Arbeten. I Malmö var det lönsamt att tillverka och handla med jordbruksprodukter, textilier och

Transkript

1 Arbeten Malmö - en knutpunkt Malmö har i närmare 150 år varit en av Skandinaviens största industri- och handelsstäder. kosten förbättrats, att det varit fred i landet länge, samt att det nu fanns vaccin mot smittkoppor, som tidigare tagit många liv. Men samtidigt som människorna blev fler, minskade jobben inom jordbruket. Det behövdes färre händer för det dagliga arbetet på gods och herresäten, som blev allt mer rationella och använde allt mer teknik. Samtidigt som jordbrukets skördar blev större och mer lönsamma, ökade fattigdom och svält. Många flyttade från de skånska byarna på grund av dåliga löner och arbetslöshet. De flyttade till städerna och hoppades hitta arbete. Sockerfabriken i Arlöv, Foto: Otto Ohm/ Malmö Museer/ IBL Bildbyrå. Under den tidiga industrialiseringen hade Malmö flera fördelar gentemot andra skånska samhällen: läget, en teknologisk utveckling, samt ett mycket kommersiellt stadsliv. Genom stadens borgare, med Frans Suell i spetsen, hade Malmö från 1775 en bra hamn att använda för import och export, något som hade stor betydelse för stadens utveckling som sydsvensk knutpunkt för handel och tillverkning. Sedan 1700-talet fanns också en stor hantverkstillverkning vilket sannolikt påverkade industrialiseringen, som tog fart framför allt under andra hälften av 1800-talet. Den industriella utvecklingen i regionen drevs på av stadens affärsmän. Flera av dem var dessutom godsägare, vilket ledde till en tydlig koppling mellan framställning, förädling och försäljning av jordbruksprodukter talets industriella armé Viktigt för utvecklingen var förstås arbetarna. De affärsmän som började bedriva större tillverkning under 1800-talets andra hälft hade ett stort befolkningsöverskott runt Malmö att använda som arbetskraft. Antalet människor på landsbygden som nådde vuxen ålder hade nämligen ökat. Det berodde framför allt på att Mikaeliflyttning - ett flyttlass på landsvägen mellan Trelleborg och Malmö, 24/ Foto: Otto Ohm/ Malmö Museer/ IBL Bildbyrå. Från handelstraditioner till industriell explosion Tiden mellan 1775 och 1850 var ett politiskt hårt kontrollerat skede i Malmös ekonomiska historia. All viktig handel sköttes enligt regler där kungen och riksdagen gav utvalda företagare monopol på vissa verksamheter. Det kunde handla om allt från socker till kanoner och export av ekplankor. Med 1846 års fabriks- och hantverksordning avskaffades skråväsendet och 1848 kom den första aktiebolagslagen i Sverige. Men ända fram till 1895 krävdes en kunglig tillståndsprövning för att etablera företagsverksamhet i aktiebolagsform i Sverige. I Malmö var det lönsamt att tillverka och handla med jordbruksprodukter, textilier och Arbeten 1

2 tobak. Ända sedan 1700-talet var tobakstillverkningen viktig för stadens ekonomi. Centrum för tillverkningen låg på Västergatan, bara något kvarter från havet. Tillverkningen var hantverksmässig. Kvinnor arbetade inom tobakstillverkningen för att de var billigare att avlöna än männen. Och man tyckte att de var mindre bråkiga och mer noggranna. Närmare hälften av dem som arbetade i Malmös tobaksfabriker var barn. Förutom att vara den absolut billigaste arbetskraften var det lätt att få tag på arbetsvilliga Cementa Foto: Andreas Nilsson/ Malmö Museer. som var tvingade att försörja sig själva. barn. Det fanns mängder av föräldralösa barn Tillverkning av tobak var knuten till ägandet av jordbruksmark. Odlingarna låg ofta nära fabriken och lönsamheten var mycket stor. En av dem som mer än väl lyckades att förvalta sitt kapital från arv och tobak var Frans Henric Kockum. Under och 1850-talen investerade han sina tobakspengar i en mekanisk verkstad, Kockums, som blev stadens största verkstads- och varvsindustri. Förutom Kockums satsade Frans Henric på flera företag och ägde stora andelar i bland annat kalk- och tegelbruket i Lomma, sockerbruket i Arlöv, Cementa i Limhamn och textilindustrin i Malmö. Hela Sverige mekaniserades. Och Malmö expanderade som storstad, med ett ben i jordbruket och ett i stadslivet. De stora produktionsanläggningarna växte upp som svampar ur jorden strax intill bostäder, affärer och gator. Någon stadsplanering var det inte tal om utan utvecklingen berodde snarare på ökade investeringsmöjligheter för den som hade en bit mark. Bland stadens orädda affärsmän fanns en klipparmentalitet som drev på. Kockums etablerade sig 1840 på ärvd jordbruksmark vid dagens Davidhalls torg i Södra Förstaden. Där tillverkades allt från jordbruksredskap till järnvägsvagnar, någon karusell och mängder av husgeråd. Tillverkningen krävde stor personal och arbetet var tyngre än i tobaksindustrin. Därför anställdes mest män. De mekaniska verkstäderna var inte unika för Malmö. De fanns i nästan varje liten skånsk bondby för att möta behovet av moderna hjälpmedel. Men när Södra stambanan mellan Malmö och Lund öppnande 1856 präglades Malmö allt mer av den verkstadstekniska industrin. SJ etablerade sig i staden och järnvägen blev snabbt mycket viktig för Malmö. Malmö - Sydsveriges största industristad På 1870-talet blev Malmö landets tredje största stad. En placering som Malmö lyckats behålla sedan dess. Här märktes industrialiseringen överallt, till ytan, på invånarantalet och antalet arbetstillfällen. Malmö Yllefabrik, tidigt 1900-tal. Foto: Nils Jönsson/ Malmö Museer. Malmös varvs- och cementindustri kom igång på 1870-talet. Limhamn närmade sig utvecklingen i Malmö genom sin cementframställning. Ångmaskinen gav kraft på de större arbetsplatserna. Med hjälp av den kunde fler människor hållas i arbete samtidigt. Arbeten 2

3 Ångmaskinen gav el, pumpade vatten, höll lokalerna varma och kraften kunde fördelas över en stor yta. Nu kunde man koppla hundrafemtio symaskiner till en ångmaskin i stället för en eller tio som tidigare. Detta innebar att arbetet specialiserades och att allt fler människor gjorde samma sak. Textilindustrin låg främst i denna utveckling. Malmö yllefabrik och Manufakturaktiebolaget blev inte bara Malmös största arbetsplatser utan också de viktigaste textiltillverkarna i Sverige bodde personer i Malmö. 75 år tidigare var antalet blygsamma Ökningen hängde framför allt samman med näringslivets tillväxt samt att det fanns mycket pengar i stadens banker. Detta var en följd av jordbrukets lönsamhet och mycket förmånliga skatteregler. Den tekniska utvecklingen och den ekonomiska förbättringen gjorde att fastighetsproduktionen och byggsektorn växte, med företag som Skånska Cementgjuteriet i spetsen. De nya företagen hade lätt att hitta personal. Det fanns en hel industriell armé att välja ur. Fattiga människor från landsbygden som upplevde dåtidens fabriksgolv och byggarbetsplatser som goda arbetsmiljöer i förhållande till att svälta på landsbygden. Alternativen var ofta få: Emigrera till Amerika eller att flytta till storstaden Malmö. Det fanns också en annan inflyttning: Affärsmän och rika människor som många gånger kom med erfarenheter och kunskap. Textil-, konfektyr- och varvsindustrin drog nytta av dessa människor. Hemmamarknaden Malmöföretagen skapade snabbt en stor hemmamarknad för sina produkter. Framförallt lyckades tobaks-, textil-, cement-, gjuteri- och verkstadsindustrin möta suget efter billiga varor. Från 1890-talet följde en stark industriperiod i Malmös historia. Fabrikerna behövde mer och mer folk och nu började även kvinnorna komma in. Många arbetsgivare föredrog kvinnlig arbetskraft. Kvinnor var oftast billigare att anställa än män och kända för att arbeta mycket hårt. Inom textilindustrin som länge var stadens största näring arbetade mest kvinnor. Brödutdelning i Folkets park, Foto: Esther Holst/ Malmö Museer. Denna industriella perioden varade långt in på 1900-talet och nådde sin höjdpunkt under 1960-talet. Lönerna steg för alla i Sverige, framförallt för kvinnorna, och välståndet ökade i hela Västeuropa. I Malmö märktes detta länge genom att man hade landets lägsta kommunalskatt. Servicesektorn och byggandet växte i början på 1900-talet. Stadslivet fylldes av butiker, frisörer, reparatörer, renhållning och krogar. Det var oftast mer säkert att arbeta inom servicesektorn än inom industrin eftersom servicen snabbt blev mycket viktig för stadens liv. Inom industrin var det mer osäkert och många blev utan jobb. Men trots konjunkturförändringarna och nationella och internationella kriser fortsatte industrisamhällets utveckling. Det var lönsamt att stå utanför internationella konflikter. Första världskriget innebar små förändringar för Malmös del i jämförelse med övriga Europa. Trots det var tillvaron för arbetarklassen i Malmö knappast något att drömma om. Svält var vanligt och priserna på livsmedel och boende åkte berg- och dal- Arbeten 3

4 Malmö strumpfabrik Foto: Otto Ohm/ Malmö Museer. bana på grund av inflation och kraftiga lågkonjunkturer. Livsmedelskvalitén sjönk på grund av råvarubrist. Trångboddheten ökade kraftigt i Malmös arbetarkvarter. Folk hungersstrejkade och missnöjet grodde i Malmös växande arbetarklass. Det var dystra tider för många, men lönerna från tiden innan kriget återställdes snabbt efter krigsslutet. Arbetstiden förkortades samtidigt till 8 timmar per dag och 48 timmars arbetsvecka infördes redan föddes tankar om arbetsdelning och tempoarbete, höjda löner och löneutjämning. Idéer som arbetarrörelsen snabbt tog till sig och gjorde till sina. Precis som i hela Sverige utvecklades en samförståndspolitik i förhållande till den ekonomiska makten och storföretagen i Malmö. En anledning var politikernas insikt om fördelarna med en ökad ekonomisk trygghet i landet i kombination med en ökad konsumtion. Det industriella samhället lyfte fram helt nya grupper och frågor i politiken. Det politiska ledarskapet cementerades i Malmö. Arbetarklassens sammansättning och sammanhållning var viktig i utvecklingen. Mellankrigstiden - en brytningstid Inom industrin skedde bara små förändringar under mellankrigstiden. Antalet arbetare ökade i verkstadsindustrierna samtidigt som de minskade i textil- och livsmedelsindustrin. Detta fortsatte under hela perioden. Livsmedelsindustrin var som mest lönsam fram till åren före andra världskriget. Mellankrigstiden var en brytningstid mellan gammalt och nytt i politik, boende, levnadsstil och ekonomi och 1930-talens kristider och depression drabbade Malmö hårdare än andra delar av landet. Det mullrade bland Malmös täta led av närmast utfattiga arbetare. De revolutionära tendenserna kokade under ytan och det politiska landskapet förändrades rejält, både lokalt och nationellt. Tio år efter att männen fått allmän rösträtt fick alla kvinnor 1921 rösta för första gången. Men redan 1919 skrevs den politiska kartan om för Malmös del. Då övertog det Socialdemokratiska Arbetarepartiet, med muraren Nils Persson i spetsen, makten i kommunfullmäktige. Men den industriella expansionen påverkas väldigt lite av att politiken ändrade färg. Istället Arbetslöshetsräkning på Folkets hus i Malmö, Foto: Otto Ohm/ Malmö Museer/ IBL Bildbyrå. Många lockades till Malmö under och efter första världskriget, inte bara från Sverige utan även från andra länder. Men arbetstillfällena ökade inte i samma takt. Byggandet av nya bostäder stannade av och bostadspriserna blev högre. Många fick bo i nödbostäder och det gjorde att klyftorna mellan människor ökade. Åtskillnaden mellan fattiga och rika blev allt tydligare, allt klarare. Rationaliseringar inom de stora industrierna innebar att nya jobb skapades i nya branscher som krävde nya kunskaper. Förändringar som spred oro. Malmö var överbefolkat. Det var konkurrens om jobben och om själva Arbeten 4

5 utrymmet. Staden blev snabbt sliten. De styrande i Malmö tänkte inte mycket på förgiftade vattendrag, giftig rök och bullrande fabriker. Många fabrikanter bodde dessutom i anslutning till sina intressen. En patriarkal anda inverkade troligen på deras val av boende och dåtidens syn på natur, kultur och boende var annorlunda än idag. Det moderna Malmö Trots att tillväxten i Sverige bitvis var skakig under de första 45 åren av 1900-talet så gick spillror efter kriget. Det gick bra för textilindustrin och bristen på kvinnlig arbetskraft blev stor i Malmö. Detta gjorde att stadens kvinnor fick höjda löner och bättre arbetsförhållanden. Samma utveckling gällde i verkstadsindustrin som under andra världskriget tjänade mycket pengar på stora beställningar från försvaret. Arbete en självklarhet i Malmö Verkstads- och varvsindustrins stora export och behovet av konsumtionsvaror hemma ledde till en ekonomisk uppgång i Malmö vid talets slut. Antalet anställda inom textil-, konfektions och läderindustrin nådde rekordnivåer. Det fanns ingen brist på arbete i Malmö. Men stadens utveckling var hotad, menade man, eftersom det ledde till stora Kvarteret Kronprinsen, Foto: Georg Oddner/ Malmö Museer. det riktigt bra för Malmö. Allt fler tjänstemän anställdes och påverkade arbetsmarknaden mer och mer. Men det gick snart inflation i tjänstemän gick det cirka 12 arbetare på en tjänsteman var siffran nere i fem arbetare på en tjänsteman. Industrisamhället blev allt starkare nådde sin topp under 1960-talet. Malmö växte både till yta och innehåll. Flera av de mindre samhällena strax utanför staden slukades av den allt större kommunen. Det var en medveten storstadspolitik som bedrevs i hela Sverige. På 1960-talet började allt fler få sin lön av kommunen som fortfarande kunde beskatta både företagens vinster och kommunens arbetstagare. Malmös industrier stormade fram till en helt ny nivå av produktion och lönsamhet eftersom de europeiska industrierna låg i Katja of Sweden Foto: Georg Oddner/ Malmö Museer. löneökningar. I Malmö var det framför allt textil- och konfektionsindustrin, den så kallade teko-industrin, som drev på. Typiskt för tekoindustrin var att där arbetade mest kvinnor, att arbetsuppgifterna utfördes på ackord och att varorna producerades för den inhemska marknaden. Det krävdes ofta inga särskilda förkunskaper för att börja på en textilfabrik. Arbetskraften var det man kallar okvalificerad. Teko-företagen var den första och Arbeten 5

6 största näringen att anställa invandrare. Men högkonjunkturen stannade av för tekooch livsmedelsindustrin under 50-talet då Europa återhämtat sig från kriget. Nya affärsidéer innebar början till slutet för Malmös textil-, sko- och konfektionsindustri. Konkurrensen blev för hård. Industrin dog nästan helt under tiden fram till 1970 utom några få och mindre företag som lyckades överleva. Rekordåren i Malmö innebar en ny stadsmiljö. Genom detaljplaner, saneringsprogram och politisk insyn i byggbranschen gjordes stora förändringar i den äldre bebyggelsen och de gamla industrimiljöerna. Helt nya stadsdelar byggdes och byggbranschen blev mycket viktig för Malmös ekonomi. Det offentliga Malmö Perioden från 1960-talets mitt fram till talets oljekriser var början till slutet för Malmös industriella motor och ekonomi. Samtidigt satsade man på utbyggnad av den offentliga servicen. Flera nya, moderna skolor och ålderdomshem byggdes och barnomsorgen växte snabbt. Antalet anställda inom kommunen ökade kraftigt: från till Den offentliga sektorn satte många i arbete, men samtidigt förstärktes arbetsdelningen mellan män och kvinnor. Bakom Triangeln Foto: Georg Oddner/ Malmö Museer Utbyggnaden av det offentliga Malmö fortsatte minst lika intensivt under hela 70-talet. Det blev starten på det efter-industriella Malmö. Många tidigare lönsamma och privata företag inom textilindustrin och varvsindustrin förstatligades men företagen hade stora lönsamhetsproblem. De drevs vidare som gigantiska arbetsmarknadsåtgärder innan de under och 80- talen såldes ut eller avvecklades. Även byggbranschen drabbades av det försämrade ekonomiska läget. För byggindustrin i Malmö innebar det en halvering av antalet arbetstagare. Byggindustrin kunde inte heller dra nytta av det ekonomiska uppsvinget under högkonjunkturen som följde, då investeringar i branschen användes för spekulation i stället för byggande. Malmö stad valde under 1980-talet att avreglera och privatisera delar i sin verksamhet, vilket gjorde att den expansiva trenden bröts. Antalet anställda inom Malmö stad sjönk från år 1990 till cirka På 1980-talet avreglerades den svenska kapital- och valutamarknaden samtidigt som växelkursen för kronan inte var avreglerad. Detta innebar att spekulationen i ekonomin ökade och fastighetspriserna steg. I början på 1990-talet var det ekonomisk kris i Sverige och i Malmö försvann arbetstillfällen. Värst drabbades stadens unga med en arbetslöshet på 25 %. Kommunalrådet i Malmö kallade läget för ekonomisk härdsmälta och situationen gav nationellt eko. Förhållandet var inte fullt så otacksamt som politikerna gav sken av. Runt staden fanns kommuner med god ekonomi och skatteutjämningssystemet från 1995 innebar att Malmö fick del av subventioner framöver. Stadsbidragen fördubblades och staden undvek stora rationaliseringar av sin verksamhet. Malmö stad - den största arbetsgivaren Utflyttningen från Malmö ökade under och 80-talen. Många valde att bo i villa i de angränsande kommunerna framför stadens miljonprojekt och segregerade bostadsområden och höga skatter. Inpendlingen till Malmö ökade från 15 % 1970 till cirka 32 % Det var framför allt människor med jobb som valde att bo utanför Malmö och detta har fortsatt ända fram på 2000-talet låg inpendlingen på 19 % och utpendlingen på Arbeten 6

7 8,5 %. Det har inneburit att Malmös befolkning blivit äldre, fattigare och dyrare i drift än kringliggande kommuners invånare. Idag är Malmö kommun stadens största arbetsgivare med mer än anställda av vilka tre fjärdedelar är kvinnor. De arbetar framför allt inom skola, socialvård och omsorg. Malmö stad är också delägare i flera bolag, så som Malmö hamn, Sydvatten och Sysav. Inom kulturområdet har Malmö Stad satsat på Malmö Dramatiska Teater AB och Malmö Symfoniorkester AB. I regionen som helhet är Region Skåne den största arbetsgivaren med över anställda. En växande arbetsgivare är Malmö högskola med anställda och studenter. Det privata företagandet består framför allt av småföretagare. 75 % hade 2005 färre än 10 anställda. De stora tillverkningsindustrierna och företagen har valt att placera sin produktion i andra länder för att öka avkastningen. Under 2000-talet märks en viss tillväxt och återigen är byggsektorn pådrivande i utvecklingen. Malmö bygger igen. Dagens byggande både påverkar och påverkas av stadens politik, finanser och befolkning. I sin tur påverkar och påverkas Malmö av Sverige i övrigt, av Europa ja, av hela världen. En av de stora utmaningarna ligger i hur Malmö kan fortsätta att bygga och bevara en trygg plats för sina invånare, så att tidernas stad också kan framstå som framtidens stad. Arbeten 7