BARN OCH UNGDOMAR I SORG OCH KRIS

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BARN OCH UNGDOMAR I SORG OCH KRIS"

Transkript

1 BARN OCH UNGDOMAR I SORG OCH KRIS Atle Dyregrov, professor, PhD Faglig leder, Senter for Krisepsykologi Fortunen 7, 5013 Bergen, Norway atle@krisepsyk.no

2 ALLT MER TEORIKUNSKAPER SOM BAKGRUND FÖR VÅR HJÄLP Ökad kunskap om samspelet mellan «nature and nurture» Hjärnans strukturer påverkas starkt av barns miljöförhållanden Det finns känsliga perioder då särskilt pågående kriser (kumulativ trauma) skapar skador för livet

3 KRISER OCH UTVECKLING Hjärnan utvecklas sekventiellt Utvecklingen beror på stimulering Kriser har olika effekter beroende på när de förekommer styrkan i påfrestnader varaktighet / frekvens av påfrestnader (exponering) mänsklig omsorg tillgängliga för barn

4 BARNS SORG OCH TRAUMA - KONSEKVENSER De flesta barn klarar sig bra genom kriser Men, barn som upplever förlust och trauma har högre risk för depression, komplicerad sorg och PTSD, beteendeproblem och somatiska symptom Färska registerstudier visar att tidig föräldraförlust och tidig traumatisering är förenat med ökade fysiska hälsoproblem och kortare livslängd Familjemiljön är mycket viktig för hur det går

5 HÄLSOKONSEKVENSERNA AV FÖRLUST Trauma och förlust orsaker ibland allvarliga hälsokonsekvenser Mellan 10 och 20% upplever persistenta traumareaktioner eller komplicerade sorgereaktioner Dansk studie visar att ungdomar (10-23 år) som förlorar föräldrar oftare försöker ta sitt liv Rostila och Saarela (2011) har i en registerstudie från Sverige visad en tydlig ökning av dödsrisk för barn som förlorar föräldrar För barn som förlorat mödrar till onaturliga orsaker ökad risk med 111% Samma forskargrupp har också visat ökad dödlighet efter förlust av syskon Grenklo och kollegor (2013) har visat att barn som förlorar sina föräldrar i cancer har dubbelt så mycket (20%) självskada som kontrollbarntraumer og tap medfører til dels alvorlige helsemessige konsekvenser

6 HÄLSOKONSEKVENSERNA AV TRAUMA ACE studier visar en stark inverkan på vuxen hälsa af traumatiska barndomsupplevelser Det finns mycket allvarlig sjukdomsutveckling associerad med PTSD

7 Prevalence (%) INNVIRKNING AV BARNEMISHANDLING PÅ HELSE Prevalence of Health Risks per # of Adverse Childhood Experiences ACE 1 ACE Current smoker Severe Obesity Two or more wks. of depressed mood in last yr Ever attempted suicide 2 ACE's 3 ACE's 4 or more ACE's Felitti, et al (1998). Relationship of Childhood Abuse and Household Dysfunction to Many of the Leading Causes of Death in Adults. Am J Prev Med 14(4). Slide copied from van der Kolk 2010

8 Prevalence (%) INNVIRKNING AV BARNEMISHANDLING PÅ HELSE Prevalence of Health Risks per # of Adverse Childhood Experiences Considers self an alcoholic Ever used illicit drugs Ever injected drugs Had 50 or more intercourse partners Ever had a sexually transmitted disease 0 ACE 1 ACE 2 ACE's 3 ACE's 4 or more ACE's Felitti, et al (1998). Relationship of Childhood Abuse and Household Dysfunction to Many of the Leading Causes of Death in Adults. Am J Prev Med 14(4). Slide copied from van der Kolk 2010

9 TRAUMATISKE OPPLEVELSER VIKTIGE ASPEKTER Traumer: Kan gi vedvarende fareopplevelse, påtrengende minner og unngåelse av alt som minner om det som har hendt, urolig kropp Tap: Kan gi langvarig svekkelse av motivasjon, tilbaketrekking fra sosialt samvær, savn og lengsel som ikke går over Noen viser «ingen symptomer», men kan samtidig få sin læringskapasitet dramatisk svekket NB! Normalt demper reaksjoner seg naturlig over tid, men i ulik takt for traumer og tap Dyregrov 2013

10 VAD SÄGER FORSKNING? Vuxna Underskattar eller vet inte vad barn har upplevd De vet ofta inte hur mycket de tänker om vad som hänt De kan ignorera hur mycket de lider under och efter allvarliga incidenter / sjukdom De har ofta mer än tillräckligt med sig själv Barn måste talat med direkt, inte bara hört genom föräldrar

11 FORSKNING OVER TRAUMAMINNEN När vi upplever en kritisk situation vil tidigt utsöndring av noradrenalin (m.m.) lede till aktivering och potensiell inngravering av minnen Konsolidering av minnen tar +/- 6 timmar Det vi gör i detta tidsintervall kan försvaga eller förstärka lärande/minnen, t.ex emotionella samtal Olika interventioner som dämpar aktivering kan minska styrkan av minnen (störa konsolidering) Farmakologiska metoder Psykologiska metoder

12 Holmes EA, James EL, Kilford EJ, Deeprose C (2010) Key Steps in Developing a Cognitive Vaccine against Traumatic Flashbacks: Visuospatial Tetris versus Verbal Pub Quiz. PLoS ONE 5(11): e doi: /journal.pone

13 Holmes EA, James EL, Kilford EJ, Deeprose C (2010) Key Steps in Developing a Cognitive Vaccine against Traumatic Flashbacks: Visuospatial Tetris versus Verbal Pub Quiz. PLoS ONE 5(11): e doi: /journal.pone

14 TETRIS MOT TRAUMER Hvordan omsette dette i konkrete råd som formidles til mennesker umiddelbart etter opplevelsen av en potensielt traumatisk situasjon? Hva er etisk/uetisk? Ta dette opp og gi råd om å gjennomføre visse kognitive aktiviteter? Holde tilbake informasjon som potensielt kan gi mindre plager i ettertid?

15 OLYCKA MED GONDOLA Dyregrov

16 INTE SOVA NÄRA EN TRAUMATISK UPPLEVELSE

17 GER NYA KUNSKAPER NOGRA VIKTIGA KONSEKVENSER FÖR INTERVENTION? Viktigt att dämpa aktivering Information Närhet till andra ger oss trygghet Få organiserad historia längs en tidsaxel Systematisk gjenomgång, men undvika emotionell ventilering händelsedagen Återvinna trygghet Exponering Hantering av sömn och smärta Råd om medieexponering

18 HÅL I VÅR KUNSKAP Vet för lite om vad som är den bäste omedelbara hjälp Emosjonsuttryck eller distraktion? Vet för lite om komplicerade sorgreaktioner hos barn Vänners betydelse i krise och sorg lite undersökt Skolens stöd i begränsad omfattning granskat

19 HVORDAN MØTE BARN I KRISE?

20 BARNENS RÖSTER MÅSTE HÖRAS Gradvis mer erkännande att barn ska höras direkt På kliniken, "Jag är sjuk, men de vet allt I forskning: brukerdeltagande Uppjustering av barns rättigheter som anhöriga

21 DE SVÅRE MØTENE Det verste var at jeg måtte snakke, hun satt og ventet på at jeg skulle si noe. Det var som tortur Hvis du sier fortell, så går jeg igjen med en gang. Han spurte om jeg var jomfru

22 VIKTIGA SAMTALS-ELEMENTER Kan vi gå för snabbt framåt? Även om en använder relativt korte inledande kommentarer er tempoet långsamt Exakta direkte frågor följer upp barnas berättelse Rytmisitet (turntaking) og respekt i samtal Ta pauser som barna kan reglera, till exempel via kort Lyssna til barnet. Acceptera och bekräfta vad barnet uttrycker, normalisera barnets upplevelse Ge både verbal och icke-verbal bekräftelse Användning av berättelser

23 INFORMASJON FOR Å MOTIVERE BARN TIL DELTAGELSE I RITUALER Langsiktige mål kan være vanskelig for barn å forstå Jente på 9 er med og ser far etter ulykke: Ville kysse far i pannen fordi det siste hun fikk av han var et kyss Forberede på hva? Sinnesintryck Egne og voksnes reaksjoner Råd om hva de kan gjøre «Nå vet jeg at det er pappa som ligger i kisten. Jeg ga han et Pondushefte»

24 MISSUPPFATTNINGAR ÄR VANLIGT HOS BARN Bristande erfarenhet ger lätt fantasier och missuppfatningar Flicka 16 kusins reationer Flicka 16 föräldrarnas reaktioner Självförebråelser är vanliga - baseras ofta på brist på förståelse Kvinna 20 år känd skuld från hon var tre

25 VÅR UPPGIFT Optimera barns möjligheter att göra väl Minimera det som forvärrar situationen

26 KRISINTERVENTION Innan en kris uppstår Under krisen (exponering) Efter

27 INOM EN KRIS STARTER Utrusta barn med handlingskompetens Föräldrar och andra vuxna kan lära barn olika emotionsregleringsmetoder Information om hantering: t.ex.; Vad gör en om det händer en skolskjutning? Vad ska man göra om det börjar brinna? Eks: En brann er ikke tull, du må ringe Har du fått en tyv på do må du ringe Har du veldig vondt et sted, må du ringe Det er lett å huske det! Lär barnen att styra bort från faror mental faraberedskap

28 KRISINTERVENTION Innan en kris uppstår Under krisen (exponering) Efter

29 UNDER KRISEN Barn skyddas Mot direkte intryck Mot indirekta intryck Vuxna förklarar, lugnar ned, distraherar, tar bort från fare, aktiviserer Varor kris över tid måste stabilitet i vardagen snabbt återupprättas

30 VAD KAN BARN SE, DELTA I ELLER INFORMERATS UM? Specifik information och deltagande i samtal och ritualer kan vara viktigt för kognitiv och emotionell bearbetning - har samtidigt ett trauma potential Skillnaden mellan vad som är terapeutisk och det som är traumatiskt ligger i graden av planering och förberedelser Vilka barn som tas med och vad som sägs beror bl.a. På relationsnärhet och hur central händelsen är för barnet

31 KRISINTERVENTION Innen en krise oppstår Under krisen (eksponering): Etter

32 FÖRSTA INSATS SAMMA DAG Huvudsaken är att lugna ner dämpa aktivering Görs bäst genom god information och varmt omsorgsklimat Ingen tvingas att samtala Låt barn veta att vuxna har kontroll och att de är säkra Om barn har utsatts för starka intryck kan uppgifter som överbelastar kognitiva resurser används Om skador, viktigt med snabb smärtlindring

33 VAD SEJER VI TILL BARN OM DØDSFALL OCH ANDRA ALLVARLIGA HÄNDELSER Vi måste tala sanning Vad hände? Fakta får inte bli värre När hände det? Varför hände det? Visa försiktighet Vi får inte ge alla detaljer men vi måste svara på frågor Vi måste försöka hjälpa dem att förstå

34 EKSEMPEL: HUR BERÄTTA OM ETT SJÄLVMORD Vänta inte tills de frågar Vad som sägs måste vara sant Förklaring kopplat till hur personen tog sitt liv Begreppen tankesjukdom, städamaskin, tunnelseende, och tankepolis kan användas Informationssamtal börjar en förståelseprocess, det är inte en definierad, sluten konversation

35 PSYKOPEDAGOGISK INFORMATION TILL BARN Mer beroende av information än vuxna Mindre erfarenhet som grund för att tolka sina egna och andras reaktioner Styrkan av reaktionerna kommer som en överraskning för dem Barn behöver information för att förstå: Vad som händer Egna tankar, handlingar og reaktioner Föräldrar och andra människors reaktioner och beteende Förklaringar måste vara enkla och måste följas upp

36 TIDIG UPPFÖLJNING - BARN Gör vad som hänt begripligt Hjälpa till att organisera händelserna längs en tidsaxel Se till att inga missuppfattningar får fotfäste Närvaro vid ritualer, visning m.m. Tidig råd för hantering av starka intryck Voksne är viktiga signalpersoner

37 SAMSPEL Foräldra reaktioner Barns reaktioner

38 FORELDRE ER OFTE SELV STERKT PÅVIRKET Større forståelse for hvordan foreldres situasjon innvirker på barna Vanskelig for foreldre å roe barn når barnas reaksjoner er med å vekke egne reaksjoner Foreldre vil ofte ha utilstrekkelig kunnskap om hva barnet har opplevd (eksponering) og hvordan de opplever situasjonen Ulike problemmønstre: Foreldre er tilbaketrukne, ikke tilstede og lite tilgjengelige Foreldres behov for å skjerme barnet hindrer barnas mestring Overbeskyttelse Foreldre skaper frykt gjennom sin atferd Barn skjuler reaksjon/fakta fra foreldrene

39 TIDIG SJÄLVHJÄLPSRÅD Metoder för att hantera påträngande minnen Metoder för att hantera påträngande tankar och ångest Metoder för att lugna en orolig kropp Metoder för att sova bättre

40 SPECIFIKA METODER FÖR ANVÄNDNING I UPPFÖLJNING Metoder för att dämpa påträngande minnen och fantasier Synintryck - skärmmetod, flytta- eller handmetod, inramning, motbilde, storleksförändring, byte av perspektiv, införa nya element Hörselsintryck radio, mp3 spelare etc. Smaksintryck motsmak, fantasi, Luktintryck motlukr, behållare, fantasi Kroppsintryck massage, avslappning Kan användas i olika sensoriska kanaler: Redigerarbänk/mixepult Motbetinging Använding av fantasiresurser

41 =player_embedded&v=nqcagefw6fi

42 SPECIFIKA METODER FÖR ANVÄNDNING I UPPFÖLJNING Tankekontrollfärdigheter Tankestoppning Bemestringsmetod - stärka tankar Distraktionsmetoder Skriva ned tankarna Alternativa tankar ändra händelseförloppet Uppmärksamhetsstyrning och distraktion Avspänning och stresshanteringsmetoder Att avsätta tid för att gå nära, tillsammans med lugn, lugnande självsnakking (stärka tankar)

43 FÖRDRÖJA BEKYMMER ELLER TANKAR Wells och Sembi (2004) har beskrivit Postponed worry exercises Varje gång en besvärlig bekymmer dykar upp, säga till dig själv att du inte ska oroa dig eller grubbla över det nu, men du ska tänka på det senare. Gör en liten mental anteckning om att det har kommit upp och bara låta det dämpas av sig själv (fade away in its own time). Avsätta minuter (en halvtimme av Wells och Sembi) varje eftermiddag/tidig kväld till fast bekymringstid tills du har kontroll över bekymmer/tanke

44 SPECIFIKA METODER FÖR ANVÄNDING I UPPFÖLJNING Trygg plats metoden och andra avslappningstekniker Andningstekniker Ränsa hjärnan svamp Mindfulness Mardrömsmetoder och andra sömntekniker Øremottager Rituella handlingar Kangohammer og och andra skuldmetoder

45 HJELP GJENNOM GRUPPER Gruppesamlinger umiddelbart etter hendelse Storgruppemøter Systematisk gjennomsnakking i gruppe (for eksempel klasseromssamtale, psykologisk debriefing) Krise- eller oppfølgingsgrupper Sorggrupper Terapeutiske grupper Sorg- eller traumesamlinger

46 OPPFØLGING I GRUPPER Viktig å stimulere samhold og felleskap i gruppen Underbygg opplevelse av stolthet over egne og felles handlinger - ros av det gruppen gjorde i fellesskap så vel som den individuelle innsats Vektlegge felles læring Stimulere positive emosjoner i gruppen Bruke humor når det er passende

47 NÄR MÅNGA BARN/UNGA SAMLAS Struktur, innehåll och presentation måste betonas Leds av personer med auktoritet i förhållande till vad som hänt God informationshantering är det viktigaste motvikt till rykten och emosjonssmitte Ärligt, uppdaterad information presenterad med naturlig auktoritet sänker aktivering - ge en enkel, bra och sanningsenlig redogörelse för vad som hänt Säg vad som kommer att hända i när framtid När kommer informationen nästa gång? När samlas åter? Ge en kort beskrivning av vanliga reaktioner (normalisering)

48 HJELP INNEN BARNOMSORG OG SKOLE

49 Beredskap är att planera för det vi tycker aldrig tror eller vill tänka kan hända

50 BEREDSKAPSARBETE Beredskapsplaner säkrar god respons när något händer Planerna kan inte läggas för alla eventualiteter, men övningar, beredskapsplaner och riskbedömningar ger ett bra underlag för flexibilitet när en kris träffar Allt utenkt är svårare att hantera i mitten av en krissituation Hög grad av flexibilitet är mycket viktigt i krisarbetet Planerna bör omfatta struktur för vem som gör vad när

51 POSTULAT: ALL VÅR ERFARING, TRENING OG ØVELSE INNGÅR I VÅR TOTALE RESPONSKAPASITET I EN BEREDSKAPSSITUASJON GJØR VI HURTIG BRUK AV AKKUMULERT ERFARING

52 BARNEHAGE OG SKOLE RETUR TIL NORMALSITUASJON Viktig å gjenoppta vanlige rutiner raskt Likevel må det være plass til reaksjoner og samtale Skole- og barnehagepersonell må være sensitive på hvor mye en hendelse opptar barn og innstille sine tiltak deretter Ha ressurser tilgjengelig for de som trenger ekstra oppfølging Følg opp personalets behov Trekk ut lærdom av hendelsen

53 RÅD FOR INTERVENTION I SKOLAN Råd i samband med återgång till händelseplats T.ex. plats där elev(er) dog Råd om hur traumatiska påminnelser kan mötas Hur ska skolan hantera kontakter med föräldrar (föräldrarmöte)? Råd om ritualisering i skolan

54 ATT SE BARN I SKOLAN Barn ses till att börja med, men glöms så bort Otillräcklig kunskap om hur kriser påverkar inlärningskapacitet - skolan ser inte relationen Lärare behöver progressiva glasögon - se långt och titta nära De måste möta eleverna på liknande sätt Lärare behöver bra stöd från sjuksköterskor och deras fagapparat

55 VAD KAN SKOLAN GÖRA? Viktigt att fråga: Vad vill du ha hjälp till? Är det ok om jag ibland frågar hur du har det? Skapa en strategi för att följa upp elever - utbildningsinsatser, stödåtgärder. Samma strategi som följts från olika lärare Måste vara möjligheter för "timeout" över tiden Lätt karaktärtryck - se nya prover i samband med det som eleven tidigare har presterad Låt eleven droppe vissa tester och prov, speciellt till att börja med. Arbeta för att ge extra tid vid tentamen, eventuellt muntligt prov

56 VAD KAN SKOLAN GÖRA? Tillåtelse till att i en period vara mer passiv på lektionerna utan att det får konsekvenser för betygen Viktigt att eleverna förbereds på att teman som berör det som har hänt dom, tas upp, så som död, våldtäkt, m.m. Kom ihåg att diskussioner av sådana teman är en traumatisk påminnelse om det som hänt. Vid behov, ge praktikplats utanför skolan eller permission från skolan under kortare perioder Se till att det blir regelbundna samtal med någon även under skollovet. Upprepa erbjudande om hjälp och ha kontakt över längre tid.

57 UTMANINGAR I ARBETET MED BARN OCH UNGDOMAR Bättre skilja det vanliga / normala från det komplexe Säkra kontakt med unga människor som inte vill ha hjälp Hur kan vi förebygga utan att störa egenbemestring och normal läkning Utveckla bättre familj uppföljning Öka ungdomars kunskaper för att hjälpa både sig själva och bättre stödja en vän

58 UTMANINGAR I ARBETET MED BARN OCH UNGDOMAR Ta bättre hand om vänner efter trauma och förlust Skydda från pressen när de kommer för nära Professionell hjälp är ofta inte tillräckligt bra - och slutar för tidigt Förskolor och skolor varierar mycket i sin uppföljning Normalisering kan gå för långt

MÖTE MED BARN OCH UNGDOMAR I SORG

MÖTE MED BARN OCH UNGDOMAR I SORG MÖTE MED BARN OCH UNGDOMAR I SORG Seminarium med psykolog och Fil. Dr. Atle Dyregrov och psykolog Magne Raundalen Senter for Krisepsykologi, Fortunen 7, 5013 Bergen atle@uib.no www.krisepsyk.no www.kriser.no

Läs mer

Efter olyckan mänskligt omhändertagande (värna din hjärna)

Efter olyckan mänskligt omhändertagande (värna din hjärna) Efter olyckan mänskligt omhändertagande (värna din hjärna) Arto Nordlund, Leg psykolog, Med Dr Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Vår underbara hjärna 1 Vår underbara hjärna 100 miljarder neuron,

Läs mer

Traumamedveten omsorg. Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer

Traumamedveten omsorg. Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer Traumamedveten omsorg Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 2 3 ACE-studien - Adverse Childhood Experience Traumatiserande och negativa händelser

Läs mer

Praktisk stress och krishantering Peter Jonsson, säkerhets och krishanteringsexpert

Praktisk stress och krishantering Peter Jonsson, säkerhets och krishanteringsexpert Praktisk stress och krishantering Peter Jonsson, säkerhets och krishanteringsexpert SSG 2015-03-24 Strategier för det mänskliga omhändertagandet Kris ur individens perspektiv Lat Crisis Grek Krisis Söndring,

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

KRISPLAN FÖR ECKERÖ SKOLA 2013-14

KRISPLAN FÖR ECKERÖ SKOLA 2013-14 KRISPLAN FÖR ECKERÖ SKOLA 2013-14 Elev blir svårt skadad A. Ge medicinsk första hjälp! B. Ambulans och polis tillkallas. Lärarkåren underrättas. Lärare stannar hos barnet. C. Föreståndaren samlar stödgruppen.

Läs mer

När någon i familjen fått cancer

När någon i familjen fått cancer När någon i familjen fått cancer Utbildningsdag i palliativ vård, USÖ, 2019-02-13 Johanna Joneklav, kurator på Onkologiska kliniken Universitetssjukhuset i Örebro och grundare av Nära Cancer. https://www.youtube.com/watch?v=ccoyqmivrle

Läs mer

KRISPLAN FÖR ISNÄS SKOLA

KRISPLAN FÖR ISNÄS SKOLA KRISPLAN FÖR ISNÄS SKOLA Skriven hösten 2010 Ansvar Krisplanen beskriver hur personalen i Isnäs skola skall agera, om vi i skolan råkar ut för en oväntad kris t.ex. dödsfall, allvarlig sjukdom, svår olycka

Läs mer

Traumamedveten omsorg

Traumamedveten omsorg Traumamedveten omsorg Länsstyrelsen 14 oktober 2015 Pernilla Rempe Sjöstedt, Leg. psykolog Rädda Barnens centrum - för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 2 Agenda Vad är trauma? Vad händer i

Läs mer

När någon i familjen fått cancer

När någon i familjen fått cancer När någon i familjen fått cancer Fysioterapeuter inom onkologi och palliation, Karlstad 2019-03-18 Johanna Joneklav, kurator på Onkologiska kliniken Universitetssjukhuset i Örebro och grundare av Nära

Läs mer

Att bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm

Att bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm Att bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm 2017-03-14 Johanna Joneklav, kurator på Onkologiska kliniken Universitetssjukhuset i Örebro och grundare av Nära

Läs mer

Se till mig som liten är

Se till mig som liten är Se till mig som liten är Barn som anhörig 1 Kuratorn En resurs för barn som anhöriga 2 Vad gör kuratorn? Kris- och stödsamtal Information om samhällets stöd och resurser Anhörigstöd Myndighetssamverkan

Läs mer

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Barn och Trauma - bedömning och behandling Barn och Trauma - bedömning och behandling Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma

Läs mer

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen.

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Innehåll Situationer som kan utlösa krisreaktioner... 1 Andra händelser som kan innebära stark psykisk påfrestning... 1 Krisreaktioner...

Läs mer

Bilaga A Traumaintervju

Bilaga A Traumaintervju Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,

Läs mer

ARBETE MED BARN I GRUPPER. SPÄDBARNSFONDEN 7 OCH 8 NOVEMBER 2011 ATLE OCH MAGNE Senter for Krisepsykologi, Bergen

ARBETE MED BARN I GRUPPER. SPÄDBARNSFONDEN 7 OCH 8 NOVEMBER 2011 ATLE OCH MAGNE Senter for Krisepsykologi, Bergen ARBETE MED BARN I GRUPPER SPÄDBARNSFONDEN 7 OCH 8 NOVEMBER 2011 ATLE OCH MAGNE Senter for Krisepsykologi, Bergen BARNGRUPPER OLIKA KATEGORIER: SORGGRUPPER TRAUMAGRUPPER MONITORGRUPPER HELGSAMLINGER TRE-DAGARSSAMLINGAR

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

När mamma eller pappa dör

När mamma eller pappa dör När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal

Läs mer

Examensutställning av Erik Betshammar Konstnärligt masterprogram Högskolan för fotografi, Göteborgs universitet

Examensutställning av Erik Betshammar Konstnärligt masterprogram Högskolan för fotografi, Göteborgs universitet Som om de här försöken att hårt pressa ditt huvud mot mitt bröst att tejpa samman våra händer att be dig balansera mina dagböcker på din rygg skulle förändra bevara något. Examensutställning av Erik Betshammar

Läs mer

Psykisk Livräddning. Se mig, hör mig, berör mig om suicidprevention bland unga. Else-Marie Törnberg, Lovisa Bengtsson info@suicidprev.

Psykisk Livräddning. Se mig, hör mig, berör mig om suicidprevention bland unga. Else-Marie Törnberg, Lovisa Bengtsson info@suicidprev. Psykisk Livräddning Se mig, hör mig, berör mig om suicidprevention bland unga Else-Marie Törnberg, Lovisa Bengtsson info@suicidprev.com Tage Danielssons droppe En droppe, droppad i livets älv, har ingen

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

Långvarig huvudvärk efter hjärnskakning - vad kan vi göra?

Långvarig huvudvärk efter hjärnskakning - vad kan vi göra? Långvarig huvudvärk efter hjärnskakning - vad kan vi göra? Svensk barnsmärtförenings symposium 28-29 mars 2019 Catherine Aaro Jonsson Neuropsykolog, Fil dr Barn och Ungdomshabiliteringen Kliniska symtomgrupperingar

Läs mer

Föräldrar. Att stärka barnet, syskon och hela familjen. Föräldrafrågor. Funktionsnedsättning sårbarhet och motståndskraft.

Föräldrar. Att stärka barnet, syskon och hela familjen. Föräldrafrågor. Funktionsnedsättning sårbarhet och motståndskraft. Att stärka barnet, syskon och hela familjen Christina Renlund Leg psykolog och psykoterapeut Föräldrar Föräldrafrågor Att hjälpa barn att uttrycka sig handlar också om att hjälpa föräldrar Hur pratar man

Läs mer

Barn och trauma Konsekvenser, förståelse och bemötande

Barn och trauma Konsekvenser, förståelse och bemötande Barn och trauma Konsekvenser, förståelse och bemötande Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN Agenda Traumateori utvecklingspsykologi, anknytningsteori, neurobiologi

Läs mer

Kris och Trauma hos barn och unga

Kris och Trauma hos barn och unga Kris och Trauma hos barn och unga Lovisa Bonerfält lovisa.bonerfalt@orebroll.se Olika typer av kriser Livskriser Sorg Traumatiska kriser Kris och trauma hos barn och unga Hur reagerar barn i kris? Hur

Läs mer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen

Läs mer

Handlingsplan vid krissituationer. Bobygda skola

Handlingsplan vid krissituationer. Bobygda skola Handlingsplan vid krissituationer Bobygda skola Reviderad 2009-02-23 1 VIKTIGA TELEFONUMMER: Allmänt nödnummer 112 Hälsocentralen Delsbo 0653-714000 Hudiksvalls sjukhus 0650-92000 Sjukvårdsupplysningen

Läs mer

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av:

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av: Kvällens schema Mentaliseringsbaserad terapi Vad är borderline personlighetsstörning? Varför får man borderline personlighetsstörning? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här? Vad kan man

Läs mer

Barn och sorg. Sjukhusbiblioteket

Barn och sorg. Sjukhusbiblioteket Barn och sorg Sjukhusbiblioteket Ager, Ulrika: Ett liv kvar att leva att börja om när det värsta hänt. Recito. 2009 Ulrika berättar om hur livet vände på ett par sekunder och aldrig blev sig likt igen,

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

I skuggan av självmordet

I skuggan av självmordet I skuggan av självmordet Den plötsliga och traumatiska förlusten medför ofta ett komplicerat sorgearbete Sorg Bearbetning Barn Trauma Suicid och dess efterverkningar Förlust, sorg och tomrum Sorg är en

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Den psykiska hälsan. Ghita Bodman. PM i utvecklingspsykologi och utbildare i psykiskt stöd

Den psykiska hälsan. Ghita Bodman. PM i utvecklingspsykologi och utbildare i psykiskt stöd Den psykiska hälsan Ghita Bodman PM i utvecklingspsykologi och utbildare i psykiskt stöd Översatt till vardagsspråk: Leva i vardagen Ghita Bodman PM i utvecklingspsykologi och utbildare i psykiskt stöd

Läs mer

Psykiskt trauma och dess inverkan på brottsoffrets beteende under det straffrättsliga förfarandet

Psykiskt trauma och dess inverkan på brottsoffrets beteende under det straffrättsliga förfarandet Psykiskt trauma och dess inverkan på brottsoffrets beteende under det straffrättsliga förfarandet Kurs i bemötande av brottsoffer under rättsprocessen Heli Heinjoki, utvecklingschef för krisarbetet, kris-

Läs mer

Vad. Hur kan man hjälpa hjälparna?

Vad. Hur kan man hjälpa hjälparna? Vad Hur kan man hjälpa hjälparna? Krisstöd för insatspersonal och stödpersoner Att bevittna svåra händelser kan också ge posttraumatiska symtom intrusion, avoidance och arousal. Risken för en svårare reaktion

Läs mer

2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling

2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling Lyckas och må bra! Motivera dig själv till förändring Ditt minne påverkar hur du mår Parallellt tänkande, ta ett perspektiv i taget Vara i nuet och minska negativa tankar Skapa hållbara och effektiva lösningar

Läs mer

Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor

Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor Ulrika.kreicbergs@esh.se Barn som närstående Hälso- och sjukvårdslag: 2 g Hälso- och sjukvården

Läs mer

Södra Älvsborgs Sjukhus. Visualisera

Södra Älvsborgs Sjukhus. Visualisera Visualisera Traumamedveten Omsorg Hälsopedagoger Andrea Ramos Da Cruz Therese Eklöf BUP Asylmottagning Södra Älvsborgs Sjukhus Agenda Salutogent förhållningssätt Migrationsprocessen och insatser Vad är

Läs mer

Ensamkommande ungdomar i barnpsykiatrin

Ensamkommande ungdomar i barnpsykiatrin Ensamkommande ungdomar i barnpsykiatrin Problematik Förståelse - Förhållningssätt Hantering av olika typer av kriser Marie Balint fil dr, leg psykolog/leg psykoterapeut divisionssamordnare för vård av

Läs mer

Krisstöd - att stärka människors motståndskraft

Krisstöd - att stärka människors motståndskraft Barnahusdagen Linköping 2016-09-20 Krisstöd - att stärka människors motståndskraft sara.hedrenius@redcross.se Krisstöd att stärka människors motståndskraft Idag Modern kunskap Motståndskraft Reaktioner

Läs mer

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet ylva.edling@sll.se BUP TRAUMAENHET TRAUMAFOKUSERAD BEHANDLING Hög svårighetsgrad och komplexitet Individuellt eller

Läs mer

Handlingsplan vid KRISSITUATIONER. för Kyrkvillans förskola

Handlingsplan vid KRISSITUATIONER. för Kyrkvillans förskola Handlingsplan vid KRISSITUATIONER för Kyrkvillans förskola Innehållsförteckning Brand. 3 Olycksfall. 4 Krisgrupp. 5 Krisgruppens uppgifter Planering av första tiden Information i akut skede.. 6 Information

Läs mer

Posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna

Posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna Posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna HT 08 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet LvE PTSD orsakas av ett överväldigande trauma som inneburit livsfara eller grav kränkning

Läs mer

Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj

Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj Svenska Opratat.se förebygger ohälsa Opratat.se är ett verktyg

Läs mer

Handlingsplan för krissituation

Handlingsplan för krissituation PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Handlingsplan för krissituation Rostaskolan Oktober 2015 orebro.se/rostaskolan Innehållsförteckning INLEDNING... 2 VIKTIGA TELEFONNUMMER... 3 BAKGRUND...

Läs mer

Anhörigstöd - Efterlevande barn

Anhörigstöd - Efterlevande barn Godkänt den: 2017-04-18 Ansvarig: Åsa Himmelsköld Gäller för: Region Uppsala Innehåll Efterlevande barn... 2 Oväntade dödsfall... 3 Väntade dödsfall... 3 Avsked... 3 Före avskedet... 3 Vid avskedet...

Läs mer

Navn:Kuzonga s Cheriff Rase: Rhodesian Ridgeback Født: 26/6-05

Navn:Kuzonga s Cheriff Rase: Rhodesian Ridgeback Født: 26/6-05 Navn:Kuzonga s Cheriff Rase: Rhodesian Ridgeback Født: 26/6-05 Mentalbeskrivning (MH) Svenske Schäferhundklubben, Uddevalla Mentalbeskriver: Anna Carin Andersson 31.mars 2007 1a. Hälsning 1b. Samarbete

Läs mer

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Ökad tillströmning av människor på flykt genom Europa. Toppmötena avlöser varandra. Civilsamhället

Läs mer

MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION

MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION ALLT OM MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION Solutions with you in mind www.almirall.com VAD ÄR DET? Minnesförlust och bristande koncentration är vanliga kognitiva problem hos patienter med multipel

Läs mer

Till föräldrar och viktiga vuxna:

Till föräldrar och viktiga vuxna: Till föräldrar och viktiga vuxna: Att prata med barn när någon i familjen är: allvarligt sjuk eller skadad psykiskt sjuk funktionsnedsatt missbrukare av alkohol eller droger utsatt för våld i hemmet död

Läs mer

Hur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen?

Hur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen? Hur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen? Lena Sorcini Leg psykolog HC Söderstaden 2018-03-08 Identitet Formas under hela livet Identitet skapas i samverkan med omgivningen Gör en person

Läs mer

Kris och krishantering. Regionhälsan Ebba Nordrup, beteendevetare

Kris och krishantering. Regionhälsan Ebba Nordrup, beteendevetare Kris och krishantering Regionhälsan 2018-10-26 Ebba Nordrup, beteendevetare AFS 1999:7 Vad är en kris? Definition: En händelse där ens tidigare erfarenheter, kunskaper och reaktionssätt inte räcker till

Läs mer

Stress! BellaStensnäs Leg. psykolog

Stress! BellaStensnäs Leg. psykolog Stress! BellaStensnäs Leg. psykolog Dagens agenda Vad är stress? Vad är stressrelaterad ohälsa? Varningssignaler på ohälsosam stress Vad kan jag göra? Vad är stress? Hur använder du ordet stress? Vad är

Läs mer

Problemformulering och frågor

Problemformulering och frågor Bakgrund Varje år avlider ca 1500 personer till följd av självmord Gruppen efterlevande barn är osynlig Forskning visar att det är en högriskgrupp för psykisk ohälsa, självmordsförsök och fullbordade självmord

Läs mer

Sleeping Dogs Fallkonceptualiseringsformulär

Sleeping Dogs Fallkonceptualiseringsformulär Sleeping Dogs Fallkonceptualiseringsformulär Notera potentiellt traumatiska händelser och andra viktiga händelser för barnet såsom separationer, placeringar utanför hemmet på denna tidslinje (befruktning

Läs mer

Övertorneå kommun. Krisplan. Förskola, grundskola och gymnasieskola

Övertorneå kommun. Krisplan. Förskola, grundskola och gymnasieskola Övertorneå kommun Krisplan Förskola, grundskola och gymnasieskola 2013/2014 1 Innehållsförteckning Förklaringar 3 Stödgrupp vid olycka eller dödsfall 3 Åtgärder vid barns/elevs dödsfall 4 Åtgärder vid

Läs mer

Traumamedveten omsorg

Traumamedveten omsorg Traumamedveten omsorg Psykiatriveckan Nässjö 11 november 2015 Pernilla Rempe Sjöstedt, Leg. psykolog Rädda Barnens centrum - för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 2 Agenda Vad är trauma? Vad

Läs mer

Falkenbergsortens Ryttarförening Mental träning för tävlingsryttare. Om du gör som du alltid gjort

Falkenbergsortens Ryttarförening Mental träning för tävlingsryttare. Om du gör som du alltid gjort Falkenbergsortens Ryttarförening Mental träning för tävlingsryttare 15 september 2015 Presentera dig för din granne, om ni inte redan känner varandra. Berätta varför du kommit hit idag. Om du gör som du

Läs mer

Del 1 introduktion. Vi stöttar dig

Del 1 introduktion. Vi stöttar dig Del 1 introduktion Välkommen till vårt självhjälpsprogram med KBT för posttraumatisk stress. Detta program ger dig möjligheten att gå vidare från svåra händelser som du har upplevt. Vi stöttar dig Du kommer

Läs mer

FIRST LEGO League. Borlänge 2012

FIRST LEGO League. Borlänge 2012 FIRST LEGO League Borlänge 2012 Presentasjon av laget Blåsta blåbär Vi kommer fra Säter Snittalderen på våre deltakere er 14 år Laget består av 10 jenter og 4 gutter. Vi representerer Klockarskolan Type

Läs mer

De tre pelarna i Transformerande omsorg. Skapa ett sammanhang för läkning under de "övriga 23 timmar"

De tre pelarna i Transformerande omsorg. Skapa ett sammanhang för läkning under de övriga 23 timmar De tre pelarna i Transformerande omsorg Skapa ett sammanhang för läkning under de "övriga 23 timmar" Howard Bath & Diana Boswell September, 2016 Sofia Bidö, leg psykolog, leg psykoterapeut, verksamhetsledare

Läs mer

Helena Hammerström 1

Helena Hammerström 1 Helena Hammerström 1 Behov 52 kort för att bli medveten om mänskliga behov Text: Helena Hammerström Design: Ewa Milunska Helena Hammerström Sociala Nycklar AB Vitkålsgatan 109 754 49 Uppsala www.socialanycklar.se

Läs mer

Flyktingbarn i ett barnpsykiatriskt perspektiv

Flyktingbarn i ett barnpsykiatriskt perspektiv Flyktingbarn i ett barnpsykiatriskt perspektiv BUPs asylpsykiatriska enhet Anneli.Eriksson-Bagri@sll.se Karin.Hedberg@sll.se 1 januari 2016 fanns i Stockholm 5000 asylsökande ensamkommande barn och 3600

Läs mer

Unga ledare i Världens bästa idrottsregion

Unga ledare i Världens bästa idrottsregion Unga ledare i Världens bästa idrottsregion Vad är Världens bästa idrottsregion? Det är en region där alla invånare önskar och vill delta lite mer i idrottsaktiviteter. Idrottens behov av ledare är tillgodosett,

Läs mer

Handlingsplan vid KRISSITUATIONER. Små Hopp i Boden

Handlingsplan vid KRISSITUATIONER. Små Hopp i Boden Handlingsplan vid KRISSITUATIONER Små Hopp i Boden Innehållsförteckning Brand. 3 Olycksfall. 4 Hot och våld.. 5-6 Krisgrupp. 7 Krisgruppens uppgifter Planering av första tiden Information i akut skede..

Läs mer

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom Christina Björklund 24.9.2007 ÅNGEST En fysiologisk reaktion som har sin grund i aktivering av det autonoma nervsystemet: ökad hjärtfrekvens, svettning, yrsel, illamående.

Läs mer

Strategier för god sömn. Susanna Jernelöv Leg psykolog, Med dr

Strategier för god sömn. Susanna Jernelöv Leg psykolog, Med dr Strategier för god sömn Leg psykolog, Med dr Översikt Kl 10.30-11.30 1. Hur ska man bete sig för att sova bra? 2. Kognitiv beteendeterapi för att sova vad kan man göra själv? Hur ska man bete sig för att

Läs mer

Barn som närstående i palliativ vård. Malin Lövgren, leg sjuksköterska, Med dr, docent i palliativ vård

Barn som närstående i palliativ vård. Malin Lövgren, leg sjuksköterska, Med dr, docent i palliativ vård Barn som närstående i palliativ vård Malin Lövgren, leg sjuksköterska, Med dr, docent i palliativ vård Email: malin.lovgren@esh.se Upplägg Vad säger lagen om barn som närstående? När barn blir/är närstående

Läs mer

Psykotraumatologi och psykiatri. HP Söndergaard Mars 2014

Psykotraumatologi och psykiatri. HP Söndergaard Mars 2014 Psykotraumatologi och psykiatri HP Söndergaard Mars 2014 Bakgrund Psykisk traumatisering har varit kontroversiell under psykiatrins historia. Olika skolor; konstitution (Kretschmar) versus livshistoria

Läs mer

Att vara tonåring när mamma eller pappa dör

Att vara tonåring när mamma eller pappa dör Att vara tonåring när mamma eller pappa dör Anette Alvariza Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta

Läs mer

Oro och tankar inför framtiden - att drabbas av cancersjukdom och livet efteråt

Oro och tankar inför framtiden - att drabbas av cancersjukdom och livet efteråt Oro och tankar inför framtiden - att drabbas av cancersjukdom och livet efteråt Anna Kagelind Kurator Kirurgiska kliniken Universitetssjukhuset Örebro 2019-05-13 Presentationens upplägg Kurators del i

Läs mer

Mentaliseringsbaserad terapi - MBT. Kvällens schema. MBT-teamet:

Mentaliseringsbaserad terapi - MBT. Kvällens schema. MBT-teamet: Mentaliseringsbaserad terapi - MBT 1 Kvällens schema Vad är borderline personlighetssyndrom? Varför får man borderline personlighetssyndrom? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här? Vad

Läs mer

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur Fryxellska skolans Värdegrund Kultur Trygghet Glädje Ansvar Respekt och hänsyn Lärande/utveckling - På Fryx är trygghet centralt för en god arbetsmiljö för elever och vuxna. Vi har ett tillåtande klimat

Läs mer

Syskons sorg. den tysta sorgen

Syskons sorg. den tysta sorgen Syskons sorg den tysta sorgen Att se föräldrar i stor sorg Att få livet helt förändrat Att byta roll i familjen Att lätt hamna i ensamhet Att möta livet och mogna Syskons sorg Förlust av en del av självet

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

När huvudet kommer i vägen vad kan jag göra med de förlossningsrädda?

När huvudet kommer i vägen vad kan jag göra med de förlossningsrädda? När huvudet kommer i vägen vad kan jag göra med de förlossningsrädda? Ogu-dagarna i Helsingborg 2017 Katri Nieminen MD PhD, Öl KK VIN Disposition Bakgrund Rädsla- vad händer? Vad gör kvinnohälsovården?

Läs mer

Trauma och återhämtning

Trauma och återhämtning Trauma och återhämtning Teamet för krigs- och tortyrskadade, Barn- och ungdomspsykiatrin, Region Skåne Denna broschyr är för dig som har haft hemska och skrämmande upplevelser t ex i krig eller under flykt.

Läs mer

Ash filter Föravskiljare Askeutskiller

Ash filter Föravskiljare Askeutskiller 170208 manual 05-04-06 14:35 Side 1 Ash filter Föravskiljare Askeutskiller Instruction manual Bruksanvisning Bruksanvisning AF18A Varenr. 170208 170208 manual 05-04-06 14:35 Side 2 Askeutskiller AF18A

Läs mer

Friends livskunskaper för barn och unga! Nina Aartokallio Friends planerare/utbildare Aseman Lapset ry

Friends livskunskaper för barn och unga! Nina Aartokallio Friends planerare/utbildare Aseman Lapset ry Friends livskunskaper för barn och unga! Nina Aartokallio Friends planerare/utbildare Aseman Lapset ry Helsingfors 29.10.2012 Vi bekantar oss Den du är, inverkar på det du ser, läser och hör! Fundera,

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Trauma och Prostitution

Trauma och Prostitution Trauma och Prostitution Brottsoffermyndighetens seminarium 1 oktober 2009 Ann Wilkens Leg psykoterapeut SAGE Stand up Against Global Exploitation Organisation i San Fransisco grundad av Norma Hotaling

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Är det möjligt att öka fysisk aktivitet i befolkningen?

Är det möjligt att öka fysisk aktivitet i befolkningen? Seksjon for forebyggende, helsefremmende og organisatoriske tiltak Är det möjligt att öka fysisk aktivitet i befolkningen? Eva Denison, forskare, professor Nasjonalt kunnskapssenter for helsetjenesten

Läs mer

Utvärdering av Barntraumateamet i Norrköping

Utvärdering av Barntraumateamet i Norrköping Utvärdering av Barntraumateamet i Norrköping Kerstin Bergh Johannesson, Kristina Bondjers, Filip Arnberg, Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri, Uppsala Universitet Doris Nilsson, Teresia Ängarne-Lindberg,

Läs mer

Att leva med smärta - ACT som livsstrategi

Att leva med smärta - ACT som livsstrategi Att leva med smärta - ACT som livsstrategi Rikard K Wicksell, med dr, psykolog Sektionen för Beteendemedicinsk Smärtbehandling, Smärtcentrum Karolinska Universitetssjukhuset; Inst Klin Neurovet, Karolinska

Läs mer

Från förmedling till förståelse

Från förmedling till förståelse Specialpedagogen presenterar: Från förmedling till förståelse Elevhälsans uppdrag Twitter: @ardbegmum! Facebook: Specialpedagogen Gången från anpassning till åtgärd En korkad specialpedagog Kognitiva

Läs mer

Att mötas i det som förenar

Att mötas i det som förenar Att mötas i det som förenar Ullakarin Nyberg Konsultpsykiater, suicidforskare, författare Ordförande Svenska psykiatriska föreningen Norra Stockholms psykiatri Centrum för PsykiatriForskning, KI Ullakarin.nyberg@sll.se

Läs mer

Ensamkommande barn som upplevt kris och trauma. Disposition. Ensamkommande Sverige 1/1-1/12 2010

Ensamkommande barn som upplevt kris och trauma. Disposition. Ensamkommande Sverige 1/1-1/12 2010 Ensamkommande barn som upplevt kris och trauma Presentation Konferens kring Ensamkommande barn och ungdomar 19 januari 2010 Ole Hultmann, psykolog, psykoterapeut Disposition Hur mår ensamkommande ungdomar?

Läs mer

Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal

Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal FN:s definition av våld mot kvinnor Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för

Läs mer

CFT och compassionfokuserat arbete på UM. med leg. psykolog Sofia Viotti

CFT och compassionfokuserat arbete på UM. med leg. psykolog Sofia Viotti CFT och compassionfokuserat arbete på UM med leg. psykolog Sofia Viotti Anpassa CFT efter ert uppdrag Skillnad på CMT Compassion Mind Training och CFT Compassionfokuserad terapi CFT handlar om att förstå

Läs mer

Friends ett verktyg som främjar skolelevernas mentala hälsa. Nina Aartokallio Friends planerare/utbildare Aseman Lapset ry

Friends ett verktyg som främjar skolelevernas mentala hälsa. Nina Aartokallio Friends planerare/utbildare Aseman Lapset ry Friends ett verktyg som främjar skolelevernas mentala hälsa Nina Aartokallio Friends planerare/utbildare Aseman Lapset ry Walkers verksamhet Aseman Lapset ry:s verksamhetsformer Walkers cafeér och gatuverksamhet

Läs mer

Samtal med den döende människan

Samtal med den döende människan Samtal med den döende människan Carl Johan Fürst Örenäs 2016-06-08 Samtal med den döende människan Vad kan det handla om Läkare Medmänniska När Hur Svårigheter - utmaningar http://www.ipcrc.net/video_popup.php?vimeo_code=20151627

Läs mer

Sjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer

Sjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer Sjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer Tove Bylund Grenklo, PhD, beteendevetare 20 februari 2015 Tove Bylund Grenklo Oundvikligt Dödsfallet (förlusten) och sorgen Påverkbart

Läs mer

# $"%%% # ( "%% (, & ).. / %,"

# $%%% # ( %% (, & ).. / %, !" # $"%%% # & $"'( ( "%% ( ) $"%*% +%, -, & ).. / %,". / %,", ".."0". +,%"% #. 1 &. 1"2'' (.# / "2'' (.& 3 ).( -"*4%.) -"*4. -,%"5555# 1. Inledning 0,%,03,% % " " 0 " 0 % " " %,%" "0 %"" " '0"'%0,% "

Läs mer

Att som läkare jobba med beteendeförändring i IBH. Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut

Att som läkare jobba med beteendeförändring i IBH. Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut Att som läkare jobba med beteendeförändring i IBH Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut mats.dahlin@psykologpartners.se 013-4655079 Tre böcker Kärnan i IBH Alla jobbar med psykisk ohälsa utifrån

Läs mer

Lars Rönnbäck, professor i neurologi Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Lars Rönnbäck, professor i neurologi Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Symtom vid hjärntrötthet eller mental trötthet är bl.a. koncentrationssvårigheter, stresskänslighet, sömnsvårigheter, försämrad förmåga att komma igång och ta initiativ Lars Rönnbäck, professor i neurologi

Läs mer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer Stärka barn i socialt utsatta livssituationer genom att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka beslutsfattare och politiker

Läs mer

Målet med denna plan är att skapa en beredskap för att hantera kriser som berör förskolans barn, föräldrar och personal.

Målet med denna plan är att skapa en beredskap för att hantera kriser som berör förskolans barn, föräldrar och personal. Beredskapsplan Målet med denna plan är att skapa en beredskap för att hantera kriser som berör förskolans barn, föräldrar och personal. Ansvariga för förskolans arbete med krisfrågor är krisgruppen. Gruppen

Läs mer