Arbetsmaterial - version

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetsmaterial - version 2001-05-20-2"

Transkript

1 -1- Arbetsmaterial - version ADHD HOS BARN OCH UNGDOMAR - Diagnostik, orsaker och farmakologisk behandling av Tomas Ljungberg, läkare/doc 1) Barnpsykiatriska kliniken, Mälarsjukhuset, Eskilstuna 2) Etologiska avd., Zoologiska institutionen, Stockholms universitet På uppdrag av Socialstyrelsen, Stockholm Kontaktperson: Margareta Carlberg

2 Stockholm 20 maj Tomas Ljungberg e-post: INNEHÅLLSFÖRTECKNING: Sid: INLEDNING 3 Bakgrund till och uppläggningen av uppdraget 3 Teoretiska utgångspunkter 5 ADHD SOM KLINISKT SYNDROM 9 Diagnostik och terminologi 9 Förekomst av ADHD och DAMP 16 Associerade problem och comorbiditet 18 Prognos för barn och ungdomar med ADHD 21 ORSAKER TILL ADHD 23 Ärftlighet 23 Graviditets- och förlossningskomplikationer 27 Psykosociala faktorer 29 Neuronal utvecklingsförsening 48 Ovanliga orsaker till ADHD 49 CENTRALA NERVSYSTEMET OCH ADHD 50 Morfologiska förändringar i hjärnan 50 Funktionella förändringar i hjärnan 53 Dopaminsystemet och ADHD 58 UTREDNING 74 Anamnes 74 Medicinsk undersökning 75 Psykologisk och kognitiv undersökning 75

3 -3- FARMAKOLOGISK BEHANDLING 77 Verkningsmekanismer - teori 77 Verkningsmekanismer - praktik 81 SAMMANFATTNING 83 TILLKÄNNAGIVANDEN 86 REFERENSER 87 INLEDNING Bakgrund till och uppläggning av uppdraget Ett samarbete inleddes under år 2000 mellan Tomas Ljungberg och Ilona Bengts kring barn och ungdomar med uppmärksamhets- och/eller koncentrationsstörningar, ADHD. Samarbetet inleddes utifrån TLj s tidigare forskning på dopaminsystemet och hans pågående forskning på förskolebarn med utagerande beteenden och IB s erfarenheter som psykolog vid en habiliteringsklinik. Båda två hade erfarenheter av att barn med ADHD-problematik kunde uppvisa en mer komplicerad social bakgrundssituation än vad en ren hjärnskadehypotes borde göra gällande. Vi inledde vårt samarbete med att börja gå igenom och sammanställa tillgänglig litteratur för att själva kunna värdera den vetenskapliga dokumentation som finns när det gäller att förklara uppkomsten av ADHD. Framför allt var vi intresserade av hur synen på uppkomstmekanismer för ADHD påverkar behandling och prevention av detta funktionshinder. Som en del i detta arbete började vi successivt ta kontakt med olika personer i Sverige som både kunde besitta kunskap om ADHD och dess behandling, och som kunde ge oss tips om relevant litteratur. I denna del av arbetet tog vi kontakt med Margareta Carlberg på Socialstyrelsen. Margareta Carlberg insåg snabbt möjligheten av att den helt separata litteraturgenomgång och - sammanställning som vi höll på att göra också skulle kunna komma Socialstyrelsen till gagn, då man där - med hjälp av en extern expertgrupp - just höll på med att sammanställa ett större

4 -4- koncensusdokument om dessa frågor. Utifrån direktiv av Claes Mebius kunde ett uppdrag formaliseras och uppdraget såg ut som följer: 1) Vi skulle göra en genomgång av dokumenterade och evidensbaserade pedagogiska, psykosociala och psykologiska behandlingsmetoder för barn och ungdomar med ADHD. Goda erfarenheter inom detta område skulle även dokumenteras. 2) Vi skulle också göra en separat, neutral genomgång av forskningsfronten för ADHD och DAMP i syfte att ge en sk second opinion. Denna del inriktades på en tvärvetenskaplig genomgång av orsakssamband och tänkbara förklaringsmodeller när det gäller uppkomst av ADHD respektive DAMP, samt vad som sker i hjärnan vid medicinering. Speciell vikt skulle läggas vid att slutsatser och åsikter skulle vara evidensbaserade. Vi bedömde det som viktigt att resonemang om orsaken/orsakerna till ADHD också kan användas för att förstå hur insatt behandling kan vara framgångsrik. Som en del av arbetet erhölls kopior på det preliminära utkast som expertgruppen lämnat till Socialstyrelsen. Då fullständiga referenslistor fanns tillgängliga har vi inte tagit direktkontakt med dessa personer. Med hjälp av biblioteket på Socialstyrelsen gjorde vi flera litteratursökningar för att så brett som möjligt täcka in aktuell litteratur. För att kunna göra en neutral och evidensbaserad värdering av de åsikter som framförs på översiktsnivå och inom speciella teoririktningar skaffades originalartiklarna in. Så noggrant som tiden medgav analyserades direkt de resultat som finns rapporterade i dessa. Vi tog kontakt med ytterligare personer i Sverige som antingen gjort sig hörda i debatten eller i övrigt kunde tänkas besitta relevant kunskap. Den främsta anledningen till kontakterna var att få det bästa evidensbaserade underlag de hade för just sina synpunkter. Litteraturen om ADHD är massiv. Upp emot artiklar hade publicerats före 1999 och i dagsläget publiceras c:a artiklar per år (Barkley 1998; Stubbe 2000). Socialstyrelsens bibliotek har dock varit oss till en stor hjälp i detta arbete. Då många tidskrifter och böcker inte ens fanns att få tag på i Sverige har vi drabbats av vissa väntetider. Ett problem som snabbt visade sig var att citeringar av andras arbeten ibland var tveksamt gjorda. Slutsatser från en och samma artikel kunde ibland användas för att stödja motsatta påståenden. Vi fann t ex artiklar som angav att Castellanos et al. (1996a) hade visat att barn med ADHD inte skiljde sig i HVA-halten (homovanillinsyra - dopaminets nedbrytningsprodukt) i

5 -5- cerebrospinalvätskan (CSF) jämfört med barn utan ADHD. Detta tolkades då som att dopaminomsättningen inte var annorlunda hos barn med ADHD jämfört med barn utan denna diagnos. Det fanns emellertid också litteratur där man angav precis samma artikel av Castellanos et al. som stöd för påståendet att barns ADHD-symptom kunde relateras till ökningar av HVA i CSF, tydande på att en ökad dopamin-transmission hos dessa barn var orsak till eller associerad med deras symptom. Det var även så att i flera sammanställningar fanns endast rapporterat "positiva" fynd, dvs det man funnit som avvek signifikant från kontrollgruppen. Man underlät emellertid samtidigt att påpeka att man parallellt med detta också funnit avsaknad av många samband. Tar man hänsyn även till sådana påvisade avsaknader av samband kan dessa stå i motsats till de studier som rapporterat ett positivt fynd inom just detta område. Således är även avsaknad av samband viktiga att ta hänsyn till då de kan utgöra en icke-replikation på en viss observation. På motsvarande sätt angavs i översiktsartiklar att man i flera oberoende studier visat att barn med ADHD har en genetisk avvikelse i en viss dopaminreceptor, en uppgift som visade sig bero på hur man tolkade originalartiklarna. Det fanns även resultat som pekade i rakt motsatt riktning, vilket man dock undvek att nämna. Detta diskuteras mera i detalj under respektive avsnitt. Den stora mängden forskning om ADHD som finns bidrar sannolikt till fenomenet att olika författare för fram olika åsikter, lite beroende på att de "valt" att uppmärksamma och/eller citera just sådan litteratur som stöder deras speciella uppfattning. Den stora omfattningen av artiklar bidrar kanske också till att man inom ADHD-forskningen ibland inte föreföll att lika bra ha satt sig in i och följt annan forskning som bedrivits parallellt (t ex forskning på evolutionär biologi, dopaminsystemets fysiologi och funktion eller på Post-Traumatiskt Stressyndrom; PTSD). Teorier om t ex orsaker bakom ADHD kan sannolikt kompletteras med forskning och kunskap från bredare fält. En samsyn mellan oss och expertgruppen föreligger inom många områden. För att prioritera inom givna tidsramar har det inte förefallit relevant att ånyo utförligt beskriva sådant som redan har beskrivits av expertgruppen, utan att fylla på inom de områden där vi tycker oss komma fram till lite andra slutsatser än denna. Detta dokument kan i bifogad form inte stå som ett komplett dokument för sig själv. Det är ett komplement och, i vissa fall, ett alternativ. Vissa områden har vi också av tidsskäl valt att lämna helt utanför. Detta gäller t ex en närmare diskussion om ADHD hos flickor

6 -6- och hos vuxna, praktiska detaljer vid farmakologisk behandling samt prevention. De två transmittorsystem i hjärnan som oftast diskuteras i relation till ADHD är dopamin- och noradrenalinsystemet. Dopamin-systemet är mest välstuderat och denna rapport har begränsats till att endast ta upp och diskutera det dopaminerga systemet. Teoretiska utgångspunkter Debatten som har förts i massmedia under de senaste åren om ADHD och/eller DAMP har varit intensiv och mycket olika åsikter om dessa funktionshinder har förts fram. En del av debatten har påtagligt färgats av att personer som har gett uttryck för olika åsikter har gjort detta utifrån olika forsknings- och teoribakgrunder och utifrån olika syn på vetenskap och kunskap. För att inte missförstånd om detta diskussionsunderlag ska råda har vi valt att inledningsvis ge en kort beskrivning av den teoribakgrund och vetenskapssyn som vi själva har använt oss av vid vårt arbete och i vår sammanställning. Evolutionärt inriktad biologi och Neurovetenskap Som utgångspunkt för analys och förståelse av centralnervös funktion i relation till ADHD ansluter vi oss helt till den syn som omfattas av de moderna neurovetenskaperna. Psykologiska och motoriska funktioner i olika delar av nervsystemet är, i högre eller lägre grad, specialiserade på olika del-funktioner, som t ex på analys av synintryck, planering eller utförandet av rörelser eller tal. Skador eller funktionsrubbningar inom vissa områden ger i och med detta som resultat också specifika funktionshinder eller bortfall. Som översiktlig referenslitteratur för detta synsätt kan man t ex ange de läroböcker som används inom modern neurovetenskaplig undervisning inom universitet och högskolor (Feldman et al. 1997; Purves et al. 1997; Gazzaniga et al. 1998; Kandel et al. 2000a). Det finns en mycket stor dokumentation som visar att orsaksförhållanden även kan verka åt andra hållet, dvs att en individs (djurs eller människas) beteenden och sociala relationer smat händelser individen utsätts för kan påverka och styra funktioner i nervsystemet. En människa med skada inom occipitalcortex får t ex svårigheter med att analysera synintryck. En annan männska som aktivt arbetar med att analysera synintryck får en förhöjd aktivitet (mätt t ex som blodflödes- eller metabolism-ökning) i occipitalcortex. Detta innebär alltså att även om man kan påvisa en funktionsförändring inom en viss hjärnregion hos personer med ett visst funktionshinder så kan man inte a priori avgöra om de påvisbara förändringarna är orsaken till eller orsakade av de

7 -7- funktionshinder personer uppvisar. Det finns flera exempel i debatten på att dessa två möjliga förklaringar inte strikt skiljs åt, vilket är nödvändigt om evidensbasering ska gälla. När nervsystemet hos högre djur anläggs under utvecklingen är inte alla synaptiska kontakter, dendritförgreningar och axoners terminalnätverk helt genetiskt förutbestämda. Mycket kortfattat verkar det istället vara så att ett överskott av möjligheter till nervcellskontakter initialt uppkommer. Individen tränar parallellt med detta under uppväxten sina förmågor och de nervceller, förgreningar och synapser som används förstärks och vidareutvecklas medan de som inte används tillbakabildas. Inte bara nervsystemets funktion är alltså beroende av träning, även nervsystemets uppbyggnad och dess kopplingar är beroende av träning och erfarenheter. Detta gör t ex att djur som utsätts för avvikande uppväxtmiljöer i olika avseenden som vuxna också uppvisar, förutom avvikande psykologiska och beteeendemässiga funktioner, avvikelser i nervsystemets uppbyggnad och funktion. Djur som växer upp i sk "berikade miljöer" har t ex större hjärnor och fler nervcellskopplingar än djur som växer upp i torftiga miljöer. Djur som växer upp utan att använda vissa delar av sina hjärnor har också som vuxna mindre utveckling i hjärnan motsvarande precis de delar som inte har använts. Den vetenskapliga dokumentationen för detta är idag massiv (Greenough & Bailey 1988; Mohammed et al. 1993; van Praag et al. 2000; Sanes & Jessel 2000; Kandel et al. 2000b). En vidareutveckling av detta forskningsområde är att man under senare år också har visat att ovan beskrivna plastiska och dynamiska förändringar i nervsystemet kan ske som följd av inlärning, träning och erfarenheter även hos vuxna individer. Exempelvis har långtidsminnet föreslagits kunna bero på dynamiska förändringar i synapsnätverk och organiska förändringar i nervsystemets har också påvisats hos djur och människor som utsatts för svår stress (Charney et al 1993; Kandel et al. 2000c; Kandel 2000; Prasad 2000). Detta gör att man bör vara ännu mer uppmärksam på att "organiska" förändringar kan vara såväl orsak till som orsakade av funktionella och psykologiska avvikelser. En annan aspekt som vi anser viktig att nämna i detta sammanhang är att om man ansluter till den moderna neurovetenskapliga traditionen så ansluter man i och med detta också till den moderna evolutionärt inriktade biologiska forskningen, som kan sägas utgöra grunden för den neuro-vetenskapliga forskningen. Människan kommer då att placeras in som en art inom ordningen primater, en djurordning som idag innehåller ungefär 200 olika arter och som utvecklats under evolutionen de senaste c:a 60 miljoner åren. Ser man människan som en primatart, som skildes

8 -8- artmässigt från de oss genetiskt mest närstående aporna - schimpanserna - för bara c:a 6-7 miljoner år sedan, blir det uppenbart att man också måste ta hänsyn till etologisk kunskap (läran om den biologiska grunden för beteenden och beteendemekanismer) om primater i allmänhet och människan i synnerhet för att kunna förstå mänskligt beteende. Denna forskning har under de senaste åren avancerat mycket kraftfullt och utgör idag ett naturvetenskapligt accepterat och strikt evidensbaserat eget forskningsområde som påtagligt påverkat synen på och förklaringsmodeller för mänskligt beteende (se t ex Lewin 1993; Boyd & Silk 1997; Fleagle 1999; Cartwright 2000). Ett speciellt område där denna kunskap har kommit att få extra stor betydelse är för att förstå det späda och lilla barnets behov och förmågor och barnets psykologiska utveckling under uppväxten inom det nätverk av relationer där barnets naturliga utveckling sker (Ljungberg 1998). En samspelsbaserad psykologisk grundsyn Vid vår litteraturgenomgång fann vi flera exempel på beskrivningar av psykosociala och psykologiska variabler av betydelse för barns utveckling och framtida psykiska hälsa. Vår gemensamma bedömning är att dessa forskningsresultat vilar på en solid empirisk grund och uppfyller högt ställda krav på evidensbasering. Vi kan därför inte finna något skäl till att denna forskning inte ska finnas med när orsaksförhållanden till och behandling av funktionshinder av ADHD-karaktär diskuteras. För att denna forskning enklare ska gå att förstå vill vi kort redogöra för på vilken teori- och faktagrund den står. Gemensamt för den forskning som här redovisas är att den kan sägas bygga på eller utgå ifrån en "samspelsbaserad" eller "samspelsteoretisk" syn på människans psykologiska utveckling. Mycket kortfattat innebär detta att man beskriver barnet så att det föds med en grundläggande uppsättning psykologiska färdigheter med vilka det kan etablera social kontakt och samspela i kommunikation med sina vårdnadsgivare (biologiskt sett sina föräldrar). Allt eftersom barnet blir äldre utvecklas barnets kompetens och färdigheter så att samspelet successivt förfinas och breddas. Barnet lär sig också successivt under sin uppväxt genom de erfarenheter som det gör i sitt samspel med andra, och internaliserar dessa i form av arbetsmodeller för samspel och sociala relationer. Sådana arbetsmodeller bär sedan barnet med sig genom livet och använder som en grund för fortsatta sociala relationer. De intrapsykiska arbetsmodellerna beskrivs inte som rent kognitiva, utan de är starkt kopplade till emotionella erfarenheter som individen gör genom sitt samspel och i sin kommunikation med andra.

9 -9- Den mycket omfattande anknytningsforskningen, som inleddes av John Bowlby (1969; 1973; 1980; 1988) och som sedermera har vidareutvecklats av t ex Mary Ainsworth (Ainsworth et al. 1978) och många andra forskare och forskningsgrupper (sammanfattat t ex i Colin 1996; Cassidy & Shaver 1999) är exempel på samspelsbaserad forskning på människans psykologiska utveckling. Flera olika forskare och forskningsgrupper har fortsatt arbetet utifrån en samspelsbaserad grundsyn. Bland de mest namnkunniga är Daniel Stern och Colwyn Trewarthen, som båda två har har forskat inom området och skrivit ett stort antal såväl forskningsrapporter som mer översiktliga arbeten (se t ex Stern 1985; 1995; Trevarthen & Aitken 2001). Flera svenska böcker finns även inom området och dessa används t ex inom psykologutbildningen i Sverige (Havnesköld & Risholm-Mothander 1995; Perris 1996). Fortsättningsvis kommer vi för enkelhets skull att referera till denna forskningstradition som det samspelsbaserade psykologiska synsättet. Det samspelsbaserade perspektivet är underbyggt av empiriska vetenskapliga studier, t ex av det lilla och späda barnets objektivt mätbara psykiska förmågor. Det finns en massiv vetenskaplig dokumentation av hur dessa förmågor mognar under uppväxten och så att säga utgör grunden för barnets förändrade sätt att ingå i sociala relationer under olika åldrar under uppväxten. Det finns också empiriskt väl belagt hur föräldrar, genom sitt sätt att vara mot barnet, överför egna arbetsmodeller till barnet under uppväxten (Stern 1985; 1995; Colin 1996; Cassidy & Shaver 1999; Solomon & George 1999; Vondra & Barnett 1999; Trevarthen & Aitken 2001). Det samspelsbaserade perspektivet är direkt överförbart till den neurovetenskapliga och evolutionsbiologiska forskningen. Utifrån denna forskning kan man t ex väl belägga att den kompetens och färdighet som redan det lilla barnet besitter är i god överenstämmelse med vad man kan härleda för människan som varande en primatart, som evolutionärt sett mycket nyligen blivit en egen art. Människan bär i detta avseende fortfarande psykiska och beteendemässiga funktioner som direkt speglar vår evolutionära bakgrund och som gör att människobarnets utveckling kan sättas in i ett evolutionsbiologiskt och neurovetenskapligt helhetsperspektiv (Lewin 1993; Boyd & Silk 1997; Ljungberg 1998; Fleagle 1999; Cartwright 2000). Experimentellt forskningsarbete med primater kan därför användas för att empiriskt belysa både den biologiska grunden för samspelets och kommunikationens betydelse under uppväxten samt för hur avvikelser i samspel och social interaktion under uppväxten kan påverka den uppväxande individen och det mognande nervsystemet.

10 -10- Individer som vuxit upp i en närrelation med fungerande samspel klarar sig bra i det framtida livet. Som grupp betraktad uppvisar sådana individer en låg förekomst av psykiska störningar och funktionshinder i vuxen ålder (Campbell 1995; Colin 1996; Solomon & George 1999; Cassidy & Shaver 1999; Vondra & Barnett 1999; Trevarthen & Aitken 2001). Ett fungerande samspel inom nätverket under uppväxten fungerar buffrande och ger individen större möjligheter att klara påfrestningar senare i livet. En omfattande forskning på primater visar också att en uppväxt utan störningar i de sociala närrelationerna är relaterat till ett välfungerande beteende hos de vuxna djuren (Mineka & Soumi 1978; Reite & Short 1983; Kraemer 1992; Kraemer & Clarke 1996). Omvänt är det så att icke-fungerande samspel under uppväxten hos barn i ett stort antal studier har visat sig vara relaterat till ökad psykisk ohälsa och nedsatt välmående i vuxen ålder (Campbell 1995; Colin 1996; Vondra & Barnett 1999; Cassidy & Shaver 1999; Trevarthen & Aitken 2001). Om barnet under sin uppväxt inte klarar av att skapa tillräckligt välfungerande inre arbetsmodeller för socialt relaterande försvåras påtagligt individens vuxna sociala liv. En mycket omfattande forskning finns även här på primater som entydigt visar att störningar i det sociala närsamspelet under uppväxten, t ex med honan, ger kraftiga och bestående beteendestörningar hos den senare vuxne individen, kanske framför allt i situationer när den vuxna individen utsätts för stress och påfrestningar (Mineka & Soumi 1978; Reite & Short 1983; Kraemer 1992; Kraemer & Clarke 1996). Ett exempel på hur neurovetenskaplig, evolutionsbiologisk och samspelsbaserad forskning kan föras samman är forskningen som rör konsekvenserna hos uppväxande apungar av tidiga sociala störningar. I experimentella studier har man funnit, förutom beteendestörningar och kvarstående förändringar i psykiskt fungerande hos de sedermera vuxna aporna, förändringar i neuronal transmission inom såväl dopamin- som noradrenalinsystemet, förändringar inom anatomi i såväl storhjärnsbarken som i flera subcorticala områden samt förändrade reaktioner på stress, både beteendemässigt och i svaret med stresshormoner (Kraemer 1985; 1992; Clarke 1993; Siegel et al. 1993; Ginsberg et al. 1993; Schore 1996; Kraemer & Clarke 1996). Vår målsättning har varit, att utifrån den ovan beskrivna teoribakgrunden analysera den evidensbaserade dokumentation som finns för uppkomst och behandling av ADHD hos barn och ungdomar. Dokumentet är upplagt så att efter varje avsnitt följer en sammanfattning och slutsats. I några fall anser vi att de erhållna slutsatserna kan och bör sättas in i ett större helhetsperspektiv. I dessa fall avslutas därför respektive avsnitt med egna slutsaster och tolkningar.

11 -11- ADHD SOM KLINISKT SYNDROM Diagnostik och terminologi Tre olika system används för att diagnosticera barn och ungdomar med hög impulsivitet, störningar i uppmärksamhet och hyperaktivitet. I Nordamerika används framför allt DSM-systemet (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders), i Storbritanien ICD-systemet (International Classification of Disease) och i Norden begreppet DAMP (Deficits in Attention, Motor control and Perception). Både DSM och ICD har successivt utvecklats. För närvarande används DSM IV och ICD 10. Dessa tre olika diagnos- och begreppssystem är i vissa avseenden lika varandra men skiljer sig också i viktiga avseenden. Begreppet MBD (Minimal Brain Damage/Dysfunction) har i internationell forskning endast ett historiskt värde och fyller inte längre någon funktion vid modern, empirisk forskning (hur detta begrepp tappat sitt vetenskapliga värde beskrivs t ex av Barkley 1998; Rydelius 1999; Stubbe 2000). I DSM III från 1980 introducerades begreppet ADD (Attention Deficit Disorder). I detta begrepp inkluderades både symptom på uppmärksamhetsstörning (attention) och impulsivitet (impulsivity). Dessa två delar kunde eventuellt också åtföljas av hyperaktivitet och det hela diagnosticerades då som ADDH (ADD med Hyperaktivet). I DSM III-R från 1987 var alla tre delsymptom ihopslagna i en skattningsskala och om 8 av 14 kriterier var uppfyllda gavs diagnos ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder). Slutligen, i DSM IV från 1994, finns ånyo en uppdelning i två huvudsakliga delskalor; uppmärksamhetsstörning (Inattention) och hyperaktivitet- /impulsivitet (Hyperactivity/Impulsivity). För diagnos ska antingen 6 av 9 kriterier för uppmärksamhetsstörning eller hyperaktivitet/impulsivitet vara uppfyllda. ADHD enligt DSM IV kan således finnas med tre symptomprofiler; ADHD med uppmärksamhetsstörning, ADHD med hyperaktivitet- /impulsivitet eller om både kriterierna för uppmärksamhetsstörning och hyperaktivitet/impulsivitet är uppfyllda som ADHD av kombinerad (combined) typ. Förutom att dessa diagnoskriterier ska vara uppfyllda ska problemen ha funnits före 7 års ålder, problemen måste innebära clinically significant impairment, någon form av funktionsnedsättning orsakad av symptomen ska föreligga i åtminstone två olika sociala sammanhang och symptomen ska inte bero på eller bättre kunna förklaras av annan psykisk sjukdom.

12 -12- I två tvillingstudier (Sherman et al. 1997a; Hudziak et al. 1998) har man med hjälp av faktoranalys av en rad olika beteendeskattningar visat att två faktorer motsvarande just inattention respektive hyperactivity/impulsivity faller ut statistiskt, vilket kan ses som en validering av den ovan gjorda uppdelningen i två undergrupper av ADHD. Man fann också att dessa två typer av beteendeproblem samvarierade (dvs var korrelerade med varandra) och att de barn där dessa två typer av beteendeproblem var kombinerade också var de svårast störda barnen. Utifrån både tvillingstudier (Levy et al. 1997; Hudziak et al. 1998) och familjestudier (Maher et al. 1999) har man dragit slutsatsen att graden ADHD-symptomatologi kan ses som en normalfördelning; de flesta barn har få ADHD-symptom och hamnar i mitten av en normalfördelning medan barn som uppfyller ADHD-diagnos hamnar längst ut i ena delen av normalfördelningen. Barn med ADHD av kombinerad typ ligger allra längst ut i änden av normalfördelningen och uppvisar de svåraste störningarna. I ICD 10 från 1992 kallas motsvarande problembild för hyperkinetiskt syndrom (Hyperkinetic Disorder - HKD). För att uppfylla diagnoskriterierna för HKD måste alla tre typerna av problem föreligga, dvs uppmärksamhetsstörning, impulsivitet och hyperaktivitet och i mer än ett socialt sammanhang. Problemen ska ha funnits under minst 6 månader och ha börjat före 6 års ålder. Individens symptom får inte uppfylla diagnoskriterierna för "Pervasive Development Disorder, Mania, or depressive or anxiety disorder". HKD innebär en striktare definition än ADHD, vilket gör att förekomsten är betydligt lägre (se nedan) och barnens problem större. I praktiskt hänseende har man ofta jämställt HKD med ADHD av kombinerad typ (Swanson et al. 1998b; Taylor 1999a). Dessa diagnoser förekommer i samma omfattning och det rör de svårast störda barnen. Jämför man de olika DSM-versionerna och ICD 10 är det uppenbart att skillnader finns och detta kommer självklart att påverka urvalet av personer som får respektive diagnos. Ser man emellertid på de forskningsrapporter som har skrivits så har man ofta använt sig av relativt sett strikta urvalskriterier och detta gör att skillnaderna mellan diagnossystemen i själva verket då blir mindre. Till exempel användes ofta ADDH som försöksgrupp när studier gjordes under DSM IIIperioden (ibland till och med av typen pervasive ADDH (Szatmari et al. 1989), ADHD av en "refined type" under DSM III-R-perioden (vilket innebär att försökspersonerna skulle uppvisa symptom på såväl uppmärksamhetsstörning som impulsivitet och hyperaktivitet) och ADHD av "kombinerad typ" när DSM IV har använts. Dessutom har ofta motsvarande exklusionskriterier

13 -13- använts, t ex att vissa former av annan comorbid psykisk sjukdom eller missbruk inte ska finnas (undantaget ODD/CD vilket ofta har accepterats; se nedan). I praktiskt hänseende diskuteras det därför ofta så att den grupp av patienter som huvudsakligen använts inom forskningen har varit relativt sett enhetlig sedan DSM-systemet lanserades 1980 (om väl de striktare kriterierna enligt ovan har använts). Dessutom är denna forskning också i relativt sett god överensstämmelse med den forskning som har utförts med ICD 9/10 och HKD som diagnoskriterium (se t ex Swanson et al. 1998b; Taylor et al. 1998; Taylor 1999a). Forskningen som har utförts har därför till en viktig del omfattat den grupp av barn som har de svåraste och mest särpräglade typerna av problem, oavsett om DSM eller ICD har använts som diagnostiskt system. I Sverige och Norden har istället ofta begreppet DAMP använts. Detta begrepp skiljer sig påtagligt från både ADHD av kombinerad typ och HKD. I funktionshindret DAMP ingår förutom 1) störningar i aktivitetskontroll och uppmärksamhet (attention deficit) också störningar i motorikkontroll, antingen 2) fin- eller 3) grovmotorik, och/eller 4) perceptionsstörningar (Gillberg et al. 1982; Gillberg 1995; Gillberg 1996). Dessutom ingår också i många fall 5) kognitiva störningar, som t ex visar sig som avvikande språk- och/eller talutveckling (t ex som dyslexi). För att uppfylla diagnoskriterium för 1) ovan (aktivitetskontroll och uppmärksamhet) skall 4 av 9 kriterier i DSM IV s delskala för uppmärksamhetsstörning eller hyperaktivitet/impulsivitet vara uppfyllt (Gillberg 2000) alternativt 5 av 14 kriterier i den tidigare DSM III-R s symptomskala (Kadesjö & Gillberg 1998). För de övriga diagnoskriterierna används av Gillberg och medarbetare speciellt utprovade kliniska undersökningar (se t ex Gillberg 1995; 1996; Gillberg 2000). I Gillberg (1995 sid 148; 1996) har redovisats en uppdelning i svår DAMP respektive lätt till måttligt svår DAMP. För att kunna göra jämförelser med DSM-systemet anges att de motoriska svårigheterna motsvarar (är synonymt med) det som benämnes som DCD (Development Coordination Disorder; störd utveckling av koordinationsförmågan) i DSM IV. Svår DAMP innebär att det föreligger problem inom samtliga 5 delområden medan lätt till måttligt svår DAMP innebär att diagnoskriterium 1) är uppfyllt i kombination med 1-3 st av de övriga problemområdena redovisade ovan (Gillberg 1996). I Kadesjö & Gillberg (1998) anges att diagnosen svår (severe) DAMP ställs när ADHD-kriterierna är uppfyllda (dvs 8 av 14 kriterier är uppfyllda) och att måttlig DCD föreligger. Måttlig (moderate) DAMP är enligt Kadesjö & Gillberg (1998) när minst 5 av 14 ADHD-poäng finns samt måttlig DCD föreligger. Något ren perceptionstest förefaller här inte

14 -14- användas och kognitiva problem som försenad språkutveckling nämns inte. Studier som har utförts av DCD visar dock att perceptuella problem ofta också ingår som en direkt del i denna funktionsstörning (Wilson & McKenzie 1998). ADHD och DAMP - skillnader och likheter Inom DSM-baserad forskning arbetar man utifrån synsättet att det gäller att "renodla fenotypen" (dvs det kliniska funktionshinder man studerar) för att kunna kartlägga bakomliggande orsaker och neurobiologiska mekanismer samt för att kunna validera behandlingsresultat (se t ex diskussioner i Jensen et al. 1997a; Maher et al. 1998; Hudziak et al. 1998; Swanson et al. 1998b; Faraone et al. 1998; Carlson & Mann 2000; Pliszka 2000). De flesta studier i dessa avseenden görs på ADHD av kombinerad typ (även ofta utan comorbida störningar och pågående missbruk). Man påpekar att även detta är en för bred kategori. Förslag finns om att ytterligare subuppdela denna kategori i t ex ADHD (ofta även ADHD av kombinerad typ) med, respektive utan, ODD/CD (oppositional defiant disorder/conduct disorder) eller ADHD med eller utan comorbid ångest-/depression (se t ex Hechtman 1996; Jensen et al. 1997a; Faraone & Biederman 1998; Faraone et al. 1998; Jensen et al. 2001). Det finns också resultat som talar för att familjärt förekommande ADHD skiljer sig från ADHD som uppträder icke-familjärt (Milberger et al. 1997; Biederman et al. 1990) och att ADHD med hyperaktivitet kan skilja sig från ADHD med uppmärksamhets-störning (Carlson & Mann 2000). Med dessa definitioner är det ofta fråga om prevalenser för olika subtyper som kan ligga under 1% av en åldersgrupp. Barn kan ha flera parallella typer av funktionshinder. Detta beskrivs som att barn kan ha associerade problem och/eller comorbida psykiska störningar (se t ex diskussion i Barkley 1998). Om man försöker förklara och beskriva de olika funktionshinder barn kan ha i neurobiologiska termer är det uppenbart att motorikstörningar kan ha en helt annan neurobiologisk grund än dyslexi (kanske funktionsavvikelser i cerebellum och motor- och premotorcortex respektive i temporalcortex) som i sin tur kan vara annorlunda än den neurobiologiska grunden för uppmärksamhetsstörning och perceptionsproblem (frontalcortex respektive occipitalcortex). Ju mer heterogen klinisk grupp som studeras, desto större är risken att man ej kan erhålla enkla och robusta svar på sina frågor och desto svårare är det att hitta en enhetlig bakomliggande neurobiologisk orsak. För att överhuvudtaget kunna få reproducerbara och enhetliga forskningsresultat har man varit tvungen att i allt högre grad välja en alltmer renodlad klinisk

15 -15- fenotyp, dvs patienter med specifika och väldefinierade funktionsavvikelser. Även med detta arbetssätt har det hittills varit svårt att erhålla enhetliga och reproducerbara resultat. DAMP kan ses som ett "paraply-begrepp" där flera olika funktionshinder ingår. Detta blir extra tydligt när man ser på begreppet "svår" DAMP såsom det beskrivits av Gillberg (1995; 1996). Här ingår t ex inte att uppmärksamhetsstörningen blir mer enhetlig och uttalad, det är inte fler symptomkriterier som skall vara uppfyllda. Däremot krävs att problem finns inom ett maximalt antal olika funktionsområden (dvs inom alla 5 funktionsområden). Konsekvensen av detta blir att DAMP och svår DAMP är någonting annat än ADHD, framför allt ADHD av kombinerad eller "refined" typ. ADHD forskningen utvecklas således mot mer specifika och mer begränsade kliniska symptombilder, DAMP beskriver istället en klinisk bild kännetecknad av heterogenicitet och bredd i problem. Det har ibland framförts att DAMP är lika med ADHD+DCD eller, då DCD ej föreligger, ADHD + avvikande perception (se Arbetsmaterialet; Kadesjö & Kadesjö 1999; Gillberg 1999; Gillberg et al. 2001). I enlighet med beskrivningen ovan behöver inte ADHD-diagnos vara uppfyllt för att DAMP-diagnos ska kunna ställas. ADHD-delen i DAMP är således av "sub-threshold" karaktär och inte en fullständig egen ADHD-diagnos. I Landgren et al. (1996) hade 25% av barnen med DAMP-diagnos också ADHD-diagnos och i Kadesjö och Gillberg (1998) hade 26% av alla med DAMP-diagnos också ADHD. I arbetsmaterialet och i Gillberg 1996 nämns att 50% av barn med DAMP också har ADHD-diagnos. Uppenbart är således att DAMP är ett vidare begrepp än ADHD vad gäller uppmärksamhetsstörning, detta beroende på att färre uppfyllda ADHDdiagnoskriterier krävs för att erhålla DAMP-diagnos, något som blir extra påtagligt när det gäller ADHD av kombinerad typ. Ett av argumenten för DAMP som diagnos är att detta fångar barn som har ökad risk för att få problem i skolan, som sämre kan tillgodogöra sig utbildning och som har ökad risk för att t ex utveckla missbruk eller hamna i kriminalitet (Gillberg 1995; 1996; Arbetsmaterialet). Man hänvisar då till forskning som visar att även barn med sub-threshold ADHD löper ökad risk för att få problem i skolan och/eller för att utgöra en riskgrupp för sociala problem och som därför kan vara i behov av riktade interventioner (Fergusson et al. 1997; Scahill et al 1999). Om diagnosen DAMP endast används på detta sätt kan den tjäna ett syfte.

16 -16- Det finns dock ett stort och viktigt vetenskapligt problem med detta synsätt. De ovan nämnda studierna (Fergusson et al. 1997; Scahill et al 1999) har visat att även om gruppen med subthreshold ADHD har risk för ökade problem jämfört med kontroller så har dessa barn signifikant mindre risk för problem än de barn som uppfyller full ADHD-diagnos och ännu mycket bättre prognos än de barn som uppfyller kriterierna för ADHD av kombinerad typ eller ADHD + uppförandestörning (CD) (Jensen et al. 1997a; Fergusson et al. 1997; Faraone et al. 1998). Scahill et al. (1997) har visat att den psykosociala belastningen hos familjer med barn som bara uppfyller sub-threshold ADHD är signifikant lägre än hos de barn som uppfyller full ADHDdiagnos. Den psykosociala belastningen hos sub-threshold barnen är för pojkar inte ens signifikant skiljd från kontrollerna. Det är alltså så att sub-threshold ADHD är en annan grupp av barn än de som får full diagnos Detta är inte så konstigt, de har ju olika stora problem. Dessa barn har sedan mindre problem, med lägre grad av sociala konsekvenser, än de barn som uppfyller kriterierna för ADHD av kombinerad typ (Hudziak et al. 1998). Det som följdaktligen blir det stora problemet med detta är att man alltför ofta har diskuterat DAMP som om det är ADHD och som om den forskning som görs på ADHD (av kombinerad typ dessutom) också har direkt tillämplighet på DAMP. ADHD av kombinerad typ omfattar c:a 1-2% av en åldersgrupp, den delen med de mest uttalade och svåra symptomen (se ovan; Barkley 1998). DAMP däremot beskrivs omfatta c:a 7% av en åldersgrupp (Gillberg et al. 1982; Landgren et al. 1996; Kadesjö & Gillberg 1998) och har oftast uppmärksamhetssymptom av lindrigare grad (Landgren et al. 1996; Kadesjö & Gillberg 1998; Gillberg 2000). Lägger man dessutom ihop ADHD/DAMP hamnar man på en förekomst av c:a 10% i en population. Mycket diskutabelt är att resultat från forskning på ADHD av kombinerad typ (t ex genetik, hjärnfunktionsförändringar etc) överförs och extrapoleras till att också gälla DAMP eller ADHD/DAMP. Det är inte vetenskapligt hållbart att extrapolera från en patientgrupp som omfattar den svårast störda 1% - 2% av en åldersgrupp till att också i alla avseenden gälla 7% - 10% av en population som dessutom kännetecknas av både mildare och andra former av funktionshinder. För att detta ska vara vetenskapligt försvarbart måste man först visa att en sådan extrapolering är korrekt att göra. I den litteraturgenomgång som här har gjorts har vi inte funnit ett evidensbaseratunderlag för att en sådan extrapolering är vetenskapligt försvarbar.

17 -17- Detta har självklart stor betydelse för hur DAMP-begreppet kan användas. Vi har t ex inte funnit några studier av evidensbaserad behandling som utgår ifrån DAMP-begreppet. Den nyligen publicerade multicenterstudien i USA (MTA-studien) innefattar t ex bara barn med ADHD av kombinerad typ och resultat från denna studie går således inte att överföra till att gälla behandling av DAMP. I ett evidensbaserat förhållningssätt måste ADHD ses som ett fristående funktionshinder, som kan vara associerat med andra problem, t ex motorikstörningar och kognitiva störningar som dyslexi. Dessa associerade problem beskrivs och diagnosticeras dock för sig. Den neurobiologiska grunden utforskas för varje funktionshinder i sig och behandling utformas och valideras efter varje enskilt typ av funktionshinder. Vi har inte heller funnit evidensbaserade skäl till att anta att t ex motorikproblemen i DAMP skulle vara associerade med samma neurobiologiska förändringar som man beskrivit vid ADHD av kombinerad typ eller att DAMP kan behandlas lika framgångsrikt med samma former av psykosocial/-terapeutisk behandling som har visats ha effekt vid behandling av ADHD. Det finns också skäl att misstänka att graviditets- och förlossningskomplikationer kan spela en större roll vid vissa former av DAMP än för ADHD (se nedan). DAMP-begreppet må tjäna ett syfte för att fånga barn med sådana funktionshinder som kan vara förknippade med problem i skolan etc och också kan vara användbart vad det gäller att göra lärare uppmärksamma på de typer av problem som ingår i DAMP-begreppet. Vad gäller eventuella neurobiologiska förändringar och orsaker, och t ex diskussioner om evidensbaserad behandling, är det inte vetenskapligt hållbart att diskutera DAMP och ADHD av kombinerad typ tillsammans. Det är inte heller evidensbaserat och vetenskapligt hållbart att använda utrycket "DAMP/ADHD" som man ofta ser, eftersom detta leder till att kunskap från forskning som gäller ADHD av kombinerad typ används okritiskt som om dessa resultat också skulle gå att extrapolera till DAMP, något som ännu ej har visats. Vid all diskussion och beskrivning måste därför anges om det är DAMP eller ADHD som avses, var för sig, t ex när orsaksförhållanden, neurobiologiska förändringar eller given behandling beskrivs och diskuteras. Den huvudsakliga forskningen som har utförts vad gäller uppmärksamhetsstörning och hyperaktivitet har utgått ifrån DSM-systemet. Det är därför också ADHD i enlighet med DSMsystemet som är bäst underbyggt med evidensbaserad forskning. Därför har vi i fortsättningen av detta dokument valt att ansluta oss till den anglo-amerikanska traditionen och beskriva och diskutera denna grupp av barn utifrån ett DSM-perspektiv.

18 -18- Skillnad mellan funktionshinder och sjukdom ADHD är ett funktionshinder och inte är en objektivt mätbar "sjukdom" hos individen. För att erhålla diagnos krävs dels att personen ska uppvisa "clinically significant impairment" och dels att pesonen uppvisar funktionsnedsättning orsakad av symptomen i minst två sociala sammanhang. Två personer med identisk fenotyp (dvs med helt identiska individuella särdrag) kan utifrån skillnad i miljön få olika stora problem. Det är inte bara individens inneboende egenskaper i sig som är avgörande för diagnos eller ej. Det är istället hur väl individens egenheter bemöts och kan hanteras av omgivningen, som avgör hur stora "funktionshindren" blir för individen. Det är således individens relaterande till och bemötande av omgivningen som avgör om funktionshinder uppstår eller ej och om diagnos erhålls. Synsättet motsvarar synen på hur andra former av handikapp uppstår som en följd av en funktions-nedsättning i relation till omgivningens krav och bemötande (SOU 1990: 19; Handikapp och välfärd). Detta har bl a stor betydelse för hur resultat från neurobiologisk forskning tolkas. I dessa studier är det endast individens unika förutsättningar som studeras och tillmäts betydelse. Vi har också stött på resonemang som att ADHD har alltid funnits men barn med dessa problem märks mer nu när t ex skolan har mindre resurser (Ilander 2001). Detta är ett ologiskt resonemang då diagnosen ADHD bygger just på förhållandet att problemen "märks". Märks inte problemen, uppfylls inte kriterierna för ADHD. Detta återkommer också när barn med ADHD behandlas så att symptomen i väsentlig omfattningen minskar, då har personen inte längre ADHD. Ska ADHD diskuteras evidensbaserat, måste även denna viktiga aspekt tas hänsyn till - problemen ligger inte bara hos barnen utan i lika hög grad i hur familj, skola och samhälle kan hantera och bemöta barn som uppvisar problem av ADHD-typ och är i riskzonen för att erhålla ADHD-diagnos. Slutsatser Olika diagnostiska system används för att diagnosticera och beskriva de speciella problem med uppmärksamhetsstörning, impulsivitet och hyperaktivitet som en mindre grupp av barn uppvisar. Problemen som barnen uppvisar är kliniskt viktiga och kan enligt vedertaget arbetssätt benämnas för "syndrom" eller "funktionshinder". Diagnos sätts utifrån de svårigheter som barnet uppvisar i minst två olika sociala sammanhang. Det är inte barnets konstitution i sig som är grund för diagnos utan barnet i mötet med omgivningen.

19 -19- Åtminstone tre olika diagnossystem förekommer samtidigt; DSM, ICD och begreppet DAMP. De olika diagnossystemen innehåller olika förutsättningar för att diagnos ska kunna sättas. Man måste klart ange till vilket kliniskt syndrom respektive till vilken diagnos man refererar. I praktiskt hänseende överlappar diagnosen HKD i ICD 10 till stor del med diagnosen ADHD av kombinerad typ i DSM IV. Diagnosen DAMP skiljer sig avsevärt från HKD respektive ADHD av kombinerad typ och måste därför diskuteras separat från dessa andra diagnoser och kan inte blandas ihop med dem. Förekomst av ADHD och DAMP hos barn Ett stort antal studier har publicerats där prevalens av framför allt ADHD men även av DAMP har beräknats i olika städer och länder. Studierna har utförts på lite olika sätt men relevant är studier där man har följt DSM eller ICD-kriterier och rapporterat hur stor del av barn i en population som hamnar ovanför den av diagnoskriterierna angivna cut-off-nivån och således uppfyller det fulla kriteriet för diagnos. Annat upplägg för beräkning av prevalens finns också, t ex att variationen av symptom i en population beskrivs och att man sedan anger hur många som faller utanför t ex 1,5 eller 2 standardavvvikelser i totalpopulationen. Då detta är ett annat mått än prevalens för ADHD (ADD) enligt DSM-systemet så är sådana mått svåra att jämföra mot diagnos enligt DSM och de har därför inte närmare diskuterats här. Flera andra problem och begränsningar finns också vad gäller prevalensskattningar av ADHD och DAMP. För det första uppnås diagnoskriterier efter en subjektiv värdering av symptom utfört av den personen som gör skattningen. Uppfattningen kan ju skilja sig mellan två personer om huruvida ett symptom förekommer "ofta" eller inte (att bedöma "ofta" förekommer för många av diagnos-kriterierna i t ex DSM IV). Den subjektiva värderingen har också visats kunna skilja sig systematiskt mellan t ex föräldrar och lärare (se avsnittet om psykosociala faktorer nedan). Förekomsten av barn som uppfyller diagnoskriterierna blir lägre om man för diagnos kräver överensstämmelse mellan minst två personer. Prevalensen blir i det fallet c:a 1% lägre - t ex 5% istället för 6% - vilket är en avsevärd skillnad och betydelsefullt för de barn som då t ex inte får diagnos (se Kaminer 1992; Barkley 1998; Scahill & Schwab-Stone 2000). Med hänsynstagande till dessa svårigheter kan resultat från ett flertal översiktsartiklar analyseras (se tabell 1). Tabellen visar högsta och lägsta prevalens-mått som anges i respektive översiktsartikel. Längst ner visas resultat av en "quasi"-meta-analys. Med hjälp av icke-parametrisk

20 -20- statistik har kvartilavvikelse och median räknats ut för samtliga presenterade prevalensmått (n= 30 för DSM III och n=26 för DSM III-R). Samma prevalenssiffror som förekommit i flera olika översikts-artiklar har bara räknats med en gång och hänsyn har inte tagits till att olika antal personer har ingått i beräkningen av de olika prevalenserna. Tabell 1. Sammanfattning av prevalensmått från flera översiktsartiklar Översiktsartikel DSM III (ADD/H) DSM III-R (ADHD) Szatmani et al ,8% - 12,3% 2,0% - 6,3% Szatmani ,2% - 9,5% 1,3% - 12,2% Barkley ,0% - 9,5% 1.4% - 13,3% Swanson et al ,0% - 9,0% Angold et al ,1% - 10% 1,3% - 12,2% Scahill & Schwab-Stone ,8% % 2,0% % Kvartilsavvikelse (25-75) 4,1% - 9,3% 2,9% - 9,0% Medianvärde 6,1% 5,8% Som sammanställningen visar är prevalenserna i samma storleksordning för DSM III och DSM III-R. Enligt manualen till DSM IV (APA 1994) anges prevalensen för AD/HD till 3% - 5%; ibland har den angivits till 3% - 6% (Goldman et al. 1998). Sammanfattningsvis kan man säga att den mest sannolika prevalensen för ADHD för de framför allt Europeiska och Nordamerikanska populationer som ingått i dessa studier ligger någonstans mellan 4% - 7%. Oftast rapporterat är 5% - 6%. Prevalensen ligger således i den övre regionen av intervallet 3% -6% som ofta anges (se tabell 1 och APA 1994; Goldman et al. 1998).

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Koncentrationssvårigheter Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Koncentrationssvårigheter vad är det? 2. Olika typer av koncentrationssvårigheter 3. Typiska problem

Läs mer

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations 2014-11-12 Monica Jonsson, Tua Bardosson Syftar till att hitta hela gruppen av tidigt

Läs mer

AD/HD - betydelsen av lek och samspel

AD/HD - betydelsen av lek och samspel - betydelsen av lek och samspel Hur kan lek och samspel vara av betydelse för uppkomst av om orsaken är neuropsykiatrisk, dvs. enbart biologisk? Haninge, 22 april, 2010 Tomas Ljungberg FoU-centrum, Landstinget

Läs mer

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Björn Kadesjö UPP-centrum, Socialstyrelsen, Stockholm och ö. l. Barnneuropsykiatri, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg, Björn

Läs mer

Lindrig utvecklingsstörning

Lindrig utvecklingsstörning Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs

Läs mer

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST) Disposition Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Vilka diagnoser? Vad är diagnoserna? Hannah Jakobsson, leg. psykolog, Cereb Prevalens Behandlingsmöjligheter Vad kan primärvården

Läs mer

Värt att veta om ADHD

Värt att veta om ADHD Sidan 1 Värt att veta om ADHD - förhållningssätt & strategier för personal Anna Backman Legitimerad psykolog ADHD-center, SLSO anna.backman@sll.se Sidan 2 Översikt 1. Diagnosen ADHD 2. Vad innebär svårigheterna?

Läs mer

Concentration Deficit Disorder Rusell A. Barkley 2014

Concentration Deficit Disorder Rusell A. Barkley 2014 Concentration Deficit Disorder Rusell A. Barkley 2014 Sammanfattning av ett faktablad baserat på ett kapitel ur boken Attention Deficit Hyperactivity Disorder: A Handbook for Diagnosis and Treatment (4th

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 25 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 DSM 5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) En handbok för psykiatrin, som innehåller

Läs mer

Autism en introduktion

Autism en introduktion Autism en introduktion SvenOlof Dahlgren svenolof@huh.se Ulrika Långh ulrika.langh@sll.se DIAGNOSTIK Brytningstid: Två diagnostiska system ICD-10 (WHO:s) och DSM 5 (APA) som inte är matchade med varandra

Läs mer

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Neuropsykiatri Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Diagnoser Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar avser diagnoser: 1. ADHD - med både hyperaktivitet och uppmärksamhetsstörning - med enbart hyperaktivitet

Läs mer

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt 12 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.45 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 Marie Adolfsson

Läs mer

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2 1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity

Läs mer

Flickor med ADHD Läkarstämman Stockholm 30.11.05 Svenny Kopp Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg

Flickor med ADHD Läkarstämman Stockholm 30.11.05 Svenny Kopp Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg Flickor med ADHD Läkarstämman Stockholm 30.11.05 Svenny Kopp Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg 1 Historia 1979 J. Kashani 1990 A. James & E. Taylor 1996 E. Arnold 1997 M. Gaub & C. Carlson

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13 Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se Aspekter på stöd i skolan Skolan är en viktig skyddsfaktor inte minst för barn med funktionsproblem Men också

Läs mer

2014-10-13 Sidan 1. ADHD hos vuxna. ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL

2014-10-13 Sidan 1. ADHD hos vuxna. ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL 2014-10-13 Sidan 1 ADHD hos vuxna ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL Innehåll Korta fakta om ADHD Svårigheter i vardagen Utredning, diagnostik Behandling och stöd Modediagnos eller kärt barn med många

Läs mer

1. Diagnosen ADHD. Barn och ungdomar med ADHD. Översikt av föreläsningen

1. Diagnosen ADHD. Barn och ungdomar med ADHD. Översikt av föreläsningen 1 Barn och ungdomar med ADHD Översikt av föreläsningen 1. Diagnosen ADHD 2. Hur vanligt är det? 3. Flickor och pojkar 4. Vad innebär svårigheterna? 5. Förklaringsmodeller 6. Hur diagnostiseras ADHD hos

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Peik Gustafsson, Nóra Kerekes, Henrik Anckarsäter, Paul Lichtenstein, Christopher Gillberg, Maria Råstam

Peik Gustafsson, Nóra Kerekes, Henrik Anckarsäter, Paul Lichtenstein, Christopher Gillberg, Maria Råstam . Motorik och percep,on vid ADHD, au,sm och uppförandestörning hos barn Ar#kel i Journal of Neurodevelopmental Disorders: 2014, 6(1):11:1-10 Motor func#on and percep#on in children with neuropsychiatric

Läs mer

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Att ha: Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ADHD OCD DAMP Dyskalkyli NPF Dyslexi Tourettes syndrom Aspbergers syndrom ADD 1 2 Antalet medlemmar med flera funktionsnedsättningar ökar.

Läs mer

Grundkurs om NPF för skolan

Grundkurs om NPF för skolan Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan Göteborg 28 oktober 2014 Föreläsare: Marie Adolfsson och Miriam Lindström www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 12.00 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Läs mer

Vuxna med ADHD - arbetsliv Höganäsmodellen 1/12-09 Cecilia Johansson

Vuxna med ADHD - arbetsliv Höganäsmodellen 1/12-09 Cecilia Johansson Vuxna med ADHD - arbetsliv Höganäsmodellen 1/12-09 Cecilia Johansson ADHD hos vuxna Kort om vad ADHD är Tillkommande problem Arbetsliv Bemötande ADHD ett livslångt funktionshinder Förr trodde man att det

Läs mer

Barns och ungas rätt till lärande sett ur olika perspektiv Är det bra med tidig upptäckt och tidiga insatser vad vet vi, vad gör vi?

Barns och ungas rätt till lärande sett ur olika perspektiv Är det bra med tidig upptäckt och tidiga insatser vad vet vi, vad gör vi? Barns och ungas rätt till lärande sett ur olika perspektiv Är det bra med tidig upptäckt och tidiga insatser vad vet vi, vad gör vi? 2013-09-03 / Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs

Läs mer

Flickor med ADHD och AST Göteborg 18.9. 2012 Svenny Kopp, överläkare, med.dr Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg

Flickor med ADHD och AST Göteborg 18.9. 2012 Svenny Kopp, överläkare, med.dr Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Flickor med ADHD och AST Göteborg 18.9. 2012 Svenny Kopp, överläkare, med.dr Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg 1 Varför fokusera på flickor med ADHD och aumsmspektrumstörning? Vanliga Mllstånd

Läs mer

Neuropsykiatriska Vuxenteamet (NeuroVux)

Neuropsykiatriska Vuxenteamet (NeuroVux) Neuropsykiatriska Vuxenteamet (NeuroVux) Ett samarbete primärvården och vuxenpsykiatrin Tillhör Vuxenhabiliteringen, en primärvårdsverksamhet Började ta emot remisser från NLL den 3 maj 2010 En strid ström

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Skoldagen 21 mars 2013 Sofia Cassel Leg. Psykolog Sofia Cassel legitimerad psykolog, Inside Team 2 Agenda Fakta om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Vanliga

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5

Läs mer

Utredning och diagnostik av adhd

Utredning och diagnostik av adhd Utredning och diagnostik av adhd hos vuxna Denna broschyr vänder sig till dem inom hälso- och sjukvården som har till uppgift att utreda och diagnostisera vuxna med frågeställning adhd. En mer uttömmande

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som lider av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som har ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

FAKTAAVSNITT: TRÄNA ARBETSMINNET, VEM HAR NYTTA AV ATT TRÄNA?

FAKTAAVSNITT: TRÄNA ARBETSMINNET, VEM HAR NYTTA AV ATT TRÄNA? FAKTAAVSNITT: TRÄNA ARBETSMINNET, VEM HAR NYTTA AV ATT TRÄNA? Vissa vardagsaktiviteter involverar i högre grad arbetsminnet och om de görs regelbundet och intensivt kan de möjligtvis hjälpa till att träna

Läs mer

Ny behandling vid autism

Ny behandling vid autism Ny behandling vid autism Autism/autismerna är en grupp tillstånd med många olika orsaker som, om oro uppstår tidigt och diagnos ställs under de första åren ALLTID samexisterar med andra utvecklingsavvikelser

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

Att samarbeta kring barn och ungdomar med ADHD

Att samarbeta kring barn och ungdomar med ADHD Att samarbeta kring barn och ungdomar med ADHD Agneta Hellström Sinus AB www.sinus.se 121122 Agneta Hellström 1 Om samarbete 121122 Agneta Hellström 2 Varför behöver vi samarbeta kring barn med ADHD? Barn

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatrin. Fakta om. Adhd. Utredning och behandling. www.lg.se. En del av Landstinget Gävleborg

Barn- och ungdomspsykiatrin. Fakta om. Adhd. Utredning och behandling. www.lg.se. En del av Landstinget Gävleborg Barn- och ungdomspsykiatrin Fakta om Adhd Utredning och behandling www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg Allmänt Adhd är en förkortning av engelskans attention deficit/hyperactivity disorder, som brukar

Läs mer

Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi?

Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi? Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi? Elisabeth Fernell, Gunnar Fransson, Mats Johnson och Sven Östlund /Presentation I: Elisabeth Fernell 2012-10-25 Gillbergcentrum, Göteborgs universitet Utvecklingsneurologiska

Läs mer

FAKTA OM ADHD Ett material för media framtaget av Eli Lilly AB

FAKTA OM ADHD Ett material för media framtaget av Eli Lilly AB FAKTA OM ADHD Ett material för media framtaget av Eli Lilly AB Faktagranskat av dr Pär Svanborg, Sr Medical Advisor, Neuroscience Eli Lilly Sweden AB, mars 2010 Innehåll 1. Kortfakta om ADHD... 3 2. Orsaker

Läs mer

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller

Läs mer

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa 2. DIAGNOSTIK Definition Diagnostiska system Problem och utveckling Definition: Med ätstörning avses en ihållande störning i ätbeteende, som påtagligt försämrar fysisk hälsa eller psykosocialt fungerande.

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med autism Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger stöd och

Läs mer

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen! Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund

Läs mer

Psykiatriskt sjukdomsmönster hos flickor och pojkar

Psykiatriskt sjukdomsmönster hos flickor och pojkar Psykiatriskt sjukdomsmönster hos flickor och pojkar Helsingfors Universitet Kaffediskussion 16.1. 2008 Fredrik Almqvist Faktorer som påverkar barnets psykiska utveckling - bör beaktas Predisponerande Genetiska

Läs mer

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen

Läs mer

Sammanfattning av statistikuppgifter

Sammanfattning av statistikuppgifter Bilaga 1-10 Sammanfattning av statistikuppgifter Sammanfattning av statistik För att tidigt identifiera de barn och unga 0-16 år som kommer och eller är i behov av extra stöd har en första inventering

Läs mer

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg.

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. Det sitter inte i viljan Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. För att kunna stödja personer med neuropsykiatriska funktionshinder i vardag, studier och yrkesliv behöver vi

Läs mer

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken Anknytning Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund

Läs mer

Neuropsykologisk utredning utifrån neuropsykiatrisk

Neuropsykologisk utredning utifrån neuropsykiatrisk Vårdrutin 1 (9) Utgåva: 1 Godkänd av: Gunnel Alexandersson Verksamhetschef 2010-01-31 2011-01-31 Utarbetad av: Irene Westlund, Per-Nicklas Olofsson, Joakim Hedbrant, Gunilla Bertilsson Revisionsansvarig:

Läs mer

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta Information till första linjen Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta ÖVERENSKOMMELSE VID MISSTANKE OM PSYKISKT FUNKTIONSHINDER HOS BARN OCH UNGA

Läs mer

Kort om ADHD hos barn och vuxna. En sammanfattning av Socialstyrelsens kunskapsöversikt

Kort om ADHD hos barn och vuxna. En sammanfattning av Socialstyrelsens kunskapsöversikt Kort om ADHD hos barn och vuxna En sammanfattning av Socialstyrelsens kunskapsöversikt Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Kunskapsöversikt. Det innebär att rapporten

Läs mer

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad december 2011 Syfte Syftet med den psykologiska utredningen är att ge

Läs mer

Peder Rasmussen, docent och överläkare Barnneuropsykiatriska vårdenheten Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg

Peder Rasmussen, docent och överläkare Barnneuropsykiatriska vårdenheten Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg Peder Rasmussen, docent och överläkare Barnneuropsykiatriska vårdenheten Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg HÄLSODEKLARATIONEN Har du ADHD, ADD, DAMP, autismspektrumtillstånd (till exempel

Läs mer

HÄLSA och SJUKDOM i KULTURELLT PERSPEKTIV

HÄLSA och SJUKDOM i KULTURELLT PERSPEKTIV HÄLSA och SJUKDOM i KULTURELLT PERSPEKTIV 14 april 2015 Batja Håkansson Leg läk, fil kand International Health Care Services, Stockholm TRAUMA Många olika betydelser Grekiska: Sår, skada (ursprungligen

Läs mer

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Maria Unenge Hallerbäck Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Attention Deficit Hyperactivity Disorder ADHD /ADD Autismspektrumtillstånd autism, atypisk

Läs mer

Selektiv mutism och dess behandling

Selektiv mutism och dess behandling Selektiv mutism och dess behandling Selektiv mutism och dess behandling Första ärenden 1996 Barnorienterad familjeterapi (BOF) - den använda behandlingsmetoden utveckling och anpassning av metoden till

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger

Läs mer

Psykologi 14.9.2009. 2. Vad avses med temperament? Hur borde föräldrar och lärare beakta barnets temperament?

Psykologi 14.9.2009. 2. Vad avses med temperament? Hur borde föräldrar och lärare beakta barnets temperament? Psykologi 14.9.2009 1. Den positiva psykologins idé är att betona människans resurser och starka sidor snarare än hennes svagheter, brister och begränsningar. Vad kan den positiva psykologin bidra med

Läs mer

Klarar alla barn skolans mål?

Klarar alla barn skolans mål? Klarar alla barn skolans mål? 2014-10-29/Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus, Mariestad Gillbergcentrum, Göteborgs universitet Gillbergcentrum Barn och ungdomscentrum

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

ESSENCE och trotssyndrom

ESSENCE och trotssyndrom ESSENCE och trotssyndrom Björn Kadesjö ö.l. BNK, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademien Trots i vardagsspråk Trotsar gör inte som mamma och pappa vill 2-årstrots

Läs mer

adhd Kort om hos vuxna

adhd Kort om hos vuxna Kort om adhd hos vuxna Socialstyrelsen Läkemedelsverket Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Statens beredning för medicinsk utvärdering Folkhälsomyndigheten Kort information om adhd hos vuxna Den här

Läs mer

BNK Enheten för f r barnneuropsykiatri vid DSBUS

BNK Enheten för f r barnneuropsykiatri vid DSBUS BNK Enheten för f r barnneuropsykiatri vid DSBUS Björn Kadesjö, ö.. l. Målgrupper Barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder och deras familjer, dvs med Autismspektrumtillstånd ADHD, DAMP

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med Asperger syndrom Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger

Läs mer

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna! Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan

Läs mer

Körkort öppnar för jobb och ett annat liv

Körkort öppnar för jobb och ett annat liv Körkort öppnar för jobb och ett annat liv En enkätundersökning som visar på de möjligheter och utmaningar som personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar upplever som bilförare. 2014-05-06 Denna

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

Flickor/ Kvinnor med ADHD. Vad är ADHD. Vad är ADD. Attention Karlstad 15 november 2011. Överaktivitet Impulsivitet Dålig uthållighet

Flickor/ Kvinnor med ADHD. Vad är ADHD. Vad är ADD. Attention Karlstad 15 november 2011. Överaktivitet Impulsivitet Dålig uthållighet Flickor/ Kvinnor med ADHD Attention Karlstad 15 november 2011 Överaktivitet Impulsivitet Dålig uthållighet Vad är ADHD Vad är ADD ADHD utan hyperaktivitet Långsamhet Trötthet Svårt att komma igång 1 Vad

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

Rapport, 13-03-22. Utveckling av vårdkedja för diagnostik och behandlingsinsatser för små barn med autism och andra utvecklingsavvikelser.

Rapport, 13-03-22. Utveckling av vårdkedja för diagnostik och behandlingsinsatser för små barn med autism och andra utvecklingsavvikelser. Investera i framtiden Rapport, 13-03-22 Utveckling av vårdkedja för diagnostik och behandlingsinsatser för små barn med autism och andra utvecklingsavvikelser. Arbetsgrupp: Leif Ranemo, rektor elevhälsan,

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn ett utvecklingspsykiatriskt perspektiv Harald Sturm, barnpsykiater och barnneurolog Eric Zander, psykolog och doktorand Utvecklingspsykiatrisk enhet

Läs mer

Medicin vid ADD/ADHD

Medicin vid ADD/ADHD Medicin vid ADD/ADHD Om mig och mottagningen 49 år, läkare 1994 Startade 2006 hemma i källaren, kv. Aftonstjärnan 5 medarbetare 800 diagnoser 250 medicineringar Personlig erfarenhet Kvällens föreläsning

Läs mer

Välkommen. till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd. Habiliteringscentrum - www.ltv.se/habiliteringscentrum

Välkommen. till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd. Habiliteringscentrum - www.ltv.se/habiliteringscentrum Välkommen till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd Dagens föreläsare Kerstin Kwarnmark, leg psykolog Farhad Assadi, leg psykolog Christoffer Lord, leg psykolog Serie föreläsningar Vad är

Läs mer

Vad är ADHD? Definitioner

Vad är ADHD? Definitioner 2011-12-05 Vad är ADHD? Alla kan vi ibland ha svårt att sitta still, att fokusera vår uppmärksamhet och att kontrollera våra impulser, i synnerhet om vi är stressade eller trötta. För en del barn, ungdomar

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

Jippie jag har ADHD Ett förhållningssätt till diagnoser

Jippie jag har ADHD Ett förhållningssätt till diagnoser Jippie jag har ADHD Ett förhållningssätt till diagnoser Jessica Stigsdotter Axberg Attitydambassadör Son med ADHD-diagnos Formgivare och grundare av Jippieserien Victor Axberg victor har alltid varit vild,

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Motverka studieavbrott. effekter på fullföljandet av studier och studieavbrott bland barn i skolåldern och ungdomar.

Motverka studieavbrott. effekter på fullföljandet av studier och studieavbrott bland barn i skolåldern och ungdomar. Motverka studieavbrott effekter på fullföljandet av studier och studieavbrott bland barn i skolåldern och ungdomar. Forskning om studieavbrott 2014:3 Svensk titel: Motverka studieavbrott effekter på fullföljandet

Läs mer

ASD: Autismerna. www.gnc.gu.se

ASD: Autismerna. www.gnc.gu.se ASD: Autismerna Autism/autismerna är en grupp tillstånd med många olika orsaker som, om oro uppstår tidigt och diagnos ställs under de första åren ALLTID samexisterar med andra utvecklingsavvikelser eller

Läs mer

Barn med psykisk ohälsa

Barn med psykisk ohälsa Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Utbildningsdag Tierp 22 okt 2012 LYDIA SPRINGER SANDRA MELANDER lydia.springer@lul.se sandra.melander@lul.se Projektet finansieras av: SUF-Kunskapscentrum

Läs mer

SPERES. Barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Vikten av stöd och tidiga insatser för en god skolgång 5.2.

SPERES. Barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Vikten av stöd och tidiga insatser för en god skolgång 5.2. SPERES Barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Vikten av stöd och tidiga insatser för en god skolgång 5.2.2015 Vilka barn och unga handlar det om? Barn och unga med ADHD ADD Autism

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta

Läs mer

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer

Effektstudie av SkolFam. SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården

Effektstudie av SkolFam. SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården Effektstudie av SkolFam SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården Inledning Socialstyrelsen har uppdragit åt Forskningscentrum för psykosocial hälsa (Forum) att utvärdera effekterna av SkolFam, en tvärprofessionell

Läs mer

ADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie

ADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie ADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie Gustafsson P, Holmström E, Besjakov J, Karlsson MK. ADHD symptoms and maturity a follow-up study in school children. Acta Paediatrica

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionshinder. Ungdomar/vuxna med ADHD. Andra vanliga svårigheter ADHD. ADHD olika typer

Neuropsykiatriska funktionshinder. Ungdomar/vuxna med ADHD. Andra vanliga svårigheter ADHD. ADHD olika typer Ungdomar/vuxna med ADHD Neuropsykiatriska funktionshinder Överlappar varandra Pernilla Ekström Mob 0707 73 97 00 pernilla@hanteralivet.se www.hanteralivet.se Aspergers syndrom Tvångssyndrom Tourettes syndrom

Läs mer

UPPLÄGG. Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion

UPPLÄGG. Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion UPPLÄGG Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion Moment 2 (14.45-16): Föredrag - Anknytning och beteendeproblem hos barn till mödrar med IF: Betydelsen av mödrarnas lyhördhet

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Fri omarbetning efter Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. Svensk översättning Makower&Skön. Bearbetning Irena Makower.

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär

Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär -6- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion

Läs mer

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Anders Tengström Leg psykolog, Docent i psykologi Verkligheten Hur går det för ungdomar med psykosociala svårigheter?

Läs mer

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem Vi är ett mindre förstärkt familjevårdsföretag med säte i Borås. I vår verksamhet arbetar personal med lång, gedigen utbildning och erfarenhet inom missbruksvård och mänskligt beteende (konsulenter). Vi

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer