BARN OCH UNGDOMAR I SORG OCH KRIS
|
|
- Karolina Larsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 BARN OCH UNGDOMAR I SORG OCH KRIS Atle Dyregrov, professor, PhD Faglig leder, Senter for Krisepsykologi Fortunen 7, 5013 Bergen, Norway atle@krisepsyk.no
2 ALLT MER TEORIKUNSKAPER SOM BAKGRUND FÖR VÅR HJÄLP Ökad kunskap om samspelet mellan «nature and nurture» Hjärnans strukturer påverkas starkt av barns miljöförhållanden Det finns känsliga perioder då särskilt pågående kriser (kumulativ trauma) skapar skador för livet
3 KRISER OCH UTVECKLING Hjärnan utvecklas sekventiellt Utvecklingen beror på stimulering Kriser har olika effekter beroende på när de förekommer styrkan i påfrestnader varaktighet / frekvens av påfrestnader (exponering) mänsklig omsorg tillgängliga för barn
4 BARNS SORG OCH TRAUMA - KONSEKVENSER De flesta barn klarar sig bra genom kriser Men, barn som upplever förlust och trauma har högre risk för depression, komplicerad sorg och PTSD, beteendeproblem och somatiska symptom Färska registerstudier visar att tidig föräldraförlust och tidig traumatisering är förenat med ökade fysiska hälsoproblem och kortare livslängd Familjemiljön är mycket viktig för hur det går
5 HÄLSOKONSEKVENSERNA AV FÖRLUST Trauma och förlust orsaker ibland allvarliga hälsokonsekvenser Mellan 10 och 20% upplever persistenta traumareaktioner eller komplicerade sorgereaktioner Dansk studie visar att ungdomar (10-23 år) som förlorar föräldrar oftare försöker ta sitt liv Rostila och Saarela (2011) har i en registerstudie från Sverige visad en tydlig ökning av dödsrisk för barn som förlorar föräldrar För barn som förlorat mödrar till onaturliga orsaker ökad risk med 111% Samma forskargrupp har också visat ökad dödlighet efter förlust av syskon Grenklo och kollegor (2013) har visat att barn som förlorar sina föräldrar i cancer har dubbelt så mycket (20%) självskada som kontrollbarntraumer og tap medfører til dels alvorlige helsemessige konsekvenser
6 HÄLSOKONSEKVENSERNA AV TRAUMA ACE studier visar en stark inverkan på vuxen hälsa af traumatiska barndomsupplevelser Det finns mycket allvarlig sjukdomsutveckling associerad med PTSD
7 Prevalence (%) INNVIRKNING AV BARNEMISHANDLING PÅ HELSE Prevalence of Health Risks per # of Adverse Childhood Experiences ACE 1 ACE Current smoker Severe Obesity Two or more wks. of depressed mood in last yr Ever attempted suicide 2 ACE's 3 ACE's 4 or more ACE's Felitti, et al (1998). Relationship of Childhood Abuse and Household Dysfunction to Many of the Leading Causes of Death in Adults. Am J Prev Med 14(4). Slide copied from van der Kolk 2010
8 Prevalence (%) INNVIRKNING AV BARNEMISHANDLING PÅ HELSE Prevalence of Health Risks per # of Adverse Childhood Experiences Considers self an alcoholic Ever used illicit drugs Ever injected drugs Had 50 or more intercourse partners Ever had a sexually transmitted disease 0 ACE 1 ACE 2 ACE's 3 ACE's 4 or more ACE's Felitti, et al (1998). Relationship of Childhood Abuse and Household Dysfunction to Many of the Leading Causes of Death in Adults. Am J Prev Med 14(4). Slide copied from van der Kolk 2010
9 TRAUMATISKE OPPLEVELSER VIKTIGE ASPEKTER Traumer: Kan gi vedvarende fareopplevelse, påtrengende minner og unngåelse av alt som minner om det som har hendt, urolig kropp Tap: Kan gi langvarig svekkelse av motivasjon, tilbaketrekking fra sosialt samvær, savn og lengsel som ikke går over Noen viser «ingen symptomer», men kan samtidig få sin læringskapasitet dramatisk svekket NB! Normalt demper reaksjoner seg naturlig over tid, men i ulik takt for traumer og tap Dyregrov 2013
10 VAD SÄGER FORSKNING? Vuxna Underskattar eller vet inte vad barn har upplevd De vet ofta inte hur mycket de tänker om vad som hänt De kan ignorera hur mycket de lider under och efter allvarliga incidenter / sjukdom De har ofta mer än tillräckligt med sig själv Barn måste talat med direkt, inte bara hört genom föräldrar
11 FORSKNING OVER TRAUMAMINNEN När vi upplever en kritisk situation vil tidigt utsöndring av noradrenalin (m.m.) lede till aktivering och potensiell inngravering av minnen Konsolidering av minnen tar +/- 6 timmar Det vi gör i detta tidsintervall kan försvaga eller förstärka lärande/minnen, t.ex emotionella samtal Olika interventioner som dämpar aktivering kan minska styrkan av minnen (störa konsolidering) Farmakologiska metoder Psykologiska metoder
12 Holmes EA, James EL, Kilford EJ, Deeprose C (2010) Key Steps in Developing a Cognitive Vaccine against Traumatic Flashbacks: Visuospatial Tetris versus Verbal Pub Quiz. PLoS ONE 5(11): e doi: /journal.pone
13 Holmes EA, James EL, Kilford EJ, Deeprose C (2010) Key Steps in Developing a Cognitive Vaccine against Traumatic Flashbacks: Visuospatial Tetris versus Verbal Pub Quiz. PLoS ONE 5(11): e doi: /journal.pone
14 TETRIS MOT TRAUMER Hvordan omsette dette i konkrete råd som formidles til mennesker umiddelbart etter opplevelsen av en potensielt traumatisk situasjon? Hva er etisk/uetisk? Ta dette opp og gi råd om å gjennomføre visse kognitive aktiviteter? Holde tilbake informasjon som potensielt kan gi mindre plager i ettertid?
15 OLYCKA MED GONDOLA Dyregrov
16 INTE SOVA NÄRA EN TRAUMATISK UPPLEVELSE
17 GER NYA KUNSKAPER NOGRA VIKTIGA KONSEKVENSER FÖR INTERVENTION? Viktigt att dämpa aktivering Information Närhet till andra ger oss trygghet Få organiserad historia längs en tidsaxel Systematisk gjenomgång, men undvika emotionell ventilering händelsedagen Återvinna trygghet Exponering Hantering av sömn och smärta Råd om medieexponering
18 HÅL I VÅR KUNSKAP Vet för lite om vad som är den bäste omedelbara hjälp Emosjonsuttryck eller distraktion? Vet för lite om komplicerade sorgreaktioner hos barn Vänners betydelse i krise och sorg lite undersökt Skolens stöd i begränsad omfattning granskat
19 HVORDAN MØTE BARN I KRISE?
20 BARNENS RÖSTER MÅSTE HÖRAS Gradvis mer erkännande att barn ska höras direkt På kliniken, "Jag är sjuk, men de vet allt I forskning: brukerdeltagande Uppjustering av barns rättigheter som anhöriga
21 DE SVÅRE MØTENE Det verste var at jeg måtte snakke, hun satt og ventet på at jeg skulle si noe. Det var som tortur Hvis du sier fortell, så går jeg igjen med en gang. Han spurte om jeg var jomfru
22 VIKTIGA SAMTALS-ELEMENTER Kan vi gå för snabbt framåt? Även om en använder relativt korte inledande kommentarer er tempoet långsamt Exakta direkte frågor följer upp barnas berättelse Rytmisitet (turntaking) og respekt i samtal Ta pauser som barna kan reglera, till exempel via kort Lyssna til barnet. Acceptera och bekräfta vad barnet uttrycker, normalisera barnets upplevelse Ge både verbal och icke-verbal bekräftelse Användning av berättelser
23 INFORMASJON FOR Å MOTIVERE BARN TIL DELTAGELSE I RITUALER Langsiktige mål kan være vanskelig for barn å forstå Jente på 9 er med og ser far etter ulykke: Ville kysse far i pannen fordi det siste hun fikk av han var et kyss Forberede på hva? Sinnesintryck Egne og voksnes reaksjoner Råd om hva de kan gjøre «Nå vet jeg at det er pappa som ligger i kisten. Jeg ga han et Pondushefte»
24 MISSUPPFATTNINGAR ÄR VANLIGT HOS BARN Bristande erfarenhet ger lätt fantasier och missuppfatningar Flicka 16 kusins reationer Flicka 16 föräldrarnas reaktioner Självförebråelser är vanliga - baseras ofta på brist på förståelse Kvinna 20 år känd skuld från hon var tre
25 VÅR UPPGIFT Optimera barns möjligheter att göra väl Minimera det som forvärrar situationen
26 KRISINTERVENTION Innan en kris uppstår Under krisen (exponering) Efter
27 INOM EN KRIS STARTER Utrusta barn med handlingskompetens Föräldrar och andra vuxna kan lära barn olika emotionsregleringsmetoder Information om hantering: t.ex.; Vad gör en om det händer en skolskjutning? Vad ska man göra om det börjar brinna? Eks: En brann er ikke tull, du må ringe Har du fått en tyv på do må du ringe Har du veldig vondt et sted, må du ringe Det er lett å huske det! Lär barnen att styra bort från faror mental faraberedskap
28 KRISINTERVENTION Innan en kris uppstår Under krisen (exponering) Efter
29 UNDER KRISEN Barn skyddas Mot direkte intryck Mot indirekta intryck Vuxna förklarar, lugnar ned, distraherar, tar bort från fare, aktiviserer Varor kris över tid måste stabilitet i vardagen snabbt återupprättas
30 VAD KAN BARN SE, DELTA I ELLER INFORMERATS UM? Specifik information och deltagande i samtal och ritualer kan vara viktigt för kognitiv och emotionell bearbetning - har samtidigt ett trauma potential Skillnaden mellan vad som är terapeutisk och det som är traumatiskt ligger i graden av planering och förberedelser Vilka barn som tas med och vad som sägs beror bl.a. På relationsnärhet och hur central händelsen är för barnet
31 KRISINTERVENTION Innen en krise oppstår Under krisen (eksponering): Etter
32 FÖRSTA INSATS SAMMA DAG Huvudsaken är att lugna ner dämpa aktivering Görs bäst genom god information och varmt omsorgsklimat Ingen tvingas att samtala Låt barn veta att vuxna har kontroll och att de är säkra Om barn har utsatts för starka intryck kan uppgifter som överbelastar kognitiva resurser används Om skador, viktigt med snabb smärtlindring
33 VAD SEJER VI TILL BARN OM DØDSFALL OCH ANDRA ALLVARLIGA HÄNDELSER Vi måste tala sanning Vad hände? Fakta får inte bli värre När hände det? Varför hände det? Visa försiktighet Vi får inte ge alla detaljer men vi måste svara på frågor Vi måste försöka hjälpa dem att förstå
34 EKSEMPEL: HUR BERÄTTA OM ETT SJÄLVMORD Vänta inte tills de frågar Vad som sägs måste vara sant Förklaring kopplat till hur personen tog sitt liv Begreppen tankesjukdom, städamaskin, tunnelseende, och tankepolis kan användas Informationssamtal börjar en förståelseprocess, det är inte en definierad, sluten konversation
35 PSYKOPEDAGOGISK INFORMATION TILL BARN Mer beroende av information än vuxna Mindre erfarenhet som grund för att tolka sina egna och andras reaktioner Styrkan av reaktionerna kommer som en överraskning för dem Barn behöver information för att förstå: Vad som händer Egna tankar, handlingar og reaktioner Föräldrar och andra människors reaktioner och beteende Förklaringar måste vara enkla och måste följas upp
36 TIDIG UPPFÖLJNING - BARN Gör vad som hänt begripligt Hjälpa till att organisera händelserna längs en tidsaxel Se till att inga missuppfattningar får fotfäste Närvaro vid ritualer, visning m.m. Tidig råd för hantering av starka intryck Voksne är viktiga signalpersoner
37 SAMSPEL Foräldra reaktioner Barns reaktioner
38 FORELDRE ER OFTE SELV STERKT PÅVIRKET Større forståelse for hvordan foreldres situasjon innvirker på barna Vanskelig for foreldre å roe barn når barnas reaksjoner er med å vekke egne reaksjoner Foreldre vil ofte ha utilstrekkelig kunnskap om hva barnet har opplevd (eksponering) og hvordan de opplever situasjonen Ulike problemmønstre: Foreldre er tilbaketrukne, ikke tilstede og lite tilgjengelige Foreldres behov for å skjerme barnet hindrer barnas mestring Overbeskyttelse Foreldre skaper frykt gjennom sin atferd Barn skjuler reaksjon/fakta fra foreldrene
39 TIDIG SJÄLVHJÄLPSRÅD Metoder för att hantera påträngande minnen Metoder för att hantera påträngande tankar och ångest Metoder för att lugna en orolig kropp Metoder för att sova bättre
40 SPECIFIKA METODER FÖR ANVÄNDNING I UPPFÖLJNING Metoder för att dämpa påträngande minnen och fantasier Synintryck - skärmmetod, flytta- eller handmetod, inramning, motbilde, storleksförändring, byte av perspektiv, införa nya element Hörselsintryck radio, mp3 spelare etc. Smaksintryck motsmak, fantasi, Luktintryck motlukr, behållare, fantasi Kroppsintryck massage, avslappning Kan användas i olika sensoriska kanaler: Redigerarbänk/mixepult Motbetinging Använding av fantasiresurser
41 =player_embedded&v=nqcagefw6fi
42 SPECIFIKA METODER FÖR ANVÄNDNING I UPPFÖLJNING Tankekontrollfärdigheter Tankestoppning Bemestringsmetod - stärka tankar Distraktionsmetoder Skriva ned tankarna Alternativa tankar ändra händelseförloppet Uppmärksamhetsstyrning och distraktion Avspänning och stresshanteringsmetoder Att avsätta tid för att gå nära, tillsammans med lugn, lugnande självsnakking (stärka tankar)
43 FÖRDRÖJA BEKYMMER ELLER TANKAR Wells och Sembi (2004) har beskrivit Postponed worry exercises Varje gång en besvärlig bekymmer dykar upp, säga till dig själv att du inte ska oroa dig eller grubbla över det nu, men du ska tänka på det senare. Gör en liten mental anteckning om att det har kommit upp och bara låta det dämpas av sig själv (fade away in its own time). Avsätta minuter (en halvtimme av Wells och Sembi) varje eftermiddag/tidig kväld till fast bekymringstid tills du har kontroll över bekymmer/tanke
44 SPECIFIKA METODER FÖR ANVÄNDING I UPPFÖLJNING Trygg plats metoden och andra avslappningstekniker Andningstekniker Ränsa hjärnan svamp Mindfulness Mardrömsmetoder och andra sömntekniker Øremottager Rituella handlingar Kangohammer og och andra skuldmetoder
45 HJELP GJENNOM GRUPPER Gruppesamlinger umiddelbart etter hendelse Storgruppemøter Systematisk gjennomsnakking i gruppe (for eksempel klasseromssamtale, psykologisk debriefing) Krise- eller oppfølgingsgrupper Sorggrupper Terapeutiske grupper Sorg- eller traumesamlinger
46 OPPFØLGING I GRUPPER Viktig å stimulere samhold og felleskap i gruppen Underbygg opplevelse av stolthet over egne og felles handlinger - ros av det gruppen gjorde i fellesskap så vel som den individuelle innsats Vektlegge felles læring Stimulere positive emosjoner i gruppen Bruke humor når det er passende
47 NÄR MÅNGA BARN/UNGA SAMLAS Struktur, innehåll och presentation måste betonas Leds av personer med auktoritet i förhållande till vad som hänt God informationshantering är det viktigaste motvikt till rykten och emosjonssmitte Ärligt, uppdaterad information presenterad med naturlig auktoritet sänker aktivering - ge en enkel, bra och sanningsenlig redogörelse för vad som hänt Säg vad som kommer att hända i när framtid När kommer informationen nästa gång? När samlas åter? Ge en kort beskrivning av vanliga reaktioner (normalisering)
48 HJELP INNEN BARNOMSORG OG SKOLE
49 Beredskap är att planera för det vi tycker aldrig tror eller vill tänka kan hända
50 BEREDSKAPSARBETE Beredskapsplaner säkrar god respons när något händer Planerna kan inte läggas för alla eventualiteter, men övningar, beredskapsplaner och riskbedömningar ger ett bra underlag för flexibilitet när en kris träffar Allt utenkt är svårare att hantera i mitten av en krissituation Hög grad av flexibilitet är mycket viktigt i krisarbetet Planerna bör omfatta struktur för vem som gör vad när
51 POSTULAT: ALL VÅR ERFARING, TRENING OG ØVELSE INNGÅR I VÅR TOTALE RESPONSKAPASITET I EN BEREDSKAPSSITUASJON GJØR VI HURTIG BRUK AV AKKUMULERT ERFARING
52 BARNEHAGE OG SKOLE RETUR TIL NORMALSITUASJON Viktig å gjenoppta vanlige rutiner raskt Likevel må det være plass til reaksjoner og samtale Skole- og barnehagepersonell må være sensitive på hvor mye en hendelse opptar barn og innstille sine tiltak deretter Ha ressurser tilgjengelig for de som trenger ekstra oppfølging Følg opp personalets behov Trekk ut lærdom av hendelsen
53 RÅD FOR INTERVENTION I SKOLAN Råd i samband med återgång till händelseplats T.ex. plats där elev(er) dog Råd om hur traumatiska påminnelser kan mötas Hur ska skolan hantera kontakter med föräldrar (föräldrarmöte)? Råd om ritualisering i skolan
54 ATT SE BARN I SKOLAN Barn ses till att börja med, men glöms så bort Otillräcklig kunskap om hur kriser påverkar inlärningskapacitet - skolan ser inte relationen Lärare behöver progressiva glasögon - se långt och titta nära De måste möta eleverna på liknande sätt Lärare behöver bra stöd från sjuksköterskor och deras fagapparat
55 VAD KAN SKOLAN GÖRA? Viktigt att fråga: Vad vill du ha hjälp till? Är det ok om jag ibland frågar hur du har det? Skapa en strategi för att följa upp elever - utbildningsinsatser, stödåtgärder. Samma strategi som följts från olika lärare Måste vara möjligheter för "timeout" över tiden Lätt karaktärtryck - se nya prover i samband med det som eleven tidigare har presterad Låt eleven droppe vissa tester och prov, speciellt till att börja med. Arbeta för att ge extra tid vid tentamen, eventuellt muntligt prov
56 VAD KAN SKOLAN GÖRA? Tillåtelse till att i en period vara mer passiv på lektionerna utan att det får konsekvenser för betygen Viktigt att eleverna förbereds på att teman som berör det som har hänt dom, tas upp, så som död, våldtäkt, m.m. Kom ihåg att diskussioner av sådana teman är en traumatisk påminnelse om det som hänt. Vid behov, ge praktikplats utanför skolan eller permission från skolan under kortare perioder Se till att det blir regelbundna samtal med någon även under skollovet. Upprepa erbjudande om hjälp och ha kontakt över längre tid.
57 UTMANINGAR I ARBETET MED BARN OCH UNGDOMAR Bättre skilja det vanliga / normala från det komplexe Säkra kontakt med unga människor som inte vill ha hjälp Hur kan vi förebygga utan att störa egenbemestring och normal läkning Utveckla bättre familj uppföljning Öka ungdomars kunskaper för att hjälpa både sig själva och bättre stödja en vän
58 UTMANINGAR I ARBETET MED BARN OCH UNGDOMAR Ta bättre hand om vänner efter trauma och förlust Skydda från pressen när de kommer för nära Professionell hjälp är ofta inte tillräckligt bra - och slutar för tidigt Förskolor och skolor varierar mycket i sin uppföljning Normalisering kan gå för långt
MÖTE MED BARN OCH UNGDOMAR I SORG
MÖTE MED BARN OCH UNGDOMAR I SORG Seminarium med psykolog och Fil. Dr. Atle Dyregrov och psykolog Magne Raundalen Senter for Krisepsykologi, Fortunen 7, 5013 Bergen atle@uib.no www.krisepsyk.no www.kriser.no
Läs merEfter olyckan mänskligt omhändertagande (värna din hjärna)
Efter olyckan mänskligt omhändertagande (värna din hjärna) Arto Nordlund, Leg psykolog, Med Dr Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Vår underbara hjärna 1 Vår underbara hjärna 100 miljarder neuron,
Läs merTraumamedveten omsorg. Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer
Traumamedveten omsorg Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 2 3 ACE-studien - Adverse Childhood Experience Traumatiserande och negativa händelser
Läs merPraktisk stress och krishantering Peter Jonsson, säkerhets och krishanteringsexpert
Praktisk stress och krishantering Peter Jonsson, säkerhets och krishanteringsexpert SSG 2015-03-24 Strategier för det mänskliga omhändertagandet Kris ur individens perspektiv Lat Crisis Grek Krisis Söndring,
Läs merTill dig som har varit med om en svår upplevelse
Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra
Läs merKRISPLAN FÖR ECKERÖ SKOLA 2013-14
KRISPLAN FÖR ECKERÖ SKOLA 2013-14 Elev blir svårt skadad A. Ge medicinsk första hjälp! B. Ambulans och polis tillkallas. Lärarkåren underrättas. Lärare stannar hos barnet. C. Föreståndaren samlar stödgruppen.
Läs merNär någon i familjen fått cancer
När någon i familjen fått cancer Utbildningsdag i palliativ vård, USÖ, 2019-02-13 Johanna Joneklav, kurator på Onkologiska kliniken Universitetssjukhuset i Örebro och grundare av Nära Cancer. https://www.youtube.com/watch?v=ccoyqmivrle
Läs merKRISPLAN FÖR ISNÄS SKOLA
KRISPLAN FÖR ISNÄS SKOLA Skriven hösten 2010 Ansvar Krisplanen beskriver hur personalen i Isnäs skola skall agera, om vi i skolan råkar ut för en oväntad kris t.ex. dödsfall, allvarlig sjukdom, svår olycka
Läs merTraumamedveten omsorg
Traumamedveten omsorg Länsstyrelsen 14 oktober 2015 Pernilla Rempe Sjöstedt, Leg. psykolog Rädda Barnens centrum - för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 2 Agenda Vad är trauma? Vad händer i
Läs merNär någon i familjen fått cancer
När någon i familjen fått cancer Fysioterapeuter inom onkologi och palliation, Karlstad 2019-03-18 Johanna Joneklav, kurator på Onkologiska kliniken Universitetssjukhuset i Örebro och grundare av Nära
Läs merAtt bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm
Att bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm 2017-03-14 Johanna Joneklav, kurator på Onkologiska kliniken Universitetssjukhuset i Örebro och grundare av Nära
Läs merSe till mig som liten är
Se till mig som liten är Barn som anhörig 1 Kuratorn En resurs för barn som anhöriga 2 Vad gör kuratorn? Kris- och stödsamtal Information om samhällets stöd och resurser Anhörigstöd Myndighetssamverkan
Läs merBarn och Trauma - bedömning och behandling
Barn och Trauma - bedömning och behandling Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma
Läs merRiktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen.
Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Innehåll Situationer som kan utlösa krisreaktioner... 1 Andra händelser som kan innebära stark psykisk påfrestning... 1 Krisreaktioner...
Läs merBilaga A Traumaintervju
Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,
Läs merARBETE MED BARN I GRUPPER. SPÄDBARNSFONDEN 7 OCH 8 NOVEMBER 2011 ATLE OCH MAGNE Senter for Krisepsykologi, Bergen
ARBETE MED BARN I GRUPPER SPÄDBARNSFONDEN 7 OCH 8 NOVEMBER 2011 ATLE OCH MAGNE Senter for Krisepsykologi, Bergen BARNGRUPPER OLIKA KATEGORIER: SORGGRUPPER TRAUMAGRUPPER MONITORGRUPPER HELGSAMLINGER TRE-DAGARSSAMLINGAR
Läs merBarn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad
Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då
Läs merNär mamma eller pappa dör
När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal
Läs merExamensutställning av Erik Betshammar Konstnärligt masterprogram Högskolan för fotografi, Göteborgs universitet
Som om de här försöken att hårt pressa ditt huvud mot mitt bröst att tejpa samman våra händer att be dig balansera mina dagböcker på din rygg skulle förändra bevara något. Examensutställning av Erik Betshammar
Läs merPsykisk Livräddning. Se mig, hör mig, berör mig om suicidprevention bland unga. Else-Marie Törnberg, Lovisa Bengtsson info@suicidprev.
Psykisk Livräddning Se mig, hör mig, berör mig om suicidprevention bland unga Else-Marie Törnberg, Lovisa Bengtsson info@suicidprev.com Tage Danielssons droppe En droppe, droppad i livets älv, har ingen
Läs merRandiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en
Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst
Läs merLångvarig huvudvärk efter hjärnskakning - vad kan vi göra?
Långvarig huvudvärk efter hjärnskakning - vad kan vi göra? Svensk barnsmärtförenings symposium 28-29 mars 2019 Catherine Aaro Jonsson Neuropsykolog, Fil dr Barn och Ungdomshabiliteringen Kliniska symtomgrupperingar
Läs merFöräldrar. Att stärka barnet, syskon och hela familjen. Föräldrafrågor. Funktionsnedsättning sårbarhet och motståndskraft.
Att stärka barnet, syskon och hela familjen Christina Renlund Leg psykolog och psykoterapeut Föräldrar Föräldrafrågor Att hjälpa barn att uttrycka sig handlar också om att hjälpa föräldrar Hur pratar man
Läs merBarn och trauma Konsekvenser, förståelse och bemötande
Barn och trauma Konsekvenser, förståelse och bemötande Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN Agenda Traumateori utvecklingspsykologi, anknytningsteori, neurobiologi
Läs merKris och Trauma hos barn och unga
Kris och Trauma hos barn och unga Lovisa Bonerfält lovisa.bonerfalt@orebroll.se Olika typer av kriser Livskriser Sorg Traumatiska kriser Kris och trauma hos barn och unga Hur reagerar barn i kris? Hur
Läs merSmå barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se
Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande
Läs merBarn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening
Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen
Läs merHandlingsplan vid krissituationer. Bobygda skola
Handlingsplan vid krissituationer Bobygda skola Reviderad 2009-02-23 1 VIKTIGA TELEFONUMMER: Allmänt nödnummer 112 Hälsocentralen Delsbo 0653-714000 Hudiksvalls sjukhus 0650-92000 Sjukvårdsupplysningen
Läs merKvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av:
Kvällens schema Mentaliseringsbaserad terapi Vad är borderline personlighetsstörning? Varför får man borderline personlighetsstörning? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här? Vad kan man
Läs merBarn och sorg. Sjukhusbiblioteket
Barn och sorg Sjukhusbiblioteket Ager, Ulrika: Ett liv kvar att leva att börja om när det värsta hänt. Recito. 2009 Ulrika berättar om hur livet vände på ett par sekunder och aldrig blev sig likt igen,
Läs merMÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder
MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50
Läs merI skuggan av självmordet
I skuggan av självmordet Den plötsliga och traumatiska förlusten medför ofta ett komplicerat sorgearbete Sorg Bearbetning Barn Trauma Suicid och dess efterverkningar Förlust, sorg och tomrum Sorg är en
Läs merBarnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1
Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra
Läs merDen psykiska hälsan. Ghita Bodman. PM i utvecklingspsykologi och utbildare i psykiskt stöd
Den psykiska hälsan Ghita Bodman PM i utvecklingspsykologi och utbildare i psykiskt stöd Översatt till vardagsspråk: Leva i vardagen Ghita Bodman PM i utvecklingspsykologi och utbildare i psykiskt stöd
Läs merPsykiskt trauma och dess inverkan på brottsoffrets beteende under det straffrättsliga förfarandet
Psykiskt trauma och dess inverkan på brottsoffrets beteende under det straffrättsliga förfarandet Kurs i bemötande av brottsoffer under rättsprocessen Heli Heinjoki, utvecklingschef för krisarbetet, kris-
Läs merVad. Hur kan man hjälpa hjälparna?
Vad Hur kan man hjälpa hjälparna? Krisstöd för insatspersonal och stödpersoner Att bevittna svåra händelser kan också ge posttraumatiska symtom intrusion, avoidance och arousal. Risken för en svårare reaktion
Läs mer2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling
Lyckas och må bra! Motivera dig själv till förändring Ditt minne påverkar hur du mår Parallellt tänkande, ta ett perspektiv i taget Vara i nuet och minska negativa tankar Skapa hållbara och effektiva lösningar
Läs merHur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor
Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor Ulrika.kreicbergs@esh.se Barn som närstående Hälso- och sjukvårdslag: 2 g Hälso- och sjukvården
Läs merSödra Älvsborgs Sjukhus. Visualisera
Visualisera Traumamedveten Omsorg Hälsopedagoger Andrea Ramos Da Cruz Therese Eklöf BUP Asylmottagning Södra Älvsborgs Sjukhus Agenda Salutogent förhållningssätt Migrationsprocessen och insatser Vad är
Läs merEnsamkommande ungdomar i barnpsykiatrin
Ensamkommande ungdomar i barnpsykiatrin Problematik Förståelse - Förhållningssätt Hantering av olika typer av kriser Marie Balint fil dr, leg psykolog/leg psykoterapeut divisionssamordnare för vård av
Läs merKrisstöd - att stärka människors motståndskraft
Barnahusdagen Linköping 2016-09-20 Krisstöd - att stärka människors motståndskraft sara.hedrenius@redcross.se Krisstöd att stärka människors motståndskraft Idag Modern kunskap Motståndskraft Reaktioner
Läs merUnga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se
Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet ylva.edling@sll.se BUP TRAUMAENHET TRAUMAFOKUSERAD BEHANDLING Hög svårighetsgrad och komplexitet Individuellt eller
Läs merHandlingsplan vid KRISSITUATIONER. för Kyrkvillans förskola
Handlingsplan vid KRISSITUATIONER för Kyrkvillans förskola Innehållsförteckning Brand. 3 Olycksfall. 4 Krisgrupp. 5 Krisgruppens uppgifter Planering av första tiden Information i akut skede.. 6 Information
Läs merPosttraumatiskt stressyndrom hos vuxna
Posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna HT 08 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet LvE PTSD orsakas av ett överväldigande trauma som inneburit livsfara eller grav kränkning
Läs merVägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj
Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj Svenska Opratat.se förebygger ohälsa Opratat.se är ett verktyg
Läs merHandlingsplan för krissituation
PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Handlingsplan för krissituation Rostaskolan Oktober 2015 orebro.se/rostaskolan Innehållsförteckning INLEDNING... 2 VIKTIGA TELEFONNUMMER... 3 BAKGRUND...
Läs merAnhörigstöd - Efterlevande barn
Godkänt den: 2017-04-18 Ansvarig: Åsa Himmelsköld Gäller för: Region Uppsala Innehåll Efterlevande barn... 2 Oväntade dödsfall... 3 Väntade dödsfall... 3 Avsked... 3 Före avskedet... 3 Vid avskedet...
Läs merNavn:Kuzonga s Cheriff Rase: Rhodesian Ridgeback Født: 26/6-05
Navn:Kuzonga s Cheriff Rase: Rhodesian Ridgeback Født: 26/6-05 Mentalbeskrivning (MH) Svenske Schäferhundklubben, Uddevalla Mentalbeskriver: Anna Carin Andersson 31.mars 2007 1a. Hälsning 1b. Samarbete
Läs merVårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922
Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Ökad tillströmning av människor på flykt genom Europa. Toppmötena avlöser varandra. Civilsamhället
Läs merMINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION
ALLT OM MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION Solutions with you in mind www.almirall.com VAD ÄR DET? Minnesförlust och bristande koncentration är vanliga kognitiva problem hos patienter med multipel
Läs merTill föräldrar och viktiga vuxna:
Till föräldrar och viktiga vuxna: Att prata med barn när någon i familjen är: allvarligt sjuk eller skadad psykiskt sjuk funktionsnedsatt missbrukare av alkohol eller droger utsatt för våld i hemmet död
Läs merHur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen?
Hur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen? Lena Sorcini Leg psykolog HC Söderstaden 2018-03-08 Identitet Formas under hela livet Identitet skapas i samverkan med omgivningen Gör en person
Läs merKris och krishantering. Regionhälsan Ebba Nordrup, beteendevetare
Kris och krishantering Regionhälsan 2018-10-26 Ebba Nordrup, beteendevetare AFS 1999:7 Vad är en kris? Definition: En händelse där ens tidigare erfarenheter, kunskaper och reaktionssätt inte räcker till
Läs merStress! BellaStensnäs Leg. psykolog
Stress! BellaStensnäs Leg. psykolog Dagens agenda Vad är stress? Vad är stressrelaterad ohälsa? Varningssignaler på ohälsosam stress Vad kan jag göra? Vad är stress? Hur använder du ordet stress? Vad är
Läs merProblemformulering och frågor
Bakgrund Varje år avlider ca 1500 personer till följd av självmord Gruppen efterlevande barn är osynlig Forskning visar att det är en högriskgrupp för psykisk ohälsa, självmordsförsök och fullbordade självmord
Läs merSleeping Dogs Fallkonceptualiseringsformulär
Sleeping Dogs Fallkonceptualiseringsformulär Notera potentiellt traumatiska händelser och andra viktiga händelser för barnet såsom separationer, placeringar utanför hemmet på denna tidslinje (befruktning
Läs merÖvertorneå kommun. Krisplan. Förskola, grundskola och gymnasieskola
Övertorneå kommun Krisplan Förskola, grundskola och gymnasieskola 2013/2014 1 Innehållsförteckning Förklaringar 3 Stödgrupp vid olycka eller dödsfall 3 Åtgärder vid barns/elevs dödsfall 4 Åtgärder vid
Läs merTraumamedveten omsorg
Traumamedveten omsorg Psykiatriveckan Nässjö 11 november 2015 Pernilla Rempe Sjöstedt, Leg. psykolog Rädda Barnens centrum - för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 2 Agenda Vad är trauma? Vad
Läs merFalkenbergsortens Ryttarförening Mental träning för tävlingsryttare. Om du gör som du alltid gjort
Falkenbergsortens Ryttarförening Mental träning för tävlingsryttare 15 september 2015 Presentera dig för din granne, om ni inte redan känner varandra. Berätta varför du kommit hit idag. Om du gör som du
Läs merDel 1 introduktion. Vi stöttar dig
Del 1 introduktion Välkommen till vårt självhjälpsprogram med KBT för posttraumatisk stress. Detta program ger dig möjligheten att gå vidare från svåra händelser som du har upplevt. Vi stöttar dig Du kommer
Läs merFIRST LEGO League. Borlänge 2012
FIRST LEGO League Borlänge 2012 Presentasjon av laget Blåsta blåbär Vi kommer fra Säter Snittalderen på våre deltakere er 14 år Laget består av 10 jenter og 4 gutter. Vi representerer Klockarskolan Type
Läs merDe tre pelarna i Transformerande omsorg. Skapa ett sammanhang för läkning under de "övriga 23 timmar"
De tre pelarna i Transformerande omsorg Skapa ett sammanhang för läkning under de "övriga 23 timmar" Howard Bath & Diana Boswell September, 2016 Sofia Bidö, leg psykolog, leg psykoterapeut, verksamhetsledare
Läs merHelena Hammerström 1
Helena Hammerström 1 Behov 52 kort för att bli medveten om mänskliga behov Text: Helena Hammerström Design: Ewa Milunska Helena Hammerström Sociala Nycklar AB Vitkålsgatan 109 754 49 Uppsala www.socialanycklar.se
Läs merFlyktingbarn i ett barnpsykiatriskt perspektiv
Flyktingbarn i ett barnpsykiatriskt perspektiv BUPs asylpsykiatriska enhet Anneli.Eriksson-Bagri@sll.se Karin.Hedberg@sll.se 1 januari 2016 fanns i Stockholm 5000 asylsökande ensamkommande barn och 3600
Läs merUnga ledare i Världens bästa idrottsregion
Unga ledare i Världens bästa idrottsregion Vad är Världens bästa idrottsregion? Det är en region där alla invånare önskar och vill delta lite mer i idrottsaktiviteter. Idrottens behov av ledare är tillgodosett,
Läs merHandlingsplan vid KRISSITUATIONER. Små Hopp i Boden
Handlingsplan vid KRISSITUATIONER Små Hopp i Boden Innehållsförteckning Brand. 3 Olycksfall. 4 Hot och våld.. 5-6 Krisgrupp. 7 Krisgruppens uppgifter Planering av första tiden Information i akut skede..
Läs merPsykiska första hjälpen Ångestsyndrom
Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom Christina Björklund 24.9.2007 ÅNGEST En fysiologisk reaktion som har sin grund i aktivering av det autonoma nervsystemet: ökad hjärtfrekvens, svettning, yrsel, illamående.
Läs merStrategier för god sömn. Susanna Jernelöv Leg psykolog, Med dr
Strategier för god sömn Leg psykolog, Med dr Översikt Kl 10.30-11.30 1. Hur ska man bete sig för att sova bra? 2. Kognitiv beteendeterapi för att sova vad kan man göra själv? Hur ska man bete sig för att
Läs merBarn som närstående i palliativ vård. Malin Lövgren, leg sjuksköterska, Med dr, docent i palliativ vård
Barn som närstående i palliativ vård Malin Lövgren, leg sjuksköterska, Med dr, docent i palliativ vård Email: malin.lovgren@esh.se Upplägg Vad säger lagen om barn som närstående? När barn blir/är närstående
Läs merPsykotraumatologi och psykiatri. HP Söndergaard Mars 2014
Psykotraumatologi och psykiatri HP Söndergaard Mars 2014 Bakgrund Psykisk traumatisering har varit kontroversiell under psykiatrins historia. Olika skolor; konstitution (Kretschmar) versus livshistoria
Läs merAtt vara tonåring när mamma eller pappa dör
Att vara tonåring när mamma eller pappa dör Anette Alvariza Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta
Läs merOro och tankar inför framtiden - att drabbas av cancersjukdom och livet efteråt
Oro och tankar inför framtiden - att drabbas av cancersjukdom och livet efteråt Anna Kagelind Kurator Kirurgiska kliniken Universitetssjukhuset Örebro 2019-05-13 Presentationens upplägg Kurators del i
Läs merMentaliseringsbaserad terapi - MBT. Kvällens schema. MBT-teamet:
Mentaliseringsbaserad terapi - MBT 1 Kvällens schema Vad är borderline personlighetssyndrom? Varför får man borderline personlighetssyndrom? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här? Vad
Läs merFryxellska skolans Värdegrund Kultur
Fryxellska skolans Värdegrund Kultur Trygghet Glädje Ansvar Respekt och hänsyn Lärande/utveckling - På Fryx är trygghet centralt för en god arbetsmiljö för elever och vuxna. Vi har ett tillåtande klimat
Läs merSyskons sorg. den tysta sorgen
Syskons sorg den tysta sorgen Att se föräldrar i stor sorg Att få livet helt förändrat Att byta roll i familjen Att lätt hamna i ensamhet Att möta livet och mogna Syskons sorg Förlust av en del av självet
Läs merDiskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:
Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,
Läs merRåd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk
Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra
Läs merNär huvudet kommer i vägen vad kan jag göra med de förlossningsrädda?
När huvudet kommer i vägen vad kan jag göra med de förlossningsrädda? Ogu-dagarna i Helsingborg 2017 Katri Nieminen MD PhD, Öl KK VIN Disposition Bakgrund Rädsla- vad händer? Vad gör kvinnohälsovården?
Läs merTrauma och återhämtning
Trauma och återhämtning Teamet för krigs- och tortyrskadade, Barn- och ungdomspsykiatrin, Region Skåne Denna broschyr är för dig som har haft hemska och skrämmande upplevelser t ex i krig eller under flykt.
Läs merAsh filter Föravskiljare Askeutskiller
170208 manual 05-04-06 14:35 Side 1 Ash filter Föravskiljare Askeutskiller Instruction manual Bruksanvisning Bruksanvisning AF18A Varenr. 170208 170208 manual 05-04-06 14:35 Side 2 Askeutskiller AF18A
Läs merFriends livskunskaper för barn och unga! Nina Aartokallio Friends planerare/utbildare Aseman Lapset ry
Friends livskunskaper för barn och unga! Nina Aartokallio Friends planerare/utbildare Aseman Lapset ry Helsingfors 29.10.2012 Vi bekantar oss Den du är, inverkar på det du ser, läser och hör! Fundera,
Läs merNär din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller
Läs merTrauma och Prostitution
Trauma och Prostitution Brottsoffermyndighetens seminarium 1 oktober 2009 Ann Wilkens Leg psykoterapeut SAGE Stand up Against Global Exploitation Organisation i San Fransisco grundad av Norma Hotaling
Läs merAtt vara närstående vid livets slut
Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover
Läs merÄr det möjligt att öka fysisk aktivitet i befolkningen?
Seksjon for forebyggende, helsefremmende og organisatoriske tiltak Är det möjligt att öka fysisk aktivitet i befolkningen? Eva Denison, forskare, professor Nasjonalt kunnskapssenter for helsetjenesten
Läs merUtvärdering av Barntraumateamet i Norrköping
Utvärdering av Barntraumateamet i Norrköping Kerstin Bergh Johannesson, Kristina Bondjers, Filip Arnberg, Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri, Uppsala Universitet Doris Nilsson, Teresia Ängarne-Lindberg,
Läs merAtt leva med smärta - ACT som livsstrategi
Att leva med smärta - ACT som livsstrategi Rikard K Wicksell, med dr, psykolog Sektionen för Beteendemedicinsk Smärtbehandling, Smärtcentrum Karolinska Universitetssjukhuset; Inst Klin Neurovet, Karolinska
Läs merFrån förmedling till förståelse
Specialpedagogen presenterar: Från förmedling till förståelse Elevhälsans uppdrag Twitter: @ardbegmum! Facebook: Specialpedagogen Gången från anpassning till åtgärd En korkad specialpedagog Kognitiva
Läs merAtt mötas i det som förenar
Att mötas i det som förenar Ullakarin Nyberg Konsultpsykiater, suicidforskare, författare Ordförande Svenska psykiatriska föreningen Norra Stockholms psykiatri Centrum för PsykiatriForskning, KI Ullakarin.nyberg@sll.se
Läs merEnsamkommande barn som upplevt kris och trauma. Disposition. Ensamkommande Sverige 1/1-1/12 2010
Ensamkommande barn som upplevt kris och trauma Presentation Konferens kring Ensamkommande barn och ungdomar 19 januari 2010 Ole Hultmann, psykolog, psykoterapeut Disposition Hur mår ensamkommande ungdomar?
Läs merAtt möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal
Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal FN:s definition av våld mot kvinnor Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för
Läs merCFT och compassionfokuserat arbete på UM. med leg. psykolog Sofia Viotti
CFT och compassionfokuserat arbete på UM med leg. psykolog Sofia Viotti Anpassa CFT efter ert uppdrag Skillnad på CMT Compassion Mind Training och CFT Compassionfokuserad terapi CFT handlar om att förstå
Läs merFriends ett verktyg som främjar skolelevernas mentala hälsa. Nina Aartokallio Friends planerare/utbildare Aseman Lapset ry
Friends ett verktyg som främjar skolelevernas mentala hälsa Nina Aartokallio Friends planerare/utbildare Aseman Lapset ry Walkers verksamhet Aseman Lapset ry:s verksamhetsformer Walkers cafeér och gatuverksamhet
Läs merSamtal med den döende människan
Samtal med den döende människan Carl Johan Fürst Örenäs 2016-06-08 Samtal med den döende människan Vad kan det handla om Läkare Medmänniska När Hur Svårigheter - utmaningar http://www.ipcrc.net/video_popup.php?vimeo_code=20151627
Läs merSjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer
Sjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer Tove Bylund Grenklo, PhD, beteendevetare 20 februari 2015 Tove Bylund Grenklo Oundvikligt Dödsfallet (förlusten) och sorgen Påverkbart
Läs mer# $"%%% # ( "%% (, & ).. / %,"
!" # $"%%% # & $"'( ( "%% ( ) $"%*% +%, -, & ).. / %,". / %,", ".."0". +,%"% #. 1 &. 1"2'' (.# / "2'' (.& 3 ).( -"*4%.) -"*4. -,%"5555# 1. Inledning 0,%,03,% % " " 0 " 0 % " " %,%" "0 %"" " '0"'%0,% "
Läs merAtt som läkare jobba med beteendeförändring i IBH. Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut
Att som läkare jobba med beteendeförändring i IBH Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut mats.dahlin@psykologpartners.se 013-4655079 Tre böcker Kärnan i IBH Alla jobbar med psykisk ohälsa utifrån
Läs merLars Rönnbäck, professor i neurologi Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg
Symtom vid hjärntrötthet eller mental trötthet är bl.a. koncentrationssvårigheter, stresskänslighet, sömnsvårigheter, försämrad förmåga att komma igång och ta initiativ Lars Rönnbäck, professor i neurologi
Läs merStärka barn i socialt utsatta livssituationer
Stärka barn i socialt utsatta livssituationer genom att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka beslutsfattare och politiker
Läs merMålet med denna plan är att skapa en beredskap för att hantera kriser som berör förskolans barn, föräldrar och personal.
Beredskapsplan Målet med denna plan är att skapa en beredskap för att hantera kriser som berör förskolans barn, föräldrar och personal. Ansvariga för förskolans arbete med krisfrågor är krisgruppen. Gruppen
Läs mer