Regionalt utvecklingsansvar i Östergötlands län, Kronobergs län och Jämtlands län (DS 2013:67)

Transkript

1

2 YTTRANDE 1(1) Ledningsstaben Richard Widén LiÖ Regeringskansliet Socialdepartementet Regionalt utvecklingsansvar i Östergötlands län, Kronobergs län och Jämtlands län (DS 2013:67) Landstinget i Östergötland har den 4 juli 2012 ansökt om att från och med 2015 få överta det regionala utvecklingsansvaret enligt lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län (2010:630). Socialdepartementet föreslår i Ds 2013:67 att Landstingen i Östergötland, Kronoberg och Jämtland från och med 2015 ska omfattas av lagen om regionalt utvecklingsansvar (2010:630) Landstinget i Östergötland tillstyrker förslaget i sin helhet. Marie Morell Landstingsstyrelsen ordförande Barbro Naroskyin Landstingsdirektör

3 Ds 2013:67 Regionalt utvecklingsansvar i Östergötlands län, Kronobergs län och Jämtlands län Socialdepartementet

4 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning. Beställningsadress: Fritzes kundtjänst Stockholm Orderfax: Ordertel: E-post: Internet: Svara på remiss hur och varför. Statsrådsberedningen (SB PM 2003:2, reviderad ) En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på Tryckt av Elanders Sverige AB Stockholm 2013 ISBN ISSN

5 Innehåll 1 Sammanfattning Lagförslag Förslag till lag om ändring i lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län Ärendet Nuvarande ordning Det regionala utvecklingsansvaret Arbetet med regionala utvecklingsfrågor i Östergötlands län Arbetet med regionala utvecklingsfrågor i Kronobergs län Arbetet med regionala utvecklingsfrågor i Jämtlands län Överväganden och förslag Ikraftträdande, konsekvenser och följdändringar Ikraftträdande m.m

6 Innehåll Ds 2013: Konsekvenser Författningskommentar Förslag till lag om ändring i lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län

7 1 Sammanfattning Enligt lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län ansvarar landstingen i Skåne, Hallands och Västra Götalands län samt Gotlands kommun för insatser för att skapa en hållbar regional tillväxt och utveckling samt för upprättande och fastställande av länsplaner för regional transportinfrastruktur. Östergötlands läns landsting har den 4 juli 2012 lämnat en ansökan till regeringen om att från och med den 1 januari 2015 få överta det regionala utvecklingsansvaret enligt lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län. Kronobergs läns landsting har den 6 mars 2013 lämnat en ansökan till regeringen om att från och med den 1 januari 2015 få överta det regionala utvecklingsansvaret enligt lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län. Jämtlands läns landsting inkom den 1 juli 2013 med en ansökan till regeringen om att från och med den 1 januari 2015 få överta det regionala utvecklingsansvaret enligt lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län. I denna promemoria föreslås ändring av lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län som medför att lagen även omfattar Östergötlands län, Kronobergs län och Jämtlands län. Lagförslaget föreslås träda i kraft den 1 januari

8

9 2 Lagförslag 2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län Härigenom föreskrivs att 1, 3 och 4 lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse I denna lag finns bestämmelser om regionalt tillväxtarbete och om länsplaner för regional transportinfrastruktur i Gotlands, Skåne, Hallands och Västra Götalands län. Denna lag gäller för Skåne läns landsting, Hallands läns landsting och Västra Götalands 1 I denna lag finns bestämmelser om regionalt tillväxtarbete och om länsplaner för regional transportinfrastruktur i Östergötlands, Kronobergs, Gotlands, Skåne, Hallands, Västra Götalands och Jämtlands län. 3 1 Denna lag gäller för Östergötlands läns landsting, Kronobergs läns landsting, 1 Senaste lydelse 2011:1193 7

10 Lagförslag Ds 2013:67 läns landsting. Lagen gäller också, med undantag för 8 1, för Gotlands kommun. Det som sägs om ett landsting i 5-10 gäller i sådant fall kommunen. Skåne läns landsting, Hallands läns landsting, Västra Götalands läns landsting och Jämtlands läns landsting. Lagen gäller också, med undantag för 8 1, för Gotlands kommun. Det som sägs om ett landsting i 5-10 gäller i sådant fall kommunen. 4 2 De landsting som avses i denna lag får besluta att landstingsfullmäktige och landstingsstyrelsen i stället ska betecknas regionfullmäktige och regionstyrelsen. Det som sägs i andra författningar om landstingsfullmäktige och landstingsstyrelsen gäller i sådant fall regionfullmäktige och regionstyrelsen. Gotlands kommun får besluta att kommunfullmäktige och kommunstyrelsen i stället ska betecknas regionfullmäktige och regionstyrelsen. Det som sägs i andra författningar om kommunfullmäktige och kommunstyrelsen gäller i sådant fall regionfullmäktige och regionstyrelsen. Vid genomförande av val enligt vallagen (2005:837) ska dock beteckningen landstingsfullmäktige användas vid val i Skåne läns landsting, Hallands läns landsting och Västra Götalands läns landsting. Vid val i Gotlands kommun ska beteckningen kommunfullmäktige användas. Vid genomförande av val enligt vallagen (2005:837) ska dock beteckningen landstingsfullmäktige användas vid val i Östergötlands läns landsting, Kronobergs läns landsting, Skåne läns landsting, Hallands läns landsting, Västra Götalands läns landsting och Jämtlands läns landsting. Vid 2 Senaste lydelse 2011:1193 8

11 Ds 2013:67 Lagförslag val i Gotlands kommun ska beteckningen kommunfullmäktige användas. 9

12

13 3 Ärendet Östergötlands läns landsting ansökte den 4 juli 2012 om att från och med den 1 januari 2015 överta det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland enligt lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län (dnr S/2012/4819/SFÖ). Kronobergs läns landsting har den 6 mars 2013 lämnat en ansökan till regeringen om att Kronoberg läns lansting från och med den 1 januari 2015 ska få överta ansvaret för den regionala utvecklingen och därmed få status som regionkommun i enlighet med lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län (dnr S/2013/1884/SFÖ). Den 1 juli 2013 inkom Jämtlands läns landsting till regeringen med en ansökan om att från och med den 1 januari 2015 få överta det regionala utvecklingsansvaret enligt lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län och därmed också få bilda en region med direktvalt regionfullmäktige (dnr S/2013/3713/SFÖ). Under 2008 hemställde landstingen i Skåne län och Västra Götalands län att regeringen borde föreslå riksdagen att permanenta försöksverksamheten i de båda länen (dnr Fi2008/3445). Hallands läns landsting och Gotlands kommun ansökte också om att få bilda regionkommun enligt de principer som föreslås i Ansvarskommitténs slutbetänkande (Fi2008/2986 och Fi2008/4055). Den 28 januari 2009 presenterade regeringspartierna en överenskommelse om den fortsatta hanteringen av bl.a. försöksverksamheten med ändrad regional ansvarsfördelning i Skåne län och Västra Götalands län. Enligt överenskommelsen var regeringspartierna ense om att försöksverksamheten i Skåne 11

14 Ärendet Ds 2013:67 län och Västra Götalands län skulle göras permanent. Ansvarsfördelningen mellan staten och landstingen skulle i princip följa den som gällde i försöksverksamheten i Skåne län och Västra Götalands län. Av överenskommelsen framgår även att ansökningar inkomna från Hallands läns landsting och Gotlands kommun om att få bilda regionkommuner borde beviljas. I mars 2010 överlämnade regeringen till riksdagen propositionen Regionalt utvecklingsansvar i vissa län (prop. 2009/10:156) med förslag om att försöksverksamheten med ändrad regional ansvarsfördelning i Skåne län och Västra Götalands län görs permanent. Verksamheten skulle regleras genom en ny lag som skulle omfatta Gotlands, Skåne, Hallands och Västra Götalands län. Lagen föreslogs träda i kraft den 1 januari Riksdagens beslut (bet. 2009/10:KU37, rskr. 2009/10:324) överensstämde i huvudsak med regeringens förslag, med den skillnaden att även Gotlands kommun skulle ges möjlighet att använda beteckningarna regionfullmäktige och regionstyrelse. I enlighet med propositionen Användning av beteckningarna regionfullmäktige och regionstyrelse för Gotlands kommun (prop. 2011/12:21) beslutade riksdagen om att Gotlands kommun ska få möjlighet att beteckna kommunfullmäktige och kommunstyrelse för regionfullmäktige respektive regionstyrelse (bet. 2011/12:KU7). 12

15 4 Nuvarande ordning 4.1 Det regionala utvecklingsansvaret Det regionala utvecklingsansvaret omfattar vissa uppgifter i det regionala tillväxtarbetet samt upprättande och fastställande av länsplaner för regional transportinfrastruktur. Utvecklingsansvaret är fördelat på olika sätt i länen. I Stockholms, Västmanlands, Västernorrlands och Norrbottens län är det länsstyrelsen som ansvarar för regionala utvecklingsfrågor. I Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Blekinge, Värmlands, Örebro, Dalarnas, Gävleborgs, Jämtlands och Västerbottens län är det samverkansorgan som har det regionala utvecklingsansvaret. I Skåne, Hallands och Västra Götalands län är det landstinget som ansvarar för regionala utvecklingsfrågor. Gotlands kommun har det regionala utvecklingsansvaret i Gotlands län. Samverkansorganen regleras i lagen (2002:34) om samverkansorgan i länen. Med samverkansorgan avses en kommunalt beslutande församling inom ett län med särskild uppgift att svara för regionala utvecklingsfrågor i länet. Sedan 2003 har kommuner och landsting i ett län möjlighet att bilda samverkansorgan. Samtliga kommuner i ett län måste ingå i samverkansorganet. Samverkansorganets medlemmar kan därutöver välja att även ge organet kommunala uppgifter. I varje län finns en länsstyrelse som enligt förordningen (2007:825) med länsstyrelseinstruktion svarar för den statliga 13

16 Nuvarande ordning Ds 2013:67 förvaltningen i länet, i den utsträckning inte någon annan myndighet har ansvaret för särskilda förvaltningsuppgifter (1 länsstyrelseinstruktionen). Länsstyrelserna ska verka för att nationella mål får genomslag i länen samtidigt som hänsyn ska tas till regionala förhållanden och förutsättningar. Länsstyrelserna ska utifrån ett statligt helhetsperspektiv arbeta sektorsövergripande och inom myndigheternas ansvarsområden samordna olika samhällsintressen och statliga myndigheters insatser. Länsstyrelserna ska främja länets utveckling och noga följa tillståndet i länet (2 ). Regionalt tillväxtarbete Regionalt tillväxtarbete avser insatser för att skapa hållbar regional tillväxt och utveckling. Det regionala tillväxtarbetet syftar till att uppfylla den regionala tillväxtpolitikens mål och främja en hållbar regional tillväxt. Den regionala tillväxtpolitikens inriktning läggs fast i den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning och i den årliga budgetpropositionen (utgiftsområde 19 Regional tillväxt). Styrning av det regionala tillväxtarbetet sker också genom fördelningen av anslag inom utgiftsområde 19 Regional tillväxt, främst anslagen 1:1 Regionala tillväxtåtgärder och 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden Arbetet med regionala tillväxt- och utvecklingsfrågor regleras av bl.a. lagen (2002:34) om samverkansorgan i länen, lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län, förordningen (2007:713) om regionalt tillväxtarbete samt förordningen (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala tillväxtpolitiken. Därutöver finns ett antal förordningar om regionala företagsstöd. Det regionala tillväxtarbetet omfattar ett flertal olika uppgifter. En uppgift är att utarbeta och fastställa en strategi för länets utveckling och samordna genomförandet av strategin. I utarbetandet och genomförandet av strategin ska samråd och 14

17 Ds 2013:67 Nuvarande ordning samverkan ske med kommuner och landsting. Samråd och samverkan bör även ske med näringsliv och organisationer. Det regionala tillväxtarbetet består vidare av att besluta om användningen av vissa statliga medel för regionalt tillväxtarbete. En ytterligare uppgift är att följa upp, låta utvärdera och till regeringen årligen rapportera resultaten av det regionala tillväxtarbetet. I samtliga län har länsstyrelserna enligt förordningen (2007:713) om regionalt tillväxtarbete ett ansvar att följa upp hur andra statliga myndigheter tillämpar det regionala utvecklingsprogrammet (18 1). Länsstyrelsen ska vidare främja och samordna andra statliga myndigheters insatser för regional tillväxt i länet (18 2), och i förekommande fall, löpande informera samverkansorganet eller berörda landsting samt Gotlands kommun om andra statliga myndigheters insatser för regional tillväxt i länet. Det regionala tillväxtarbetet finansieras av flera aktörer och ofta genom olika former av medfinansiering. Anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder inom utgiftsområde 19 används för projektverksamhet (inklusive riskkapitalfonder, lånefonder och garantifonder), regionalt investeringsstöd, regionalt bidrag till företagsutveckling, sysselsättningsbidrag, såddfinansiering, ersättning för vissa kreditförluster i stödområde B samt stöd till kommersiell service. Anslaget får också användas för viss administration, uppföljning och utvärdering samt viss central utvecklingsverksamhet, m.m. Länsplaner för regional transportinfrastruktur Trafikverket ansvarar för att upprätta en nationell och trafikslagsövergripande plan för transportinfrastruktur till ledning vid fördelning av statliga medel. Inom varje län ska det upprättas en länsplan till ledning vid fördelning av medel för investeringar och förbättringsåtgärder. Länsplanen upprättas och fastställs av de länsstyrelser, samverkansorgan och landsting samt Gotlands 15

18 Nuvarande ordning Ds 2013:67 kommun som ansvarar för regionala utvecklingsfrågor. Reglering av länsplanerna finns bl.a. i förordningen (1997:263) om länsplaner för regional transportinfrastruktur. I arbetet med planering av transportinfrastruktur har länsstyrelsen i samtliga län ett prövningsansvar kopplat till den fysiska planeringsprocessen. Till exempel ska länsstyrelserna godkänna upprättade miljökonsekvensbeskrivningar, avge yttranden över arbetsplaner för vägar och järnvägar samt pröva vissa tillstånd enligt miljöbalken. 4.2 Arbetet med regionala utvecklingsfrågor i Östergötlands län Samverkansorganet i Östergötlands län har ansvar för regionala utvecklingsfrågor i länet inklusive Regionalt utvecklingsprogram 2030 > för Östergötland. I april 2010 fastställdes en länstransportplan för Östergötlands län för åren Den 20 december 2012 gav regeringen berörda organ i uppdrag att ta fram nya länsplaner för perioden För regionala tillväxtåtgärder i Östergötlands län tilldelades under 2013 samverkansorganet 14,35 miljoner kronor och länsstyrelsen 6,15 miljoner kronor från anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder inom utgiftsområde Arbetet med regionala utvecklingsfrågor i Kronobergs län I Kronobergs län har samverkansorganet ansvar för regionala utvecklingsfrågor i länet inklusive länets nuvarande regionala utvecklingsprogram, Mötesplats södra Småland. Under 2010 fastställde samverkansorganet en regional transportplan för Kronobergs län för åren Den 20 december 2012 gav regeringen berörda organ i uppdrag att ta fram nya länsplaner för perioden

19 Ds 2013:67 Nuvarande ordning Under 2013 tilldelades samverkansorganet i Kronobergs län 15,36 miljoner kronor för regionala tillväxtåtgärder och länsstyrelsen 6,94 miljoner kronor från anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder inom utgiftsområde Arbetet med regionala utvecklingsfrågor i Jämtlands län I Jämtlands län har samverkansorganet ansvar för regionala utvecklingsfrågor i länet och den regionala utvecklingsstrategin som tagits fram för Jämtlands län. Under 2010 fastställde samverkansorganet en regional transportplan för Jämtlands län för åren Den 20 december 2012 gav regeringen berörda organ i uppdrag att ta fram nya länsplaner för perioden För 2013 har samverkansorganet i Jämtlands län tilldelats 33 miljoner kronor och länsstyrelsen 88 miljoner kronor för regionala tillväxtåtgärder från anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder inom utgiftsområde

20

21 5 Överväganden och förslag Bedömning: Östergötlands läns landsting, Kronobergs läns landsting och Jämtlands läns landsting bör få det regionala utvecklingsansvaret i länet. Förslag: Lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län ska omfatta även Östergötlands län, Kronobergs län och Jämtlands län. Skälen för bedömningen och förslaget: Målet för den regionala tillväxtpolitiken är utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft. Insatserna i den regionala tillväxtpolitiken måste utgå från de specifika regionala förutsättningarna. Den regionala tillväxtpolitiken ska stärkas genom ökat lokalt och regionalt inflytande över och ansvar för statliga tillväxtresurser. Detta ger bättre förutsättningar för sektorssamordning och ett effektivare genomförande av den regionala tillväxtpolitiken. I propositionen Regionalt utvecklingsansvar i vissa län (prop. 2009/10:156) gör regeringen bedömningen att en ändrad ansvarsfördelning kan ske i de län som kan uppvisa ett lokalt och regionalt initiativ att ta över vissa statliga uppgifter samt att det inte finns några oklarheter kring den framtida landstingsindelningen. De län som avsågs var Skåne och Västra Götalands län. Förutsättningarna för en ändrad ansvarsfördelning bedömdes också finnas i Hallands och Gotlands län. I ovannämnda proposition framhölls även att förslaget med att berörda landsting och Gotlands kommun får det regionala utvecklingsansvaret inte innebär att några nya organisationsformer 19

22 Överväganden och förslag Ds 2013:67 skapas. Det lyftes även fram att det i sammanhanget bör beaktas att landstingen i huvudsak har hälso- och sjukvårdsuppgifter. De uppgifter som ursprungligen utfördes av staten kommer således att utgöra en mindre del av landstingens verksamhet. I och med lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län blev det regionala utvecklingsansvaret en permanent uppgift för landstingen i Skåne och Västra Götalands län. I Hallands och Gotlands län medförde lagen att det regionala utvecklingsansvaret flyttades från ett kommunalt samverkansorgan till landstinget respektive kommunen. Ansvaret för den regionala utvecklingen i dessa län hade således redan förts över till den kommunala nivån, antingen till landstinget eller samverkansorganet. Samverkansorganen får det regionala utvecklingsansvaret efter anmälan till regeringen. Kommunala organ som beslutar att bilda ett samverkansorgan ska anmäla detta till regeringen enligt lagen (2002:34) om samverkansorgan i länen. Därefter beslutar regeringen från vilken tidpunkt som samverkansorganet ska ha de uppgifter som framgår av lagen. Beslutet innebär att ansvaret för de regionala utvecklingsfrågorna förs från länsstyrelsen till samverkansorganet. En förutsättning för att ge ett landsting ansvar för regionala utvecklingsfrågor är att initiativet till förändring vilar på ett lokalt och regionalt initiativ. Ansökan från Landstinget i Östergötlands län visar på ett sådant initiativ. Inför landstingets beslut om att ansöka om det regionala utvecklingsansvaret genomfördes en remissomgång till länets kommuner. Landstinget bad om kommunernas ställningstagande till ett förslag till beslut att tillstyrka att Östergötland bör ingå i en större region från och med Landstinget efterfrågade även respektive kommunfullmäktiges ställningstagande i frågan om organisering av det regionala utvecklingsansvaret i länet från och med Ställningstagandet gällde huruvida dessa frågor bör organiseras i landstinget enligt lagen om regionalt utvecklingsansvar eller som nu enligt lagen om samverkansorgan i länen. Länets kommuner tillstyrkte att Östergötland bör ingå i en större region från och 20

23 Ds 2013:67 Överväganden och förslag med När det gäller organiseringen av det regionala utvecklingsansvaret ansåg Norrköpings kommun att fokus bör läggas på sakfrågor och att kraftssamla i länet för att få en så bra utveckling i Östergötland som möjligt. Kommunen skrev även i sitt remissvar till landstinget att utgången av en ansökan är alltför osäker för att den tid och energi som behöver läggas ned ska vara motiverad. Motala kommun skrev i sitt remissvar att de förordar att Regionförbundet Östsam ansvarar för regionutvecklingsfrågorna till dess att en ny storregion har bildats. Valdermarsviks och Åtvidabergs kommun skrev att de anser att frågor bör organiseras i nuvarande modell enligt lagen om samverkansorgan i länen. Länets övriga nio kommuner tillstyrkte att organiseringen av det regionala utvecklingsansansvaret bör ske enligt lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län. Landstinget i Kronobergs läns ansökan kan även den ses som ett lokalt och regionalt initiativ. Liksom i Östergötlands län föregicks Kronobergs läns landstings ansökan av en remissomgång till länets kommuner. Kommunerna ombads lämna sitt ställningstagande till, så som det uttrycks i förslaget, att landstinget bildar Region Kronoberg. Fem av länets kommuner tillstyrkte landstingets avsikt att bilda Region Kronoberg. Lessebo, Ljungby och Tingsryd tillstyrkte inte förslaget. I Jämtlands län har kommunerna beretts tillfälle att yttra sig över ansökan. Samtliga kommuner har i sina kommunfullmäktige tillstyrkt att landstinget ansöker om att få ta över det regionala utvecklingsansvaret. Vid ett landstingsansvar för regionala utvecklingsfrågor bör det råda klarhet om vilket geografiskt område som utvecklingsansvaret avser. Den aktuella ansökan från Östergötlands läns landsting gäller det nuvarande länet. Likaså avser ansökan från Kronobergs läns landsting och Jämtlands läns landsting respektive nuvarande län. Det kan även konstateras att ett landstingsansvar för regionala utvecklingsfrågor i berörda län inte har någon formell inverkan i sig självt på en framtida ändrad landstingsindelning för berörda län och andra angränsande län. 21

24 Överväganden och förslag Ds 2013:67 Ansökningarna från Östergötlands läns landsting och Kronobergs läns landsting har inte stöd bland samtliga av respektive läns kommuner. Men flertalet av respektive läns kommuner stödjer sitt landstings ansökan. Det råder heller inte några delade meningar i länen om att det regionala utvecklingsansvaret bör utgöra ett kommunalt åtagande. Huruvida åtagandet bör organiseras i ett samverkansorgan eller i ett landsting finns det däremot olika åsikter om. I propositionen Regionalt utvecklingsansvar i vissa län lyfter regeringen fram betydelsen av den demokratiska förankringen av det regionala tillväxtarbetet. Med ett landstingsansvar för de regionala utvecklingsuppgifterna i de berörda länen torde den demokratiska förankringen för dessa uppgifter kunna bli än mer tydlig. Det föreligger ett lokalt och regionalt initiativ i Östergötlands län, Kronobergs län och Jämtlands län om, att i första hand ett politiskt organ, i detta fall, landstinget, ska ha det regionala utvecklingsansvaret. Mot bakgrund av detta samt utifrån betydelsen av den demokratiska förankringen av det regionala tillväxtarbetet, görs bedömningen att Östergötlands läns landsting, Kronobergs läns landsting och Jämtlands läns landsting bör få det regionala utvecklingsansvaret. Det föreslås därför att lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar ska omfatta även Östergötlands län, Kronobergs län och Jämtlands län. Det innebär att landstingen i Östergötlands län, Kronobergs län och Jämtlands län övertar de uppgifter som samverkansorganet har i respektive län enligt samverkansorganslagen samt berörda uppgifter hos länsstyrelsen. Det gäller bl.a. att utarbeta och fastställa en strategi för länets utveckling, samordna genomförandet av strategin samt besluta om bidrag för regional projektverksamhet. Ytterligare en uppgift är att upprätta en länsplan för regional trafikinfrastruktur. På samma sätt som landstingen i Skåne län, Hallands län och Västra Götalands län samt Gotlands kommun får även Östergötlands läns landsting, Kronobergs läns landsting och Jämtlands läns landsting använda beteckningarna region- 22

25 Ds 2013:67 Överväganden och förslag fullmäktige och regionstyrelse, med undantag för i samband med val. I ansökan från Kronobergs läns landsting används regionkommun som en beteckning. Någon sådan beteckning finns inte i formell mening utan promemorians förslag avser landsting och att dessa bör få det regionala utvecklingsansvaret i länen. 23

26

27 6 Ikraftträdande, konsekvenser och följdändringar 6.1 Ikraftträdande m.m. Förslag: Lagändringen ska träda i kraft den 1 januari Bedömning: Det saknas behov av övergångsbestämmelser. Skälen för förslaget och bedömningen: Landstinget i Östergötlands län vill enligt sin ansökan överta ansvaret för regionala utvecklingsfrågor från och med den 1 januari Likaså önskar landstingen i Kronobergs län och Jämtlands län överta ansvaret för regionala utvecklingsfrågor från och med den 1 januari Val till landstingsfullmäktige hålls i september Den föreslagna lagändringen bör därför träda ikraft den 1 januari Några övergångsbestämmelser bedöms inte behövas mot bakgrund av den föreslagna lagändringens ikraftträdande. 25

28 Ikraftträdande och konsekvenser Ds 2013: Konsekvenser Bedömning: Promemorians lagförslag medför inte några konsekvenser utifrån ett socialt, miljömässigt eller jämställdhetsmässigt perspektiv. Lagförslaget medför däremot konsekvenser avseende fördelningen av medel inom länen mellan länsstyrelsen och landstinget. Kostnaderna för det allmänna ryms inom befintliga ekonomiska ramar. Skälen för bedömningen: Förslagen bedöms inte ge några konsekvenser utifrån ett socialt, miljömässigt eller ett jämställdhetsperspektiv. Bedömningen görs med hänsyn till att uppgifterna som avses i lagförslaget inte är nya utan att verksamheten redan bedrivs i länen. Det som ändras är ansvarsfördelningen mellan berörda aktörer. Den föreslagna lagändringen innebär att uppgifter i det regionala utvecklingsansvaret övergår från respektive läns samverkansorgan och länsstyrelse till landstinget i Östergötlands län, landstinget i Kronobergs län och landstinget i Jämtlands län. Lagförslaget innebär inte att nya uppgifter tillkommer i det regionala utvecklingsansvaret och det ryms därmed inom befintliga ekonomiska ramar. De personella konsekvenserna av promemoriornas förslag uppstår i samband med att verksamhet går över från samverkansorgan och länsstyrelse till landstingen. Vid en övergång av verksamhet bör ekonomiska medel avseende förvaltningskostnader föras från länsstyrelsen till landstingen. I berörda län medför lagförslagen att verksamhet som utförts av respektive läns samverkansorgan enligt lagen (2002:34) om samverkansorgan i länen går över till landstinget. Verksamheten kring regionala företagsstöd som länsstyrelsen utför kan överföras till landstingen. För såväl verksamhet som utförts av samverkansorganet som länsstyrelsen kommer landstinget att tilldelas förvaltningsmedel från anslaget 5:1 Länsstyrelsen m.m. inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse. I och med att statliga 26

29 Ds 2013:67 Ikraftträdande och konsekvenser uppgifter, som regleras i samverkansorganslagen och genom andra regeringsbeslut, förs till landstingen upphör kommunalförbunden i berörda län att utgöra ett samverkansorgan enligt samverkansorganslagen. 27

30

31 7 Författningskommentar 7.1 Förslag till lag om ändring i lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län 1 Paragrafen har behandlats i avsnitt 5. Paragrafen ändras med innebörden att lagens bestämmelser om regionalt tillväxtarbete och om länsplaner för regional infrastrukturplanering gäller även Östergötlands län, Kronobergs län och Jämtlands läns. 3 Paragrafen har behandlats i avsnitt 5. I paragrafen görs tillägg om att lagen gäller även Östergötlands läns landsting, Kronobergs läns landsting och Jämtlands läns landsting. 4 Paragrafen har behandlats i avsnitt 5. I paragrafen görs tillägg om att beteckningen landstingsfullmäktige ska användas vid val även i Östergötlands läns landsting, Kronobergs läns landsting och Jämtlands läns landsting. 29

32 Departementsserien 2013 Kronologisk förteckning 1. På vägen till en grönare framtid utmaningar och möjligheter. Delutredning från Framtidskommissionen. SB. 2. Delaktighet i framtiden utmaningar för jämställdhet, demokrati och integration. Delutredning från Framtidskommissionen. SB. 3. Framtida utmaningar för sammanhållning och rättvisa. Delutredning från Framtidskommissionen. SB. 4. Fysioterapeut ny skyddad yrkestitel för sjukgymnaster. S. 5. Permanent utvidgad målgrupp för etableringslagen. A. 6. Utbildningar för nyanlända elever. Mottagande och skolgång. U. 7. Om katastrofmedicin som en del av svenska insatser utomlands m.m. S. 8. Framtidens välfärd och den åldrande befolkningen. Delutredning från Framtidskommissionen. SB 9. Lätt byte. Enklare att välja ny leverantör av elektroniska kommunikationstjänster. N. 10. Domstolsdatalag. Ju. 11. Ändringar i bestämmelser om straff och administrativa sanktioner vid fiske. L. 12. Marknadskontroll av varor och annan närliggande tillsyn. UD. 13. Regionalt utvecklingsansvar i Västernorrlands län och Norrbottens län. S. 14. Regionalt utvecklingsansvar i Örebro län och Gävleborgs län. S. 15. Gemensamt konsumentskydd i EU. Ju. 16. Prospektansvar. Fi. 17. Straffavgift vid bristande kreditprövning. Ju. 18. Genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv om rätten till information vid straffrättsliga förfaranden. Ju. 19. Svenska framtidsutmaningar slutrapport från regeringens Framtidskommission. SB. 20. Vissa lagförslag med anledning av trepartssamtalen. A. 21. Lagvalsregler på obligationsrättens område Rom I- och Rom II-förordningarna. Ju. 22. Behandlingen av personuppgifter vid Statens kriminaltekniska laboratorium. Ju. 23. Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner. U. 24. Ersättning för polisbevakning. Ju. 25. Skriftlig bekräftelse av vissa telefonavtal. Ju. 26. Viss kreditgivning till konsumenter. Fi. 27. Ett teknikoberoende skydd för den enskildes integritet vid kreditupplysning. Ju. 28. Straffansvar för eftersupning om användning av alkohol och andra berusande medel efter färd. Ju. 29. Märkning av textilprodukter. Ju. 30. Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsägande. Ju. 31. Allmänhetens insyn i partiers och valkandidaters finansiering. Ju. 32. Genomförande av det ändrade direktivet om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning. Ju. 33. Vägval i en globaliserad värld. Fö. 34. Den nya polisorganisationen kompletterande författningsändringar. Ju 35. Vägval för premiepensionen. Fi. 36. Förändrade åldersgränser och ökad flexibilitet i föräldraförsäkringen. S. 37. Ett uppföljningssystem för jämställdhets - politiken. U. 38. Ränteskillnadsersättning m.m. vid bolån. Ju. 39. Kompletterande bestämmelser till EUförordningen om sprängämnesprekursorer. Fö. 40. En samlad organisation på det funktionshinderspolitiska området. +Lättläst + Daisy. S. 41. Mellanchefsstrukturen i domstol och nya befordrade domaranställningar utan chefskap m.m. Ju. 42. Utbetalning av barnbidrag och flerbarnstillägg. S. 43. Olovlig hantering av avkodningsutrustning. Ku. 44. Lag om resenärers rättigheter kompletterande bestämmelser. Ju. 45. Finansiell stabilitetspolitik ett nytt politikområde under utveckling. Fi.

33 46. Förslag på förändringar inom det statliga bilstödet. S. 47. Skydd av personuppgifter för hotade och förföljda personer. Ju. 48. Informationsutbyte för bekämpning av allvarlig brottslighet genomförande av samarbetsavtal med Förenta staterna. Ju. 49. Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet. U. 50. Tid för undervisning lärares arbete med åtgärdsprogram. U. 51. En översyn av läkemedelslagen. S. 52. Den nationella organisationen för Horisont U. 53. Gymnasieingenjörsutbildning Vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan. U. 54. Kommunal medfinansiering av forsknings - infrastruktur inom Eric-konsortier. Fi. 55. Skärpt straff för mord. Ju. 56. Sweden s sixth national report under the Convention on Nuclear Safety Swedish implementation of the obligations of the Convention. M. 57. Åtgärder mot missbruk av reglerna för arbetskraftsinvandring. Ju. 58. Informationsförfaranden i samband med organtransplantationer. S. 59. Åtgärder inom aktivitetsstödet m.m. A. 60. Tillsyn över civila statsfartyg. N. 61. Ökat fokus på arbete för vissa nyanlända invandrare och avveckling av sfi-bonus. A. 62. Genomförande av direktivet om ansökningsförfarandet för vissa uppehållsoch arbetstillstånd. Ju. 63. Herrelösa verk i kulturarvsinstitutionernas samlingar. Ju. 64. Vem ska göra vad? Om fördelningen av arbetsuppgifter mellan polisens anställda. Ju. 65. Elektronisk kommunikation vid rättspsykiatrisk vård m.m. S. 66. Redovisningscentraler för taxi. N. 67. Regionalt utvecklingsansvar i Östergötlands län, Kronobergs län och Jämtlands län. S.

34 Departementsserien 2013 Systematisk förteckning Statsrådsberedningen På vägen till en grönare framtid utmaningar och möjligheter. Delutredning från Framtidskommissionen. [1] Delaktighet i framtiden utmaningar för jämställdhet, demokrati och integration. Delutredning från Framtidskommissionen. [2] Framtida utmaningar för sammanhållning och rättvisa. Delutredning från Framtidskommissionen. [3] Framtidens välfärd och den åldrande befolkningen. Delutredning från Framtidskommissionen. [8] Svenska framtidsutmaningar slutrapport från regeringens Framtidskommission. [19] Justitiedepartementet Domstolsdatalag. [10] Gemensamt konsumentskydd i EU. [15] Straffavgift vid bristande kreditprövning. [17] Genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv om rätten till information vid straffrättsliga förfaranden. [18] Lagvalsregler på obligationsrättens område Rom I- och Rom II-förordningarna. [21] Behandlingen av personuppgifter vid Statens kriminaltekniska laboratorium. [22] Ersättning för polisbevakning. [24] Skriftlig bekräftelse av vissa telefonavtal. [25] Ett teknikoberoende skydd för den enskildes integritet vid kreditupplysning. [27] Straffansvar för eftersupning om användning av alkohol och andra berusande medel efter färd. [28] Märkning av textilprodukter. [29] Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsägande. [30] Allmänhetens insyn i partiers och valkandidaters finansiering. [31] Genomförande av det ändrade direktivet om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning. [32] Den nya polisorganisationen kompletterande författningsändringar. [34] Ränteskillnadsersättning m.m. vid bolån. [38] Mellanchefsstrukturen i domstol och nya befordrade domaranställningar utan chefskap m.m. [41] Lag om resenärers rättigheter kompletterande bestämmelser. [44] Skydd av personuppgifter för hotade och förföljda personer. [47] Informationsutbyte för bekämpning av allvarlig brottslighet genomförande av samarbetsavtal med Förenta staterna. [48] Skärpt straff för mord. [55] Åtgärder mot missbruk av reglerna för arbetskraftsinvandring. [57] Genomförande av direktivet om ansökningsförfarandet för vissa uppehållsoch arbetstillstånd. [62] Herrelösa verk i kulturarvsinstitutionernas samlingar. [63] Vem ska göra vad? Om fördelningen av arbetsuppgifter mellan polisens anställda. [64] Utrikesdepartementet Marknadskontroll av varor och annan närliggande tillsyn. [12] Försvarsdepartementet Vägval i en globaliserad värld. [33] Kompletterande bestämmelser till EU-förordningen om sprängämnesprekursorer. [39]

35 Socialdepartementet Fysioterapeut ny skyddad yrkestitel för sjukgymnaster. [4] Om katastrofmedicin som en del av svenska insatser utomlands m.m. [7] Regionalt utvecklingsansvar i Västernorrlands län och Norrbottens län. [13] Regionalt utvecklingsansvar i Örebro län och Gävleborgs län. [14] Förändrade åldersgränser och ökad flexibilitet i föräldraförsäkringen. [36] En samlad organisation på det funktionshinderspolitiska området. [40] Utbetalning av barnbidrag och flerbarnstillägg. [42] Förslag på förändringar inom det statliga bilstödet. [46] En översyn av läkemedelslagen. [51] Informationsförfaranden i samband med organtransplantationer. [58] Elektronisk kommunikation vid rättspsykiatrisk vård m.m. [65] Regionalt utvecklingsansvar i Östergötlands län, Kronobergs län och Jämtlands län. [67] Finansdepartementet Prospektansvar. [16] Viss kreditgivning till konsumenter. [26] Vägval för premiepensionen. [35] Finansiell stabilitetspolitik ett nytt politikområde under utveckling. [45] Kommunal medfinansiering av forskningsinfrastruktur inom Eric-konsortier. [54] Gymnasieingenjörsutbildning Vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan. [53] Landsbygdsdepartementet Ändringar i bestämmelser om straff och administrativa sanktioner vid fiske. [11] Miljödepartementet Sweden s sixth national report under the Convention on Nuclear Safety Swedish implementation of the obligations of the Convention. [56] Näringsdepartementet Lätt byte. Enklare att välja ny leverantör av elektroniska kommunikationstjänster. [9] Tillsyn över civila statsfartyg. [60] Redovisningscentraler för taxi. [66] Kulturdepartementet Olovlig hantering av avkodningsutrustning. [43] Arbetsmarknadsdepartementet Permanent utvidgad målgrupp för etableringslagen. [5] Vissa lagförslag med anledning av trepartssamtalen. [20] Åtgärder inom aktivitetsstödet m.m. [59] Ökat fokus på arbete för vissa nyanlända invandrare och avveckling av sfi-bonus. [61] Utbildningsdepartementet Utbildningar för nyanlända elever. Mottagande och skolgång. [6] Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner. [23] Ett uppföljningssystem för jämställdhetspolitiken. [37] Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet. [49] Tid för undervisning lärares arbete med åtgärdsprogram. [50] Den nationella organisationen för Horisont [52]