Forsheda skola 7-9 kvalitetsrapport

Transkript

1 Skolområde Väster Forsheda skola 7-9 kvalitetsrapport Avstämningsperiod 1 Läsåret 2012/13 Varje barn och elev ska med lust och glädje uppleva meningsfullhet och framgång i det dagliga arbetet. Barnens och elevernas behov av kunskaper, färdigheter, omtanke och trivsel ska uppfyllas och deras förväntningar om möjligt överträffas.

2 Innehåll Barn- och utbildningsnämndens mål... 2 LGR SKOLA OCH HEM ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN SKOLAN OCH OMVÄRLDEN... 3 Kvalitetscykel... 4 VAR ÄR VI? SAMLA IN DATA... 5 VAR ÄR VI? ANALYS AV DATA... 6 VART SKA VI? LOKALA PRIORITERINGAR... 8 HUR GÖR VI? AKTIVITETER... 8 HUR GÖR VI? UPPFÖLJNING... 9 HUR BLEV DET? UTVÄRDERING Bilagor 1

3 Barn- och utbildningsnämndens mål Fritidshem Samtliga fritidshem ska stödja barnens sociala utveckling och erbjuda rekreation och möjlighet att utveckla en meningsfull fritid. Förskoleklassen Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning. Grundskola åk 3 Alla elever i årskurs 3 i grundskolan ska minst uppnå kunskapskraven i alla ämnen. Grundskola åk 6 Alla elever i årskurs 6 i grundskolan ska minst uppnå kunskapskraven i alla ämnen. Grundskola åk 9 Alla elever i årskurs 9 i grundskolan ska minst uppnå kunskapskraven i alla ämnen. 2

4 LGR SKOLA OCH HEM Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande. Riktlinjer Alla som arbetar i skolan ska samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla skolans innehåll och verksamhet. Läraren ska samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling, och hålla sig informerad om den enskilda elevens personliga situation och iaktta respekt för elevens integritet. 2.5 ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samt med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Samarbetet ska utgå från de nationella mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. Riktlinjer Läraren ska utveckla samarbetet mellan förskoleklass, skola och fritidshem, utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskolan och i berörda skolformer, och i samarbetet särskilt uppmärksamma elever i behov av särskilt stöd. 2.6 SKOLAN OCH OMVÄRLDEN Eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De ska också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt. Mål Skolans mål är att varje elev kan granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden, har inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings-och kulturliv, och har kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra länder. Riktlinjer Alla som arbetar i skolan ska verka för att utveckla kontakter med kultur-och arbetsliv, föreningsliv samt andra verksamheter utanför skolan som kan berika den som en lärande miljö, och bidra till att elevens studie-och yrkesval inte begränsas av kön eller av social eller kulturell bakgrund. Läraren ska bidra med underlag för varje elevs val av fortsatt utbildning, och medverka till att utveckla kontakter med mottagande skolor samt med organisationer, företag och andra som kan bidra till att berika skolans verksamhet och förankra den i det omgivande samhället. Studie- och yrkesvägledaren, eller den personal som fullgör motsvarande uppgifter, ska informera och vägleda eleverna inför den fortsatta utbildningen och yrkesinriktningen och särskilt uppmärksamma möjligheterna för elever med funktionsnedsättning, och vara till stöd för den övriga personalens studie-och yrkesorienterande insatser. 3

5 Kvalitetscykel - Hur vill vi gå vidare? - Reflektion kring hela processen. - Vad har vi åstadkommit? - Vad har vi uppnått för resultat? - Vad har givit avsedd effekt och vad har hänt som vi inte förutsåg? Vad beror det på? - Vad har vi lärt oss och vad av det vi har uppnått vill vi permanenta eller fortsätta utveckla? - För att veta vart vi ska så måste vi veta var vi är. - Vilket område som ska kvalitetsbedömas. - Hur ser verksamhetens måluppfyllelse ut i relation mot målen? - Vilka förutsättningar har verksamheten för att uppnå målen? - Processen fortskrider. - Viktigt att formulera hur insatserna ska följas upp och utvärderas. - Hur följs insatserna upp under tiden de genomförs? - Formulera en gemensam bild av hur vi vill att verksamheten ska se ut på längre sikt, en vision. - För att uppnå visionen formulerar vi mål som är möjliga att förverkliga inom bestämda tider och som kan följas upp och utvärderas. 4

6 VAR ÄR VI? SAMLA IN DATA Nov 2012 Egna data och de indikatorer förvaltningen tillhandahåller. Vilka data är relevanta? Hur mäter vi? Vilka indikatorer? Varför dessa indikatorer? Hur säkerställer vi att indikatorerna svarar på frågan var är vi? Resultat årets resultat och trender bakåt Vad är vårt delmål? Stöd: Indikatorer Statistik, betyg, skriftliga omdömen, IUP, nationella prov, betyg uppdelat på kön, etnicitet, antal barn/ped, närvaro, åtgärdsprogram, enkäter, samtal, intervjuer, elevarbeten, observationer, kartläggningar, utvärderingar m.m. Individnivå: Barnens/elevernas utgångsläge/behov. Gruppnivå: Arbetslagets utgångsläge, kompetens, behov. LPP. Resultat på grupp-/ klassnivå. Organisationsnivå: Resultat på enhetsnivå. Arbetslag A Samverkan Samverkan mellan olika skolor och stadier har ökat de senaste åren genom den nya organisationen. När det gäller samverkan med föräldrar har vi precis inlett det arbetet efter en ny mall. Positivt att det finns en plan för dessa möten men det är för tidigt att utvärdera innehållet i denna mall. Vecka 43 genomfördes en besöksvecka på skolan. En hel del föräldrar dök upp, främst från årskurs 7. För övrigt upplevs från lärarhåll att alltmer av ansvaret läggs på skolan och den enskilda läraren och mindre och mindre på föräldrar och elev. Skolan ska, läraren bör etc. En återgång till mer eget ansvar för elev och föräldrar är önskvärd. Ett ex på detta skulle kunna vara uppföljning av åtgärdsprogram där ansvaret för kontakten skulle kunna läggas på föräldrar istället för läraren. Vidare märks att eleverna är alltmer vana vid att få allt serverat från skolan när det gäller all möjlig info. Det vore önskvärt att eleverna tidigare tränas vid eget ansvarstagande så att övergången till högstadiet inte blir så jobbig för vissa elever. Övergång mellan stadier Under hösten har antalet möten kring elever ökat. Klasskonferenser, EHT-möten kring klasser, överlämnandekonferenser, möten med flera lärare kring enskilda elever etc. Detta blir ineffektivt och i förhållande till andra arbetsuppgifter läggs det för mycket tid på detta. Framöver måste vi ha ökad samordning av detta. Vi fokuserar för mycket på att dokumentera och skriva åtgärder än att verkligen genomföra/utföra åtgärder. När det gäller övergången mellan stadier har det inför läsåret varit lite otydligt. Det har varit flera möten med olika inblandade. Kör ett möte med alla inblandade med info kring såväl kunskapsbiten som ev. sociala frågor. Övergången från nian till gymnasiet tycker vi fungerar bra. De möten vi haft med gymnasielärarna de senaste åren har ökat förståelsen med de olika skolformerna. Skola och omvärld När det gäller samverkan med det lokala näringslivet har detta ökat det senaste året. Exempel på detta är studiebesök hos företag i bygden samt spanskelevernas kokbok. Detta arbete har skett i samverkan med skolans SYV. Praon fortsätter i samma anda och de utvärderingar vi gör med eleverna indikerar på att eleverna överlag är positiva. Trenden är att praon upplevs alltmer positiv 5

7 och meningsfull. Orsaken kan vara att eleverna i högre utsträckning ordnar egna platser samt att Helene jobbar noggrant med dessa frågor. Information kring gymnasiet och olika utbildningar har utökats och utvecklats. Vi har även haft ett flertal besök utifrån under hösten av personer med olika bakgrund. Arbetslag B Skola-hem: Kontinuerlig kontakt med hemmen bedrivs dels genom föräldramöten, utvecklingssamtal och enskilda kontakter vid behov. Hemmen erbjuds även att besöka skolan vid besöksveckan. Det finns även en skriftlig kommunikation med hemmen i form av information som skickas med elever hem för påskrift. Frånvarorapportering via sms till föräldrar. Föräldraenkät? Trivselenkät. Föräldramöte för år5 angående språkval och NO. Övergång och samverkan: Stadieövergång år 6 och 7 Stadieövergång till gymnasiet för elever med särskilt stöd eller annat. Gymnasiebesök för år 9. Besök av gymnasiepersonal som informerar på olika sätt för både personal och elever. Syv informerar kontinuerligt. Bristfällig information om inflyttade elever. Skola och omvärlden: Företagsbesök. Besök och redovisning åk 8 och 9. Prao år 8 och 9. Näringslivsdag med besök från olika yrkesgrupper. Säkerhetsdag med besök från räddningstjänst, polis, livräddningssällskapet, ambulans osv. Författarbesök Exkursioner vid tre tillfällen: Visingsö, kusten, Öland Besök av ungdomsmottagningen Språkutbyte Samarbete med kyrkan t ex skolavslutningar, fackelbärare, gideoniterna. Studieresor tex Stockholmsresa Dansinspiratörerna Friluftslivsaktiviteter t ex friluftsdag år 8, vildmarkstur Samarbete med olika föreningar tex BSOK Åminnedagarna Föreläsare om droger VAR ÄR VI? ANALYS AV DATA Nov 2012 Analys av resultat i förhållande till nationella och kommunala mål. Vilket resultat har uppnåtts? Hur ser våra resultat ut? Var är våra styrkor och svagheter? Kan vi se några tydliga mönster och trender? Vilka slutsatser drar vi? Sammanvägning av resultat, försök att se helheter, koppling till individ, grupp och 6

8 organisationsnivå. Stöd: Nationella styrdokument. Kommunens målstyrning. Individnivå: Barnens utveckling / elevernas resultat. Gruppnivå: Arbetslagets/ämneslagets resultat. Organisationsnivå: Enhetens resultat. Arbetslag A Här finns inga tydliga data att utvärdera men vi hänvisar till punkten ovan och sammanfattar det nedan. Samverkan Bra att samverkan har ökat men vi efterlyser effektivare former i framtiden för detta. Övergång mellan stadier Även här efterlyser vi effektivare och tydligare organisation kring överlämnade mellan stadier. Skola och omvärld Elevernas utvärdering muntlig och skriftlig visar på att praon upplevs mer positiv och meningsfull. Slutsatserna vi drar är att mycket är bra men vi måste organisera om och effektivisera vissa områden. Vi sitter på för många möten om samma saker och många av oss är inte berörda av informationen som ges. Vi måste prioritera tiden annorlunda och mer fokusera på kärnverksamheten, dvs. undervisningen. Tiden som läggs exempelvis på ämneskonferenser är idag minimal och är något vi i framtiden måste prioritera mer. Vidare måste vi ha en återgång till mer ökat ansvar för elever och föräldrar. Detta måste påbörjas redan på F-6 skolorna så att övergången till 7-9 inte blir så stor. Arbetslag B Skola-hem: Resultat: Föräldramöte, utvecklingssamtal och enskilda samtal fungerar bra. Besöksveckan utnyttjas inte av föräldrar. Lappar som ska hem för påskrift har för vissa en tendens att försvinna. Frånvaroanmälan fungerar ännu inte. Föräldrar har tex inte anmält mobilnummer och ingen skillnad görs på försening och frånvaro en hel dag i sms. Frånvarorapporten kommer dessutom väldigt sent. Trivselenkäten har fungerat. Övergång och samverkan: Resultat: Informationen mellan stadierna fungerar relativt bra men information borde kanske komma tidigare för samtliga lärare. Den skriftliga informationen vi ger gymnasiet verkar fastna någonstans på vägen enligt uppgift. Personalen här har fått beröm för sättet att skriva dessa omdömen men tyvärr når de inte alla. Vi ser ett problem i att vi inte har tillräcklig information från elevers tidigare skolor, särskilt när det gäller inflyttade elever. För övrigt fungerar det bra. Skola och omvärlden: Efter flera års erfarenheter av många av dessa aktiviteter har vi funnit att de är positiva för eleverna och deras lärande. Många av aktiviteterna förbereds på ett aktivt sätt av eleverna, dock har det mesta planerats av lärare. 7

9 VART SKA VI? LOKALA PRIORITERINGAR Nov 2012 Vilka områden ska vi utveckla utifrån analysen av våra resultat? Vad behöver vi arbeta vidare med? Vilka prioriteringar gör vi? Vilka resursmässiga omfördelningar är vi beredda att göra för att kunna genomföra dessa lokala prioriteringar? Vad vill vi förbättra ur ett individ, grupp och organisationsperspektiv? Individnivå: Vad behöver barnen/ eleverna utveckla? Gruppnivå: Vad behöver grupper och arbetslag/ämneslag utveckla? Organisationsnivå: Vad behöver utvecklas för hela enheten? Arbetslag A Områden att utveckla: - Ökad samordning och effektivisering av möten/överlämningar kring elever. - Mer fokus på att genomföra/utföra åtgärder istället för att lägga enbart energi på att dokumentera. - En återgång till mer ökat ansvar för elever och föräldrar. Detta måste påbörjas redan på F- 6 skolorna så att övergången till 7-9 inte blir så stor. - Mer fokus på kärnverksamheten. Det är inte mer tid som behövs (dvs. inte mer konferenstid) utan en omprioritering av den tid vi har nu. Arbetslag B Skola-hem: Papper som ska hem för påskrift borde kunna skötas elektroniskt centralt eller t ex massutskick via sms. För att bla frånvaroanmälan ska fungera bör föräldrar själva fylla i aktuell mail och mobilnummer, inte som nu att de fyller i lapp till ingen nytta eftersom den hamnar i en pärm på expeditionen. Trivselenkäten bör fortsätta. Övergång och samverkan: Informationen mellan stadierna borde kanske ligga redan under vårterminen för alla undervisande lärare. Vår information till gymnasiets lärare om eleverna i år 9 bör nå alla gymnasielärare. Vi vill ha tillräcklig information från den skola eleven lämnar (inflyttade). Skolan och omvärlden: Eleverna kan vara ännu mer delaktiga i förberedelser och planering. Kanske bredda elevernas kunskaper om olika yrken på ett verklighetsanknutet sätt. HUR GÖR VI? AKTIVITETER Nov 2012 Val av aktiviteter. Vilka aktiviteter tror vi kommer att leda oss närmare målet? Vilket stöd kan vi finna i vetenskap och beprövad erfarenhet för val av aktiviteter? Vilka konkreta åtgärder vill vi vidta? Individnivå: Vilka aktiviteter görs på individnivå? Gruppnivå: Vilka aktiviteter görs på grupp-/arbetslagsnivå? Organisationsnivå: Vilka aktiviteter görs på enhetsnivå? 8

10 Arbetslag A Mer fokus på undervisningen. Exempelvis genom att återinföra ämneskonferenser som ett återkommande inslag varje vecka. - Jobba med schemaläggningen Låt lärare med behov av samplanering och sambedömning enklare hitta tid under dagen. I detta sammanhang kan också påpekas att en neddragning av undervisningstiden vore på sin plats. IUP, omdömen, kvalitetsarbete etc. stjäl mycket av den tid som tidigare ägnades åt planering/uppföljning/ av undervisningen. Stöd för ovanstående finns hos forskare samt skolverket. Exempelvis när det gäller behovet av sambedömning. - Tydliggöra elevens och föräldrars ansvar för skolgången. Detta måste påbörjas redan på F-6 skolorna så att övergången till 7-9 inte blir så stor. Arbetslag B Skola-hem: Papper som ska hem för påskrift borde kunna skötas elektroniskt centralt eller t ex massutskick via sms. För att bla frånvaroanmälan ska fungera bör föräldrar själva fylla i aktuell mail och mobilnummer, inte som nu att de fyller i lapp till ingen nytta eftersom den hamnar i en pärm på expeditionen. Enkäter som ska skickas ut centralt måste fungera. Övergång och samverkan: Viktigt att vi tidigt har tillgång till omdömen från andra stadier. De som tar emot gymnasieinformationen måste se till att den når fram till lärarna på gymnasiet. Skola och omvärlden: Eleverna kan hjälpa till att ta kontakt med företag och organisationer och göra bokningar och skaffa information. Före detta elever kan inbjudas hit och berätta om sina arbetslivserfarenheter. HUR GÖR VI? UPPFÖLJNING Kontinuerligt Aktiviteterna följs upp kontinuerligt i det dagliga arbetet förbättras och förändras utifrån behov. Individnivå: Hur går det för barnen/ eleverna? Gruppnivå: Hur går det för grupper/ arbetslag? Organisationsnivå: Hur går det på enhetsnivå? 9

11 Arbetslag A Det är svårt att ändra på dessa punkter under detta läsår. Istället bör man ta hänsyn till detta under schemaläggning och planering av konferenstid till nästa läsår. Uppdragsdialogen är ett utmärkt tillfälle att diskutera detta på. Arbetslag A Arbetslag B Fortsatt arbete med att centralisera utskick. T ex inbjudan och dokument med information om elev. Det har inte varit någon mer enkät sedan november. Inga omdömen har skrivits sedan november. För att någon ska komma hit och informera om sitt yrkesliv rekommenderar vi att Syv sköter kontakten med tidigare elever. Arbetslag B HUR BLEV DET? UTVÄRDERING Nov 2013 Återblick på utgångsläget: Vilka lokala prioriteringar gjorde vi och varför? Vilka aktiviteter valde vi, hur genomförde vi dem? Vilka resultat ledde det till? Vilka slutsatser drar vi? Vilka nya prioriteringar gör vi? Individnivå: Nya resultat i förhållande till utgångsläget. Planering för fortsatt utveckling. Gruppnivå: Nya resultat i förhållande till utgångsläget. Planering för fortsatt utveckling. Organisationsnivå: Nya resultat i förhållande till utgångsläget. Planering för fortsatt utveckling. 10

12 Arbetslag A Arbetslag B