Prostitution, koppleri och människohandel

Transkript

1 Bild: Getty Images Prostitution, koppleri och människohandel Lägesbild SamO Bergslagen SamO Bergslagen

2 INNEHÅLL 1 INLEDNING Beställning Syfte Regeringens handlingsplan Länsstyrelsernas roll PROSTITUTION Fakta Samverkansområdet KOPPLERI OCH MÄNNISKOHANDEL FÖR SEXUELLA ÄNDAMÅL Fakta Samverkansområdet AVSLUTANDE DISKUSSION MED FOKUS PÅ ÅTGÄRDER Prostitution Koppleri och människohandel...18 REFERENSER...21

3 RAPPORT 3 (22) Sammanfattning I föreliggande rapport beskrivs den aktuella situationen vad gäller prostitution, koppleri och människohandel i de tre län som ingår i Samverkansområde SWT, dvs. Örebro län, Värmlands län och Dalarnas län. Rapporten syftar till att kortfattat redogöra för lägesbilden, ge åtgärdsförslag samt delge läsaren hur kunskapen kring ovan nämnda brottsfenomen kan öka i samhället. Det finns inga tecken på att gatuprostitution förekommer i våra län. Däremot finns det ett mindre antal kvinnor som via hemsidor på Internet annonserar om sexhandel. Man kan också konstatera att människohandel för sexuella ändamål existerar i samverkansområdet Bergslagen, dock i okänd omfattning. De underrättelser och annan information som finns tyder på att det i många fall finns kopplingar mellan människohandel för sexuella ändamål och vanlig prostitution samt att gärningsmännen ofta agerar via mellanhänder, s.k. lokala hallickar. Vidare finns det indikationer på att gärningsmännen bedriver sin verksamhet på flera orter samtidigt, och att offren flyttas mellan städer eller att de byts ut med jämna mellanrum för att på så vis dölja brottsligheten och försvåra polisens kartläggning av fenomenet. Mycket tyder på att problematiken kring människohandel för sexuella ändamål och koppleriverksamhet kommer att växa. Anledningen till att fler personer utnyttjas i prostitution beskrivs som en kombination av fattigdom, brist på jämställdhet och respekt för mänskliga rättigheter, låg utbildningsnivå och arbetslöshet. Den fria rörligheten inom EU:s gränser ses som en bidragande orsak till ökningen i Sverige och andra europeiska länder. Vidare kan man säga att sexualiseringen av det offentliga rummet och den lätta tillgången till pornografi genom exempelvis Internet påverkar människors beteende, vilket naturligtvis har en effekt på hur många som kan tänka sig att både sälja och köpa sexuella tjänster. Tillgång påverkar således efterfrågan på tjänster. Många unga har, enligt gjorda undersökningar, en allt mer positiv syn på sexförsäljning och trenden är att fler kan tänka sig att sälja sexuella tjänster för att tjäna extra pengar. Dessa trender är lika tydliga såväl internationellt, nationellt som regionalt. Det kan också konstateras att endast en liten del av sexhandeln i länet leder till brottsanmälan och i de fall där förundersökning inleds läggs dessa oftast ner av olika anledningar och når sällan domstolarna. Arbetet med att lagföra sexköpare har emellertid ökat vilket i sin kommer att få effekt på den allmänna uppfattningen att det inte är vare sig acceptabelt eller riskfritt att köpa sex. Ett tydligare resultatinriktat samarbete mellan myndigheter och organisationer krävs parallellt med att kunskapen hos allmänheten måste öka för att vi tillsammans ska kunna både förebygga och stoppa den pågående sexhandeln människohandel samo bergslagen.doc 3

4 RAPPORT 4 (22) 1 Inledning Prostitution, koppleri och människohandel är företeelser som finns runtomkring oss i vår vardag, men som allt som oftast går oss spårmärkt förbi. Sexhandeln döljs många gånger i andra verksamheter men syns om vi får kunskap i hur vi ska betrakta omgivningen på ett objektivt sätt. För att kunna påverka anmälningsbenägenheten, öka antalet lagföringar, stötta och hjälpa utsatta brottsoffer samt förebygga nya aktörer inom prostitutions-, koppleri- och människohandelsverksamheten krävs att medvetandegraden i samhället ökar. Sexhandeln är vidare inte begränsad till en liten grupp människor utan spänner över alla samhällsklasser, kön och åldrar. För att öka upptäckten av sexhandeln måste alla människor göras medvetna om problematiken. Samhället består som bekant inte enbart av personer som arbetar med dessa frågor utifrån ett myndighetsperspektiv eller i annan organiserad form. Sexhandeln är vidare inte ett brottsområde som av alla uppfattas som ett allvarligt samhälleligt problem. Åsikter som rättfärdigar denna verksamhet brukar vara exempelvis att de som är involverade i prostitution gör det frivilligt, att det är världens äldsta yrke och att det alltid kommer att finnas, att prostitution bör finnas för de som inte har något förhållande och att de annars skulle gå ut och våldta någon etc. Det finns med andra ord ett antal argument som syftar till att försvara sexhandeln. Denna diskussion förs först och främst när det gäller kvinnor som utövar gatuprostitution och nätbaserad prostitution, och diskussionerna är ofta relativt enkelspåriga och utgår från att individen har en fri vilja. Undersökningar tyder däremot på att kvinnorna som frivilligt prostituerar sig många gånger mår psykiskt dåligt och flertalet kvinnor hamnar i någon form av missbruk för att orka fortsätta med sin verksamhet. I viss mån är måhända prostitution frivillig men allt för ofta finns det bakom sexhandeln en mer eller mindre organiserad kriminalitet, dvs. koppleriverksamhet och människohandel, vilket sällan diskuteras. För att effektivisera arbetet mot sexhandeln krävs att flera aktörer samarbetar vilket också pågår i dagsläget. Lagföring av förövare som exempelvis sexköpare eller människohandlare är till syvende och sist det slutgiltiga målet. För att nå dit krävs dock att ett brott kommer till polisens kännedom. Lika viktigt är att brottsoffret får upprättelse samt att vi kan förhindra att nya individer utnyttjas för sexuella ändamål. Där har vi alla ansvar att medverka till att brott upptäcks människohandel samo bergslagen.doc 4

5 RAPPORT 5 (22) 1.1 Beställning Beställare av denna rapport är Länspolismästare Karl Wallin, genom stabschef Håkan Larsson. 1.2 Syfte I föreliggande rapport beskrivs den aktuella situationen vad gäller prostitution, koppleri och människohandel i de tre län som ingår i Samverkansområde SWT, dvs. Örebro län, Värmlands län och Dalarnas län. Rapporten syftar till att kortfattat redogöra för lägesbilden, ge åtgärdsförslag samt delge läsaren hur kunskapen kring ovan nämnda brottsfenomen kan öka i samhället. Rapporten ämnar användas som underlag för en debattartikel av lanshövdingarna samt länspolismästarna i Samverkansområdet. Debattartikeln ska fokusera på problematiken kring prostitution, koppleri och människohandel. Beroende på i vilken utsträckning man i sitt dagliga arbete kan komma i kontakt med prostitution, koppleri och människohandel varierar givetvis åtgärdsprogrammen. Myndigheter och organisationer arbetar utifrån Regeringens handlingsplan för att stärka arbetet mot sexuell handel samt fånga upp individer som är offer för handeln. Åtgärdsprogrammen återges detaljerat i BRÅ:s delrapport 2010:5 Människohandel för sexuella ändamål. En uppföljning av regeringens handlingsplan, varför det hänvisas till den i första hand. Det bifogas två rapporter från år 2010, en strategisk och en operativ, som behandlar människohandel och dess utbredning i Samverkansområdet. 1.3 Regeringens handlingsplan Arbetet mot människohandel för sexuella ändamål, ofta kallat trafficking, har av Sveriges regering beskrivits som ett prioriterat område för de brottsbekämpande myndigheterna i landet. Regeringen har också ratificerat de internationella bestämmelser som definierar denna brottsföreteelse som ett prioriterat område. I juli 2008 presenterade Regeringen en handlingsplan 1 med 36 olika åtgärdspaket, fördelat på fem områden, som syftar till att stärka det nationella arbetet mot sexuell handel. Handlingsplanen vänder sig till myndigheter och organisationer som i sitt arbete kommer i kontakt med offer för prostitution och människohandel. Handlingsplanens fem områden är: Ökat skydd och stöd till utsatta (sju åtgärder fördelade på Socialstyrelsen, Statens Institutionsstyrelse, Länsstyrelsen i Stockholm) Stärkt förebyggande arbete (tio åtgärder fördelade på Ungdomsstyrelsen, Skolverket, Länsstyrelsen i Stockholm, Socialstyrelsen, Kriminalvården) 1 Regeringens skrivelse 2007/08: människohandel samo bergslagen.doc 5

6 RAPPORT 6 (22) Stärkt kvalitet och effektivitet i rättsväsendet (åtta uppdrag fördelade på Polisen, Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten, Rättsmedicinalverket, Socialstyrelsen, Brottsoffermyndigheten, Regeringen) Ökad nationell och internationell samverkan (sex åtgärder fördelade på länsstyrelserna, Aktionsgruppen mot människohandel inom Östersjöstaternas råd (CBSS), Svenska institutet, Utrikesdepartementet, Allmänna Barnahuset) Ökad kunskap (fem uppdrag fördelade på Ungdomsstyrelsen, RFSL, Brottsoffermyndigheten, Nordiska institutet) 1.4 Länsstyrelsernas roll Länsstyrelserna har en central roll i Regeringens handlingsplan. Ett av uppdragen är att öka medvetenheten hos allmänheten. Hur detta sker är upp till länsstyrelserna själva att besluta. Länsstyrelsen i Stockholm har flera särskilda uppdrag och bland annat en uppgift är att samordna arbetet för en nationell samverkan mellan myndigheter och organisationer. Länsstyrelsen i Stockholm har också fått i uppdrag att arbeta fram en operativ modell för hantering av människohandelsärenden vilken ska omfatta hela processen från upptäckt till återvändande. De arbetar även med att trygga återvändandet för de personer som utsatts för prostitution och människohandel. Vidare arbetar de med en samverkansplan samt informations- och utbildningsmaterial för frivilligorganisationer. I oktober 2010 startades Safe trip, vilket är en nationell hjälplinje för kvinnor som är utsatta för, eller riskerar att utsättas för, människohandel och/eller prostitution. I ett första skede startar kampanjen i Stockholm men planeras att bli nationell. Kampanjen är ett resultat mellan fyra olika organisationer med människohandel i fokus. Information om hjälplinjen ges i form av affischer på sex olika språk och de finns tillgängliga på strategiska platser som flygplatser, tunnelbanan och vårdcentraler. Vidare arbetar de med ett åtgärdsprogram kring offer för människohandel och dess återvändande till hemlandet, rehabiliteringsprogram, andra stödinsatser som tar hänsyn till brottsoffrets situation m.m. (se vidare BRÅ-rapport 2010). Länsstyrelsen fördelar också utvecklingsmedel till aktörer som motverkar prostitution och människohandel. De särskilda uppdrag som Länsstyrelsen i Stockholm utför påverkar med andra ord övriga länsstyrelsers arbete. Samtliga länsstyrelser i Sverige (ej Kalmar) ingår i en arbetsgrupp som kallas Länsstyrelsernas Arbetsgrupp mot Människohandel och Prostitution (LAMP). Under ett möte våren 2010 har länsstyrelserna beslutat att redogöra för de aktörer i länet som kan förmodas komma i kontakt med människor inom sexhandeln. Inom näringslivet handlar det om taxirörelser, hotell, restauranger, casinon, bussbolag, tågbolag, bostadsbolag m.fl. Länsstyrelserna vill även knyta till sig myndigheter som polisen, landsting, kommuner, åklagarmyndigheten, kriminalvården m.fl. Den regionala samverkan skall stärkas mellan myndigheter och frivilligorganisationer. Vidare ska man arbeta för en samsyn kring prostitution och människohandel. Man har tagit fram utbildningar som riktar sig mot människohandel samo bergslagen.doc 6

7 RAPPORT 7 (22) personalen inom specifika yrkesgrupper som kan komma i kontakt med möjliga offer för människohandel. Fokus ligger på insatser på en lokal nivå. Länsstyrelserna har startat regionala samverkansgrupper mot prostitution och människohandel där Polisen, Åklagarmyndigheten, Migrationsverket och Socialtjänsten ingår. Personerna som ingår i grupperna träffas regelbundet och delger varandra information. Under Mänskliga Rättighetsdagarna 2010 i Örebro deltog t.ex. Samverkansgruppen mot Prostitution och Människohandel i Örebro län genom workshops och seminarier. Syftet med samverkansgrupperna är att det i dem ska ingå nyckelpersoner med operativt ansvar gällande prostitution och människohandel. Fördelen med att ha nyckelpersoner är att det ska finnas en kontaktperson in i varje myndighet som skyndsamt kan delges information så att ett operativt arbete kan inledas. Som en följd av detta samarbete har polisens ledning i Örebro län vid ett antal tillfällen beslutat om operativa åtgärder vilket har lett till lagföringar av sexköpare. Att störa denna del i sexhandelskedjan uppfattas även som fördelaktig i ett brottsförebyggande syfte. Brottsförebyggande rådet (BRÅ) fick i uppdrag av regeringen att följa upp handlingsplanen och en första delredovisning kom ut i februari 2010 (BRÅ 2010). Eftersom majoriteten av aktörer är mitt uppe i arbetet har BRÅ fokuserat på hur myndigheterna och organisationerna har tolkat sina uppdrag, vad de genomfört samt vad de planerar att göra. För en utförligare redovisning av delrapporten hänvisas till hela rapporten som går att ladda ner på BRÅ:s hemsida människohandel samo bergslagen.doc 7

8 RAPPORT 8 (22) 2 Prostitution 2.1 Fakta Prostitution definieras som " när minst två parter köper eller säljer sexuella tjänster mot ersättning (vanligen ekonomisk), vilken utgör en förutsättning för den sexuella tjänsten" (Socialstyrelsen 2008). Det finns emellertid företeelser som hamnar i en gråzon när det gäller att tolka begreppet prostitution. I regel handlar det om översändande av nakenbilder över webbkamera eller e-post. Om detta ska inrymmas under prostitutionsdefinitionen diskuteras. Detsamma gäller kvinnor som utnyttjas sexuellt i utbyte av mat, husrum, droger etc. Man kan räkna med att det finns ett mörkertal av denna typen av brott. Det är inte möjligt att veta exakt hur många personer som varje år köper sexuella tjänster, men år 1996 utförde Folkhälsoinstitutet en intervjuundersökning och utifrån den skattade man antalet köpare, män över 18 år som någon gång under sin livstid köpt sex, till fjorton procent. I en uppföljande undersökning år 2008 hade andelen män som köpt sex minskat till åtta procent. En annan undersökning visar att nära 80 procent av sexköparna köper sex i samband med utlandsvistelse, antingen vid semester eller vid arbete utomlands (SCB 2004). Effekterna av sexköpslagen från 1999 tyder på att befolkningens attityd mot sexhandeln har förändrats på ett positivt sätt. Prostitutionssituationen i Sverige har det senaste decenniet förändrats i och med att Lagen om förbud mot köp av sexuella tjänster trädde i kraft 1999, vilket innebar att man kriminaliserade köp av sexuella tjänster men inte försäljning. Sexköpslagen har medfört en normativ effekt på Sveriges befolkning (SOU 2010) och gatuprostitutionen har minskat och finns idag framför allt i storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö. En utredning gjord av Statens offentliga utredningar (SOU) från 2010 visar att antalet personer i gatuprostitution har halverats under en tioårsperiod samtidigt som det sker en ökning i våra grannländer. I övriga delar av landet är förekomsten av gatuprostitution inte vanligt förekommande. Istället är det främst via Internet som sexhandeln florerar, och generellt har också Internethandeln ökat mellan Det finns dock inga belägg för att det handlar om en överflyttningseffekt från gatuprostitutionen. Internetanvändningen medför även att andra aktörer involveras som inverkar på möjligheten till prostitutionen. Det sker t.ex. genom personer som förvaltar Internetsidor mot betalning och som därmed möjliggör sexhandeln. Den vanligaste formen av prostitution på Internet är att tjänsten tillhandahålls av kvinnor och att den vänder sig till män. Det finns dock ett stort antal manliga prostituerade. I en studie från Socialstyrelsen uppges att 18 procent av sexsäljarna på Internet är män (Socialstyrelsen 2007). Det är vidare vanligare att män, jämfört med kvinnor, säljer sex till personer av samma kön människohandel samo bergslagen.doc 8

9 RAPPORT 9 (22) Idag är det relativt vanligt att unga tjejer och killar via Internet kommer i kontakt med personer vars intentioner är sexuella. Ungefär 30 procent av unga i åldern år uppger att de har fått dylika anspelningar (BRÅ 2010). Fysiska kontakter sker emellertid inte alltid i samband med Internetkontakterna men likväl kan pengatransaktioner effektueras genom köp av sexuella handlingar via webbkamera. Även vid teledejting förekommer kontakter i sexuellt syfte men det vanligast förekommande sättet att marknadsföra sina tjänster är via annonsering på Internet. Annonser finns på varierande ställen som hemsidor, forum, bloggar, chattar och kontaktsidor. Beroende på myndigheters grad av bevakning samt eventuella insatser påverkas också sextrafiken och byter arena. Tillgängligheten på Internet, i kombination med teknikutvecklingen inom telefoni, har inverkat på sexköparna. Anonymiteten för köparen, urvalsstorleken på de prostituerade samt möjligheten att "lära känna" den prostituerade innan fysisk kontakt tas har påverkat i den mening att fler "vanliga" män köper sex. På samma sätt uppfattas det motsatta förhållandet - det är lättare att ta steget in på prostitutionsbanan via datorn jämfört med att ställa sig på en gata. Majoriteten av de som utsätts för prostitution och människohandel lider av fattigdom, brist på jämställdhet och mänskliga rättigheter, har en låg utbildningsnivå eller har andra sociala problem som missbruk. Trenden är att allt fler av de som utnyttjas för prostitution i Sverige kommer från andra länder. Liksom i övriga samhället finns det en divergens inom prostitutionen. Individens villkor varierar med vem den prostituerade är. Detta speglas ofta genom priset för den sexuella tjänsten. Etnicitet, nationalitet, kön, ålder är alla variabler som påverkar priset, oavsett det handlar om säljare eller köpare. Det finns en mångfald av levnadsförhållanden som speglar sig i prostitutionsvärlden och vägen in i prostitution kan vara flera vägar. Anledningar som nämns är möjligheten att tjäna pengar, slumpmässiga Internetkontakter, pojkvänners inverkan, närmanden på krogar, som en del av missbruksproblematik, ungdomar som erbjuds saker i utbyte mot sex. Andra ingångar har varit tillfälligheter i form av arbetsintervjuer där kvinnor sökt ett jobb men där jobbet visat sig vara något helt annat, eller där kvinnor gått från att arbeta med striptease eller telefonsex och gått vidare till sexförsäljning. Att lämna sexmarknaden är många gånger svårt. Kunder fortsätter att höra av sig och pengarna är lockande. Att påbörja en bearbetning av skuldkänslor kan också det vara en stor börda. Att starta ett nytt liv med nya relationer eller att skaffa familj är ångestfyllt då prostitutionen ofta är en hemlighet man bär ensam och som inte kan delas med familjen, vänner eller livskamrat. Parallellt med prostitution kan det finnas missbruk av droger, tabletter eller alkohol med i bilden. Antingen påbörjas missbruket för att klara av att prostituera sig eller så säljer missbrukande kvinnor sexuella tjänster för att finansiera sitt eget missbruk. Undersökningar visar att det är människohandel samo bergslagen.doc 9

10 RAPPORT 10 (22) mindre vanligt med narkotikamissbruk bland prostituerade på Internet jämfört med de som är involverade i gatuprostitution (SCB 2004), men det finns också kvinnor inom gatuprostitution som inte missbrukar droger. Det är relativt vanligt att en missbruksproblematik förknippas med prostitution, men den bilden gäller inte hela populationen. De sociala förhållandena skiftar och så också anledningen till varför man prostituerar sig. 2.2 Samverkansområdet Prostitution förekommer i hela landet och våra tre län utgör inga undantag. Utvecklingen tyder på att prostitutionen i allt högre grad kommit att ingå som en del av den organiserade brottsligheten. Hur stor omfattningen är går däremot inte att säga då det handlar om en verksamhet som till mångt och mycket beror på dels de inblandades vilja att anmäla brott, dels i vilken utsträckning myndigheter lägger ner resurser på att upptäcka brotten. I våra tre län i Samverkansområde Bergslagen finns ett antal prostituerade kvinnor som via Internet förmedlar sin egen sexhandel. Kontakter tas via Internet och affärerna görs upp via mobiltelefon, exempelvis vad gäller mötesplatser, betalning etc. Denna prostitution handlar främst om kvinnor som inte har någon annan person involverad i verksamheten. Uppskattningsvis annonserar fem-tio kvinnor i vardera län kontinuerligt på Internet. Några av kvinnorna har under flera års tid förekommit på Internet med sexhandel. Förundersökningar i våra län, där köparen av de sexuella tjänsterna åtalats, gör gällande att kvinnorna har ett stort antal kunder från hela Sverige och att verksamheten ger de prostituerade kvinnorna en betydande ekonomisk inkomst varje månad. Kostnaden för de sexuella tjänsterna beror på vad kunden ifråga vill ha men generellt sett varierar priserna från ca kr och uppåt för ett samlag. Priset varierar även beroende på tiden kunden önskar besöka den prostituerade. Vanligtvis benämner sig de prostituerade som eskorter och finns att hitta under olika eskortserviceannonser. Flera kvinnor har varit aktiva under flera års tid och andra har nyligen trätt in i sexhandeln. De som annonserar ut sina tjänster är inte alltid fast stationerade på en ort, utan har ofta möjligheter att träffa sina kunder på andra orter, vanligtvis på hotell. Sådana gånger är det vanligt att kvinnorna annonserar att de ska besöka en viss ort vid ett visst tillfälle och presumtiva kunder från andra orter har då möjlighet att köpa deras tjänster. Att utöva sin verksamhet på andra orter medför även att anonymiseringen ökar samtidigt som fler kunder kan förvärvas. Även manlig prostitution finns i våra tre län. Denna sida av prostitutionen är inte lika utforskad men tenderar till viss del att vara av en något annorlunda beskaffenhet än den kvinnliga prostitutionen. En del av de annonser som finns på Internet kan ses som mer eller mindre kontaktannonser där sexet betyder lika mycket för den prostituerade som för kunden. Men det finns även renodlade prostituerade män som ser på pro människohandel samo bergslagen.doc 10

11 RAPPORT 11 (22) stitutionen på samma sätt som kvinnor som säljer sex, dvs. som en ren affärsförbindelse. Det förekommer även att minderåriga tjejer via Internetdomäner upprättat fysiska kontakter med vuxna män. I ett ärende som gått till domstol har två minderåriga flickor boende i Örebro län sålt sex till vuxna män. Flickorna hade först etablerat kontakt med männen via ett diskussionsforum på Internet. Efter att ha skickat över bildmaterial med pornografiskt innehåll till männen har fysiska möten ägt rum. I samband med utredningen kom det även fram att flickorna filmat sexakter med mobilkamera. Sammanfattningsvis kan sägas att utredningar och underrättelseinhämtning gällande prostitution har ökat, och att ju fler utredningar som bedrivs desto större kunskap erhålls kring prostitutionsverksamheten. Utbildningar finns inom många myndigheter men det krävs att det är personer med nyckelpositioner som går dessa utbildningar för att kunskapen ska få genomslag i en organisation. Länsstyrelsens samverkansgrupp och samarbetet med Socialtjänsten och Åklagarmyndigheten visar också att denna form av nära samarbete är betydelsefull människohandel samo bergslagen.doc 11

12 RAPPORT 12 (22) 3 Koppleri och människohandel för sexuella ändamål 3.1 Fakta När någon främjar prostitution eller otillbörligt utnyttjar en prostituerad ekonomisk klassas det enligt lagtexten som koppleri. Med främjande avses förmedling av prostituerade, skjutsning av prostituerade till kunder, upplåtelse av lokal där prostitution kan ske etc. Det anses grovt om det bedrivs i större omfattning, innebär betydande vinning eller är ett hänsynslöst utnyttjande av annan. Koppleriverksamheten bedrivs av både män och kvinnor och det har även framkommit på senare tid att några tonårsflickor bedrivit koppleriverksamhet. Koppleriverksamheten kan bedrivas i mindre eller större omfattning. Det grova koppleriet kopplas däremot ofta ihop med den organiserade brottsligheten. Den organiserade brottsligheten kringgärdas även av annan form av kriminalitet som vapenbrott, narkotikabrott, smuggling, häleri m.m. Vidare är koppleri ofta integrerat i människohandel. Människohandel inbegriper flera aspekter som rekrytering, transport och mottagande av offer. Människohandel räknas till den tredje mest omfattande brottsligheten i världen. Endast narkotika- och vapenhandeln är större. Människohandel ses idag som den moderna tidens slaveri och omfattar handel med människor för dels sexuella ändamål, dels för andra avsikter som stölder, tvångsarbete, tiggeri etc. Både vuxna och barn utsätts för människohandel. Förenta Nationerna beräknar t.ex. att 1,2 miljoner barn varje år utsätts för alla former av människohandel runt om i världen. Den organiserade brottsligheten tjänar uppskattningsvis cirka sju miljarder dollar varje år bara på handeln med kvinnor och barn (Unicef 2009). EU:s utvidgning österut samt och en uppluckring av inre gränskontroller har lett till en ökad människohandel (Europol 2009). Förenta Nationernas organ för bekämpande av droger och brottslighet (UNODOC) har uppskattat att nästan 80 procent av människohandeln berör den sexuella handeln. Brottsoffren förflyttas ofta mellan olika orter och länder för att göra det svårare för kvinnorna att upprätta relationer till övriga i samhället. Ett sådant agerande medför att det också blir svårare för rättsväsendet att upptäcka dessa kvinnor. I kölvattnet av sexhandeln sker också andra brott så som narkotikahandel, narkotikamissbruk, utpressning m.m. Det bedrivs ett internationellt arbete mot människohandelsfrågor och medvetenheten kring dessa frågor ökar för varje år inom alla länder, myndigheter och organisationer. Inom EU arbetar man exempelvis för att ländernas lagstiftning och domar ska bli mer enhetliga, samt att EUmedborgare ska kunna åtalas för brott de begått i andra länder. Dessutom arbetar man för att det ska bli straffbart att utnyttja tjänster som utförs av offer för människohandel. För de enskilda EU-länderna finns det människohandel samo bergslagen.doc 12

13 RAPPORT 13 (22) ekonomiska anslag att söka från EU om samarbete sker med andra länder. Enligt RPS lägesrapport (RPS 2010) förefaller Sverige inte ha samma negativa utveckling, både i fråga om den vanliga gatuprostitutionen och människohandeln för sexuella ändamål, som övriga nordiska länder. Sverige anses inte som ett attraktivt land för denna typ av brottslighet. Anledningen anses vara sexköpslagen vilken ses som en hindrande barriär. Detta till trots finns människohandeln i okänd omfattning i Sverige. Mörkertalet får anses vara betydande och handlar i grund och botten på brist på kunskap i att upptäcka dessa brott samt att därefter agera, på ett i juridisk mening, adekvat sätt. Uppgifter finns som talar för att utländska kvinnor som utnyttjas för sexuella ändamål i Sverige kommer främst från Östeuropa, Albanien, Thailand och Nigeria. Även andra länder nämns på regionala och lokala nivåer. Nätverken bakom den sexuella människohandeln är av varierande storlek och stuktur. Det är vanligt att gärningsmännen har en stark koppling till det land som offren kommer från. Gärningsmännens kunskap om offrens levnadssituation i hemlandet ger dem därmed en större möjlighet att rekrytera och kontrollera kvinnorna när de väl anländer till destinationslandet. Det bör nämnas att det inte bara är män som bedriver människohandel utan även kvinnor ingår i nätverken och kvinnornas delaktighet i människohandeln ökar. I vissa etniska grupper är kvinnor en helt avgörande faktor för handeln. Marknadsföringen av människohandel för sexuella ändamål sker främst via Internet, men även andra aktörer, som exempelvis taxichaufförer och hotell- och restaurangpersonal, fyller en viktig funktion. Tecken att leta efter på Internet är att utländska kvinnors presentationer som regel är mycket välgjorda och håller hög kvalitet både språkligt och bildmässigt, och mötesplatserna är också relativt centralt belägna lägenheter. Andra indikationer på att det är frågan om människohandel kan vara låga priser eller text på felfri svenska, trots att den prostituerade inte har ett svenskt namn och inte talar svenska. Många gånger tyder detta på att det finns ett organiserat nätverk bakom verksamheten. 3.2 Samverkansområdet Ungefär en tredjedel av de underrättelser som berör koppleri berör även människohandel, och tyder på mer eller mindre organiserad verksamhet. Det är inte bara i de större orterna i länen som verksamheten bedrivs utan även på väldigt små orter. Kvinnorna uppges komma från Östeuropa, Baltikum, Afrika, Sydostasien, Ryssland och Sydamerika. Andra underrättelser talar om att personer med kopplingar till grov organiserad brottslighet förmedlar prostituerade. I Örebro län har det mellan åren 2005 till 15 november 2010 upprättats åtta anmälningar angående koppleri och de är av varierande beskaffenhet. Två av dessa omfattade försök till köp av sexuell handling av barn. Fem utredningar avsåg sexuella tjänster där annan person profiterade på människohandel samo bergslagen.doc 13

14 RAPPORT 14 (22) kvinnan. Den sista anmälan avsåg huruvida det är straffbart med mejl från England där kvinnor från Östeuropa förmedlas. I Värmlands län har det mellan åren 2005 till 15 november 2010 upprättats tre anmälningar om koppleri. En anmälan gäller olika webbadresser där det finns prostitutionsannonser, en andra gäller en ung tjej som känt sig tvingad till att ställa upp på diverse sexuella handlingar. Den misstänkta har i detta fall behållit pengarna. Det tredje ärendet handlar om att en man låtit andra män utnyttja hans tonårsdotter. I Dalarna har fem brott anmälts under samma tidsperiod. En av brottsutredningarna lades ner då det inte fanns anledning att anta att brott skett. Ett annat brott begicks utomlands och av den anledningen lades utredningen ner. I ett tredje fall lades utredningen ner med anledning att brott inte kunde styrkas. Det fjärde ärendet handlade om en kvinna som anmälde sin före detta pojkvän för att han förmått henne att sälja sexuella tjänster samt behållit pengarna själv. Den sista är av okänd beskaffenhet. Antalet brott gällande människohandel är ytterst få i de tre länen. Majoriteten av anmälningarna har lagts ner på ett tidigt stadium antingen av FU-ledare eller av åklagare. I de fåtal fall som gått till domstol har den tilltalade befunnits oskyldig alternativt har brottsrubriceringen ändrats vid lagföring. De senaste fem åren har endast fyra brottsanmälningar upprättats. I ett av fallen har brottet begåtts i ett annat europeiskt land. I Örebro finns ett etniskt nätverk som bedriver både narkotika- och vapenhandel. Nätverket förmedlar även prostituerade, dvs. har en koppleriverksamhet, vilken sker företrädesvis på krogar i Örebro. Även ett annat nätverk i Örebro bedriver koppleri- och stripteaseverksamhet. Tjejerna som utnyttjas kommer enligt uppgift från minst tre olika länder. Detta nätverk försöker även etablera sexklubbar i Örebro. I Värmland finns det uppgifter om koppleriverksamhet på flera orter. Tjejerna uppges komma från främst asiatiska länder. På en sexklubb finns misstankar om att det sker sexhandel. I Dalarna uppges det vara vanligt förekommande med prostitution på vissa krogar. Det är främst asiatiska kvinnor som utnyttjas. Det finns även uppgifter om lägenhetsbordeller. Utifrån bland annat underrättelser förekommer det att hallickar reser från stad till stad med prostituerade och visar upp handelsvaran t.ex. på krogar och nattklubbar. I många fall kan man med fog misstänka människohandel men fenomenet är för närvarande inte tillräckligt väl kartlagt för att man ska kunna dra några slutsatser om dess utspridning och omfattning. Det finns exempelvis uppgifter om bordellverksamheter i anslutning till friskvårdsföretag. Andra uppgifter skildrar prostitutionsverksamhet på hotell och restauranger. Informationen talar främst om prostitution som utövas av kvinnor från asiatiska länder. Det är okänt om alla kvinnorna rest till Sverige med vetskap om vad de ska arbeta med här, men i vart fall finns underrättelser om att minst en kvinna har lurats till Sverige under falska förespeglingar om arbete men som människohandel samo bergslagen.doc 14

15 RAPPORT 15 (22) tvingats till prostitution. På enstaka sexklubbar i länen förekommer misstankar om prostitution och koppleri men utan särskilda polisiära insatser kan i dagsläget inget slås fast människohandel samo bergslagen.doc 15

16 RAPPORT 16 (22) 4 Avslutande diskussion med fokus på åtgärder Även om denna rapport har en vinkling mot polisiära årgärder krävs det att alla myndigheter tar ett ansvar och åtgärder finns som tidigare nämnts reglerade i Regeringens handlingsplan. Däremot finns det på lokala nivåer möjligheter att utvidga samarbetet mellan olika aktörer. Det kan t.ex. gälla det brottsförebyggande arbetet men också vilka funktioner olika aktörer omfattas av när brott uppdagas. Det är viktigt att myndigheter delger varandra information om vad man gör och hur man går vidare i processerna. Som myndighetsutövare är det viktigt att se helheten i processen och inte ha en gräns för när den egna myndighetens ansvar är fullgjort. Efterfrågan på sexuella tjänster styr tillgången på marknaden. Därför är det angeläget att påverka just efterfrågan. För att klara av att få ut ett sådant budskap måste många aktörer i samhället medverka. Kommunerna har en central del i möjligheten att sprida kunskap. Exempelvis har Kalmar kommun utvecklat ett samarbete med en rad frivilligorganisationer i sin kamp mot människohandeln. Kommunen har påbörjat ett långsiktigt arbete med fokus på ungdomar och riktade utbildningar till yrkeskategorier som kan komma i kontakt med trafficking. Samverkan med lokala aktörer har inletts för att nå ut med kampanjens budskap. En stor mängd information finns på kommunens hemsida, är lättillgänglig och innehåller både intern och extern information. Stickprov på SWT-områdets kommuners hemsidor efter begreppen prostitution, människohandel och koppleri genererar inte någon större mängd träffar. Det blir inte heller något större antal träffar på respektive landsting i Örebro, Dalarna och Värmland. Information om människohandel, eller hänvisningar till var man som utsatt kan vända sig för att få hjälp ur sexhandeln, är nära på obefintlig. Möjligheten att få hjälp finns följaktligen men att hitta den hjälpen är inte alltid lätt att hitta. Att leta information på Internet är som att leta efter en nål i en höstack. Talar man dessutom ett främmande språk blir det än svårare. Den nationella hjälplinjen som initialt startats i Stockholm är ett sätt att nå ut, men hjälper i dagsläget inte de människor som befinner sig utanför huvudstaden. Rent generellt bör därför kommuner, myndigheter och organisationer i SWT-området arbeta för att på ett likartat sätt nå ut till allmänheten med exempelvis kontakthänvisning på sina respektive hemsidor. 4.1 Prostitution Det är svårt för myndigheter och organisationer att upptäcka alla de kvinnor och män som köper eller säljer sexuella tjänster. Sexköp anmäls inte i någon större utsträckning och både den prostituerade och dennes kunder är ovilliga att medverka i en förundersökning. Det är svårt att bevisa att en ekonomisk transaktion har ägt rum mellan köpare och säljare. I förlängningen måste ytterligare aktörer i samhället delta för att människohandel samo bergslagen.doc 16

17 RAPPORT 17 (22) upptäcka prostitution. Exempelvis har Länsstyrelsen och Polismyndigheten i Dalarna under år 2009 tillsammans arrangerat ett seminarium om människohandel. Inbjudna var tjänstemän på olika myndigheter 2 samt turist-, taxi- och restaurangnäringarna. Syftet med seminariet var att uppmärksamma prostitution och människohandel samt hur man kan genom sitt arbete kan upptäcka och därmed försvåra den illegala verksamheten Ett sätt att arbeta mot prostitutionen är att se över möjligheten att beskatta de prostituerade. Polisiära insatser har gjorts, i samarbete med Försäkringskassan i Örebro, för att fastlägga enskilda prostituerades inkomster via sexförsäljning. I nuläget pågår insatsen och resultatet av denne går inte att redogöra för. Dylika insatser bör efter avslutad insats leda till att allmänheten får kännedom om att samhällsaktörer agerar mot sexköpare vilket kan leda till en minskad tillgång samt efterfrågan. Delvis kan man byta inriktning på problemlösningen och arbeta för att skapa en öppen dialog med kända prostituerade för att skapa en tillit mellan den prostituerade och myndigheten. Eftersom kvinnorna driver en riskfylld verksamhet där möjligheten att utsättas för våldsbrott är stor, bör polisen och andra myndigheter verka för att kvinnorna vågar uppsöka hjälp om de utsatts för brott eller om de riskerar att utsättas för brott. Det kan också vara en möjligheter för kvinnorna att få hjälp med att sluta prostituera sig. Myndigheter och organisationer som vanligtvis ges möjligheten att upptäcka prostitution bör således arbeta för en ökad utbildning i att se tecken på prostitution. Informationsutbytet mellan aktörerna bör stärkas utan att sekretessen skapar hinder. Medievärlden har också ett ansvar att medverka till stävjandet av denna typ av kontaktförmedling. Påtryckning av de medier som tillhandahåller annonsering av sexuella tjänster kan inverka på potentiella sexköparens möjlighet att komma i kontakt med prostituerade. Denna typ av uppsökande verksamhet kan med fördel brukas för att identifiera ägare till olika hemsidor som tillhandahåller prostitutionsverksamhet. Identifiering möjliggör anmälningar om koppleriverksamhet. Inom samverkansområdet bör man också arbeta för att starta en form av exitverksamhet för prostituerade som behöver hjälp och stöd att sluta med sin verksamhet. Förslagsvis kan en dylik verksamhet ha paraplyverksamhet som vänder sig till s.k. sexmissbrukare som nyttjar prostituerade. Information var hjälp kan fås måste bli mer lättillgänglig. 2 Socialtjänsten, Polisen, Domstolsväsendet, Landstinget, Migrationsverket, Utbildningsväsendet, Ungdomsmottagning, frivilliga organisationer, ansvariga för alkoholtillstånden människohandel samo bergslagen.doc 17

18 RAPPORT 18 (22) 4.2 Koppleri och människohandel Regeringen har lagt upp åtgärdsprogram som myndigheterna ska följa. Årgärderna är uppdelade på olika aktörer. Ett av uppdragen är att Regeringen tillfört polisen särskilda medel för insatser mot prostitution och människohandel. De operativa insatserna ska förstärkas genom utökad metod- och kompetensutveckling. Flera åtgärder har utförts i våra myndigheter. Samverkansområde Bergslagen har haft en person projektanställd under ett halvår. Andra anställda har genomgått utbildningar i människohandelsfrågor och det har varit konferens om mänskliga rättigheter. Det finns utöver det utredare som har specialistutbildning i att utreda denna typ av brott. Det är inte alltid som denna samlade kunskap ger ringar på vattnet inom organisationen. Omfattningen av koppleri och människohandeln i SWT-området är okänd och av de få anmälningar som kommer in till polisen läggs flertalet förundersökningar ner. För att förebygga prostitution är det viktigt att på ett tidigt stadium hitta både kända och okända sexsäljare, företrädesvis unga sådana, men även att kartlägga sexköparna. Rikspolisstyrelsen har utarbetat en interaktiv utbildning kring människohandel som finns på Intrapolis men efter förfrågan hos anställda inom Polismyndigheten i Örebro län, är få ens medvetna om existensen av den och man kan med fog anta att mycket få anställda tagit del av utbildningen. Av den anledningen bör dylika interna utbildningar genomföras i samband med t.ex. arbetsplatsträffar. När det gäller yttre personal, som många gånger är de som kommer i första kontakt med offer och gärningsmän, är det av stor vikt att de har kunskap om vilka indikatorer som kännetecknar människohandel och vilka insatser som är viktiga att dokumentera. Deras initiala insatser ligger till grund för den fortsatta utredningen och utgången av denna. Större kunskap krävs hos polisen i vad åklagare behöver i bevissäkring för att väcka åtal. Även inom den egna myndigheten måste enheter samverka mer effektivt. Om brott upptäcks bör samtliga personer som har expertkunskap i ämnet ingå i utredningen och det är centralt att Förundersökningsledare på aktuell rotel vet om vilka dessa personer är. Det framkommer även att personer som deltar i utbildningar inte alltid har någon nyckelposition i organisationen. Syftet med utbildningen bör först klarläggas och därefter bör strategiskt lämpade personer utses. På så sätt kan utbildningsinsatsen få genomslag i det dagliga arbetet. Ambitionen bör vara att alla anställda ska ha kunskap om prostitution, koppleri och människohandel, oavsett arbetsuppgifter. Detta ger också vid handen att det ställs krav på de som genomgår utbildningar att vidareförmedla kunskapen till övriga arbetskamrater, exempelvis i form av seminarier. Myndigheterna måste vidare slå vakt om att den kunskap som kommer enstaka personer till dels inte försvinner om personen avslutar sin anställning eller byter arbetsuppgifter människohandel samo bergslagen.doc 18

19 RAPPORT 19 (22) I kontakter med offer för människohandel för sexuella ändamål bör det poängteras att människohandel i Sverige betraktas som ett allvarligt brott och att man som brottoffer kan få hjälp. Människohandeln är många gånger stigmatiserande för offren i samband med att myndigheter involveras. Offren har ofta ett bristande förtroende för myndigheter då de skrämts av sina förövare till tystnad av olika anledningar. Myndigheter framställs av förövaren som repressiva och farliga att kontakta, och att den enda som "ställer upp" för offret är förövaren själv. Som brottsoffer i ett främmande land där språket är en barriär kan det medföra att till och med en tolk kan ses som ett hot mot den personliga säkerheten då offret inte vet i vilken maktposition tolken har gentemot henne och gärningsmännen. En oro och rädsla kan finnas att tolken ingår i gärningsmännens nätverk, eller till och med kan komma från samma hemort som offret, vilket medför att offret känner oro för att hennes levnadssituation ska bli känd av vänner och släktingar. Avsaknaden av att inte själv kunna göra sig förstådd på sitt modersmål innebär problem för offren. Information på främmande språk bör därför vara lättillgänglig hos alla myndighetsutövare. Det finns således ett antal parametrar att ta hänsyn till i kontakter med utsatta men det finns också information skrivet om hur man bemöter offren på bästa sätt. Denna information bör finnas tillgänglig hos de myndigheter och organisationer som kommer i kontakt med människohandel. ECPAT 3 Sverige är en ideell organisation som arbetar förebyggande mot människohandel med barn inom Sveriges gränser. På ECPATS hotline på Internet kan allmänheten anmäla misstanke om människohandel med barn i sexuellt syfte, rapportera in tips om barnsexturism och barnpornografi. Inrapporterade tips skickas alltid vidare till polisen och inga tips utreds av ECPAT. Hotlinen ses som ett alternativ för de som inte vill/vågar anmäla direkt till polisen. Denna hemsida bör uppmärksammas i högre utsträckning bland allmänheten. Myndigheter och organisationer kan dessutom gemensamt arbeta fram informationsmaterial för att påverka befolkningen i länet. Att som enskild person få en förståelse för hela kedjan av insatser som görs i samhället kan påverka dels utsatta att söka hjälp att komma ur sexhandeln, men också få andra som misstänker sexhandel i sin närhet, att våga anmäla misstankar om brott. Utbildningsinsatser kan med fördel hållas gemensamt med flera myndigheter och organisationer. På det sättet blir utbildningarna mångdimensionella och frågeställningar rörande exempelvis sekretess och utbyte av information kan dryftas. Gemensamma utbildningar skapar också naturliga nätverk mellan myndigheter. Myndigheter och organisationer kan även bilda lokala arbetsgrupper som kontinuerligt träffas för att diskutera problembilden samt hur man gemensamt kan komma vidare. Lokala nätverk, som kontinuerligt träffas och representerar olika myndigheter och organisationer, är sannolikt 3 End Child Prostitution, Child Pornografy and Trafficking in Children for Sexual Purposes människohandel samo bergslagen.doc 19

20 RAPPORT 20 (22) de som lättast har möjlighet att upptäcka problem som kan uppstå i det dagliga arbetet mellan myndigheter. Då ges samtidigt möjlighet att snabbare utarbeta nya arbetsmetoder. På detta sätt bibehålls ett aktivt arbete mot prostitution, koppleri och människohandel människohandel samo bergslagen.doc 20

21 RAPPORT 21 (22) Referenser BRÅ (2010): "Människohandel för sexuella ändamål. En uppföljning av regeringens handlingsplan", BRÅ-rapport 2010:5. Stockholm: Brottsförebyggande rådet Europol (2009): Trafficking in Human Beings in the European Union: A Europol Perspective. June Europol Regeringens skrivelse 2007/08:167: Handlingsplan mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål RPS (2010): "Lägesrapport 11. Människohandel för sexuella och andra ändamål 2009", RPS rapport 2010:5. SCB (2004): Illegal verksamhet - försöksberäkningar av prostitution, droger samt smuggling av alkohol och tobak, NR-PM 2005:08. Stockholm: Statistiska Centralbyrån. NR-PM 2005:08. Socialstyrelsen (2007): Kännedom om prostitution Socialstyrelsen Socialstyrelsen (2008): Interventioner mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål. En systematisk kartläggning med kompletterande intervjuer av svenska insatser. Socialstyrelsen SOU (2010): "Betänkande av Utredningen om utvärdering av förbudet mot köp av sexuell tjänst", SOU-rapport 2010:49. Unicef (2009): "Handel med barn trafficking", Internet Fakta om UNICEF och barns rättigheter. [ människohandel samo bergslagen.doc 21

22 RAPPORT 22 (22) Bilagor Människohandel för sexuella ändamål i SamO Bergslagen. Problembild KUT-rapport SamO Bergslagen Människohandel. Operativ inriktning. Beslutsunderlag. KUT-rapport SamO Bergslagen Människohandel för sexuella ändamål. En uppföljning av regeringens handlingsplan", BRÅ-rapport 2010:5 Brottsförebyggande rådet människohandel samo bergslagen.doc 22