Speciellt NR Autism & Aspergerföreningen Stockholms län. - Hälso- och sjukvård för alla? - Bevara LSS - Kognitivt stöd

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Speciellt NR 2 2012. Autism & Aspergerföreningen Stockholms län. - Hälso- och sjukvård för alla? - Bevara LSS - Kognitivt stöd"

Transkript

1 Speciellt NR Autism & Aspergerföreningen Stockholms län - Hälso- och sjukvård för alla? - Bevara LSS - Kognitivt stöd

2 information 30 miljoner till autismforskning 260 miljoner anslås till olika slags forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa. Av dessa får KIND (Karolinska Institutet Center of Neurodevelopmental Disorders) 30 miljoner för forskning om bland annat autism. Satsningen är ett samarbete mellan FAS (Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap), Formas, Vetenskapsrådet och VINNOVA. Svensk forskning på det här området är omfattande inom många discipliner. Samtidigt finns stora kunskapsluckor när det gäller forskning som kan ge underlag för att bedöma och förstå vad som främjar en god psykisk utveckling, säger Erland Hjelmquist, huvudsekretare, FAS. Forskningen kommer bland annat att handla om att skapa grundläggande förståelse för specifika problem som till exempel uppkomst av autism, mera generella frågor om hjärnans tidiga utveckling och användning av metoder för att förebygga psykisk ohälsa i förskola och skola. Exempel på andra områden där forskning behövs är skolans lärandemiljö, stöd till föräldrar, samband mellan sociala nätverk, missbruk och psykisk hälsa. Forskningsråden FAS, Formas, Vetenskapsrådet och VINNOVA lägger nu med den gemensamma satsningen en grund för bred och långsiktig forskning inom området barns och ungdomars psykiska hälsa. Jourläkarnas hembesök kan ökas 2013 Under 2011 gjordes hem-besök av jourläkarbilarna. Det finns kapacitet för betydligt fler. Jourläkarbilarna ska kunna göra upp till hembesök i Stockholms län nästa år. Det har varit väldigt restriktivt, många känner inte till att den här möjligheten finns, säger sjukvårdslandstingsrådet Birgitta Rydberg (fp). Det är via Vårdguiden man bedömer om det finns behov av en jourläkarbil och en läkarbedömning i hemmet. Från 2013 ska jourläkarbilarna klara minst 6 ooo läkarbesök per år som kan ökas upp till besök. Vissa husläkare gör hembesök, så kontakta vårdcentralen och berätta om barnets svårigheter och behovet av hembesök. Alternativet är att i samband med bokningen informera Nya e-postadresser till Autism & Aspergerföreningen Stockholms län! om svårigheterna angående barnets funktionsnedsättning och fråga om barnet kan slippa sitta i väntrummet. Om det inte går att ta sig till en vårdmottagning, ring Vårdguiden, telefon , och berätta om sjukdomsbilden samt patientens svårigheter. Vårdguiden gör då en bedömning, exempelvis om det behövs en jourbil med läkare och sjuksköterska eller annat. 2 Speciellt nr

3 ledare Speciellt Banérgatan Stockholm Telefon Telefax Telefontider: månd - torsd /stockholm Ansvarig utgivare Emanuel Mörk I redaktionen Emanuel Mörk Birgitta Joelsson Géraldine Norén Styrelse Emanuel Mörk ordf. MaiBritt Giacobini Helen Hellströmer Jesper Hållén Cecilia Kalderén Sofia Lindström LSS-ombud Emanuel Mörk Kansli Birgitta Joelsson Géraldine Norén Plusgiro Ombud Harald Strand Botkyrka Anne Kierkegaard Tyresö Kaijsa Keusch Tyresö Blazena Westerlund Farsta Emanuel Mörk Kungsholmen Caroline Jensen Utbildningsnämnden Stockholms stad Cecilia Kalderén Socialnämnden Medlemsavgift 2012 Huvudmedlemskap 300:- / kalenderår Familjemedlem 50:- / kalenderår Verksamheter 500:- / kalenderår Formgivning: Sollentuna Reklambyrå Omslagsfoto: Fotoakuten Tryck: BFN Holding/Bomastryck Upplaga: ex Bristande rättssäkerhet ett stort problem. Autism & Aspergerförbundets LSS-enkät visade att hälften av de svarande inte ansåg att de fick de LSS-insatser som behövdes. Svaren visade att 40 procent inte varnöjda med de insatser de fick. Om man inte får de insatser man behöver överklagar man ofta besluten till Förvaltningsrätten. Kommunen hänvisar ofta till just denna möjlighet. Det är självklart att man som enskild ska ha möjligheten att få sina rättigheter prövade i domstol. Problemet är att man sällan får rätt. I rapporten Vem får rätt i mål om LSS* som är gjord av FUB i Stockholms län framkommer detta med tydlighet. När det gäller de så viktiga insatserna kontaktperson och ledsagning fick den enskilde rätt i endast 8 procent av målen år 2011 i Förvaltningsrätten i Stockholm. Det är en orimligt låg siffra som talar för att man tolkar LSS snävt i Stockholm. I Förvaltningsrätten i Malmö fick den enskilde rätt i 47 procent av målen, där såg man också att många domar följde intentionerna i LSS. Men Malmö är undantaget som bekräftar regeln att den enskilde inte vinner mål om LSS, i resten av landet såg det ut ungefär som i Stockholm. När kommunen avslår insatser trots att man själv anser sig behöva dem så måste rättsväsendet kunna hantera detta. Det måste också kunna LSS, förstå vad lagen innebär för människor med funktionsnedsättning. Jag tror inte att Förvaltningsrätten har tillräckliga kunskaper om vad LSS intentioner säger. Jag tror inte heller att de har tillräckligt med kunskap om vilka behov personer som över klagar beslut har. Om de hade haft den kunskapen så skulle fler personer få rätt i domstolen. Ett annat problem är att när kommunen får rätt i 9 av 10 mål så kan det inbjuda till en strategi. En strategi som innebär att man prövar ärenden i rätten, för de kommer ju ändå att vinna. Jag vill dock tro att den cynismen inte präglar kommunernas beteende, att det är få kommuner som antar en sådan oetisk strategi. För vi har inte domstolar för att slåss mot personer med funktionsnedsättning. Inte heller för att tänja på gränsen om vad som ska uppfattas som goda levnadsvillkor eller inte. Vi har domstolar för att skipa rättvisa. Det är uppenbart att personer med rätt till LSS-insatser inte har en rättsäkerhet värd namnet. Det är delvis kommunernas ansvar. De ska tillämpa LSS utifrån dess intention. Men det är också Förvaltningsdomstolarnas ansvar. De måste ha kunskapen om LSS och om personernas behov för att kunna göra en rättvis bedömning utifrån lagstiftningens intentioner. Den kunskapen har de inte idag. Emanuel Mörk ordförande *Länk till rapporten Speciellt nr

4 information Hälso- och sjukvård för alla? En av våra prioriterade frågor under 2012 är tillgänglighet inom hälso- och sjukvård. När det gäller tillgänglighet inom hälso- och sjukvård har vi under våren uppvaktat politiker och tjänstemän för att återigen påtala behovet, särskilt för den grupp som har det allra svårast; vuxna personer med autism och utvecklingsstörning. De tillhör gruppen med nedsatt autonomi och är prioriteringsgrupp 1 inom Stockholms läns landsting. Nu vill vi att det blir så i verkligheten, inte bara på papperet! Det är väl känt att personer med utvecklingsstörning och autism har en ökad sårbarhet för fysisk ohälsa och en ökad risk för död i förtid.att primärvården i allmänhet inte har tillräcklig kunskap om utvecklingsstörning och autism är väl beskrivet i de många utredningar som gjorts. I fokusrapporten Habilitering i utveckling som utgavs 2005 skrev man: Personer med omfattande utvecklingsstörning och flerfunktionshinder löper ökad risk att drabbas av ohälsa och är enligt Hälso- och sjukvårdslagen, HSL en prioriterad grupp i sjukvården. Det är angeläget att detta också blir fallet i praktiken. För dessa personer är behovet av att få en patientansvarig läkare, PAL, särskilt stort. Fyra år senare, 2009, i fokusrapporten Vuxna personer med utvecklingsstörning och deras behov av hälso- och sjukvård uppmärksammades samma problem liksom bristen på anpassade vårdplatser inom slutenvården: Det är i dag svårt för många vårdcentraler att upprätthålla såväl kompetens som att ge tillräcklig tid och ha anpassade lokaler för personer med utvecklingsstörning. Utformningen av vården på en somatisk vårdavdelning för vuxna är inte anpassad efter de kognitiva behov som somliga personer med utvecklingsstörning har och det tas dessutom sällan hänsyn till behovet av att en anhörig/känd personal finns till hands. Men man gav också förslag till förbättringar: För att personer med utvecklings störning ska få likvärdig tillgång till vård krävs att det inom när sjukvården finns läkare med särskild kompetens och tid för att tillgodose gruppens behov. För att personer med utvecklings störning ska få en likvärdig sjukhus vård krävs förutsättningar för att göra samlade utredningar, där man utgår från den specifika patientens behov och samlar specialistkompetens runt patienten. Nu är det dags att agera i Stockholms läns landsting! Det behövs vårdplatser för vuxna med autism och utvecklingsstörning! Tillgodose behovet av hälso- och sjukvård hos vuxna personer med utvecklingsstörning /autism genom att skapa en särskild enhet med anpassade vårdplatser inom akutsjukvården som erbjuder - enkelrum med plats för närstående - personal med särskild kompetens - anpassade lokaler, TV, video, leksaker Jag vill att du också sover på sjukhuset, mamma. Husläkare sökes! Med kompetens, tid, anpassade lokaler och vilja att ta emot patienter med utvecklingsstörning och autism 4 Speciellt nr

5 information LSS - en bra lag som inte fungerar LSS fungerar inte som det var tänkt. Det är resultatet av Autism- och Aspergerförbundets enkät som nyligen genomförts. Enkäten bekräftar det vi hör från våra medlemmar, men att det var så många som inte anser sig få rätt stöd ville vi inte tro. Nästan hälften av de som svarade på förbundets enkät anser att de inte får den hjälp de behöver. Cirka en tredjedel av de som svarat har fått minskade insatser. En femtedel har fått helt indragna insatser. Många har beviljats färre antal timmar på kortids, färre antal timmar med ledsagare eller kontaktperson. Ett annat problem är att besluten tidsbegränsas, vanligtvis ett år i taget men det finns de kommuner/stadsdelar där besluten gäller endast några månader. Att det står i lagen att insatserna ska vara varaktiga och samordnade tycks inte spela någon roll. - Jag litar inte på kommunen, rätt som det är bestämmer de att vi inte behöver kortids varannan helg utan att vi kan söka personlig assistans i stället. Men det är ju inte det vi behöver säger en förälder. Det är utifrån ett trygghetsperspektiv för den enskilde som kravet på varaktighet uppställts. Den enskilde ska kunna lita på att insatserna ges så länge det finns ett behov står det i lagen. Många är missnöjda med bemötandet de fått av LSShandläggarna och anser att de inte fått tillräcklig information om vilka insatser som finns. Enkäten visade också att många vuxna med autism lever under existensminimum på grund av väldigt höga hyror i vissa gruppbostäder. LSS är en rättighetslag - det vet väl alla? På förekommen anledning tar vi en liten repetition... Allmänt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som ska tillförsäkra personer med stora och varaktiga funktionshinder stöd och service för att undanröja deras betydande svårigheter i den dagliga livsföringen. Att lagen är en rättighetslag innebär att den ger de personer som omfattas av lagen en rätt att kräva av huvudmannen att få del av de stödåtgärder som anges, under förutsättning att personen bedöms ha behov av insatsen. Detta garanteras genom möjligheter för den enskilde att överklaga ett beslut om insatser till allmän förvaltningsdomstol (förvaltningsrätt, kammarrätt och regeringsrätten) genom förvaltningsbesvär. LSS är en pluslag och ger rätt till särskilda insatser som betingas av den enskildes behov utan att inskränka de rättigheter som gäller enligt andra mer generellt verkande lagar, t ex socialtjänstlagen eller Hälso- och sjukvårdslagen. LSS ska säkerställa rätten till insatser när stödet enligt andra lagar är otillräckligt. En framställan om stöd och service av en person som tillhör personkretsen i LSS bör i första hand alltid prövas som en ansökan enligt LSS eftersom detta i allmänhet är till fördel för den enskilde. Mål och syfte med LSS Det övergripande målet för verksamheten enligt LSS är att den enskilde ska få möjlighet att leva som andra, trots funktionshindret. Syftet är alltså att åstadkomma jämlika levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet. Genom insatserna ska man förebygga och minska följderna av funktionshindret. Vad gäller barn och ungdomar ska dessa genom LSS ges förutsättningar för god fysisk och psykisk utveckling och i övrigt sådana uppväxtvillkor som betraktas som goda för alla barn och ungdomar. Insatser för vuxna ska grundas på behov som den enskilde själv finner angelägna att få tillgodosedda för att kunna leva ett så självständigt och oberoende liv som möjligt. Andra viktiga utgångspunkter i LSS är anhörigas behov av att kunna leva ett aktivt och tryggt liv, ungdomars behov av frigörelse och vuxnas behov av vuxenrelationer till sina närstående. Detta förutsätter bland annat att den enskilde och närstående får uttömmande och väl anpassad information som underlag för sina ställningstaganden. All verksamhet enligt LSS ska grundas på respekt för den enskildes självbestämmande och integritet. Den enskilde ska ha största möjliga inflytande och medbestämmande över stöd som ges. Läs mer på Speciellt nr

6 information Socialstyrelsen: Bristande uppföljning drabbar personer med funktionsnedsättning! Bara 11 procent av kommunerna följer upp alla beslut om bostad med särskild service för vuxna enligt LSS inom ett år. Människor som har svårt att göra sina röster hörda riskerar att drabbas när ingen kontrollerar att insatserna fungerar säger utredaren Staffan Söderberg som också konstaterar att 12 procent av gruppbostäderna har för många boende. Det är problematiskt eftersom kommunerna är skyldiga att följa upp sina beslut. Det krävs för att kontrollera insatsens kvalitet och se till att den enskilde verkligen får sina behov tillgodosedda. I undersökningen Öppna jämförelser av stöd till personer med funktionsnedsättning har Socialstyrelsen samlat in uppgifter om bland annat LSS-insatserna bostad med särskild service för vuxna samt daglig verksamhet. Jämförelser görs mellan både kommuner, stadsdelar och enheter. 80 procent av de som får insatserna har en utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. Jämförelserna visar att 12 procent av gruppbostäderna har 7 boende eller fler, trots Socialstyrelsens rekommendation om 3-5 boende. Med något undantag är det kommunala gruppbostäder som är för stora. Små grupper är viktigt för att individen ska känna trygghet och knyta an till övriga boende och personalen. Att 12 procent av gruppbostäderna har sju eller fler boende är inte bra. Målet är att undvika en institutionell miljö. Personer med funktionsnedsättning ska ha möjlighet att bo och leva så likt andra människor som möjligt, säger Staffan Söderberg. Det finns anledning att påminna om den lilla gruppens princip som användes i argumentationen om vårdhemmens avveckling, se nedan. Ju större en grupp är desto mer sjunker kvaliteten på relationerna medlemmarna emellan. Agerandet mellan 3-4 personer i en grupp präglas mer av känslor och hänsyn till varandra än i en grupp om 6-8. Detta gäller för vuxna människor i allmänhet. Det finns nog ingen som tror att personer med autism skulle klara av relationerna i en stor grupp bättre än människor utan en funktionsnedsättning. Eller gör det? Vill du veta hur det ser ut i din kommun? Gå in på i tidningen Intra nr skriver Karl Grunewald om Den lilla gruppens princip som visar hur gruppstorleken påverkar antalet alternativa relationer: Ur Socialstyrelsens tillsynsrapport: Med stora grupper ökar risken för att de boende stör varandra, att fler regler införs och att de individuella behoven blir svårare att tillgodose. Trenden är dessutom att kommuner allt oftare INTE tar hänsyn till de boendes problematik, utan bara placerar där det finns plats. Det förekommer också att kommuner flyttar på en boende från en dag till en annan för att ge plats åt någon annan, skriver Socialstyrelsen. Vi ser på flera håll tecken på en återgång till institutionella boenden, långt från målet att gruppbostaden ska vara så lik ett vanligt hem som möjligt, säger man från Socialstyrelsen. Gruppstorlek Antalet alternativa relationer Speciellt nr

7 information Kognitivt stöd Sedan februari i år är det möjligt att få ett mobiltelefonbaserat hjälpmedel förskrivet i Stockholms län. Vanliga mobiltelefoner kan vara detaljerade och komplicerade vilket kan göra dem svåra eller olämpliga att använda för vissa. Samtidigt finns det en rad fördelar med principen för en mobiltelefon; den är lätt att ta med sig, den ser inte ut som ett hjälpmedel, den kan tillgodose många behov: påminna, strukturera, räkna, telefonera mm. Skillnaden med kognitivt hjälpmedel i mobilen är en rad olika funktioner: Kontakter med bild Krishanteringsplan med direktup ringning till utvalda kontakter Visuellt stöd för att hantera pengar Ljudinspelning som man kan spara och använda som minnesstöd Visuellt tidsstöd Webbkalender som närstående kan hantera från sin egen dator. I webbkalendern kan man lägga in och läsa påminnelser på alla datorer med internetuppkoppling. Påminnelser överförs via Internet till mobilen. Den här funktionen är främst till för anhöriga, närstående eller vårdpersonal. Anhörig/närstående kan få ett SMS när en aktivitet i kalendern bekräftats, om den inte bekräftats eller både och. Företaget Comai som tagit fram hjälpmedlet anordnar kostnadsfria workshops där de varvar teoretisk genomgång med praktiska övningar. Läs mer på deras hemsida Kontakta ditt habiliteringscenter om du har behov av kognitiva hjälpmedel. Ett gott exempel En av anledningarna att använda memo Comai är att det är en tjatförminskare Det säger Peter som har diagnosen Aspergers syndrom och använder Memo Comai i skolan. Peter är 15 år och går i årskurs 9. För två år sedan fick han diagnosen Aspergers syndrom. Peter har svårt med tidsuppfattningen, bland annat att komma ihåg när han ska gå in efter rast och till vilka lektioner. Under låg- och mellanstadiet fungerade det bra med det stöd han fick av sin assistent, men nu vill han vara som sina kompisar i klassen. Peter behöver t.ex. påminnelse när rasten är slut och till vilken lektion han ska gå. Han vill klara sig själv utan en vuxen som ska påminna honom om allting. Varje skoldag på morgonen sätter sig Peter vid datorn tillsammans med en resurslärare och planerar dagen. De diskuterar tillsammans vad som ska hända och Peter skriver in det i Memo Comais kalender. Han lägger in påminnelsen med bild, skriver vilket ämne han ska ha och till vilken sal han ska gå. När Peter planerat klart dagen uppdateras mobiltelefonens kalender. Planeringsstunden betyder mycket för Peter. Han får hjälp att strukturera dagen och det är en trygghet för honom att han har kontroll över vad som ska hända under dagen. Att mobiltelefonen påminner honom istället för att en vuxen tjatar på honom har fått honom att växa och ta mer eget ansvar. I början skickades en bekräftelse som SMS till Peters assistent varje gång som Peter kvitterade en påminnelse, men nu märker de båda två att det fungerar bra utan det extra stödet. Multi Comai Ha ditt kognitiva hjälpmedel med dig direkt i mobilen. Multi Comai är ett kognitivt hjälpmedel som använder mobiltelefonen som plattform. Behöver du stöd i att strukturera och prioritera dina uppgifter, kan Multi Comai vara ett verktyg för dig! Med hjälp av en lätthanterlig kalender kan du skapa överblick över dagens/månadens aktiviteter som ger dig påminnelser via ljud och bild. Påminnelse som kan läggas in både via webbkalender och direkt i mobiltelefonen. Multi Comai är en applikation som laddas ner till mobiltelefonen (Android 2.1 eller iphone). Funktioner i Multi Comai» Kontakter med bild» Krishandlingsplan med direkt uppringning till utvalda kontakter» Visuellt stöd att hantera pengar vid betalning» Ljudinspelning som man kan lyssna på och spara som minnesstöd» Visuellt tidsstöd där man kan välja både hur du vill visa tid (4 olika alternativ) och minutinställning Kalender:» Påminnelse kan vara enskild eller åter upprepad» Bekräftat eller ej bekräftad påminnelse visas i webbkalendern, bekräftad eller ej bekräftad påminnelse SMS feedback till en annan mobiltelefon» Ta foton med mobiltelefonens kamera och använda fotot som påminnelse» Spela in en film med mobiltelefonen och använda filmen som påminnelse» Tidsstöd kopplat till en viss påminnelse» Valbara signaler vid påminnelse, ljudet kan stängas av, alltid vibration vid påminnelse» Anteckningsfunktion Comai AB utvecklar anpassningsbara mobiltelefonibaserade verktyg och hjälpmedel till personer med kognitiva funktionsnedsättningar. Comai AB Follingbo Rosendal Visby Org. nr: Telefon: På Hjälpmedelsinstitutet finns massor av tips och idéer om kognitiva hjälpmedel som underlättar vardagen. Det finns många lösningar som ger stöd utan att vara avancerade. Man kan till exempel göra ett schema för när man ska städa (ta gärna hjälp av någon i din omgivning för att göra schemat). Det finns också bra tips om arbete och ekonomi, hemliv, kommunikation, tid och planering. Hjälpmedlesinstitutet har olika avdelningar på sin hemsida, som till exempel Hjälpmedelstorget och Kognitionsportalen. Där finns också en kognitionssimulator där man kan prova hur elever med kognitiva funktionsnedsättningar kan uppleva en lektion. Se Speciellt nr

8 annons Har du ett barn med autistiskt syndrom, Aspergers syndrom eller något annat autismspektrumtillstånd? Då kan du med ditt yngsta barn vara med i ett forskningsprojekt. Du kan läsa mer på vår hemsida: Har han eller hon en lillebror eller lillasyster som är 10 månader eller yngre? 8 Speciellt nr

9 insändare - Använd BUSA-registret Barn med kombinationsdiagnoser förtjänar att vi följer upp effekten av medicin ordentligt. Använd det nationella kvalitetsregistret BUSA*. - Jag fick ett viktigt mail till min inkorg från en mamma jag känner ytligt via ett npf-forum på nätet. Det är där vi möts, vi npf**-föräldrar Hon skriver: "Jag har för mig att du någon gång har skrivit om din son och att det inte varit så lyckat när han testat medicin. Om jag inte minns helt fel så blev han också aggressiv? Nu har min son ätit medicin sen sportlovet och han har börjat få hemska utbrott..." Vi har båda barn med ADHD och autismspektrumdiagnos. Hon minns rätt. Min son provar nu för fjärde gången medicin. Första gången han provade detta var för drygt två år sedan och då höll vi ut i cirka en månad innan vi avbröt på grund av biverkningar. Uppskattningsvis 70 procent av barnen med ADHD har tillkommande samsjuklighet. Vanligast är ångesttillstånd, depression och utagerande beteende. Även tourettes och autismspektrumdiagnos är relativt vanligt förekommande. Samsjuklighet är därför viktig att beakta både vid diagnostisering och vid behandling av ADHD. Det finns flera studier där metylfenidat (Medikinet, Concerta, Equasym, Ritalin) visat god effekt vid behandling av ADHD hos barn. Men det finns också viktiga begränsningar i kunskapsunderlaget. Långtidseffekterna är exempelvis inte alls lika övertygande visade som korttidseffekterna. En av de viktigaste begränsningarna är att flertalet studier har genomförts på barn utan samsjuklighet. De få studier som finns gjorda på barn med ADHD och autismspektrum visar att färre svarar positivt och betydligt fler får biverkningar, samt att dessa biverkningar kommer redan vid lägre doser. I den stora så kallade MTA-studien svarade 69 procent av de barn som fick medicin positivt och endast 1,4 procent avbröt behandlingen till följd av biverkningar. Detta kan jämföras med resultaten från en av de få studier som studerat barn med kombinationen ADHD och autismspektrumtillstånd. Där var det istället 49 procent som svarade och hela 18 procent som avbröt till följd av biverkningar. Stockholms läns läkemedelskommittés expertråd för psykiatriska sjukdomar skriver att vissa personer reagerar på en förvånansvärt låg dos medicin och att detta särskilt gäller barn och vuxna med andra samtidiga diagnoser, som autism. Därför kan det vara bra att börja med en låg dos. De nämner en tredjedel till hälften av planerad måldos.vi har denna fjärde gång sonen provar medicin bett läkaren och sjuksköterskan att skriva ut lägsta möjliga dos. Det innebär att vår son som väger 35 kg har börjat med 5 mg Medikinet depot om dagen (lägre dos i depotberedning finns inte). Riktlinjerna är annars 0,5-1 mg metylfenidat per kg kroppsvikt och dag, vilket för vår sons del alltså snarast skulle motsvara mg om dagen. Skolan har nu svarat oss att de ser skillnad. Vår son har enligt dem mycket lättare att koncentrera sig med medicin. Hemma har vi inte sett samma sak någon av gångerna, inte heller nu. Utbrott på utbrott. Mer aggressivitet. Fler svordomar och könsord (grova sådana). Men, märk väl, det är alltså redan vid denna låga dos som skolan ser stora positiva effekter medan vi föräldrar inte ser samma positiva effekter, även om utbrotten har lagt sig efter drygt en månads kaos. De aggressionsutbrott vår son fick när han påbörjade medicinering ställde hans och vår tillvaro på ända. Julledigheten var ett enda kaos. Stundtals var vår son nästan okontaktbar och vi fick handgripligen se till att inte lillasyster blev slagen, om och om igen. Det är svårt att beskriva för en utomstående hur lång en sådan dag kan vara för alla inblandade. Samtidigt, att skolan säger att vår son kan koncentrera sig, att han nu orkar delta i samlingen med åtta andra barn, att han hamnar i färre konflikter med kompisar på raster och fritids. Att det är en stor skillnad i skolan. Det är förstås viktigt. Barn med kombinationsdiagnoser, och de är många, förtjänar att vi följer upp för- och nackdelar med medicin för dem på ett strukturerat sätt. För det saknas fortfarande tillräckligt med kunskap om hur de svarar på medicin. Det finns ett nationellt kvalitetsregister som kan och bör användas för detta ändamål. Det heter BUSA. Det används inte alls i den utsträckning det borde. I Stockholm är deltagandet lågt. Det är dags att vi ändrar på det. Eller hur? En bra början kan vara att i kontakter med BUP eller andra nämna att man känner till att registret BUSA finns och att man gärna vill delta i det. Anja Wikström Förälder till barn med ADHD och Aspergers syndrom *BUSA=Nationellt kvalitetsregister för behandlingsuppföljning av svår AD/HD ** npf= neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Mer om BUSA: vara_kvalitetsregister/busa/adhd/ Mer om studien vid ADHD och autism: Speciellt nr

10 medlemssidor Lagunen är ett upplevelsecenter eller ett händelserike med ett antal rum för sinnesupplevelser. Där finns t ex vita rum med bland annat en vattensäng, båtrum, rörelserum med ett bollhav och musikrum. Varje familj får en och en halv timme till förfogande och det finns plats för 4 familjer per pass. Lagunen är öppen för personer med autism och utvecklingsstörning. Vi disponerar Lagunen vissa söndagar mellan och Av platsbrist kan vi tyvärr inte ta emot bokningar från gruppboenden mm. Bokning sker via föreningens kansli på tel/fax eller Fritt inträde. Höstens datum finns i kalendariet på sista sidan. Besöksadress: Rosenlund, Tideliusgatan 12. Liljeholmsbadet är ett gammalt anrikt bad som ligger förtöjt vid Bergsunds strand. Bassängen är delvis djup och rekommenderas inte för familjer med småbarn! Badet disponerar vi själva vissa söndagar och det är öppet från och med kl Adress: Bergsunds strand, T-banestation Hornstull eller buss 4. Fritt inträde! Höstens datum: se kalendariet på sista sidan Bowlingkvällar En träffpunkt för våra medlemmar, man behöver inte vara proffs på bowling. Syftet är att erbjuda en träffpunkt för våra medlemmar snarare än att vara proffs på bowling. För dem som behöver finns så kallad ränna att låna och för den som vill äta eller fika finns servering. Subventionerad kostnad 70:-/person. Varannan torsdag kl Föranmälan senast måndagen innan varje tillfälle till Plats: Bowl-O-Rama, Uppköparvägen 1 i Årsta. Kollektiva färdmedel: från Liljeholmens T-bana, ta buss 134, hållplats Marknadsvägen eller tvärbanan, hållplats Årstafältet. Höstens datum, se kalendariet på sista sidan. Diskussionsgrupp för vuxna med Aspergers syndrom Gruppen riktar sig till dig i gråzonen med AS eller dig som anser dig tillhöra denna grupp. Man ska klara sig på egen hand. Själva diskussionsgruppen håller sedan på mellan , därefter brukar de flesta följa med till Vasa s för lite middag och samkväm. Ingen föranmälan behövs till träffarna. Pubkvällar för pappor Sista torsdagen i varje månad året om på Vasa Bar och Matsal, Norrtullsgatan 15, tid kl Kontaktperson: Erik Lundgren, tel Höstens datum: se kalendariet. Pubkvällar för mammor Träffar en gång i månaden. För information om plats, kontakta kansliet Höstens datum: se kalendariet. Plats: Matteus skola, Vanadisvägen 16, rum C 305. Närmaste T-bana, Odenplan. Höstens datum: se kalendariet. Om du är osäker på om detta är rätt forum för dig eller din anhörig, kontakta Danne: Aktuell information och ev. ändringar: 10 Speciellt nr

11 fritid Fritidstips KURSER för barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning Kom igång med att röra på dig! Idrottsförvaltningen erbjuder dig en mängd aktiviteter. I Stockholms stads simhallar finns aktiviteter som vänder sig till dig som går i särskola, daglig verksamhet, bor i gruppbostad, eller behöver träna i mindre grupp. Vi bemöter dig efter dina förutsättningar, genom att erbjuda mindre grupper och individanpassat tempo. Från 13 år om inget annat anges. Eriksdalsbadet Vattengympa...Måndagar kl. 14:30 Spinn......Måndagar kl. 16:00 Switch Måndagar kl. 17:00 Yoga....Onsdagar kl. 09:30 Skärholmens sim- och idrottshall Styrkekurs i gymmet...söndagar kl. 10:00 11:00 Box...Måndagar kl. 16:30 17:15 Vattengympa...Tisdagar kl. 10:30 11:00 Västertorps sim- och idrottshall Träningsklubb, 6-10 år...tisdagar kl. 16:00 16:45 Träningsklubb, år...tisdagar kl. 17:00 17:45 Åkeshovs sim- och idrottshall Vattengympa...Måndagar kl. 13:00 13:45 Gympa utomhus! Prova spinn, switch och yoga gratis vecka 4 och 5, start vecka 6. Vattengympa start vecka 13. Kurspris 700 kr, 12 gånger, start vecka 4, med undantag av kurser som har prova på möjlighet vecka 4 och 5. Dessa startar vecka 6. Se ovan. Vi har även simskolor för dig med funktionsnedsättning, se separat kursinformation. Se även vår information om Fysisk aktivitet på recept, FaR samt priser för bad och träning. För kursinformation och ansökan För ansökan: För kursinformation: Vi genomför kurser på uppdrag. Kontaktperson: Karin Olsson Sandberg , Box och Vattengympa Prova gratis vecka 4 och 5, start vecka 6 I Stockholms stad finns hela 13 utegym. Utegymmen är tillgängliga för alla, året om och är gratis att använda. I Stockholm finns utegym som är byggda i trä eller stål. Du kan till exempel lyfta stockar, göra sit-ups eller göra övningar med din egen kroppsvikt som motstånd. För dig med Aspergers syndrom IT-grupp, tjejgrupp, fredagsmys, lugna gruppen, fart och fläkt... Utbudet är stort när Mind Me Omsorg drar i gång sina Fritidsklubbar i höst. Alla grupper träffas i Danderyd på kvällstid från kl Höstkollo i Dalarna För barn och ungdom år med Aspergers syndrom, ADHD. Under höstlovet arrangeras läger med friluftsliv i Gesunda, Dalarna. Utflykter efter önskemål. Mer information: Detta är ingen rekommendation, endast information. Fler verksamheter finns i vår databas på hemsidan. App-tips Pratkort är en app för barn som av olika anledningar har svårt att kommunicera. Belöningssystem tar fasta på den forskning som visar att barn lär sig bäst genom uppmuntran och belöningar. Pictello, skapa talande fotoalbum och bilderböcker. Speciella Ord övar ord och begrepp genom att använda bilder, text och ljud. Interaktiva böcker, stort utbud! Speciellt nr

12 fokus på autism Aktuellt från Autismforum Svensk forskning mellan Nu är området Forskning/research på Autismforums webbplats kompletterat med texter om svensk forskning gjord mellan Texterna är korta sammanfattningar av svensk forskning inom autismspektrum som har publicerats i internationella vetenskapliga tidskrifter. De är indelade under olika ämnesområden: Beteendevetenskap, Diagnostik, Habilitering, Medicinsk forskning, Socioekonomi, Språk och kommunikation samt Uppföljning. Artiklar och reflektioner från konferensen Fokus på Autism I slutet av april anordnades den stora autismkonferensen Fokus på Autism, där över 800 personer deltog. Autismforum rapporterar från konferensen och ger reflektioner kring olika intressanta föreläsare och föredrag som hölls. Konferensen, som hade föreläsare från bland annat USA och Storbritannien, tog upp bland annat upp ämnen som den kommande gemensamma diagnosen autismspektrumtillstånd i DSM- V, mag- och tarmproblem,tidiga insatser för små barn med autism samt lekfulla insatser som lockar till kommunikation. Sally Rogers Sally Rogers Nya kunskaper kräver ny manual Sally Rogers, professor i psykiatri och beteendevetenskap vid UC Davis MIND Institute, Medical Investigation of Neurodevelopmental Disorders, inledde med en beskrivning av arbetet med den nya diagnosmanualen DSM-V; ett arbete som pågått i flera år och som beräknas bli klart våren (I arbetsgruppen sitter internationella auktoriteter inom områdena barnpsykiatri, barnneurologi, barnpsykologi, tidig utveckling, logopedi samt pediatrik.) Rogers menar att de ursprungliga tankarna med DSM-systemet byggde på uppfattningen om separata och distinkta diagnoser, något som motbevisats under senare år när kunskaperna ökat om samexisterande tillstånd, multigenetiska karaktärsdrag, miljöpåverkan och epigenetiska faktorer. Vi vet idag att en strikt separation mellan diagnoser inte reflekterar verkligheten utan snarare motverkar korrekta diagnoser och behandling, sade Rogers. Från triad till diad En av de största förändringarna med DSM-V är att de två dimensionerna förmåga till social kommunikation och till social interaktion slås ihop och tillsammans kommer att utgöra en gemensam, vilket innebär att det nu kommer att finnas två huvuddiagnoser; brister i social kommunikation och interaktion samt begränsade, repetitiva beteenden, intressen och aktiviteter. Det finns också två underkriterier; symtomen måste finnas i tidig barndom och symtomen begränsar och försvårar personens fungerande i vardagen. DSM-V innebär också att man går ifrån de fem diagnoserna inom autismspektrat (PDD Autism, Retts syndrom, desintegrativt syndrom, Aspergers syndrom samt PDD-NOS) till en syndromdiagnos; Autismspektrumtillstånd, AST. Retts syndrom blir dock en egen DSM diagnos. Den övergripande diagnosen AST kompletteras sedan med individuella skillnader som svårigheternas omfattning, debutålder, utveckling, medicinska, genetiska eller miljörelaterade tillstånd och samtidiga andra DSM tillstånd. Ett grundantagande inom DSM-V är att autismproblematiken är gemensam, medan exempelvis språklig förmåga eller begåvning skiljer sig mellan individer. Det sistnämnda är en stor och viktig förändring då man i DSM IV endast kunde ha en DSM-diagnos, sade Rogers. Två andra viktiga förändringar innebär att symtomen inte måste ha debuterat före 3 års ålder och inte heller att barnet måste ha en försenad eller begränsad språkutveckling. I DSM-V ingår också avvikande perception under huvudkriterierna, något som välkomnas av många, då den annorlunda perceptionen utgör grunden för stora svårigheter hos många personer med autism. Klargöra och förbättra Kritiken mot DSM-V har bland annat handlat om att Aspergers syndrom försvinner som egen diagnos, vilket skulle kunna förändra situationen för de som redan har diagnosen och som kanske vill göra en uppföljande utredning som vuxen. Rogers poängterade dock att ett underliggande mål med DSM-V är 12 Speciellt nr

13 fokus på autism att inte skada, vilket innebär att man under arbetet hela tiden tagit i beaktande hur den nya manualen kommer att påverka patienter, både framtida och de som redan har en diagnos. DSM-V ska klargöra och förbättra. Alla förändringar vi genomför ska stödjas av empiriska fakta. Ju större förändring, desto större krav på empiriskt stöd. Tanken är att skapa ett nytt dokument och inte en revision av DSM IV. Den nya versionen testas nu kliniskt för att bland annat säkerställa att man innefattar samma personer som tidigare. Christopher Gillberg Komorbiditet är regel Christopher Gillberg gjorde sedan en reflektion av DSM-V utifrån sitt eget ESSENCE-begrepp där han bland annat menade att överlappningen och samexistensen mellan autism och andra psykiatriska tillstånd inte nog kan betonas. Och komorbiditet är snarare en regel än ett undantag. Många av dessa tillstånd överlappar varandra, är ofta livslånga och är svåra att separera hos yngre barn. Detta ges litet utrymme i DSM-V, sade Gillberg. Gillberg saknar flera enligt honom viktiga perspektiv i DSM-V, bland annat att manualen som han ser det inte ger några svar på hur man ska öka antalet tidiga upptäckter eller hur man ska bli bättre på att uppmärksamma flickor och kvinnor med AST. Att man inte längre betonar försenad språk- och talutveckling i manualen är en annan brist enligt Gillberg. Han menar att språkförsening är en mycket viktig markör för neuropsykiatriska tillstånd, inklusive AST. För att illustrera detta visade han resultat från screeningstudier där 70 procent av de barn som haft språkförsening vid 2,5 års ålder sedan får någon typ av neuropsykiatrisk diagnos. Christpher Gillberg Tidiga symtom ska följas upp ESSENCE, Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations, är inte en diagnos utan ett sätt att tänka. Man kan säga att begreppet är en markör för bland annat empatistörningar som AST, uppmärksamhetsstörningar som ADHD, ODD, CD, psykopati, ångest, depression, olika personlighetsstörningar och minnesproblem. Gillbergs utgångspunkt är att det är svårt att urskilja olika tillstånd från varandra hos barn under 5 år, men att problematiken måste tas på allvar, även om barnet inte uppfyller samtliga kriterier för en diagnos. Även om en specificerad diagnos är önskvärd kan det vara så att ESSENCE är den enda säkra etiketten att sätta hos barn. Alla barn som tidigt uppvisar symtom som utvecklingsförsening, språkförsening, bristande motorisk kontroll, perceptionsstörningar, aktivitetsproblem, ouppmärksamhet och så vidare inom det här området bör därför följas upp flera gånger under barndomen. Bred kompetens önskvärd Utredningsteamen bör inte heller vara specialiserade på exempelvis autism eller ADHD. Nej, kompetensen behöver bara bredare än så. - Diagnosen AST är nästan aldrig tillräckligt. Och är det autism man förväntar sig är det autism man ser. I många fall är det inte heller symtomen på autism som ger barnet de allvarligaste symtomen, utan ett annan bakomliggande tillstånd, sade Gillberg. Verksamhet som ger insatser till barn med neuropsykiatrisk problematik bör enligt Gillberg inte heller vara överspecialiserad inom olika diagnoser. - Kunskapsfältet måste vara bredare för att man ska kunna arbeta utifrån de individuella behoven. Det bör finns centra där man kan arbeta med hela ESSENCE problematiken. Där det finns psykologer, läkare, pedagoger, logopeder och ett tydligt nätverkstänkande, sade han. Texten är tagen från Autismforums webbplats. Autismforum är ett kunskapscenter för autism och Aspergers syndrom som samlar, bearbetar och förmedlar kunskap genom en webbplats, ett bibliotek och öppna föredrag. Autismforum är en del av Forum Funktionshinder, ett informationscenter som drivs av Habilitering & Hälsa inom Stockholms läns landsting. Forum Funktionshinder är ett informationscenter med bibliotek, rådgivning, utbildning och andra arrangemang. Handikappupplysningen är en informationstjänst i Stockholms län som ger information i frågor om funktionshinder. Speciellt nr

14 skola Tips inför skolstarten Nu drar det ihop sig, snart dags för skolstart och upprop. För en del känns det bra att komma in i de vanliga rutinerna igen då sommarlovet inte alltid är den vila och avkoppling som vi vill att det ska vara. Men för en del känns det inte lika bra. Slut på ledighet och sovmornar, oron inför terminsstarten tar fart, kan jag vara säker på att det är precis som förut? Här följer lite tips från en mamma för att underlätta skolstarten för elever, föräldrar och skolpersonal: Ta reda på/informera så mycket som möjligt om skolstarten. Använd listan nedan som frågebatteri till skolan eller som checklista inför utskick till eleverna. Givetvis ska ni få det/skicka ut det skriftligt till alla. Kanske med bilder eller video på platser, lärare eller lokaler, extra viktigt om de är nya. Och det bör innehålla: Vad är programmet? Är det bara ett upprop och lite info eller hel skoldag? Alla aktiviteter och punkter på programmet ska framgå. När börjar slutar det hela och delaktiviteterna? Hur? Bara på skolan? Hur kommer ni till och från ängen eller kyrkan? I sällskap med vem? Promenad, buss, bil Varför? Bra om syftet med de olika aktiviteterna framgår. Genomgång av schemat så ni vet vad, vem och var kring de olika ämnena. Fika och presentation för att lära känna nya lärare och elever. Rektorn talar för att berätta om saker som rör hela skolan i år (ombyggnad av gymnastiksal, nya gungor, rivning av cykelskjulet, möjlighet att delta i fiskeklubb på fritids ) osv. Struktur och förutsägbarhet. Nödvändigt för vissa. Underlättar för många. Stör ingen. Kallelser som vi ses kl 9 på skolgården som vanligt är inte OK. Man behöver inte ha diagnos för att tycka det är pirrigt. Hur hittar jag min lärare/mentor där? Ska jag hitta honom? Ska vi till klassrummet också? Har vi samma? Finns det nya elever? Låt oss hjälpas åt att göra skolstarten så bra och smidig som möjligt för alla elever och familjer. Ger skolan, rektorer, lärare, mentorer, assistenter bra, fullständig och relevant information blir det inte bara enklare och bättre förutsättningar för elever och föräldrar. Utan också för skolan själv. För våra älskade ungars skull. Autism- och Aspergerförbundets skolplattform Elever med autism ska ges sådant stöd i skolan att de kan uppnå godkända betyg i samma utsträckning som andra elever. I dagsläget är vi långt ifrån detta mål. För att elever med autism ska ges samma förutsättningar som andra att lyckas krävs en kraftig kompetenshöjning inom skolan. Följande förutsättningar måste uppfyllas: Blivande lärare behöver få god kunskap om autism i sin grundutbildning. En kurs om autism bör ingå på samtliga lärarprogram. För några yrkesgrupper i skolans värld är specialkompetens särskilt viktigt. Till dessa hör specialpedagoger/speciallärare. Minst två autismspecialiserade specialpedagoger bör finnas i varje kommun; en inom särskola och särgymnasium samt en inom grundskola och gymnasieskola. Specialpedagoger ska kunna ge handledning både till rektorer, lärare, elevassistenter och annan personal. Specialpedagoger med särskild autismkompetens ska ansvara för och leda utformningen av det särskilda stödet. Vem? Kommer de att vara i helklass? Hela skolan? Vem stöttar? Mentor? Med sin assistent? Har det kommit nya lärare? Nya klasskamrater? Några lärare i nya roller? Var kommer det hela att ske? I aula, klassrum, kyrka, utomhus Var kommer klassen eller det här barnet att vara. Var möter jag min assistent eller mentor för särskilt stöd att klara dagen? Från bloggen Prestationsprinsen Att rektorerna har goda kunskaper om elever med autism är av avgörande betydelse. Lärare som ska undervisa elever med autism ska ha minst fem veckors heltidsstudier om autism bakom sig. (4) Elevassistenter måste ha genomgått en grundutbildning om autism för att kunna ge adekvat stöd. Läs mer på 14 Speciellt nr

15 skola Omorganisation inom S:t Örjans skolor Flera av våra medlemmar har kontaktat oss och uttryckt stor oro inför kommande förändringar inom S:t Örjans skolor i Stockholms stad. Autism & Aspergerföreningen Stockholms län delar denna oro och skrev därför till skolborgarrådet Lotta Edholm. Bristande information och avsaknaden av samverkan förstärker föräldrarnas oro. Fallet Fredrik i Solbergaskolan som blev omskrivet i pressen under är ett tydligt exempel på hur enskilda elever kan drabbas och vi befarar att fler elever kommer att fara lika illa av om denna omorganisation drivs igenom. S:t Örjan har nödvändig kompetens Den specialkompetens som finns inom S:t Örjan är oerhört viktig och nödvändig för ett fåtal elever. De små särskilda undervisningsgrupperna skapar förutsättningar för mindre stress, mobbning, social otydlighet och överlastning av perceptionsintryck. Dessa aspekter måste vara gynnsamma för att man ska kunna lära sig något. Hur bra är man om man ska lära sig exempelvis matte om man är både rädd och stressad av sinnesintryck? Med den föreslagna nya organisationen kommer den specialkompetens som finns i S:t Örjan att splittras: har en konsekvensanalys gjorts? Vem ska stödja de nya skolorna och rektorer i deras uppdrag? Vilken form av elevvård kommer det att finnas? Kommer eleverna att fortsatt få det stöd de har rätt till? Stöd i lagen för små undervisningsgrupper Autism- och Aspergerförbundet anser att undervisningen ska anpassas efter den enskilda elevens behov. Vad gäller det särskilda stödet så är huvudprincipen att det ska ges inom den elevgrupp som eleven tillhör men undantag kan göras om skolpersonalen, föräldrar och eleven i åtgärdsprogrammet har kommit överens om att undervisningen bäst anpassas efter elevens behov i en särskild undervisningsgrupp. Det juridiska stödet för placeringen anges i den nya skollagens (2010:800) 3 kapitlet I praktiken handlar en placering i en särskild undervisningsgrupp om att elevens behov inte anses kunna tillgodoses i en traditionell klass. I en mindre undervisningsgrupp kan det finnas bättre förutsättningar för att anpassa undervisningen utifrån elevens behov. Några viktiga aspekter för en fungerande undervisningssituation för elever med autism/aspergers syndrom: relevant kompetens hos skolpersonalen; rätt pedagogik, metod och arbetssätt; anpassat fysisk miljö och gruppstorlek samt tillgång till adekvata hjälpmedel. Lagen stödjer små undervisningsgrupper och små anpassade undervisningsgrupper är nödvändiga för många elever i behov av särskild stöd. I ert beslutunderlag skriver ni att "I förarbete till skollagen prop.2009/10:165 kan man läsa att en elev aldrig kan ha fler än en rektor": kan inte S:t Örjans rektor vara elevernas enda rektor? Vi undrar också om grundskoleavdelningen har samverkat med utbildningsnämndens råd för funktionshinderfrågor och när ärendet kommer att behandlats? Och här är svaret: Tack för ert brev till skolborgarrådet Lotta Edholm angående St Örjans skolor. Jag heter Hedwig Kastenholm och arbetar som biträdande borgarrådssekreterare på skolroteln i Stockholms stadshus. Lotta Edholm har bett mig besvara ert brev som hon har tagit del av. Det är naturligtvis av yttersta vikt att alla barn får den utbildning och hjälp de har rätt till. De barn som idag är placerade inom S:t Örjans skolor har bedömts vara behjälpta av den utbildning och det stöd de kan få där. Den kompetens som byggts upp inom S:t Örjan i stort och inom de olika verksamheterna är naturligtvis mycket värdefull och ska tas tillvara. Förslaget om att överföra rektorsansvaret helt från S:t Örjans skolor till den skola där enheten är placerad har kommit genom att den nya skollagen omöjliggör den nuvarande ansvarsfördelningen. Varje barn kan med den nya skollagen bara ha en rektor. Naturligtvis ska Stockholms stads skolor struktureras på ett sätt som följer skollagen. Detta har alltså föranlett beslutet om att överföra rektorsansvaret från S:t Örjans skolor till de skolor där de olika enheterna är lokaliserade. Enheterna kvarstår dock som tidigare, med samma lokaler, personal och elevgrupper. Det stöd som tidigare gavs på central nivå från S:t Örjan, såsom från skolledningen och elevhälsan, kvarstår i sin nuvarande form under hösten. S:t Örjans övergripande struktur kommer alltså inte försvinna när rektorsansvaret överförs. På längre sikt måste man naturligtvis hitta en ny struktur för dessa funktioner. Detta kommer utredas under hösten, alltså hur de funktioner som finns centralt inom S:t Örjan ska organiseras i den nya organisationen. För tillfället sker dock inga förändringar i den verksamhet som nu bedrivs i S:t Örjans regi och som ska överföras till rektorerna på de skolor där enheterna ligger. Jag vill tacka för era synpunkter som vi tar med oss i det fortsatta arbetet. Hewig Kastenholm Speciellt nr

16 POSTTIDNING B Autism & Aspergerföreningen Stockholms län Banérgatan Stockholm Kalendarium hösten 2012 Augusti 26 Liljeholmsbadet 28 Diskussionsgrupp vuxna 29 Pub mammor 30 Bowling 30 Pub pappor September 09 Liljeholmsbadet 09 Lagunen 13 Bowling 23 Liljeholmsbadet 25 Diskussionsgrupp vuxna 26 Pub mammor 27 Bowling 27 Pub pappor Oktober 07 Liljeholmsbadet 07 Lagunen 11 Bowling 21 Liljeholmsbadet 23 Diskussionsgrupp vuxna 24 Pub mammor 25 Bowling 25 Pub pappor November 04 Lagunen 08 Bowling 18 Liljeholmsbadet 20 Diskussionsgrupp vuxna 22 Bowling 28 Pub mammor 29 Pub pappor December 02 Liljeholmsbadet 02 Lagunen 06 Bowling 13 Pub pappor 18 Diskussionsgrupp vuxna Senaste nytt från Socialdepartementet: Beslutsoförmögna personers ställning i hälsooch sjukvård, tandvård, socialtjänst Den 21 juni kom ett kommittédirektiv från Socialdepartementet efter beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2012 En särskild utredare ska lämna förslag till en enkel och ändamålsenlig reglering för personer som på grund av att de är beslutsoförmögna helt eller delvis saknar möjlighet att fullt ut vara delaktiga eller på annat sätt utöva sitt självbestämmande i situationer då detta förutsätts inom hälso- och sjukvård, tandvård eller forskning. Syftet med regleringen ska vara att så långt möjligt säkerställa att personer som är beslutsoförmögna får den vård eller tandvård som behövs för att deras hälsa eller andra levnadsförhållanden ska kunna förbättras, eller för att förhindra en försämring, samtidigt som individens integritet och värdighet tillgodoses. En ny reglering ska också syfta till att möjliggöra att personer som är beslutsoförmögna ges bättre förutsättningar än i dag att medverka i forskning. Utredaren ska bland annat kartlägga i vilka situationer inom hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst och forskning som avser människor eller biologiskt material från människor som det finns behov av ytterligare lagstöd för beslut eller vidtagande av andra åtgärder som rör personer som är beslutsoförmögna, ta ställning till när, av vem och hur det ska avgöras när beslutsoförmåga föreligger Uppdraget ska redovisas senast den 1 april Speciellt nr

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer

Sammanfattning av statistikuppgifter

Sammanfattning av statistikuppgifter Bilaga 1-10 Sammanfattning av statistikuppgifter Sammanfattning av statistik För att tidigt identifiera de barn och unga 0-16 år som kommer och eller är i behov av extra stöd har en första inventering

Läs mer

LSS Information för personer med funktionsnedsättning

LSS Information för personer med funktionsnedsättning LSS Information för personer med funktionsnedsättning Information från Socialkontoret i Danderyd om insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS LSS Lagen om stöd och service

Läs mer

Omvårdnad, Fritid och kultur. Vad kostar det att få hjälp? Så här klagar du. Vem ger hjälpen? Vill du veta mer?

Omvårdnad, Fritid och kultur. Vad kostar det att få hjälp? Så här klagar du. Vem ger hjälpen? Vill du veta mer? Omvårdnad, Fritid och kultur Personer med funktionshinder kan bo i bostäder där det finns personal. Personalen hjälper till med det praktiska. Men personalen ska också ge god vård. En människa som får

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vad är LSS? Lagen om stöd och service till vissa människor med funktionsnedsättning, är

Läs mer

Speciellt NR 4 2012. Autism & Aspergerföreningen Stockholms län. Anhörigstöd - kartläggning Kallelse till årsmöte Vårens kalendarium

Speciellt NR 4 2012. Autism & Aspergerföreningen Stockholms län. Anhörigstöd - kartläggning Kallelse till årsmöte Vårens kalendarium Speciellt NR 4 2012 Autism & Aspergerföreningen Stockholms län Anhörigstöd - kartläggning Kallelse till årsmöte Vårens kalendarium information Tidig behandling normaliserar hjärnaktivitet Tidig behandling

Läs mer

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration LSS Om kvalitetsdeklarationen Kvalitetsdeklarationen

Läs mer

VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS 1 Innehåll LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade... 4 Vem gäller lagen för?... 4 Rätten till

Läs mer

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Socialförvaltningen LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade En lag om rätten att leva som andra Genom LSS kan personer med omfattande funktionshinder få möjlighet till stöd

Läs mer

Stöd och service enligt LSS

Stöd och service enligt LSS Stöd och service enligt LSS LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till en del personer med funktionsnedsättningar. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Nordmalings kommun 914 81 NORDMALING Tfn 0930-140 00 www.nordmaling.se Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Lagen börjar med personkretsen. Det är de personer som har rätt till hjälp.

Läs mer

Kurser och aktiviteter

Kurser och aktiviteter Kurser Autismcenter för barn & ungdom Våren 2011 Autismcenter för barn & ungdom Stadshagsvägen 7, 1 tr. Kurser och aktiviteter 1. BAS-KURS OM AUTISM 2. PÅ SPÅRET - FÖRDJUPAD BAS-KURS 3. KOMMUNIKATION I

Läs mer

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Stöd till personer med funktionsnedsättning Stöd till personer med funktionsnedsättning i Lessebo kommun Stöd till personer med funktionsnedsättning Omsorgen om personer med funktionsnedsättning (OF) erbjuder en rad olika stöd till personer med

Läs mer

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Policy: Bostad och stöd i bostaden Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Information om stöd och service

Information om stöd och service Information om stöd och service Information om stöd och service enligt LSS Socialförvaltningen informerar Vad är LSS? LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Socialnämnden ska

Läs mer

* Ledsagarservice * Korttidstillsyn för skolungdomar * Kontaktperson * Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för

* Ledsagarservice * Korttidstillsyn för skolungdomar * Kontaktperson * Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för * Ledsagarservice Ledsagare är en person som är anställd av kommunen och som kan följa med ex till badhus, affär, läkare, bio och promenader. Servicen skall anpassas efter den enskildes behov. Den som

Läs mer

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle OMVÅRDNAD GÄVLE Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Mer information och ansökan Om du har frågor eller vill ansöka om stöd, ring 026-17

Läs mer

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning LSS-omsorgen Det här kan du som har funktionsnedsättning få hjälp med Genom LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) kan personer med omfattande funktionsnedsättningar få möjlighet

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Sollefteå kommun Individ- och omsorgsförvaltningen Information om vad lagen innebär och hur det går till vid ansökan om insats Vart vänder man

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer Omsorg om funktionshindrade Information och stödformer Vård och omsorg om de som lever med funktionshinder Det handlar egentligen inte om människor med särskilda behov utan om människor med alldeles vanliga

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Innehållsförteckning LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vem gäller lagen för?... 1 Tio rättigheter/insatser... 2 1. Rådgivning

Läs mer

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Information om LSS Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Om LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som garanterar personer med omfattande varaktiga funktionshinder

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder.

Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder. Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Verksamhetschef Bistånd och avgifter Områdeschef SoL Socialpsykiatri Områdeschef LSS Boende/ Sysselsättning Områdeschef LSS Boende/ Pers ass

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

18-05-10. Mobiltelefonbaserade stöd/hjälpmedel. Kogni&v hjälpmedel. Om företaget Comai AB

18-05-10. Mobiltelefonbaserade stöd/hjälpmedel. Kogni&v hjälpmedel. Om företaget Comai AB Om företaget Comai AB Företaget grundades av personer med kompetens inom pedagogik, rehabilitering och kunskaper inom att utveckla produkter enligt principen design for all. Företaget har även fått innovationsutmärkelser

Läs mer

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen.

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen. 20130101 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras av landstinget.

Läs mer

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller.

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller. Stöd och service till vissa funktionshindrade Den här texten är lättläst. Det betyder att det inte finns svåra ord men allt som är viktigt finns med. Texten handlar om LSS. LSS betyder lagen om stöd och

Läs mer

Information om. LSS- Lagen. stöd och service till vissa. funktionshindrade. Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178

Information om. LSS- Lagen. stöd och service till vissa. funktionshindrade. Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178 Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178 Avdelningschef LSS Agneta Stabforsmo 0240-66 03 25 SMEDJEBACKENS KOMMUN Socialförvaltningen LSS-avdelningen Information om LSS- Lagen om När Du

Läs mer

Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun!

Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun! Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun! Information till uppdragstagare i Funktionshinderomsorgen 2011-05-25 Innehållsförteckning Organisationsbeskrivning... 1 Målgrupp...1 Rättigheter för personer

Läs mer

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS HAGFORS KOMMUN MÅLET MED LAGEN OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE, LSS, ÄR ATT DEN ENSKILDE FÅR MÖJLIGHET ATT LEVA SOM ANDRA LSS

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

- Brist på LSS-bostäder - Ledare: kompetens sökes! - Håll koll på kommunen? - Höstens kalendarium

- Brist på LSS-bostäder - Ledare: kompetens sökes! - Håll koll på kommunen? - Höstens kalendarium Speciellt NR 2 2013 Autism & Aspergerföreningen Stockholms län - Brist på LSS-bostäder - Ledare: kompetens sökes! - Håll koll på kommunen? - Höstens kalendarium information Stor brist på LSS-bostäder i

Läs mer

Att leva som andra. Information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Handikappomsorgen

Att leva som andra. Information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Handikappomsorgen Att leva som andra Information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Handikappomsorgen Innehåll Vad är LSS?... sid 3 Leva som andra... sid 3 För vem gäller lagen?... sid 4 Alla

Läs mer

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2011-10-20

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2011-10-20 LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2011-10-20 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Du som har stora och omfattade behov av stöd och service kan tillhöra lagens

Läs mer

Leva som andra. Information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. www.ronneby.se

Leva som andra. Information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. www.ronneby.se Leva som andra Information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade www.ronneby.se Innehåll Vad är LSS? 3 Leva som andra 3 För vem gäller lagen? 4 Alla insatser i LSS är gratis 5

Läs mer

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Stöd och service till vissa funktionshindrade enligt LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ger människor med vissa

Läs mer

Rapport ang. ledsagning/ledsagarservice vid synskada

Rapport ang. ledsagning/ledsagarservice vid synskada DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth 2009-12-11 1(5) Rapport ang. ledsagning/ledsagarservice vid synskada Socialnämnden beslutade 2009-11-03 uppdra åt socialkontoret att sammanställa

Läs mer

LSS - en rättighetslag med insatser för funktionshindrade Uppdaterad 2007-04-02

LSS - en rättighetslag med insatser för funktionshindrade Uppdaterad 2007-04-02 LSS - en rättighetslag med insatser för funktionshindrade Uppdaterad 2007-04-02 Allmänt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som skall tillförsäkra personer

Läs mer

ADHD coaching. Föreläsare: Lasse Andersson Datum: 2012-10-11

ADHD coaching. Föreläsare: Lasse Andersson Datum: 2012-10-11 ADHD coaching Föreläsare: Lasse Andersson Datum: 2012-10-11 Hur stöttar vi personer med neuropsykiatriska funktionshinder (NPF) i deras vardag? Lasse utgår ifrån en coaching baserad modell som bygger på

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

LÄTTLÄST LSS. Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

LÄTTLÄST LSS. Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LÄTTLÄST LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade 1 Här skriver vi om den hjälp du kan få enligt LSS. Kommunerna och regionens hälso- och sjukvård ger hjälpen. Den här texten är lättläst.

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

Social sektor. Leva som andra. - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Social sektor. Leva som andra. - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Social sektor Leva som andra - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Vad är LSS? LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Det är en lag

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

Kursprogram våren 2015

Kursprogram våren 2015 Kursprogram våren 2015 Unga vuxna Välkommen till ADHD-center! www.habilitering.se/adhd-center Välkommen till oss på ADHD-center! Vi är ett stöd- och kunskapscenter för barn, ungdomar och unga vuxna i åldern

Läs mer

Uppdaterad 2012-03-06

Uppdaterad 2012-03-06 Uppdaterad 2012-03-06 20 INNEHÅLL Sidan Vad är LSS? 3 Vem gäller lagen för? 4 Råd och stöd 5 Personlig assistent 6 Ledsagarservice 7 Kontaktperson 8 Hjälp till familjer 9 Korttidshem eller extra familj

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. lättläst

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. lättläst LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade lättläst Introduktion LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar Rev nov 2014 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Den första januari 1994

Läs mer

BNK Enheten för f r barnneuropsykiatri vid DSBUS

BNK Enheten för f r barnneuropsykiatri vid DSBUS BNK Enheten för f r barnneuropsykiatri vid DSBUS Björn Kadesjö, ö.. l. Målgrupper Barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder och deras familjer, dvs med Autismspektrumtillstånd ADHD, DAMP

Läs mer

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt 12 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.45 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 Marie Adolfsson

Läs mer

Från diagnos till funktion

Från diagnos till funktion FOKUS PÅ AUTISM Från diagnos till funktion De nya diagnoskriterierna i DSM-5, ICF samt vårdprogram är konferensens huvudprogram. Sally Rogers, Gina Davies och Timothy Michael Buie talar om tidiga insatser,

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Vi ger råd, stöd och behandling. Det här är en lättläst broschyr från habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting

Vi ger råd, stöd och behandling. Det här är en lättläst broschyr från habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting Vi ger råd, stöd och behandling Det här är en lättläst broschyr från habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting Vi gör det lättare Habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting ger

Läs mer

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 NPF i Sverige framsteg och utmaningar Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 Attention vi organiserar personer med NPF Vi driver på utvecklingen inom NPF Vi skapar medlemsnytta Vi sprider

Läs mer

LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE (LSS) LSS är en rättighetslag som ska garantera personer med stora

Läs mer

Aspergers syndrom. Vad är det?

Aspergers syndrom. Vad är det? Aspergers syndrom Vad är det? Aspergers syndrom är en form av autism där personer med en begåvning inom normalområdet har: Begränsad förmåga till socialt umgänge Begränsade intressen och begränsad föreställningsförmåga

Läs mer

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Reviderad 20120102 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras

Läs mer

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Åstorps Kommun

Läs mer

Insatsen kontaktperson enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Insatsen kontaktperson enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Socialförvaltningen Insatsen kontaktperson enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Tjänstedeklaration Beslutad av omsorgsnämnden 2011-12-15, 148. Övertagen av socialnämnden 2012-09-01.

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Denna broschyr vänder sig till dig som söker information om stöd, service och rättigheter för personer med funktionshinder

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 3 juni 2011 KLAGANDE Vuxennämnden i Eskilstuna kommun 631 86 Eskilstuna MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den

Läs mer

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund OMVÅRDNAD GÄVLE Lättläst Värdighetsgarantin vårt kvalitetslöfte till dig som kund Värdighetsgaranti Omvårdnadsnämnden i Gävle kommun beslutade om värdighetsgarantin den 19 december år 2012. Värdighetsgarantin

Läs mer

Övertorneå kommun. Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Övertorneå kommun. Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Övertorneå kommun Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Alla personer med funktionsvariation har, vid behov, möjlighet till stöd och

Läs mer

STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Du som har en funktionsnedsättning har möjlighet att ansöka om insatser för att kunna få leva ett så självständigt

Läs mer

LSS. Till Dig som nu läser denna broschyr! Lag om stöd och service. till vissa funktionshindrade

LSS. Till Dig som nu läser denna broschyr! Lag om stöd och service. till vissa funktionshindrade Till Dig som nu läser denna broschyr! Lagen vänder sig till personer i alla åldersgrupper och med olika funktionshinder och livssituationer. Lag om stöd och service LSS till vissa funktionshindrade Lagen

Läs mer

LSS är en lag. LSS betyder Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade.

LSS är en lag. LSS betyder Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade. LSS LSS är en lag. LSS betyder Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade. I LSS står att människor med stora och varaktiga funktionshinder har rätt till hjälp. Det står också att människor som

Läs mer

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog 10.45-11.25 Autism/Aspergers syndrom Vilka diagnoser ingår i autismspektrumet? Vilka kriterier

Läs mer

Vem får rätt i mål om LSS?

Vem får rätt i mål om LSS? Länsförbundet Rapport 2, 2012 i Stockholms län Om Kontaktperson och Ledsagarservice i Förvaltningsrätten Vem får rätt i mål om LSS? Inledning Länsförbundet FUB har genomfört en analys av hur utfallet av

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Lättläst

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Lättläst LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lättläst Stöd och service till vissa funktionshindrade Det finns en särskild lag som kan ge personer med funktionshinder rätt till stöd, hjälp och

Läs mer

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST) Disposition Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Vilka diagnoser? Vad är diagnoserna? Hannah Jakobsson, leg. psykolog, Cereb Prevalens Behandlingsmöjligheter Vad kan primärvården

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism 2 I n l e d n i n g Våra

Läs mer

Ulf Forsell, säljare. Mobiltel: 072-182 57 26 Epost: ulf.forsell@comai.se Utgår från Stockholm. Utbildning:

Ulf Forsell, säljare. Mobiltel: 072-182 57 26 Epost: ulf.forsell@comai.se Utgår från Stockholm. Utbildning: Ulf Forsell, säljare Utbildning: Fil kand och universitetsutbildning innehållande IT, pedagogik, datapedagogik, handikappkunskap och rehabiliteringsteknik Arbetslivserfarenhet: Örebro Universitet (Enheten

Läs mer

Om företaget Comai AB

Om företaget Comai AB Om företaget Comai AB Företaget grundades av personer med kompetens inom pedagogik, rehabilitering och kunskaper inom att utveckla produkter enligt principen design for all. Företaget har även fått innovationsutmärkelser

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Produktion KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kriterierna gäller från 2009-10-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro: 8 46

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med autism Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger stöd och

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (9) meddelad i Stockholm den 1 juli 2013 KLAGANDE Tamburinen Omsorg AB, 556488-6488 Ombud: Advokat Staffan Michelson Hellström Advokatbyrå KB Box 7305 103 90 Stockholm

Läs mer

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations 2014-11-12 Monica Jonsson, Tua Bardosson Syftar till att hitta hela gruppen av tidigt

Läs mer

STÖD VID MÖTEN. Om det här materialet

STÖD VID MÖTEN. Om det här materialet STÖD VID MÖTEN Om det här materialet Det är ofta i möten med okända människor och miljöer som en person med Aspergers syndrom upplever svårigheter. Här presenteras materialet "Stöd vid möten", som på ett

Läs mer

Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS

Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS 2004-01-13 Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Inledning Denna lathund har Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB) och Riksföreningen

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

Riktlinjer för insatser enligt LSS

Riktlinjer för insatser enligt LSS Riktlinjer för insatser enligt LSS Antagna av Omsorgsnämnden den 17 december 2008 128 Här presenteras besluts- och stödenhetens riktlinjer avseende insatser enligt lagen om stöd och service till vissa

Läs mer

Lite Emil ibland. Information om Aspergers syndrom till skolorna och eftermiddagsvården

Lite Emil ibland. Information om Aspergers syndrom till skolorna och eftermiddagsvården Lite Emil ibland Information om Aspergers syndrom till skolorna och eftermiddagsvården Lite Emil ibland Du har kanske redan träffat Emil eller kanske kommer du att göra det i framtiden. Han (han kan också

Läs mer

PM En skola för alla. Sundbyberg 2014-12-16. Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin

PM En skola för alla. Sundbyberg 2014-12-16. Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin Sundbyberg 2014-12-16 Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin PM En skola för alla Hemmasittande barn i skolan Hemmasittande barn i skolan är ett komplext och växande problem som omfattar många elever

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 6 oktober 2010 KLAGANDE AA Gode män: BB och CC Bergsrundan 5 151 57 Södertälje MOTPART Social- och omsorgsnämnden i Södertälje kommun 151 89 Södertälje

Läs mer

Leva som andra. Stöd för dig som har en funktionsnedsättning

Leva som andra. Stöd för dig som har en funktionsnedsättning Leva som andra Stöd för dig som har en funktionsnedsättning Stöd att leva ett självständigt liv Du som har en funktionsnedsättning kan få stöd och hjälp i vardagen. Med hjälp kan du leva som andra och

Läs mer

Stärk rättigheterna i LSS för att komma till rätta med den restriktiva tillämpningen

Stärk rättigheterna i LSS för att komma till rätta med den restriktiva tillämpningen Skrivelse 2014-04-07 Regeringen Socialdepartementet Stärk rättigheterna i LSS för att komma till rätta med den restriktiva tillämpningen Autism- och Aspergerförbundet vill göra Socialdepartementet och

Läs mer

Lättläst LSS för vuxna

Lättläst LSS för vuxna Stöd för dig som har en funktionsnedsättning och är mellan 18 och 65 år Lättläst LSS för vuxna Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS lagen Det finns en lag som heter Lagen om stöd

Läs mer

Med rätt stöd rustas eleverna för arbetslivet. ett reportage från Mimers Hus Gymnasium i Kungälv

Med rätt stöd rustas eleverna för arbetslivet. ett reportage från Mimers Hus Gymnasium i Kungälv Med rätt stöd rustas eleverna för arbetslivet ett reportage från Mimers Hus Gymnasium i Kungälv Individuellt stöd som inte sticker ut Varje elev har sin egen lärstil och ingen vill bli utpekad som avvikande.

Läs mer

Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal

Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal Marie Julin, specialpedagog Diana Lorenz, socionom Autismforum 2010-04-12 Marie Julin och Diana Lorenz 1 Huvudkriterier för Aspergers syndrom Enligt DSM-IV-TR

Läs mer

sjöarps gruppbostäder

sjöarps gruppbostäder sjöarps gruppbostäder Vårdförbundet Blekinge VfB ägs av kommunerna i Blekinge men är juridiskt fristående från annan kommunal verksamhet. Vår huvuduppgift är att i första hand svara för institutionsvård

Läs mer

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011 Kompetensutveckling på För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011 "Socialförvaltningen i Mönsterås har fått statsbidrag i syfte att bland annat förbereda och fortsätta att utveckla sociala insatser

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB)

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) Dokumenttyp: Samverkansöverenskommelse Utfärdande: Landstinget och kommunerna

Läs mer