Utmaning för vården!

Transkript

1 Självskadebeteende - behandling och preventiva insatser Jonas Bjärehed Leg. Psykolog, doktorand Ins=tu=onen för psykologi Lunds universitet Psykiskohälsa Syd Malmö: Utmaning för vården! AK erbjuda hjälp när någon medvetet motarbetar hjälpen: En gång när jag var på akuten och sydde så sydde doktorn utan bedövning. Han sa a< kan du skära dig själv, så kan du sy utan bedövning också. Det gjorde väl inte mig något, men min ångest hade ju släppt, så det gjorde skitont. Fick ny ångest och kände mig värdelös. Tänkte a< jag inte ens var värd bedövning. När jag kom hem försökte jag ta livet av mig. Ejdersten (2008) 1

2 Vad menas med självskadebeteende? Självskadetankar och - beteenden Indirekt självskada/ självdestruk=vitet Suicidala självskadebeteenden Icke- suicidala självskadebeteenden Ex: Skära sig Rispa sig Slå sig Bränna sig Varför skadar man sig? Stress/ påfrestningar Nega=va känslor/ nega=va sociala effekter Outhärdliga nega=va reak=oner Bristande hanteringsstrategier Minskade obehag Självskadebeteende 2

3 Läget idag och vägen framåt! Ökad förekomst av självskadebeteenden Heterogen pa=entgrupp Behov av interven=oner och insatser på olika nivåer Vårdkedjor och ansvarsområden Skolan, sociala skyddsnät Skolhälsovård, kommunla resurser, ungdomsmot- tagningar, primärvård Specialistpsykiatri Högspecialiserad psykiatri Slutenvård Behandlingshem 3

4 Organisationsnivåer och insatser Organisa(onsnivå Iden(fika(on /bedömning Universell prev. - Skolan Selek=v prev. - Skolhälsovård - Ungdomsmot. - Socialtjänst - Primärvård Indikerad prev. - Psykiatrisk öv - Högspecialiserad psykiatrisk vård - Slutenvård Hälsokart- läggningar Screening (ex DSHI9) Uppsökande intervjuer U_örlig bedömning (ex ISAS) Insats Hälsofrämjande insatser Signs of self- injury - program Insatser inom ramen för ordinarie uppdrag - Stödjande samtal - Interven=oner för ak förbäkra hem- och boendeförhållanden. - Behandling för mildare psykiska problem Behandlingsinsatser - Kogni=v beteendeterapi - Emo=onsregleringsbehandling i grupp - Dialek=sk beteendeterapi - Mellan/dagvårdsalterna=v - I samverkan med behandlingsansvarig - Strukturerad vårdplan Preventiva insatser (1) Psykisk ohälsasymptom utgör riskfaktor för självskadebeteenden (Lundh, Wångby- Lundh, Paaske, Ingesson, & Bjärehed, 2011) Generella insatser för ak främja psykisk hälsa Livss=lsfaktorer Stresshantering Sömn God social miljö Kon=nuerliga mätningar av psykisk hälsa (inklusive självskadebeteende) 4

5 Preventiva insatser (2) Signs of self- injury program (Muehlenkamp, Walsh, & Mcdade (2010) Mul=media och DVD om självskadebeteende videovinjeker Förslag på hur man som omgivning kan hjälpa drabbade Exempel på en framgångsaga Modererad klassdiskussion Ökade kunskap och ökade ah=yder och självrapporterad behnägenhet ak söka hjälp bland ungdomar eier genomfört program Inga tydliga nega=va effekter UppskaKades av personal Åtgärder för riskgrupper I många fall känner sig professionella osäkra på hur man ska bemöta individer med självskadebeteende. Uppsökande av riskindivider AK intervjua ungdomar om självskadebeteende (på ek välgenomtänkt säk) har posi=va effekter i form av iden=fika=on av fall samt etablerandet av en rela=on mellan den professionelle och den självskadande individen (Bjärehed, et al, in prep.) 5

6 Hur pratar man om självksadebeteende? (NaHisi & Stanley, 2007) Lågmält, sakligt förhållningssäk som varken är belönande eller bestraffande Respek_ull nyfikenhet Vad innebär självskadebeteendet för dig? Jag är intresserad av dik självskadebeteende och vill gärna förstå dig och det bäkre innan vi går vidare. Avvägning mellan självskadebeteendet och den övriga situa=onen AK göra en detaljerad kartläggning kan vara ek säk ak respondera med respek_ull nyfikenhet KontraktsuppräKande om avhållsamhet antagligen kontraindicerat Aspekter att fråga om Debutålder Typ(er) av beteende Funk=on(er) Frekvens (antal och temporalt) Lokalisa=on Andra beteenden (indirekt självskada) Redskap Plats - social kontext 6

7 Specialistvårdsnivå Självskadebeteenden återfinns hos personer med många olika psykiatriska diagnoser Systema=skt eierfråga självskadebeteende Utreda självskadehandlingar på ek system=skt säk (Inventory of Statements about Self- Injury ISAS- sv) (Lindholm, Bjärehed, & Lundh, 2011) Kogni=v beteendeterapi (Slee, Garnefski, van der Leeden, Arensman, & Spinhoven, 2008) Minskat självskadebeteende Minskade självmordstankar Minskad ångest och depression Ökad självkänsla och problemlösningsförmåga Kognitiv beteendeterapi Funk=onell analys av självskadebeteendet Tankar, känslor och situa=oner som relaterar =ll självksdebeteendet Vad ökar respek=ve minskar chansen för självksdabeteendet Vilka färdighetsbrister finns Beteendeinterven=oner Etablera nya beteenden som kan ersäka självskadebeteende Iden=fiera kort- och långsik=ga konsekvenser av dysfunk=onella beteenden Kogni=v omstrukturering Arbeta med tankar kring självskadebeteende Arbete med föreställningar om själv och fram=den Arbeta med föreställningar om hur man kan hantera nega=va upplevelser 7

8 Acceptansbaserad gruppbehandling (Gratz & Gunderson, 2006) Baserad på ideén ak acceptans kan vara en strategi för ak hantera nega=va upplevelser AK känna igen och förstå nega=va upplevelser AK stå ut med nega=va upplevelser och sam=digt engagera sig i målinriktat beteende. Bygger på Acceptance and commitment therapy och DBT 14- veckors strukturerat program Psykoeduka=on och gruppövningar Daglig rapportering av mående Posi=va effekter på självksadebeteende, känsloreglering, upplevelsemässigt undvikande, samt depression, ångest och stress Högspecialiserad vård För pa=enter med särskilt omfakande vårdbehov Emo=onellt instabil personlighetsstörning Svår självskadeproblema=k/komorbida =llstånd Vid akut kris/självmordsrisk 8

9 Dialektisk beteendeterapi Behandling för personer med emo=onellt instabil personlighetsstörning Bäst foskningsstöd Förändringsstrategier i kombina=on med acceptansstrategier Individuell terapi Gruppterapi Telefonkontakt Handledning för behandlingsteamet I sluten/mellanvård För ungdomar Slutenvård Mycket talar för ak slutenvårdsbehandlig kan ha nega=va effekter för pa=enter med självskadebeteenden (Fonagy & Bateman, 2006) Behov av strukturerad vårdplan och samverkan med vårdgrannar Med målsäkningen ak återföra pa=enten i öppenvård? Hur kan man möjliggöra bibehållna normala ak=viteter vid inläggning salutogent perspek=v? 9

10 Sammanfattning Behov av ak knyta ihop vårdkedjan och uppräka vårdplaner inom de olika organisatoriska nivåerna. Alliansbyggande och bemötande är centralt vid behandling av självskadebeteende. GoK bemötande underläkas av ak vården har en gemensam förståelsegrund och ek konsekvent bemötande. Jag gick och pratade några gånger med en kurator pa BUP, hon varjäkesnäll och inte ek dugg dömande...men det bästa var ak någon lyssnade pa mig och tog mig pa allvar. Jag såg fram emot ak få prata med henne, det gjorde det läkare ak stå ut i veckorna, för jag visste ak jag kunde få prata om det pa torsdag. Ejdersten (2008) Tack (och några referenser)! Klonsky, E. D., & Muehlenkamp, J. J. (2007). Self- injury: A research review for the prac==oner. Journal of Clinical Psychology, 63(11), Gratz, K. L., & Gunderson, J. G. (2006). Preliminary Data on an Acceptance- Based Emo=on Regula=on Group Interven=on for Deliberate Self- Harm Among Women With Borderline Personality Disorder. Behavior Therapy, 37(1), doi: /j.beth Muehlenkamp, J., Walsh, B., & McDade, M. (2010). Preven=ng Non- Suicidal Self- Injury in Adolescents: The Signs of Self- Injury Program. Journal of Youth and Adolescence, 39(3), doi: /s Nafisi, N., & Stanley, B. (2007). Developing and maintaining the therapeu=c alliance with self- injuring pa=ents. Journal of Clinical Psychology, 63(11), doi: /jclp Lundh, L.- G., Wångby- Lundh, M., Paaske, M., Ingesson, S., & Bjärehed, J. (2011). Depressive Symptoms and Deliberate Self- Harm in a Community Sample of Adolescents: A Prospec=ve Study. Depression Research and Treatment, 2011, doi: /2011/ Lindholm, T., Bjärehed, J., & Lundh, L.- G. (2011). Func=ons of Nonsuicidal Self- Injury among Young Women in Residen=al Care: A Pilot Study with the Swedish Version of the Inventory of Statements about Self- Injury. CogniVve Behaviour Therapy, 40, doi: / Slee, N., Garnefski, N., van der Leeden, R., Arensman, E., & Spinhoven, P. (2008). Cogni=ve- behavioural interven=on for self- harm: randomised controlled trial. BriVsh journal of psychiatry, 192(3), FONAGY, P., & BATEMAN, A. (2006). Progress in the treatment of borderline personality disorder. The BriVsh Journal of Psychiatry, 188(1), 1-3. doi: /bjp.bp