Vård- och omsorgsnämndens. plan med budget Förvaltningschef Per Enarsson Ekonom Johanna Gustafsson Dnr VON/2014:48-042

Transkript

1 Vård- och omsorgsnämndens handling nr 2/2015 Vård- och omsorgsnämndens plan med budget Förvaltningschef Per Enarsson Ekonom Johanna Gustafsson Dnr VON/2014: Antagen av vård- och omsorgsnämnden , 82 Fastställd av kommunfullmäktige , 14 Fastställd av vård- och omsorgsnämnden , 17

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Ansvarsområden och verksamhetsfakta Vård- och omsorgsnämnden Vision Övergripande mål och resultatmål Ortsutveckling Kultur och fritid Skola Omsorg och trygghet Folkhälsa, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet Ekonomi och organisation Driftsbudget Investeringsbudget Särskilda uppdrag Bilaga Bilaga 1: Detaljbudget 2

3 1 Inledning Rapporten Katrineholm 2030 Underlag för samhällsplanering på längre sikt identifierade trender som påverkar kommunens arbete inför år För vård- och omsorgsnämndens del lyfts fram ett antal utmaningar på kort och lång sikt. De äldre Katrineholmarna blir allt fler. Katrineholms kommun kommer att behöva bygga ut sin äldreomsorg de närmaste åren för att klara volymökningarna. Från år 2019 förväntas antalet personer över 85 år börja öka kraftigt men redan under nästa år ser vi en ökning. Vid oförändrad välfärdsambition kommer vård- och omsorgsförvaltningen att behöva fördubbla sin budget till Ca 85 % av förvaltningens kostnader är personalkostnader vilket betyder att personalförsörjning och rekrytering kommer att vara en stor utmaning för att klara ökningen. Katrineholms kommun har ett större antal äldre och funktionshindrade personer än riksgenomsnittet. Det beror dels på demografin med en äldre befolkning men även på att landstinget tidigare drev ett antal institutioner för personer med funktionsnedsättning i närområdet och att många av dessa personer bor kvar inom kommunen. En ny målgrupp, personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, uppmärksammas mer och har i många fall rätt till omfattande stöd från kommunens olika sektorer som skola och omsorg. Det mellankommunala LSS-utjämningssystemet visar (med två års eftersläpning) att kommunens kostnader för insatser till funktionsnedsatta personer fortsätter att öka och det preliminära utfallet för 2015 är 51,5 mnkr. Systemet ersätter kommuner med hög nivå av LSS-insatser. Det är både större antal personer som får insatser och mera omfattande insatser i Katrineholm. Ersättningen får inte genomslag till Vård- och omsorgsnämnden och det finns med rådande styrmodell ingen koppling mellan kommunens mottagna ersättning och utlagd budget på LSSområdet. Färre ska försörja fler. Med en åldrande befolkning blir det relativt sett färre människor i arbetsför ålder som ska försörja fler. Detta ställer krav på kompetensförsörjning för att säkerställa att det kommer att finnas personella resurser. Efterfrågan av personal inom vård- och omsorgsområdet kommer att öka både nationellt och lokalt. Redan i dag finns vissa svårigheter kring att rekrytera nyckelgrupper, exempelvis sjuksköterskor och vårdgymnasierna rapporterar vikande antal sökande. Teknisk utveckling. Samhällets individualisering, teknisk utveckling och ökad informationsmängd driver upp kraven och förväntningarna på kvalitet, valfrihet och tillgänglighet. Individen får större möjligheter, och krav på, att fatta egna beslut i vardagen. Detta innebär att kommunens roll som vägledare och rådgivare måste utvecklas, inte minst till de invånare som behöver stöd i de valmöjligheter som uppstår. Teknikutvecklingen ger nya möjligheter då människor blir mindre beroende av att fysiskt befinna sig på samma plats. Mer avancerad vård kan ges i hemmet som en följd av detta, vilket även är en ökad kostnad för kommunen. Den tekniska utvecklingen ställer även krav på verksamheten att utveckla och följa riktlinjer för den teknik som används och som kan tänkas användas i framtiden. Äldreomsorgens fortsatta utveckling En stor osäkerhetsfaktor i planeringsförutsättningarna är hur regeringen kommer att hantera socialstyrelsens föreskrifter om organisering av särskilda boenden och stödet till personer med 3

4 demenssjukdom. Införandet av de nya demensföreskrifterna inom särskilt boende är nu framflyttat till 31 mars En tidigare konsekvensanalys som vård- och omsorgsnämnden låtit göra visar att ett införande som gäller samtliga boende med demensdiagnos på särskilt boende skulle innebära kostnadsökningar för vård- och omsorgsförvaltningen på nära 40 miljoner kronor. Den senaste versionen av föreskrifterna innehåller en utvidgning av personkretsen till att gälla alla som bor på särskilt boende. Därmed torde den tidigare kostnadsberäkningen vara för låg. Införandet kommer att innebära mer individanpassade insatser men kommer också kräva stora resurser i form av ökad personaltäthet. Regeringen har i juni 2014 fattat beslut om att införa en förordning som innebär att regeringen måste ge sitt medgivande innan en förvaltningsmyndighet får besluta om föreskrifter som kraftigt ökar kostnaderna för staten eller kommunsektorn. Oavsett omfattning kommer införandet att kräva en utökning av personalresurser. Ökningen innefattar såväl omvårdnadspersonal som biståndshandläggare då föreskrifterna ställer krav på dubbla beslut, utökad uppföljning och omprövning av beslut på ett nytt sätt. Vård- och omsorgsnämnden kommer i början av 2015 att anta ny inriktningsplan för mandatperioden. Inriktningsplanen kommer att stödja nästa kommunplan för inom vård- och omsorgsområdet. 4

5 2 Ansvarsområden och verksamhetsfakta 2.1 Vård- och omsorgsnämnden Vård- och omsorgsnämnden har ansvar för att fullgöra kommunens uppgifter enligt socialtjänstlagen (2001:453) beträffande omsorgen om äldre och funktionshindrade, insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387) samt hälso- och sjukvårdsuppgifter enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) 18. Det innebär att ge omsorg och stöd till äldre personer och personer med funktionsnedsättning samt deras anhöriga. Stödet kan bland annat ges i form av särskilt boende, hemtjänst, sysselsättning och personlig assistans och är behovsbedömt. Volymmått Utfall 2013 Utfall jan-juni 2014 Prognos 2014 Prognos 2015 Beviljade hemtjänsttimmar per månad timmar/månad timmar/månad timmar/månad timmar/månad Personlig assistans, beviljade timmar per månad, egen regi timmar/månad timmar/månad timmar/månad timmar/månad Personlig assistans, beviljade timmar per månad, extern regi timmar/månad timmar/månad timmar/månad timmar/månad Belagda platser på särskilt boende Belagda platser på LSS-boende Beviljade timmar boendestöd per månad Antal brukare med daglig verksamhet inom LSS per månad 355 belagda platser* 123 belagda platser** timmar/månad 355 belagda platser 360 belagda platser 365 belagda platser 123 belagda platser 125 belagda platser 125 belagda platser timmar/månad timmar/månad timmar/månad 172 personer 174 personer 178 personer 180 personer * Totalt 367 platser ** Totalt 127 platser Kommentar Inom hemtjänst kommer en trolig ökning av såväl antalet personer och beviljade insatser att ske under I takt med att fler äldre får hemtjänst byggs denna stödform ut. Inom personlig assistans följer utvecklingen den nationella kurvan, men med en något lägre ökningstakt i Katrineholm. Platserna på särskilt boende samt på LSS-boende uppvisar mycket hög beläggningsgrad. 5

6 3 Vision 2025 I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet. Lust är passion, vilja, ambition. Det är också det lustfyllda det vi lever för och det vi lever av mat, kärlek, arbete, gemenskap, upplevelser. Läget är rätt rätt geografiskt och rätt för handling och förändring. Katrineholm Läge för liv & lust År 2025 har Katrineholm ett gynnsamt läge: Läget är inte bara den fysiska platsen, läget visar också positionen i förhållande till andra och i tiden. Katrineholms läge är en tillgång på flera olika sätt: Det geografiska läget strategiskt beläget med goda kommunikationer till flera storstadsområden, ett starkt logistiskt argument för näringsliv och nyföretagande. Sveriges Lustgård Vackra omgivningar ger en generell livskvalitet som förknippas med kommunen: ett kvalitativt bättre boende än i storstaden; ett liv närmare naturen; en sundare och tryggare miljö för barn att växa upp i; ett liv med en högre grad av närhet och gemenskap. I jämförelse med andra Katrineholm är bland de främsta, såväl när det handlar om näringslivsklimat som vid jämförelser av skola och omsorg. Rätt tidpunkt För många människor är det läge för förändring till en annan typ av liv, ett liv av det slag som kommunen kan erbjuda. För kommunen i sin helhet; invånare, näringsliv, kultur- och föreningsliv och för kommunen som organisation är det läge för handling och förändring. År 2025 sjuder Katrineholm av liv: Liv skapar liv, liv är tillväxt och utveckling. Liv finns i många former: Folkliv Kommunen är större, fler föds och fler flyttar hit. Stolthet och gemenskap gör att livet frodas både i staden och på landsbygden. Näringsliv Företagandet och handeln blomstrar. Näringslivet är starkt, brett och anpassat efter rådande marknadsförutsättningar. En god arbetsmarknad ger människor möjligheter och framtidstro. Kulturliv Här finns utrymme för kreativitet, kulturlivet är brokigt och skapar upplevelser och inspiration. Föreningsliv En mångfald av aktiva föreningar ger energi och gemenskap över gränser. År 2025 är Katrineholm en plats präglad av lust: Lust är ett uttryck för en vilja och handlingskraft, en inställning och ett förhållningssätt. Lust är drivkraften bakom all kreativ verksamhet. Men lust är också det lustfyllda, det vi lever för och det vi lever av: Arbete Ett innovativt näringsliv och en öppenhet för att tillvarata goda idéer skapar lust i arbetet och framgång för vår kommun. Lärande Förändring börjar med en vilja att förändras. Lusten till lärande leder till utveckling både för den enskilda människan och för samhället. God mat Mat är grunden för liv och hälsa och kan vara en upplevelse för alla sinnen. I Katrineholm både produceras och serveras mat med omsorg om såväl människor som miljö. Mat är i sann mening både näring och näringsliv. Lek, idrott och kultur I Katrineholms kommun finns plats för lek för både stora och små. Här finns ett brett och aktivt idrottsutövande med lång och stolt tradition. Det rika kulturutbudet ger upplevelser och mening i tillvaron. Gemenskap Här finns en närhet mellan människor och ett tolerant och öppet förhållningssätt där jämställdhet och mångfald är en självklarhet. 6

7 4 Övergripande mål och resultatmål I kommunplan angavs de övergripande målen utifrån en indelning i olika målområden. Även kommunens övergripande plan med budget utgår från denna målstruktur. Ortsutveckling Kultur och fritid Skola Omsorg och trygghet Folkhälsa, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet Ekonomi och organisation För varje målområde redovisas förutsättningar och verksamhetsförändringar samt resultatmål. Resultatmålen är baserade på mätbara nyckeltal som utgör mått på måluppfyllelsen för resultatmålen. För varje resultatmål anges vilka nämnder/bolag som ansvarar för målet, målnivå samt källa, det vill säga var underlag för uppföljning av resultatmålet ska hämtas. Dessutom anges hur ofta resultatmålet ska följas upp. Ett så aktuellt utfall som möjligt redovisas också med kommentarer. Flera resultatmål är baserade på Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK), SKL:s årliga insamling av ca 40 mått som speglar kommunens kvalitet ur fem perspektiv tillgänglighet, trygghet, information och delaktighet, effektivitet och kommunen som samhällsutvecklare. I redovisningen av resultatmålen används följande förkortningar: BIN Bildningsnämnden BMN Bygg- och miljönämnden KS Kommunstyrelsen KTN Kultur- och turismnämnden STN Service- och tekniknämnden SOCN Socialnämnden VIAN Viadidaktnämnden VON Vård- och omsorgsnämnden KFAB Katrineholms Fastighets AB KIAB Katrineholms Industrihus AB KVAAB Katrineholm Vatten och Avfall AB VSR Västra Sörmlands Räddningstjänst 4.1 Ortsutveckling Visionen för Katrineholm 2025 är ett samhälle präglat av liv, företagsamhet och tillväxt. Det är läge för förändring nu, för att tillvarata och utveckla de möjligheter som vårt geografiska läge och våra vackra miljöer erbjuder. Övergripande mål Genom utveckling av näringslivet, stärkt handel och besöksnäring samt goda möjligheter till vidareutbildning för vuxna skapas tillväxt och fler jobb. En attraktiv kommun, fortsatt bostadsbyggande, god miljö, levande stad, kransorter och landsbygd är också viktiga förutsättningar för ortsutveckling Förutsättningar och verksamhetsförändringar Samhällsplanering och näringlivsutveckling Vård- och omsorgsnämnden arbetar aktivt med innovativa miljöer inom vård och omsorg. 7

8 Förvaltningen har tillsammans med bland annat Linköpings Universitet och näringslivet deltagit i NovaMedTechs verksamhet genom framtagande av Katrineholmsmodellen en arbetsmodell för att utveckla såväl verksamhet som att få fram nya teknisk förbättringar i omsorg. Under 2015 planeras arbetssättet med innovativa miljöer att spridas till fler verksamheter inom förvaltningen Resultatmål Resultatmål Beskrivning Uppföljning Utfall Kommentar En hög andel miljöbilar i kommunkoncern en Samliga nämnder Målnivå: 65% Källa: Andelen miljöbilar av totalt antal bilar i kommunkoncern en. KKiK Årlig 4.2 Kultur och fritid Visionen för Katrineholm 2025 tar fasta på kulturlivet som en viktig arena för skaparlust och kreativitet; en viktig grund för samhällets utveckling. I Katrineholm, Sveriges Lustgård, finns fantastiska möjligheter till en innehållsrik fritid för människor i alla åldrar. Övergripande mål Ett rikt kultur- och fritidsliv, där särskilt barn och ungdomar prioriteras. Stark samverkan med föreningslivet Förutsättningar och verksamhetsförändringar Samverkan med föreningslivet Folkhälsoutskottet har prioriterat tre mål för 2015 och vård- och omsorgsnämnden beaktar detta: Ungas psykiska hälsa ska bli bättre. o Vård- och omsorgsförvaltningen deltar i det länsgemensamma arbetet Sörmland UPPmärksammar barnen. Syftet med arbetet är en god och trygg uppväxt för barnen i Sörmland. Stärka samarbete och samverkan med föreningslivet för att främja möjligheten för deltagande. o Vård- och omsorgsnämnden beslutade för 2014 om en ny samverkansorganisation i kontakt med brukare och brukarföreningar. Under 2015 kommer dessa kontakter och samverkansformer att fördjupas och utvecklas. Stärka och utveckla tillgängligheten till social gemenskap för äldre. Vård- och omsorgsnämnden är aktiva i att utveckla former för ökad social gemenskap och minska ensamhetsproblematik för äldre. Förvaltningen kommer också under 2014/2015 ha en särskild satsning på äldres psykiska hälsa. 8

9 4.3 Skola Barn och unga står för mycket av lusten, livsglädjen och ambitionerna i ett samhälle. Skolan har en viktig roll i att värna den energin. Skolan ska också stödja barns inneboende lust till lärande. Katrineholms vision 2025 visar vilket slags samhälle som vi vill skapa för våra barn och unga. Övergripande mål Genom att erbjuda en god och trygg miljö ska förskolan och skolan lägga grunden för ett livslångt lärande och göra det möjligt för alla barn och ungdomar att nå kunskapsmålen Förutsättningar och verksamhetsförändringar Övriga verksamheter samt samverkan En växande grupp barn med särskilda behov har uppmärksammats under 2013/2014, framför allt barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Detta ställer krav på ett ökat samarbete med socialnämnd och bildningsnämnd. Under 2014 har en arbetsgrupp ledd av respektive förvaltningschef startats upp med målsättning att skapa bättre förutsättningar för dessa barn. Arbetsgruppen ska ta fram förbättrade handläggningsrutiner samt stöd- och skolformer i kommunens egen regi. 4.4 Omsorg och trygghet Vår vision är att alla i Katrineholm, oavsett vilket läge i livet vi befinner oss i, ska kunna känna livslust. Kommunen kan bidra genom att skapa förutsättningar för trygghet, självständighet, upplevelser och gemenskap. Övergripande mål De sociala trygghetssystemen ska utgå från individens behov och ge möjlighet till självbestämmande för ökad trygghet och livskvalitet Förutsättningar och verksamhetsförändringar Omsorg till äldre och funktionsnedsatta Inför 2015 ser vård- och omsorgsnämnden ökade kostnader för färdtjänsten i och med utökad avtalsuppföljning. Det är även en ökning i beställda resor. Färdtjänsten är föremål för en del kritik och ny upphandling av beställarcentral och transportörer har påbörjats via Sörmlands kollektivtrafikmyndighet. Nytt avtal beräknas börja gälla 1 jul Vid kommande upphandlig kommer miljöstrategiska rådets övergripande lokala miljömål att beaktas avseende krav på fossila bränslen. Det finns en osäkerhet kring kostnadsutvecklingen med anledning av nytt avtal. Värdighetsgarantier infördes av vård- och omsorgsnämnden under 2014 med syfte att skapa ökad trygghet och högre livskvalitet för människor inom äldreomsorgen. Bland annat innefattar garantierna att alla brukare inom särskilt boende ska ha möjlighet att göra en egen aktivitet varje månad, t.ex. att gå på kafé. Kostnaderna för dessa aktiviteter är svåra att beräkna då det beror på vilken typ av aktivitet det handlar om och ifall alla brukare väljer att utnyttja möjligheten. Det är stor efterfrågan på korttidsplatser inom äldreomsorgen, bland annat som en konsekvens av Trygghetsmodellen som garanterar att den gamla själv ska kunna boka en plats på 9

10 korttidsboende vid behov. Införandet av Trygghetsmodellen innebär även att den fria avlösarservicen ökats från 10 till 20 timmar per månad under Avlösarservicen utförs av hemtjänsten och där ser nämnden en ökning av utförda timmar för varje månad. Dubbla beslut inom äldreomsorgen leder till en ökning av efterfrågan på handläggarresurser. Dubbla beslut är en del i förberedelserna av införandet av demensföreskrifterna och innebär högre krav på uppföljning och omprövning av tidigare fattade beslut. Varje beslut har också en längre handläggningstid. Kommunen har en låg sjukskötersketäthet i särskilt boende och det finns behov av en ambulerande sjuksköterska för att minska användningen av vikarier och för att säkra upp verksamheten. Under sommaren 2014 har det blivit uppenbart att möjligheten till luftkonditionering på särskilt boende behöver ses över inför I dagsläget har endast ett av tio säbo luftkonditionering inbyggt. Vård- och omsorgsförvaltningen har i samarbete med KFAB tillfälligt löst situationen med hjälp av mobila luftkonditioneringsanläggningar. Inom verksamheten för boendestöd finns en obalans mellan behov och tillgängliga resurser. Prognosen är att målgruppen ökar och därmed kommer behoven att öka ytterligare under Under 2014 har ett par brukare med svår psykisk ohälsa initieras av landstinget för insatser av socialpsykiatrin. Personerna behöver ofta ha en egen personalgrupp kring sig, ett så kallat Case management team. Arbetsmetoden är effektiv men mycket resurskrävande. Planering för att ersätta nuvarande psykiatriboendet Skogsbrynet med nya lokaler måste påbörjas 2015 för att kunna göra flyttning De nuvarande lokalerna bedöms inte kunna uppgraderas till ett modernt boende. På några gruppbostäder har behovet av vakennatt istället för journatt uppmärksammats och kommer att utredas vidare. Behov finns av en ytterligare gruppbostad då ett antal ungdomar beräknas flytta hemifrån under de närmaste åren. En inventering av hur många personer det handlar om är gjord och planeringsunderlag för ny gruppbostad är påbörjat. Under förutsättning att erforderliga beslut fattas kan start för byggandet ske under 2015, med driftstart under Så kallade Siths-kort måste införas till samtlig omvårdnadspersonal inom vård- och omsorgsförvaltningen under Korten är en förutsättning för att kunna dela information med landstinget och gå in i vissa statliga databaser. Detta är förenat med både utbildningsinsatser och kostnader för kommunen. Det internationella klassificeringssystemet ICF (International Classification of Functioning, Disability and Health) kommer under 2015 att fortsätta integreras i myndighetsbeslut samt i utföraravdelningens verksamheter. ICF har främst inriktats till personer med funktionsnedsättning men kommer nu även att omfatta äldre personer. Parallellt går vård- och omsorg med i den statliga satsningen att införa ÄBIC (äldres behov i centrum) som är nära knutet till ICF. Utvecklad samverkan mellan nämnder Utvidgningen av Tallheden med Granheden beräknas vara i drift i början av Behovet av stöd till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ökar kraftigt i takt med att fler får de diagnoserna och verksamheten på Granheden kommer att ha denna inriktning. Granheden kommer även att bedriva förlängd skolbarnomsorg och korttidstillsyn enligt LSS då behovet har ökat. 10

11 Samarbetet med bildningsförvaltningen och socialförvaltningen angående skolplaceringar kommer att utvecklas under Syftet med samarbetet är att med bibehållen eller ökad kvalitet på ett kostnadseffektivt sätt utveckla hemmaplanslösningar och undvika externa placeringar. Trygghetsarbete Vård- och omsorgsnämnden ser en ökad belastning på larmpatrullens tjänster, vilket kan ha flera förklaringar. Då fler gamla bor hemma istället för på särskilt boende samtidigt som landstinget reducerar antalet tillgängliga slutenvårdsplatser innebär det att fler personer med ohälsa behöver omsorg och omvårdnad i sitt hem ibland akut i form av larmpatrull. Många brukare får trygghetslarm för att kunna påkalla hjälp. Kommunen står mitt uppe i ett teknikskifte och arbete pågår med att byta ut de kvarvarande analoga trygghetslarmen till GSMlarm. Vård- och omsorgsnämnden fattade under hösten 2014 ett inriktningsbeslut om en uppgradering av trygghetslarmen till helt digital teknik. Larmcentralen på Igelkotten måste bytas ut då det inte längre går att uppdatera utrustningen för att säkra funktionen. Leasing kommer att användas som finansiering av denna utrustning för att inte riskera att investera i tekniska lösningar som inte är användbara efter ett fåtal år. Räddningstjänsten Samtliga brandlarm på gruppbostäder kommer att bytas ut för att uppfylla en högre säkerhetsklassificering. Arbetet påbörjades under 2014 men den största delen kommer att ske under Detta kommer innebära ökade kostnader för underhåll och kontroll, vilket är ett lagkrav för den säkerhetsklassificering som anses mest lämplig för denna typ av verksamhet. Beslut finns fattat i tidigare budget och även investeringsmedel finns avsatt sedan tidigare Resultatmål Resultatmål Beskrivning Uppföljning Utfall Kommentar Personalkontinui teten inom hemtjänsten ska öka Andel brukare inom hemtjänst som svarar att de är trygga i sin bostad Andel brukare som svarar att de är ganska/mycket nöjda med sin hemtjänst ska öka VON Målnivå: 12 personer Källa: Egen mätning, KKIK VON Målnivå: 80 % Källa: Egen mätning, Kompassen. Redovisas med könsuppdelad statistik VON Målnivå: 95% Källa: KKIK. Redovisas med könsuppdelad statistik. Årlig Udda år Årlig 11

12 Resultatmål Beskrivning Uppföljning Utfall Kommentar Väntetiden till särskilt boende inom äldreomsorgen ska minska VON Målnivå: 2014: 56 dagar, 2015: 55 dagar Källa: KKiK. Genomsnittlig väntetid från ansökan till erbjudande om plats. Redovisas med könsuppdelad statistik. Årlig 78dagar Andel brukare inom särskilt boende som svarar att de är trygga i sin bostad VON Målnivå: 90 % Källa: Egen mätning, Kompassen. Redovisas med könsuppdelad statistik Udda år Andel brukare som svarar att de är ganska/mycket nöjda med sitt särskilda boende ska öka VON Målnivå: 90% Källa: KKiK. Redovisas med könsuppdelad statistik. Årlig Andel brukare inom omsorgen till personer med funktionsnedsätt ning som svarar att de är trygga i sitt boende VON Målnivå: 90 % Källa: Egen mätning, Kompassen. Redovisas med könsuppdelad statistik. Udda år Andel brukare inom omsorgen till personer med funktionsnedsätt ning som svarar att de är sammantaget är ganska/mycket nöjda med den hjälp de får ska öka VON Målnivå: 90 % Källa: Egen mätning, Kompassen. Redovisas med könsuppdelad statistik. Udda år Antal brukare inskrivna i hemsjukvården med en Samordnad Individuell Plan, SIP VON Målnivå: 60% Källa:Närvård Sörmland Årlig 12

13 Resultatmål Beskrivning Uppföljning Utfall Kommentar Andel brukare inom omsorg till personer med funktionsnedsätt ning som varit delaktiga i personlig planering avseende sin arbetssituation VON Målnivå: 80 % Källa: Egen mätning, Kompassen. Redovisas med könsuppdelad statistik. Udda år 4.5 Folkhälsa, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet Katrineholms vision 2025 visar vägen mot ett samhälle där alla är lika viktiga och har lika möjligheter. Ett tolerant och öppet förhållningssätt är grunden för jämlikhet och jämställdhet. Övergripande mål Genom ökad tillgänglighet och ett kontinuerligt arbete för att främja jämställdhet, jämlikhet och integration ska kommunen verka för allas lika möjligheter och en god folkhälsa Förutsättningar och verksamhetsförändringar Folkhälsa Vård- och omsorgsförvaltningen har tillsammans med Service- och teknikförvaltningen påbörjat projektet Mat är liv och lust som pågår maj maj 2015 för god matupplevelse och flexibel måltidsmiljö inom äldreomsorgen. På Lövåsgårdens avdelningar Hagtorp, Nyäng och Karlslund prövas och utvärderas aktiviteter där kock och serveringspersonal följer med maten ut till matgäst samt införande av frukostbuffé. Sammantaget ska arbetssättet uppmuntra till att skapa matlust kring måltiden och ge äldre ökade valmöjligheter. En spridning av arbetssättet planeras till fler boenden, då arbetssättet är mera personalkrävande är en förutsättning att ekonomiska resurser kan omfördelas. Arbetet med att öka andelen ekologiska och närproducerade råvaror fortsätter tillsammans med service- och tekniknämnden. Jämlikhet och integration Antalet personer med funktionsnedsättning som är i behov av daglig verksamhet ökar åter med början hösten Den i västra länsdelen nyligen genomförda psykiatriinventeringen visar på att personer med psykisk ohälsa har både ett dåligt utvecklat utbud av sysselsättningsalternativ samt svag förankring på arbetsmarknaden. Vård- och omsorgsförvaltningen deltar sedan 2013 i en lokal samverkansgrupp (LSG) med bland annat arbetsförmedlingen och försäkringskassan i syfte att utveckla arbete och sysselsättning för målgrupper som behöver särskilt stöd. Tillgänglighet Vård- och omsorgsförvaltningen genomför under 2014 en tillgänglighetsinventering. Åtgärder med anledning av denna kommer att beslutas av vård- och omsorgsnämnden. 13

14 4.5.2 Resultatmål Resultatmål Beskrivning Uppföljning Utfall Kommentar Risken för undernäring ska minska för äldreomsorgens brukare i särskilt boende. 90 % av de som bor i särskilt boende oavsett driftsform ska ha erhållit en bedömning i Senior alert Andel brukare i äldreomsorgen vars nattfasta är kortare än 13 timmar ska öka (med hänsyn till den enskildes önskemål) STN, VON Målnivå: 90% Källa: Det nationella kvalitetsregistret Senior Alert. Könsuppdelad statistik ska redovisas. STN, VON Målnivå: 60% Källa: Det nationella kvalitetsregistret Senior Alert Delår 69% Arbetet med riskbedömningar pågår, uppföljning sker under hösten. Ny måltidsordning är genomförd på särskilda boenden inom äldreomsorgen. Arbetsgrupp finns i samarbete med service- och teknikförvaltningen för att fortsätta utvecklingsarbete under hösten. Av de undersökta brukarna (318 st av 461) visar 58,5 % risk för undernäring (59,6 % av männen och 57,6 % av kvinnorna). Av dessa har 62,4 % planerad förebyggande åtgärd (64,3 % av männen och 60,8 % av kvinnorna). Delår 56,7% Ny måltidsordning är genomförd på särskilda boenden inom äldreomsorgen. Åtgärder sker i samarbete med service- och teknikförvaltningen. Bland kvinnor är det 55,1 % och bland män 59,5 % som har en nattfasta på mindre än 13 timmar, målvärde 60 %. Det finns ett antal avdelningar inom äldreomsorgen där ingen brukare har en ofrivillig nattfasta längre än 13 timmar. 4.6 Ekonomi och organisation Vision 2025 handlar mer om vad vi vill uppnå än om vägen dit. Ekonomi i balans och effektiva processer hör till den jordnära vardag som steg för steg kan bidra till att mål uppfylls. Samtidigt behöver visionen vara en del av vårt arbetsgivarmärke; genom att leva visionen får vi engagerade medarbetare som alla kan bidra till att visionen förverkligas. Övergripande mål Katrineholms kommun ska vara ett föredöme som attraktiv arbetsgivare. Genom att vara öppen, effektiv och leverera rätt service till medborgare och företag ska kommunen leva upp till kraven på god ekonomisk hushållning Förutsättningar och verksamhetsförändringar Effektiv organisation Nytt verksamhetssystem implementeras under 2014/2015 med driftstart 1/ Det nya systemet kommer innebära en ökad effektivitet då flera funktioner i systemet kommer att leda till förenklingar i såväl handläggningsbeslut som debitering. Det nya systemet innebär även att TES (tidsoptimeringssystem) som används i hemtjänsten kan utvecklas och förbättras. Registrering i TES kommer att göras med hjälp av mobiltelefoner, vilket förväntas ge en förenklad och mer korrekt tidsrapportering. 14

15 Från 1 januari 2015 justeras organisationen på utföraravdelningen inom vård- och omsorgsförvaltningen så att avdelningens områden minskas från sex till fyra. Kommunen som arbetsgivare För att kommunen ska leva upp till sitt mål som attraktiv arbetsgivare måste stor vikt läggas vid rekrytering av personal med rätt kompetens och kompetensutveckling hos befintlig personal. Under 2015 kommer vård- och omsorgsförvaltningen att arbeta med ett kompetensförsörjningsoch utvecklingsprogram för att säkerställa behovet av rätt kompetens. Det pågående projektet med heltid/deltid på Lövåsgården kommer att fortsätta så länge projektmedel finns avsatt och beräknas räcka (2015 och del av 2016) och en första utvärdering har görs klar till årsskiftet 2014/2015. Beroende på om kommunen väljer att utöka till flera verksamheter, kommer arbetsmiljö, behov av fler medarbetare samt ekonomi att påverkas. Tillkommande personalbehov Införande av ÄBIC i äldreomsorgen tillsammans med förändrad beslutprocess i äldreomsorgen med så kallat dubbla beslut vid särskilt boende innebär att mer handläggarresurser krävs. Vid införande av demensföreskrifterna kommer ett mycket stort antal omvårdnadspersonal, främst med gymnasiekompetens, att behöva rekryteras. Vård och omsorgsförvaltningen har stora personalspann för sina enhetschefer (median 48 medarbetare/chef), vilket är fler medarbetare per chef än flera andra förvaltningar inom kommunen. Det är därför önskvärt utifrån arbetsmiljö, attraktivitet och jämställdhet, och inte minst möjligheten att kunna utöva ett verksamhetsnära ledarskap, att minska personalspannet för enhetschefer inom vård- och omsorg Resultatmål Resultatmål Beskrivning Uppföljning Utfall Kommentar Andelen medborgare som får svar på en enkel e-postfråga inom två arbetsdagar ska öka Andelen medborgare som får ett direkt svar på en enkel fråga när hon/han tar kontakt med kommunen via telefon ska öka Andelen medborgare som uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställer en enkel fråga till kommunen ska öka Samtliga nämnder Målnivå: Öka Källa: KKIK Samtliga nämnder Målnivå: Minst 60% Källa: KKIK Samtliga nämnder Målnivå: Öka Källa: KKIK Årlig Årlig Årlig 15

16 Resultatmål Beskrivning Uppföljning Utfall Kommentar Kommunen har god information på Katrineholm.se Katrineholms kommun har engagerade medarbetare Samtliga nämnder Målnivå: Förbättra föregående mätnings resultat Källa: SKL:s webbinformationsun dersökning, informationsindex. KKiK. Samtliga nämnder Målnivå: Förbättra föregående mätnings resultat Källa: SKL:s HMEindex (hållbart medarbetarengage mang) Årlig Udda år 16

17 5 Driftsbudget Förvaltning Budget Budget Vård- och omsorg Intäkter Kostnader Total budget Vård- och omsorgsnämnden Gemensamt Myndighetsavdelningen Utföraravdelningen

18 6 Investeringsbudget Kategori Projekt Benämning Budget Driftkostnad (minus 2, investering hos annan part) 1 Arbetsmiljöåtgärder, MYS Investeringsram Total budget Verksamhetssystem Treserva,tillägg SITHS-kort Person- och taklyftar och rullstolar Sängar och madrasser Ny teknik Ny gruppbostad, Granheden 1 Arbetsmiljöåtgärder, UFA 1 Arbetstekniska hjälpmedel 700 Hyra KFAB, städ och drift Möbler gemensamhetsutrymmen Diskdesinfektor Circle Red, datasystem Ny teknik Resurscenter Inköp av mobiltelefoner till TES TES Ny gruppbostad Hyra KFAB, städ och drift 4 Flytt av Skogsbrynet Ny gruppbostad 2016 Byggstart Driftstart 2 Skogsbrynet, nybyggnation

19 Kategori Projekt Benämning Budget Driftkostnad Norrgläntan demensboende, tillbyggnad sinnenas rum, förråd och personalrum 2 Norrgläntan, flytt av staket och kortläsare 2 Strandgården, cykelförråd och belysning 2 Lövåsgården, ombyggnad av gård vid caféet samt aktivitetsutrustning 2 Lövåsgården, ljudisolering mellan konferensrum och kontor 2 Furuliden extra entrédörr för att skapa kallrassluss 2 Furuliden uteplats med tak mot Djulö gärde 2 Vallgården, nya omklädningsrum 2 Kylning/ventilation, samtliga säbo 2 Almgården, ombyggnad av 16 toaletter/badrum Investeringsram

20 7 Särskilda uppdrag 20

21 Detaljbudget för vård- och omsorgsnämnden Bilaga Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Plan 2017 Vård- och omsorgsnämnden Intäkter Kostnader Nettokostnad RAM Demografi, äldre Ersättning pga nettohyra Ökad habiliteringsersättning Leasing av trygghetslarm Ökade medel Ökade kostnader personal Granheden Korrigering kapitalkostnader Hyreskompensation 953 Korrigering av städram Löneöverhäng Kapitaltjänst Lönekompensation Privata utförare lönekompensation+överhäng Flytt/korrigering av städram Lönekompensation kock/vaktmästeri+överhäng RAMJUSTERING ENL planering NY RAM enl planering Intäktsökning utföraravdelning Vård- och omsorgsnämnden Myndighet- och specialistavdelning Utföraravdelning Summa förslag ramjustering Ny ram enligt priolista Sida 1

22 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Plan 2017 Politisk ledning Intäkter Kostnader Nettokostnad Förslag ramjustering för verksamhetsförändringar Kvar att fördela Summa Sid 2

23 Avdelning: Myndighet och specialistavdelning Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Plan 2017 Intäkter Kostnader Nettokostnad Förslag för verksamhetsförändringar Kostnader Korrigering kapitalkostnader 349 Korrigering av städram Kapitaltjänst -484 Privata utförare lönekompensation+överhäng Flytt/korrigering av städram -495 Lönekompensation Löneöverhäng från 2014 preliminär fördelning -899 Ökad habiliteringsersättning NPÖ SITHS-kort -120 Ökade kostnader färdtjänst, avtalsuppföljning -67 Hjälpmedel IKT Brukare skolplacering Hemtjänst Summa Nettoförändring Sid 3

24 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Plan 2017 Avdelning: Utföraravdelning Intäkter Kostnader Nettokostnad Förslag verksamhetsförändring Intäkter - Avgiftshöjning Hyresökning SOL Hyresökning LSS Trygghetslarm 0 0 Matabonnemang Matdistribution Resor dagverksamhet ÄO Resor daglig verksamhet HO Färdtjänst Ökade intäkter servicehus Summa Kostnader Korrigering kapitalkostnader 815 Hyreskompensation 953 Kapitaltjänst Lönekompensation preliminär fördelning Flytt/korrigering av städram Lönekompensation kock/vaktmästeri+överhäng Löneöverhäng från 2014 preliminär fördelning Driftkostnad ny gruppbostad Demensföreskrifter 1/ Granheden 7,5 årsarb. och 0,5 enhetschef+ korttidstillsyn Leasing datorer Resurscenter Värdighetsgarantier, säbo -714 Nya lokaler Skogsbrynet -150 Kostnader GSM-larm leasing Ökade hyror servicehus -175 Underhåll brandlarm gruppbostäder -300 Summa Nettoförändring Sid 4

25 Investeringsbudget Vård- och omsorgsnämnden Kategori Objekt Investeringsbudget Budget Ombudg. Total budget från Myndighet VÅRD OCH OMSORGSNÄMNDEN Total budget, inkl investering hos annan part Myndighet Utförare Summa investeringar VON Arbetsmiljöåtgärder, MYS Verksamhetssystem, integrering TES Treserva tillägg SITHS-kort Delsumma Utförare 1 Person-, taklyftar och rullstolar Sängar och madrasser Ny teknik Granheden, inventarier Arbetsmiljöåtgärder, UFA Arbetstekniska hjälpmedel Möbler gemensamhetsutrymmen Diskdesinfektor Circle Red, datasystem Ny teknik, Resurscenter Inköp av mobiltelefoner till TES TES Ny gruppbostad Flytt av Skogsbrynet 300 Delsumma Annan part 2 Ny gruppbostad 2016 Byggstart Byggstart Driftstart 2 Skogsbrynet, nybyggnation Norrgläntan demensboende, tillbyggnad sinnenas rum, förråd och personalrum 2 Norrgläntan, flytt av staket och kortläsare Strandgården, cykelförråd och belysning Lövåsgården, ombygnad av gård samt aktivitetsutrustning Lövåsgården, ljudiolering konferensrum/kontor Furuliden, extra entredörr vid B-entren Furuliden, uteplats med tak mot Djulö gärde Vallgården, nya omklädningsrum Kylning/ventilation samtliga säbo 2 Almgården, ombyggnad av 16 toaletter/badrum Delsumma Investeringar delas in i olika kategorier, eftersom de på olika sätt har påverkan på ekonomin. 1 Investeringar påkallade av skyldigheter och ålägganden 2 Investering hos annan part 3 Rationaliseringsinvesteringar 4 Övriga investeringar inkl. produktionsinvesteringar 5 Investeringar i skattefinansierad infrastruktur 6 Exploatering/utvecklingsinvesteringar Sid 5