Forsheda skola 7-9 kvalitetsrapport

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Forsheda skola 7-9 kvalitetsrapport"

Transkript

1 Skolområde Väster Forsheda skola 7-9 kvalitetsrapport Avstämningsperiod 1 Läsåret 2012/13 Varje barn och elev ska med lust och glädje uppleva meningsfullhet och framgång i det dagliga arbetet. Barnens och elevernas behov av kunskaper, färdigheter, omtanke och trivsel ska uppfyllas och deras förväntningar om möjligt överträffas.

2 Innehåll Barn- och utbildningsnämndens mål... 2 LGR SKOLA OCH HEM ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN SKOLAN OCH OMVÄRLDEN... 3 Kvalitetscykel... 4 VAR ÄR VI? SAMLA IN DATA... 5 VAR ÄR VI? ANALYS AV DATA... 6 VART SKA VI? LOKALA PRIORITERINGAR... 8 HUR GÖR VI? AKTIVITETER... 8 HUR GÖR VI? UPPFÖLJNING... 9 HUR BLEV DET? UTVÄRDERING Bilagor 1

3 Barn- och utbildningsnämndens mål Fritidshem Samtliga fritidshem ska stödja barnens sociala utveckling och erbjuda rekreation och möjlighet att utveckla en meningsfull fritid. Förskoleklassen Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning. Grundskola åk 3 Alla elever i årskurs 3 i grundskolan ska minst uppnå kunskapskraven i alla ämnen. Grundskola åk 6 Alla elever i årskurs 6 i grundskolan ska minst uppnå kunskapskraven i alla ämnen. Grundskola åk 9 Alla elever i årskurs 9 i grundskolan ska minst uppnå kunskapskraven i alla ämnen. 2

4 LGR SKOLA OCH HEM Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande. Riktlinjer Alla som arbetar i skolan ska samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla skolans innehåll och verksamhet. Läraren ska samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling, och hålla sig informerad om den enskilda elevens personliga situation och iaktta respekt för elevens integritet. 2.5 ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samt med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Samarbetet ska utgå från de nationella mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. Riktlinjer Läraren ska utveckla samarbetet mellan förskoleklass, skola och fritidshem, utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskolan och i berörda skolformer, och i samarbetet särskilt uppmärksamma elever i behov av särskilt stöd. 2.6 SKOLAN OCH OMVÄRLDEN Eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De ska också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt. Mål Skolans mål är att varje elev kan granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden, har inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings-och kulturliv, och har kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra länder. Riktlinjer Alla som arbetar i skolan ska verka för att utveckla kontakter med kultur-och arbetsliv, föreningsliv samt andra verksamheter utanför skolan som kan berika den som en lärande miljö, och bidra till att elevens studie-och yrkesval inte begränsas av kön eller av social eller kulturell bakgrund. Läraren ska bidra med underlag för varje elevs val av fortsatt utbildning, och medverka till att utveckla kontakter med mottagande skolor samt med organisationer, företag och andra som kan bidra till att berika skolans verksamhet och förankra den i det omgivande samhället. Studie- och yrkesvägledaren, eller den personal som fullgör motsvarande uppgifter, ska informera och vägleda eleverna inför den fortsatta utbildningen och yrkesinriktningen och särskilt uppmärksamma möjligheterna för elever med funktionsnedsättning, och vara till stöd för den övriga personalens studie-och yrkesorienterande insatser. 3

5 Kvalitetscykel - Hur vill vi gå vidare? - Reflektion kring hela processen. - Vad har vi åstadkommit? - Vad har vi uppnått för resultat? - Vad har givit avsedd effekt och vad har hänt som vi inte förutsåg? Vad beror det på? - Vad har vi lärt oss och vad av det vi har uppnått vill vi permanenta eller fortsätta utveckla? - För att veta vart vi ska så måste vi veta var vi är. - Vilket område som ska kvalitetsbedömas. - Hur ser verksamhetens måluppfyllelse ut i relation mot målen? - Vilka förutsättningar har verksamheten för att uppnå målen? - Processen fortskrider. - Viktigt att formulera hur insatserna ska följas upp och utvärderas. - Hur följs insatserna upp under tiden de genomförs? - Formulera en gemensam bild av hur vi vill att verksamheten ska se ut på längre sikt, en vision. - För att uppnå visionen formulerar vi mål som är möjliga att förverkliga inom bestämda tider och som kan följas upp och utvärderas. 4

6 VAR ÄR VI? SAMLA IN DATA Nov 2012 Egna data och de indikatorer förvaltningen tillhandahåller. Vilka data är relevanta? Hur mäter vi? Vilka indikatorer? Varför dessa indikatorer? Hur säkerställer vi att indikatorerna svarar på frågan var är vi? Resultat årets resultat och trender bakåt Vad är vårt delmål? Stöd: Indikatorer Statistik, betyg, skriftliga omdömen, IUP, nationella prov, betyg uppdelat på kön, etnicitet, antal barn/ped, närvaro, åtgärdsprogram, enkäter, samtal, intervjuer, elevarbeten, observationer, kartläggningar, utvärderingar m.m. Individnivå: Barnens/elevernas utgångsläge/behov. Gruppnivå: Arbetslagets utgångsläge, kompetens, behov. LPP. Resultat på grupp-/ klassnivå. Organisationsnivå: Resultat på enhetsnivå. Arbetslag A Samverkan Samverkan mellan olika skolor och stadier har ökat de senaste åren genom den nya organisationen. När det gäller samverkan med föräldrar har vi precis inlett det arbetet efter en ny mall. Positivt att det finns en plan för dessa möten men det är för tidigt att utvärdera innehållet i denna mall. Vecka 43 genomfördes en besöksvecka på skolan. En hel del föräldrar dök upp, främst från årskurs 7. För övrigt upplevs från lärarhåll att alltmer av ansvaret läggs på skolan och den enskilda läraren och mindre och mindre på föräldrar och elev. Skolan ska, läraren bör etc. En återgång till mer eget ansvar för elev och föräldrar är önskvärd. Ett ex på detta skulle kunna vara uppföljning av åtgärdsprogram där ansvaret för kontakten skulle kunna läggas på föräldrar istället för läraren. Vidare märks att eleverna är alltmer vana vid att få allt serverat från skolan när det gäller all möjlig info. Det vore önskvärt att eleverna tidigare tränas vid eget ansvarstagande så att övergången till högstadiet inte blir så jobbig för vissa elever. Övergång mellan stadier Under hösten har antalet möten kring elever ökat. Klasskonferenser, EHT-möten kring klasser, överlämnandekonferenser, möten med flera lärare kring enskilda elever etc. Detta blir ineffektivt och i förhållande till andra arbetsuppgifter läggs det för mycket tid på detta. Framöver måste vi ha ökad samordning av detta. Vi fokuserar för mycket på att dokumentera och skriva åtgärder än att verkligen genomföra/utföra åtgärder. När det gäller övergången mellan stadier har det inför läsåret varit lite otydligt. Det har varit flera möten med olika inblandade. Kör ett möte med alla inblandade med info kring såväl kunskapsbiten som ev. sociala frågor. Övergången från nian till gymnasiet tycker vi fungerar bra. De möten vi haft med gymnasielärarna de senaste åren har ökat förståelsen med de olika skolformerna. Skola och omvärld När det gäller samverkan med det lokala näringslivet har detta ökat det senaste året. Exempel på detta är studiebesök hos företag i bygden samt spanskelevernas kokbok. Detta arbete har skett i samverkan med skolans SYV. Praon fortsätter i samma anda och de utvärderingar vi gör med eleverna indikerar på att eleverna överlag är positiva. Trenden är att praon upplevs alltmer positiv 5

7 och meningsfull. Orsaken kan vara att eleverna i högre utsträckning ordnar egna platser samt att Helene jobbar noggrant med dessa frågor. Information kring gymnasiet och olika utbildningar har utökats och utvecklats. Vi har även haft ett flertal besök utifrån under hösten av personer med olika bakgrund. Arbetslag B Skola-hem: Kontinuerlig kontakt med hemmen bedrivs dels genom föräldramöten, utvecklingssamtal och enskilda kontakter vid behov. Hemmen erbjuds även att besöka skolan vid besöksveckan. Det finns även en skriftlig kommunikation med hemmen i form av information som skickas med elever hem för påskrift. Frånvarorapportering via sms till föräldrar. Föräldraenkät? Trivselenkät. Föräldramöte för år5 angående språkval och NO. Övergång och samverkan: Stadieövergång år 6 och 7 Stadieövergång till gymnasiet för elever med särskilt stöd eller annat. Gymnasiebesök för år 9. Besök av gymnasiepersonal som informerar på olika sätt för både personal och elever. Syv informerar kontinuerligt. Bristfällig information om inflyttade elever. Skola och omvärlden: Företagsbesök. Besök och redovisning åk 8 och 9. Prao år 8 och 9. Näringslivsdag med besök från olika yrkesgrupper. Säkerhetsdag med besök från räddningstjänst, polis, livräddningssällskapet, ambulans osv. Författarbesök Exkursioner vid tre tillfällen: Visingsö, kusten, Öland Besök av ungdomsmottagningen Språkutbyte Samarbete med kyrkan t ex skolavslutningar, fackelbärare, gideoniterna. Studieresor tex Stockholmsresa Dansinspiratörerna Friluftslivsaktiviteter t ex friluftsdag år 8, vildmarkstur Samarbete med olika föreningar tex BSOK Åminnedagarna Föreläsare om droger VAR ÄR VI? ANALYS AV DATA Nov 2012 Analys av resultat i förhållande till nationella och kommunala mål. Vilket resultat har uppnåtts? Hur ser våra resultat ut? Var är våra styrkor och svagheter? Kan vi se några tydliga mönster och trender? Vilka slutsatser drar vi? Sammanvägning av resultat, försök att se helheter, koppling till individ, grupp och 6

8 organisationsnivå. Stöd: Nationella styrdokument. Kommunens målstyrning. Individnivå: Barnens utveckling / elevernas resultat. Gruppnivå: Arbetslagets/ämneslagets resultat. Organisationsnivå: Enhetens resultat. Arbetslag A Här finns inga tydliga data att utvärdera men vi hänvisar till punkten ovan och sammanfattar det nedan. Samverkan Bra att samverkan har ökat men vi efterlyser effektivare former i framtiden för detta. Övergång mellan stadier Även här efterlyser vi effektivare och tydligare organisation kring överlämnade mellan stadier. Skola och omvärld Elevernas utvärdering muntlig och skriftlig visar på att praon upplevs mer positiv och meningsfull. Slutsatserna vi drar är att mycket är bra men vi måste organisera om och effektivisera vissa områden. Vi sitter på för många möten om samma saker och många av oss är inte berörda av informationen som ges. Vi måste prioritera tiden annorlunda och mer fokusera på kärnverksamheten, dvs. undervisningen. Tiden som läggs exempelvis på ämneskonferenser är idag minimal och är något vi i framtiden måste prioritera mer. Vidare måste vi ha en återgång till mer ökat ansvar för elever och föräldrar. Detta måste påbörjas redan på F-6 skolorna så att övergången till 7-9 inte blir så stor. Arbetslag B Skola-hem: Resultat: Föräldramöte, utvecklingssamtal och enskilda samtal fungerar bra. Besöksveckan utnyttjas inte av föräldrar. Lappar som ska hem för påskrift har för vissa en tendens att försvinna. Frånvaroanmälan fungerar ännu inte. Föräldrar har tex inte anmält mobilnummer och ingen skillnad görs på försening och frånvaro en hel dag i sms. Frånvarorapporten kommer dessutom väldigt sent. Trivselenkäten har fungerat. Övergång och samverkan: Resultat: Informationen mellan stadierna fungerar relativt bra men information borde kanske komma tidigare för samtliga lärare. Den skriftliga informationen vi ger gymnasiet verkar fastna någonstans på vägen enligt uppgift. Personalen här har fått beröm för sättet att skriva dessa omdömen men tyvärr når de inte alla. Vi ser ett problem i att vi inte har tillräcklig information från elevers tidigare skolor, särskilt när det gäller inflyttade elever. För övrigt fungerar det bra. Skola och omvärlden: Efter flera års erfarenheter av många av dessa aktiviteter har vi funnit att de är positiva för eleverna och deras lärande. Många av aktiviteterna förbereds på ett aktivt sätt av eleverna, dock har det mesta planerats av lärare. 7

9 VART SKA VI? LOKALA PRIORITERINGAR Nov 2012 Vilka områden ska vi utveckla utifrån analysen av våra resultat? Vad behöver vi arbeta vidare med? Vilka prioriteringar gör vi? Vilka resursmässiga omfördelningar är vi beredda att göra för att kunna genomföra dessa lokala prioriteringar? Vad vill vi förbättra ur ett individ, grupp och organisationsperspektiv? Individnivå: Vad behöver barnen/ eleverna utveckla? Gruppnivå: Vad behöver grupper och arbetslag/ämneslag utveckla? Organisationsnivå: Vad behöver utvecklas för hela enheten? Arbetslag A Områden att utveckla: - Ökad samordning och effektivisering av möten/överlämningar kring elever. - Mer fokus på att genomföra/utföra åtgärder istället för att lägga enbart energi på att dokumentera. - En återgång till mer ökat ansvar för elever och föräldrar. Detta måste påbörjas redan på F- 6 skolorna så att övergången till 7-9 inte blir så stor. - Mer fokus på kärnverksamheten. Det är inte mer tid som behövs (dvs. inte mer konferenstid) utan en omprioritering av den tid vi har nu. Arbetslag B Skola-hem: Papper som ska hem för påskrift borde kunna skötas elektroniskt centralt eller t ex massutskick via sms. För att bla frånvaroanmälan ska fungera bör föräldrar själva fylla i aktuell mail och mobilnummer, inte som nu att de fyller i lapp till ingen nytta eftersom den hamnar i en pärm på expeditionen. Trivselenkäten bör fortsätta. Övergång och samverkan: Informationen mellan stadierna borde kanske ligga redan under vårterminen för alla undervisande lärare. Vår information till gymnasiets lärare om eleverna i år 9 bör nå alla gymnasielärare. Vi vill ha tillräcklig information från den skola eleven lämnar (inflyttade). Skolan och omvärlden: Eleverna kan vara ännu mer delaktiga i förberedelser och planering. Kanske bredda elevernas kunskaper om olika yrken på ett verklighetsanknutet sätt. HUR GÖR VI? AKTIVITETER Nov 2012 Val av aktiviteter. Vilka aktiviteter tror vi kommer att leda oss närmare målet? Vilket stöd kan vi finna i vetenskap och beprövad erfarenhet för val av aktiviteter? Vilka konkreta åtgärder vill vi vidta? Individnivå: Vilka aktiviteter görs på individnivå? Gruppnivå: Vilka aktiviteter görs på grupp-/arbetslagsnivå? Organisationsnivå: Vilka aktiviteter görs på enhetsnivå? 8

10 Arbetslag A Mer fokus på undervisningen. Exempelvis genom att återinföra ämneskonferenser som ett återkommande inslag varje vecka. - Jobba med schemaläggningen Låt lärare med behov av samplanering och sambedömning enklare hitta tid under dagen. I detta sammanhang kan också påpekas att en neddragning av undervisningstiden vore på sin plats. IUP, omdömen, kvalitetsarbete etc. stjäl mycket av den tid som tidigare ägnades åt planering/uppföljning/ av undervisningen. Stöd för ovanstående finns hos forskare samt skolverket. Exempelvis när det gäller behovet av sambedömning. - Tydliggöra elevens och föräldrars ansvar för skolgången. Detta måste påbörjas redan på F-6 skolorna så att övergången till 7-9 inte blir så stor. Arbetslag B Skola-hem: Papper som ska hem för påskrift borde kunna skötas elektroniskt centralt eller t ex massutskick via sms. För att bla frånvaroanmälan ska fungera bör föräldrar själva fylla i aktuell mail och mobilnummer, inte som nu att de fyller i lapp till ingen nytta eftersom den hamnar i en pärm på expeditionen. Enkäter som ska skickas ut centralt måste fungera. Övergång och samverkan: Viktigt att vi tidigt har tillgång till omdömen från andra stadier. De som tar emot gymnasieinformationen måste se till att den når fram till lärarna på gymnasiet. Skola och omvärlden: Eleverna kan hjälpa till att ta kontakt med företag och organisationer och göra bokningar och skaffa information. Före detta elever kan inbjudas hit och berätta om sina arbetslivserfarenheter. HUR GÖR VI? UPPFÖLJNING Kontinuerligt Aktiviteterna följs upp kontinuerligt i det dagliga arbetet förbättras och förändras utifrån behov. Individnivå: Hur går det för barnen/ eleverna? Gruppnivå: Hur går det för grupper/ arbetslag? Organisationsnivå: Hur går det på enhetsnivå? 9

11 Arbetslag A Det är svårt att ändra på dessa punkter under detta läsår. Istället bör man ta hänsyn till detta under schemaläggning och planering av konferenstid till nästa läsår. Uppdragsdialogen är ett utmärkt tillfälle att diskutera detta på. Arbetslag A Arbetslag B Fortsatt arbete med att centralisera utskick. T ex inbjudan och dokument med information om elev. Det har inte varit någon mer enkät sedan november. Inga omdömen har skrivits sedan november. För att någon ska komma hit och informera om sitt yrkesliv rekommenderar vi att Syv sköter kontakten med tidigare elever. Arbetslag B HUR BLEV DET? UTVÄRDERING Nov 2013 Återblick på utgångsläget: Vilka lokala prioriteringar gjorde vi och varför? Vilka aktiviteter valde vi, hur genomförde vi dem? Vilka resultat ledde det till? Vilka slutsatser drar vi? Vilka nya prioriteringar gör vi? Individnivå: Nya resultat i förhållande till utgångsläget. Planering för fortsatt utveckling. Gruppnivå: Nya resultat i förhållande till utgångsläget. Planering för fortsatt utveckling. Organisationsnivå: Nya resultat i förhållande till utgångsläget. Planering för fortsatt utveckling. 10

12 Arbetslag A Arbetslag B

Hånger skola F-6 kvalitetsrapport

Hånger skola F-6 kvalitetsrapport Skolområde Väster Hånger skola F-6 kvalitetsrapport Avstämningsperiod 1 Läsåret 2012/13 Varje barn och elev ska med lust och glädje uppleva meningsfullhet och framgång i det dagliga arbetet. Barnens och

Läs mer

Arbetsplan för studie- och yrkesvägledning läsåret

Arbetsplan för studie- och yrkesvägledning läsåret Arbetsplan för studie- och yrkesvägledning läsåret 2015-2016 Vad är studie- och yrkesvägledning? Studie- och yrkesvägledning är en processinriktad verksamhet vars syfte är att underlätta för skolans elever

Läs mer

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan Lokal Arbetsplan 2011 F-klass och grundskolan NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

2. Övergripande mål och riktlinjer

2. Övergripande mål och riktlinjer 2. Övergripande mål och riktlinjer I de övergripande målen anges de normer och värden samt de kunskaper som alla e lever bör ha utvecklat när de lämnar grundskolan. en anger inriktningen på skolans arbete.

Läs mer

PLAN MED RIKTLINJER FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING FÖR SAMTLIGA AV UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAMHETER I

PLAN MED RIKTLINJER FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING FÖR SAMTLIGA AV UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAMHETER I 2016-12-20 1 (5) PLAN MED RIKTLINJER FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING FÖR SAMTLIGA AV UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAMHETER I INLEDNING SKOLLAG Elever i alla skolformer utom förskolan och förskoleklassen ska

Läs mer

Genom att ha fokus på uppdraget och att ha höga förväntningar. Genom nyfikenhet och att ta tillvara andras idéer.

Genom att ha fokus på uppdraget och att ha höga förväntningar. Genom nyfikenhet och att ta tillvara andras idéer. Genom att ha fokus på uppdraget och att ha höga förväntningar. Genom nyfikenhet och att ta tillvara andras idéer. Genom att lyfta fram goda exempel och fira framgångar. Genom att skapa en gemensam plattform

Läs mer

Genom att ha fokus på uppdraget och att ha höga förväntningar. Genom nyfikenhet och att ta tillvara andras idéer.

Genom att ha fokus på uppdraget och att ha höga förväntningar. Genom nyfikenhet och att ta tillvara andras idéer. Genom att ha fokus på uppdraget och att ha höga förväntningar. Genom nyfikenhet och att ta tillvara andras idéer. Genom att lyfta fram goda exempel och fira framgångar. Genom att skapa en gemensam plattform

Läs mer

Plan för studie-och yrkesvägledningför Abrahamsbergsskolan F-9

Plan för studie-och yrkesvägledningför Abrahamsbergsskolan F-9 2016 Plan för studie-och yrkesvägledningför Abrahamsbergsskolan F-9 2016-01-01 Innehåll Plan för studie-och yrkesvägledning...2 för Abrahamsbergsskolan F-9...2 Abrahamsbergsskolans vision....2 Ansvar...2

Läs mer

2015/2016. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

2015/2016. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS 2015/2016 Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS Mariebergsskolans vision är att alla ska känna glädje och trygghet i en demokratisk lärandemiljö. All planering och alla aktiviteter

Läs mer

Bildningsförvaltningen

Bildningsförvaltningen Bildningsförvaltningen 1(11) 2013-04-19 Handlingsplan för studie- och yrkesorientering i alla skolformer i Åstorps kommun Pål Olsson Ulla Dahlgren Gunilla Maltesson Lizen Johansson Helena Larsson 2(11)

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Sid 3 Presentation av arbetssätt Sid 4 utifrån LGR 11 Sid 4 Normer och värden Kunskaper Sid 6 Elevers ansvar och inflytande

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2013:5. Studie- och yrkesvägledning i grundskolan

Sammanfattning Rapport 2013:5. Studie- och yrkesvägledning i grundskolan Sammanfattning Rapport 2013:5 Studie- och yrkesvägledning i grundskolan Sammanfattning Skolinspektionen har granskat studie- och yrkesvägledningen i totalt 34 grundskolor i hela landet. På varje skola

Läs mer

Utbildningsförvaltningen Sida 1 (6) Bäckahagens skola PLAN FÖR STUDIE-OCH YRKESVÄGLEDNING

Utbildningsförvaltningen Sida 1 (6) Bäckahagens skola PLAN FÖR STUDIE-OCH YRKESVÄGLEDNING Utbildningsförvaltningen Sida 1 (6) Bäckahagens skola 2015-10-22 PLAN FÖR STUDIE-OCH YRKESVÄGLEDNING PLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING VID BÄCKAHAGENS SKOLA Vår vision: Att all personal på skolan ska

Läs mer

Arbetet med studie- och yrkesvägledning ska ingå som en naturlig del i förskolornas verksamhet och i den ordinarie undervisningen i kommunens skolor.

Arbetet med studie- och yrkesvägledning ska ingå som en naturlig del i förskolornas verksamhet och i den ordinarie undervisningen i kommunens skolor. Studie- och yrkesvägledningen i Staffanstorp skall fortsätta utvecklas så att den har fokus på det livslånga lärandet. Såväl den enskilde individen som samhället tjänar på att barn, ungdomar och vuxna

Läs mer

2016/2017. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

2016/2017. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS 2016/2017 Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS SKOLANS LEDORD HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS VISION Mariebergsskolans vision är att alla ska känna glädje och trygghet i en demokratisk lärandemiljö. All

Läs mer

Samhälle, samverkan och övergång

Samhälle, samverkan och övergång Samhälle, samverkan och övergång En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Rävåsskolan Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Övergripande perspektiv: Historiskt

Läs mer

Grundskolor skolområde VÄST Astrid Lindgrens skola F-6 Brännebro skola F-6 Gullringen Djursdala skola F-6 Rumskulla skola F-6 Södra Vi skola F-6

Grundskolor skolområde VÄST Astrid Lindgrens skola F-6 Brännebro skola F-6 Gullringen Djursdala skola F-6 Rumskulla skola F-6 Södra Vi skola F-6 Grundskolor skolområde VÄST Astrid Lindgrens skola F-6 Brännebro skola F-6 Gullringen Djursdala skola F-6 Rumskulla skola F-6 Södra Vi skola F-6 Genom att ha fokus på uppdraget och att ha höga förväntningar.

Läs mer

"Lust att lära, rätt att lyckas" Brukarråd 1/

Lust att lära, rätt att lyckas Brukarråd 1/ "Lust att lära, rätt att lyckas" Brukarråd 1/10 2012 År 4-5 nuläge 4 klasser, 4 Klf Fritidsklubb, fritidsledare Resurspedagog 50% Elevassistans Information Kommunens webbacess-mejl har strulat flera gånger

Läs mer

Om fritidshemmet och vår verksamhet

Om fritidshemmet och vår verksamhet Enligt Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Om fritidshemmet och vår verksamhet Fritidshemmet spelar en väsentlig roll i barns tillvaro idag. Vår verksamhet är ett betydelsefullt

Läs mer

Verksamhetsplan Ekeby skola och fritidshem 2016/2017

Verksamhetsplan Ekeby skola och fritidshem 2016/2017 Verksamhetsplan Ekeby skola och fritidshem 2016/2017 Innehållsförteckning Verksamhetsidé-vision sid. 2 Förutsättningar sid. 2 Ekeby skolas årshjul sid. 4 1. Läroplansmål Normer och värden sid. 5 2. Läroplansmål

Läs mer

Arbetsplan för Samverkan mellan Skola och Arbetsliv

Arbetsplan för Samverkan mellan Skola och Arbetsliv Arbetsplan för Samverkan mellan Skola och Arbetsliv Förord Under våren 2013 hade Vansbro Kommun besök av Skolinspektionen som påvisade en brist av studie- och yrkesorienteringen, främst i de lägre åldrarna.

Läs mer

10 kap. Grundskolan. Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan

10 kap. Grundskolan. Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan IUP och omdöme me i Skollagen 2010:800 10 kap. Grundskolan [ ] Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan 12 Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal

Läs mer

Kvalitetsarbete i fritidshem

Kvalitetsarbete i fritidshem Kvalitetsarbete i fritidshem Gäller för verksamhetsåret: 2015-2016 Enhet: Grevåkerskolans fritidshem Fritidshem Grevåkerskolans fritids- Baronen och Greven Ort Hammerdal Ansvarig rektor Birgitta K Lindberg

Läs mer

Gemensamt dokument för att använda i verksamheten inom Förvaltning för Livslångt Lärande. Fastställt vid Föräldrarådet

Gemensamt dokument för att använda i verksamheten inom Förvaltning för Livslångt Lärande. Fastställt vid Föräldrarådet Gemensamt dokument för att använda i verksamheten inom Förvaltning för Livslångt Lärande Fastställt vid Föräldrarådet 2016 04 13 Förväntansdokument Syftet är att bli tydligare i dialogen förskola / skola

Läs mer

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden Arbetsplan 2016/2017 Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden Skolans plan mot kränkande behandling ska utvecklas till att uppfylla skollagens krav.

Läs mer

Uppdrag/- Projektplanering

Uppdrag/- Projektplanering Barn- och utbildningsförvaltningen Uppdrag/- Projektplanering 2013/2014 Skola Omvärld och PRAO Bakgrund, syfte, mål Bakgrund I Läroplanen, LGR 11, går det under rubriken; 2.6 Skolan och omvärlden att läsa:

Läs mer

Riktlinjer för arbetet med Studie- och yrkesvägledning vid Edenskolan

Riktlinjer för arbetet med Studie- och yrkesvägledning vid Edenskolan Riktlinjer för arbetet med Studie- och yrkesvägledning vid Edenskolan En konkretisering av vad de nationella målen för studie- och yrkesvägledning innebär för Edenskolan Enligt skollagen ska elever i alla

Läs mer

Kvalitetsrapport Fritidshem

Kvalitetsrapport Fritidshem Kvalitetsrapport Fritidshem Fritidshemmets namn Rektor.. 1. Beskrivning av verksamheten 2 En kort presentation av fritidhemmet, t.ex. text från Om Fritidshemmet på er hemsida. Beskriv kortfattat organisation:

Läs mer

Till Föräldraforum på respektive skola. Synpunkter lämnas till respektive verksamhetschef senast 7/4 2016

Till Föräldraforum på respektive skola. Synpunkter lämnas till respektive verksamhetschef senast 7/4 2016 Till Föräldraforum på respektive skola Synpunkter lämnas till respektive verksamhetschef senast 7/4 2016 Föräldraråd Iden om förväntandokument kom upp på centralt föräldraråd dec 2015. Förslag presenterades

Läs mer

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Arbetsmaterial för Sandviksskolan och Storsjöskolan 2015-08-11 Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Innehållsförteckning Fritidshem - Skolverket

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen. Kvalitetsrapport Centralskolan Läsåret 2015/2016. Nicklas Olivensjö Rektor

Barn- och utbildningsförvaltningen. Kvalitetsrapport Centralskolan Läsåret 2015/2016. Nicklas Olivensjö Rektor Barn- och utbildningsförvaltningen Kvalitetsrapport Centralskolan Läsåret 2015/2016 Nicklas Olivensjö Rektor 2016-09-12 Innehåll Inledning... 3 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning... 3 Underlag

Läs mer

Åstorps kommuns. Kommunikationsstrategi

Åstorps kommuns. Kommunikationsstrategi Åstorps kommuns Kommunikationsstrategi 2(15) Innehållsförteckning 1 Styrdokument... 3 1.1 Förskola... 4 1.2 Grundskola/Grundsärskola... 4 3 Ansvarsfördelning förskola/grundskola... 6 5 Handlingsplan för

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret

Kvalitetsarbete för grundskolan Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret Kvalitetsarbete för grundskolan Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå

Läs mer

Verksamhetsplan Studie- och yrkesvägledning

Verksamhetsplan Studie- och yrkesvägledning Verksamhetsplan Studie- och yrkesvägledning För elever i grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och komvux Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Vad är studie- och

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan (Jonsboskolan) period 4 (april juni), läsåret 2013/2014.

Kvalitetsarbete för grundskolan (Jonsboskolan) period 4 (april juni), läsåret 2013/2014. Kvalitetsarbete för grundskolan (Jonsboskolan) period 4 (april juni), läsåret 2013/2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå

Läs mer

Plan för inskolning och överlämnande 2016

Plan för inskolning och överlämnande 2016 Plan för inskolning och överlämnande 2016 Frösön Orrviken Reviderad 20160222 Innehållsförteckning Utdrag ur läroplanerna 3 Rutiner för överlämnande 4 - Enskilda barn/elever 4 - Från förskola till skola

Läs mer

November 2010 Karina Ruderfors. Plan för studie- och yrkesorienteringen Prästängsskolan läsåret 10/11

November 2010 Karina Ruderfors. Plan för studie- och yrkesorienteringen Prästängsskolan läsåret 10/11 November 2010 Karina Ruderfors Plan för studie- och yrkesorienteringen Prästängsskolan läsåret 10/11 Bakgrund Frågan om studie- och yrkesorienteringen har aktualiserats på nationell nivå de senaste åren.

Läs mer

Arbetsplan 2013/2014. Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst

Arbetsplan 2013/2014. Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst Arbetsplan 2013/2014 Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Kunskaper 5. Läroplansmål Elevernas

Läs mer

1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll. 3. Lärarhandledning Utdrag ur Lpo 94 4.

1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll. 3. Lärarhandledning Utdrag ur Lpo 94 4. 1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll 2.1 Definition av SAK...flik 1 2.2 SAK planering för klass...flik 2 2.3 Branschöversikt...flik 3 2.4 Individuell handlingsplan...flik

Läs mer

Stålvallaskolan. Lokal arbetsplan. Läsåret Stålvallaskolan Norra. Rektor Maria Sjödahl Nilsson

Stålvallaskolan. Lokal arbetsplan. Läsåret Stålvallaskolan Norra. Rektor Maria Sjödahl Nilsson Lokal arbetsplan Läsåret 2015-2016 Stålvallaskolan Norra Rektor Maria Sjödahl Nilsson 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkningen av skolan kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att

Läs mer

Samverkan med närsamhället/studieoch yrkesvägledning

Samverkan med närsamhället/studieoch yrkesvägledning Samverkan med närsamhället/studieoch yrkesvägledning Anette Christoffersson Utvecklingsledare Utbildningsförvaltningen 0911-69 60 00 www.pitea.se www.facebook.com/pitea.se Innehåll... 1 Inledning... 3

Läs mer

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN skolan Vi vet vart vi ska. Vi utvärderar, analyserar och förändrar. Utnyttja alla våra sinnen. Lär oss på olika sätt. Är tydliga! Gör våra elever medvetna om målen.

Läs mer

Verksamhetsplan Studie- och yrkesvägledning

Verksamhetsplan Studie- och yrkesvägledning Verksamhetsplan yrkesvägledning Reviderad juni 2013 Innehållsförteckning Inledning... 2 Organisation... 2 Vägledningsverksamhetens övergripande mål och syfte... 2 Bakgrund... 3 yrkesvägledning allt viktigare

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2012/2013.

Kvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2012/2013. Kvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2012/2013. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå

Läs mer

Plan för studie- och yrkesvägledning Adolfsbergsskolan F-6

Plan för studie- och yrkesvägledning Adolfsbergsskolan F-6 Plan för studie- och yrkesvägledning Adolfsbergsskolan F-6 Planen utgår från skolverkets allmänna råd, läroplan och skollag. Det är hela skolans ansvar att vägleda eleverna i deras studier för att ge dem

Läs mer

ÅRSHJUL- SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FRÖDINGSKOLAN Från skollagen:

ÅRSHJUL- SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FRÖDINGSKOLAN Från skollagen: Från skollagen: Grundskolan skall enligt skollagen 4 kap 3-5 : 3 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera följa upp och utveckla utbildningen. 4 Sådan

Läs mer

Arbetsplan för 1-6 Stigens Friskola Läsåret 2016/2017

Arbetsplan för 1-6 Stigens Friskola Läsåret 2016/2017 Arbetsplan för 1-6 Stigens Friskola Läsåret 2016/2017 Arbetsplan läsåret 2016/2017 Normer och värden: Lgr 2011 säger att skolan aktivt och medvetet ska påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles

Läs mer

LOKAL PEDAGOGISK PLANERING

LOKAL PEDAGOGISK PLANERING VT 2013 Fady Jabour Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem, Programkod: LGFRY, distans Del Ämnesdidaktik, läroplansteori, bedömning, 15Hp Kurskod: UB201Z LOKAL PEDAGOGISK PLANERING

Läs mer

All personal arbetar efter de nationella och lokala mål som finns för verksamheten.

All personal arbetar efter de nationella och lokala mål som finns för verksamheten. Grundsärskolans verksamhetsplan Mål och riktlinjer All personal arbetar efter de nationella och lokala mål som finns för verksamheten. Skollagen Läroplaner och kursplaner FN:s barnkonvention Bildningsnämndens

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan Smedby skola period 4 (april juni), läsåret

Kvalitetsarbete för grundskolan Smedby skola period 4 (april juni), läsåret Kvalitetsarbete för grundskolan Smedby skola period 4 (april juni), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå

Läs mer

LJUS p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna

LJUS p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna 1 (12) Utvärdering grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Syftet med det kommunala samarbetet är att stimulera till en aktiv dialog på och mellan alla nivåer i verksamheterna kring hur kvaliteten

Läs mer

Stålvallaskolan. Lokal arbetsplan. Läsåret Stålvallaskolan Södra. Rektor Maria Sjödahl Nilsson

Stålvallaskolan. Lokal arbetsplan. Läsåret Stålvallaskolan Södra. Rektor Maria Sjödahl Nilsson Lokal arbetsplan Läsåret 2015-2016 Stålvallaskolan Södra Rektor Maria Sjödahl Nilsson 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkningen av skolan kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att

Läs mer

Plan över det systematiska kvalitetsarbetet 2015

Plan över det systematiska kvalitetsarbetet 2015 Kultur- och utbildningsförvaltningen 2015-02-19 Plan över det systematiska kvalitetsarbetet 2015 HUVUDMANNANIVÅ Alla skolor och förskolor i Mellerud ska bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete där verksamheten

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret Barn- och Utbildning Lokal arbetsplan Läsåret 2016-2017 Brattfors skola Personal i arbetslaget: Ing-Marie Jonsson, rektor Lena Bjurbäck, lärare i förskoleklass-åk 1 Helena Admund, lärare i grundskolan

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret Lokal arbetsplan Läsåret 2016-2017 Åsenskolan Rektor Johan Kronberg 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever

Läs mer

Kvalitetsrapport för Lorensberga skolområde läsåret

Kvalitetsrapport för Lorensberga skolområde läsåret Kvalitetsrapport för Lorensberga skolområde läsåret 2015-16 GÄLLANDE FÖR VERKSAMHETEN I Lorensberga skola grundskola åk 4-6 Ansvarig rektor åk 4-6 Ann-Katrin Bohman Innehåll Styrkort 2015-2016... 1 KVALITETSARBETE...

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014 Grundsärskolan Ingela Dullum Rektor Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan Rektor Ingela Dullum 1 Innehållsförteckning: Kunskaper sidan 3 Normer och

Läs mer

Plan för studie- och yrkesvägledning

Plan för studie- och yrkesvägledning Plan för studie- och yrkesvägledning Döderhults skolområde 1 Inledning Studie- och yrkesvägledning är en angelägenhet för hela skolan och för samhället i stort. Att göra val inför framtiden är en ständigt

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Vasaskeppets skola

Regelbunden tillsyn i Vasaskeppets skola Regelbunden tillsyn i Ludvika kommun Vasaskeppets skola Dnr 43-2008:438 Regelbunden tillsyn i Vasaskeppets skola Förskoleklass Grundskola 1 3 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Ludvika

Läs mer

Grundsärskolan i Sjöbo. Arbetsplan för studie- och yrkesvägledningen vid Grundsärskolan i Sjöbo.

Grundsärskolan i Sjöbo. Arbetsplan för studie- och yrkesvägledningen vid Grundsärskolan i Sjöbo. Grundsärskolan i Sjöbo Arbetsplan för studie- och yrkesvägledningen vid Grundsärskolan i Sjöbo. Upprättad: 20160614 av rektor, syv och mentorer Revideras juni 2017 Inledning Bestämmelserna i Läroplan för

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Järfälla kommun Rektorn vid Högbyskolan Beslut för grundskola efter tillsyn av Högbyskolan i Järfälla kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080

Läs mer

Den nya skollagen 2010:800

Den nya skollagen 2010:800 Den nya skollagen 2010:800 - avsnitt som berör r grundskolan 3 kap. Barns och elevers utveckling mot målen Barnens och elevernas lärande och personliga utveckling 3 Alla barn och elever ska ges den ledning

Läs mer

Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning

Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning Planen fastställd av bildningsnämnden 20 maj 2015 Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning Entreprenörskap från förskola till vuxenutbildning 2 Vägledning från förskola till vuxenutbildning

Läs mer

Kvalitetsarbete för Smedby skola period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014

Kvalitetsarbete för Smedby skola period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014 Kvalitetsarbete för Smedby skola period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsredovisning Läsåret 2011/12

Kvalitetsredovisning Läsåret 2011/12 2012/10/16 Kvalitetsredovisning Läsåret 2011/12 Åkerö skola Flexgrupp 1 och 2 Särskola och Asbergerklass 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av skolan 2. Beskrivning av årets verksamhet 3. Underlag

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola (f - : \ Skolinspektionen 2013-12 ~ 19 Ludvika kommun social.utbudning@ludvika.se Rektorn vid Vasaskolan sara.lindell@ludvika.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Vasaskolan i Ludvika

Läs mer

Arbetsplan läsåret 2012/2013. Grundsärskolan

Arbetsplan läsåret 2012/2013. Grundsärskolan Arbetsplan läsåret 2012/2013 Grundsärskolan Kunskaper Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

Samhälle, samverkan & övergång

Samhälle, samverkan & övergång Samhälle, samverkan & övergång En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Solbringens Förskola Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplanens riktlinjer

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret Barn- och Utbildning Lokal arbetsplan Läsåret 2015-2016 Brattfors skola Personal i arbetslaget: Ing-Marie Jonsson, rektor Lena Bjurbäck, lärare i förskoleklass-åk 1 Helena Admund, lärare i grundskolan

Läs mer

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Barn- och utbildningsnämnden 2015-08-24 1 (9) Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningskontoret Anna Landehag, 016-710 10 62 och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Eskilstuna kommun

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Resursskola. - En del av särskilt stöd. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

Resursskola. - En del av särskilt stöd. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Resursskola - En del av särskilt stöd Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn- och ungdomsförvaltningen - 2013 1 Resursskola en del av särskilt stöd Enligt Allmänna råden

Läs mer

Kvalitetsrapport. Svartå Förskoleklass, (Svartå) Förskoleklass. Läsåret 2012/2013. Ansvarig rektor: Jens Berisson

Kvalitetsrapport. Svartå Förskoleklass, (Svartå) Förskoleklass. Läsåret 2012/2013. Ansvarig rektor: Jens Berisson Kvalitetsrapport Förskoleklass Läsåret 2012/2013 Svartå Förskoleklass, (Svartå) Utbildningens syfte Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning.

Läs mer

molndal.se Skola- arbetsliv Sinntorpsskolan 4-9 Läsåret 2013/2014

molndal.se Skola- arbetsliv Sinntorpsskolan 4-9 Läsåret 2013/2014 Skola- arbetsliv Sinntorpsskolan 4-9 Läsåret 2013/2014 Vad säger styrdokumenten? 2.6 Skolan och omvärlden Eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De ska också få underlag för att välja

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret 2015-2016 Fryxellska skolan

Lokal arbetsplan Läsåret 2015-2016 Fryxellska skolan Lokal arbetsplan Läsåret 2015-2016 Fryxellska skolan Fryxellska - en skola där professionalitet och kreativitet skapar ansvarstagande elever redo för framtiden Kunskap och kompetens Bakgrund tolkning av

Läs mer

Kvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli juni 2016)

Kvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli juni 2016) Kvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli 2015 30 juni 2016) Förskolans namn. Huvudman. 1. Beskrivning av verksamheten En presentation av förskolan. Beskriv kortfattat organisation:

Läs mer

Verksamhetsplan för Brännebro skola 2013/2014

Verksamhetsplan för Brännebro skola 2013/2014 Det är roligt att få lagom utmaningar. Då vill man göra sitt bästa. Det är roligt att lära sig nya saker. Vi lär av varandra. Det är roligt att känna att man lyckas. Det gör man när man får utvecklas i

Läs mer

Plan för. Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun

Plan för. Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun Plan för Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun Innehållsförteckning Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun... 2 Definition av studie- och yrkesvägledning... 2 Mål för studie- och yrkesvägledningen...

Läs mer

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden Arbetsplan 2015/2016 Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden Skolans plan mot kränkande behandling ska utvecklas till att uppfylla skollagens krav.

Läs mer

Verksamhetsplan Grundsärskola/ fritidshem 2014/2015

Verksamhetsplan Grundsärskola/ fritidshem 2014/2015 Tillsammans når vi toppen! Tre prioriterade utvecklingsområden för skolområde ÖST Höja måluppfyllelse och resultat Nationella prov Betyg Enkätresultat Elevhälsa VÄRDEGRUNDSARBETE Förebyggande arbete Samordna

Läs mer

Arbetsplan. Studie- och yrkesvägledning

Arbetsplan. Studie- och yrkesvägledning Arbetsplan för Studie- och yrkesvägledning Nybyggeskolan 2013-2014 Linda Brüdigam Studie- och yrkesvägledare, Nybyggeskolan, Västerås 2013-14 Innehållsförteckning Studie- och yrkesvägledning på Nybyggeskolan

Läs mer

Plan för inskolning och överlämnande förskola till skola. Barn- och utbildningsförvaltningen

Plan för inskolning och överlämnande förskola till skola. Barn- och utbildningsförvaltningen Plan för inskolning och överlämnande förskola till skola Barn- och utbildningsförvaltningen 2016-11-01 Utdrag ur läroplanerna Lpfö-98, reviderad 2010* 2.5 ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN Förskolan ska samverka

Läs mer

Grimstaskolans plan för entreprenörskap samt studie och yrkesvägledning

Grimstaskolans plan för entreprenörskap samt studie och yrkesvägledning Grimstaskolans plan för entreprenörskap samt studie och yrkesvägledning stockholm.se 1 Grimstaskolans plan för entreprenörskap samt studie och yrkesvägledning Ur Grimstaskolans arbetsplan: Vi behöver motverka

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Beslut 2014-04-11 Ljusdals kommun Rektorn vid Gärdeåsskolan grundsärskola bodil.grahn@ljusdal.se Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Gärdeåsskolan grundsärskola i Ljusdals kommun Skolinspektionen,

Läs mer

Lokal arbetsplan för skolan

Lokal arbetsplan för skolan Lokal arbetsplan för skolan Gäller för verksamhetsåret 2013-2014 BYSKESKOLAN 6-9 Träden fälls i augusti 2013 Skola Byskeskolan 6-9 Ort Byske Ansvarig rektor Stefan Eriksson Kontaktinformation Kundtjänst

Läs mer

Verksamhetsplan Studie- och yrkesvägledning

Verksamhetsplan Studie- och yrkesvägledning Verksamhetsplan yrkesvägledning Reviderad augusti 2014 Innehållsförteckning Inledning... 2 Organisation... 2 Vägledningsverksamhetens övergripande mål och syfte... 2 Bakgrund... 3 yrkesvägledning allt

Läs mer

Verksamhetsplan fritidshem VÄST

Verksamhetsplan fritidshem VÄST Genom att ha fokus på uppdraget och ha höga förväntningar. Genom nyfikenhet och att ta tillvara andras idéer. Genom att lyfta fram goda exempel och fira framgångar. Genom att skapa en gemensam plattform

Läs mer

Plan för matematikutvecklingen

Plan för matematikutvecklingen Plan för matematikutvecklingen i förskola, förskoleklass och skola i Ale kommun Det faktiska matematiska syns i alltsammans. Anne-Marie Körling 2010-10-20 1 Innehåll Allmän del Inledning Vad är det att

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 2 (okt dec), läsåret

Kvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 2 (okt dec), läsåret Kvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå

Läs mer

Kvalitetsarbete för Vasaskolan period 2 (okt dec), läsåret

Kvalitetsarbete för Vasaskolan period 2 (okt dec), läsåret Kvalitetsarbete för Vasaskolan period 2 (okt dec), läsåret 2013 2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan/Bya period 4 (april juni), läsåret 2013/14.

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan/Bya period 4 (april juni), läsåret 2013/14. Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan/Bya period 4 (april juni), läsåret 2013/14. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå

Läs mer

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola Utbildningsförvaltningen Lokal arbetsplan för Eneryda förskola 2013-2014 Innehållsförteckning 1 Presentation av förskolan. 3 2 Årets utvecklingsområden. 4 3 Normer och värden 5 4 Utveckling och lärande.

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

Samverkan Skola - Arbetsliv

Samverkan Skola - Arbetsliv En plan för hur Falkenbergs grundskolor, gymnasium och arbetslivet kan samverka så att alla kan lyckas! Samverkan Skola - Arbetsliv Arbetsplan för grundskolan och gymnasiet i Falkenbergs kommun, 2015/2016

Läs mer

Värsta möjligheten Den röda SYV-tråden VÄRSTA MÖJLIGHETEN. Den röda SYV-tråden. Åk 9. Åk 7

Värsta möjligheten Den röda SYV-tråden VÄRSTA MÖJLIGHETEN. Den röda SYV-tråden. Åk 9. Åk 7 VÄRSTA MÖJLIGHETEN Den röda SYV-tråden Åk 9 Åk 7 1. Inledning s 3 2. Styrdokument s 5 3. Definition av vägledning s 8 4. Minsta gemensamma nämnare för elever i Växjö kommun s 10 5. Mål att uppnå s 11 6.

Läs mer

Verksamhetsberättelse. Grundsärskolan. Läsåret 2012/13

Verksamhetsberättelse. Grundsärskolan. Läsåret 2012/13 Grundsärskolan Ingela Dullum Rektor Verksamhetsberättelse Grundsärskolan Läsåret 2012/13 1 Innehållsförteckning: Kunskaper sidan 3 Normer och värden sidan 5 Elevernas ansvar och inflytande sidan 7 Skola

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Samarbetsplan för förskola, familjedaghem, fritidshem och förskoleklasser vid Nälstaskolan 2011

Samarbetsplan för förskola, familjedaghem, fritidshem och förskoleklasser vid Nälstaskolan 2011 Samarbetsplan för förskola, familjedaghem, fritidshem och förskoleklasser vid Nälstaskolan 2011 1 Ur läroplan Lgr11: 2.5 Övergång och samverkan Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem

Läs mer