ISRN-nr IFRIC D21. Den nya intäktsredovisningen vid försäljning av fastigheter under produktion. Tobias Andersson Johanna Byberg.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ISRN-nr IFRIC D21. Den nya intäktsredovisningen vid försäljning av fastigheter under produktion. Tobias Andersson Johanna Byberg."

Transkript

1 ISRN-nr IFRIC D21 Den nya intäktsredovisningen vid försäljning av fastigheter under produktion Tobias Andersson Johanna Byberg Vårterminen 2008 Handledare: Arne Fagerström Redovisning/Ekonomprogrammet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling

2 Sammanfattning Entreprenaduppdrag är avtal som sträcker sig under lång tid, vilket medför en tidsmässig diskrepans mellan inkomst och utgift. Frågan blir när intäkter skall matchas med kostnader. Byggföretagens verksamhet karaktäriseras i dagsläget av entreprenaduppdrag och intäktsredovisningen i företagen har hamnat i hetluften på grund av en skrivelse som IFRIC publicerat. Skrivelsen D21 Real estate sales berör huruvida det är IAS 11 eller IAS 18 som skall vara vägledande vid intäktsredovisningen samt när en intäkt kan tas upp inom IAS 18. De förslag till vägledning i frågan som IFRIC har presenterat kan komma att påverka byggföretagens redovisning i framtiden. Uppsatsen studerar tre av de största byggföretagen i Sverige vilka är NCC, Peab och JM. Det empiriska materialet är dels insamlat från årsredovisningar från de aktuella företagen men främst genom personliga intervjuer med representanter från företagen samt med ansvarige för redovisningsfrågor på Svenskt Näringsliv. Uppsatsen visar på att dagens intäktsredovisning i byggföretagen främst sker enligt IAS 11, endast en liten del av intäkterna rapporteras enligt IAS 18. Dessutom är det praxis i Sverige att redovisa intäkter enligt IAS 18 vid avtalsdagen. IFRIC å andra sidan menar att den rätta dagen istället borde vara tillträdesdagen. Vidare anser IFRIC att färre kontrakt skall redovisas enligt IAS 11 och att IAS 18 skall användas istället. Detta skulle betyda att företagens redovisning skulle påverkas markant. Balansomslutningen skulle öka till följd av att vinsterna inte tillåts tas upp successivt. Resultatet skulle variera stort från år till år, beroende på när fastigheterna är färdigställda och kan vinstavräknas enligt IAS 18. Företagen är överlag mycket negativt inställda till IFRIC:s skrivelse. Syfte Syftet med uppsatsen är att beskriva och utvärdera vilken inverkan IFRIC D21 Real estate sales kommer att få på de studerade byggföretagens finansiella rapporter. Uppsatsen ämnar även beskriva innebörden med IFRIC D21. Nyckelord IFRIC D21, intäktsredovisning, byggföretag, IAS 11, IAS 18, IFRIC

3 Förord Vi vill framföra ett stort tack till de personer som på olika sätt har hjälp oss att nå målet och göra uppsatsen till något vi känner oss stolta över att presentera. Först och främst vill vi tacka de intervjupersoner som ställt upp och kommit med ovärderlig information, utan er hade uppsatsen varit omöjlig att skriva. Vi vill även tacka vår seminariegrupp och våra opponenter för kloka kommentarer och trevliga seminarietillfällen. Slutligen vill vi rikta ett tack till vår handledare Arne Fagerström för goda råd och vägledning. Tobias Andersson Johanna Byberg

4 Förkortningslista Förkortningslista EFRAG - European Financial Reporting Advisory Group IASB - International Accounting Standards Board IAS International Accounting Standard IFRIC - Financial Reporting Interpretations Committee IFRS- International Financial Reporting Standards

5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1. Inledning Periodiseringsproblem vid entreprenadkontrakt Bakgrund Problemdiskussion Frågeställning Syfte Avgränsning Metod Forskningsinriktningar inom redovisning Undersökningsmetodik Metod för datainsamling Intervjuer Scenarioavsnitt Trovärdighet Referensram Inledning referensram Föreställningsramen Grundläggande antaganden och kvalitativa egenskaper Intäkter enligt föreställningsramen IAS 11 Entreprenadavtal Ett eller flera uppdrag Successiv vinstavräkning IAS 18 Intäkter Tidpunkt för intäktsredovisning enligt IAS IFRIC D Entreprenadavtal enligt IFRIC D Försäljningskontrakt enligt IFRIC D Tidpunkt för intäktsredovisning inom IAS 18 vid fastighetsförsäljning ett förtydligande IAS 18 - återstående förpliktelser Teori Inledning teori... 24

6 Innehållsförteckning 4.2 Entreprenadkontrakt Intäkt Möjligheten att mäta värdet på tillgångar Existensen av en transaktion Huvudsaklig fullbordan av intjänandeprocessen Försäljningstillfället som grund Agentteorin Resultatutjämning Empiri Inledning empiri NCC Vad är ett entreprenadkontrakt, enligt NCC? Användningen av IAS 18 vid fastighets försäljning tankegångar i NCC Skrivelsen - åsikter från NCC om dess utformning och betydelse Peab Vad är ett entreprenadkontrakt, enligt Peab? Användning av IAS 18 vid fastighetsförsäljning tankegångar i Peab Skrivelsen åsikter från Peab om dess utformning och betydelse JM Vad är ett entreprenadkontrakt enligt JM Användning av IAS 18 vid fastighetsförsäljning tankegångar i JM Skrivelsen åsikter från JM om dess utformning och betydelse Svenskt Näringsliv Företagens nuvarande redovisning tankar och synpunkter från Carl-Gustaf Burén Skrivelsen synpunkter från Carl-Gustaf Burén Sammanfattning empiri Analys Dagens redovisning IAS 11 Entreprenadavtal Intäktsredovisning Möjligheten att mäta värdet på tillgångar... 62

7 Innehållsförteckning Existensen av en transaktion Huvudsaklig fullbordan av intjänandeprocessen Intäktsredovisning enligt IAS Motiv till dagens redovisning Företagens framtida redovisning ett scenario Den nya definitionen av ett entreprenaduppdrag Intäktsredovisning inom ramen för IAS Skrivelsen konsekvenser samt företagens troliga reaktioner Scenariot i siffror Slutdiskussion Hur ser intäktsredovisningen av fastighetsförsäljningen ut idag? Hur kommer intäktsredovisningen för de stora byggföretagen i Sverige att påverkas? Hur upplever företagen själva förtydligandet? Förslag till vidare forskning Metodkritik Referenslista Bilaga Bilaga Bilaga

8 Tabellförteckning Tabellförteckning Tabell 1: IASB:s kvalitativa krav på redovisningen Tabell 2: NCC:s omsättning fördelat på produkttyp Tabell 3: Fastigheter i NCC:s redovisning Tabell 4: Sammanfattning av NCC:s nuvarande redovisning av fastighetsförsäljning.. 38 Tabell 5: Peab:s omsättning fördelad på produkt typ Tabell 6: JM:s omsättning fördelad på affärssegment Tabell 7: Sammanfattning empiri Tabell 8: Belysande kommentarer kring skrivelsen Tabell 9: Skrivelsens inverkan Tabell 10: Redovisat resultat för de olika perioderna uppdelat på respektive scenario.. 77 Tabell 11: Balansomslutning uppdelat på respektive år och scenario Tabell 12 Sammanfattning av scenariot... 81

9 Inledning 1. Inledning Kapitlet är en introduktion till vad uppsatsen ämnar behandla. Det görs genom en övergripande bakgrund som följs av en mer preciserad problemdiskussion. Dessa två delar leder till uppsatsens frågeställningar och syfte. Kapitlet avslutas med ett avsnitt som rör uppsatsens avgränsningar. 1.1 Periodiseringsproblem vid entreprenadkontrakt Without revenues there are no earnings. Without earnings there is no enterprise. 1 (Hendriksen och Van Breda, 1992 s. 353) Ibland kan ett avtal som rör stora inkomst- och utgiftsposter sträcka sig över lång tid. Användare av finansiella rapporter har stort informationsintresse av dessa poster. Om ekonomiska händelser rapporteras för tidigt finns det en risk att de visar sig vara felaktiga. Om informationen däremot dröjer så länge att den är inaktuell när den väl publiceras har användaren kanske ingen nytta av den. Kärnfrågan blir en avvägning mellan relevans och tillförlitlighet. Ett entreprenaduppdrag är ett exempel på ett avtal som ofta sträcker sig över flera redovisningsperioder. Utgifter, ibland av betydande storlek, uppkommer kontinuerligt under kontraktets löptid. Informationsvärdet är högt, kontrakten har stor betydelse för bedömning av företagets framtida värdegenererande förmåga. I ett långsiktigt kontrakt uppstår en tidsmässig diskrepans mellan inkomst och utgift. Frågan blir när inkomsterna skall redovisas som intäkter och matchas med utgifterna som då blir till kostnader. (IFRS, 2007) De fyra stora byggföretagen 2 i Sverige hade år 2007 tillsammans en omsättning på Mkr SEK. Av denna summa kan cirka 91 procent relateras till entreprenadkontrakt av olika slag. Tre av byggföretagen ingår i uppsatsen NCC, Peab och JM. Verksamheten i byggföretagen kännetecknas av flera olika typer av aktiviteter, allt från uppförande av infrastruktur som vägar, broar, järnvägar till markarbeten och 1 Utan intäkter uppstår inga vinster. Utan vinster inget företag. 2 NCC, Peab, Skanska och JM 1

10 Inledning husbyggen. Bara inom fastighetssektorn sker ett flertal olika aktiviteter som uppförande av hotell, sjukhus, skolor och bostäder. Uppsatsen fokuserar på problematiken kring tidpunkten för redovisning av intäkter vid försäljning av fastigheter under produktion. 1.2 Bakgrund International Accounting Standards Board (IASB) är en oberoende normgivare när det gäller redovisningsfrågor. IASB:s uppgift är att i allmänhetens intresse utveckla och upprätthålla globala redovisningsstandarder, av hög kvalitet, som skall ge transparent och jämförbar information i de finansiella rapporterna. Utgångspunkten för arbetet är kapitalmarknaden och det är utifrån dess informationsbehov som redovisningsreglerna fastställs. IASB arbetar kontinuerligt med att revidera, eller utveckla tolkningar till dem, efter marknadens behov och utveckling. Detta arbete utförs av International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) som är ett organ inom IASB vars uppgift är att övervaka hur väl standarderna efterlevs. Syftet är att identifiera skillnader, eller uppenbara faror för framtida avvikelser, när det gäller hur redovisningsreglerna används och tolkas, allt för att skapa samstämmighet i den rådande redovisningen. (IASB, 2008) Begriplighet, relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet är krav som IASB ställer på den information som presenteras i finansiella rapporter. Om det uppfylls är sannolikheten hög för att de olika användarnas behov kommer att tillfredställas. Målet är att de finansiella rapporter som produceras utifrån International Financial Reporting Standards (IFRS) skall ge intressenter information om ett företags finansiella ställning och resultat. Informationen skall kunna fungera som ett underlag för användarna i olika ekonomiska beslut. I föreställningsramen 3 till IFRS nämns en rad olika intressenter som tar del av företagens finansiella rapporter. Den viktigaste intressenten är enligt IASB investerarna vilkas krav och behov är de mest centrala. Detta har att göra med kapitalmarknadens centrala roll i dagens ekonomiska situation. Företagens finansiering sker, de facto, framförallt på kapitalmarknaden och därmed är det viktigt att dessa parter får den information de behöver vid ett givet investeringsbeslut. (IFRS, 2007) En viktig del av informationen är företagets resultat för perioden. Uppsatsen koncentreras 3 De bakomliggande värderingar och antagande som redovisningsstandarderna grundas på 2

11 Inledning till den ena parametern i definitionen av resultatet nämligen intäkter. En ökning av det ekonomiska värdet under en redovisningsperiod till följd av inbetalningar eller ökning av tillgångars värde, eller minskning av skulders värde med en ökning av eget kapital som följd, förutom sådana ökningar av eget kapital som kommer av tillskott från ägarna (IFRS, 2007 s.19) Citatet är hämtat ur IASB:s föreställningsram och är definitionen av en intäkt. Frågorna om, när och till vilket värde en intäkt skall tas upp i redovisningen har alltid varit föremål för diskussion. De redovisningsstandarder som är aktuella för uppsatsen är International Accounting Standard (IAS) 18 Intäkter och IAS 11 Entreprenaduppdrag. Det finns en rad olika skillnader mellan dessa standarder. Den centrala skillnaden som behandlas i den här uppsatsen är tidpunkten för när intäkter skall tas upp i redovisningen. Inom entreprenaduppdrag kan intäkterna redovisas under kontraktets gång, det vill säga innan prestationen till sin helhet är fullgjord. Detta tillåts inte i IAS 18 där det första redovisningstillfället inträffar först efter det att prestationen är fullgjord och en väsentlig del av riskerna övergått till köparen. 4 (IFRS, 2007) Fram tills nyligen har detta fortgått utan större inverkningar, men nu har IFRIC identifierat ett ökat problem gällande dessa frågor. Detta har föranlett att skrivelsen IFRIC Draft 21 Real Estate sales utkommit. Avsikten med skrivelsen är att klargöra hur intäktsredovisning vid fastighetsförsäljning skall ske. Skrivelsen, i dess nuvarande form, tar upp två problemområden. Först behandlas huruvida kontrakt skall behandlas som entreprenader eller inte. Därefter tas problematiken kring tidpunkten för intäktsredovisnings upp inom IAS 18. Dessa förtydligande, som IFRIC via skrivelsen ämnar göra, kan få stora inverkningar på företagens redovisning. Skrivelsen ger begreppet köparens instruktioner en central betydelse när det gäller att definiera skillnaden mellan olika kontrakt och hur de skall redovisas. IFRIC belyser att det är det just begreppet köparens instruktioner som är avgörande för om ett kontrakt skall klassas som ett entreprenaduppdrag eller inte. Vidare ges en rad olika antydningar som skall påvisa att köparen har sådana möjligheter. Det angelägna är att tolka om konstruktionen är unik eller inte. Ett annat 4 Inom IAS 18 kan detta dock förekomma vid successiv vinstavräkning av tjänsteuppdrag, denna uppsats behandlar fastighets försäljning därför blir detta inte aktuellt. 3

12 Inledning sätt att uttrycka det är om byggnationen hade uppförts oberoende av köpeavtalets existens. (IFRIC, 2007) Det förslag som IFRIC kommit med kan få betydande inverkningar på de berörda företagens redovisning. Den största inverkan som kan bli aktuell är att användningen av IAS 11 och successiv vinstavräkning begränsas, vilket är av betydelse när det gäller det redovisade resultatet i årsredovisningen. (IFRIC, 2007) 1.3 Problemdiskussion Problemet som uppsatsen specifikt behandlar rör byggnadsbranschen och försäljning av fastigheter under produktion. Vissa företag har behandlat dessa transaktioner som entreprenaduppdrag medan andra behandlat dem som försäljning av varor. Den senare behandlingen medför problem rörande tidpunkten för intäktsredovisning vilken, enligt IFRIC, är för subjektiv. Den här skillnaden är betydelselös över företagets livscykel, det är snarare vid en given tidsperiod som informationen kan vara missvisande och jämförelser mellan företag försvåras. Vid successiv vinstavräkning blir resultaten jämnare och periodiseringsproblematiken blir mindre. Dock uppstår andra problem, jämförbarheten mellan företag, tillförlitligheten på den rapporterade informationen, samt nyttomaximering hos företagen gentemot kapitalmarknaden. Enligt IFRIC behandlas olika kontrakt inom fastighetsbranschen som entreprenaduppdrag i allt för stor utsträckning. De menar att en ordentlig bedömning ofta förbises, vilket kan leda till dålig tillförlitlighet och jämförbarhet. Att så är fallet förstärks av det faktum att ett av de aktuella bolagen återger i sin årsredovisning att successiv vinstavräkning sker på koncernnivå men inte i moderbolaget där intäkten redovisas först när fastigheten är färdigställd. Anledningen till detta är ofta skatteskäl eftersom beskattningen i moderföretaget flyttas fram i tiden. Frågan blir dock om det är rätt att visa en koncernrapport som inte bygger på samma värderingsprinciper. Syftet med koncernredovisningen är att visa en sammanställning av hela bolaget. Om moderföretaget redovisar på ett sätt och koncernen på ett annat uppstår frågan om inte bolagsrätten sätts ur spel. En av bolagsstämman fastställd årsredovisning för moderföretaget blir en del av en koncernredovisning vilken bygger på andra 4

13 Inledning redovisningsmetoder. En redan redovisad förlust i moderföretaget kan då i vissa fall vändas till vinst i koncernredovisningen i och med införandet av successiv vinstavräkning. Detta faktum att en och samma transaktion inte bara tolkas olika mellan företag utan även inom en och samma koncern kan göra årsredovisningarna svårbegripliga. Problemen är ur ett användarperspektiv enkla att identifiera men det är dock intressant att se det ut producenternas 5 synvinkel. Att det finns incitament för bolagen att visa ett bra resultat och lönsamhet råder det inga större tvivel om, belöningen på kapitalmarknaden är betydande för dem. Ett sätt att göra detta är att tidigarelägga vinster vilket IAS 11 medger via successiv vinstavräkning. Genom förtydligandet från IFRIC kommer eventuellt denna möjlighet, att härleda kontrakt till entreprenaduppdrag, att inskränkas. (IFRIC, 2007) Skrivelsen tar även upp hur intäkter redovisas enligt IAS 18. Huvudregeln är att en intäkt skall redovisas när de väsentliga riskerna och förmånerna med ägandeskapet övergått till köparen. (IFRS, 2007) Byggföretagen i Sverige tolkar genomgående den här tidpunkten som dagen för kontraktsskrivandet. IFRIC menar dock att tidpunkten istället är tillträdesdagen. Förtydligandet förhindrar därmed möjligheten att genom IAS 18 redovisa en intäkt innan fastigheten är färdigbyggd och köparen fått den i sin besittning. Motivet till restriktionen är dels att höja tillförlitligheten men framför allt att jämförbarheten mellan länder skall underlättas. Detta sätt att redovisa ger mindre utrymme för subjektivitet. Verksamheten i ett företag är komplicerad och att förklara den i en finansiell rapport för en utomstående är inte lätt. Frågan är dock om det är rätt att förenkla för mycket? Att försöka åstadkomma en alltför lättförstålig och enkel information kan leda till att innehållet inte blir relevant. En rapport skall, enligt IASB:s föreställningsram, återge företagets ekonomiska ställning. En allt för stor förenkling kan motverka detta. 1.4 Frågeställning Utgången av den process som IFRIC startat angående intäktsredovisning vid försäljning av fastigheter under produktion är ännu osäker. De berörda bolagen nämner i sina årsredovisningar för 2006 och 2007 att förändringar är på gång men att utgången 5 Producenterna av finansiella rapporter, det vill säga företagen 5

14 Inledning är för osäker för att ta hänsyn till. På senare tid har dock processen accelererat och tydliga intentioner om hur den slutgiltiga versionen kommer att vara utformad kan identifieras. Ett scenario över hur redovisningen kan komma att påverkas torde vara intressant för all inblandade parter. För att kunna etablera ett scenario krävs kunskap om dagens intäktsredovisning i de aktuella byggföretagen. Den första frågan blir således: Hur ser intäktsredovisningen av fastighetsförsäljningen ut idag? Utifrån den här frågan kan god insikt i dagens redovisning erhållas. Den här kunskapen är vital för nästa fråga. Hur kommer intäktsredovisningen för de stora byggföretagen i Sverige påverkas? Eftersom det är byggföretagen som kommer att påverkas av skrivelsen är det dessutom intressant att ta reda på vilka funderingar de har kring skrivelsen. Detta leder fram till den avslutande frågan. Hur upplever företagen själva förtydligandet? De tre frågeställningarna bildar tillsammans en bra grund till förståelse för ämnet. Frågeställningarna leder vidare till uppsatsens syfte. 1.5 Syfte Syftet med uppsatsen är att beskriva och utvärdera vilken inverkan IFRIC D21 Real estate sales kommer att få på de studerade byggföretagens finansiella rapporter. Uppsatsen ämnar även beskriva innebörden med IFRIC D Avgränsning För att kunna utvärdera och beskriva de effekter IFRIC D21 eventuellt kommer att medföra avgränsas uppsatsen till att studera tre företag inom byggbranschen och hur de hanterar intäktsredovisningen vid fastighetsförsäljning. Anledningen till att samtliga fyra stora byggföretag i Sverige inte behandlas är att ett av dem valde att inte vara med och inkluderas därför inte i uppsatsen. De studerade byggföretagen är globala företag men uppsatsen begränsas till att studera fastighetsförsäljning i Sverige. Vidare kommer uppsatsen ha ett producentperspektiv, det vill säga att åsikter från övriga användare av 6

15 Inledning de finansiella rapporterna inte kommer att beaktas. Det är årsredovisningar från som är aktuella. Anledningen till att undersökningen inte sträcker sig längre tillbaka i tiden är övergången till IFRS redovisning som trädde i kraft Fokus ligger dock på årsredovisningarna från

16 Metod 2. Metod Kapitlet inleds med en presentation av olika forskningsinriktningar inom redovisning. Där efter följer en beskrivning över vilka metoder som använts för att samla in empirin. Avslutningsvis återfinns ett resonemang angående uppsatsens trovärdighet. 2.1 Forskningsinriktningar inom redovisning Inom redovisningen kan olika paradigm tydas. Paradigm som influeras av olika synsätt angående undersökningsmetodik och tron på kunskap. Chua (1986) presenterar tre olika paradigm inom redovisningen, det traditionella, det humanistiska och det kritiska paradigmet. Skillnaderna mellan dessa paradigm ligger i antaganden om den empiriska verkligheten, förhållandet mellan teori och praktik samt tron på kunskap. Den här uppsatsen utgår från det humanistiska paradigmet. Detta paradigm utgår från att verkligheten är ett resultat av mänskliga interaktioner där socialtbeteende och subjektivitet är betydande inslag. Undersökningar med intervjuinslag och observationer är vanliga metoder inom detta paradigm. (Chua, 1986) Det främsta syftet inom detta paradigm är förståelse och orsaksförhållanden anses vara ett subjektivt system där effekterna av en handling ses som ett resultat av olika upplevda saker (Darmer och Freytag, 1995). 2.2 Undersökningsmetodik Empiri och teori är två stora och grundläggande avsnitt i en uppsats och hur dessa relateras till varandra är en viktig faktor. En deduktivansats speglar uppfattningen att det inom samhällsvetenskapen finns ett förhållande mellan teori och empiri. (Bryman och Bell, 2005) Utifrån kunskapen inom ett visst område produceras hypoteser eller problem som senare undersöks i empirin (Patel och Davidsson, 2003). Den här uppsatsen kommer att utgå från allmänna principer och befintliga teorier som används för att studera enskilda händelser. Tanken är att utreda hur det som förespråkas i redovisningsstandarderna, angående intäkter, tillämpas i praktiken. 8

17 Metod Uppsatsens undersökningsansats är förklarande och förutsägande. I båda ansatserna används teorier och modeller ihop med empiri för att försöka härleda handlingar och fenomen utifrån dessa. De två ansatserna har även inslag av beskrivande delar som ligger till grund för en mer ingående förklaring. (Andersen, 1990) Det förklarande och i viss mån beskrivande i uppsatsen är granskningen hur intäktsredovisningen sker i dagsläget samt innebörden av skrivelsen som publicerats av IFRIC. Den förutsägande ansatsen representeras i uppsatsen av avsnittet där ett tänkt scenario presenteras över hur intäktsredovisningen kan komma att ändras till följd av skrivelsen. För att uppsatsen skall bli tillförlitligt krävs att metoden kopplas till uppsatsens undersökningsfrågor. Det är frågorna och syftet som anger vad uppsatsen är tänkt att undersöka. Den första frågan rör hur intäktsredovisningen av fastighetsförsäljning ser ut idag, och är av en deskriptiv karaktär. Målet är att beskriva hur redovisningen sker för närvarande. För att kunna besvara frågan studeras årsredovisningar som de tre aktuella byggföretagen har producerat. Den deskriptiva ansatsen besvaras med hjälp av sekundärdata. Nästa fråga rör hur intäktsredovisningen kommer att påverkas av skrivelsen vilket blir den förutsägande ansatsen i uppsatsen. För att kunna besvara det kommer analysen av sekundärdata kompletteras med intervjuer med redovisningsrepresentanter från de tre byggföretagen samt en sakkunnig inom redovisningsområdet från Svenskt Näringsliv. Intervjuerna genomförs för att djupare kunskaper om intäktsredovisningen i de aktuella företagen skall kunna inhämtas innan scenarioavsnittet genomförs. Den avslutande frågan angående hur företagen själva upplever förtydligandet, blir en förklarande fråga där tolkningar och åsikter angående intäktsredovisningen aktualiseras. Frågan besvaras genom intervjuer med redovisningsrepresentanter från de tre företagen. 2.3 Metod för datainsamling Data som används i uppsatsen är intervjuer, tidigare forskning, årsredovisningar, skrivelsen samt kommentarer till denna. Datainsamlingsmetoden i uppsatsen blir till stor del av kvalitativ karaktär för att kunna belysa fenomenet intäktsredovisning på bästa sätt. Redovisning är ett komplext system som styrs av tolkningar. Den kvalitativa metodens syfte är dessutom att skapa ett djup i rapporten i och med att ett stort antal 9

18 Metod variabler studeras hos ett litet antal svarande. (Darmer och Freytag, 1995) Kvalitativ forskning symboliserar en uttalad vilja att se händelser, handlingar, normer och värden utifrån de studerade objektens perspektiv. I förlängningen innebär det en önskan att sätta ett beteende i en kontext, ett sammanhang. (Bryman, 1997) Att beteende och handlingar sätts i ett sammanhang betyder också att det handlar om att uttala sig om en process, det vill säga något som förändras över tiden. Området redovisning är ständigt under utveckling vilket i förlängningen innebär att uttalanden endast kan göras över de förhållanden som gäller idag Intervjuer Populationen i uppsatsen omfattar den grupp av undersökningsenheter som beskrivningen önskas vara giltig på (Arbnor och Bjerke, 1994). Populationen kommer att bestå av tre av de största byggföretagen i Sverige. Dessa kan hittas på börslistorna large-cap och mid-cap på Stockholmsbörsen. Uppsatsen ämnar inrikta sig på skrivelsen IFRIC D21 vilken är ett förtydligande av IFRS redovisningen. Avgränsningen till börsföretag ter sig därför naturlig då det endast är de som redovisar efter IFRS. Intervjuerna i uppsatsen är till för att besvara forskningsfrågorna som rör hur företagen själva ser på skrivelsen samt hur intäktsredovisningen kan komma att påverkas i framtiden. För att ge en så rättvisande bild som möjligt genomfördes intervjuer med en representant från varje företag. Eftersom uppsatsen således innehåller flera intervjuer och samband söktes, resulterade det i att semistrukturerade intervjuer valdes. Den här typen av intervjuer lämpar sig bäst då det krävs ett visst mått av struktur för att senare kunna jämföra de olika bolagen med varandra. (Bryman och Bell, 2005) Semistrukturerade intervjuer är relativt formade, där det finns ett specifikt tema som skall behandlas. Den här typen av intervjuer karakteriseras av att det oftast förekommer en typ av intervjuguide, men varken respondenten eller intervjuaren är bundna till den. Det finns utrymme för att skapa nya frågor som anknyter till ett svar som respondenten har gett. (Bryman och Bell, 2005) Intervjuguiden fungerar som en minneslista över vilka områden eller frågeställningar som skall behandlas. 10

19 Metod Intervjuaren bör vara lyhörd och kunna leda intervjun i den riktning som är önskvärd utan att vara påträngande. (Bryman och Bell, 2005) När intervjuer genomförs är det viktigt att vara medveten om att intervjuareffekter kan påverka reliabiliteten i uppsatsen. Alla intervjuer spelades in och transkriberades. Transkriberingen av intervjuerna kan innebära en medveten påverkan av materialet. (Patel och Davidsson, 2003) Anledningen till att intervjuer valdes som en stor del av datainsamlingsmetoden var att det fanns en önskan att erhålla företagsspecifik information som kunde användas för att besvara uppsatsens förklarande och förutsägande ansatser. Vid personliga intervjuer ligger fokus på intervjuobjektet och dess uppfattningar och synsätt på undersökningsfrågan. Det är välkommet att respondenten fritt kan associera i andra riktningar, vid sidan av den ursprungliga frågan. Detta för att kunskap kan erhållas om vad respondenten anser vara relevant och viktigt i frågan. Syftet med intervjuerna var att få intressanta svar som kan ge ett djup i undersökningen. Ett inslag som är specifikt i den här typen av intervjuer är att möjligheten finns att återkomma till respondenten för ytterligare kommentarer om nya frågor skulle komma upp när materialet bearbetas. (Bryman och Bell, 2005) Respondenterna medgav att möjligheten att återkomma med ytterligare frågor fanns, men detta behövdes inte eftersom materialet från intervjuerna var tillräckligt. De personliga intervjuerna genomfördes på respondenternas arbetsplats och spelades in. Information gavs att resultatet av intervjun skulle publiceras i uppsatsen. Ingen av respondenterna yttrade någon önskan om anonymitet. En av intervjuerna genomfördes via telefon. Detta för att det var för tid- och kostnadskrävande att besöka respondenten på plats på grund av det geografiska läget. När telefonintervjuer genomförs är det svårare att få en personlig kontakt vilket medför att det kan bli svårare att genomföra en öppen intervju. Dessutom innebär telefonintervjuer att intervjuaren går miste om respondentens kroppsliga uttryck. Positivt vid telefonintervjuer är att intervjuareffekten kan reduceras genom att dessa typer av intervjuer upplevs som mer anonyma. (Jacobsen, 2002) 11

20 Metod 2.4 Scenarioavsnitt Att uppsatsen kommer att innehålla ett scenarioavsnitt beror på att skrivelsen i sin helhet inte kommer att vara avslutad och komplett under tiden för uppsatsen. I och med detta torde intresset vara stort för hur redovisningen kan tänkas förändras utifrån skrivelsen. Scenariot kan ses som en hjälp i att förutsäga skrivelsens inverkan. Scenariot bygger på skrivelsens nuvarande utformning och upprättas efter de kunskaper som inhämtats under uppsatsskrivandet. Det är uppbyggt utifrån nuvarande årsredovisningar, skrivelsen samt utifrån information som erhölls vid intervjuerna. Scenarioplanering används frekvent inom militären men även inom företagsekonomin. Det är en metod som går ut på att skapa ett scenario för framtiden. Detta görs genom att använda historisk data för att etablera en bas. Tanken är att historisk data måste användas för att spekulationer om framtiden skall kunna genomföras. Efter att historisk data insamlats skall förändringar som inträffat fram till idag betraktas och vägas in när förutsägelser om framtiden görs. Precis som teorier har scenarier en avsikt. De upprättas från en nuvarande situation för att spegla vad den nuvarande situationen kommer att efterträdas av. (Neumann och Øverland, 2004) Den nuvarande situationen gällande redovisningen i byggföretagen var känd från årsredovisningar och intervjuer och det var utifrån dem som spekulationer om framtiden kunde göras. Scenariot blir ett avsnitt där troliga förändringar gällande redovisningen presenteras och kommenteras. 2.5 Trovärdighet Målet med uppsatsen är att fånga en bild av verkligheten. Validiteten säkerställer att uppsatsen verkligen mäter det den avser att mäta. (Svenning, 2003) Ytterligare krav som ställs på uppsatsen är att den skall vara tillförlitlig, det vill säga att resultaten som uppsatsen påvisar inte skall vara knutna till slumpen. Om slumpen kan undvikas är uppsatsen tillförlitlig, vilket med ett annat ord kan uttryckas att reliabiliteten i uppsatsen är hög. Att i praktiken uppnå en hög reliabilitet innebär att hänsyn tas till olika faktorer som kan påverka resultatet. Kan faktorer som dessa skalas bort eller medvetandegöras blir reliabiliteten hög. (Arbnor och Bjerke, 1994) 12

21 Metod När reliabilitet och validitet sätts i sammanhang med kvalitativa studier finns det de som menar att begreppen blir svårtillämpade och att andra kriterier skall användas. Reliabilitets- och validitetsbegreppet formuleras om till mer applicerbara kriterier. Lincoln och Guba (1985, citerad av Bryman och Bell, 2005) har utvecklat alternativ till reliabilitet och validitet. De menar att avgörande för hur bra en kvalitativ undersökning blir är dess trovärdighet. Begreppet trovärdighet kan vidare brytas ned till delbegrepp; Tillförlitlighet Resultaten skall vara sannolika och trovärdiga. Att skapa en tillförlitlighet innebär att det säkerställs att undersökningen skildrar det fenomen som studeras på ett riktigt sätt. Tillförlitligheten i uppsatsen har stärkts genom att de transkriberade intervjuerna skickats tillbaka till de respondenter, som så önskade, för godkännande. Överförbarhet Om resultaten kan tillämpas i andra kontexter. Kvalitativa undersökningar tenderar att ha fokus på den kontext i vilken undersökningen genomförs. För att resultaten eventuellt skall kunna tillämpas i andra sammanhang krävs tydliga redogörelser för den kontext som undersökningen genomförts i. Detta representeras i uppsatsen av beskrivningar av undersökningsenheterna samt genom referensramen där uppsatsens kontext presenteras. Pålitlighet Uppsatsen måste spegla alla faser i undersökningsprocessen för att läsaren skall kunna följa de val som gjorts och varför. Allt från problemformulering till metod, teori och analys, vilka finns representerade i den här uppsatsen. Bekräftelse Det vill säga om undersökaren har varit medveten om sina värderingar eller teoretiska inriktning så att dessa inte har påverkat undersökningen i allt för stor del. Bekräftelse kan likställas med kravet på objektivitet. När ovanstående delbegrepp tas hänsyn till i uppsatsskrivandet ökar sannolikheten för att resultatet blir trovärdigt. (Bryman och Bell, 2005) Trovärdigheten torde således vara hög eftersom de aktuella delbegreppen har uppmärksammats under hela uppsatsskrivandet. 13

22 Referensram 3. Referensram Kapitlet presenterar de redovisningsstandarder, principer och grundläggande antaganden som ligger till grund för redovisning av intäkter vid fastighetsförsäljning. Sist i kapitlet presenteras skrivelsen IFRIC D Inledning referensram Dagens redovisning är uppbyggd av olika regler och principer. Dessa är allmänna och syftet är att varje företag skall applicera och tolka dem så att en tillfredsställande återgivning av företagets verklighet kan ges. Uppsatsen ämnar klargöra två områden. Det första är valet mellan IAS 11 och IAS 18. Det andra är ett förtydligande gällande tidpunkten för redovisning av intäkter från försäljning av fastigheter under produktion om IAS 18 blir den applicerbara standarden. För att uppnå förståelse presenteras först IASB föreställningsram, därefter de aktuella standarderna och sist presenteras skrivelsen. 3.2 Föreställningsramen IASB:s föreställningsram är en vägledning vid utformning av finansiella rapporter. Föreställningsramen kan ses som bakomliggande antaganden och värderingar som skall vägleda normgivare. Den behandlar, förutom definitionen av en tillgång, skuld och andra grundläggande poster, även syftet med finansiella rapporter och de kvalitativa egenskaper som den rapporterande informationen bör ha. Vidare definieras olika användare av finansiella rapporter, till exempel anställda, långivare och kunder. Den viktigaste användaren är dock investerare. IASB menar att den information som investerare är i behov av även är nyttig för andra användare. De finansiella rapporternas syfte är att verka som underlag för olika användare vid ekonomiska beslut och de skall ge information om ett företags finansiella ställning och resultat. Rapporterna ger även information om hur väl ledningen skött sina förtroendeuppdrag. En användare är intresserad av företagets förmåga att generera likvida medel och hur säkert detta kan ske. För att kunna göra en sådan bedömning krävs information om den finansiella 14

23 Referensram ställningen. Informationen skall möjliggöra en bedömning om företagets investeringsvolym, utdelningskvot, lånebehov och annat som en användare kan tänkas behöva information om. (IFRS, 2007) Grundläggande antaganden och kvalitativa egenskaper Redovisningen skall upprättas med hjälp av periodiseringsprincipen. Det betyder att inoch utbetalningar, det vill säga monetära flöden, är oväsentliga. Ett antagande som är centralt inom redovisningen är det om fortlevnad 6. Företagen antas driva sin verksamhet under överskådlig framtid. Bedömningar om tillgångars nyttjandeperiod och andra bedömningar bygger på denna tes. De viktigaste kvalitativa egenskaper som IASB ställer på informationen i de finansiella rapporterna är begriplighet, relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet. (IFRS, 2007) Begriplighet Information som presenteras skall vara lätt att förstå för användarna. Användarna förväntas ha en god förförståelse och vara villiga att läsa in sig på nya kunskaper. Komplicerad men relevant information skall presenteras fastän begriplighetskravet inte är till fullo uppnått Relevans Informationen är relevant om den underlättar bedömningen av inträffade eller framtida händelser. Dessutom är informationen relevant om risken för felaktiga beslut är hög om den utelämnas. Tillförlitlighet För att information skall vara användbar måste den vara tillförlitlig. Informationen är tillförlitlig om den är fri från väsentliga felaktigheter och om den inte är vinklad. Inom redovisningen är det vanligt att beskriva detta som korrekt bild. Jämförbarhet Begreppet omfattar både möjligheten att jämföra ett företags prestationer över tiden och att jämföra bolag sinsemellan. Detta uppnås genom att informera om valda standarder och eventuella byten mellan dem. Tabell 1: IASB:s kvalitativa krav på redovisningen 6 Inom redovisningen används ofta den engelska termen going-concern 15

24 Referensram I praktiken är redovisningen komplicerad och företagsledningen måste kontinuerligt göra vissa avvägningar. Nytta mot kostnad, relevans mot tillförlitlighet är exempel på sådana avvägningar. Om information dröjer till dess att tillförlitligheten är hög kanske den är så inaktuell att relevansen är för låg och vice versa. Enligt IASB skall avvägningar göras utifrån målsättningen att användarnas behov vid ekonomiska beslut skall stå i centrum. Vidare görs dock restriktionen att nyttan måste överstiga kostnaden. IASB medger att det kan finns risk för inkonsekvens mellan föreställningsramen och standarderna. I dessa fall är standarderna överlägsna den allmänna föreställningsramen. (IFRS, 2007) Eftersom uppsatsen ämnar klargöra intäktsredovisning följer en presentation av den definition av en intäkt som finns återgiven i föreställningsramen Intäkter enligt föreställningsramen Definitionen av en intäkt är central inom redovisningen då den även är en del av definitionen av periodens resultat, vilket är skillnaden mellan periodens intäkter och kostnader. IASB definierar en intäkt som en ökning av det ekonomiska värdet under en redovisningsperiod till följd av inbetalningar eller ökning av tillgångars värde, eller minskning av skulders värde med en ökning av eget kapital som följd, förutom sådana ökningar av eget kapital som kommer av tillskott från ägarna. (IFRS, 2007 s.19) En intäkt skall uppstå i företagets ordinarie verksamhet, till exempel försäljningsintäkter eller hyresintäkter. Transaktioner som medför någon form av ekonomisk fördel men som inte går under den ordinarie verksamheten skall klassas som vinst. 7 En försäljning av fastighet eller avyttring av annan tillgång som medför vinst och som vanligen inte sker, skall särredovisas så att användarna får information om vad som ingår i företagets kärnverksamhet. Tidpunkten för redovisningen av en intäkt har att göra med de framtida ekonomiska fördelarna, till exempel att nettotillgångarna ökar på grund av försäljning. När de kan mätas på ett tillförlitligt sätt skall en intäkt tas upp i resultaträkningen. (IFRS, 2007) Vid försäljning av fastigheter under produktion blir två standarder aktuella när det gäller redovisningen av intäkter, IAS 11 och IAS Internationellt föregår samma diskussion och där klassa detta som revenue respektive gain. 16

25 Referensram 3.3 IAS 11 Entreprenadavtal Följande definition av ett entreprenadavtal kan hämtas ur IAS 11: ett entreprenaduppdrag är ett uppdrag som följer av ett särskilt framförhandlat avtal och som avser produktion av ett objekt eller flera objekt som står i nära samband med, eller beroende av, varandra med avseende på utformning, teknik och funktion eller användning (IFRS, 2007 s.225) Tjänster som har direkt samband med produktionen, till exempel arkitekter eller projektledare, skall inkluderas i entreprenadavtalet. När ett uppdrag redovisas är det lämpligt att definiera om det är ett fastprisuppdrag respektive uppdrag på löpande räkning. Dessa definitioner kommer väl till pass ifråga om första redovisningstillfället av entreprenadavtalet. Ett fastprisuppdrag är ett avtal som slutits med ett fastpris för hela uppdraget. Ett uppdrag med löpande räkning är ett avtal där köparen kontinuerligt kompenserar säljaren, under tiden för utförandet, för nedlagda utgifter samt ett procentuellt tillägg, eller fastpristillägg. (IFRS, 2007) Ett entreprenaduppdrag är ofta omfattande och många olika tjänster inkluderas. Närmast följer en presentation om vad som gäller för respektive del i ett entreprenaduppdrag Ett eller flera uppdrag Huvudregeln är att varje entreprenadavtal skall behandlas för sig. Ibland är det dock nödvändigt att tillämpa standarden på delar av ett avtal eller på flera avtal tillsammans för att tillfredställande information skall kunna återges. Flera avtal, oavsett antalet beställare, skall behandlas som ett enda avtal om förhandlingen avser avtalet som helhet. Så skall ske om avtalen har nära samband med varandra och om uppdragen enligt avtalen utförs samtidigt eller i en följd. När ett avtal gäller flera objekt skall varje objekt behandlas var för sig om: Separata anbud har lämnats för varje enskilt objekt, Varje enskilt objekt har varit föremål för separat förhandling, uppdragstagaren och beställaren har haft möjlighet att anta eller förkasta den del av avtalet som avser respektive objekt samt Uppdragsutgifterna och uppdragsinkomsten kan identifieras för respektive objekt. (IFRS, 2007) Frågan om uppdragen skall behandlas som ett eller flera entreprenadavtal i redovisningen är viktig när det kommer till bostadsmarknaden. Där upprättas ofta hela 17

26 Referensram områden åt gången där antalet bostäder är betydande. När ett beslut om ovan nämnda problem fattats blir nästa steg hur utgifterna och inkomsterna skall periodiseras till kostnader respektive intäkter Successiv vinstavräkning Att redovisa intäkter i förhållande till färdigställandegraden kallas för successiv vinstavräkning. Syftet med att redovisa enligt färdigställandegraden är att ge information om företagets verksamhet under perioden. Uppdragsinkomsterna matchas mot utgifterna på basis av nedlagt arbete till och med balansdagen. Det finns olika metoder att fastställa färdigställandegraden av ett uppdrag och ett val av vilken som används görs med utgångspunkt i avtalets utformning och art. Förhållandet mellan nedlagda utgifter och totala utgifter, utfört arbete på basis av genomförd besiktning samt fysisk färdigställandegrad är de alternativ som IASB presenterar. När utfallet av uppdraget inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt skall en så kallad nollavräkning ske. Det vill säga att uppdragsinkomster och utgifter redovisas på så sätt att resultatet för perioden blir noll. (IFRS, 2007) När utfallet av ett uppdrag kan beräknas på ett tillförlitigt sätt, skall uppdragsinkomsterna och utgifterna redovisas som intäkt respektive kostnad i förhållande till uppdragets färdigställandegrad på balansdagen. En befarad förlust skall dock omedelbart redovisas som kostnad. Detta förfarande gäller alla sorters entreprenaduppdrag, dock är rekvisiten för när detta kan ske olika. För ett fastprisuppdrag kan utfallet beräknas tillförlitligt när följande villkor är uppfyllda: Den totala uppdragsinkomsten kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med uppdraget kommer att tillfalla uppdragstagaren. Såväl de totala utgifterna för att slutföra uppdraget som färdigställandegraden på balansdagen kan mätas på ett tillförlitligt sätt. De uppdragsutgifter som hänför sig till uppdraget kan klart identifieras och mätas på ett tillförlitligt sätt så att jämförelse med tidigare beräkningar kan göras. (IFRS, 2007) 18

27 Referensram För uppdrag på löpande räkning kan utfallet beräknas på ett tillförlitligt sätt om sannolikheten att de ekonomiska fördelar som är förknippade med uppdraget kommer att tillfalla uppdragstagaren samt att uppdragsutgifterna kan identifieras på ett tillförlitligt sätt. (IFRS, 2007) Tiden för intäktsredovisning inom ramen för IAS 11 är alltså, om alla rekvisit uppfylls, kopplat till nedlagt arbete under perioden. Nedan följer en presentation av IAS 18 där tidpunkten för redovisningen av intäkter skiljer sig från den ovan beskrivna. 3.4 IAS 18 Intäkter Definitionen av en intäkt som ges i föreställningsramen inkluderar både begreppen intäkt och vinst. Skillnaden dem emellan är att intäkter uppstår i företagets normala verksamhet. Vinster däremot har inte det kännetecknet utan kan uppstå även vid ovanliga affärstransaktioner. IAS 18 behandlar intäkter som uppstår från den normala verksamheten. Följande definition om vilka intäkter som ingår ges i IAS 18: Ett bruttoinflöde av ekonomiska fördelar som uppstår i ett företags ordinarie verksamhet under en period, och som ökar företagets kapital, med undantag från ökningar som beror på tillskott från aktieägarna. (IFRS, 2007 s.298) Tillämpningsområdet är försäljning av varor, utförande av tjänsteuppdrag samt annans utnyttjande av företagets tillgångar som ger upphov till ränta, royalty eller utdelning. Intäkter skall värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Den största och vikigaste frågan som standarden behandlar är vid vilken tidpunkt intäkterna skall redovisas Tidpunkt för intäktsredovisning enligt IAS 18 När företaget gjort valet mellan IAS 11 och IAS 18 vid fastighetsförsäljning och valet blev den senare tolkas transaktionen som försäljning av varor. Det vill säga att affären ses som en försäljning av en färdig produkt. En intäkt skall då redovisas när samtliga av de nedanstående kraven är uppfyllda: Företaget har till köparen överfört de väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varornas ägande, 19

28 Referensram företaget behåller inte något sådant engagemang i den löpande förvaltningen som vanligtvis förknippas med ägande och företaget utövar inte heller någon reell kontroll över de sålda varorna, intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla företaget samt de utgifter som uppkommit eller som förväntas uppkomma till följd av transaktionen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. (IFRS, 2007) Dessa krav är i praktiken komplicerade när det gäller fastighetsförsäljning. Detta har uppmärksammats av IFRIC och tas upp i skrivelsen. IFRIC fokuserar på problematiken kring de två första punkterna. Nedan följer en presentation om den skrivelse som IFRIC givit ut. Den har för avsikt att klargöra behandlingen av ovan nämnda standarder. 3.5 IFRIC D 21 Skrivelsen är till för att ge vägledning när det säljande företaget skall ta upp en intäkt från försäljning av fastigheter. Den klargör huruvida ett försäljningskontrakt som ingås innan, eller under tiden av uppförandet, skall betraktas som ett entreprenadkontrakt inom ramen för IAS 11 eller som ett försäljningskontrakt inom ramen för sålda varor, IAS 18. Vidare ämnar skrivelsen klargöra när en intäkt skall redovisas om IAS 18 används. Systematiken i avsnittet är uppbyggd så att först presenteras förtydligandet kring IAS 11. Därefter följer förtydligandet gällande IAS Entreprenadavtal enligt IFRIC D 21 IAS 11 definierar ett entreprenadkontrakt som ett kontrakt särskilt förhandlat för uppförandet av en tillgång eller en kombination av tillgångar. Enligt IFRIC är ett avtal i linje med den här definitionen om det är ett kontrakt där säljaren tillhandahåller uppbyggnadsservice i enlighet med köparens instruktioner. Detta innebär att köparen skall kunna specificera de större strukturella grundstenarna i fastigheten innan uppförandet startar och/eller specificera större strukturella förändringar när 20

29 Referensram uppförandeprocessen är igång. Det kan även innebära att säljaren överför kontroll, betydelsefull risk och fördelar med ägandet av arbetet i processen i dess rådande tillstånd som uppförandeprocess. Indikationer på att säljaren överför kontrollen för processen på det här sättet kan till exempel vara: Att uppförandet sker på mark som ägs eller leasas av köparen. Att köparen har rätt att ta över arbetsprocessen under uppförandet till exempel genom att anlita en annan byggnadsentreprenör som färdigställer uppförandet. Att köparen har rätt att behålla arbetsprocessen och säljaren har rätt att få betalt for arbetet om kontraktet skulle brytas innan uppförandet är färdigställt. (IFRIC, 2007) Det som har skett är således en tydligare definition av vad som skall tolkas som entreprenadkontrakt. Syftet är helt enkelt att skapa samstämmighet i behandlingen av olika kontrakt. Begreppet köparens instruktioner är nytt och skall enligt IFRIC förenkla bedömningen av om kontraktet skall tolkas som entreprenaduppdrag eller inte. (IFRIC, 2007) Försäljningskontrakt enligt IFRIC D 21 Ett avtal som ingås innan eller under byggnationen skall enligt IFRIC bedömas som försäljningskontrakt 8 om följande indikationer, individuellt eller i kombination, råder: Att förhandlingen mellan säljare och köpare primärt behandlar summan och tidpunkten för betalning och att köparen endast har begränsad möjlighet att specificera designen på fastigheten. 9 Att kontraktet endast ger köparen möjlighet att kräva den färdiga fastigheten till ett senare datum där säljaren har kvar kontrollen, risken och tillgång till de ekonomiska fördelar som den underliggande arbetsprocessen genererar fram till det datumet. (IFRIC, 2007) Ett annat sätt att se om avtalet är ett försäljningskontrakt är om byggnationen är oberoende av avtalets existens. Om så är fallet skall transaktionen ses som försäljning 8 Då blir således den aktuella standarden IAS 18 9 Det vill säga att endast kunna välja design utifrån ett antal uppställda alternativ eller att endast kunna specificera små variationer i den grundläggande strukturella designen. 21

KOMMANDE ÄNDRINGAR AV RFR 2 REDOVISNING FÖR JURIDISKA PERSONER

KOMMANDE ÄNDRINGAR AV RFR 2 REDOVISNING FÖR JURIDISKA PERSONER KOMMANDE ÄNDRINGAR AV RFR 2 REDOVISNING FÖR JURIDISKA PERSONER Rådet har beslutat om följande uppdateringar av RFR 2 som ännu inte har förts in i rekommendationen i avvaktan på att EU godkänner de nya/ändrade

Läs mer

Implementeringen av IFRS 7 i svenska livförsäkringsbolag

Implementeringen av IFRS 7 i svenska livförsäkringsbolag Södertörns högskola Institutionen för ekonomi och företagande Företagsekonomi Kandidatuppsats 10 poäng Handledare: Hans Richter Vårterminen 2006 Implementeringen av IFRS 7 i svenska livförsäkringsbolag

Läs mer

BOKFÖRINGSNÄMNDENS ALLMÄNNA RÅD

BOKFÖRINGSNÄMNDENS ALLMÄNNA RÅD BOKFÖRINGSNÄMNDENS ALLMÄNNA RÅD ISSN 1404-5761 Utgivare: Anders Bengtsson, Bokföringsnämnden, Box 6751, 113 85 STOCKHOLM Bokföringsnämndens allmänna råd om redovisning av intäkter BFNAR 2003:3 beslutade

Läs mer

Skinnskattebergs Vägförening

Skinnskattebergs Vägförening Årsredovisning för Skinnskattebergs Vägförening Räkenskapsåret 2017-01-01-2017-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Redovisningsprinciper och bokslutskommentarer

Läs mer

Intäkter, periodisering och eget kapital. Anna Karin Pettersson Lektion 7

Intäkter, periodisering och eget kapital. Anna Karin Pettersson Lektion 7 Intäkter, periodisering och eget kapital Anna Karin Pettersson 2016-05-09 Lektion 7 1 Litteratur: Marton kapitel 4 och 5 FARs samlingsvolym Jonäll och Lumsden kapitel 4 och 7 (+ motsvarande kapitel i övningsboken).

Läs mer

Statliga stöd, Avsnitt 32 289. 32.1 RR 28 Statliga stöd

Statliga stöd, Avsnitt 32 289. 32.1 RR 28 Statliga stöd Statliga stöd, Avsnitt 32 289 32 Statliga stöd Tillämpningsområde Sammanfattning Definitioner 32.1 RR 28 Statliga stöd RR 28 ska tillämpas vid redovisning av statliga bidrag, inklusive utformningen av

Läs mer

RR 10 ENTREPRENADER OCH LIKNANDE UPPDRAG REDOVISNINGSRÅDET

RR 10 ENTREPRENADER OCH LIKNANDE UPPDRAG REDOVISNINGSRÅDET RR 10 ENTREPRENADER OCH LIKNANDE UPPDRAG REDOVISNINGSRÅDET JULI 1999 1 Innehållsförteckning INLEDNING 3 TILLÄMPNINGSOMRÅDE 3 DEFINITIONER 3 ETT ELLER FLERA UPPDRAG 4 UPPDRAGSINKOMST 4 UPPDRAGSUTGIFTER

Läs mer

Redovisning intäkter och kostnader

Redovisning intäkter och kostnader Redovisning intäkter och kostnader Disposition Redovisningens betydelse för beskattningen m.m. Skillnaden mellan balansräkning och resultaträkning Inkomster och intäkter Utgifter och kostnader Lager och

Läs mer

14 Entreprenader och liknande uppdrag

14 Entreprenader och liknande uppdrag Entreprenader och liknande uppdrag, Avsnitt 14 171 14 Entreprenader och liknande uppdrag Tillämpningsområde Definitioner Ett eller flera uppdrag 14.1 RR 10 Entreprenader och liknande uppdrag I RR 10 anges

Läs mer

IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder

IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder, ersätter från och med 2018 tidigare standarder relaterade till intäktsredovisning såsom IAS 18 Intäkter, IAS 11 Entreprenadavtal

Läs mer

INTERNA RIKTLINJER FÖR HANTERING AV INTRESSEKONFLIKTER OCH INCITAMENT

INTERNA RIKTLINJER FÖR HANTERING AV INTRESSEKONFLIKTER OCH INCITAMENT Aros Bostad Förvaltning AB INTERNA RIKTLINJER FÖR HANTERING AV INTRESSEKONFLIKTER OCH INCITAMENT Fastställd av styrelsen för Aros Bostad Förvaltning AB vid styrelsemöte den 7 november 2017 1(7) 1 ALLMÄNT

Läs mer

URA 27 VAL AV RAPPORTVALUTA I RR 8, REDOVISNING AV EFFEKTER AV ÄNDRADE VALUTAKURSER

URA 27 VAL AV RAPPORTVALUTA I RR 8, REDOVISNING AV EFFEKTER AV ÄNDRADE VALUTAKURSER UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 27 VAL AV RAPPORTVALUTA I RR 8, REDOVISNING AV EFFEKTER AV ÄNDRADE VALUTAKURSER Enligt punkt 9 i RR 22, Utformning av finansiella rapporter får ett företags

Läs mer

HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING?

HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING? XV/7030/98 SV HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING? GENERALDIREKTORAT- XV Inre marknad och finansiella tjänster Detta dokument är avsett att användas som diskussionsunderlag inom

Läs mer

Analys och samband. Ett sammanfattande case KAPITEL 10

Analys och samband. Ett sammanfattande case KAPITEL 10 KAPITEL 10 Analys och samband Ett sammanfattande case tidigare kapitel har vi introducerat årsredovisningen, dess uppställningsform I och de tre olika rapporter som den typiskt innehåller. I kapitel 4

Läs mer

Media Evolution Southern Sweden Ideell Förening

Media Evolution Southern Sweden Ideell Förening Årsredovisning för Media Evolution Southern Sweden Ideell Förening Räkenskapsåret 2010-01-01-2010-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3 Ställda säkerheter

Läs mer

26 Utformning av finansiella rapporter

26 Utformning av finansiella rapporter Utformning av finansiella rapporter, Avsnitt 26 267 26 Utformning av finansiella rapporter Tillämpningsområde Sammanfattning 26.1 RR 22 Utformning av finansiella rapporter RR 22 behandlar finansiella rapporter,

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Årsredovisning. Anna Karin Pettersson Lektion 10

Årsredovisning. Anna Karin Pettersson Lektion 10 Årsredovisning Anna Karin Pettersson 2017-05-22 Lektion 10 Innehåll Introduktion Årsredovisningens delar Finansiell analys (räkenskapsanalys) 2 Litteratur FARs. Samlingsvolym K3 kapitel 3 6, 8 Lärobok,

Läs mer

INTERNA RIKTLINJER FÖR HANTERING AV INTRESSEKONFLIKTER OCH INCITAMENT

INTERNA RIKTLINJER FÖR HANTERING AV INTRESSEKONFLIKTER OCH INCITAMENT Aros Bostad Förvaltning AB INTERNA RIKTLINJER FÖR HANTERING AV INTRESSEKONFLIKTER OCH INCITAMENT Fastställd av styrelsen för Aros Bostad Förvaltning AB vid styrelsemöte den 21 december 2018 1(7) 1 ALLMÄNT

Läs mer

Årsredovisning för. Brf Skyttegatan 6 769608-0394. Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31. Innehållsförteckning:

Årsredovisning för. Brf Skyttegatan 6 769608-0394. Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31. Innehållsförteckning: Årsredovisning för Brf Skyttegatan 6 Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 3 Balansräkning 4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar

Intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar REKOMMENDATION 18.1 Intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar September 2009 Innehåll Rekommendationens bindande verkan Text markerad med fet stil utgör den normerande delen i denna rekommendation.

Läs mer

Media Evolution Southern Sweden Ideell Förening

Media Evolution Southern Sweden Ideell Förening Årsredovisning för Media Evolution Southern Sweden Ideell Förening Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Media Evolution Southern Sweden Ideell Förening Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse

Läs mer

URA 20 NÄR SKALL SPECIALFÖRETAG, BILDAT FÖR ETT SPECIELLT ÄNDAMÅL, OMFATTAS AV KONCERNREDOVISNINGEN?

URA 20 NÄR SKALL SPECIALFÖRETAG, BILDAT FÖR ETT SPECIELLT ÄNDAMÅL, OMFATTAS AV KONCERNREDOVISNINGEN? UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 20 NÄR SKALL SPECIALFÖRETAG, BILDAT FÖR ETT SPECIELLT ÄNDAMÅL, OMFATTAS AV KONCERNREDOVISNINGEN? Enligt punkt 9 i RR 22, Utformning av finansiella rapporter

Läs mer

IFRIC och dess påverkan på byggföretagens intäktsredovisning

IFRIC och dess påverkan på byggföretagens intäktsredovisning Örebro universitet Handelshögskolan Företagsekonomi, avancerad nivå Självständigt arbete 30 hp Handledare Agneta Gustafson Examinator Olle Westin VT 2012 IFRIC 15 - och dess påverkan på byggföretagens

Läs mer

Media Evolution Ideell Förening

Media Evolution Ideell Förening Årsredovisning för Media Evolution Ideell Förening Räkenskapsåret 2011-01-01-2011-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn FEG303 Externredovisning C-nivå Datum Material Sammanfattning Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Kandidatkursen Externredovisning

Läs mer

Ägarinstruktion. för Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt. Beslutad vid ordinarie bolagsstämma den 12 juni 2014

Ägarinstruktion. för Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt. Beslutad vid ordinarie bolagsstämma den 12 juni 2014 1 Ägarinstruktion för Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt Beslutad vid ordinarie bolagsstämma den 12 juni 2014 2 1. Inledning Ett kundstyrt bolag Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt, Skandia,

Läs mer

Övergång till komponentavskrivning

Övergång till komponentavskrivning INFORMATION Övergång till komponent Bakgrund I RKR 11.4 Materiella anläggningstillgångar, uttrycks ett explicit krav på tillämpning av komponent. Även om tidigare versioner av rekommendationen inte har

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

BRF Byggmästaren 13 i Linköping

BRF Byggmästaren 13 i Linköping Årsredovisning för BRF Byggmästaren 13 i Linköping Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

PRI OCH IAS 19 / IFRS

PRI OCH IAS 19 / IFRS PRI OCH IAS 19 / IFRS IAS 19 / IFRS ett nytt sätt att beräkna och redovisa pensionsåtaganden Det svenska redovisningsrådets rekommendation RR 29 som grundar sig på IAS 19 / IFRS infördes vid årsskiftet

Läs mer

Dnr 2011-468 2012-12-13 D 12

Dnr 2011-468 2012-12-13 D 12 Dnr 2011-468 2012-12-13 D 12 D 12 1 Inledning Revisorsnämnden (RN) har mottagit en anmälan avseende auktoriserade revisorn A-sons uppdrag i ett aktiebolag (nedan benämnt entreprenadbolaget eller bolaget)

Läs mer

Informationsbroschyr. Till aktieägarna i Global Fastighet Utbetalning 2008 AB gällande föreslagen försäljning av koncernens fastighetsportfölj

Informationsbroschyr. Till aktieägarna i Global Fastighet Utbetalning 2008 AB gällande föreslagen försäljning av koncernens fastighetsportfölj Informationsbroschyr Till aktieägarna i Global Fastighet Utbetalning 2008 AB gällande föreslagen försäljning av koncernens fastighetsportfölj 1 Sammanfattning... 2 2 Bakgrund och inledning... 3 3 Transaktionen...

Läs mer

Redovisning av immateriella tillgångar

Redovisning av immateriella tillgångar REKOMMENDATION 12.1 Redovisning av immateriella tillgångar Maj 2007 Innehåll Denna rekommendation anger hur immateriella tillgångar skall behandlas i redovisningen. Rekommendationen anger vilka utgifter

Läs mer

Bråviken Logistik AB (publ)

Bråviken Logistik AB (publ) Bråviken Logistik AB (publ) Bokslutskommuniké 2017 januari juni 2017 KONTAKTINFORMATION Bråviken Logistik AB (publ) ett bolag förvaltat av Pareto Business Management AB Johan Åskogh, VD +46 402 53 81 johan.askogh@paretosec.com

Läs mer

Delårsrapport januari - september 2015

Delårsrapport januari - september 2015 Delårsrapport januari - Provinsfastigheter II AB (publ) Stående obligationslån 8,0 % Allokton II 2016 Januari September Nettoomsättningen för perioden uppgick till Bruttoresultatet för perioden uppgick

Läs mer

Delårsrapport 1/2011. Januari-mars 2011, AMHULT 2 AB (publ) Nettoomsättning för perioden uppgick till (8 087) TSEK.

Delårsrapport 1/2011. Januari-mars 2011, AMHULT 2 AB (publ) Nettoomsättning för perioden uppgick till (8 087) TSEK. Delårsrapport 1/2011 Januari-mars 2011, AMHULT 2 AB (publ) Nettoomsättning för perioden uppgick till 1 663 (8 087) TSEK. Resultatet för perioden 174 (1 261) TSEK efter skatt. Resultat per aktie (före och

Läs mer

Delårsrapport. Maj 2013

Delårsrapport. Maj 2013 Rekommendation 22 Delårsrapport Maj 2013 Innehåll Denna rekommendation behandlar delårsrapportering. En delårsrapport upprättas för en period som utgör en del av en kommuns räkenskapsår. Den består av

Läs mer

Bokslutskommuniké 2015

Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommuniké 2015 Provinsfastigheter I AB (publ) Obligationslån 8,5 % Allokton I 2015 Januari December 2015 Nettoomsättningen för perioden uppgick till Bruttoresultatet för perioden uppgick till Resultatet

Läs mer

Halvårsrapport för NCC Treasury AB (publ) 1 januari - 30 juni 2013

Halvårsrapport för NCC Treasury AB (publ) 1 januari - 30 juni 2013 Halvårsrapport för NCC Treasury AB (publ) 1 januari - 30 juni 2013 Verksamheten NCC Treasury AB (publ) är ett helägt dotterföretag till NCC AB (publ), org.nr. 556034-5174, med säte i Solna. Företaget är

Läs mer

Hur påverkas byggföretagen av IFRIC 15?

Hur påverkas byggföretagen av IFRIC 15? Linn Henriksson och Johanna Karlsson Hur påverkas byggföretagen av IFRIC 15? - En studie av de fyra största byggföretagen i Sverige What are the influences for the construction companies of IFRIC 15? -

Läs mer

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift 1 Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift Temat för övningen är ett pedagogiskt tema. Övningen skall bland medstuderande eller studerande vid fakulteten kartlägga hur ett antal (förslagsvis

Läs mer

Rutiner för opposition

Rutiner för opposition Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter

Läs mer

1 1 1 ¹ ¹ Revisionsberättelse Till bolagsstämman i Klarna Holding AB, org.nr 556676-2356 Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen Uttalanden Vi har utfört en revision av årsredovisningen

Läs mer

BRF Byggmästaren 13 i Linköping

BRF Byggmästaren 13 i Linköping Årsredovisning för BRF Byggmästaren 13 i Linköping Räkenskapsåret 2015-01-01-2015-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

URA 30 JUSTERING AV FÖRVÄRVSANALYS PÅ GRUND AV OFULLSTÄNDIGA ELLER ORIKTIGA UPPGIFTER

URA 30 JUSTERING AV FÖRVÄRVSANALYS PÅ GRUND AV OFULLSTÄNDIGA ELLER ORIKTIGA UPPGIFTER UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 30 JUSTERING AV FÖRVÄRVSANALYS PÅ GRUND AV OFULLSTÄNDIGA ELLER ORIKTIGA UPPGIFTER Enligt punkt 9 i RR 22, Utformning av finansiella rapporter får ett företags

Läs mer

Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund

Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Litteraturstudie Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Vad är en litteraturstudie? Till skillnad från empiriska studier söker man i litteraturstudier svar på syftet

Läs mer

6 Koncernredovisning

6 Koncernredovisning Koncernredovisning, Avsnitt 6 107 6 Koncernredovisning Tillämpningsområde Sammanfattning 6.1 RR 1:00 Koncernredovisning Rekommendationen behandlar redovisningsfrågor som aktualiseras vid upprättande av

Läs mer

Delårsrapport

Delårsrapport Delårsrapport 2018-01-01 2018-06-30 Delårsresultat jan-jun 2018 jan-jun 2017 Hyresintäkter 1 560 TSEK 0 TSEK Driftsresultat 1 456 TSEK 0 TSEK Värdeförändring på fastigheter 88 255 TSEK 40 000 TSEK Rörelseresultat

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI REDOVISNING 15 MAJ. Susanne Weinberg

FÖRETAGSEKONOMI REDOVISNING 15 MAJ. Susanne Weinberg FÖRETAGSEKONOMI REDOVISNING 15 MAJ Susanne Weinberg Redovisningens förtrollade värld Med fokus på externredovisning Redovisning Bokföring Redovisning Externredovisning Enskilda bolag (i Sverige skattekoppling)

Läs mer

IAS 11. Successiv vinstavräkning i koncerner. UPPSALA UNVERSITET Företagsekonomiska institutionen C-uppsats Vt-06

IAS 11. Successiv vinstavräkning i koncerner. UPPSALA UNVERSITET Företagsekonomiska institutionen C-uppsats Vt-06 UPPSALA UNVERSITET Företagsekonomiska institutionen C-uppsats Vt-06 IAS 11 Successiv vinstavräkning i koncerner Författare: Konstantin Belogorcev Huseyin Demirel Peter Holmgren Handledare: Mats Karén INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Delårsrapport januari - juni 2016

Delårsrapport januari - juni 2016 Delårsrapport januari - Provinsfastigheter I AB (publ) Obligationslån 8,5 % Allokton I Januari Juni Nettoomsättningen för perioden uppgick till Bruttoresultatet för perioden uppgick till Resultatet efter

Läs mer

Den successiva vinstavräkningen

Den successiva vinstavräkningen Södertörns Högskola Institutionen för ekonomi och företagande Företagsekonomi Kandidatuppsats 10 poäng Handledare: Ogi Chun Vårterminen 2006 Den successiva vinstavräkningen -Ger den successiva vinstavräkningen

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31

Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31 Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31 Styrelsen och Verkställande direktören för Inev Studios AB avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning

Läs mer

Delårsrapport januari september 2012

Delårsrapport januari september 2012 Tranås Linköping Delårsrapport januari Provinsfastigheter II AB (publ) Stående obligationslån 8,0 % Allokton II 2016 Januari Juli Nettoomsättning för perioden uppgick till 131,6 Nettoomsättning för perioden

Läs mer

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 5 poäng (VT 2007)

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 5 poäng (VT 2007) LINKÖPINGS UNIVERSITET 2007-01-19 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Marie Jansson marie.jansson@ihs.liu.se Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga

Läs mer

Rekommendationer - BFN R 1

Rekommendationer - BFN R 1 Rekommendationer - BFN R 1 Redovisning av forsknings- och utvecklingskostnader* * Bokföringsnämnden i plenum har vid sitt sammanträde den 5 december 2005 beslutat att BFN R 1 inte skall tillämpas av näringsdrivande,

Läs mer

URA 40 HUR PÅVERKAS KONCERNREDOVISNINGEN OCH TILLÄMPNINGEN AV KAPITALANDELSMETODEN AV FÖREKOMSTEN AV POTENTIELLA RÖSTBERÄTTIGADE AKTIER

URA 40 HUR PÅVERKAS KONCERNREDOVISNINGEN OCH TILLÄMPNINGEN AV KAPITALANDELSMETODEN AV FÖREKOMSTEN AV POTENTIELLA RÖSTBERÄTTIGADE AKTIER UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 40 HUR PÅVERKAS KONCERNREDOVISNINGEN OCH TILLÄMPNINGEN AV KAPITALANDELSMETODEN AV FÖREKOMSTEN AV POTENTIELLA RÖSTBERÄTTIGADE AKTIER Enligt punkt 9 i RR 22,

Läs mer

Halvårsrapport januari juni 2012

Halvårsrapport januari juni 2012 Västerås Stockholm Provinsfastigheter I AB (publ) Obligationslån 8,5 % Allokton I 2015 Januari juni 2012 April juni 2012 Nettoomsättning för perioden uppgick till Nettoomsättning för perioden uppgick till

Läs mer

Golden Heights. 29 maj 2015. Bolaget bedriver detaljhandelsförsäljning av smycken och guldsmedsvaror i Sverige och Finland.

Golden Heights. 29 maj 2015. Bolaget bedriver detaljhandelsförsäljning av smycken och guldsmedsvaror i Sverige och Finland. 29 maj BOKSLUTSRAPPORT FÖRSTA KVARTALET Bolaget bedriver detaljhandelsförsäljning av smycken och guldsmedsvaror i Sverige och Finland. Förändring Omsättning, TSEK 305 477 285 539 19 938 Bruttomarginal

Läs mer

Styrelsens förslag till beslut under punkt 13 på dagordningen vid årsstämma i Swedish Match AB den 28 april 2009

Styrelsens förslag till beslut under punkt 13 på dagordningen vid årsstämma i Swedish Match AB den 28 april 2009 BILAGA 5 Styrelsens förslag till beslut under punkt 13 på dagordningen vid årsstämma i Swedish Match AB den 28 april 2009 Bakgrund 1999 beslutade styrelsen att införa ett köpoptionsprogram i Swedish Match.

Läs mer

NSD NÄRINGSLIVETS SKATTE- DELEGATION

NSD NÄRINGSLIVETS SKATTE- DELEGATION Bilaga till remissyttrande avseende promemorian Nya skatteregler för företagssektorn Några närmare synpunkter på vissa av förslagen till lagtext och författningskommentarer 20 b kap. 1 IL Licensavtal avseende

Läs mer

DELÅRSRAPPORT 2014. Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30

DELÅRSRAPPORT 2014. Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30 DELÅRSRAPPORT 2014 Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30 Verksamhet Aktiebolaget SCA Finans (publ) med organisationsnummer 556108-5688 och säte i Stockholm är ett helägt dotterbolag till

Läs mer

RR 26 HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN

RR 26 HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN RR 26 HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN REDOVISNINGSRÅDET JULI 2002 Innehållsförteckning Sid. SYFTE 3 TILLÄMPNINGSOMRÅDE 3 DEFINITIONER 3 REDOVISNING OCH VÄRDERING 4 Händelser efter balansdagen som skall beaktas

Läs mer

Proformaredovisning avseende Lundin Petroleums förvärv av Valkyries Petroleum Corp.

Proformaredovisning avseende Lundin Petroleums förvärv av Valkyries Petroleum Corp. Proformaredovisning avseende Lundin s förvärv av. Bifogade proformaredovisning med tillhörande revisionsberättelse utgör ett utdrag av sid. 32-39 i det prospekt som Lundin AB i enlighet med svenska prospektregler

Läs mer

Bokslutskommuniké Paradox Entertainment AB (publ), räkenskapsåret 2005

Bokslutskommuniké Paradox Entertainment AB (publ), räkenskapsåret 2005 Bokslutskommuniké Paradox Entertainment AB (publ), räkenskapsåret 2005 Resultatet efter finansiella poster blev för helåret 13,2 Mkr (1,3) Omsättningen ökade med 54,7% till 24,9 Mkr (16,1) Nettomarginalen

Läs mer

Bokslutskommuniké 2012

Bokslutskommuniké 2012 Västerås Stockholm Provinsfastigheter I AB (publ) Obligationslån 8,5 % Allokton I 2015 Januari 2012 Kvartalet oktober - 2012 Nettoomsättning för perioden uppgick till 126,2 (146,9) MSEK Bruttoresultat

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244); Utkom från trycket den 14 mars 2017 utfärdad den 2 mars 2017. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga om skatteförfarandelagen

Läs mer

UFR 4. Uppdaterad januari 2012 UTTALANDE FRÅN RÅDET FÖR FINANSIELL RAPPORTERING (UFR)

UFR 4. Uppdaterad januari 2012 UTTALANDE FRÅN RÅDET FÖR FINANSIELL RAPPORTERING (UFR) UFR 4 Uppdaterad januari 2012 UTTALANDE FRÅN RÅDET FÖR FINANSIELL RAPPORTERING (UFR) UTTALANDE FRÅN RÅDET FÖR FINANSIELL RAPPORTERING UFR 4 Redovisning av särskild löneskatt och avkastningsskatt När den

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMISKA INSTITUTIONEN

FÖRETAGSEKONOMISKA INSTITUTIONEN FÖRETAGSEKONOMISKA INSTITUTIONEN FEA445 Extern redovisning, avancerad nivå, 15 högskolepoäng Financial Accounting, Second Cycle, 15 Fastställande Kursplanen är fastställd av Handelshögskolans fakultetsnämnd

Läs mer

Delårsrapport 1 januari 31 mars 2015

Delårsrapport 1 januari 31 mars 2015 AGES INDUSTRI AB (publ) Delårsrapport 1 januari s Delårsperioden Nettoomsättningen var 213 MSEK (179) Resultat före skatt uppgick till 23 MSEK (18) Resultat efter skatt uppgick till 18 MSEK (14) Resultat

Läs mer

IFRS 3 (R) Mer relevant och jämförbar än IAS 22?

IFRS 3 (R) Mer relevant och jämförbar än IAS 22? ISRN: LIU-IEI-FIL-A--10/00771--SE IFRS 3 (R) Mer relevant och jämförbar än IAS 22? IFRS 3 (R) More relevant and comparable than IAS 22? Emil Myrberg Andreas Pergefors Vårterminen 2010 Handledare: Rolf

Läs mer

Bokföringsnämndens VÄGLEDNING Upprättande av årsredovisning (K3)

Bokföringsnämndens VÄGLEDNING Upprättande av årsredovisning (K3) Bokföringsnämndens VÄGLEDNING Upprättande av årsredovisning (K3) Utkast Inledning... 12 Kapitel 1 Tillämpning... 13 Definitioner... 13 Vilka företag ska tillämpa detta allmänna råd?... 13 Tillämpning av

Läs mer

Delårsrapport januari mars 2013

Delårsrapport januari mars 2013 Västerås Gävle Provinsfastigheter I AB (publ) Obligationslån 8,5 % Allokton I 2015 Januari 2013 Nettoomsättning för perioden uppgick till 21,0 (33,2) MSEK Bruttoresultat för perioden uppgick till 5,9 (9,5)

Läs mer

Stockholms Stadsteater AB

Stockholms Stadsteater AB Stockholms Stadsteater AB Årsbokslut 2016 Februari 2017 2 februari 2017 VD/Företagsledningen/styrelsen/lekmannarevisorer Stockholms Stadsteater AB Vi har i denna rapport sammanfattat de mer väsentliga

Läs mer

URA 34 BEDÖMNING AV DEN EKONOMISKA INNEBÖRDEN AV TRANSAKTIONER SOM INNEFATTAR ETT LEASINGAVTAL

URA 34 BEDÖMNING AV DEN EKONOMISKA INNEBÖRDEN AV TRANSAKTIONER SOM INNEFATTAR ETT LEASINGAVTAL UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 34 BEDÖMNING AV DEN EKONOMISKA INNEBÖRDEN AV TRANSAKTIONER SOM INNEFATTAR ETT LEASINGAVTAL Enligt punkt 9 i RR 22, Utformning av finansiella rapporter får

Läs mer

Delårsrapport Q1, 2008

Delårsrapport Q1, 2008 Västerås Stockholm Delårsrapport Q1, 2008 Allokton Properties AB Stående lån 8,500000 Allokton I 2015 Frågor kring denna rapport kan ställas till Sören Andersson (tel +46 8 5221 7200) Sammanfattning Nettoomsättning

Läs mer

Delårsrapport januari - mars 2016

Delårsrapport januari - mars 2016 Delårsrapport januari - 2016 Provinsfastigheter II AB (publ) Stående obligationslån 8,0 % Allokton II 2016 Januari Mars 2016 Nettoomsättningen för perioden uppgick till - (-) MSEK Bruttoresultatet för

Läs mer

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 7,5 poäng (HT 2007)

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 7,5 poäng (HT 2007) LINKÖPINGS UNIVERSITET 2007-09-03 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Marie Jansson marie.jansson@ihs.liu.se Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga

Läs mer

Delårsrapport

Delårsrapport Delårsrapport 2018-01-01 2018-03-31 Delårsresultat jan-mar 2018 jan-mar 2017 Hyresintäkter 377 TSEK 0 TSEK Driftsresultat 377 TSEK 0 TSEK Värdeförändring på fastigheter -24 969 TSEK 0 TSEK Rörelseresultat

Läs mer

POLICY VID ARBETE MED TREDJE PART POLICY ANTAGEN MARS 2015 REVIDERAD FEBRUARI 2017

POLICY VID ARBETE MED TREDJE PART POLICY ANTAGEN MARS 2015 REVIDERAD FEBRUARI 2017 POLICY VID ARBETE MED TREDJE PART POLICY ANTAGEN MARS 2015 REVIDERAD FEBRUARI 2017 INNEHÅLLSFÖRTECKNING POLICY VID ARBETE MED TREDJE PART... 3 INTRODUKTION... 3 ARBETA MED TREDJE PART... 3 PROCESS FÖR

Läs mer

Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra. En guide för studenter

Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra. En guide för studenter Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra En guide för studenter Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra en guide för studenter 1 Många studenter väljer att skriva uppsatser om K3 och K2 vilket ibland

Läs mer

Halvårsrapport för NCC Treasury AB (publ) 1 januari - 30 juni 2019

Halvårsrapport för NCC Treasury AB (publ) 1 januari - 30 juni 2019 Halvårsrapport för NCC Treasury AB (publ) 1 januari - 30 juni 2019 Verksamheten NCC Treasury AB (publ) är ett helägt dotterföretag till NCC AB (publ), org.nr. 556034-5174, med säte i Solna. Företaget är

Läs mer

Yttrande i Regeringsrättens mål nr xxxx-xx

Yttrande i Regeringsrättens mål nr xxxx-xx Sida 1(5) 2005-09-19 Regeringsrätten Box 2293 103 17 Stockholm Yttrande i Regeringsrättens mål nr xxxx-xx YTTRANDE Den avsättning för gratifikationer som xxxxxxxx xxxxxxxxx XX gjort i bokslutet för räkenskapsåret

Läs mer

Delårsrapport 14 juni 30 september 2005. 1 (8) Roxi Stenhus Gruppen AB (publ) Organisationsnr: 556681-9149. Omsättning: Tkr 6 245

Delårsrapport 14 juni 30 september 2005. 1 (8) Roxi Stenhus Gruppen AB (publ) Organisationsnr: 556681-9149. Omsättning: Tkr 6 245 1 (8) Roxi Stenhus Gruppen AB (publ) Organisationsnr: 556681-9149 Tommarpsvägen 116 231 66 Trelleborg Tel: 0410-471 50 Fax: 0410-174 40 E-mail: Hemsida: roxi@roxistenhus.se www.roxistenhusgruppen.se Delårsrapport

Läs mer

Kommentarer till exempel vid tillämpande av ISA 580

Kommentarer till exempel vid tillämpande av ISA 580 Kommentarer till exempel vid tillämpande av ISA 580 Inledning I denna PM beskrivs SKYREV:s syn på hur ISA 580 kan tillämpas i kommunal verksamhet. Med anledning av att ett större utvecklingsarbete initierats

Läs mer

Revisionsberättelse för Luftfartsverket 2016

Revisionsberättelse för Luftfartsverket 2016 REGERINGEN 103 33 STOCKHOLM Revisionsberättelse för Luftfartsverket 2016 Rapport om årsredovisningen med koncernredovisning Uttalanden Riksrevisionen har enligt 5 lagen (2002:1022) om revision av statlig

Läs mer

RAPPORT. om årsredovisningen för Europols pensionsfond för budgetåret 2015 med fondens svar (2016/C 449/26)

RAPPORT. om årsredovisningen för Europols pensionsfond för budgetåret 2015 med fondens svar (2016/C 449/26) 1.12.2016 SV Europeiska unionens officiella tidning C 449/143 RAPPORT om årsredovisningen för Europols pensionsfond för budgetåret 2015 med fondens svar (2016/C 449/26) INLEDNING 1. Europols pensionsfond

Läs mer

REKOMMENDATION R2. Intäkter. November 2018

REKOMMENDATION R2. Intäkter. November 2018 REKOMMENDATION R2 Intäkter November 2018 1 Innehåll Denna rekommendation ska tillämpas vid redovisning av intäkter från avgifter, ersättningar, försäljningar, skatter och bidrag. Rekommendationen gäller

Läs mer

KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01

KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01 KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01 Belopp i kkr 2006-12-31 2005-12-31 2006-12-31 2005-12-31 Rörelsens intäkter m.m. Intäkter 88 742 114 393 391 500 294 504 88 742 114

Läs mer

Fördjupning i K2/K3 Kunskapsdagen Helsingborg 22 november 2017

Fördjupning i K2/K3 Kunskapsdagen Helsingborg 22 november 2017 www.pwc.se Fördjupning i K2/K3 Kunskapsdagen Helsingborg Innehåll Nyheter och förtydliganden i K3 och K2 Vanliga frågor under våren 2017 2 Nyheter 2017 3 Nyheter 2017 BFNAR 2007:1 (Frivillig delårsrapportering)

Läs mer

Verksamhetsområden Forshem är indelat i tre verksamhetsområden Projekt, Styckehus och Övrigt, vilka redovisas enligt IFRS 8, Rörelsesegment.

Verksamhetsområden Forshem är indelat i tre verksamhetsområden Projekt, Styckehus och Övrigt, vilka redovisas enligt IFRS 8, Rörelsesegment. Delårsrapport 1 januari 30 juni 2010 Styrelsen har beslutat att avyttra den verksamhet som koncernen bedriver i Tyskland. Den tyska verksamheten redovisas därför som verksamhet under avyttring. Nettoomsättningen

Läs mer

RAPPORT. om årsredovisningen för Europeiska Unionens Byrå för Grundläggande Rättigheter för budgetåret 2015 med Byråns svar (2016/C 449/38)

RAPPORT. om årsredovisningen för Europeiska Unionens Byrå för Grundläggande Rättigheter för budgetåret 2015 med Byråns svar (2016/C 449/38) 1.12.2016 SV Europeiska unionens officiella tidning C 449/203 RAPPORT om årsredovisningen för Europeiska Unionens Byrå för Grundläggande Rättigheter för budgetåret 2015 med Byråns svar (2016/C 449/38)

Läs mer

Årsredovisning för. Urd Rating AB Räkenskapsåret Innehållsförteckning:

Årsredovisning för. Urd Rating AB Räkenskapsåret Innehållsförteckning: Årsredovisning för Urd Rating AB Räkenskapsåret 2016-12-20 - Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Noter 5-7 Underskrifter 7 Fastställelseintyg Undertecknad

Läs mer

Lag. om ändring av bokföringslagen

Lag. om ändring av bokföringslagen Lag om ändring av bokföringslagen I enlighet med riksdagens beslut ändras i bokföringslagen (1336/1997) 3 kap. 2, 2 a, 3, 4, 12 och 13, sådana de lyder, 2, 2 a, 3 och 4 i lag 1620/2015, 12 i lagarna 1208/2015

Läs mer

Riktlinjer för hantering av intressekonflikter för Rhenman & Partners Asset Management AB

Riktlinjer för hantering av intressekonflikter för Rhenman & Partners Asset Management AB Riktlinjer för hantering av intressekonflikter för Rhenman & Partners Asset Management AB Dessa riktlinjer är fastställda av styrelsen för Rhenman & Partners Asset Management AB (Rhenman & Partners) den

Läs mer

Delårsrapport januari juni 2005

Delårsrapport januari juni 2005 Delårsrapport januari juni 2005 - Omsättningen för perioden uppgick till 215,1 Mkr (202,2) - Resultatet efter finansiella poster blev 42,2 Mkr (36,7) - Resultat efter skatt uppgick till 30,4 Mkr (26,5)

Läs mer