslag (dock ej registerkandidater). Fyll då i budgeterad kostnad både för år 2014 och Specificera följande planerade kostnader för finansieringsbehovet i registret inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön. Förklaring till nedanstående delar: Med IT-relaterad drift avses: Kostnad som uppstår till följd av drift/utveckling/-underhåll av IT-system. Ex: Servermiljö, licenser, IT-utrustning etc. Med Administration/ koordination avses: Användarmöten, utbildning, resor, sekreterare etc. Registerledning Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön RC Otto Robertsson, läkare driftchef (80%), inkl.lkp : :- Nej Annette W-Dahl, sjuksköterska (100%)), inkl.lkp : :- Nej Martin Sundberg, läkare registerhållare (20%), inkl lkp : :- Nej Administration/koordination

20 Administration/koordination Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön RC Catarina Nilsson sekreterare (50%), inkl lkp : :- Nej Inhyrda (lånade) sekreterare (50%) inkl lkp : :- Nej Frikoppling av läkare från sina kliniska tjänster för registerarbete : :- Nej Lars Lidgren, professor emeritus : :- Nej Statistik Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön RC Inköpt statístikhjälp svarande till 25% tjänst : :- Ja Fast statistikhjälp från RCSyd (25% tjänst) : :- Ja IT Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön RC Hårdvara, mjukvara, licenser, server, backup etc : :- Nej Systemutveckling (inkl.web-återrapportering, underhåll av hemsida..) : :- Nej Databas för ledsparande kirurgi, underhåll och förbättringar : :- Nej Publicering samt årsrapport Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön RC Årsrapport, layout och tryckning : :- Nej Posttjänster (utskick av rapport, listor och CD skiva) : :- Nej Översättning av årsrapport til engelska : :- Nej Möten Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön RC Årliga registermöten (kontaktläkare, sekreterare och företag) : :- Nej Styrgruppsmöten : :- Nej Skandinaviska och internationella registermöten (NARA, ISAR, ICOR) : :- Nej Resor Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön RC Reskostnader till nationella och internationella kongresser : :- Nej Registercentrum Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön RC Årlig avgift till RCSyd : :- Ja Förvaltningskostnader Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön RC Kontorskostnader (telefon, städning,kontorartiklar etc) : :- Nej Lokalhyra : :- Nej Övrigt Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön RC Summering Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2014 Summa kostnader : :- Varav kostnader mot RC : :- Varav IT-relaterade kostnader : :-