Bestämning av utfallet av translokationen t(11;18)(q21;q21) hos patienter med MALT-lymfom genom FISH analys
|
|
- David Ekström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bestämning av utfallet av translokationen t(11;18)(q21;q21) hos patienter med MALT-lymfom genom FISH analys Sofie Fredriksson Biomedicinska analytikerprogrammet 180 högskolepoäng Högskolan i Kalmar, Naturvetenskapliga institutionen Examensarbete i Biomedicinsk laboratorievetenskap 15 högskolepoäng Handledare Tomasz Gorecki, Med Dr Anki Koch-Schmidt, Fil Dr Examinator Maria Mattsson, Dr med vet Avdelningen för Patologi/Cytologi Länssjukhuset i Kalmar SE KALMAR Naturvetenskapliga institutionen Högskolan i Kalmar SE KALMAR Naturvetenskapliga institutionen Högskolan i Kalmar SE KALMAR Sammanfattning Lymfom är en grupp maligna tumörsjukdomar som utvecklas i det sekundära lymfatiska systemet. Samtliga organ kan drabbas av sjukdomen eftersom lymfocyter finns i hela kroppen. I anslutning till slemhinnorna i kroppen finns mukosa-associerad lymfoid vävnad, MALT, som kan utveckla lymfom spontant, vid kronisk inflammation eller vid autoimmuna sjukdomar. MALT-lymfom utvecklas långsamt. Sjukdomen går idag inte att bota med undantag av en del fall som utlösts av en infektion med Helicobacter pylori. Antibiotikabehandling kan i dessa fall inducera remissioner. MALT-lymfom har karakteristiska histologiska och molekylära egenskaper. En av dessa egenskaper är reciproka translokationer. Den mest förekommande translokationen vid MALT-lymfom är t(11;18)(q21;q21) API2-MALT1 (apoptosis inhibitor 2 MALTlymphoma associated translocation 1). Denna innebär att kromosom 11 i API2-genen liksom kromosom 18 i MALT1-genen har brutits av och att kromosomfragmenten bytt plats så att nya fusionsgener bildats. Den fusionsgen, som bildas i kromosom 11, kodar för proteinet API2-MALT1, vilket medför att apoptosen hämmas onormalt mycket samtidigt som nuclear factor (NF)-κB starkt aktiveras. Detta leder till okontrollerad cellproliferation, varigenom tumörceller bildas. Syftet med föreliggande studie var att studera utfallet av translokationer genom att påvisa MALT1-genen i tumörceller från fall som fått diagnosen MALT-lymfom. Detta utfördes med FISH (fluorescense in situ hybridisation)-teknik. Fluorokrommärkta prober binder då till var sida om brytpunkten på MALT1-genen och resultatet syns som färgade punkter då det studeras i fluorescensmikroskop. Utfallet av translokationen t(11;18)(q21;q21) blev 22%, vilket stämmer överens med resultat från liknande studier.
2 Abstract Lymphoma is a group of malignant tumour diseases developing in the secondary lymphatic system. These diseases can develop in all organs as lymphocytes are ubiquitously in the body. In connection to mucus membranes we find mucosa-associated lymphoid tissue, MALT, in which lymphoma can spontaneously but slowly develop, mostly at chronic inflammation or at autoimmune diseases. Today these diseases are incureable with the exception of some cases caused by Helicobacter pylori-infection. Antibiotic treatment of these cases can induce remissions. MALT-lymphomas have characteristic histological and molecular properties. One of these properties is the translocation t(11; 18)(q21; q21) API2-MALT1 (apoptosis inhibitor 2 MALT-lymphoma associated translocation 1). This means that the API2 gene in chromosome 11 and the MALT1 gene in chromosome 18 have been broken and the formed chromosome fragments changed places, which results in formation of new fusion genes. The fusion genes API2-MALT1 encodes a protein, which results in increased inhibition of apoptosis and increased nuclear factor (NF)-κB activation, which results in uncontrolled cell proliferation and tumour cells will be formed. The aim of this work was to detect and analyse the MALT1-gene in tumour cells from cases with the diagnosis MALT-lymphoma in order to study the outcome of translocations. This was carried out with FISH (fluorescence in situ hybridization) - technique. Fluorochrome-labelled probes hybridize to each side of the breakpoint of the MALT1-gene and the result is studied in a fluorescence microscope. The translocation t(11;18)(q21;q21) was found in 22% of the diagnosed MALTlymphoma patients, which is in accordance to similar studies.
3 Innehållsförteckning Introduktion... 1 Lymfom... 1 Hodgkins och non-hodgkins lymfom... 1 Lymfom i mukosa-associerad lymfoid vävnad... 1 Histologiska och molekylära egenskaper hos MALT-lymfom... 2 Translokation t(11;18)(q21;q21) och bildning av API2-MALT Påvisande av translokationer genom FISH... 4 Fluorescense... 5 Fluorescensmikroskop... 5 LSI MALT1 (18q21) Dual Color Break Apart Rearrangement Probe för att påvisa translokationen t(11;18)(q21;q21)... 6 Syfte... 7 Material och metoder... 7 Framtagning och behandling av patientmaterial... 7 Förbehandling av snitt... 7 Beredning och applicering av probemix... 8 Denaturering och hybridisering... 8 Stringenstvätt... 8 Motfärgning av cellkärnorna... 8 Bedömning av translokation på kromosom 18q Kontroll... 9 Etiska aspekter... 9 Resultat... 9 Diskussion Bedömning av utfallet t(11;18)(q21;q21) Klinisk betydelse av translokationen t(11;18)(q21;q21) Kontroll och felkällor Alternativa metoder Slutsats Tackord Referenser... 14
4 Förkortningar API2 Apoptosis inhibitor 2 BIR Baculovirus inhibitors of apoptosis repeat CD Cluster of differentiation CISH Chromogenic in situ hybridization (kromogen in situ hybridisering) DLBCL Diffust storcelligt B-cellslymfom DNA Deoxyribonukleinsyra FISH Fluorescence in situ hybridisation (fluorescent in situ hybridisering) ISCN the International System for Human Cytogenetic Nomenclature MALT Mucosa associated lymphoid tissue (mukosa associerad lymfoid vävnad) MALT1 Mucosa-associated lymphoid tissue-lymphoma associated translocation 1 NF-κB Nuclear factor-κb NK-cell Natural Killer cell PCR Polymerase Chain Reaction Px Provexcision WHO World Health Organization
5 Introduktion Lymfom I Sverige drabbas årligen cirka 2000 människor av lymfom, vilket är beteckningen på en malign tumörsjukdom som utvecklats från lymfocyter, B- eller T-lymfocyter samt Natural Killer (NK)-celler i det sekundära lymfatiska systemet. Sjukdomen orsakas av att den perfekta balansen mellan nybildning av lymfocyter (proliferation) och lymfocyters programmerade celldöd (apoptos) rubbas. Cellerna förändras såväl morfologiskt som molekylärt och tappar förmågan att reglera sin celldelning. De börjar därför dela sig ohämmat samtidigt som deras apoptos vanligen hämmas. Resultatet blir att en tumör bildas. Lymfkörtlarna är det vanligaste organet där lymfom uppstår, vilket beror på att denna vävnad har flest lymfocyter och att större delen av lymfocyternas proliferation sker här. Men eftersom lymfocyter finns spridda på flera ställen, kan lymfom uppstå även i andra delar av kroppen (1-2). Hodgkins och non-hodgkins lymfom Det finns två huvudgrupper av lymfom, Hodgkins lymfom och non-hodgkins lymfom. Den förra är ett specifikt lymfom medan den senare innefattar alla övriga lymfom. Hodgkins lymfom fick sitt namn efter Thomas Hodgkin som var först med att beskriva sjukdomen. Den är relativt ovanlig hos befolkningen i stort, men är en av de vanligaste tumörsjukdomarna som drabbar personer i års åldern. Den drabbar också de som är äldre än 50 år. Man vet idag inte vad som orsakar sjukdomen men ett förändrat svar på en virusinfektion kan troligtvis vara en orsak framförallt hos yngre. De flesta med Hodgkins lymfom kan botas med strålbehandling och cytostatika. Non-Hodgkins lymfom delas in i högmaligna, som är snabbväxande, och lågmaligna som växer långsamt. Dessa delas i sin tur upp i ett tjugotal undergrupper. Lymfom som är högmaligna drabbar oftast yngre och behandlas med cytostatika medan de lågmaligna främst drabbar äldre människor. Det kan ta lång tid innan man får några symtom vid ett lågmalignt lymfom och behandling krävs därför inte den första tiden. Det är när symtomen blir påtagliga som cytostatika sätts in för att hålla tillbaka sjukdomen men behandlingen är inte botande (1-5). Lymfom i mukosa-associerad lymfoid vävnad År 1983 beskrevs lymfom i mukosa-associerad lymfoid vävnad, MALT (mucosa associated lymfoid tissue) för första gången av Isaacson och Wright. Idag klassificeras MALT-lymfom som en subtyp av non-hodgkins lymfom (6). Enligt World Health Organization (WHO) tillhör MALT-lymfom gruppen lågmalignt extranodalt B-cells lymfom och utgör cirka 8% av alla non-hodgkinslymfom (7). 1
6 Denna typ av lymfom drabbar främst mag-tarmkanalen men kan återfinnas även i andra organ som t.ex. spottkörtlar, sköldkörtel, lungor och bröst. Sjukdomen kan utvecklas spontant eller förvärvas genom kronisk inflammation och vid autoimmuna sjukdomar (6). En vanlig utlösande faktor är en bakterieinfektion av Helicobacter pylori. Denna bakterie orsakar kronisk inflammation i magsäckens (ventrikelns) slemhinna, vilket utan behandling kan leda till MALT-lymfom. Campylobacter jejuni är en annan bakterie som kan orsaka MALT-lymfom. I detta fall är det tarmen som blir infekterad men detta är inte lika vanligt som infektion av H. pylori (8). Symtomen beror på vilket organ som drabbats men de vanligaste är lokal smärta, feber, trötthet och minskad aptit. Vilken behandling som sätts in beror också på lokaliseringen av lymfomet. Då en bakterieinfektion med H. pylori är orsaken, är behandlingen i första hand antibiotika. Denna behandling kan inducera remission och hålla tillbaka sjukdomsförloppet. I andra fall är sjukdomen obotlig och behandlingen går ut på att lindra symtomen. Femårsöverlevnaden för sjukdomen är cirka 80% (6, 9). MALT-lymfom kan utvecklas från lågmalignt till att bli högmalignt. Då klassificeras det inte som MALT-lymfom utan övergår till diffust storcelligt B-cellslymfom (DLBCL) (10). Histologiska och molekylära egenskaper hos MALT-lymfom MALT utgör den lymfatiska vävnaden i slemhinnornas mukosa och består av leukocyter i mer eller mindre organiserade strukturer (Figur 1). Den utgör ett effektivt skydd för kroppen mot virus och mikroorganismer som kan tränga in från de yttre gångarna. Detta sker genom att den lymfatiska vävnaden snabbt aktiveras och eliminera det som är kroppsfrämmande (2). Trots att MALT-lymfom kan drabba olika organ skiljer de sig inte mycket i histologin. Vid lymfom i denna vävnad ses en infiltration av små till medelstora B- lymfocyter med avvikande form på kärnan och rikligt med cytoplasma. En annan viktig histologisk egenskap är förekomsten av lymfoepiteliala lesioner. De karaktäriseras av att den epiteliala strukturen deformerats på grund av aggregatinfiltration av lymfocyter. Även enstaka förändrade blaster kan förekomma (Figur 2) (6, 10). Tumörcellerna har en viss immunofenotyp, vilket innebär att cellerna uttrycker vissa specifika antigen samtidigt som de saknar andra antigen som uttrycks i de friska cellerna. Vid MALT-lymfom saknas bland annat antigen för CD5, CD10 samt CD23. Det finns ingen kombination som är helt unik för denna sjukdom utan antigenuttrycken kan variera från fall till fall. MALT-lymfom kan också uppvisa vissa unika kromosomala förändringar. Reciproka translokationer och trisomi är de genetiska förändringar som man idag vet kan förekomma. En reciprok translokation innebär att två kromosomer bryts av och bildade fragment byter plats med varandra så att nya fusionsgener bildas i respektive 2
7 kromosom. De translokationer som kan förekomma vid MALT-lymfom är den mellan kromosom 11 vid band 21 på kromosomens långa arm (q21) och kromosom 18 (q21), dvs. t(11;18)(q21;q21) samt t(1;14)(p22;q32), t(14;18)(q32;q21) och t(3;4)(p14.1;q32) (5-7, 10). Vid trisomi finns det tre uppsättningar av någon kromosom istället för två som är det normala antalet. Det är trisomi av kromosomerna 3 och 18 som kan förekomma vid MALT-lymfom (7). Figur 1. Normal ventrikelslemhinna färgad med hematoxylin och eosin. Bilden är tagen i 200x förstoring. Figur 2. Ventrikelslemhinna med infiltration av lymfocyter samt en 55,48 µm stor körtelgång med lymfoepiteliala lesioner. Denna histologiska bild är karakteristisk för MALT-lymfom. Preparatet är färgat med hematoxylin och eosin. 3
8 Translokation t(11;18)(q21;q21) och bildning av API2-MALT1 Vid kromosomala translokationer bildas vid fusionsställena nya gener, så kallade fusionsgener, vilka kan koda för onormala proteiner, som gör att tumörceller bildas (6). Den mest förekommande translokationen vid MALT-lymfom är t(11;18)(q21;q21). De gener som härigenom förändras är genen för apoptosis inhibitor 2 (API2) på kromosom 11q21 och genen för proteinet MALT-lymphoma-associated translocation 1 (MALT1) på kromosom 18q21. Både API2-genen och MALT1-genen har fyra kända brytpunkter var och det finns åtta kända varianter av det bildade fusionsproteinet API2-MALT1. Samtliga varianter av fusionsgenen ger upphov till ett fusionsprotein. Detta protein har en region med tre domäner baculovirus inhibitors of apoptosis repeat (BIR) från API2:s N-terminal och en region innehållande en caspas-lik domän från MALT1 proteinets C-terminal. API2 kodar för ett protein som normalt hämmar apoptosen och MALT1 för ett protein som är delaktigt vid aktivering av nuclear factor (NF)-κB. NF-κB är en transkriptionsfaktor, som kontrollerar många gener som är inblandade i lymfocyternas tillväxt och överlevnad. Normalt måste MALT1-proteinet bilda ett komplex med ytterligare proteiner för att det ska få någon effekt, vilket fusionsproteinet API2-MALT1 inte behöver göra. Det bildade fusionsproteinet får också en ökad apoptosinhiberande effekt. Då resultatet av nämnda translokation blir en fusionsgen som kodar för proteinet API2-MALT1, vilket kraftigt hämmar apoptosen och samtidigt ökar aktiveringen av NF-κB, ökar antalet lymfocyter okontrollerat (7, 10). Påvisande av translokationer genom FISH För att påvisa translokationer av gener används ofta fluorescent in situ hybridisering (FISH), som är en molekylärbiologisk teknik som används för att detektera och lokalisera genetiska förändringar i olika vävnadspreparat. Metoden innebär att en specifik DNA-sekvens, så kallad probe, binder till en komplementär sekvens på DNA-molekylerna i cellen. Proben är märkt med en fluorescerande molekyl, så kallad fluorokrom, för att detektionen ska vara möjlig. FISH kan utföras på ett histologiskt snitt som först måste bli permeabelt för att proberna ska kunna nå DNA:t och därmed binda in situ. Därför förbehandlas preparatet i flera permeabiliseringssteg. Initialt behandlas vävnaden med HCl och natriumthiocyanat (Pretreatment Solution) för att bryta upp protein-dna-komplex och sedan med proteolytiska enzym (Protease Solution) för att bryta ner proteinerna (11-12). Därefter följer denaturering, som innebär att DNA-molekylerna och dubbelsträngade prober utsätts för så hög temperatur att vätebindningarna mellan kvävebaserna, vilka håller ihop DNA-strängarna, bryts och strängarna separerar. Temperaturen sänks därefter snabbt så att proberna (i överskott) ska kunna binda till målsekvenserna, så kallad hybridisering. Då proberna hybridiserats till den specifika gensekvensen måste glasen stringenstvättas för att få bort prober som inte bundit 4
9 liksom de som bundit ospecifikt. Med stringens menas probens förmåga att binda till DNA. Stringensen är beroende av temperatur, jonkoncentration, ph och även tiden för tvättningen. När resultatet studeras i ett fluorescensmikroskop syns proberna som färgade punkter (13-14). Fluorescense Vid FISH används fluorescerande molekyler för att visualisera de hybridiserade proberna. En fluorescerande molekyl är oftast uppbyggd av polyaromatiska kolväten. När energi i form av ljus träffar molekylen absorberas energin och molekylen går från vilofas, S 0, till en mer energirik, exciterad fas, S 1. Fluorokromen övergår sedan till en mer stabil fas, S 1, efter att ha tappat lite energi i form av konformationsförändringar och samverkan med omgivningens molekyler. Molekylen vill sedan återgå till ursprunglig vilofas igen, vilket den gör genom att avge energi i form av ljus. Detta kallas för emission. Korta våglängder har större energi än långa vågländer, vilket medför att det ljus som emitteras har en längre våglängd än det som exciterar molekylen (Figur 3). Olika fluorescerande molekyler har olika excitations- och emissionsspektra, vilket medför att de har olika färger (15). S 1 2. Energi S S 0 Figur 3. Fluorescensprocessen illustrerad i ett Jablonski diagram (energidiagram). En fluorokrom befinner sig i vilofasen S 0. 1: Energi tillförs från en ljuskälla och absorberas av fluoro-kromen som hamnar i den mer energirika fasen S 1. 2: Molekylen tappar lite energi och hamnar i den stabila fasen S 1. 3: Fluorokromen avger energi för att återgå till vilofasen (15). Fluorescensmikroskop För att kunna se fluorescerande molekyler måste man nyttja ett fluorescensmikroskop. Detta mikroskop är uppbyggt som ett vanligt ljusmikroskop förutom att ljuset som belyser provet passerar genom två filter. Det första filtret som ljuset passerar innan det når provet släpper endast igenom ljus med våglängder som går att använda för excitation av fluorescens. Det andra filtret blockerar det exciterande ljuset och släpper endast igenom det specifikt emitterade ljuset. Efter det att ljuset passerat det första filtret når det en dikromatisk spegel som reflekterar ljus under en viss våglängd mot provet och som släpper igenom ljus med längre våglängd. 5
10 För att en fluorescerande molekyl ska bli synlig i fluorescensmikroskopet måste ett specifikt emissionsfilter för just denna molekyl användas. Då flera fluorokromer ska detekteras i samma prov får man ändra till filter som är specifika för de olika emitterande våglängderna. Det finns även kombinationsfilter för att kunna detektera fluorokromerna samtidigt men signalerna uppfattas då oftast något svagare och granskningen måste kompletteras med filter för de specifika våglängderna för att bli tillräckligt tillförlitlig (15-16). LSI MALT1 (18q21) Dual Color Break Apart Rearrangement Probe för att påvisa translokationen t(11;18)(q21;q21) Det finns flera olika reagenskit för att påvisa translokationen t(11;18)(q21;q21). Ett av dessa är LSI MALT1 (18q21) Dual Color Break Apart Rearrangement Probe (Abbott Molecular Inc, Des Plaines, USA). Denna innehåller en mix av två prober som binder till specifika DNA-sekvenser. Den ena proben har en storlek på 460 kb och emitterar ljus vid 615 nm, vilket ger en orange färg. Denna probe binder till den sekvens av MALT1-genen som ligger närmast centromeren. Den andra proben har en storlek på 660 kb och emitterar grönt ljus vid 520 nm och binder till den sekvens av MALT1-genen som ligger mot telomeren. Detta medför att det blir en region på 65 kb mellan proberna och i denna region finns brytpunkterna i MALT1-genen. I en cell utan translokation av MALT1-genen syns från de båda kromosomerna 18 två gröna signaler som båda sitter tätt intill varsin orange signal (Figur 4). Då en translokation skett syns i kärnan en ensam orange signal i kromosom 18 och en ensam grön signal i kromosom 11 (Figur 5) (17). Figur 4. Cellkärnor med normal uppsättning av MALT1-genen utan translokation. De båda gröna signalerna i varje kärna sitter intill signalerna med orange färg. Det påvisas med LSI MALT1 (18q21) Dual Color Break Apart Rearrangement Probe med FISH (17). Figur 5. En cellkärna där det skett en translokation av MALT1-genen. Det syns då en grön och en orange signal var för sig. Sekvensen med orange signal är kvar i kromosom 18 medan sekvensen med grön signal har förflyttats till kromosom 11. Translokationen har påvisats med LSI MALT1 (18q21) Dual Color Break Apart Rearrangement Probe med FISH (17). 6
11 Syfte Syftet med föreliggande studie var att studera utfallet av translokationer hos patienter som diagnostiserats för MALT-lymfom genom att påvisa lokalisationen av olika delar av MALT1 genen (18q21) med FISH teknik. Material och metoder Framtagning och behandling av patientmaterial Materialet som användes i föreliggande arbete utgjordes av provexcisioner (px) från mag- och tarmkanalen. Ingreppet utfördes med hjälp av ett instrument, endoskop, som fördes ner genom munnen till magsäcken eller upp genom ändtarmsöppningen beroende på var provet skulle tas. Instrumentet består av en böjlig slang som är cirka 1 cm i diameter och cirka 1 m lång. Längst fram på instrumentet sitter en liten lins med belysning och en kamera så att läkaren kan bedöma var prover ska tas (18-19). Vävnadsbitarna som togs fixerades direkt i 4% buffrad formaldehyd för att förhindra autolysförändringar. På laboratoriet dehydrerades de sedan i maskin över natten. Vid dehydreringen gick proverna från lägre till högre koncentration alkohol för att vattnet i vävnaderna skulle avlägsnas. De placerades därefter i xylen, som är lösligt i både alkohol och paraffin, för att i sista steget kunna använda varm flytande paraffin för impregnering av vävnaden. Efter dehydreringen bäddades således vävnaden in i flytande paraffin för att sedan kunna snittas med mikrotom (20). Det arkiverade provmaterialet utgjordes av px från 12 olika patientfall vid Länssjukhuset i Kalmar. Åtta av proven var tagna från slemhinnan i ventrikeln, tre från tjocktarmslemhinnan och 1 fall var taget från tunntarmsslemhinnan. Samtliga fall hade fått diagnosen MALT-lymfom. Materialet snittades med mikrotomen inställd på 4 µm. Snitten placerades på en droppe destillerat H 2 O på objektglas Superfrost Plus Ultra (Histolab Products AB). Glasen lades sedan på en värmeplatta vid 45ºC för att snitten skulle sträckas. Glasen torkades i värmeskåp vid 60ºC över natten och inkuberades mörkt vid rumstemperatur i minst 24 timmar efter torkningen. Förbehandling av snitt Vid förbehandlingen av snitten användes Paraffin Pretreatment Reagens Kit (Abbott Molecular Inc, Des Plaines, USA) som är utformat för att ge optimal permeabilitet för Vysis LSI (Locus Specific Identifier) DNA Probes. Snitten avparaffinerades i xylen 2 x 5 minuter och rehydrerades i absolut alkohol (99,9%) 2 x 5 minuter och sattes sedan i värmeskåp vid 60ºC i 5 minuter för att torka. En markering runt snitten gjordes med en tandläkarborr, varefter glasen behandlades i 0,2 M HCL (aq) i 20 minuter. Glasen sköljdes i rinnande destillerat H 2 O i 3 minuter och i Pretreatment Wash Buffer i 5 minuter innan de behandlades i Pretreatment Solution vid 80ºC i 30 7
12 minuter. Därefter sköljdes glasen på samma sätt som tidigare. Inför enzymbehandlingen togs överflödig vätska bort från glasen genom att glasets ände trycktes mot en pappersservett. De placerades direkt i Protease Solution vid 37ºC i 15 minuter och sköljdes sedan i Pretreatment Wash Buffer i 5 minuter. Snitten dehydrerades i 2 minuter i vardera 70% alkohol, 95% alkohol och absolut alkohol och fick lufttorka stående mörkt vid rumstemperatur. Beredning och applicering av probemix För varje snitt blandades 7 µl LSI/WCP Hybridization Buffer, 1 µl LSI MALT1 (18q21) Dual Color Break Apart Rearrangement Probe (Abbott Molecular Inc, Des Plaines, USA) samt 2 µl renat H 2 O (Apotekets). Röret centrifugerades i 1 minut vid 1000 g, vortexades och centrifugerades igen. Tio µl probemix placerades på ett täckglas av storleken 22 x 22 mm. Objektglaset sänktes, med snittytan nedåt, mot täckglaset och droppen spreds över snittet. Glaset förseglades med Fastik gummiklister. Denaturering och hybridisering Vid denaturering och hybridisering användes instrumentet HYBrite TM från Vysis. Den fungerar som en fuktkammare med en platta som ändrar temperatur för optimal denaturering och hybridisering. Fuktade papper lades på var sida om plattan i instrumentet som sedan värmdes till 37ºC. Glasen placerades på den förvärmda plattan och program 1 startades där denatureringen sker vid 75ºC i 5 minuter och hybridiseringen vid 37ºC i minst 16 timmar. Stringenstvätt Gummiförseglingen avlägsnades försiktigt från glasen och glasen ställdes i 2 x saline sodium citrate (SSC) innehållande 0,3% nonyl phenoxylpolyethoxylethanol-40 (NP- 40) ph 7,2 (Post Hybridization Wash Buffer) innan de placerades i Post Hybridization Wash Buffer vid 72ºC i 2 minuter. Glasen sattes sedan i 2 x SSC/0,1% NP-40 ph 7,1 i 1 minut och ställdes mörkt i rumstemperatur för att torka. Motfärgning av cellkärnorna För motfärgning av kärnorna användes en blandning av 4,6-diamidino-2- phenylindole och 1,4-phenylenediamine i fosfat-buffrad saltlösning och glycerol (DAPI I Counterstain, Abbott Molecular Inc, Des Plaines, USA). För varje glas placerades 10 µl DAPI I Counterstain på ett täckglas av storlek 22 x 22 mm och objektglaset sänktes mot täckglaset så att droppen spred sig över snittet. Täckglaset förseglades med nagellack och placerades vid cirka -20ºC. 8
13 Bedömning av translokation på kromosom 18q21 Arkiverade glas som tidigare färgats med hematoxylin och eosin studerades för varje fall. Detta gjordes för att kunna göra en bedömning av var i snittet tumörcellerna var lokaliserade. Vid bedömningen av FISH användes fluorescensmikroskopet Axioskop 2 plus från Zeiss. Resultatet studerades vid förstoring 100x efter det att en droppe immersionsolja Immersol 518 F (Zeiss) placerats på glaset. De filter som användes var DAPI, sulforhodamine 101 acid chloride (Texas Red), Fluorescein Isothiocyanate (FITC), kombinationsfilter Texas Red/FITC samt översiktsfilter. Fyrtio tumörceller per fall bedömdes. Enligt the International System for Human Cytogenetic Nomenclature (ISCN) måste fler än två celler visa samma kromosomala förändring för att få bedömas som positiv för den reciproka translokationen (21). Kontroll Ett glas med känd positiv kontroll togs med varje gång analysen utfördes och kontrollerades innan provmaterialet bedömdes. Etiska aspekter Materialet som användes i studien består av arkiverade vävnader från patienter. Då proverna togs har samtliga patienter informerats och gett sitt godkännande till att materialet får användas i detta syfte enligt Biobankslagen. Det är viktigt att tänka på att det är en patient bakom varje prov och att man har tystnadsplikt för att skydda patientens integritet. Resultat Gensekvenser i MALT1 påvisades med FISH för att studera utfallet av translokationen t(11;18)(q21;q21). Resultatet visade förekomst av translokationen i två fall. I det ena fallet var vävnaden tagen från ventrikelslemhinnan och i det andra från tunntarmslemhinnan. Analysen utfördes på totalt tolv fall men endast i nio fall blev resultaten bedömbara i mikroskop. Några tydliga foton av dessa kunde dock ej erhållas. Utfallet av translokation t(11;18)(q21;q21) blev således 22%. Kontrollen utföll positiv samtliga gånger som resultatet av provmaterialet bedömdes. 9
14 Diskussion Bedömning av utfallet t(11;18)(q21;q21) Flera studier visar att utfallet translokationer av t(11;18)(q21;q21) ligger mellan ca 15-50% och att den förekommer i ventrikeln oftare än i andra organ med MALTlymfom (6-7, 10, 21-25). Resultatet i denna studie visade ett utfall av translokationen på 22%. Endast ett av sju fall från ventrikelslemhinnan var positiv, vilket är något mindre än vad som förväntades. Däremot var fallet från tunntarmslemhinnan positiv. Dessa värden visar att det totala utfallet av translokationen blev som förväntat trots att antalet patientfall var lågt. Det behövs dock fler fall per specifikt organ för att kunna göra en bedömning om var translokationen är mest förekommande. Tre fall av samtliga tolv kunde inte bedömas. Den positiva kontrollen utföll positiv men dessa tre fall visade inga tydliga kärngränser samt att signalerna inte syntes tydligt. Eftersom kontrollen blev som förväntat kan det konstateras att det inte är något som gått fel under analysens gång. Den troligaste orsaken till att preparaten inte gick att analysera är att de inte fått någon optimal fixering. Klinisk betydelse av translokationen t(11;18)(q21;q21) Studier har visat att i ventrikeln förekommande MALT-lymfom, vilka är positiva för translokationen t(11;18)(q21;q21), inte svarar lika bra på behandling med antibiotika vid infektion av H. pylori. Detta kan förklara varför en infektion av H. pylori inte gått att behandla med antibiotika i ett tidigt stadium utan utvecklats till ett MALTlymfom. Studier har också visat att MALT-lymfom som är positiva för denna translokation inte löper lika stor risk att utvecklas till DLBCL. MALT-lymfom i tunntarmen kan orsakas av en infektion av C. jejuni. Men i detta fall brukar normalt inte behandling med antibiotika sättas in. Därför har translokationen t(11;18)(q21;q21) inget behandlande värde i detta fall utan endast för diagnosbekräftelse och prognos för transformationsrisk till DLBCL (6-7, 10). Patientprovet, som var taget från ventrikeln och var positivt för t(11;18)(q21;q21) visade vid tidigare bedömning samma histologiska bild som vid MALT-lymfom utan tecken på transformation till högmalign bild. Strukturer av H. pylori kunde inte påvisas. Detta innebär att det från början inte varit aktuellt med antibiotikabehandling mot H. pylori och därför har translokationen i detta fall inte någon behandlande betydelse. Det som är intressant är att det inte finns några tecken på transformation till DLBCL och med vetskapen om att translokationen t(11;18)(q21;q21) föreligger är risken liten även i framtiden att det utvecklas till högmalignt lymfom. I det andra fallet, som var positivt för translokationen, var provmaterialet taget från tunntarmen. Detta innebär att det inte var aktuellt med antibiotikabehandling. Vid tidigare bedömning visade den histologiska bilden inte en klar diagnos för MALT- 10
15 lymfom då inga klassiska lymfoepiteliala lesioner kunde påträffas. Den övriga histologiska bilden talade däremot för att det handlar om ett lymfom. Genom analysen med FISH kunde det konstateras att translokationen t(11;18)(q21;q21) förelåg, vilket talar för MALT-lymfom. Detta medför att diagnosen är säkerställd och att risken för eventuell framtida transformation till DLBCL är liten. Kontroll och felkällor Det är mycket som kan påverka resultatet vid FISH. Det är därför viktigt att ha med en positiv kontroll för att kontrollera att analysens alla steg har fungerat så att bedömningen av resultatet blir tillförlitligt. I denna studie användes en positiv kontroll som bedömdes innan provmaterialet studerades. Det är också enkelt att se om de normala kärnorna i preparaten har förväntade signaler för att sedan kunna göra en tillförlitlig bedömning av tumörcellerna. Om vävnadspreparatet inte genomgått optimal fixering och dehydrering kan analysen misslyckas. Det är också viktigt att det inte finns något vatten kvar under snittet då detta kan medföra att snittet lossnar från objektsglaset vid förbehandlingen. Felaktiga temperaturer eller tider kan också ge misslyckat resultat. Det är därför viktigt att kontrollera alla temperaturer innan analysen påbörjas och att man maximalt har fyra objektglas i kyvetterna för att temperaturen inte ska sjunka för mycket. Temperaturerna får skilja maximalt ± 1ºC för att analysen ska fungera. Stringensen påverkas av jonkoncentration, ph, tid och temperatur. En ökad jonkoncentration och minskad temperatur medför en minskad hybridiseringsstringens och tvärtom. Alternativa metoder Det förekommer alternativa metoder för denna analys. De fluorescerande molekylerna kan ersättas med andra kromogen, så kallad CISH (Chromogenic in situ hybridization), eller med radioaktiva markörer. En annan detektionsmetod för gener är PCR (Polymerase Chain Reaction). Metoden går ut på att mångfaldiga en specifik DNA-sekvens. Det fungerar genom upprepade cykler av temperaturväxlingar. Specifika DNA-sekvenser (primrar) hybridiseras till de båda ändarna på den sökta DNA-sekvensen och med hjälp av specifikt DNApolymeras och trideoxynukleotider bildas kopior av denna sekvens. För varje cykel fördubblas antalet kopior, och den stora mängden bildade kopior medför att deras sekvenslängd enkelt kan anlyseras och därmed kan ev translokation identifieras (26). Fördelen med in situ hybridisering är att den kan detektera DNA direkt i histologiska preparat, vilket inte är möjligt med PCR. Metodens svaghet är att den inte är lika känslig som PCR. Slutsats Syftet med föreliggande studie var att påvisa MALT1-genen (18q21) hos patienter som diagnostiserats för MALT-lymfom för att bestämma utfallet av translokationen t(11;18)(q21;q21). Denna specifika translokation har betydelse för både diagnostisk 11
16 verifiering, bedömning av behandlingseffekter samt riskprognos för utveckling till DLBCL. Detta eftersom translokationen endast förekommer vid MALT-lymfom och i de fall den förekommer har antibiotikabehandling inte någon effekt vid H. pyloriinfektion samt att risken för transformation till DLBCL är liten. Utfallet av translokationen t(11;18)(q21;q21) blev 22%, vilket stämmer överens med resultat från liknande studier. 12
17 Tackord Ett stort tack till min handledare Tomasz Gorecki på Klinisk Patologi/Cytologi i Kalmar som har väglett och stöttat mig under mitt examensarbete. Ett tack även till Charlotte Bergström, Gudrun Holmsten samt övrig personal på laboratoriet för Klinisk Patologi/Cytologi i Kalmar som även de på olika sätt hjälpt mig med mitt arbete. Jag vill också tacka Anki Koch-Schmidt på Naturvetenskapliga Institutionen vid Högskolan i Kalmar för hjälpen med den skriftliga delen. 13
18 Referenser ; Agger R, Anderssen V, Leslie G, Aasted B. Immunologi. 1:a uppl. Lund: Studentlitteratur, ; ; Rubin E. Essential Pathology. 3 rd edition. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins, Cohen SM, Petryk M, Varma M, Kozuch PS, Ames ED, Grossbard ML. Non- Hodgkin s Lymphoma of Mucusa-Associated Lymfoid Tissue. Oncologist 2006; 11: Inagaki H. Mucosa-associated lymfoid tissue lymphoma: Molecular pathogenesis and clinicopathological significance. Pathology International 2007; 57: ; aspx?fulltext=1, ; Bacon CM, Du M-Q, Dogan A. Mucosa-associated lymfoid tissue (MALT) lymphoma: a practical guide for pathologists. Journal of Clinical Pathology 2007; 60: Certificate of Analysis Paraffin Pretreatment Reagent Kit. Abbott Molecular Inc, Des Plaines, CE-IVD-Swe.pdf, ; ;
19 ; ; Alberts B, Johnson A, Lewis J, Raff M, Roberts K, Walter P. Molecular Biology of the Cell. 4 th edition. New York: Garland Science, earrangementprobe_5479.aspx, ; w=, ; w=, ; Wickman-Bergström C. Histologiska tekniker. Kalmar: Högskolan i Kalmar, Tibiletti MG, Milani K, Martin V, Zucca E, Motta T, Cortelazzo S. et al. Chromosome instability and translocation t(11;18) in primary gastric marginal zone B-cell lymphoma of MALT-type. Wiley InterScience, Hematological Oncology 2007; 25: Streubel B, Huber D, Wöhrer S, Chott A, Raderer M. Frequency of Chromosomal Aberrations Involving MALT1 in Mucosa-Associated Lymphoid Tissue Lymphoma in Patients with Sjögren s Syndrome. Clinical Cancer research 2004; 10: João C, Farinha P, da Silva MG, Martins C, Crespo M, Cabeçadas. Cytogenetic abnormalities in MALT lymphomas and their precursor lesions from different organs. A fluorescence in situ hybridization (FISH) study. Histopathology 2007; 50: Remstein ED, James CD, Kurtin PJ. Incidence and Subtype Specificity of API2-MALT1 Fusion Translocations in Extranodal, Nodal, and Splenic Marginal Zone Lymphomas. American Journal of Pathology 2000; 156:
20 25. Zhang W, Garces J, Dong HY. Detection of the t(11;18) API2/MALT1 Translocation Associated With Gastric MALT1 Lymphoma in Routine Formalin-Fixed, Paraffin-Embedded Small Endoscopic Biopsy Specimens by Robust Real-Time RT-PCR. American Journal of Clinical Pathology 2006; 126(6): ;
21 Kemikalier och lösningsberedningar Bilaga 1 Kemikalier/Reagens Kemikalie Kemisk formel Artikelnr. Leverantör Xylen C 6 H 4 (CH 3 ) 2 Absolut etanol C 2 H 5 OH 95% etanol C 2 H 5 OH 70% etanol C 2 H 5 OH Saltsyra, koncentrerad HCl Paraffin Pre-treatment Kit x Saline Sodium Citrate, SSC Na 3 C 6 H 5 O Nonyl Phenoxylpolyethoxylethanol, NP-40 LSI MALT1 Dual Color Break Apart Probe Kit DAPI I Counterstainer Vysis/Abbott Molecular Inc. Des Plaines, USA Vysis/Abbott Molecular Inc. Des Plaines, USA Vysis/Abbott Molecular Inc. Des Plaines, USA Vysis/Abbott Molecular Inc. Des Plaines, USA Vysis/Abbott Molecular Inc. Des Plaines, USA Lösningar/Reagensberedning 0,2 M HCl (aq) Saltsyra, koncentrerad 17 ml Fyll en 1000 ml mätkolv till minst ¾ med aq. dest. Tillsätt koncentrerad saltsyra under stor försiktighet. Fyll till 1000 ml med aq. dest. Paraffin Pre-Treatment Kit Pretreatment Wash Buffer (2 x SSC, ph 7,0) Pre-treatment Solution (NaSCN) Protease Buffer (NaCl, ph 2,0) Protease (Pepsin A, U/mg protease, frystorkad) Protease förvaras i frys vid cirka -20ºC. Övriga lösningar förvaras i kylskåp vid ca 8ºC. Beredning av Protease Solution Ta en flaska Protease Buffer och häll i en 50 ml kyvett och placera i vattenbad för uppvärmning till 37ºC. När lösningen nått 37ºC ± 1ºC tas ett rör med Protease ur frysen. Lös innehållet med den uppvärmda bufferten genom att suga upp buffert med I
22 en pasteurpipett och spruta ner i röret. Sug upp innehållet med pasteurpipetten och blanda ner i kyvetten. LSI MALT1 (18q21) Dual Color Break Apart Probe Kit LSI DNA Probe (Fluorescensmärkta specifika prober med DNA-blockering i TRIS- EDTA buffert) LSI/WCP Hybridization Buffer (Dextransulfat, formamid och SSC, ph 7,0) 20 x SSC ph 5,3 SSC 66g Lös saltet med 200 ml aq. dest. Mät ph och justera till 5,3 med koncentrerad saltsyra. Fyll till 250 ml med aq. dest. Lösningen förvaras i rumstemperatur och är hållbar i 6 månader. 2 x SSC/0,3% NP-40 ph 7,0-7,5 20 x SSC ph 5,3 100 ml NP-40 3 ml Blanda 20 x SSC och NP-40 i 800 ml aq. dest. Mät ph och justera till ph 7,0-7,5 med NaOH. Fyll till 1000 ml med aq. dest. Lösningen förvaras i rumstemperatur och är hållbar i 6 månader. 2 x SSC/0,1% NP-40 ph 7,0-7,2 20 x SSC ph 5,3 50 ml NP-40 0,5 ml Blanda 20 x SSC och NP-40 i 400 ml aq. dest. Mät ph och justera till ph 7,0-7,2 med NaOH. Fyll till 500 ml med aq. dest. Lösningen förvaras i rumstemperatur och är hållbar i 6 månader. Miljöaspekter Kemikalierna hanteras med varsamhet. Häll xylen i avsedd vask. Referenser Certificate of Analysis Paraffin Pretreatment Reagent Kit, Abbott Molecular Inc Certificate of Analysis Vysis LSI DNA Probes, Abbott Molecular Inc II
JANINA WARENHOLT Molekylär patologi LUND
MPCR Multiplex Polymerase Chain Reaktion JANINA WARENHOLT Molekylär patologi LUND Vad är multiplex PCR Variant av PCR Möjliggör samtidigt att amplifiera (masskopiera) många målsekvenser i en enda reaktion.
Läs merDetektion av könskromosomer med hjälp av FISH
Umeå Universitet Biomedicinska analytikerprogrammet Detektion av könskromosomer med hjälp av FISH XXXX XXXX, YYYY YYYYY GGGG GGGGG, ZZZZZ ZZZZZZZ Årskull: Laborationsrapport i Laboratoriemedicin 1, termin
Läs merDavid Erixon Hematologen Sundsvalls sjukhus
2018-09-01 David Erixon Hematologen Sundsvalls sjukhus Lymfom är cancersjukdom som utgår från celler/vävnader/organ som är involverade i kroppens immunförsvar. Vanligast är det lymfkörtlar, mjälte och
Läs merPolymerase Chain Reaction
Polymerase Chain Reaction The Polymerase Chain Reaction Molekylärbiologisk metodik T3 ht 11 Märit Karls Kunskapsmål för detta avsnitt Från kursplan: Studenten skall kunna: förklara grundläggande principer
Läs merDu hittar en knöl vad händer sen?
Du hittar en knöl vad händer sen? Följ med på en resa från provtagning till provsvar. Vi har besökt punktionsmottagningen och patologiska/cytologiska kliniken vid Skånes universitetssjukhus i Lund. 1 På
Läs merUMEÅ UNIVERSITET 2011-01-11. Målsättning Att använda metoder för direkt observation av mikroorganismer.
UMEÅ UNIVERSITET 2011-01-11 Institutionen för molekylärbiologi RUT10 - Biomedicinsk vetenskap I FÄRGNING OCH MIKROSKOPERING AV MIKROORGANISMER Målsättning Att använda metoder för direkt observation av
Läs merHerman Nilsson-Ehle Sektionen för Hematologi och Koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Herman Nilsson-Ehle Sektionen för Hematologi och Koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset Maligna lymfom Tumörform i lymfkörtelsystemet och/eller benmärg/mjälte Både B-ochT-lymfocyter Kan växa extranodalt,
Läs merFlödescytometri. Hematologi med mikroskop
Flödescytometri Hematologi med mikroskop Bürkerkammare eller blodutstryk, Diff Cellens storlek Kärnans storlek Cytoplasmans färg Eventuella granula, antal och storlek Räknar ofta 100-200 celler Begränsat
Läs merDNA-labb / Plasmidlabb
Översikt DNA-labb Plasmidlabb Preparation och analys av -DNA från Escherichia coli Varför är vi här idag? Kort introduktion till biokemi och rekombinant DNA- teknologi Vad skall vi göra idag? Genomgång
Läs merLågmaligna lymfom
Lågmaligna lymfom 180901 Maria Strandberg Överläkare Hematologsektionen Länsverksamhet Medicin Sundsvall Vanligaste lågmaligna lymfomet Ca 15% av alla lymfom Follikulära lymfom Incidens: 250 personer/år
Läs merImmunologi. Laboration; Epstein Barr Virus (EBV) serologi. Oxblodshemolysat test (OCH) Epstein Barr Virus ELISA (EBNA)
Immunologi Laboration; Epstein Barr Virus (EBV) serologi. Oxblodshemolysat test (OCH) Epstein Barr Virus ELISA (EBNA) 1 OCH Referenser. Jawas et al: Medical Microbiology. Delves, Martin, Burton and Roitt:
Läs merFakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling
Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling GIST en ovanlig magtumör GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) är en ovanlig form av cancer i mag-tarmkanalen. I Sverige
Läs merdiagnostik Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Lågmaligna lymfom diagnostik Stefan Jacobsson Stefan Jacobsson Sahlgrenska Universitetssjukhuset Åldersstandardiserad incidens för malignt lymfom undantaget Hodgkins lymfom, i regionen 1971 2000 Fördelning
Läs merTillämpning av olika molekylärbiologiska verktyg för kloning av en gen
IFM/Kemi Linköpings Universitet September 2011/LGM Projektlaboration i genteknik Tillämpning av olika molekylärbiologiska verktyg för kloning av en gen Innehållsförteckning Inledning... 3 Amplifiering
Läs mer18-19 december 2006 Christina Fjæraa Doktorand, avd för kemi och biomedicinsk vetenskap Karlstads Universitet
18-19 december 2006 Christina Fjæraa Doktorand, avd för kemi och biomedicinsk vetenskap Karlstads Universitet Christina.fjaeraa@kau.se 054-7001687 Immunologi Laboration; Epstein Barr Virus (EBV) serologi.
Läs merTILL DIG MED HUDMELANOM
TILL DIG MED HUDMELANOM Hudmelanom är en typ av hudcancer Hudmelanom, basalcellscancer och skivepitelcancer är tre olika typer av hudtumörer. Antalet fall har ökat på senare år och sjukdomarna är nu bland
Läs merKRONISK LYMFATISK LEUKEMI Skillnad mellan KLL och lymfom?
CCK CancerCenterKarolinska KRONISK LYMFATISK LEUKEMI Skillnad mellan KLL och lymfom? Jeanette Lundin Överläkare, docent Hematologiskt Centrum Karolinska Universitetssjukhuset Solna KLL: den vanligaste
Läs merKorrekt fixering & dehydrering för den optimala resultatet
Korrekt fixering & dehydrering för den optimala resultatet Fixation, stabilization of protein, is the most important step in producing good histological slides Sheehan & Hrapchak Ett urval av artefakter/felkällor
Läs merAbD Serotec Focus Immunohistokemi. Sydsvenska Immunogruppens möte, Malmlö 22/3 2007
AbD Serotec Focus Immunohistokemi Sydsvenska Immunogruppens möte, Malmlö 22/3 2007 10 minuters presentation om ô Om oss ô CD3 ô CD19 ô Cd4 ô S-100 och ER-beta ô HISTAR Vilka är AbD Serotec? É Serotec É
Läs merPre exam I PATHOLOGY FOR MEDICAL STUDENTS
Pre exam I PATHOLOGY FOR MEDICAL STUDENTS 2003-11-04 Max 42 credit points Pass 27 credit points NAME:.. Good Luck! 1 Define metaplasia. Provide 3 clinical examples of common metaplastic changes. 4 p Vad
Läs merDetta kit innehåller tillräckligt med reagens för 20 tester. För manuell användning eller automatisk användning på Dako Autostainer-instrument.
Dako DuoCISH Kod SK108 Andra utgåvan Detta kit innehåller tillräckligt med reagens för 20 tester. För manuell användning eller automatisk användning på Dako Autostainer-instrument. (119277-002) SK108/SE/ULH
Läs merMolekylärgenetiskt verktyg för diagnos av T- resp. B-cellslymfom i vävnad/paraffin Diagnostik av Lymfom. Olika ingångar för B-, resp. T-cellslymfom Metodiker: - Morfologi (Mikroskopi) - Immunohistokemi
Läs merKlinisk handläggning av lymfom. Daniel Molin, docent, överläkare Sektionen för onkologi, BOT Augusti 2016
Klinisk handläggning av lymfom Daniel Molin, docent, överläkare Sektionen för onkologi, BOT Augusti 2016 Bakgrund Uppdelning Högmaligna / lågmaligna lymfom B-cells- / T-cellslymfom (Hodgkin / Non-Hodgkin
Läs merEn bioinformatisk genjakt
En bioinformatisk genjakt Efter en ide från: CUSMOBIO, Milano, Italien. Hur man kan söka i databaser efter information om en gen som kan ge ökad risk för bröstcacer. Bakgrund Människor utan symptom men
Läs merPatologi Robbins Basic Pathology
Patologi Robbins Basic Pathology with Student Consult Online Access Kumar V, Abbas A.K, Aster J Saunders, 2013, 9 th ed. 923 sidor, 983 ill. 2014-01-19 En lärobok i allmän och systematisk patologi som
Läs merÖversikt malign hematologi. Lena von Bahr SVK Blodsjukdomar
Översikt malign hematologi Lena von Bahr SVK Blodsjukdomar 2013-11-05 Grundprinciper Klonalitet Ursprungscell Allvarlighetsgrad Lokal Lena von Bahr 4 april 2016 2 Grundprinciper Klonalitet Akut myeloid
Läs merKursbok: The immune system Peter Parham
T cells aktivering. Kursbok: The immune system Peter Parham Kapitel 6 Primary Immune response: First encounter of naive T cells with antigen on APC. This happens in the secondary lymphoid tissues. Priming
Läs merSELENOPROTEINER. Elin Ander, Malin Andersson, Sara Franzén och Helena Skröder
SELENOPROTEINER Elin Ander, Malin Andersson, Sara Franzén och Helena Skröder Agenda Introduktion Bildning av selenoproteiner Fördelar med adekvat intag Nackdelar med alltför lågt intag Toxiska effekter
Läs merETT EXEMPEL PÅ PROTEINKRISTALLISERING
KRISTLLISERING V LYSOZYM ETT EXEMPEL PÅ PROTEINKRISTLLISERING Laboration i kursen Experimentell Kemi Gävle 15:e augusti 2013 Handledare: nna Frick, Göteborgs Universitet (anna.frick@chem.gu.se) KRISTLLISERING
Läs merLaboratoriemetod för att manuellt rena DNA från ett prov på 0,5 ml
Laboratoriemetod för att manuellt rena DNA från ett prov på 0,5 ml För att rena genomiskt DNA från insamlingssatser tillhörande Oragene och ORAcollect -familjerna. Besök vår hemsida, www.dnagenotek.com,
Läs merLymfom och kronisk lymfatisk leukemi
Lymfom och kronisk lymfatisk leukemi En faktabank för journalister december 2009 Historik Thomas Hodgkin, som gett namnet åt lymfomvarianten Hodgkin lymfom, var en engelsk lärare som år 1832 i en artikel
Läs merFakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling
Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.
Läs merMånadens naturvetare Februari 2018
Natur & Kultur presenterar Månadens naturvetare Februari 2018 Margareta Blombäck Lektionstips 1 Blodomloppet 1 6 7 8 Lunga Lever Magsäck Njure Tarm 4 5 Kapillärerna bildar nätlika förgreningar i kroppens
Läs merMikrovärlden ger förståelse för evolutionen
Mikrovärlden ger förståelse för evolutionen Vilka är skillnaderna mellan de stora organismgrupperna på mikronivå? Hur kan man förstå dessa ur evolutionär synpunkt? Celler från några organismgrupper studeras
Läs merDNA-analyser: Diagnosticera cystisk fibros och sicklecellanemi med DNA-analys. Niklas Dahrén
DNA-analyser: Diagnosticera cystisk fibros och sicklecellanemi med DNA-analys Niklas Dahrén Diagnosticera cystisk fibros med DNA-analys Cystisk fibros Vad innebär sjukdomen?: Sjukdomen innebär att de epitelceller
Läs merFelveckning och denaturering av proteiner. Niklas Dahrén
Felveckning och denaturering av proteiner Niklas Dahrén Felveckning av proteiner Strukturen är helt avgörande för proteinets funktion ü E# protein är helt beroende av sin struktur för a& kunna fullgöra
Läs merExpression, produktion och rening av Fatty acid binding protein (FABP) från ökenmyran Cataglyphis fortis
UNIVERSITETET I LINKÖPING Proteinkemi Kemiavdelningen 2011-02-04 Expression, produktion och rening av Fatty acid binding protein (FABP) från ökenmyran Cataglyphis fortis Produktion av FABP i E. coli bakterier
Läs merApoptos Kap 18. Alberts et al., Essential Cellbiology 4th ed, 2014 Apoptos kap 18, sid
Alberts et al., Essential Cellbiology 4th ed, 2014 Apoptos kap 18, sid 633-641 Apoptos Kap 18 Apoptos och nekros = båda är celldöd men apoptos sker ordnat och programmerat https://youtu.be/dr80hu xp4y8
Läs merArtisan Grocott s Methenamine Silver Stain Kit * Kod AR176. Avsedd användning För in vitro-diagnostik.
Artisan Grocott s Methenamine Silver Stain Kit * Kod AR176 Avsedd användning För in vitro-diagnostik. Grocott s Methenamine Silver (GMS) Stain Kit är avsett för laboratorieanvändning för att med ljusmikroskopi
Läs merHur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara
Hur verkar Fludara En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal There s more to life with Fludara Innehåll Sidan Introduktion 4 Vad är kronisk lymfatisk leukemi (KLL)? 4 Hur verkar Fludara?
Läs merLaboration DNA. Datum:16/11 20/ Labgrupp: 11 Laboranter: Johanna Olsson & Kent Johansson
Laboration DNA Datum:16/11 20/11 2015 Labgrupp: 11 Laboranter: Johanna Olsson & Kent Johansson Material och metod Materiallista hänvisas till labhandledning s.3 (BIMA15 ht 2015, Lab III: DNA.) Uppsamling
Läs merAtt få. är inte en. Vad sa de? Cancer? Vad händer nu?
Det krävs ett test Att få diagnosen bröstcancer Bröstcancer är inte en sjukdom Vad sa de? Cancer? Vad händer nu? Det går nog inte att vara förberedd på hur man kommer att reagera när man får beskedet att
Läs merImmunteknologi, en introduktion. Hur man använder antikroppar för att mäta eller detektera biologiska händelser.
Immunteknologi, en introduktion Hur man använder antikroppar för att mäta eller detektera biologiska händelser. Antikroppar genereras av b-lymphocyter, som är en del av de vita blodkropparna Varje ursprunglig
Läs merMolekylärbiologisk diagnostik av tarmparasiter
Molekylärbiologisk diagnostik av tarmparasiter Vad, När, Var och Hur? Jessica Ögren Länssjukhuset Ryhov Juni 2012 Molekylärbiologiska metoder De senaste två decennierna har molekylärbiologiska tekniker
Läs merValidering av kvalitetsregisterdata vad duger data till?
Validering av kvalitetsregisterdata vad duger data till? Anders Ekbom, Professor Karolinska Institutet Institutionen för medicin Solna Enheten för klinisk epidemiologi Karolinska Universitetssjukhuset
Läs merMonitorering av immunmodulerande behandling med flödescytometri
Monitorering av immunmodulerande behandling med flödescytometri Maria Hjorth & Charlotte Dahle Klinisk immunologi & Transfusionsmedicin Universitetssjukhuset Linköping Immunmonitorering med flödescytometri
Läs merDel 8. Totalpoäng: 10p.
Totalpoäng: 10p. En 66-årig kvinna söker på distriktsläkarmottagningen för problem med magen. Senaste tiden känt sig allmänt sjuk, periodvis illamående, tappat aptiten och fått problem med oregelbunden
Läs merDNA-analyser: Introduktion till DNA-analys med PCR och gelelektrofores. Niklas Dahrén
DNA-analyser: Introduktion till DNA-analys med PCR och gelelektrofores Niklas Dahrén Användningsområden för DNA-analys Ta reda på vems DNA som har hittats på en brottsplats. Faderskapsanalys. Identifiera
Läs merBehandling av rinosinuit (inflammation i näsa och bihålor)
Behandling av rinosinuit (inflammation i näsa och bihålor) Sammanfattning Rinosinuit är en inflammation i näsan och bihålorna. Det kan finnas flera orsaker till inflammationen till exempel infektioner
Läs merAnalys av nukleinsyra. Molekylärbiologisk metodik T3 ht 11 Märit Karls
Analys av nukleinsyra Molekylärbiologisk metodik T3 ht 11 Märit Karls Studietips Detta kompendium är INTE en lärobok. Det är inte meningen att man skall kunna läsa kompendiet och förstå innehållet. Ni
Läs merPreparation och spektroskopisk karakterisering av Myoglobin
Datum på laborationen: 2010-11-16 Handledare: Alexander Engström Preparation och spektroskopisk karakterisering av Myoglobin Namn/Laborant: Jacob Blomkvist Medlaborant: Emmi Lindgren Antonia Alfredsson
Läs merNej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.
Hur hjälper behandling med Bioptron immunsystemet? Ljusbehandling har visat sig minska smärta på flera olika sätt. Activerar celler som gör bakterierna till sitt byte. Aktiverar celler som bryter ner mikrober.
Läs merPNA ISH Detection Kit Code No. K5201
PNA ISH Detection Kit Code No. K5201 Utgåva 9 För in situ-hybridisering med fluorescein-konjugerade PNA-prober. Kitet innehåller reagenser för minst 40 tester*. * Antalet tester baseras på användning av
Läs merVad händer i ett genetiskt laboratorium?
12 utveckla nya metoder eller låta sådana prover delta i kvalitetskontrollprogram, såvida inte patienten har uttryckt att man inte vill att ens prov ska vara del av sådan verksamhet. Som alla andra sparade
Läs merNina Fransén Pettersson doktorand, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi. Filmer och färgbilder till detta föredrag kan ses på
Kan man se diabetes? Nina Fransén Pettersson doktorand, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Filmer och färgbilder till detta föredrag kan ses på www.medfak.umu.se/forskning/forskningens-dag/-forskningens-dag-2012/
Läs merAstroSwedens mikroskopskola - nybörjarmikroskopi. AstroSwedens mikroskopiskola att använda mikroskop
AstroSwedens mikroskopiskola att använda mikroskop Fenomenet aberration. Varför mikroskop? En ensam lins kan förstora maximalt c:a 5-0 gånger. Ofta slipas dessa linser så enkelt som möjligt vilket gör
Läs merChromoQuant In vitro diagnostiskt test kit för analys av vanligen förekommande aneuploidier i kromosomerna 13, 18 och 21 samt i X och Y.
Bruksanvisning revision 6 (December 2008) ChromoQuant In vitro diagnostiskt test kit för analys av vanligen förekommande aneuploidier i kromosomerna 13, 18 och 21 samt i X och Y. Se förpackning Se förpackning
Läs merAvdelningen för kemi och Biomedicinsk vetenskap Karlstads universitet Hematologi Räkning av blodceller i kroppsvätskor Vid räkning av blodceller
Avdelningen för kemi och Biomedicinsk vetenskap Karlstads universitet Hematologi Räkning av blodceller i kroppsvätskor Vid räkning av blodceller används en kammare som innehåller en viss volym. Kammaren
Läs merLikvorhantering Celler i likvor
Likvorhantering Celler i likvor Mariann Wall Neurokemi SU/Mölndal 2013-09-26 Lumbalpunktion (LP) Stickblödning kasta första portionen likvor, vilket noteras på remissen. Icke-absorberande provrör (polypropen)
Läs merEmma Ölander Överläkare Hematologen i Sundsvall
Emma Ölander Överläkare Hematologen i Sundsvall Aggressiva lymfom = högmaligna lymfom Cellerna delar sig snabbt och det betyder att lymfomet växer snabbt. Obehandlat leder ett aggressivt lymfom till döden.
Läs merKliniskt forskningscentrum. Laborativ verksamhet
Kliniskt forskningscentrum Laborativ verksamhet Vid Kliniskt forskningscentrum (KFC) finns möjlighet att få laborativ hjälp i olika forskningsprojekt samt möjlighet för egen laborativ verksamhet. Laboratoriet
Läs merLymfoida organ och immunsystemet. Innehåll. Leukocyter 11/14/2014. Människan: biologi och hälsa SJSE11. Ospecifika immunförsvaret
Lymfoida organ och immunsystemet Människan: biologi och hälsa SJSE11 2014-11-18 Annelie Augustinsson Innehåll Ospecifika immunförsvaret Barriärer Kemiskt försvar Cellulärt försvar Specifika immunförsvaret
Läs merLaboration v.40 Detektion av Legionella pneumophilia med nestad PCR
Avdelningen för kemi och biomedicin Karlstads universitet Laboration v.40 Detektion av Legionella pneumophilia med nestad PCR Frågeställning: Vattenlednings system med tillväxt av Legionella pneumophilia
Läs merHalogenlampa Spektrometer Optisk fiber Laserdiod och UV- lysdiod (ficklampa)
Elektroner och ljus I den här laborationen ska vi studera växelverkan mellan ljus och elektroner. Kunskap om detta är viktigt för många tillämpningar men även för att förklara fenomen som t ex färgen hos
Läs merFluoroSpheres Kodnr. K0110
FluoroSpheres Kodnr. K0110 Femte upplaga Kalibreringspärlor för daglig övervakning av flödescytometer. Satsen innehåller reagenser för 40 kalibreringar. (105803-003) K0110/SE/TJU/2010.11.03 p. 1/7 Innehåll
Läs merEUSO 2014 Biologidel
EUSO 2014 Biologidel Inledande individuell del (15 min) Syftet med denna del är att ställa in tankarna på det aktuella område inom biologin, samt att ge en uppfattning om kunskapsnivån. Praktiskt arbete
Läs merT-cellslymfom. - populationsbaserade data från Svenska lymfomregistret. Fredrik Ellin Överläkare, Med dr Medicinkliniken, Länssjukhuset Kalmar
T-cellslymfom - populationsbaserade data från Svenska lymfomregistret Fredrik Ellin Överläkare, Med dr Medicinkliniken, Länssjukhuset Kalmar Disposition Svenska lyfomregitret översikt T-cellslymfom kort
Läs merAkut lymfatisk leukemi hos barn Thomas Wiebe. Skånes universitetssjukhus, Lund
Akut lymfatisk leukemi hos barn Thomas Wiebe Barnonkologen Skånes universitetssjukhus, Lund Distribution by type of cancer in children under 15 years Akut lymfatisk leukemi hos barn 1 Den vanligaste formen
Läs mer30. Undersökning av aminosyror i surkål
30. Undersökning av aminosyror i surkål VAD GÅR LABORATIONEN UT PÅ? Du ska l ära dig tekniken vid tunnskiktskromatografi, TLC undersöka vad som händer med proteinerna och polysackariderna vid mjölksyrajäsning
Läs merStudiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper
Gustaf Edgren Post doc, institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik Läkarstudent, termin 11 gustaf.edgren@ki.se Hur vet vi egentligen vad vi vet? Vad beror skillnaden på? 60 min 20 min 60
Läs merSeparation av plasmaproteiner med elektrofores, HYDRAGEL PROTEIN(E) K20
Umeå Universitet Biomedicinska analytikerprogrammet Separation av plasmaproteiner med elektrofores, HYDRAGEL PROTEIN(E) K20 Årskull: Laborationsrapport i Klinisk laboratoriemetodik 1, termin 4 Laborationsdatum:
Läs meremboliserande läkemedelseluerande partikel STERIL ENDAST FÖR ENGÅNGSBRUK ICKE-PYROGEN
BRUKSANVISNING DC Bead M1 emboliserande läkemedelseluerande partikel STERIL ENDAST FÖR ENGÅNGSBRUK ICKE-PYROGEN BESKRIVNING: DC Bead M1 M1, tillverkas av DC Bead M1 kan binda och eluera irinotekan och
Läs merBestämning av fluoridhalt i tandkräm
Bestämning av fluoridhalt i tandkräm Laborationsrapport Ida Henriksson, Simon Pedersen, Carl-Johan Pålsson 2012-10-15 Analytisk Kemi, KAM010, HT 2012 Handledare Carina Olsson Institutionen för Kemi och
Läs merStudiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier
Studiedesign eller, hur vet vi egentligen det vi vet? MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? Disposition Bakgrund Experiment Observationsstudier Studiedesign Experiment Observationsstudier
Läs merTill dig som får Tarceva. Viktig information om din behandling PANCREASCANCER
Till dig som får Tarceva Viktig information om din behandling PANCREASCANCER Vad är Tarceva? Du har fått Tarceva för att du har pankreascancer i ett framskridet stadium. Tarceva tillhör en ny generation
Läs merLitteraturlista Termin 1 Tema LERN
Cellbiologi Litteraturlista Termin 1 Tema LERN Molecular Biology of The Cell B Alberts, A Johnson, P Walter Garland Publ. 5th rev ed, New York 2007 Denna bok revolutionerade hur en lärobok i cellbiologi
Läs merCancer som en ämnesomsättningssjukdom del 1
Cancer som en ämnesomsättningssjukdom del 1 Artiklarna skrivna av Dr Georgia Ede (översättning S E Nordin) Thomas Seyfried PhD, en hjärncancerforskare med över 25 års erfarenhet inom området, gav en banbrytande
Läs merTentamen. Lycka till! Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kurskod: MC1004. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 120512 Skrivtid 4h
Tentamen Medicin A, Molekylär cellbiologi Kurskod: MC1004 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 120512 Skrivtid 4h Totalpoäng: 88p Poängfördelning Johanna Sundin: fråga 1-10: 18p Ignacio Rangel: fråga
Läs merTENTAMEN. 18 januari 2006. APEX och BVLP, ht 05
TENTAMEN 18 januari 2006 APEX och BVLP, ht 05 Block III: Integrativ biomedicin med farmakologisk inriktning Delkurs 5: Immunologi, infektion, tumörbiologi, och hematologi Kod: Max poäng: 77 Gränser (G/VG):
Läs merKursbok: The immune system Peter Parham. Kapitel 5 Hela skall läsas och kunnas utom: Kapitel 5.5; Fig. 5.9 Kapitel 5.11 och 5.12
T-cellsutveckling. Kursbok: The immune system Peter Parham Kapitel 5 Hela skall läsas och kunnas utom: Kapitel 5.5; Fig. 5.9 Kapitel 5.11 och 5.12 Några viktiga punkter för att börja med: T celler: thymus
Läs merLeukemier. Leukemier och genetik. Metoder inom cancergenetik. Varför genetisk diagnostik? Konventionell cytogenetik. Translokation
Leukemier och genetik Leukemier Akut myeloisk leukemi (AML) Akut lymfatisk leukemi (ALL) Kronisk myeloisk leukemi (KML) Kronisk lymfatisk leukemi (KLL) Richard Rosenquist Brandell Klinisk genetik, Karolinska
Läs merAutoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom.
Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom. Kroppen bildar antikroppar mot sig själv. Kan vara antingen ANA - antinukleära antikroppar.
Läs merförstå din hunds maghälsa
förstå din hunds maghälsa Det är inte ovanligt Mag-tarmsjukdomar (vanligtvis associerade med t.ex. kräkningar och/eller diarré) är några av de mest förekommande anledningarna till att man tar hundar till
Läs mer02/ BEN-SWE-0057 Broschyr Biologiska & sjukdomar BIOLOGISKA LÄKEMEDEL OCH INFLAMMATORISKA SJUKDOMAR
02/2017 - BEN-SWE-0057 Broschyr Biologiska & sjukdomar BIOLOGISKA LÄKEMEDEL OCH INFLAMMATORISKA SJUKDOMAR 12 1 VÄLKOMMEN 3 VAD ÄR ETT BIOLOGISKT LÄKEMEDEL? 4 HUR SKILJER SIG BIOLOGISKA LÄKEMEDEL FRÅN TRADITIONELLA
Läs merKursbok: The immune system Peter Parham
B-cellsutveckling. Kursbok: The immune system Peter Parham Kapitel 4 Hela skall läsas och kunnas utom: Fig. 4.6 och motsvarande i texten. Fig. 4.8 och motsvarande i texten. Kapitel 4.5-4.6; Fig. 4.12 Kapitel
Läs merDetektion av Borrelia burgdorferi IgG. med hjälp av ELISA
Umeå Universitet Biomedicinska analytikerprogrammet Detektion av Borrelia burgdorferi IgG med hjälp av ELISA Årskull: Laborationsrapport i immunologi termin 3 Laborationsdatum: Inlämnad: Godkänd: Handledare:
Läs merVälkommen till en värld av probiotika!
Välkommen till en värld av probiotika! Vad är probiotika? Probiotika betyder för livet. Probiotika är levande mikroorganismer som ger hälsoeffekter när de intas i tillräcklig mängd. Vanliga mikroorganismer
Läs merCytology FISH Accessory Kit Kodnr. K 5499
Cytology FISH Accessory Kit Kodnr. K 5499 2:a utgåvan För fluorescens in situ hybridisering (FISH) på cytologprov. Satsen innehåller tillräckligt med reagenser för 20 tester. Innehållsförteckning Sida
Läs mer* * * * * 2010-10-15. Cancerbehandling av sällskapsdjur - Är det ETISKT? Henrik von Euler. Steg II Specialist i onkologi, hund och katt
Cancerbehandling av sällskapsdjur - Är det ETISKT? Henrik von Euler Leg Vet, VMD, Docent, Dipl ECVIM-CA CA (oncology) Steg II Specialist i onkologi, hund och katt Smådjurssektionens höstmöte 8-9 oktober
Läs merNeuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet
Neuroendokrina tumörer Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Indelning av neuroendokrina Carcinoider Lunga Tunntarm
Läs merGammaglobulin Behandling, nyheter mm. Dr. Stephen Jolles, Department of Immunology, University Hospital of Wales
Gammaglobulin Behandling, nyheter mm Dr. Stephen Jolles, Department of Immunology, University Hospital of Wales Doktor Stephen Jolles, från University of Wales, gav en föreläsning om nyheter inom gammaglobulinbehandling
Läs merInflammation och immunologi - vad en psykiater bör veta Susanne Bejerot, Daniel Eklund, Eva Hesselmark, Mats Humble
Inflammation och immunologi - vad en psykiater bör veta Susanne Bejerot,, Eva Hesselmark, Mats Humble Inflammation relevans för psykiatri Patienter ur flera psykiatriska sjukdomsgrupper uppvisar förhöjda
Läs merChromoQuant In vitro diagnostiskt test kit för analys av vanligen förekommande aneuploidier i kromosomerna 13, 18 och 21 samt i X och Y.
Bruksanvisning revision 7 (Februari 2009) ChromoQuant In vitro diagnostiskt test kit för analys av vanligen förekommande aneuploidier i kromosomerna 13, 18 och 21 samt i X och Y. Se förpackning Se förpackning
Läs merDen stora tekniken för vävnadsanalys och in-vivo analys är ljusmikroskopi.
Fluorescens Teori Kvantutbyte Våglängdsshift Ligandinteraktioner Membraninteraktioner Att utnyttja quenchningseffekter Fluorescensanisotropi rörelse och molekylvikt Fluorescens in-vivo Lokalisering Avståndsmätning
Läs merMabThera (rituximab) patientinformation
MabThera (rituximab) patientinformation Du som lever med reumatoid artrit, RA, har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din
Läs merKRISTALLISERING AV LYSOZYM
KRISTLLISERING V LYSOZYM ETT EXEMPEL PÅ PROTEINKRISTLLISERING Laboration i kursen Experimentell Kemi Gävle 14:e augusti 2013 Handledare: Petra Elund, Göteborgs Universitet (petra.edlund@gu.se) KRISTLLISERING
Läs merLinköpings Universitet. Laboration i genteknik
IFM/Kemi Linköpings Universitet Maj 2008/LGM Laboration i genteknik Restriktionskarta av pcantab Restriktionsklyvning samt separation av DNA-fragment mha agarosgelelektrofores Material: pcantab (minst
Läs merSara Ekvall, doktorand Inst. för immunologi, genetik & patologi Uppsala universitet Handledare: Marie-Louise Bondeson & Göran Annerén
Sara Ekvall, doktorand Inst. för immunologi, genetik & patologi Uppsala universitet Handledare: Marie-Louise Bondeson & Göran Annerén Celler & DNA Vår kropp är uppbyggd av ~100 000 miljarder celler I cellen
Läs merKlipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering DNA, RNA och Protein
Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering Forskare gör exakta ändringar av DNA i ett
Läs mer/LGM. Amplifiering och analys av humant mitokondrie-dna med hjälp av PCR teknik och agarosgelelektrofores
2008-01-18/LGM Amplifiering och analys av humant mitokondrie-dna med hjälp av PCR teknik och agarosgelelektrofores Syfte: Med två olika DNA extraktionsmetoder försöka få fram tillräckligt mycket celler
Läs mer