DROTTNING BLANKAS GYMNASIESKOLA AB KUNGSBACKA KVALITETSRAPPORT

Transkript

1 MNASIE Y G sed 1996 an TNING OT DROTTNING BLANKAS GYMNASIESKOLA AB KUNGSBACKA OLA DR SK ANKAS BL KVALITETSRAPPORT

2 Innehåll LEDARE... 3 GRUNDFAKTA OM DBGY Kungsbacka... 4 HISTORIK, FAKTA, ORGANISATION... 4 UTBILDNINGAR... 4 ELEVER... 4 PERSONAL... 4 FINANSIERING OCH ELEVPROGNOS... 5 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE... 6 PEDAGOGISKT UPPLÄGG LEDSTJÄRNA OCH LEDORD... 6 Pedagogiskt upplägg, kärnvärden... 6 LOKALER... 7 SKOLLEDNING... 7 LÄRARE och FÖRSTELÄRARE... 7 ELEVHÄLSA OCH SYV... 8 Elevhälsan... 8 Personlig ämnestid, en resurs för alla elever... 8 ELEVRÅD OCH ELEVINFLYTANDE... 9 ELEVER SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE PÅ DBGY UNDERLAG TILL KVALITETSRAPPORT FOKUSOMRÅDEN LÄSÅR 14/ FOKUSOMRÅDE: Förbättrade processer UPPFÖLJNING AV LIKABEHANDLINGS- OCH VÄRDEGRUNDSARBETET SAMLAD BEDÖMNING AV SKOLANS MÅLUPPFYLLELSE 2014/ FUNKTIONELL KVALITET INSTRUMENTELL KVALITET UPPLEVD KVALITET ÄNDAMÅLSENLIG KVALITET BESLUT FOKUSOMRÅDEN LÄSÅR 2015/ Fokusområde 1 LÅ1516: Förbättrade rutiner för extra anpassningar och särskilt stöd Fokusområde 2 LÅ1516: Kollegialt lärande och den formativa bedömningen Fokusområde 3 LÅ1516: Fortsatt förbättrade processer RESULTATBILAGA

3 LEDARE På Drottning Blankas Gymnasieskola i Kungsbacka vill vi ge våra elever den bästa av gymnasieutbildningar, så att de står väl rustade för framtida yrkesval och/ eller fortsatta studier. Vi vill att våra elever ska lyckas och känna att deras tid hos oss varit mödan värd. För att inte vår målsättning ska bli tomma ord krävs det ett systematiskt kvalitetsarbete som fokuserar på att utvärdera och förändra skolans verksamhet till det bättre, i stort som i smått. I centrum för vårt förändringsarbete står våra elevers måluppfyllelse och hur vi som skola kan hjälpa att nå hela vägen fram. Att förbättra sin verksamhet kostar på. Det är ett stundtals mödosamt arbete, att ständigt våga ifrågasätta metoder, strukturer och rutiner för sin verksamhet och indirekt för sin egen praktik som enskild lärare. Men det är, tror jag, den enda framkomliga vägen för ett hållbart förändrings- och förbättringsarbete. Kort och gott: det är att vara professionell. Under läsåret som gått, 2014/ 15, har vi som skola lyckats bra att nå vår målsättning. Våra elever har överlag fått fina studieresultat. Undersökningar visar att de också känner sig nöjda med sin utbildning och studietid hos oss. Måluppfyllelsen har varit god. Men det innebär inte att vi saknar förbättringsområden. Vi kan och ska bli än bättre på att göra den bästa av gymnasieutbildningar för våra elever. Det är med andra ord spännande läsår som väntar. Jonas Kornbrink, Rektor DBGY Kungsbacka 3

4 GRUNDFAKTA OM DBGY Kungsbacka HISTORIK, FAKTA, ORGANISATION Drottning Blankas Gymnasieskola startades 1996 i Kungsbacka och hette då Kungsbacka Tekniska Gymnasium, senare J.A. Zachrissons Gymnasieskola. Skolan tillhörde från starten 1996 fram till april 2007, Waltergruppen, då såldes skolan till ny ägare, Ljud & Bildskolan (LBS). I augusti 2007 köpte AcadeMedia AB, LBS, och därmed även Drottning Blankas Gymnasieskolor. Drottning Blankas Gymnasieskolor finns idag på 11 orter i Sverige. UTBILDNINGAR Skolan i Kungsbacka har följande program: Hantverksprogrammet - Inriktning: Frisör Hantverksprogrammet - Övriga hantverk. Inriktning: Hår- och makeupstylist Ekonomiprogrammet - Ekonomi. Inriktning: Management och Mäklare. Estetiska programmet - Bild och formgivning. Inriktning: Mode Samhällsvetenskapsprogrammet- Beteendevetenskap. Inriktning: Kriminologi. ELEVER Drottning Blankas Gymnasieskola i Kungsbacka har under de senaste åren attraherat mestadels flickor, av skolans 126 elever under läsåret var 120 flickor och 6 pojkar. Skolans upptagningsområde är stort, från Kungälv i norr till Varberg i söder och Borås i öster. Den stora gruppen elever kommer dock från Kungsbacka och södra Mölndal. Merparten av de elever som går på skolans högskoleförberedande program kommer från akademikerhem medan skolans elever som går på hantverksprogrammen har en mer blandad bakgrund. Andelen elever med annan etnisk och kulturell bakgrund än den svenska är förhållandevis låg. PERSONAL Drottning Blankas Gymnasieskola i Kungsbacka har 13 lärare och 9,8 heltidstjänster. Lärarna är indelade i en arbetsgrupp. Arbetsgruppen arbetar tillsammans varje vecka med skolans olika fokusområden och utveckling tillsammans med skolledningen. Skolledningen består av en rektor. Rektor har en heltidstjänst, är utbildad gymnasielärare och har genomgått den statliga rektorsutbildningen. Skolan har en administratör och en caféansvarig/vaktmästare vilka båda arbetar deltid, ca 80 % vardera. 4

5 FINANSIERING OCH ELEVPROGNOS Skolans verksamhet finansieras via kommunala bidrag per elev. Utbildningen fordrar inga elevavgifter eller andra kostnader för eleverna själva. Undervisning, läromedel, aktiviteter och skollunch på skolan är avgiftsfria. Nödvändigt antecknings- och skrivmateriel förväntas eleverna stå för själva.fram till 2020 har skolan som mål att öka elevunderlaget från dagens ca 130 elever till 180 elever 5

6 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE PEDAGOGISKT UPPLÄGG LEDSTJÄRNA OCH LEDORD Pedagogiskt upplägg, kärnvärden På Drottning Blankas gymnasieskola i Kungsbacka arbetar pedagoger och skolledning tillsammans med förankring av skolans vision samt hur skolans ledord skall genomsyra skolans verksamhet. Vi har arbetat med skolas vision: personligt engagemang för bättre resultat samt skolans ledord. Dessa är: Personlig, Kreativitet, Glädje och Framtidstro. Ledorden har förtydligats med mål så att alla på skolan skall veta vad de innebär och att de utgör grunden för skolans pedagogik och arbetsformer: Ledord - Personlig Skolan är liten, trivsam och personlig vilket gör att alla elever blir sedda och uppskattade för den de är. Eleven uppmuntras också till att bli den person de drömmer om att bli. Alla på skolan visar respekt för varandra och lär av varandra. Mål - Personlig Undervisningen ska vara individualiserad. Pedagogerna ska stötta eleverna att uppnå sina målbetyg. Alla i personalen ska vara goda förebilder och efterleva skolans värdegrund. Ledord - Framtidstro Personalen ska tillsammans ge eleverna inspiration, drivkraft och kunskaper, för att de ska vara väl förberedda inför framtidens ständigt nya behov, möjligheter och utmaningar. Mål - Framtidstro Lärarna ska erbjuda samtal med elev och förälder utifrån elevens studiesituation idag och med fokus på kunskaper och goda studieresultat. Ledord - Kreativitet Elevernas tid hos oss i Kungsbacka ska uppmuntra alla, elever som lärare, till att skapa, vara nyfikna och tillsammans våga tänka annorlunda. Vi arbetar tätt sammanknutet med yrkeslivet för att eleverna ska få friheten att testa sina idéer både i skolan och utanför. Mål - Kreativitet Pedagogerna ska, enligt läraruppdraget, låta eleverna arbeta processinriktat och göra både formativa och summativa bedömningar. Undervisningen ska vara kopplad till entreprenöriell pedagogik. Ledord - Glädje Genom att känna glädje i vardagen vill vi att alla på skolan ska längta efter att lära sig mer. 6

7 Mål - Glädje Pedagoger och personal ska sprida glädje, inspirera och entusiasmera eleverna både under lektionstid och övrig tid. LOKALER Under läsåret flyttade skolan till nya lokaler i centrum. Även om de nya lokalerna är fräscha och moderna, visade olika elevundersökningar att eleverna ville förändra lokalerna för att öka trivseln, något vi också gjort under det gånga läsåret, genom att tillsammans med eleverna förändra viss inredning och vissa ytskikt. Skolan har 5 teorisalar med plats för ca 30 elever i varje sal. Samtliga salar är utrustade med projektor, ljudanläggning samt trådlöst nätverk. Skolan har också 4 olika specialsalar för att möta de behov våra utbildningar har av specialutrustade salar. Dessa är: Frisörsal/ salong två salar som är utrustade om en fullvärdig hårsalong i kombination med undervisningens behov av undervisningsmaterial. Stylistal/ Salong två salar som är utrustade om en fullvärdig hårsalong i kombination med undervisningens behov av undervisningsmaterial. Textilsal salen är utrustad med symaskiner av olika slag samt med pressar och tillskärningsbord. Bildsal salen är utrustad så att de krav som ställs för att en elev ska kunna utveckla sin bildmässiga skicklighet både analogt och digitalt finns. Eftersom de lokaler vi i dag hyr för vår verksamhet, är något förstora, hyr vi ut delar av dem till Eductus som bedriver vuxenutbildning. Detta för att minska våra lokalkostnader på ett bra sätt. SKOLLEDNING Skolan har en rektor som ansvarar för verksamheten. På grund av skolans mindre format är organisationen platt och ledningsgrupp saknas. Inför kommande läsår 2015/16 kommer skolan flytta samman med LBS, en systerskola i Kungsbacka. Rektor blir gemensam för båda verksamheterna. I och med detta kommer organisationen att förändras och en ny ledningsgrupp skapas bestående av rektor och arbetslagsledare från båda verksamheter. LÄRARE och FÖRSTELÄRARE Under läsåret har skolan haft 13 lärare anställda på 9,8 heltidstjänster, vilket ger en lärartäthet på 7, 5 lärare per 100 elever. Andelen behöriga lärare är 44,1 %. Av de lärare som ännu ej avlagt lärarexamen, en hantverkslärare, en språklärare samt en bild & designlärare, deltar tre i behörighetsgivande utbildningar under läsåret och två av dem kommer att avlägga lärarexamen under innevarande år. Under läsåret 2015/16 kommer ytterligare en lärare 7

8 att avlägga sin lärarexamen och ytterligare en lärare kommer att påbörja sin behörighetsgivande utbildning. Fördelningen kvinnliga respektive manliga lärare är: 54 % kvinnor och 46 % män. Medelåldern på skolans pedagogiska personal är 42 år. Skolan har under haft en förstelärare, legitimerad gymnasielärare med ämneskombinationen Historia och Samhällskunskap, vars uppdrag i första hand varit att tillsammans med rektor leda och driva skolans utvecklingsarbete. ELEVHÄLSA OCH SYV Elevhälsan På skolan finns en elevhälsa bestående av rektor, kurator, specialpedagog, skolpsykolog, studievägledare och skolsköterska. Elevhälsan träffas en gång per månad och vid behov. Bristande studieresultat I början av terminen, i samband med att underlag samlas in inför läsårets första utvecklingssamtal, kartläggs studiesituationen för skolans alla elever. Om det finns elever som riskerar att inte nå målen för en eller flera kurser ska studiesituationen utredas och rektor fatta beslut om ett åtgärdsprogram ska upprättas. Stödet till eleven utformas individuellt efter elevens behov och förutsättningar. Att upptäcka och åtgärda bristande studieresultat Om någon i personalen upptäcker att en elev har behov av extra insatser eller särskilt stöd, ska denna person meddela i första hand elevens mentor. Mentorns uppdrag är att kartlägga elevens studiesituation genom att kontakta undervisande lärare samt försöka skapa sig en bild av elevens sociala situation och dokumentera informationen på SchoolSoft (mentorskort). När det bestäms att pedagogisk utredning ska göras, är det mentor som gör den tillsammans med övriga undervisande pedagoger och/eller med stöd av skolans specialpedagog. Mentor med hjälp av specialpedagogen skriver åtgärdsprogram samt har möte med elev och föräldrar. Mentor ansvarar för att göra uppföljning regelbundet. Om oron kring eleven finns kvar meddelar mentor elevhälsan. Elevens fall tas upp på elevhälsans möten. Den som äger frågan i teamet får lyfta eleven och vad det handlar om. Råd ges och någon i elevhälsan får uppdraget och/eller att lämna informationen till berörd pedagog. Om det finns anledning, kallas det till möte med elev, föräldrar och elevhälsan för att utreda elevens hela studiesituation. Rektor beslutar om ett åtgärdsprogram eventuellt ska upprättas. Personlig ämnestid, en resurs för alla elever Inlagt på schemat har skolan lärarledd personlig ämnestid (PÄ) en gång per vecka. Totalt 2,5 timmar/ vecka, för att kunna hjälpa alla elever att klara sina 8

9 mål. Mentorerna tillsammans med eleverna skräddarsyr ämnestiden så att varje elevs personliga behov och mål tillgodoses. För att kunna hjälpa eleverna att utnyttja PÄ-tiden på bästa vis, har vi arbetat på följande sätt: 1. Ämneslärare upptäcker ett behov hos en elev och beslutar att eleven bör ha obligatorisk PÄ. 2. Läraren meddelar eleven och mentor, samt lägger in eleven i schemat via SchoolSoft. 3. Om en elev har behov av extra insatser i flera ämnen organiserar mentorn PÄtiderna så att eleven får den hjälp hon behöver för att klara sina studier. 4. Elev som vill nå längre och skaffa en djupare och bredare kunskap får under PÄ-tid möjlighet att fördjupa sig i sina studier. ELEVRÅD OCH ELEVINFLYTANDE Forum för påverkan För eleven finns det flera olika forum för att påverka arbetsmiljö och studiesituationen i skolan: klassråd, elevråd, skolråd, stormöten, elevenkäter. Det finns även utrymme för föräldrar till elever att påverka och ge förslag på skolans arbetsmiljö genom e-post, telefonsamtal och deltagande i föräldramöten. Klassråd I klassrådet diskuteras och beslutas de frågor som rör klassen och vad klassen vill föra vidare i elevrådet. Varje närvarande elev har en röst. Klassrådet ansvarar för att utse en elevrådsrepresentant som sedan tar frågorna vidare till elevrådet. Klassrådet samlats varje vecka. Elevråd I elevrådet sitter representanter från varje klass. Varje klass har var sin röst. En viktig uppgift för elevrådet är att måna om skolans arbetsmiljö samt att föra vidare viktiga frågor som främjar en bättre arbetsmiljö och studietillvaro till skolrådet. Alla elevrådsmöten ska protokollföras, justeras och göras tillgängliga för samtliga elever och personal på skolan. Dessa protokoll ska även förvaras av sekreteraren. Skolrådet Skolrådet är skolans högsta beslutande organ i de frågor som tas upp i rådet. I skolrådet sitter representanter för skolpersonal, utvalda representanter från elevrådet samt rektor eller av rektor utsedd representant. Personal och elever har lika många röster. Om så krävs har ordföranden och rektor en utslagsröst var. Skolrådet beslutar exempelvis om vår skolpolicy. Mötesintervall för klassråd, elevråd och skolråd Klassråd sker varje vecka förutom veckor med stormöten. Det är varje elevs skyldighet att närvara vid klassråd och frånvaro registreras. Elevrådet ska ha möten varannan vecka. Skolrådsmöte sker minst en gång i månaden eller vid behov. 9

10 ELEVER Beskriv elevstrukturen detta läsår - flickor/pojkar, demografi, intressen, förstaårselevernas meritvärden, andel förstahandssökande m.m. Antal elever totalt samt per program. Elever på introduktionsprogram ska redovisas för sig och inte tillsammans med nationellt program. Totalt har DBGY i Kungsbacka över läsåret haft 136 elever inskrivna, de har varit fördelade på följande vis mellan skolans 4 program och 5 inriktningar Estetiska programmet Ekonomiprogrammet Samhällsvetenskapligt program Hantverksprogrammet/ Frisör Hantverksprogrammet/ stylist Introduktionsprogram 18 elever 34 elever 8 elever 31 elever 42 elever 3 elever Vid läsårsstart hade skolan 41 nya elever i åk 1 fördelade på följande vis: Estetiska programmet Ekonomiprogrammet Samhällsvetenskapligt program Hantverksprogrammet/ Frisör Hantverksprogrammet/ stylist Introduktionsprogram 3 elever 11 elever 8 elever 7 elever 9 elever 3 elever 10

11 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE PÅ DBGY Grunden för vårt kvalitetsarbete är att systematiskt och kontinuerligt utveckla verksamheterna mot högre måluppfyllelse. Utgångspunkten är att alla elever ska nå utbildningens mål och att elevernas utbildning ger dem en skjuts i vidare studier och kommande arbetsliv. Arbetet under läsåret har utgått från en lägesbedömning som dels genomfördes på vardera skola och dels på huvudmannanivå vilken sedan avslutades med enhetsspecifika resultatutvärderingar samt en huvudmannautvärdering. VÅRA KVALITETSBEGREPP I det systematiska kvalitetsarbetet arbetar vi för hög delaktighet hos både personal och elever. För att säkerställa att vi följer upp de krav och förväntningar som ligger till grund för skolans verksamhet utifrån flera perspektiv samt att vi utvecklar vårt arbete kopplat till identifierade utvecklingsområden, stödjer vi oss mot fyra kvalitetsbegrepp: funktionell kvalitet, instrumentell kvalitet, upplevd kvalitet samt ändamålsenlig kvalitet. FUNKTIONELL KVALITET Detta är det grundläggande kvalitetsbegreppet och kopplas till hur väl alla elever når utbildningens mål. Det vill säga de mål som finns i läroplanen och varje programs examensmål. Här finns således även mål som behandlar värdegrund och demokratisk kompetens. INSTRUMENTELL KVALITET För att alla elever ska uppnå utbildningens mål inom den funktionella kvaliteten krävs att vi har hållbara och rättsäkra strukturer, processer och arbetssätt som följer författningarna som styr skola. Till exempel ska varje elev ges möjlighet till reellt inflytande över utbildning och undervisning, få likvärdiga betyg samt en undervisning av god kvalitet som ger ledning och stimulans alternativt få möjlighet till extra anpassningar eller särskilt stöd om det behövs för att nå utbildningsmålen. UPPLEVD KVALITET Detta begrepp berör hur eleverna upplever utbildningen utifrån de förväntningar och önskemål som finns. Är man som elev nöjd med utbildningen och kan rekommendera den till andra? ÄNDAMÅLSENLIG KVALITET Ett viktigt perspektiv att följa upp är vad som händer efter att man som elev avslutat sin utbildning på en skola inom Drottning Blankas Gymnasieskola. På vilket sätt har gymnasiestudierna hjälpt eleven vidare i arbetsliv och/eller under högskolestudier? UPPFÖLJNINGAR Skolorna genomför gemensamma och kontinuerliga uppföljningar under läsåret (se bild 1) och resultatet av dessa samlas på både huvudmanna- 11

12 samt skolnivå. Dessa uppföljningar skapar grunden till en kontinuerlig dialog och diskussion ute på skolorna samt en dialog mellan rektor och huvudman. 12

13 KVALITETSHJUL 1415 JULI AUGUSTI JUNI Funktionell kvalitet Uppföljning avgångselever Uppföljning samtliga betyg Instrumentell kvalitet Uppföljning NP-resultat Inrapportering UHR, SCB & kommun Inlämning av kvalitetsrapport (enhet) Instrumentell kvalitet Genomgång av ISP Instrumentell kvalitet Kvalitetsrapport (enhet) publiceras Arbetsplan (enhet) tas fram SEPTEMBER MAJ Instrumentell kvalitet Genomgång av ISP GENOMFÖRANDE AV INTERNA GRANSKNINGAR Instrumentell kvalitet Behörighetsinventering personal OKTOBER ARPIL Funktionell kvalitet Examensprognos Instrumentell kvalitet Undervisningsutvärdering Upplevd kvalitet Uppföljning elevenkät Uppföljning medarbetarenkät GENOMFÖRANDE AV INTERNA GRANSKNINGAR Instrumentell kvalitet Likabehandlings- och värdegrundskartläggning NOVEMBER MARS Funktionell kvalitet Uppföljning av betygsprognoser Ändamålsenlig kvalitet Uppföljning enkät tidigare avgångselever Instrumentell kvalitet Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Funktionell kvalitet Uppföljning av betygsprognoser DECEMBER FEBRUARI JANUARI 13

14 UNDERLAG TILL KVALITETSRAPPORT NATIONELLA KURSPROV Resultaten från de nationella kursproven bildar underlag för att bedöma hur betygen i motsvarande kurs korresponderar med resultaten på de nationella proven. Detta ger en god indikation på hur utbildningen svarar mot det nationella likvärdighetskravet när det gäller engelska, matematik och svenska. Resultatet redovisas och kommenteras i den samlade bedömningen av skolans måluppfyllelse. BETYGSUPPGIFTER Uppgifterna om satta betyg under läsåret sammanställs för att ge underlag för att bedöma hur väl främst kunskapsmålen i läroplanen och examensmålen nås under läsåret. Betygsuppgifterna redovisas och kommenteras i den samlade bedömningen av skolans måluppfyllelse. ENKÄTER Under läsåret genomförs ett antal enkäter bland eleverna. Det gäller bland annat en årlig elevenkät (NKI) som bland annat mäter nöjdhet och arbetsmiljö samt skolenkäter som fokuserar på exempelvis likabehandlingoch värdegrundsarbetet på skolan. Resultatet av enkäterna ger oss information om hur eleverna upplever utbildningen i relation till läroplanen och regelverket kring skola i övrigt. Resultatet av enkäterna presenteras och kommenteras i den samlade bedömningen av skolans måluppfyllelse. UTVÄRDERING Utöver den kontinuerliga uppföljningen genomförs en utvärdering i juni där personal och rektor analyserar resultatet. All dokumentation från årets insatser och projekt gås då igenom enkäter, betygsresultat, utvärderingar m.m. Särskilt granskas resultatet av de fokusområden vi har under läsåret, och ett antal nya potentiella fokusområden identifieras utifrån skolans totala måluppfyllelse. KVALITETSRAPPORT & ARBETSPLAN Slutligen sammanställs skolans kvalitetsrapport i sin slutliga form, och en arbetsplan tas fram för hur vi ska arbeta vidare mot högre måluppfyllelse näsa läsår. DBGY KUNGSBACKA ENHETSSPECIFIKA KVALITETSARBETE Utöver det kvalitetsarbete som är huvudmannagemensamt, genomför vi på skolan ett antal enhetsspecifika uppföljningar som komplettment till övrigt kvalitetsarbete. Skolan har under läsåret 2014/ 15 valt att använda sig av en resultatutvärdering, EWS (Early Waring System), som på ett enkelt och koncist sätt utvärderar varje enskilds elev nuläge i förhållande till kursmål och kunskapskrav. Den ger den undervisande läraren en god fingervisning om vilka elever som kan vara i behov av anpassningar och behov av särskilt stöd för att klara en kurs. Skolan har genomfört EWS vid 3 tillfällen över läsåret. Varje enskild lärare har också genomför kursutvärderingar med respektive undervisningsgrupp vid kursslut. Dessa har sedan varit ett komplement till de huvudmannagemensamma utvärderingsinstrumenten. 14

15 Skolans förstelärare har tillsammans med rektor ansvarat för det systematiska kvalitetsarbetet och har tillsammans med rektor, arbetslag, planerat och genomfört årets fokusområden. 15

16 FOKUSOMRÅDEN LÄSÅR 14/15 FOKUSOMRÅDE: Förbättrade processer BAKGRUND Vid läsårsslut i juni 2014 gjordes en samlad bedömning av skolans samtliga resultat. Vid genomgång framkom att skolan behövde rikta sitt fokus mot att ytterligare förbättra de rutiner och processer som skolan använder samt skapa en tydligare samsyn inom lärarlaget. Detta innefattade ett stärkande av APL, förtydligande och stärkande av ansvar och inflytande för elever samt en tydligare och mer centraliserad kommunikationsstrategi. MÅL OCH SYFTE Mål 1 Utveckla APL så att innehåll och utformning på ett tydligare sätt ger eleverna möjlighet till fördjupade kunskaper och stärkt professionalism. Mål 2 Att utveckla en samsyn för att kunna presentera de krav och förväntningar som ställs på eleverna samt de möjligheter som ges till eleverna i utbildningen. Mål 3 Skolan avsåg att under läsåret förbättra de kommunikationsportaler som används för ett mer effektivt informationsutbyte mellan lärare och elev samt skola och hem. METOD Fokusområdet har bestått av tre olika delområden där varsin arbetsgrupp haft ett operativt ansvar. Metod 1: Genomlysning av APL Ansvariga för APL genomförde en grundlig analys av tidigare och nuvarande APL. Genomlysningen visade behov av att förbättra hur APL läggs ut under året samt att knyta tätare och bättre kontakter med valda arbetsplatser och utsedda APL-handledare. Detta för att eleverna skall få ökade möjligheter till fördjupade kunskaper och ett framtida professionellt yrkesutövande. Metod 2: Röda tråden Genomlysningen visade att elever i större utsträckning behöver ta till vara på och vara införstådda med de krav, förväntningar och möjligheter som finns inom utbildningen. Likaså behöver lärarna vara införstådda med samtliga delar av sitt uppdrag för att på ett tydligt sätt kunna skapa engagemang och studiemotivation hos våra elever. 16

17 Metod 3: Genomlysning av informationskanaler Skolan har under åren nyttjat olika informationskanaler vid olika tillfällen. Detta har lett till en något disparat bild av var information finns att hämta, samt vilken information som ges. Under året används skolans lärplattform, SchoolSoft där lärare, elever och även vårdnadshavare har tillgång till, allt mer för informationsspridning. UPPFÖLJNING Fokusområdet följdes upp kontinuerligt under året i de olika arbetsgrupper som skolan haft. Därtill hade skolan gemensamma avstämningar där samtliga grupper fick redovisa de resultat och de insatser som gjorts. En slutlig avstämning genomfördes i juni 2015 varpå beslut fattades om vilka åtgärder som skulle fungerar som gemensamma sådana under läsåret 2015/2016. ANALYS OCH SLUTSATS Med anledning av vad genomlysningen av APL visade tog skolan beslut om att skapa en förändrad struktur för APL läsåret 2015/2016. Detta innebar att samtlig APL lades i år tre, där eleverna under tre dagar varje vecka går på praktik. Detta skapade utrymme för ansvarig pedagog att utvärdera och följa upp APL som helhet. Likaså är förhoppningen att eleverna skall få större möjlighet till framtida yrkesingångar tack vare att man under en förlängd tid hinner bygga upp en kunskap, och samtidigt visa sina styrkor för potentiella framtida arbetsgivare. Skolan är medveten om att detta ställer krav på schemaläggningen avseende de behörighetsgivande kurser som eleverna måste läsa för att uppnå kraven för en examen. Angående arbetet med delområdet råda tråden har skolan fattat beslut om att ha en introduktionsvecka under hösten 2015 där samtliga elever får utbildning i vad som krävs under en gymnasieutbildning. Lärarna informerar, föreläser och håller i workshops i syftet att eleverna utifrån ett metaperspektiv får se hur framgångsrika gymnasiestudier kan bedrivas. Därtill kommer skolan att nyttja fler stödverktyg som bland annat Early Warning System (EWS) som innehåller en bedömning av elevernas kunskapsutveckling. Detta prövades under läsåret och gav effekt på att skolan och eleverna kunde se hur de låg till i de olika kurserna. Verktyget gav skolan en möjlighet att i ett tidigt skede sätta in de anpassningar och resurser som behövdes. Skolan kommer fortsatt använda sig av verktyget 2015/2016. Som ytterligare stöd har skolan tagit fram en mall för utvecklingssamtal som skall användas där ett tydligare fokus ligger på elevernas utveckling och roll som gymnasieelever. Likaså har man som mål att under läsåret 2015/2016 att arbeta fram en tydligare modell för infärgning, då man har förhoppningen om att detta skall ge effekt på elevernas lust till lärande och i förlängningen också kunskapsutvecklingen. 17

18 Avseende delområdet kommunikation framkom, som tidigare presenterats, en disparat bild av den information som ges elev och hem. Som ett resultat av detta såg man att informationen borde ges mer samlat. Skolan såg att användandet av SchoolSoft tycktes öka, när man väl samlade mer information där. Således beslutade skolan att under läsåret 2015/2016 att använda SchoolSoft som den främsta informationskanalen i olika ärenden. Skolan har också arbetat fram en uppgiftsmall där strukturen skall användas i samtliga kurser för att underlätta igenkänningen och ge eleverna möjlighet att snabbt ta in informationen som ges. UPPFÖLJNING AV LIKABEHANDLINGS- OCH VÄRDEGRUNDSARBETET På Drottnings Blankas Gymnasieskola i Kungsbacka ska vi alltid främja våra elevers lika rättigheter samt motverka och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det ska stå klart för var och en av skolans elever, föräldrar och personal att det råder ett absolut förbud mot all form av diskriminering, kränkningar, och trakasserier. Hos oss ska alla elever oavsett bakgrund, ålder, kön, etnicitet, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, funktionsnedsättning, religion eller annan trosuppfattning, fritt kunna studera och verka utan att känna oro för sin egen och andras. När det gäller förebyggande insatser som gjorts under läsåret 2014/2015 kan vi konstatera att det sociala klimatet på skolan är gott men att det finns förbättringsområden: Skolan behöver under kommande period öka delaktigheten att utforma ordnings- och trivselregler. Skolan måste öka få elever att i högre grad känna sig trygga i att anmäla händelser för utredning. Vi tror att detta görs bäst genom att öka förtroendet för att skolans alltid tar händelser av detta slag på största allvar. Det är ett långsiktigt arbete som måste bygga på att personalen alltid och med fasthet ger uttryck för skolans hållning, att diskriminering, trakasserier och kränkande behandling aldrig kan accepteras. Ett första steg i detta arbete har varit att kollegiet som helhet diskuterar och lägger fram förslag på hur vi kan öka förtroendet men också att vi ställer samma fråga till elevråd och klassråd. Under hösten fortsätter skolan med arbetet vilket bland annat inkluderar temadagar, gemensamma aktiviteter, uppstartsvecka etc. Samtliga områden utvärderas och samlad analys återfinns i plandokumenten för

19 SAMLAD BEDÖMNING AV SKOLANS MÅLUPPFYLLELSE 2014/2015 FUNKTIONELL KVALITET KUNSKAPER Läroplansmål GY11 Det är skolans ansvar att varje elev: på ett nationellt yrkesprogram inom gymnasieskolan ges möjlighet att uppnå kraven för en yrkesexamen som innebär att eleven har uppnått en av branschen godtagbar nivå av yrkeskunnande för att vara väl förberedd för yrkeslivet, på ett nationellt högskoleförberedande program inom gymnasieskolan ges möjlighet att uppnå kraven för en högskoleförberedande examen som innebär att eleven har tillräckliga kunskaper för att vara väl förberedd för högskolestudier, eller som avslutat ett introduktionsprogram har en plan för och tillräckliga kunskaper för fortsatt utbildning eller uppnår en förberedelse för etablering på arbetsmarknaden Läraren ska: utgå från den enskilda elevens behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande, stärka varje elevs självförtroende samt vilja och förmåga att lära, i undervisningen skapa en sådan balans mellan teoretiska och praktiska kunskaper som främjar elevernas lärande, tydliggöra vilka vetenskapliga grunder, värderingar och perspektiv som kunskaperna vilar på och vägleda eleverna så att de kan ta ställning till hur kunskaper kan användas, se till att undervisningen till innehåll och uppläggning präglas av ett jämställdhetsperspektiv, stimulera, handleda och stödja eleven och ge särskilt stöd till elever i svårigheter, samverka med andra lärare i arbetet med att nå utbildningsmålen, Andelen elever med examen har ökat från 63,1% till 92,3%, och samtliga program ligger inom spannet 90-92%. Det som skolan sett har gett effekt är att tydliggöra för eleverna på yrkesprogrammen vilka kurser som ger en examen. Skolans yrkesprogram har ökat från 54% till 91%. Till detta har skolans studie och yrkesvägledare arbetat utifrån ett utformat program när det gäller information om utbildningen och vad den ska/kan leda till samt vilka framtidsutsikter som finns. Utöver detta har SYV haft öppen mottagning för elever som känt behov eller haft behov av vägledning. Regelbunden kontakt har också förts med rektor med syftet att säkerställa att information når samtliga elever. Skolan har också riktat ett fokus mot matematiken där man flera tillfällen per vecka kunnat arbeta extra. Vilket har gett effekt på måluppfyllelsen. Andel elever på yrkesprogram som läst in behörighet till vidare studier är för läsåret 19

20 35%. Skolan bedriver kvalitativa yrkesutbildningar med goda framtidsutsikter. Här finner skolan att eleverna som läser ett yrkesprogram gör det för att få den kunskap och den fördjupade kompetens som krävs för att kunna arbeta på en hög nivå. Vissa elever väljer dock att läsa in behörigheten då man få ökade möjligheter att studera vidare. Genomsnittlig betygspoäng (samtliga avgångsbetyg) för skolan var 14,1 i jämförelse med 13,8 läsåret 2013/2014 och således inte någon vidare avvikelse från föregående år eller gentemot rikssnittet på 14,0. Gällande de den genomsnittliga betygspoängen för elever med examensbevis är 14,4 jämfört med 15,2 läsåret 2013/2014. BETYG & BEDÖMNING Läroplansmål GY11 Skolans mål är att varje elev: tar ansvar för sitt lärande och sina studieresultat, och kan bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov i förhållande till kraven för utbildningen. Andelen minst godkända betyg (E) för samtliga kurser minskar från 89% till 87% och här ser vi en stor spridning mellan programmen. Generellt sett är eleverna på estetprogrammet de mest studiemotiverade av skolans samtliga elever. På estetprogrammet är andelen godkända betyg 97%, medan på Samhällsprogrammet är samma siffra 55%. Programmet är nytt för läsåret 2014/2015 och har en mindre andel elever. Tyvärr har de anpassningar som skolan försökt att göra har inte gett önskad effekt. Anpassningarna har inkluderat materialanpassning, resursförstärkning, personlig ämnestid, samt speciallärare. Likaså har skolan följt de behov som funnits som innefattat nyttjandet av elevhälsans olika kompetenser för att stärka både den övergripande studiesituation och elevernas psykosociala välmående. Genom en förstärkt elevhälsa för läsåret 2015/2016 ämnar skolan ytterliga utreda elevernas behov och sätta in nya åtgärder och anpassningar. När det gäller andelen betyg minst E i behörighetsgivande kurser ser vi att skolan både engelska 5 och 6 förbättrats till 89% respektive 100%. Likaså finner vi att Svenska 1, 2 och 3 gjort betydande resultatförbättringar. Svenska 2 och 3 har 100% respektive 96%. Framförallt har det funnits ett förändrat arbetssätt inom ämnet som beror på en nyrekrytering och ett förändrat ledarskap och bemötande i klassrummet. Detta har gett effekt på elevernas trivsel och måluppfyllelse. En resultatförsämring återfinns i matematik 1a (70%) och matematik 1b (79%) där resultaten är anmärkningsvärda med anledning av att man för matematiken lagt ut mer tid på schemat, ett större uttalat fokus, utökade lärtider utanför ordinarie undervisning, anpassande möjligheter för examinationer samt att lärare har deltagit i matematiklyftet. Skolans analys visar att man framöver behöver arbeta ytterligare med att 20

21 koppla examensmålen och programinriktningen till matematiken och att ämnet blir mer pragmatiskt och lite mindre teoretiskt. Betygsfördelning för skolan skiljer sig åt mellan programmen där de högre betygen A-C framförallt finns på ekonomiprogrammet, och som tidigare lyfts, återfinns de lägst satta betygen D-E på samhällsvetenskapsprogrammet. För både det estetiska och ekonomiprogrammet finns det tydliga krav på genomsnittlig betygspoäng avseende framtida utbildningar som i sig blir motivation för att nå högre kunskapskrav. Detta borde också vara fallet för samhällsvetenskapsprogrammet, men som tidigare lyfts har inte förutsättningar varit gynnsamma för en god måluppfyllelse där. NORMER & VÄRDEN Läroplansmål Skolans mål är att varje elev respekterar andra människors egenvärde och integritet, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt medverkar till att hjälpa människor, kan samspela i möten med andra människor utifrån respekt för skillnader i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och Lärarna arbetar för att synliggöra de demokratiska processer som återfinns både i skolan, och även i samhället i övrigt. Tidigare har elever bland annat önskat sig vidare utbildning i normer och värden kopplat till sexualitet, och hur man funderar kring, tänker om sin sexualitet och hur man förhåller sig till sin omgivning i detta. Resultatet har varit riktade insatser i form av temadagar. En temadag fokuserade specifikt på ovanstående, medan en annan berörde trafficking och dess konsekvenser. För att ytterligare stärka elevernas förmåga att kunna samspela med andra människor, få en fördjupad förståelse för sin omgivning och att kunna hantera olika kommunikationsforum hade skolan en temadag där Nätaktivisterna talade om hur nätanvändning och kommunikation fungerar. Därtill besökte Röda korset skolan och föreläste om att vara på flykt utifrån ett praktiskt perspektiv. Samtliga insatser upplever skolan har gett eleverna möjlighet att nå ovanstående mål. ARBETSLIV OCH SAMHÄLLE Läroplansmål GY11 Skolans mål är att varje elev medvetet kan ta ställning till fortsatt studie- och yrkesinriktning på grundval av samlade erfarenheter och kunskaper, 21

22 har kännedom om arbetslivets villkor, särskilt inom sitt studieområde, samt om möjligheter till fortsatt utbildning, praktik och arbete i Sverige och andra länder, och är medveten om att alla yrkesområden förändras i takt med teknisk utveckling, förändringar i samhälls- och yrkesliv samt ökad internationell samverkan och därmed förstår behovet av personlig utveckling i yrket. Skolan arbetar aktivt med att förbereda eleverna inför fortsatta studier samt inför kommande arbetsliv. Tillsammans med skolans SYV och det program som genomförs i dennes regi, får våra elever möjlighet att utveckla sina kunskaper inom dessa områden och får öva sig i att analysera olika valmöjligheter och bedöma vilka konsekvenser dessa kan ha. Våra båda yrkesprogram (HV Frisör och HV Stylist) erbjuder 15 veckors APL där eleverna får god kännedom om arbetslivets villkor. Tillsammans med elevernas APL och i takt med att yrkesområden hela tiden förändras så arbetar skolan också med att se till att eleverna får personlig utveckling inom yrket. Detta sker dels i dialog med APL-ansvariga men också genom aktivt deltagande i arrangemang utanför skolan. Skolans elever på det estetiska programmet med inriktning Mode & design, erbjuds i åk 3, en veckas praktik. Vidare deltar elever på detta program i flertalet arrangemang som alla har med framtida yrkesmöjligheter att göra. Ett exempel på ett sådant arrangemang som besöks årligen är Köpenhamns modemässa. Även våra elever på det ekonomiska programmet ges möjlighet till praktik på olika sätt. Bland annat erbjuds en längre praktik i Spanien inom turistnäringen. Ett framtida utvecklingsområde skulle kunna vara att knyta närmare kontakt med de universitet och högskolor som finns i området, så att våra högskoleförberedande program i ytterligare utsträckning ges möjlighet att bekanta sig med denna studievärld. ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE Läroplansmål GY11 Skolans mål är att varje elev tar personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö, aktivt utövar inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan, stärker sin tilltro till den egna förmågan att själv och tillsammans med andra ta initiativ, ta ansvar och påverka sina villkor. Läraren ska: utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sitt lärande, svara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och innehåll i undervisningen, 22

23 Skolans elever överlag upplever att de får möjlighet att framföra synpunkter och åsikter kring sin utbildning och den dagliga verksamheten. De upplever också i att de ges reellt inflytande över arbetssätt, arbetsformer och innehåll i undervisningen. På påståendena i årets NKI-undersökning: Jag tycker att personalen på skolan tar hänsyn till vad vi elever har för synpunkter. samt På min skola utgår lärarna ifrån mina behov och förutsättningar i sin undervisning visar på bra medelresultat, 7,9 respektive 6,9 och har dessutom ökat något från föregående år. Resultatet varierar dock mellan skolans klasser och vi kan se att de äldre eleverna, i framför allt två klasser, är mindre nöjda med graden av inflytande över sin utbildning. Missnöjet bottnar främst i att vissa kurser inom det individuella valet inte kunnat genomföras. Skolan vill givetvis i största möjliga mån ge samtliga erbjudna kurser, men på grund av skolans mindre omfattning behöver man prioritera. För att öka elevernas faktiska och upplevda känsla av inflytande kommer vi till läsåret 2015/16 att stärka strukturerna för elevinflytande än mer. Redan under juni månad 2015 utsåg skolan en elevrådsordförande, så att det redan till skolstart finns någon som kan samla och strukturera elevrådet. Skolan behöver också arbeta vidare med att stärka elevernas möjlighet att själva ta ansvar över sina studier. Det handlar framför allt om ett praktiskt förhållningssätt i det dagliga arbetet: att komma i tid till lektioner, ta med sig rätt material samt förstå det krav på förberedelse som krävs för att planerad lektion ska bli så bra som möjligt. För att stärka våra elever i detta kommer lärarkåren under uppstartsveckan i augusti på olika sätt arbete med krav och förväntningar på skolans elever. INSTRUMENTELL KVALITET Under våren 2015 genomfördes en intern granskning där skolans styrkor bland annat innefattade en verksamhet där rektor, lärare driver ett utvecklingsarbete och där eleverna är nöjda med den undervisning som bedrivs. Likaså finns det en hög trygghetsnivå och där lärarna uppmuntrar till inflytande. De utvecklingsområden som framkom ligger i att ytterligare stärka elevhälsan, skapa former för att driva det kollegiala lärandet vidare, samt stärka elevrådet. Skolan arbetar vidare under läsåret 2015/2016 för att stärka dessa områden. Gällande överensstämmelsen mellan nationella provbetyg och kursbetyg, är denna relativt god i engelska 5, 88% och engelska 6, 66% och i matematik 1a, 83% och matematik 1b, 90%. I svenska 1 finns en lägre överensstämmelse 26% och i svenska 3 36%. Analys visar att under kursens gång har lärare och elever arbetat med samtliga delar av kursens innehåll och eleverna har under året visat på kunskaper och förmågor där de nått längre än de gjort i samband med de nationella proven, vilket till viss del förklarar diskrepansen. 23

24 Skolan ser vidare över hur man på ett bättre sätt kan förbereda elever för de nationella proven, samt tittar vidare på hur ett deltagande i de huvudmannagemensamma sambedömningsträffarna ytterligare kan stärka överenstämmelsen. Avseende lärarbehörighet har skolan en behörighet på 44,1% (Siris). Av de lärare som ännu ej avlagt lärarexamen, en hantverkslärare, en språklärare samt en bild & designlärare, deltar tre i behörighetsgivande utbildningar under läsåret och två av dem kommer att avlägga lärarexamen under innevarande år. Under läsåret 2015/16 kommer ytterligare en lärare att avlägga sin lärarexamen och ytterligare en lärare kommer att påbörja sin behörighetsgivande utbildning. Indexet för undervisningen (NKI) har förbättrats från föregående års 62 till 67. Totalt sett har skolan stärkts på frågorna läraren hjälper mig i skolarbetet så att det ska gå så bra som möjligt för mig, samt mina lärare gör så att jag får lust att lära mig mer. Det skolan kommer behöva arbeta vidare med är hur lärare gör det tydligt för mig vad jag behöver kunna för att nå de olika betygen. Detta ligger till grund för det fokusarbetet som kommer genomföras under läsåret 2015/2016. UPPLEVD KVALITET Eleverna på skolan är i år i högre grad nöjda med skolan och med den undervisning som bedrivs. I elevenkäten ligger det samlade NKI-värdet på 66 en ökning med 1 enhet från 65 året före (2013/14), medan trivselgraden ökat till 84 från 78 året före (2013/14). Rekommendationsgraden har även den ökat från 65, 2013/14 till 66 i år. Vi tror att våra ansträngningar att lyssna in våra elevers önskemål och göra dem medvetna kring de forum för medbestämmande som finns på skolan, samt hur en medbestämmandeprocess fungerar, har gett resultat för trivsel och nöjdhet. En annan bidragande orsak är lärarnas förmåga att skapa goda relationer med sina elever oberoende av studieresultat. Vi tror också att skolans möjlighet att under detta läsår svara upp mot elevernas önskemål att förändra vissa salars utformning har påverkat dessa siffror positivt. Likaså kan vi se att den förändring som skolan genomgått de senaste åren med minskat elevunderlag totalt i regionen i kombination med minskat intresse för skolan, nu har vänt. Det i sin tur bidrar till en positiv känsla kring skola och utbildning hos oss. Vi hoppas och tror att dessa siffror ska öka kommande läsår då skolan fortsätter att växa, samt att vi i kommande utvecklingsarbete ska sätta fokus på ledarskapet i klassrummet med ökad måluppfyllelse som mål, vilket i sin tur kan bidra till att eleverna känner en öka nöjdhet och trivsel med 24

25 utbildningen och också i större utsträckning kan tänka sig att rekommendera våra utbildningar. ÄNDAMÅLSENLIG KVALITET I samarbete med Markör har Drottning Blanks Gymnasieskola som helhet undersökt den ändamålsenliga kvaliteten för de avgångsklasserna Av avgångseleverna på DBGY Kungsbacka år 2012, har 28 elever valt att delta i undersökningen. Jag som rektor tillträde i augusti 2014 och kommer här nedan endast att redogöra för resultaten och avhålla mig från att spekulera kring orsaker och verkan, eftersom min kunskap om skolans historia är begränsad. Av avgångseleverna 2012, uppger 60 %, svarsalternativen, mycket nöjda eller nöjda med sin tid på Drottning Blankas Gymnasieskola i Kungsbacka. Alternativet varken nöjd/ missnöjd samlar 29 % av svaren, vilket kan tyckas högt, anledningen därtill är svår att avgöra utan vidare frågor kring nöjdheten. När det kommer till relationen med skolans lärare och deras engagemang svarar hela 75 % att de är mycket nöjda eller nöjda. Ett positivt resultat för skolan som lägger stor vikt vid just dessa frågor. Likaså ger fråga om kamratrelation hög nöjdhet, 78 %. Överlag är 2012 års avgångselever nöjda med undervisningen som helhet och 60% uppger att man är mycket nöjd eller nöjd. Hela 83 % uppger att studierna förberedd dem väl inför kommande studier medan resultaten för hur väl skolan förberett inför arbetslivet är lägre, endast 50 %, svarar att man är nöjd. Trots relativt goda resultat vad gäller nöjdhet kring undervisning, trivsel, och lärares engagemang, är det färre som skulle rekommendera skolan till andra. Skolan har under åren genomgått förändringar som bland annat innefattat byte av programutbud och inriktningar. Detta kan ha haft en inverkan på tidigare elever. Dagens elever har dock en god rekommendationsgrad. 25

26 BESLUT Skolan har under året stärkt sina formella resultat avseende andel elever med gymnasieexamen, men nått en något lägre genomsnittlig betygspoäng än föregående år. Skolans resultat avseende NKI har ökat och skolans ledning och lärarkår har under året lagt fokus på att stärka upp de processer som finns. Med bakgrund av de analyser som gjorts av skolans samlade resultat framkommer att skolan under läsåret 2015/2016 skall rikta fokus och resurser mot att stärka elevhälsans arbete vilket inkluderar att upptäcka, utreda och åtgärda. Man ska ockå se över och förbättra de verktyg som lärare har för att genomföra extra anpassningar. Detta inkluderar ett gemensamt ansvarstagande och stöttande för samtliga skolans elever, vilket inkluderar ett utvecklande av den formativa bedömningen och det kollegiala lärandet. Fortsatt kommer skolan också att stärka de processer som man tagit fram åtgärder för under läsåret 2014/2015. FOKUSOMRÅDEN LÄSÅR 2015/2016 Med utgångspunkt i de samlade resultaten från de utvärderingar som gjorts av verksamheten under läsåret, har följande fokusområden utkristalliserats: Fokusområde 1 LÅ1516: Förbättrade rutiner för extra anpassningar och särskilt stöd Fokusområdets bakgrund & motiv: Utifrån kollegiets egna åsikter samt påpekande från genomförd interrevision under läsåret, behöver skolan arbeta upp nya och hållbara rutiner för säkerställa att alla elever erbjuds undervisning efter behov och förutsättningar. Läroplanskoppling GY11: Det är skolans ansvar att varje elev på ett nationellt yrkesprogram inom gymnasieskolan ges möjlighet att uppnå kraven för en yrkesexamen som innebär att eleven har uppnått en av branschen godtagbar nivå av yrkeskunnande för att vara väl förberedd för yrkeslivet, på ett nationellt högskoleförberedande program inom gymnasieskolan ges möjlighet att uppnå kraven för en högskoleförberedande examen som innebär att eleven har tillräckliga kunskaper för att vara väl förberedd för högskolestudier, eller som avslutat ett introduktionsprogram har en plan för och tillräckliga kunskaper för fortsatt utbildning eller uppnår en förberedelse för etablering på arbetsmarknaden. Alla som arbetar i skolan ska ge stöd och stimulans till alla elever så att de utvecklas så långt som möjligt, uppmärksamma och stödja elever som är i behov av särskilt stöd, och samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. (GY 11, Kap 2.1 Kunskaper) 26

27 Mål för fokusområdet: Målet är att skapa hållbara och säkra rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda samt följa upp skolans elever som har rätt till särskilt stöd. Metoder: För att nå målen kommer vi att arbeta fram rutiner och malldokument så att det tydligt framgår vilka förväntningar och som vilar på organisationens olika delar: lärare, elevhälsa och rektor. Uppföljning & utvärdering: Målsättningen ska följas upp genom regelbundna möten mellan elevhälsa, skolans arbetslag och rektor under läsåret. Under vilka rutiner och malldokument tas fram gemensamt. Skolans specialpedagog kommer ges ett särskilt ansvar för att fokusområdet drivs framåt. Redovisning: Arbetet med fokusområdet kommer att redovisas i 2015/2016 års kvalitetsrapport. Fokusområde 2 LÅ1516: Kollegialt lärande och den formativa bedömningen Fokusområdets bakgrund & motiv: Skolan vill stärka måluppfyllelsen ytterligare och tror att ett aktivt arbete med att främja lärarnas kollegiala lärande i kombination med ett fokus på utvecklandet av det formativa arbetssättet kommer att ge önskad effekt. Detta innefattar också ett stärkande av undervisningens kvalitet avseende att lärare gör det tydligt för eleverna vad de behöver göra för att nå de olika målen. Läroplanskoppling GY11: Mål för fokusområdet Skolans mål är att varje elev tar ansvar för sitt lärande och sina studieresultat, och kan bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov i förhållande till kraven för utbildningen. Läraren ska fortlöpande ge varje elev information om framgångar och utvecklingsbehov i studierna, samverka med vårdnadshavare och informera om elevernas skolsituation och kunskapsutveckling, och redovisa för eleverna på vilka grunder betygssättning sker. Mål för fokusområdet: Målet är ökad måluppfyllelse avseende andel elever som når gymnasieexamen samt elevernas 27