Elevhälsans dag. Sandviken. Alf Kågström

Transkript

1 Elevhälsans dag Sandviken Alf Kågström

2 Upplägg Skolhälsovården Neuropsykiatri ADHD Stöd/Behandling Sandvikens modell Specifikt samarbete mellan skola och Barn och ungdomspsykiatri

3 Skolhälsovårdens uppgift Bevara och förbättra elevernas fysiska och psykiska hälsa.

4 SHV i Sandviken elever F- åk Gymnasiet Särskola grundskola/gymnasium Riksidrottsgymnasium

5 SHV 10 skolsköterskor 1 BNS-sjuksköterska 1 läkare Bryggan Samarbete med BUP

6 Basprogram Hälsosamtal skolsköterska F, åk 4, åk 8, gy I Extra sköterskebesök åk 2 och åk 6 Syn Hörsel Tillväxt, pubertetsutveckling Scolios Vaccination Difteri, stelkramp, kikhosta, mässling, röda hund, påssjuka. Kompletteringar v.b. Läkarbesök vid skolrelaterade medicinska problem

7 Registrerade besök SHV 06/07 Skolsköterska Pojkar 43% Flickor 57% Skolläkare 679 Pojkar 69% Flickor 31% Bryggan 38 Pojkar 71% Flickor 29%

8 Elevhälsovård Neuropsykiatri är en mycket viktig faktor för hälsan Ganska vanligt förekommande Missuppfattas ofta Omgivningen har betydelse Har betydelse för omgivningen

9 Vad är neuropsykiatri? AD/HD Tourette syndrom Asperger syndrom Autism Motoriska problem Perceptionssvårigheter

10 I varje klass 1 ADHD 1 Dyslexi 2 läs- och skrivsvårigheter 1 sociala problem som försvårar skolarbetet/kamratkontakter

11 AD/HD kärnsymtom Uppmärksamhet Aktivitetsreglering Impulsivitet

12 Symptom Reglering av emotioner Arbetsminne, minnesmobilisering Fokusering, distraherbarhet, flexibilitet Samspel, stresstålighet, timing Förmåga att reflektera Inlärning

13 Tre varianter av AD/HD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) Övervägande Uppmärksamhetsbrist 40-55% Övervägande Hyperaktivitet 15-30% Kombinerad 20-45%

14 DAMP? Dysfunction of Attention, Motor control and Perception Skandinavien Developmental Coordination Disorder (Motoriska svårigheter) ADHD + DCD = DAMP Risk för sämre prognos än ADHD Vanligt med Asperger comorbiditet

15 Risk för pålagring vid ADHD Trots Beteendestörning Asocialt beteende Försvårad inlärning Relationer Utanförskap

16 Hur vanligt är ADHD? Ca 5 % barn/ungdomar Ca 2-4 % vuxna Något vanligare hos pojkar Symptombild varierar med Ålder Personlighet Kön Miljö

17 Ökar ADHD? Nej Ökad kunskap ökad diagnosticering Miljöförändringar Ökat egenansvar i studieteknik Minskad sömn Alkoholförbrukningen ökar i samhället

18 Sandviken elever 5% ADHD 275 elever 1% mkt stora ADHD-problem 55 elever Problem i gråzonen 5%? 275 elever Summa ca 550 elever

19 Comorbiditet vid ADHD Dyslexi Depression Tvångssyndrom Panikattacker Ängslan, oro Bipolära syndrom Epilepsi, FRAX, NF,. Med flera

20 Comorbiditet ADHD Kontrollgrupp Tics 20-35% 5-10% Oro 30-40% 5-10% Depression 30-50% 1-5% Bipolärt syndrom 10-25% <0.1% Dyslexi 20-60% <5% Drogmissbruk 55% 27% (livstidsrisk, USA) Einaq konferens Stockholm Russel Barkley, J Newcorn m.fl

21 Etiologi Ärftliga faktorer 70-90% Polygent Miljöfaktorer Försvårad graviditet/förlossning, rökning, bly Sociala svårigheter ökar inte risk för ADHD men för trotsutveckling Epigenetik

22 Signalsubstanser Dopamin Noradrenalin Serotonin Med flera.. Nivåer, samspel, lokala koncentrationer,

23 Förändringar på flera nivåer Gennivå: DAT, DRD4, DBH, Signalsubstanser: Dopamin, Noradrenalin m.fl. Receptornivå: Noradrenalin, Dopamin Ämnesomsättning: Dopamin, energiomsättning, genomblödning Struktur: Prefrontala områden bland andra

24 Tidiga symptom? Sömnproblem Uppfödningsproblem Känslig för förändringar/krav Sen talutveckling Sen motorisk utveckling Sen tarm/blåskontroll Svårt humör Aktivitetsnivå Samspel

25 Varför tidig upptäckt? Förståelse Hänsyn Kunskap Skydd Förhindra pålagringar

26 Förebyggande Skolskyddsfaktor?

27 Arv och miljö Maskrosbarn Orkidebarn Miljön måste optimeras för att en orkide skall växa bra och blomma ut

28 Stöd och behandling vid ADHD Kartläggning och diagnos Utbildning och rådgivning Medicinsk behandling Anpassningar hem skola samhälle Naturliga mognadsprocessen Sömn kost motion

29 Bevisade effektiva insatser enligt Russel A Barkley Föräldrautbildning Psykofarmaka Föräldraträning Problemlösningsmodell/kommunikation i tonårsfamilj Lärarutbildning Lärarträning i klassrumssituation Specialpedagogik Regelbunden fysisk aktivitet Föräldrastödsgrupper

30 Bevisade ineffektiva insatser enligt Russel A Barkley Eliminationsdiet Megavitaminkurer Sensory integration training Kiropraktik Lekterapi Psykoterapi Bio-feedback Självkontrollterapier (på klinik) Sociala träningsprogram (på klinik)

31 När kan medicinering övervägas? Extrema problem DAMP Allvarliga former av ADHD/ODD och ADHD/CD Inläggningsfall Stor skolfrånvaro / avstängningsfall Kombinerad AD/HD Om andra stödinsatser varit ineffektiva under 3-6 månader. Då behövs ingen ytterligare observationsperiod. Omvärdera andra stödinsatser när barnet börjat medicinera

32 Två varianter av medicin Metylfenidat Dopaminåterupptagshämmare Ritalin 6-8 timmar Concerta timmar Atomoxetin Noradrenalinåterupptagshämmare Strattera 24 timmar

33 Koncentration Aktivitet Impulsivitet Medicin har effekt på kärnsymptomen Effekt hos 70-80% Omega % Placebo 20%

34 Effekter av medicin Kärnsymptomen förbättras Uppfattar instruktioner Distraheras inte så lätt Skolprestationer förbättras Kamratrelationer förbättras Färre konflikter i hemmet Stadigare humör Enures/encopres minskar Motorik kan förbättras

35 Bieffekter Metylfenidat Minskad aptit Insomningsbesvär Puls Blodtryck Tics kan öka Nedstämdhet

36 Bieffekter Atomoxetin Illamående Trötthet Irritabilitet Nedstämdhet Puls Blodtryck Leverpåverkan

37 Genusperspektiv Svarar pojkar och flickor lika bra på medicinsk behandling? Ja Färre flickor kommer till utredning Ännu färre erbjuds medicinsk behandling

38 Hur lång behandling? Individuell avvägning Pröva utan medicin efter ca 1-2 år Medicinfrihet bara under skollov räcker inte som bedömningsunderlag Medicinfrihet under termin ger bäst besked Minst ett par månaders observationstid

39 Exekutiva funktioner stärks En person med ADHD vet oftast VAD, NÄR och HUR en uppgift skall utföras Men har så svårt att starta fullfölja korrigera mobilisera rätt minnen utföra flera tankeoperationer samtidigt

40 Sandvikens modell Kravspecifikation: Utredningskompetens pedagogiskt medicinskt socialt Tidig upptäckt Pedagogiskt stöd Kompetens i alla led Föräldrastöd/utbildning Förstå flickornas symptom Flöden vid utredning-undvika köbildning Flickor söker generellt senare Ca 20 barn i varje årskull Samarbete med BUP-Soc-Barnhabil-Arkitekter-Planerare Modellen skall vara hållbar över tid och klara personbyten

41 1980-talet Kunskap och utredning långt från barnet Enstaka barn remitterades till BUP eller HAB för utredning av MBD BVC - utvecklingsstörning Förskola kraftiga social problem Skolhälsan hälsokontroller Debatt finns dyslexi? Vuxenpsykiatrin Neuropsykiatri bara hos barn

42 1990-talet BVC screening för DAMP vid 5½ år Bryggan (Gävle) utredning 6 åringar 10% av årskullen Skolhälsan hälsokontroller Förskolan/lågstadiet kunskapsökning. Börjar bli de som först uppmärksammar barnets svårigheter

43 1990-talet, forts Enstaka remisser till Barn- och ungdomsmshabiliteringen. Barnmottagningen får många remisser. ADHD? BUP översköljs av remisser. ADHD? Vuxenpsykiatrin NP av intresse även för vuxna? Enstaka föräldrar utreds och behandlas via Uppsala Debatt ifrågasätter DAMP och ADHD?

44 Millennieskiftet BNS-sjuksköterska Bryggan Västra Gästrikland 10 % av 4-6 åringar Föräldrautbildningar Kraftsamling på kunskapsökning i skolan Familjeläger Skolhälsan hälsokontroller Åtgärdsprogram

45 Millennieskiftet, forts Spirande NP-samarbete mellan BVC-Bryggan-Skola-socialförvaltningen 2 års kö för dyslexiutredning hos logoped Långa köer till BUP och Barnhabilitering Kunskapsökning om autismspektrum

46 2005, ny SHV-modell Kunskap nära barnet Elevhälsan börjar med Basutredningar Pedagogisk kartläggning Inga läkarhälsokontroller hälsosamtal hos skolsköterska istället Elevhälsan ställer ADHD-diagnos i klara fall Kunskapsökning inom skolhälsovården Verktyg i vardagen

47 2005, forts Okomplicerad ADHD sköts av skolan BUP får många remisser med förfrågan om medicinering ca 1-2 års kö. Barn och ungdoms Habil ansvarar för autism 2 års kö Dubbelkö till först BUP och sedan ny kö till HAB Vuxenpsykiatriskt utredningsteam

48 2006 Läs- och Skriv Forum startar i Sandviken Skolhälsan samarbetar med BUP kring medicinering och föräldrautbildning. Läkare 8 tim/mån sjuksköterska 8 tim/vecka BUP-besök i skolan uppföljning/info Kö bara för kompletterande utredning vid BUP - ej lång kö för medicinering Skolhälsan sköter medicinsk behandling med atomoxetin fr.om. HT -06 Heldagsskolan

49 2006, forts NPT regelbundna möten BUP-Skola-Soc- Barnhab Utvidgad EVG Ronder skolpsykolog-skolläkare Gymnasiet intresserar sig för kunskapsökning i neuropsykiatri

50 2007 fungerande rutiner Bryggan Basutredning Medicinsk behandling i SHV-regi Läs- och Skriv Forum Föräldrautbildning Bryggan och BUP Utbildning skolpersonal Sommarläger Konkret samarbete skola-bup (rutin?)

51 2007 nyheter Aspergergrupp i Gymnasieskolan BUP och Barn- och ungdomshabiliteringen beslutar att se över möjlighet till samarbete avseende: remissanalys / Kö / utredning Föräldraförening bildad i Gävle Socialförvaltningen efterfrågar utbildning Elevhälsans dag!

52 2008 Bevara och förbättra vad som uppnåtts Ännu tidigare insatser Kunskap kring flickor Ökat samarbete med socialförvaltningen NP-utbildning för 80 pers från soc.förv. Elevhälsans dag inkl alla rektorer Svenska skolläkarkonferensen till Sandviken

53 Framtid Vård Skola Omsorg Missbruksvård Kriminalvård Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Utmärkta kunskaper i neuropsykiatri

54 Samarbete skola - BUP Basutredning i skolan Kompletterande barnpsykiatrisk utredning SNAP Längd, vikt, puls, blodtryck Skolbesök Läkarbesök 0, 1-2, 12 månader Telefonkontakter

55 Om 50 elever får behandling Bättre situation för 50 elever 50 familjer 20 elever i klassen = 1000 elever Varje elev har 4 nära lärare =200 lärare

56 Sammanfattning Kunskaper Teamwork Målinriktning Patientflöden Utvärderingar Effektivisering

57 Varför skall skolan kunna neuropsykiatri? Vem kan bättre än skolan? Upptäcka Utreda Följa upp Hålla kontakt med lärare familj Helhetsbild Skolans insatser/brist på insatser kan vara avgörande för prognosen och för livskvalitet!

58 Mer information attention-riks.nu adhdinfo.se