BarnBladet. Teman. Barns miljö ADHD & läkemedel. Nr 2 Volym XXXVIII juni 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BarnBladet. Teman. Barns miljö ADHD & läkemedel. Nr 2 Volym XXXVIII juni 2013"

Transkript

1 BarnBladet Nr 2 Volym XXXVIII juni 2013 Teman Barns miljö ADHD & läkemedel

2 FOTO: DENISE GRÜNSTEIN Natusan first touch. Utvecklad för den nyfödda hudens unika behov. Forskningen visar att spädbarnshud är nästan en tredjedel tunnare än vuxen hud 1 och att den tappar fukt snabbare än hos vuxna. 2 Dessutom får 60% av småbarnen torr hud någon gång under det första året 2 och upp till 50% får utslag på stjärten någon gång under blöjtiden. 3 Hudvårdsprodukterna i serien Natusan first touch är utvecklade specifikt för den nyfödda hudens behov och är fria från parfymer och färgämnen. Bakom Natusan ligger en omfattande dokumentation och mer än 60 års klinisk erfarenhet. Dokumenterat mild för huden Test av ingredienserna Test för säkerhet och tolerans Dermatologiskt testad No More Tears Mild mot ögat Test av ingredienserna In vitro tester, irritation och lakrimation In vivo tester, irritation och sveda Samtliga hudvårdsprodukter inklusive Tvättservetter och Schampo Zinksalva och Tvättservetter 1Stamatas GN et al. Infant skin microstructure assessed in vivo differs from adult skin in organization and at the cellular level. Pediatric Dermatology, 2009; July/Aug issue. 2Nikolovski J, et al. Barrier function and water-holding and transport properties of infant stratum corneum are different from adult and continue to develop through the first year of life. J Invest Dermatol 2008; 128: Atherton D, Mills K. What can be done to keep babies skin healthy? RCM. Midwives 2004;7: Na tusa san D Den nor di ska barn rnhu huds ex pe rten

3 Innehåll Barnbladet # 3.13 Ledare... 4 Rapport: Läkemedelsriksdagen 3 mars RfB:s Stipendiat 2012: Mats Eriksson. Kängruvård i Indien... 8 Tankecoaching för barn, tonåringar och vuxna...10 tema: adhd & läkemdel AD/HD och läkemedelsbehandling...12 Läkemedelsverket följer upp behandlingen med centralstimulantia vid ADHD...16 Medicinen gjorde att jag kunde tänka hela tankar...18 Korttidsgrupp för sköra kvinnor...24 gästskribenten De mest hatade...26 tema: barns miljö Barns rätt till skrubbsår den riskfyllda leken är livsviktig...26 Twig Ceiling interaktivt innertak för barn...28 Nya barnsjukhus byggs både i Stockholm och Göteborg...32 aktuell forskare Janet Mattsson: Holistisk omvårdnad och evidensbaserade metoder...34 Barnveckan...38 Medlemssidor nr 3 juni 2013 barnbladet 3

4 ledare ordföranden Bästa kolleger! När jag skriver detta är mitt huvud fortfarande fyllt av många nya tankar efter en fantastisk Barnvecka i Karlstad. Tack verksamhetschef och barnsjuksköterska Mariana Dahlstedt, och barnläkare Eva Albinsson för ett mycket välorganiserat arrangemang. Ett bestående intryck som jag tar med mig var att dessa dagar erbjuder mycket ny kunskap som är viktig för barnsjuksköterskors yrkesmässiga utveckling. Många delföreningar inom Barnläkarföreningen erbjöd ett innehållsrikt program som genererade utbildningsmeriter för alla ST-läkare som deltog. Eftersom Barnveckan är en konferens som arrangeras i samarbete mellan BLF och RfB så vore ett liknande upplägg för barnsjuksköterskor en naturlig utveckling. Det finns säkert många kreativa lösningar som styrelsen gärna tar del av. Som nyvald ordförande vill jag först och främst tacka för förtroendet. Jag efterträder Evalotte Mörelius som med stor framgång fört föreningens arbete framåt sedan 2008 då hon tillträdde som ordförande. Evalottes starka engagemang för barns rättigheter till kompetent personal i en barnvänlig vårdmiljö har genomsyrat styrelsens arbete. Hon har spelat en avgörande roll när det gäller att tydliggöra Barnsjuksköterskornas betydelse för såväl vårdutveckling och forskning som utbildning och internationellt samarbete. Stort tack Evalotte för en mycket värdefull insats som satt djupa spår! Riksföreningen för Barnsjuksköterskor höll i vanlig ordning årsmöte under Barnveckan. Mötet beslutade om en rad särskilda satsningarna i den nya verksamhetsplanen. Förutom ett fortsatt arbete med kvalitetsindikatorer för omvårdnad av barn på sjukhus, samordning av omvårdnadsvariabler i kvalitetsregister samt kartläggningen av instrument för att mäta vårdtyngd beslutades även om nya satsningar. I dessa ingår att ta fram underlag när det gäller orsaker till att en barnsjuksköterska stannar, respektive lämnar slutenvården samt hur smärtlindring i samband med vaccinationer kan implementeras. Enligt riksföreningens stadgar skall vi bevaka och främja medlemmarnas professionella utveckling inom yrket. Just nu minskar andelen barnsjuksköterskor inom slutenvården och färre än någonsin utbildas. Detta får negativa konsekvenser inte bara för barnen utan även för de barnsjuksköterskor som finns kvar. Det finns säkert många lösningar på hur vi kan komma ur denna negativa spiral. Vi behöver därför idéer och egna erfarenheter från barnsjuksköterskor runt om i landet, så hör gärna av dig! Som vi kan läsa i detta nummer har vi alla en större styrka inom oss än vad vi tror. I samband med årsmötet avgick även vår sekreterare Berit Gustafsson. Berits gedigna kunskaper om barn med psykisk ohälsa har varit ett värdefullt tillskott i styrelsens arbete. Stort tack för en fantastisk insats! Vi välkomnar nu Mia Zetterbjörk från Kalmar och Helena Wigert från Göteborg. Nästa år arrangeras Barnveckan av Barn- och ungdomsmedicinska kliniken vid Skånes Universitetssjukhus (SUS) den 7-11 april i Malmö. Men innan dess vill vi hälsa alla välkomna till Stockholm den 11/10 och Barnsjuksköterskedagen under temat Att kommunicera med och om barn. I år har vi möjlighet att erbjuda gratis deltagande för alla medlemmar men anmälan (via måste göras i god tid. De som anmält sig men uteblir utan att lämna återbud kommer att få betala en summa som täcker föreningens kostnader. Allt Gott! Annica Örtenstrand Ordförande 4 barnbladet nr 3 juni 2013

5 Ny indikation Nu kan även 6 17-åringar få konjugerat pneumokockvaccin Prevenar 13 (polysackaridvaccin mot pneumokockinfektioner, konjugerat, adsorberat, 13-valent) har nu som första och enda konjugerade pneumokockvaccin blivit godkänt för barn och ungdomar mellan 6 och 17 år. 1 Ny indikation polysackaridvaccin mot pneumokockinfektioner, konjugerat, adsorberat, 13-valent PRE PSE08 Referenser: 1. Produktresumé Prevenar 13. PREVENAR 13. Rx. Polysackaridvaccin mot pneumokockinfektioner, konjugerat, adsorberat, 13-valent. 0,5 ml injektionsvätska, suspension i förfylld spruta. Pneumokockpolysackarid serotyp 1, 3, 4, 5, 6A, 7F, 9V, 14, 18C, 19A, 19F, 23F om vardera 2,2 μg samt 6B om 4,4 μg. Serotyperna är konjugerade till bärarprotein CRM197 och adsorberad till aluminiumfosfat. ATC-kod: J07AL02. Indikationer: Aktiv immunisering för förebyggande av invasiv sjukdom, pneumoni och akut otitis media orsakad av Streptococcus pneumoniae hos barn i åldern 6 veckor till 17 år. Aktiv immunisering för förebyggande av invasiv sjukdom orsakad av Streptococcus pneumoniae hos vuxna 50 år och äldre. Användningen av Prevenar 13 skall baseras på officiella Prevenar 13 rekommendationer, där hänsyn tas till såväl betydelsen av invasiv pneumokocksjukdom i olika åldersgrupper som variationen i förekomst av serotyper i olika geografiska områden. Varningsföreskrifter, begränsningar och information om hjälpämnen hänvisas till SPC reviderad: 20 december Prevenar 13 ingår inte i läkemedelsförmånen. Pfizer AB, Pfizer AB Sollentuna Tel

6 eye q familjens smarta val Vår kropp behöver de essentiella fettsyrorna omega-3 och omega-6, men kan inte tillverka dem själv. Därför måste de tillföras via kosten. eyeq innehåller en speciell kombination av viktiga fettsyror och är ett enkelt och bekvämt sätt att säkerställa det dagliga intaget. Idag används eyeq av hundratusentals nöjda familjer runt om i världen. Rekommenderas av experter eyeq är den i särklass mest välstuderade produkten inom sitt område och är därför säker att använda. Experter över hela världen väljer att rekommendera eyeq till vuxna och barn som behöver ett smart tillskott av omega fettsyror. eye q säljs på apotek och i hälsobutiker. Konsumentkontakt Tel: eller

7 Läkemedelsriksdagen 5 mars 2013 Barn och läkemedel utmaningar och möjligheter Läkemedelsriksdagen är en årlig konferens som ordnas av Läkemedelsakademin, Läkemedelsverket, SBU, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket och Socialstyrelsen. Konferensen är ett forum för diskussion och debatt med aktörer från läkemedelsindustrin, olika myndigheter, apotek och hälso- och sjukvården. I år handlade hela Läkemedelsriksdagen om barn och läkemedel! Programmet var gediget med många intressanta föreläsningar. Barnsjuksköterskan Pernilla Båtsby från barn- och ungdomskliniken, Vrinnevisjukhuset i Norrköping före- läste om utmaningen i att få medicinen barnanpassad. Hon berättade om olika barn hon mött i sitt arbete på barn-lah; om svårigheterna som följer med att läkemedlen inte är utformade för barn och förslag på hur de skulle kunna utformas istället. Summan av dagen var att det finns mycket kvar att förbättra inom området. Några sådana exempel är nationella gemensamma PM, ett kunskapscentrum där erfarenheter kan samlas och spridas mellan kliniker och beslutsstöd för läkemedelsordinationer. Kvalitetsregister kan också potentiellt användas i framtiden för läkemedelsuppföljningar, om de är korrekt ifyllda. Sedan EU lagstiftningen, Paediatric Regulation* infördes 2007 har det dock skett en del förbättringar. Det har registrerats 24 nya läkemedel med barnindikation och det har kommit sju nya läkemedel med barnanpassad form. Men det finns som sagt mycket kvar att göra kring barn och läkemedel och jag vill uppmana barnsjuksköterskor att initiera forskning på området för att öka patientsäkerheten! Evalotte Mörelius *Läs mer om The Paediatric Regulation på (www.emea.europa.eu) * MAM Manuell Bröstpump Enkel, bekväm och individuellt inställningsbar. MAM Manuell Bröstpump är enkel att använda och rengöra eftersom den endast består av fyra delar. Tratten har inbyggda kuddar och kan roteras 360. Det gör det möjligt att pumpa ur alla mjölkgångar, vilket bidrar till att risken för mjölkstockning minskar och att mjölkproduktionen hålls igång. Bröstpumpen passar till MAM:s populära nappflaska MAM Anti-Colic, som tack vare sin ventilerade botten ger ett idealiskt mjölkflöde och minskar kolik hos 8 av 10 bebisar *. Flaskan har dessutom en silkeslen dinapp som gör det lätt att växla mellan amning och flaska. Bröstpumpen finns på utvalda apotek och i barnvagnsbutiker. REgLERBAR pumpstyrka Inställningshjulet gör det enkelt att ställa in sugstyrkan på pumpen från svag till kraftig. Med reglerbar pumpstyrka är det lättare att hitta ett bekvämt sätt att pumpa. mambaby.com Beställ en bröstpump kostnadsfritt på Om du har frågor är du välkommen att ringa vår sjuksköterska Carina Gunnarsson på telefon MJUK OCH BEKVÄM Inbyggt i tratten finns kuddar som ger en bekväm känsla och gör att tratten fäster bättre på bröstet. Beställ ett prov kostnadsfritt! LÄTT ATT ANVÄNDA OCH MONTERA Bröstpumpen monteras och tas isär i fyra enkla steg. Den är lätt att hantera och rengöra eftersom den endast består av fyra delar förbindningsrör, pump och handtag (en del), silikonventil och tratt. *Medicinsk studie 2011/marknadsundersökning 2010, testat av 204 mödrar.

8 Ahmedabad Management Association Auditorium. Intressant är att det inte finns några gatuadresser i Ahmedabad. Istället var adressen opposite Indian Institute of Management. RfB-stipendiat 2012: Mats Eriksson Ahmedabad (uttalas Amdabad) är Indiens femte största stad, med ca 5,5 miljoner invånare. Staden ligger i delstaten Gujarat som befolkas av 1/3 hinduer, 1/3 muslimer och 1/3 som bekänner sig till jainismen, religionen som är mest känd för sin icke-våldsprincip. Mahatma Gandhi grundade sitt ashram i Ahmedabad där han mediterade, skrev och tog emot politiska ledare. Konferens om KÄNGRUVÅRD i Indien I november 2012 reste vi till Ahmedabad i Indien för att delta i den nionde internationella konferensen om känguruvård. Konferensen samlade ca 300 deltagare från 32 länder till fyra dagars föreläsningar, diskussioner och presentationer av forskningsresultat. Från Örebro universitet och Universitetssjukhuset Örebro var vi två deltagare: Emma Olsson och Mats Eriksson. Vi reste till Indien för att presentera resultat från två forskningsprojekt och för att knyta värdefulla kontakter för fortsatt forskningssamverkan. Känguruvård som är känt under flera olika namn, bl a Kangaroo Mother Care (KMC) och Skin-to-Skin Care (SSC), utvecklades i Colombia av barnläkarna Rey och Martinez som ett alternativ till de överfulla lågutrustade neonatalavdelningarna där flera barn tvingades dela kuvös och många dog av infektioner. Istället skickade man hem mamman med barnet hud-mot-hud innanför kläderna. Där fick det näring, värme och stimulans att andas och resultatet blev att fler barn klarade sig. Idag rekommenderar WHO hud-mot-hudvård som ett alternativ till traditionell neonatalvård. I länder med begränsade resurser är det ett alternativ som räddar liv. Hud-mot-hudvård har många effekter som också förbättrar neonatalvården i den rika delen av världen. Studier har visat positiva effekter för barnet med till exempel en stabilare syresättning, bättre temperaturreglering och färre antal andningsuppehåll, och ger också fördelar i anknytningsprocessen mellan barn och föräldrar. Konferensen hölls vid Ahmedabad Management Association Auditorium mellan den 22 och 25 november När känguruvård introducerades i Indien var det just i delstaten Gujarat, varför det var naturligt att förlägga konferensen här. Programmet för dagarna var späckat och några av de ämnen som avhandlades var utmaningar i genomförandet av känguruvård, känguruvård vid intensivvård, känguruvårdens eventuella effekt på barnets neurologiska utveckling och känguruvård redan i förlossningsrummet. Mellan föredragen förekom intressanta diskussioner om till exempel skillnaderna i känguruvård mellan i-länder och u-länder och hur små barn som kan vårdas hudmot-hud. Mats föredrag handlade om delar av fynden i en s k metastudie om föräldrars upplevelser av att vårda sina nyfödda barn hud- Mats Eriksson leg sjuksköterska docent Emma Olsson leg sjuksköterska Gandhi tog emot sina besökare medan han arbetade vid sin spinnrock. Att indierna skulle bära inhemsk textil var ett viktigt politiskt mål. 8 barnbladet nr 3 juni 2013

9 mot-hud. I ett samarbete har en forskargrupp i Brasilien tillsammans med en grupp i Sverige granskat alla vetenskapliga studier om hur mödrar och fäder upplever hud-mot-hudvård. Resultaten som är under publicering visar att hud-mot-hudvården är en del i att bli förälder under annorlunda omständigheter och att det finns både stärkande och hindrande faktorer i den processen. Emma presenterade sina resultat från en nordisk enkätstudie som undersökte hur läkare och vårdpersonal uppfattar känguruvården. Det visade sig bland annat att samtlig personal hade samma motiv för användandet av känguruvård men att sjuksköterskor i högre grad än läkare ansåg att personalfaktorer kunde spela in som eventuella barriärer för metoden. En större andel av läkarna ansåg också att känguruvård kunde vara positiv för anknytningen mellan barnet och föräldrarna. Båda föredragen möttes av intresse och intressanta diskussio- ner. Emma deltog i en panelsession om hinder och möjligheter för kängurvård på neonatalavdelning. De indiska arrangörerna hade också tagit fram ett spännande socialt program med inblick i indisk kultur och historia. Sammanfattningsvis var det en givande resa som både gav oss möjlighet att föremedla våra forskningsfynd och att ta del av andras studier, samtidigt som vi knöt värdefulla kontakter med andra forskare inom området. Som ett resultat av det har Emma inbjudits att presentera sin forskning vid Norsk barnsmärtförenings möte i Oslo. Vi vill framföra vårt varma tack till de som möjliggjort resan: Stiftelsen Annikas minnesfond, Barn- och ungdomskliniken och Vårdvetenskapligt forskningscentrum vid Universitetssjukhuset Örebro, Riksföreningen för barnsjuksköterskor samt Vårdförbundet. * Emma Olsson i paneldiskussion om hinder och möjligheter för känguruvård. Traditionell indisk dans. Vi fick också se uppvisning av blinda dansare och av sjuksköterskeskolans danstrupp. Viktig information till alla med små barn! Barn är nyfikna Förgiftningar hos barn är vanligast vid 1 3 år, då de utforskar sin omgivning. Medicinskt kol binder till sig de flesta läkemedel, svamp- och växtgifter och kan motverka att de giftiga ämnena tas upp i kroppen. Kol ska ges så snabbt som möjligt, helst inom 15 minuter. Därför bör det alltid finnas hemma. Kolsuspension är en färdigblandad lösning som säljs receptfritt på apotek. Beställ vår informationsbroschyr gratis på OBS! Ge inte medicinskt kol utan att först kontakta Giftinformationscentralen eller läkare. För mer information navigator Kolsuspension (aktivt kol) A07BA01. Oral suspension 150 mg/ml. Akuta förgiftningar och förgiftningstillbud. Kol bör ej ges före tillförsel av kräksirap och ej heller om det är aktuellt att tillföra specifik antidot per os. Plastflaska 100 ml. OTC. För mer produktinformation och prisuppgifter se FASS.se. Läs bipacksedeln före användning. Datum för översyn av produktresumé: ABIGO Medical AB Ekonomivägen Askim Tel Fax

10 Tankecoaching för barn, tonåringar och vuxna - eftersom mycket talar för att våra tankar skapar vår framtid Att tankens kraft är stor och effektfull är allt fler människor överens om. Men hur gör vi egentligen för att stötta våra barn i sitt tänkande? Det sägs att du inte kan ge bort något du inte har själv... Så det TankeCoaching jobbar främst med är att du som vuxen tar kontroll över dina tankar och bygger upp din egen inre styrka för att på så sätt vägleda barnen i positiv riktning. Det kan vara lätt för oss alla vuxna som barn att i vissa stunder tvivla på om vi verkligen räcker till. Vi behöver påminna oss om att vi duger och dessutom är helt perfekta precis som vi är. Att släppa omgivningens krav och förväntningar och känna att jag är bra just för att jag är jag. Vi har alla dessutom en mycket stor styrka inom oss en styrka som vi ibland tvivlar på. Om vi stannar upp och känner in så märker vi att den finns där. I tankecoaching jobbar vi bland annat med att plocka fram den här inre kraften och vi gör det huvudsakligen på två olika sätt, berättar tankecoachen och mentala tränaren Håkan Berggren. Dels genom mental träning i avslappnat tillstånd, dels genom utbildning i mental träning i vardagen. Du lär känna dig själv och dina styrkor och upptäcker även tankemönster, vanor och valda Helene Spjut fil.kand. i sociologi, Dipl. coach, NLP practitioner sanningar som du har som du inte varit medveten om tidigare. Insikterna ger dig goda möjligheter att skapa de förändringar du sedan önskar i livet. Om du stannar upp precis nu och tänker efter är det du som styr ditt liv eller åker du med i någon annans vilja? Antingen kanske du gör som de flesta människor, du sätter dig i baksätet och åker med någon annan. Eller så har du kontroll över dina tankar och sitter i förarsätet och kontrollerar färden själv. Fundera vilka tankar tänker du? Är det så att du ofta lägger din uppmärksamhet på det som fungerar bra och det du önskar i livet? Eller har du rätt mycket tankar av misslyckande och lägger fokus på det du faktiskt inte vill ha i ditt liv...? I tankecoaching övar du dig i att tänka på vad du tänker på. Ju mer medveten du blir desto större möjligheter har du att välja upplevelser och känslor som du vill ha i ditt liv. Öva tacksamhet Många önskar dock lite konkreta tankecoachande råd att kunna ge till sina barn. Håkan tipsar då gärna om samma saker som vi jobbar med på vår CUMT-kurs (coachande utbildning i mental träning). Ett mycket enkelt men kraftfullt sätt är att öva att känna tacksamhet. Ta någon minut lämpligtvis då du går och lägger dig och summera minst fem saker som du är tacksam över i ditt liv. Ta allt från det lilla exempelvis att kudden du ligger på är jätteskön till det stora, som att du har en person i ditt liv som du verkligen älskar. Övningen är ett effektfullt sätt att ställa om per- 10 barnbladet nr 3 juni 2013

11 spektiv från ett negativt synsätt med fokus på hinder till att istället känna glädje och uppmärksamma möjligheter. Gör detta till en daglig rutin och upptäck de positiva effekterna. Inte inte Ett annat konkret tips som tankecoachen gärna ger att inte ge inte-instruktioner. Anledningen är just att hjärnan inte klarar att tolka denna typ av instruktion: Om jag nu ber dig att inte tänka på ett par röda skor är det med största säkerhet just precis det du gör, säger Håkan. För att du ska veta vad du inte får tänka på måste du skapa den bilden och då har du ju tänkt på det du inte skulle tänka på. Av den anledningen bör vi inte säga åt våra barn att inte tappa saftglaset. Vad hjärnan skapar just då är ingenting annat än bilden av ett glas som faller till golvet. Sannolikheten ökar således för att vi får precis motsatt resultat än vi tänkt oss. Håll glaset stadigt, vore en betydligt säkrare uppmaning att ge barnet. Självbildsträning i avslappnat tillstånd Ett tredje konkret råd är att stärka sin självkänsla och sitt självförtroende när vi är som mest mottagliga, i avslappnat tillstånd. Små barn vet ofta att de är värdefulla precis som de är och de klarar på ett helt annat sätt än vi vuxna att älska och acceptera sig själva. - För att bevara den inre styrkan eller återuppbygga den har vi skapat meditationer och mentala träningsprogram på CD, berättar Håkan. Dessa hjälper lyssnaren att släppa taget om många av de 6000 vanemässiga tankarna vi tänker varje dag och guidar till den fridfulla platsen mellan tankarna där så mycket av vår inneboende styrka finns. Mental träning i avslappnat tillstånd hjälper dig att komma åt ditt undermedvetna och att förändra vanor, säger Håkan. Rätt tid är alltid nu Oavsett hur din historia ser ut och var du står idag så är det aldrig för sent att börja stärka dig själv med hjälp av dina egna tankar. Stanna upp här och nu och välj att lyssna inåt och gör det du vet att du mår bäst av. Vi påminns ibland om metaforen från flygresan: Flygvärdinnan som visar hur du gör i en nödsituation. Först tar du på din egen syrgasmask, därefter hjälper du barnet. Så det avslutande sammanfattande rådet får helt därför bli: Tillåt dig själv som vuxen att ta hand om dig själv på bästa sätt så ger du också barnen en gåva. Börja ta ett litet steg - redan nu idag. * Naturlig hjälp vid gaser och magknip Pysventilen Windi - för spädbarn med kolik och andra gasproblem. Windi hittar du på apotek. Kontaka oss gärna för prover och information. Telefon Läs mer på Tankecoach Håkan Berggren.

12 tema adhd & läkemedel AD/HD och läkemedelsbehandling En av de vanligaste beteendestörningarna hos barn i skolåldern är AD/HD (Attention Deficit/Hyperactivity Disorder). AD/HD anses vara en ärftlig sjukdom med tidig debut (Biederman 2005). AD/HD har de senaste decennierna varit föremål för omfattande internationell forskning och kunskapsutveckling. AD/HD påverkar samhällsliv, hem, skola och leder ofta till aggression, inlärningsproblem och dåliga familjerelationer. Barn och ungdomar med AD/HD har svårt att kontrollera och reglera sin uppmärksamhet upprätthålla koncentration på uppgifter, anpassa sin aktivitetsnivå till den situation de befinner sig i och bromsa sin benägenhet att direkt reagera på de impulser de får. Sjukdomens kroniska karaktär och dess förmåga att påverka negativt alla aspekter av individens liv gör den till ett stort folkhälsoproblem. Det är klarlagt att AD/HD inte är något som går över eller växer bort med åren och de vuxna som fick diagnosen i barndomen har sällan levt problemfritt i vuxen ålder. En del vuxna kan hantera symptomen och har inte någon funktionsnedsättning. Därmed uppfyller de inte kriterierna för diagnos. Foto: Hans Bergman Prevalensen Uppgifter om antal barn och vuxna med AD/HD varierar mycket. I olika studier redovisar siffror allt ifrån mindre än 1 procent till närmare 20 procent. Prevalensen bland svenska barn är 3-7% enligt Statens beredning för medicinsk utvärdering. Den globala utbredningen varierar mellan 2,2 % och 17,8%. Dessa stora variationer i de olika studierna beror på skillnader i metodologi, hur tillstånd avgränsas och definieras, population, kön, omfattning av bortfall, ålder, diagnosinstrument, antal källor och grad av funktionsnedsättning som krävs för diagnos. Idag finns det studier som anger prevalensen i barn- och ungdomsåren till 3-10 % i världen(spencer, Biederman et al. 2002). Kerstin Malmberg Med. dr Överläkare BUP Skärholmen Diagnossystem Trots att AD/HD är en av de vanligaste och mest utredda beteendestörningar och har beskrivits i den vetenskapliga litteraturen sedan mycket länge är den samtidigt en av de mest diagnostiskt kontroversiella. Det finns två diagnossystem som används idag: WHO:s ICD- 10 (International Classification of Diseases 10 edition) och Amerikanska Psykiatriska Föreningens DSM-IV-TR (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders 4th edition Text Revision)(American Psychiatric Association. and American Psychiatric Association. Task Force on DSM- IV. 2000). ICD-10 använder beteckningen hyperaktivitetsstörning och DSM-IV-TR använder begreppet AD/HD. Förutom ICD-10 och DSM-IV finns det tiotals andra instrument för diagnostisering av AD/HD. Diagnoserna i DSM-IV-TR innehåller undergrupper 1. AD/HD_uppmärksamhetsstörning, med svårigheter att bibehålla uppmärksamheten, distraherbarhet, oordning och dagdrömmare 6/9 kriterier ska vara uppfyllda för diagnos. 2. AD/HD_hyperaktivitet, svårigheter med att reglera aktivitetsnivån och impulsivitet, 6/9 kriterier ska vara uppfyllda för diagnos. 12 barnbladet nr 3 juni 2013

13 tema adhd & läkemedel 3. AD/HD_kombinerad typ problem med både AD/HD_uppmärksamhetsstörning (6/9 kriterier) och AD/HD_hyperaktivitet (6/9 kriterier) ska vara uppfyllda. Dessutom ska det finnas belägg för signifikant funktionsnedsättning i skola eller arbete och problemen ska finnas i två olika miljöer. Orsakerna till AD/HD är inte fullständigt kända. Det finns olika teorier om vad som kan ligga bakom diagnosen. Den största orsaken anses vara ärftlighet. Tvillingsstudier visar hög ärftlighet. Pre-, perioch postnatala faktorer såsom alkoholkonsumtion, rökning, miljögifter (bly), låg födelsevikt spelar roll i patogenesen. Farmakologiska och genetiska studier visar på vikten av de dopaminerga, serotonerga och noradrenerga transmittorsubstanserna i patogenesen till AD/ HD(Faraone and Khan 2006). Den transmittorsubstans som är mest studerad är dopamin men flera studier visar också på betydelsen av nordrenalin och serotonin i patogensen till AD/HD. Ett omfattande behandlingsprogram vid AD/HD karaktäriseras av psykologiska, pedagogiska och sociala åtgärder såväl som farmakoterapi och har som målsättning att stabilisera barn med ett beteendesymptom. AD/HD kan förekomma både med och utan komorbida tillstånd såsom inlärningssvårigheter, autismspektrum, trotssyndrom och allvarlig uppförandestörning, mm. Historik: Behandling Behandling med centralstimulantia visade redan 1920 effekt på hyperaktivitet genomförde Bradley en studie med barn som behandlades med Dexedrine (amfetamin) och under behandling reducerades deras hyperaktivitet genomfördes en multicenterstuidie i Sverige på 5 olika ställen och 1500 barn med säkerställd AD/HD vilka behandlades med placebo/amfetamin. Hyperaktiviteten reducerades, likaså förbättrades uppmärksamheten (Gillberg, Melander et al. 1997). MTA-studien (Multimodal Treatment of AD/HD)(Swanson, Arnold et al. 2008) i USA som inkluderade 597 barn med kombinerad form av AD/HD (uppmärksamhetsstörning och överaktivitet/impulsivitet i kombination) indelades i 4 grupper. De som erhöll läkemedelsbehandling fick metylfenidat. Grupperna bestod av en enbart läkemedelsbehandling, en med kombination av beteende- och läkemedelbehandling, en med enbart beteendebehandling och en grupp som följdes kliniskt i öppenvård. Studien pågick aktivt i 14 månader med noggranna kontroller och vid uppföljning, 14 månader och 22 månader, hade de grupper som fått läkemedelsbehandling statistiskt signifikant reducerat AD/HD-symptomen. Det visade sig då att det var viktigt med noggranna uppföljningar och titrera medicinen till vilken dos som passade patienten. Uppföljningar vid 3, 6 och 8 år visar att alla som ingått i studien fungerar bättre än från starten men det finns ingen säkerställd statistisk signifikant skillnad mellan grupperna. Det har varit svårt att särskilja grupperna eftersom man efter de 14 månaderna släppte den noggranna kontrollen av dem och därefter har man delat in dem i andra grupper och de som har en hyperaktivitet/impulsivitet och medicinerat hela tiden fungerade bäst. I rapporter från AACAP (American Academy of Child and Adolescent Psychiatry) kongress 2010 och 2012, redovisade en grupp som tittat på missbruk bland MTA-studiedeltagarna 8 och 10 år efteråt att man inte fann någon association mellan missbruk och centralstimulantiabehandling (Molina, Hinshaw et al. 2013). Atomoxetin som är ett läkemedel som också finns registrerat för AD/HD. I en svensk studie där 99 barn fick familjebehandling och en grupp fick placebo i kombination med familjebehandling och en grupp fick behandling med atomoxetin i kombination med familjebehandling visade resultatet att de som fick aktiv behandling med atomoxetin reducerade sina AD/HD symptom statistisk signifikant jämfört med dem som fick placebo(svanborg, Thernlund et al. 2009) I Sverige har metylfenidat och atomoxetin registrerats som läkemedel för AD/HD. Metylfenidat får endast skrivas ut av specialister inom de psykiatriska specialiteterna och av barnläkare med specialitet i neurologi och habilitering. Atomoxetin kan skrivas ut av alla läkare. Behandlingens olika steg Läkemedelsbehandling av AD/HD ska ses som en del i ett behandlingsprogram och individuellt anpassade program ska upprättas innan farmakologisk behandling. 1. Innan läkemedelsbehandling bör förutsättningar för följsamhet beaktas, samt ordentlig information till patient och anhöriga. Läkemedelsbehandling vid AD/HD blir aktuellt om stöd- och anpassningsåtgärder är otillräckliga och koncentrationssvårigheter, överaktivitet eller impulsivitet allvarligt nedsätter studieförmågan eller det sociala samspel (www.lakemedelsverket.se/upload/halso-ochsjukvard/behandlingsrekommendationer/adhd-rek_webb.pdf) 2. När en AD/HD diagnos är fastställd bör alltid barnet/ungdomen och deras föräldrar erbjudas en läkartid för information och diskussion kring medicinering. Vid AD/HD är farmakologisk behandling med centralstimulantia (metylfenidat) förstahandsval i kombination med pedagogiska och familjeinriktade åtgärder. Metylfenidat finns i olika beredningsformer. Atomoxetin SNRI (selektiv noradrenerg återupptagshämmare) är också ett läkemedel med indikationen AD/ HD. Förskolebarn kan ibland vara föremål för farmakologisk behandling, men andra insatser rekommenderas i första hand. I Sverige har vi registrerade centralstimulerande läkemedel som innehåller metylfenidat (Concerta, Ritalin modifierad frisättning Ritalin kortverkande, Equasym Depot, Medikinet Depot, Medikinet kortverkande). De är olika beredningsformer. Det finns ett icke centralstimulerande läkemedel som är en selektiv noradrenerg återupptagshämmare (SNRI) Atomoxetin (Strattera ) som har indikationen AD/HD, den kan användas vid komorbid tics, missbruk (hos pat eller i närmiljön) och vid sömnstörningar samt vid refraktär AD/HD som inte svarat på centralstimulantia. Om behandlingsresultat inte blir förväntat vid adekvat dosering på ovanstående läkemedel kan det vara aktuellt att söka licens för att pröva ett amfetaminpreparat (Metamina eller amfetamin) eller fundera om det är rätt symptom som behandlas. Metylfenidat ökar dopamin och noradrenalin i det synaptiska gapet. Concerta är byggd med OROS-teknik, 22 % snabbverkande, 78 % långverkande. Duration ca 12 timmar, (individuellt!) Max 54 mg/d enl. FASS, barn och ungdomar. Vuxna: Max mg/kg (studier). Ritalin kapslar med modifierad frisättning, 50 % snabbverkande och 50 % långverkande korn. Duration ca 8 timmar (individuellt!). Max dos i Fass 60 mg. Equasym Kapslar med modifierad frisättning, 30 % snabbverkande och 70 % långverkande korn. Duration ca 8 timmar (individuellt!). Medkinet: Kapslar med modifierad frisättning, 50 % snabbverkande och 50 % långverkande korn. Duration ca 8 timmar (individuellt!). Kapslarna kan öppnas och innehållet kan strös tillsammans med kall föda, obs viktigt att alla kornen tas då man inte vet vilka som är kort- respektive långverkande 8 nr 3 juni 2013 barnbladet 13

14 tema adhd & läkemedel 8 Rekommendationer: Enligt kloka listan LÄKSAK Stockholm: I första hand Långverkande metylfenidat Concerta Medellångverkande, kapsel metylfenidat Ritalin Kortverkande, tablett metylfenidat Ritalin, Medkinet I andra hand Atomoxetin Strattera Enligt läkemedelsverket I första hand Metylfenidat (Concerta, Ritalin) I andra hand Atomoxetin (Strattera) kan vara förstahandsval under vissa omständigheter, såsom vid missbruk/risk för missbruk, vid svåra tics (ofrivilliga ryckningar) eller allvarlig sömnstörning. I tredje hand Amfetaminläkemedlen (amfetamin, dexamfetamin) bör endast användas om de godkända läkemedlen inte ger tillräcklig effekt eller om de ger för besvärande biverkningar (Licens) Läkemedelsverket rekommenderar inte att man kombinerar olika AD/HD-läkemedel. Kontroller som behövs är: regelbunden kontroll av vikt, längd, blodtryck och puls före behandling samt sedan vid varje dosökning. Frågeformulär om AD/HD-symptom (SNAP eller Connors) ska fyllas i av föräldrar och skola samt även en biverkningslista från föräldrar/ ungdom. På många mottagningar idag följs dessa patienter med god kvallitet av specialutbildade sjuksköterskor och läkarbesök vid behov eller minst 1 ggn/år. Doseringen på metylfenidat är individuell och varje patient har sin egen dos-response kurva och varierar mellan 0.5mg/kg/dag - 2 mg/kg/dag. Det finns få studier som visar att höga doser är bra men de få som finns och klinisk erfarenhet visar att för en del kan det vara bra att pröva att titrera upp dosen. Metyfenidat i sig har kort halveringstid och försvinner ur kroppen snabbt. Skolbarn hamnar oftast på en dos ca 1 mg/kg/dag (MTA-studien). Rekommenderad maxdos i Fass är 54 mg Concerta och Ritalin modifierad frisättning 60 mg så går man över dessa så måste detta noteras noga i journalen. Om förskolebarn ska medicineras rekommenderas i första hand andra åtgärder: här skall ges en lägre dos 0.75 mg/kg/dag. (PATS-studien =Preschool AD/HD Treatment Study). När man sätter in centralstimulantia börjar man lågt och titreras sedan upp dosen. Atomexetin rekommendationer för insättning är 0.5 mg/kg upp till 70 kg i en vecka och sedan 1.2 mg/kg, barn över 70 kg 40 mg i en vecka sedan mg. Biverkningar Biverkningar vid medicinering med metyfenidat: vanligast är aptitnedsättning, pulsstegring, sömnlöshet och vid insättning kan också huvudvärk och buksmärtor förekomma. Vid behandling av barn som växer är det därför viktigt att följa längd och vikt. Om sömnlöshet förekommer kan detta justeras med att använda en annan beredningsform av metyfenidat som har kortare duration. Atomexetin (Strattera ) brukar hos en del patienter ge trötthet och påverka sömnen positivt så det kan vara en fördel att använda det i så fall enskilt eller i kombination med metylfenidat. Det är viktigt att första året titrera upp dosen sedan behöver man ofta höja när barnet/ungdomen växer. Biverkan med aptitlöshet brukar ofta försvinna efter första året av behandlingen. Det är viktigt att informera patienter och föräldrar att barnen måste äta även om de inte är hungriga. Kontraindikationer är överkänslighet mot metylfenidat eller mot något hjälpämne, glaukom, feokromocytom, samtidig behandling med icke-selektiva, irreversibla monoaminooxidas (MAO)-hämmare, hypertyreoidism eller tyreotoxikos, svår depression, anorexia nervosa/anorektiska störningar, självmordstendenser, psykotiska symtom, svåra humörstörningar, mani, schizofreni, psykopatisk/borderline personlighetsstörning. Existerande kardiovaskulära sjukdomar. Barn/ungdomar som har en säkerställd AD/HD under behandling med metylfenidat eller atomoxetin reducerar AD/HD-symptomen. Men det kräver noggranna kontroller och att anpassa dosen efter individen. Alla mediciner ger biverkningar och det är därför viktigt att noggrant följa dessa barn och bedöma om biverkningarna är acceptabla i förhållande till nyttan/de positiva effekter läkemedlet för med sig. De studier som är genomförda visar att de flesta individerna tolererar läkemedlen bra. Alla läkemedelsbehandlingar inom barn-och ungdomspsykiatrin ska följas med nyttan kontra risken med behandlingen. I min kliniska erfarenhet av patienter med AD/HD som behandlats med läkemedlet har detta gett mer positiva effekter än negativa. Det är dock viktigt att följa patienten noga under behandlingen. Under min tid som barnpsykiater har jag behandlat många barn med metylfenidat och atomexetin och sett fantastiska framsteg hos dessa patienter. Referenser American Psychiatric Association. and American Psychiatric Association. Task Force on DSM-IV. (2000). Diagnostic and statistical manual of mental disorders: DSM-IV-TR. Washington, DC, American Psychiatric Association. Biederman, J. (2005). Attention-deficit/hyperactivity disorder: a selective overview. Biol Psychiatry 57(11): Faraone, S. V. and S. A. Khan (2006). Candidate gene studies of attentiondeficit/hyperactivity disorder. J Clin Psychiatry 67 Suppl 8: Molina, B. S., et al and M. T. A. C. Group (2013). Adolescent substance use in the multimodal treatment study of Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD) (MTA) as a function of childhood ADHD, random assignment to childhood treatments, and subsequent medication. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 52(3): Spencer, T. J., J. Biederman, T. E. Wilens and S. V. Faraone (2002). Overview and neurobiology of attention-deficit/hyperactivity disorder. J Clin Psychiatry 63 Suppl 12: 3-9. Svanborg, P., G. Thernlund, P. A. Gustafsson, B. Hagglof, L. Poole and B. Kadesjo (2009). Efficacy and safety of atomoxetine as add-on to psychoeducation in the treatment of attention deficit/hyperactivity disorder: a randomized, double-blind, placebo-controlled study in stimulant-naive Swedish children and adolescents. Eur Child Adolesc Psychiatry 18(4): Swanson, J., L. E. Arnold, H. Kraemer, L. Hechtman, B. Molina, S. Hinshaw, B. Vitiello, P. Jensen, K. Steinhoff, M. Lerner, L. Greenhill, H. Abikoff, K. Wells, J. Epstein, G. Elliott, J. Newcorn, B. Hoza and T. Wigal (2008). Evidence, interpretation, and qualification from multiple reports of long-term outcomes in the Multimodal Treatment Study of children with ADHD (MTA): Part II: supporting details. J Atten Disord 12(1): * 14 barnbladet nr 3 juni 2013

15 Den första modersmjölksersättningen för barn med koliksymtom Berikad med Lactobacillus reuteri som Minskar koliksymtom hos 95% av barn. 1,* Minskar skriktiden med 70%. 2, * Ger lindring redan inom 7 dagar. 1, * Förbättrar familjens upplevda livskvalitet. 2, * Kolik och koliksymtom är vanliga spädbarnsproblem. I de fall barnet ges modersmjölksersättning, kan man nu rekommendera NAN Comfortis. NAN Comfortis är den första modersmjölksersättningen som berikats med Lactobacillus reuteri en aktiv bakteriekultur som har dokumenterat lindrande effekt vid kolik och koliksymtom. 1-2 Din rådgivning kan göra en stor skillnad För mer information om NAN Comfortis, besök 1. Savino F, et al. Pediatrics 2010; 126(3):e Szajewska H, et al. J Pediatr 2013; 162(2): * Resultat baseras på kliniska studier av Lactobacillus reuteri. Bröstmjölk är den bästa näringen för barnet under de första månaderna i livet och bör om möjligt alltid vara det första alternativet. Produkten bör användas endast på tillrådan av barnhälsovården.

16 tema adhd & läkemedel Läkemedelsverket följer upp behandlingen med centralstimulantia vid ADHD Förskrivningen av de centralstimulerande ADHD läkemedlen som innehåller metylfenidat ökar till barn och ungdomar men även till vuxna. Läkemedelsverket intensifierar nu säkerhetsuppföljningen av dessa läkemedels användning och planerar också att i samverkan med andra berörda myndigheter ta fram aktuella kunskapsdokument om ADHD-behandling. Läkemedelsbehandling av ADHD i allmänhet och speciellt behandling av vuxna diskuteras flitigt. Mot bakgrund av en fortsatt stigande förskrivning inte minst hos vuxna har Läkemedelsverket sett ett behov av att vidta vissa åtgärder i samarbete med andra berörda myndigheter. Läkemedelsverket har ansvar för frågor som rör effekt och säkerhet för läkemedlen medan Socialstyrelsen har ansvar för frågor som rör hur vården bedrivs, till exempel frågor som rör ojämn förskrivning i olika delar av landet. SBU publicerar under våren ett kunskapsdokument om ADHD. Bakgrund Det centralstimulerande läkemedlet Concerta (metylfenidat) godkändes 2002 som första läkemedel för behandling av ADHD hos barn och ungdomar i Sverige. Förskrivningen begränsades genom en föreskrift till läkare med specialistkompetens i barnoch ungdomspsykiatri eller barn- och ungdomsneurologi med habilitering. Dispens kunde ges för vissa närliggande specialiteter. År 2008 vidgades förskrivningsrätten till att inkludera alla psykiatriska specialiteter med möjlighet att undantagsvis bevilja dispens för läkare med annan specialistkompetens. Bakgrunden var att ungdomar som behandlades med de centralstimulerande medlen nådde vuxen ålder och det fanns ett behov av att anpassa förskrivningsrätten till att omfatta de förskrivargrupper som behandlade patienterna. Centralstimulantia är ett av få exempel på när förskrivningen regleras av en föreskrift. Metylfenidat marknadsförs nu av flera bolag i en rad olika styrkor och formuleringar och handelsnamn: Concerta, Equasym depot, Medikinet, Ritalin och Ritalina. Det finns en lång erfarenhet av behandling med centralstimulantia vid ADHD. Centralstimulerande läkemedel har förskrivits på licens i Sverige sedan 80-talet och fortfarande förskrivs amfetamin och dexamfetamin till patienter där metylfenidat prövats men inte har effekt eller där patienten inte kan använda godkänt läkemedel. När Concerta först godkändes ansökte och fick företaget endast godkännande för behandling av barn och ungdomar. År 2010 ansökte man om att utvidga indikationen till att omfatta även vuxna. Läkemedelsmyndigheterna i Europa konstaterade att det finns vetenskapligt stöd för att fortsätta behandling upp i vuxen ålder om den inletts i barn- och/eller ungdomsåren men inte för nyinsättning hos vuxna. Eftersom tillfredställande effekt och säkerhet vid nyinsättning hos vuxna hittills inte kunnat dokumenteras i kliniska studier på gruppnivå rekommenderas inte sådan användning av europeiska läkemedelsmyndigheterna. För den enskilde förskrivaren kan det dock, baserat på samlad information och erfarenheter, finnas skäl att förskriva ett läkemedel utanför indikation för vissa patienter, så kallad off-label förskrivning. Vid off-label förskrivning vilar det ett extra stort ansvar på läkaren att följa upp effekterna och säkerheten hos den enskilde patienten. Ökad förskrivning Den totala användningen av ADHD läkemedel (beräknat utifrån ATC-kod N06B, exklusive modafinil, som endast är godkänt för behandling av narkolepsi) har ökat från knappt personer som under år 2006 hämtat ut ett av läkemedlen minst en gång (årsprevalensen) till drygt år Genomsnittligt behandlas 2,2% av pojkar och 0.9 % av flickor under 20 år Socialstyrelsen anger att för närvarande går det inte att bedöma om den ökade förskrivningen av centralstimulerande läkemedel är kliniskt befogad. 16 barnbladet nr 3 juni 2013

17 tema adhd & läkemedel En betydande del av ökningen inkluderar förstagångsinsättning i vuxen ålder med ADHD-läkemedel men de regionala skillnaderna är påtagliga. Användningen hos vuxna har ökat parallellt med den totala användningen från knappt till drygt (1) En betydande del av ökningen inkluderar förstagångsinsättning i vuxen ålder. Socialstyrelsen anger att för närvarande går det inte att bedöma om den ökade förskrivningen av centralstimulerande läkemedel är kliniskt befogad eller om den sker i enlighet med rådande behandlingsindikationer. Socialstyrelsen rapporterar också om samförskrivning med andra narkotikaklassade läkemedel. Samförskrivning med narkotika klassade läkemedel och metylfenidat observerades hos 30 % av de i vuxenpopulationen som fick recept på metylfenidat år (2) Oavsett om denna förskrivning är motiverad eller ej så är omfattningen och ökningstakten av förskrivningen så stor att en ökad vaksamhet och uppföljning är angelägen. Läkemedelsverket avser därför att initiera ett antal aktiviteter under det kommande året. Aktiviteterna fokuserar på strukturerad uppföljning för att öka kunskapen om användning av ADHD-läkemedel i Sverige. Arbetet kommer att ske i samverkan med övriga myndigheter och berörda professioner inom hälso- och sjukvården. Aktiviteter Strukturerad uppföljning Läkemedelsverket har huvudansvar för säkerhetsuppföljning och följande initiativ har hög prioritet. Intensifierad farmakovigilans: Läkemedelsverket kommer att utöka den löpande signalspaningen avseende centralstimulantia. Biverkningsrapporteringen till den nationella databasen (SWEDIS), till den europeiska databasen (EudraVigilance) och rapporter från konsumenter/patienter kommer tillsammans med publicerad data att monitoreras och utvärderas. Inrapporterade biverkningar kommer regelbundet att sammanställas och värderas. Kvalitetsregister: Data från kvalitetsregister kan tillföra kunskap om behandling med ADHD-läkemedel. Läkemedelsverket avser att stödja befintligt kvalitetsregister för ADHD (BUSA) i arbetet att förbättra täckningsgrad och rapportering av biverkningar och på så sätt bidra till en strukturerad uppföljning av de aktuella läkemedlen. Detta sker genom kontakter med representanter för registret, med SKL och relevant regionalt kvalitetsregistercentrum Uppdrag till läkemedelsföretagen: Läkemedelsmyndigheterna i Europa har beslutat om ett gemensamt riskhanteringsprogram som gäller för alla läkemedelsbolag som marknadsför metylfenidat. Där ingår ett utbildningsprogram samt en förskrivningsstudie som ger möjlighet till uppföljning och jämförelse av förskrivningsmönster i Europa. Kartläggning av förskrivningen: En nationell receptförskrivningsstudie av centralstimulantia med data t.o.m har genomförts i samarbete med NEPI. NEPI har vidare gjort en uppföljning under 2012 (NEPI-rapport januari 2013). Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet har nyligen publicerat rön som antyder att vuxna med ADHD begår färre brott under medicinering (3). Vetenskapliga publikationer som denna och andra aspekter på förändringar i samhället kan naturligtvis starkt påverka förskrivningsmönster och säkerhetsrapportering över tid vilket måste beaktas i bedömningen av förskrivningsdata och annan läkemedelsepidemiologi. Det är därför angeläget att kontinuerligt följa förskrivningen av dessa läkemedel och Läkemedelsverket stöder det arbetet. Kunskapsdokument Läkemedelsverket samverkar med andra myndigheter i arbetet att ta fram kunskapsdokument avseende behandling av ADHD och en uppdatering av Läkemedelsverkets dokument Läkemedelsbehandling vid ADHD (4) kan då bli aktuellt. Expertmöte Läkemedelsverket planerar också för ett uppföljande expertgruppsmöte när nya data genererats. Referenser 1. NEPI: ADHD-läkemedel mer än halva kostnaden för vuxna (2013) 2. Socialstyrelsen: Förskrivning av centralstimulerande läkemedel vid adhd (2012) (PDF) 3. Paul Lichtenstein, Linda Halldner, Johan Zetterqvist, Arvid Sjölander, Eva Serlachius, Seena Fazel, Niklas Långström and Henrik Larsson. Attention Deficit Hyperactivity Disorder Medication and Criminality. NEJM, 22 November Läkemedelsbehandling vid ADHD. Information från Läkemedelsverket 2009:1(20) Källa: Läkemedelsverket, mars 2013 * nr 3 juni 2013 barnbladet 17

18 tema adhd & läkemedel Jag heter Anna Kvarnström, är 39 år och lever sedan 16 år med min sambo. Vi har två barn. Jag har i hela mitt liv känt mig lite annorlunda, en känsla av att inte riktigt passa in, att gå lite tvärtemot alla andra, att inte riktigt vara med. När jag var liten hade jag perioder då jag inte ville gå i skolan och även en lång period i sjuan då jag inte var i skolan på säkert ett halvår. Jag var ledsen och trött ibland men mest berodde nog skolfrånvaron på att jag faktiskt behövde en paus för att orka med. Men trots detta har jag alltid varit duktig och smält in. Jag har haft medelbetyg och alltid fått höra att jag varit för tyst i skolan. Medicinen gjorde att jag kunde tänka hela tankar Berit Finnström Barnbladet Annika Kvarnström Jag började gymnasiet två gånger på teoretiska linjer men hoppade av efter en termin på varje och jobbade ett tag emellan. Tredje gången gillt började jag på Naturbrukslinjen, hälften praktik och hälften teori. Det var klockrent för mig och jag tog studenten. Sedan har det mesta rullat på med upp- och nedgångar. Jag har alltid haft jobb, men tröttnat rätt fort. På grund av min rastlöshet och osäkerhet på mina förmågor har jag inte vågat prova högre studier. I efterhand inser jag att jag var rädd att utbildningen skulle bli ännu ett misslyckande eller ett halvfärdigt projekt. Till råga på allt har jag svårt med auktoriteter och att ta saker på allvar om jag inte tror på det till 100 %, vilket gör att det kan bli problem på vissa sorters arbetsplatser. Jag är social och utåtriktad i mån av energi och under en period var jag väldigt aktiv på universitetet. Jag tog aldrig några poäng men var aktiv i föreningslivet. Det var så jag träffade min man. De flesta av våra bekanta utgår nog ifrån att jag har en universitetsutbildning, för vi träffades ju där... men icke! Jag smälter in ändå, det är en av mina förmågor. Barnen kom tätt, det är 15 månader emellan dem, så det var intensiva småbarnsår. Sambon funderade ofta under dessa år över min oförmåga att se framåt, att inte kunna planera för framtiden. Jag var alltid trött och somnade alltid när han skulle förklara något eller om vi skulle titta på film eller bara umgås, men vem är inte trött när man har 18 barnbladet nr 3 juni 2013

19 adhd & hospice läkemedel tema tema småbarn? Det vi inte förstod då var att det kanske även berodde på något mera. Mitt liv har alltid fungerat när jag bara har haft mig själv att ta hand om, för då kan man styra upp sin tillvaro och kompensera på olika sätt. Som småbarnsmamma fungerade det också bra, trots att jag fick två barn väldigt tätt. Jag trodde att livet skulle vara så som jag upplevde det. För mig har det varit så att fram till barnen var runt tre år har jag fått tillbaka ungefär lika mycket energi som jag gett till barnen, om man nu kan säga så. Det var en slags balans. Men efter den åldern har jag känt att de kräver mer och mer engagemang av mig som förälder, på fler och fler plan, både socialt och mentalt. Man ska få ihop skola, aktiviteter, läxor och barnens kompisar. Samtidigt som allt annat ska fungera och man även ska hinna med sig själv och livet. Det fungerar inte lika lätt. När barnen var 3 och 4 år så startade jag ett företag med två vänner. Det rullade på. Jag produktutvecklade, gick på möten, var en perfekt mamma och gick upp vid fem för att hinna jobba några timmar innan barnen skulle iväg. Sambon har alltid stöttat och uppmuntrat mig i att mina idéer är bra. Nu gick tyvärr detta företagsprojekt inte så bra och i samma veva gick jag in i väggen totalt, krasch! Av en slump råkade jag läsa en artikelserie i Svenska Dagbladet om kvinnor som fått diagnosen ADHD som vuxna. ADHD för mig då var bråkiga, utåtagerande pojkar som gick i särskola. Dessa vanliga fördomar om ADHD gjorde så att jag aldrig övervägde det som ett alternativ. Men nu föll alla pusselbitarna på plats och för första gången i hela mitt liv kände jag igen mig. Jag började själv söka information, läste på och funderade. Till slut gick jag till Vårdcentralen, livrädd att inte bli trodd. Men jag fick remissen skriven och till slut en utredning, fortfarande med magkänslan att ingen kommer ta mig på allvar. Jag var ju för duktig och väntade hela tiden på att de skulle säga skärp dig, du har ingen anledning att klaga. Jag fick min diagnos för ca fem år sedan utan någon tvekan alls från utredningsteamet. Det var en bekräftelse och en enorm lättnad. Det intressanta med utredningen är att man får svart på vitt vad ens styrkor och svagheter är. Jag hade väldigt bra resultat på vissa av testerna men samtidigt väldigt lågt resultat på andra, bl a närminnet. Jag har i princip tack vare mina starka sidor kunnat kompensera upp mina svaga sidor men det har tagit enormt mycket energi. Jag har kämpat i uppförsbacke hela livet och verkligen trott att jag varit dum, men nu fått bekräftat att korkad är jag inte! Ett nytt liv har startat, jag är fortfarande inte tillbaka efter min totalkrasch och kommer nog aldrig helt bli mitt gamla jag. Har man bränt ut sig en gång är det väldigt skört. Många med ADHD bränner ut sig om och om igen, det svåra är att känna vad som är lagom. Jag förstod aldrig att de jag startade företaget med inte jobbade dygnet runt och var med överallt som jag var. Jag förstod inte vad som var en rimlig arbetsinsats. Eftersom jag saknade 8 Since 1921 Helt naturligt, precis som ditt barn Naturlig, ekologisk babyvård med milda mjukgörande vegetabiliska oljor och ringblomma, som verkar lugnande och vårdar ditt barns hud från den första dagen i livet. Produkterna är utvecklade i samarbete med barnmorskor och läkare. De är dermatologiskt testade och certifierade enligt NaTrue. - i samklang med människa och natur. nr 3 juni 2013 barnbladet 19 Följ oss på Facebook

20 tema adhd & läkemedel 8 bromsar var det för mig allt eller inget och jag utgick ifrån att det var så för alla. För mig var det en enorm skillnad i vardagen när jag fick börja med medicin, för mig är medicinen som ett filter, tiden saktar in och jag hinner tänka hela tankar. Hjärnan får vila från alla intryck som den innan tog emot osorterade, det gör att jag kan varva ner och vara med här och nu. Min omgivning märkte att jag började tala på ett annat sätt, med hela, avslutade meningar. Jag var inte längre alltid på väg någon annanstans, jag blev mindre splittrad. Jag är nu en kvinna som är lugnare, en mamma som kan se barnen och en person som är närvarande i nuet. En enorm förändring till det positiva. Medicinen är ett verktyg men inget quick-fix, fortfarande är varje dag en kamp för att få allt att fungera, men nu på lite mer rättvisa premisser och med lite mer energi över till att se framåt. Det finns flera olika varianter av mediciner som man använder för att behandla ADHD. Concerta, som var den första jag fick prova mådde jag inte alls bra av, det är väldigt olika hur man mår och det är viktigt att få prova vidare. Har man biverkningar av ett preparat betyder inte att man kommer få det med ett annat, trots att läkare kan hävda att det inte finns någon skillnad. Nästa variant jag provade var Ritalin och den har fungerat bra, jag har inte märkt av några biverkningar alls. Jag märker väldigt tydligt när medicinen går ur, det är lite som en enormt tung ljudmatta ramlar över mig. Då hör jag plötsligt alla ljud, alla samtal, allt går in utan filter och då påminns man om hur det var hela tiden innan jag fick medicin. Inte så konstigt att man var trött och i konstant kaos. Jag har lärt mig efterhand hur jag ska få en fungerande vardag genom att anpassa medicinen efter dagen. Lite som en diabetiker, har min läkare haft som liknelse. Medicinen måste vara jämt fördelad över dagen och håller jag koll på det så fungerar det väldigt bra. Glömmer jag (vilket händer allt som oftast, minnet är ju som det är) så märker jag det rätt fort på att koncentrationen seglar iväg och trådarna tappas. Nu kan jag vara närvarande som mamma på ett helt annat sätt. Jag kan stanna upp och orka med röriga situationer, till exempel att vara med på klassfester, uppskatta dem, och till och med komma ihåg vilka jag pratat med. Tidigare har sådana situationer stressat mig enormt, jag har aldrig fått ut något av sådana tillfällen utan mest varit med för att man måste. Jag har också fått en fungerande dygnsrytm och sover bättre på natten. Tidigare var jag trött dygnet runt. Hjärnan var överbelastad och det gjorde att jag hade svårt att somna. Tusen intryck skulle sorteras och snurrade runt, runt i huvudet att få hjärnan att varva ner och sova var svårt. Har man ADHD kan man också ha brist på melatonin, det kan också leda till problem med insomning och sömn. En annan stor förändring med mig själv är att jag kan släppa vissa saker, och att det är okej. Jag kan numera förlåta mig själv och ställer inte längre helt omöjliga krav på mig själv. Jag har fått en förståelse för mig själv, jag är varken korkad eller lat. Bara det..! Under de senaste åren har nu även mina vuxna syskon fått ADHD-diagnoser och även de helt nya möjligheter till ett liv med inte bara uppförsbackar. Vi har alla passat in i kriteriet flickor med ADHD. Även mina bröder passar in i denna grupp, en grupp som är svår att upptäcka och bortglömd. Alla vi syskon är extremt duktiga och har enorma egna (orimliga) krav på att det vi gör ska vara perfekt. Nu har vi fått en möjlighet att ge oss själva en chans att få vara nöjda med oss själva att vi kan få möjligheten att få energi och tid över till annat än bara kompensation av det vi faktiskt har svårt med. Insikt är stort att få! Vad det gäller barnens utredningar var det vi föräldrar som ville att de skulle göras. Skolorna märkte inte av barnens svårigheter alls, det var hemma de kraschade. De skärpte sig och all energi gick till att fungera i skolan, men det var sedan, hemma, som det märktes hur dåligt de mådde. Det var ett uppvaknande när vi kom fram till att vår dotter i princip blivit tappad hela ettan och första terminen i tvåan. Hon fick inget gjort på lektionerna och vi satt sedan hemma på kvällarna med henne och försökte hjälpa henne hänga med i de andras takt, då var hon redan helt slut efter skoldagen. Det fungerade inte alls. Skolan har alltid upplevt henne som social och utåtriktad, vilket hon är, och just det har gjort att hon kan dölja sina problem med koncentration, att hon kunde dölja att hon inte förstod instruktioner och att hon inte fick saker gjorda på lektionstid. Hon har nu en ADD-diagnos sedan bara några månader. Vi håller nu så sakta på att bygga upp hennes krossade självkänsla och hon trivs nu bra i skolan då de vuxna har en annan förståelse för hennes behov. Nu, efter diagnosen, har hon fått egna timmar med specialläraren i matematik och extra svenska för att komma ikapp det hon ligger efter. Hon medicinerar inte och just nu ser vi inte att hon behöver det. Sonen fick diagnosen ADHD för ungefär 1,5 år sedan. För honom har struktur och ordning alltid varit viktigt när han började skolan var det på en brittisk skola vi märkte att de tydliga reglerna passade honom bra. Ju äldre han blev desto mer eget ansvar lade skolan på honom. Men då fungerade det inte längre för honom; trots diagnosen förstod skolan inte riktigt vad han behövde hjälp med och därför bytte vi till en svensk skola. Här har han nu gått i snart ett år. Nu känner vi att nya skolan ser vår son och tar våra åsikter på allvar. Han får medicin och det gör också att det blir lättare för honom att ha energi över då skoldagen är slut. Han får precis som jag Ritalin och det fungerar bra. Nackdelen med just Ritalin är att man måste fylla på under dagen. För en tioåring är det inte alltid så lätt att komma ihåg att ta sin tablett vid lunch, men han vill klara det själv. Jag märker direkt när jag hämtar honom om han kommit ihåg eller inte. Han är enormt trött (hjärnan vill vila) och ofta rätt fysiskt överaktiv för att övertyga världen och sig själv att han är med och har koll. Det är då han kan råka slå till ett annat barn av misstag, ben och armar bara råkar flyga iväg (dock inte med flit) impulsiviteten märks mer tydligt. Min son är inte våldsam på något sätt, att råka Jag märker väldigt tydligt när medicinen går ur, det är lite som en enormt tung ljudmatta ramlar över mig. Då hör jag plötsligt alla ljud, alla samtal, allt går in utan filter och då påminns man om hur det var hela tiden innan jag fick medicin. Inte så konstigt att man var trött och i konstant kaos 20 barnbladet nr 3 juni 2013

Det finns enklare sätt att undvika pneumokocker

Det finns enklare sätt att undvika pneumokocker Det finns enklare sätt att undvika pneumokocker Till dig som har fått Prevenar 13 polysackaridvaccin mot pneumokockinfektioner, konjugerat, adsorberat, 13-valent Vad är pneumokocker? Pneumokocker är Sveriges

Läs mer

Medicin vid ADD/ADHD

Medicin vid ADD/ADHD Medicin vid ADD/ADHD Om mig och mottagningen 49 år, läkare 1994 Startade 2006 hemma i källaren, kv. Aftonstjärnan 5 medarbetare 800 diagnoser 250 medicineringar Personlig erfarenhet Kvällens föreläsning

Läs mer

Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera

Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera Strattera är indicerat för behandling av ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) hos barn (från 6 års

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

ADHD-behandling till barn; när, var och hur? Marcus Westin, BUP marcus.westin@akademiska.se

ADHD-behandling till barn; när, var och hur? Marcus Westin, BUP marcus.westin@akademiska.se 20110203 ADHD-behandling till barn; när, var och hur? Marcus Westin, BUP marcus.westin@akademiska.se ADHD I Uppsala län ca 65 000 barn Prevalens ADHD 4 % = 2 800 barn 2008 Pojkar:Flickor 5:1 (2-3:1) ADHD

Läs mer

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2 1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatrin. Fakta om. Adhd. Utredning och behandling. www.lg.se. En del av Landstinget Gävleborg

Barn- och ungdomspsykiatrin. Fakta om. Adhd. Utredning och behandling. www.lg.se. En del av Landstinget Gävleborg Barn- och ungdomspsykiatrin Fakta om Adhd Utredning och behandling www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg Allmänt Adhd är en förkortning av engelskans attention deficit/hyperactivity disorder, som brukar

Läs mer

Värt att veta om ADHD

Värt att veta om ADHD Sidan 1 Värt att veta om ADHD - förhållningssätt & strategier för personal Anna Backman Legitimerad psykolog ADHD-center, SLSO anna.backman@sll.se Sidan 2 Översikt 1. Diagnosen ADHD 2. Vad innebär svårigheterna?

Läs mer

Accepterar socialdepartementet att 1043 förgiftade barn och hundratals skadeverkningar försvann ur Socialstyrelsens utredning?

Accepterar socialdepartementet att 1043 förgiftade barn och hundratals skadeverkningar försvann ur Socialstyrelsens utredning? Till: Socialminister Göran Hägglund Kopia: Socialstyrelsen, Media 22 juli 2014 Socialstyrelsens uppdrag om ADHD-behandling Accepterar socialdepartementet att 1043 förgiftade barn och hundratals skadeverkningar

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som har ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid ADHD hos barn

Läkemedelsbehandling vid ADHD hos barn Läkemedelsbehandling vid ADHD hos barn Kerstin Malmberg, överläkare, med. Dr BUP Skärholmen Stockholm Läkemedelsbehandling av adhd hos barn och vuxna Socialstyrelsen Stöd för beslut om behandling Rekommendationer

Läs mer

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13 Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se Aspekter på stöd i skolan Skolan är en viktig skyddsfaktor inte minst för barn med funktionsproblem Men också

Läs mer

BUSA. Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD

BUSA. Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD BUSA Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD Vad är rimligt att monitorera? Det vi vet är verksamt i behandling Det vården själv anser viktigt Det som mäster förändring Vilka ska vara med och vilka

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Neuropsykiatri Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Diagnoser Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar avser diagnoser: 1. ADHD - med både hyperaktivitet och uppmärksamhetsstörning - med enbart hyperaktivitet

Läs mer

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Björn Kadesjö UPP-centrum, Socialstyrelsen, Stockholm och ö. l. Barnneuropsykiatri, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg, Björn

Läs mer

Anmärkning 1 Effekt över tid: Strattera jämfört med Metylfenidat

Anmärkning 1 Effekt över tid: Strattera jämfört med Metylfenidat www.lilly.se Eli Lilly Sweden AB Gustav III:s boulevard 42 Box 721, SE-169 27 Solna Tel +46 (0)8 737 88 00 Fax +46 (0)8 618 21 50 Solna 2014-01-22 Angående anmärkning från IGM, initiativärende Dnr W1469/13

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som lider av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

2014-10-13 Sidan 1. ADHD hos vuxna. ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL

2014-10-13 Sidan 1. ADHD hos vuxna. ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL 2014-10-13 Sidan 1 ADHD hos vuxna ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL Innehåll Korta fakta om ADHD Svårigheter i vardagen Utredning, diagnostik Behandling och stöd Modediagnos eller kärt barn med många

Läs mer

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Koncentrationssvårigheter Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Koncentrationssvårigheter vad är det? 2. Olika typer av koncentrationssvårigheter 3. Typiska problem

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionshinder

Neuropsykiatriska funktionshinder Neuropsykiatriska funktionshinder Kerstin Arnsvik-Malmberg Överläkare Med.dr BUP Skärholmen Innehåll Vad är ADHD och Autismspektrumtillstånd och hur känns det igen hos barn och ungdomar/vuxna? Behandlingsstrategier

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

2013-12-04. Angående rutiner för urinscreening vid centralstimulerantiabehandling vid ADHD

2013-12-04. Angående rutiner för urinscreening vid centralstimulerantiabehandling vid ADHD 1 2013-12-04 Angående rutiner för urinscreening vid centralstimulerantiabehandling vid ADHD För det första vill vi be om ursäkt för att man vid informationen har talat om att Socialstyrelsen har ställt

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

adhd Kunskapsakuten/ Kunskapsakuten ger dig allt från en repetition av basfakta till spaning vid forskningsfronten. Varsågod!

adhd Kunskapsakuten/ Kunskapsakuten ger dig allt från en repetition av basfakta till spaning vid forskningsfronten. Varsågod! Kunskapsakuten/ Genetiska faktorer orsakar upp till 80 procent av all adhd. Andra orsaker är relaterade till rökning, alkohol- eller narkotikaintag under graviditeten, för tidig förlossning och komplikationer

Läs mer

1. Diagnosen ADHD. Barn och ungdomar med ADHD. Översikt av föreläsningen

1. Diagnosen ADHD. Barn och ungdomar med ADHD. Översikt av föreläsningen 1 Barn och ungdomar med ADHD Översikt av föreläsningen 1. Diagnosen ADHD 2. Hur vanligt är det? 3. Flickor och pojkar 4. Vad innebär svårigheterna? 5. Förklaringsmodeller 6. Hur diagnostiseras ADHD hos

Läs mer

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST) Disposition Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Vilka diagnoser? Vad är diagnoserna? Hannah Jakobsson, leg. psykolog, Cereb Prevalens Behandlingsmöjligheter Vad kan primärvården

Läs mer

Flickor med ADHD och AST Göteborg 18.9. 2012 Svenny Kopp, överläkare, med.dr Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg

Flickor med ADHD och AST Göteborg 18.9. 2012 Svenny Kopp, överläkare, med.dr Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Flickor med ADHD och AST Göteborg 18.9. 2012 Svenny Kopp, överläkare, med.dr Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg 1 Varför fokusera på flickor med ADHD och aumsmspektrumstörning? Vanliga Mllstånd

Läs mer

Namn Form Styrka Förp. Varunr NPL förp.-id AIP (SEK) AUP (SEK) Elvanse Vuxen. Kapsel 30 mg 30 st 122362 20140506100034 675,00 735,50 Elvanse Vuxen

Namn Form Styrka Förp. Varunr NPL förp.-id AIP (SEK) AUP (SEK) Elvanse Vuxen. Kapsel 30 mg 30 st 122362 20140506100034 675,00 735,50 Elvanse Vuxen BESLUT Datum Diarienummer 2015-09-03 1 (7) SÖKANDE Shire Sweden AB Svärdvägen 11D 182 36 Danderyd SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar att

Läs mer

Lindrig utvecklingsstörning

Lindrig utvecklingsstörning Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs

Läs mer

Frågor och svar om smärtlindring

Frågor och svar om smärtlindring Frågor och svar om smärtlindring M-PRO-05-PAIN-002-ALK-ELIXIR Pfizer AB. Telefon 08-519 062 00. Fax 08-519 062 12. www.pfizer.se Information till dig som har fått Dolcontin (morfinsulfat) Ansvarig läkare...

Läs mer

Förskrivning av centralstimulerande läkemedel vid adhd

Förskrivning av centralstimulerande läkemedel vid adhd Förskrivning av centralstimulerande läkemedel vid adhd Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

SFBUPs ADHD riktlinjer. BUP kongressen 2015 Presentation av remissversionen Lars Joelsson, ordförande i SFBUP

SFBUPs ADHD riktlinjer. BUP kongressen 2015 Presentation av remissversionen Lars Joelsson, ordförande i SFBUP SFBUPs ADHD riktlinjer BUP kongressen 2015 Presentation av remissversionen Lars Joelsson, ordförande i SFBUP Arbetsgrupp Kerstin Malmberg, specialist i barn och ungdomspsykiatri och med.dr. Marcus Westin,

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5

Läs mer

Möjliga framtidskällor och framtidstjänster i SIL. Birgit Eiermann, farm Dr., SIL birgit.eiermann@inera.se 1

Möjliga framtidskällor och framtidstjänster i SIL. Birgit Eiermann, farm Dr., SIL birgit.eiermann@inera.se 1 Möjliga framtidskällor och framtidstjänster i SIL Birgit Eiermann, farm Dr., SIL birgit.eiermann@inera.se 1 SIL - hålla koll på läkemedel 2 SIL en läkemedelskälla för livet 3 Nya SIL tjänster Interaktioner

Läs mer

Ökad kunskap för bättre stöd inom ADHD. Prof em Lars Jacobsson

Ökad kunskap för bättre stöd inom ADHD. Prof em Lars Jacobsson Ökad kunskap för bättre stöd inom ADHD Prof em Lars Jacobsson Antal personer (alla åldrar) som får läkemedel mot ADHD 60000 50000 40000 30000 Läkemedel mot ADHD 20000 10000 0 1985 1990 1995 2000 2005

Läs mer

Underlag för beslut i omprövningen av ADHD-läkemedel

Underlag för beslut i omprövningen av ADHD-läkemedel Underlag för beslut i omprövningen av ADHD-läkemedel Besluten i omprövningen av ADHD-läkemedel offentliggjordes den 10 september 2014. Detta underlag beskriver den situation som rådde inför nämndens beslut.

Läs mer

Flickor med ADHD Läkarstämman Stockholm 30.11.05 Svenny Kopp Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg

Flickor med ADHD Läkarstämman Stockholm 30.11.05 Svenny Kopp Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg Flickor med ADHD Läkarstämman Stockholm 30.11.05 Svenny Kopp Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg 1 Historia 1979 J. Kashani 1990 A. James & E. Taylor 1996 E. Arnold 1997 M. Gaub & C. Carlson

Läs mer

Peder Rasmussen, docent och överläkare Barnneuropsykiatriska vårdenheten Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg

Peder Rasmussen, docent och överläkare Barnneuropsykiatriska vårdenheten Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg Peder Rasmussen, docent och överläkare Barnneuropsykiatriska vårdenheten Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg HÄLSODEKLARATIONEN Har du ADHD, ADD, DAMP, autismspektrumtillstånd (till exempel

Läs mer

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta Information till första linjen Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta ÖVERENSKOMMELSE VID MISSTANKE OM PSYKISKT FUNKTIONSHINDER HOS BARN OCH UNGA

Läs mer

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm Akutpsykiatrisk vård Akutpsykiatriska bedömningar och diagnossättning Missbrukets fysiologi behandling och risker med abstinens! Suicidriskbedömning hur kan du bedöma hur allvarligt det är? Samtalsteknik

Läs mer

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations 2014-11-12 Monica Jonsson, Tua Bardosson Syftar till att hitta hela gruppen av tidigt

Läs mer

Att samarbeta kring barn och ungdomar med ADHD

Att samarbeta kring barn och ungdomar med ADHD Att samarbeta kring barn och ungdomar med ADHD Agneta Hellström Sinus AB www.sinus.se 121122 Agneta Hellström 1 Om samarbete 121122 Agneta Hellström 2 Varför behöver vi samarbeta kring barn med ADHD? Barn

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Glucosamine ratiopharm

Glucosamine ratiopharm Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros Observera! Använd inte Glucosamine ratiopharm: om du är allergisk mot skaldjur (eftersom glukosamin utvinns ur skaldjur) om

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova?

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? I natt pirrar det i benen på alltför många svenskar. Få känner till att obehagskänslorna inne i benen kan vara ett sjukdomstillstånd, Restless Legs Syndrom

Läs mer

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Lund 2013-06-03 Lena Nylander, överläkare, med dr Psykiatri Skåne lena.nylander@skane.se Lena Nylander 2013 1 Sårbarhet för psykisk sjukdom Vuxna

Läs mer

Benjamin och Mona Andersson har kämpat mycket tillsammans med skrivning och läsning. Man måste tro på sitt barn, säger Mona.

Benjamin och Mona Andersson har kämpat mycket tillsammans med skrivning och läsning. Man måste tro på sitt barn, säger Mona. Benjamin och Mona Andersson har kämpat mycket tillsammans med skrivning och läsning hemma. Man måste tro på sitt barn, säger Mona. Lättare att Text: Liselotte Rönnholm, Eva Olsson Foto: Per Johansson,

Läs mer

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet Nationell konferens barn som anhöriga 2013-09-14 Ole Hultmann, Fil. lic, doktorand vid Psykologiska institutionen,

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

adhd Kort om hos vuxna

adhd Kort om hos vuxna Kort om adhd hos vuxna Socialstyrelsen Läkemedelsverket Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Statens beredning för medicinsk utvärdering Folkhälsomyndigheten Kort information om adhd hos vuxna Den här

Läs mer

Utvecklings- och neuropsykiatriska störningar

Utvecklings- och neuropsykiatriska störningar 1078 Utvecklings- och neuropsykiatriska störningar Henrik Pelling, BUP-kliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala Susanne Bejerot, Norra Stockholms psykiatri, Stockholm Inledning Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

ADHD och enures. ADHD - kärnsymtom. Mats Johnson Barnneuropsykiatri (BNK) Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus

ADHD och enures. ADHD - kärnsymtom. Mats Johnson Barnneuropsykiatri (BNK) Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus ADHD och enures Mats Johnson Barnneuropsykiatri (BNK) Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus ADHD - kärnsymtom Ouppmärksamhet Överaktivitet Impulsivitet Kriterier för ADHD enligt DSM-IV DSM-IV American

Läs mer

Fakta om tuberös skleros (TSC)

Fakta om tuberös skleros (TSC) Fakta om tuberös skleros (TSC) Tuberös skleros är en medfödd genetisk sjukdom som karaktäriseras av tumörliknande förändringar i hjärnan och olika organ i kroppen. Förändringarna kan vara allt från små

Läs mer

Concentration Deficit Disorder Rusell A. Barkley 2014

Concentration Deficit Disorder Rusell A. Barkley 2014 Concentration Deficit Disorder Rusell A. Barkley 2014 Sammanfattning av ett faktablad baserat på ett kapitel ur boken Attention Deficit Hyperactivity Disorder: A Handbook for Diagnosis and Treatment (4th

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 25 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 DSM 5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) En handbok för psykiatrin, som innehåller

Läs mer

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt 12 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.45 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 Marie Adolfsson

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

Till BVC-personal: Frågor & svar. om pneumokockinfektion. Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner

Till BVC-personal: Frågor & svar. om pneumokockinfektion. Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner Till BVC-personal: Frågor & svar om pneumokockinfektion Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner Hej! Det här är en broschyr från Wyeth om Prevenar pneumokockvaccin. Här har

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I

Läs mer

Nacksmärta efter olycka

Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10.000-30.000 personer i Sverige av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer när man sitter i en bil

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

Neuropsykiatriska Vuxenteamet (NeuroVux)

Neuropsykiatriska Vuxenteamet (NeuroVux) Neuropsykiatriska Vuxenteamet (NeuroVux) Ett samarbete primärvården och vuxenpsykiatrin Tillhör Vuxenhabiliteringen, en primärvårdsverksamhet Började ta emot remisser från NLL den 3 maj 2010 En strid ström

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

Medicinering av barn vid OCD

Medicinering av barn vid OCD Texten är fritt översatt från http://www.ocfoundation.org/what-is-ocd.html Medicinering av barn vid OCD När ska man överväga att medicinera barn med OCD? Medicinering ska bara övervägas när barnet upplever

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Medfödd hypotyreos. 24 frågor och svar

Medfödd hypotyreos. 24 frågor och svar Medfödd hypotyreos 24 frågor och svar Författare Jan Alm och Annika Janson Barnläkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus och Barnens sjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset 2 Vad är medfödd hypotyreos?

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Delområden av en offentlig sammanfattning

Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Översikt av sjukdomsepidemiologin Uppmärksamhetsstörning med hyperaktivitet (ADHD; Attention Deficit Hyperactivity Disorder) innebär att man har svårt

Läs mer

Kerstin Malmberg Överläkare Med. dr BUP Skärholmen Stockholm E-post kerstin.arnsvik-malmberg@sll.se

Kerstin Malmberg Överläkare Med. dr BUP Skärholmen Stockholm E-post kerstin.arnsvik-malmberg@sll.se ADHD Attention Deficit Hyperactivity Disorder Kerstin Malmberg Överläkare Med. dr BUP Skärholmen Stockholm E-post kerstin.arnsvik-malmberg@sll.se Historisk översikt över benämningen av symptombilden vid

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen

Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen 1 Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen Kyriaki Kosidou, överläkare i psykiatri, med. Dr Psykisk Hälsa, Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) 2 1. Hur ser situationen ut i Sverige idag? 2. Vad

Läs mer

Antibiotikafri kombinations behandling mot akne

Antibiotikafri kombinations behandling mot akne Antibiotikafri kombinations behandling mot akne Adapalen + Bensoylperoxid = Många ungdomar upplever en sämre självkänsla på grund av sin akne 8 av 10 ungdomar drabbas av akne 1 Var tredje ungdom behöver

Läs mer

Nyligen tillblandad ersättning i flaska kan antingen värmas i vattenbad eller i flaskvärmare.

Nyligen tillblandad ersättning i flaska kan antingen värmas i vattenbad eller i flaskvärmare. Tillredning av ENFAMIL A.R. 1. Tvätta händerna noga med tvål och vatten före tillredning av ersättningen. Rengör och koka flaskor, nappar, lock och andra tillbehör minst 1 min. 2. Koka vattnet minst 1

Läs mer

Sömnstörningar hos barn - nytt kunskapsdokument från Läkemedelsverket

Sömnstörningar hos barn - nytt kunskapsdokument från Läkemedelsverket Tjänsteställe, handläggare Datum Sida Karin Öhlén 2015-05-05 1(5) Läkemedelsenheten Sömnstörningar hos barn - nytt kunskapsdokument från Läkemedelsverket Sedan 2011 har Läkemedelsverket haft ett regeringsuppdrag

Läs mer

En broschyr om Tvångssyndrom

En broschyr om Tvångssyndrom En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.

Läs mer

MIGRÄN. Medicinska riktlinjer. remissversion. Terapigrupp Neurologi Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner

MIGRÄN. Medicinska riktlinjer. remissversion. Terapigrupp Neurologi Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner MIGRÄN Medicinska riktlinjer remissversion Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner Bakgrund Mer än en av tio personer har migrän Många som söker vård har haft upprepade migränanfall med otillräcklig nytta

Läs mer

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling Utbildningsdag 1 februari 2008 Läppstiftet konferens, Göteborg Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling vid demenssjukdom - för distriktsläkare och specialister i allmänmedicin Hur ser sjukdomsförloppet

Läs mer

Utredning och diagnostik av adhd

Utredning och diagnostik av adhd Utredning och diagnostik av adhd hos vuxna Denna broschyr vänder sig till dem inom hälso- och sjukvården som har till uppgift att utreda och diagnostisera vuxna med frågeställning adhd. En mer uttömmande

Läs mer

BESLUT. Datum 2010-06-07

BESLUT. Datum 2010-06-07 BESLUT 1 (5) Datum 2010-06-07 Vår beteckning SÖKANDE ORPHAN EUROPE NORDIC AB Banérgatan 37 115 22 Stockholm SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar

Läs mer

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn ett utvecklingspsykiatriskt perspektiv Harald Sturm, barnpsykiater och barnneurolog Eric Zander, psykolog och doktorand Utvecklingspsykiatrisk enhet

Läs mer

Sömnstörningar hos barn. Bruno Hägglöf Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet

Sömnstörningar hos barn. Bruno Hägglöf Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet Sömnstörningar hos barn Bruno Hägglöf Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet Kunskapsdokument från Läkemedelsverket 2014, under tryckning Arbetsgrupp med barnläkare, allmänläkare, barnpsykiatriker,

Läs mer

Sammanfattning av statistikuppgifter

Sammanfattning av statistikuppgifter Bilaga 1-10 Sammanfattning av statistikuppgifter Sammanfattning av statistik För att tidigt identifiera de barn och unga 0-16 år som kommer och eller är i behov av extra stöd har en första inventering

Läs mer

När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet

När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet Lars Rönnbäck och Birgitta Johansson Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin Svårt att fatta Jag har inget minne av själva smällen, jag trodde länge att jag

Läs mer

www.potenslinjen.se Frågor och svar för dig som har fått ett recept på VIAGRA (sildenafil) Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.

www.potenslinjen.se Frågor och svar för dig som har fått ett recept på VIAGRA (sildenafil) Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer. VIA20140116PSE02 www.potenslinjen.se Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Frågor och svar för dig som har fått ett recept på VIAGRA (sildenafil) Du har fått ett recept på Viagra,

Läs mer

Svårt att få tag på adhd-mediciner

Svårt att få tag på adhd-mediciner Stockholm 3 september 2014 Sammanfattning av apoteksenkäten Svårt att få tag på adhd-mediciner För fem år sedan avreglerades apoteken. Det har skapat många nya apotek, men servicen och tillgången på mediciner

Läs mer

Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder.

Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder. Föräldra KRAFT Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder. P E R S O N A L F O L D E R Barn behöver föräldrar.

Läs mer

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa 2. DIAGNOSTIK Definition Diagnostiska system Problem och utveckling Definition: Med ätstörning avses en ihållande störning i ätbeteende, som påtagligt försämrar fysisk hälsa eller psykosocialt fungerande.

Läs mer

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Läkemedel Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Vad har läkemedel tillfredsställt? God hälsa Sjukdomar och infektioner Droger Cancer, Alzheimer, AIDS

Läs mer