Rapport Benchmarking. norra Bohuslän 2007

Transkript

1 Rapport Benchmarking norra Bohuslän 7 Mnkr Resultat efter skatt Summa tillgångar s kommun 8, 678,6 s Energi AB,8 6,8 sbostäder AB,7 9,6 Havets Hus i AB,, RAMBO AB, 66,7 Årsredovisning 7 ÅRSREDOVISNING 7 SOTENÄS KOMMUN Årsredovisning 7 Till sammanträde med Kommunfullmäktige den april 8 STRÖMSTADS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 7 Årsredovisning s kommun 7

2 Innehållsförteckning Befolkning Finansiella profiler Finansiell ställning Verksamhet Skola och barnomsorg Omsorgsverksamhet 7 Fastighetsförvaltning Va-verksamhet 7 IT Personal KFI- studie Benchmarking av ekonomifunktion 7 Upphandling & inköp 7

3 Bakgrund Arbetet med att systematiskt göra jämförelser mellan kommunerna i norra Bohuslän där kommunerna,,, och ingår påbörjades år ett benchmarkingprojekt. Syftet med benchmarkingprojektet är: att arbeta fram kvalitetssäkrade jämförelsetal inom olika verksamheter. att ge uppslag till kvalitetsförbättringar och förnyelse av kommunernas verksamhet. att finna förklaringsfaktorer till varför spännvidden är så stor mellan kommunerna avseende skatteuttag, ekonomisk ställning samt kostnader för olika verksamheter. att implementera en arbetsmetodik inom benchmarkingområdet som kan fortsätta med kontinuitet efter projekttidens slut mellan de deltagande kommunerna. att lära av varandra. att finna ingångar till ytterligare samarbete inom olika verksamheter. Organisation Benchmarkingarbetet omfattar följande områden: Finansiella jämförelser Kontoplanefrågor mm Barnomsorg och grundskola Äldreomsorg, individ- och familjeomsorg, handikappomsorg VA-verksamhet Fastighetsförvaltning IT-verksamhet En styrgrupp har inrättats där ekonomicheferna från respektive kommun ingår. Styrgruppens uppgift är att samordna projektet och arbetsgruppernas arbete. Styrgruppen rapporterar till kommunstyrelsen. För varje delområde finns verksamhetsgrupper som arbetar med jämförelser inom sina respektive områden. Dessa grupper kan bestå av förvaltningschefer, ekonomier, personalhandläggare och andra verksamhetsföreträdare. Kommunbeskrivningar Kommunerna,,, och i Norra Bohuslän är en naturlig region för olika typer av samarbete. Kommunerna är ganska lika både i struktur och i invånarantal. Trots den geografiska närheten, den likartade strukturen och likartade invånarantalet så är den ekonomiska situationen mycket olika i kommunerna, spännvidden mellan högsta och lägsta skatteuttag är stor och skillnaderna i verksamheternas kostnader, enligt SCB:s statistik, är omfattande. s kommun bildades 97 genom en sammanslagning av kommunerna Stångenäs, Skaftö och. Kommunen har 6 invånare och täcker en yta på kvadratkilometer. Brofjorden och Gullmarsfjorden ger kommunen ett för Sverige unikt fjordlandskap En tredjedel av de sysselsatta i kommunen är sysselsatta i industriföretag. Preemraff är det dominerande företaget. Den traditionellt starka fiskenäringen är på tillbakagång på samma sätt som flera andra av de bohuslänska kommunerna. Efter att under många styrts av en socialdemokratisk majoritet skedde ett maktskifte i i valet då en borgerlig majoritet ledda av folkpartiet tog över styret. omstrukturerar för närvarande sin verksamhet för att renodla organisationsstrukturen mot att driva vård, omsorg, utbildning och kultur/fritidsverksamhet samt myndighetsutövning i förvaltningsform samt teknisk service i bolag. Från och med år 8 överförs kommunens tekniska verksamheter för VA, gator, vägar, parker och fritidsanläggningar till det om/nybildande energibolaget LEVA i AB i en gemensam organisation tillsammans med energibolagets el- fjärrvärme och vindkraftsverksamhet. Huvudsyftet och målsättningen med bolagiseringen av verksamheterna är att uppnå en effektivare styrning och ledning av verksamheterna samt att uppnå besparingar genom synergieffekter i administrationen samt genom samplanering vid drift-, underhållsoch nyanläggningsarbeten. Efter utredningar kommer under år 8 beslut att fattas om hamnförvaltningen och fastighetsenheten skall drivas i bolags eller förvaltningsform. s kommun bildades 97 genom en sammanslagning av de tidigare kommunerna, Svarteborg och Sörbygden. Landarealen är 6 km, vilket ger en tredjeplats i storlek i landskapet efter och Uddevalla. Bebyggelsen är ganska jämt fördelad mellan tätorter och landsbygd. Av kommunens knappt invånare bor c:a 9 personer i någon av tätorterna, Dingle, Hällevadsholm och Hedekas. Centralort är. Kommunen har under den senaste tioårsperioden haft en vikande befolkningsutveckling. I finns cirka 9 företag, varav de flesta är enmansföretag eller småföretag med en till fem anställda. Det största förtaget i kommunen är pappersbruket Artic Paper; enkedal AB. styrs sedan valet 6 av en borgerlig majoritet, där moderaterna är det största partiet. är den till ytan minsta av kommunerna i norra Bohuslän. Kungshamn är centralort i kommunen. Kommunen invånarantal har minskat något under de senaste åren och uppgår nu till 9 8 invånare. Befolkningsstrukturen kännetecknas av att andelen personer 6 och äldre är mycket hög. I finns arbetstillfällen varav de flesta finns inom tillverkningsindustrin. Fiskenäringen har traditionellt en stark ställning i. Abba Seafood är det enskilt största företaget. styrs sedan valet 6 av en borgerlig majoritet, där moderaterna är det största partiet. s kommun har 8 invånare och sträcker sig över 8 kvadratkilometer. De största tätorterna i kommunen är och Skee. Nästan hälften av kommunens invånare bor i centralorten. Kommunen har en storslagen fjord- och skärgårdsnatur med Kosteröarna i väster. Inåt landet bildar dalbottnar bördiga lerslätter. Från mitten av 98-talet har invånarantalet ökat med i genomsnitt personer per år. Näringslivet domineras av små och medelstora företag samt företag

4 inom handel och turism. Närheten till Norge är en viktig anledning till kommunens expansion de senaste åren. s styrs efter det senaste valet av en koalition bestående av socialdemokrater och det lokala spartiet. s kommun bildades 97 genom en sammanslagning av s, Kville och Bullarens kommuner. Kommunen har 6 invånare och spänner över en yta på 99 kvadratkilometer. Den största orten är Grebbestad med drygt 7 invånare. Centralorten shede har cirka 6 invånare. Andra större orter är Fjällbacka och Hamburgsund. Kommunen sträcker sig från s kommun i söder till strömstads kommun i norr, utmed havet i väster och jordbruksbygd och fjäll i öster. Jord- och skogsbruk samt fiske har historiskt varit viktiga näringsgrenar men dessa har minskat i betydelse de senaste åren. Dagens näringsliv utmärks av ett stort antal småföretag. Handel och turism har expanderat kraftigt de senaste åren. Stora arbetsgivare är s Fönster och Tetra Pac inventing. s kommun har sedan sammanslagningen 97 styrts av en borgerlig majoritet. Befolkning Kommunerna norra Bohuslän är ungefär lika stora och därmed i många avseende lätta att jämföra med varandra. är störst av kommunerna med sina dryga invånare medan är minst med drygt 9 invånare. och i viss mån har haft en positiv befolkningsutveckling de senaste åren medan övriga kommuner har haft en vikande befolkningsutveckling. Under 7 var befolkningsförändringarna små i alla fem kommunerna. Regionen norra Bohuslän har tappat cirka 7 invånare den senaste tioårsperioden. Under 7 var regionens befolkning oförändrad storleksmässigt. Befolkningsutveckling som är den största kommunen i norra Bohuslän har 6 invånare. befolkning har minskat med cirka personer den senaste tioårsperioden. Under 7 var invånarantalet i princip oförändrat. Beroende på låga födelsetal har kommunen haft ett negativt födelsenetto den under -talet, däremot har flyttnettot varit positivt under denna period. Befolkningsutveckling har tappat nära 6 invånare sedan 998 och hade vid det senaste årsskiftet 6 invånare. Befolkningen minskade varje enskilt år under åren Denna trend bröts under 7 då befolkningen ökade med tio personer. Ökningen under 7 beror främst på en ökad inflyttning. Befolkningsminskningen under den senaste tioårsperioden beror främst på ett negativt födelsenetto som inte kunnat kompenseras med ett positivt flyttnetto. Befolkningsutveckling som är den minsta av de fem kommunerna i norra Bohuslän har 9 8 invånare. Kommunens befolkning har sedan 998 minskat med personer. Minskningen beror främst på att kommunen med en befolkningsstruktur med en stor andel äldre har ett negativt födelsenetto. Däremot har i likhet med de andra kustkommunerna i norra Bohuslän en förhållandevis hög inflyttning. Befolkningsutveckling som har haft den mest positiva befolkningsutvecklingen av kommunerna i norra Bohuslän hade vid senaste årsskiftet 8 invånare. Sedan 998 har kommunens befolkning ökat med drygt 6 personer. Ökningen beror på en stor inflyttning under den senaste tioårsperioden. har också de senaste åren haft något högre födelsetal än övriga kommuner i norra Bohuslän.

5 Befolkningsutveckling Ökningen beror på ett inflyttningsöverskott. Födelsenettot har varit negativt varje år sedan 99. Kommunen har en relativt hög in- och utflyttning i relation till befolkningsmängden s befolkning minskade med sju personer under 6 och uppgick den december 7 till 6 personer. Efter att ha legat på i stort oförändrad nivå under 99-talet har befolkningen ökat med cirka personer sedan år.

6 Finansiella profiler De fem nordbohusländska kommunerna har sammantaget en ekonomisk ställning som är nära genomsnittet för kommunerna i Västra Götaland. har en något starkare ställning än genomsnittet medan har en svagare ställning än genomsnittet., och s ekonomiska ställning är genomsnittlig för regionen. Resultat En grundläggande förutsättning för en god ekonomi på lång sikt är att de löpande intäkterna överstiger de löpande kostnaderna. Ett sätt att mäta balansen mellan kommunens löpande kostnader och intäkter är att studera resultat före extraordinära poster. I bokslut 7 har alla kommunerna i norra Bohuslän resultat som är bättre än genomsnittet i regionen. Även vid en jämförelse över den senaste treårsperioden har alla fem kommunerna i norra Bohuslän haft ett genomsnittligt resultat som är bättre än genomsnittet för Västra Götalandsregionen. Starkast resultat norra Bohuslän har haft medan haft de svagaste resultaten. procent under 6. En viktig förklaring till detta var att kommunernas genomsnittliga resultat klarade att täcka ökningen av pensionsförpliktelserna trots att de ökade relativt mycket under perioden. Ändrade redovisningsprinciper för pensionsförpliktelserna under 7 medförde att de flesta kommunerna redovisar en försämrad soliditet i 7 års boksluts trots starka resultat i 7 års bokslut. Soliditeten varierade kraftigt mellan kommunerna både inom västra götalandsregionen och norra Bohuslän. och har en bättre soliditet än länsgenomsnittet. har den tredje bästa soliditet i länet. och har negativ soliditet och har också än soliditet som är väsentligt sämre än länsgenomsnittet. har sämst soliditet av alla kommuner i hela västra Götaland. har en för regionen genomsnittlig soliditet. Investeringar När den löpande driften har finansierats bör det helst återstå tillräckligt stor andel av skatteintäkterna för att större delen av investeringarna skall kunna finansieras med egna medel. Detta benämns skattefinansieringsgrad av investeringarna och procent innebär att kommunen kan skattefinansiera samtliga investeringar som är genomförda under året. Sker detta, kommer kommunen att stärka sitt finansiella handlingsutrymme. och har klarade under den senaste treårsperioden hade fullt ut skattefinansiera sina investeringar och ligger också bättre än genomsnittet för regionen., och har haft en omfattande investeringsvolym de senaste tre åren vilket medfört att man trots goda resultat inte klarat att egenfinansiera investeringsverksamheten. Sammantaget har kommunerna i norra Bohuslän klarat att egenfinansiera investeringsverksamheten i lägre grad än genomsnitt för västra götalandskommunerna trots goda resultat, detta beroende hög investeringsvolym i några av kommunerna. Soliditet Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Den visar hur stor del av kommunens till gångar som har finansierats med skatteintäkter. Ju högre soliditet, desto mindre skuldsättning har kommunen. I denna rapport används soliditet inklusive samtliga pensionsförpliktelser. Västra Götalands genomsnittliga soliditet förbättrades från sex procent till åtta Kartan visar de olika kommunernas ekonomiska ställning. Mörkblå färg är kommuner med starkare ekonomisk ställning än genomsnitt. Röd färg är kommuner med svagare ekonomisk ställning än genomsnitt. Ljusblå färg är kommuner med en genomsnittlig ekonomisk ställning.

7 har tillsammans med den svagaste ekonomin av kommunerna i norra Bohuslän. Det är framförallt den långsiktiga ekonomiska kapaciteten som är sämre än i grannkommunerna. har hög skattesats och kraftigt negativ soliditet och låg kassalikviditet. Resultatet för 7 var sämre än för övriga kommuner i norra Bohuslän vilket tillsammans med hög investeringsvolym gör att inte klarat att egenfinansiera investeringsverksamheten i lika hög grad som grannkommunerna. s svaga punkt är den dåliga soliditeten. har lägst soliditet av alla kommunerna i västra Götaland. Kommunen skulle behöva starka resultat under flera år för att bygga upp en bättre långsiktig ekonomisk styrka. Den låga soliditeten och höga skattesatsen gör ekonomiskt sårbart. Efter att ha redovisat underskott under de flesta åren under 99- talen och början på -talet redovisar goda resultat i och 6 bokslut men detta är inte tillräckliga för att bygga upp en solid ställning. Kommunen skulle behöva bra resultat under en följd av för att stärka sin ställning. s kommun Skattefin.avinv. Genoms.Resultat- år KONTROLL s kommun 6 LÅNGSIKT,KAPACITET Res.förextraord.poster Budgetföljsamhet KORT SIKT,BEREDSKAP LÅNG SIKT, KAPACIT ET Skattefin. av inv. Genoms. Resultat - år Skattesats Soliditet RISK Fin.nettotillgångar Kassalikvidtet Skattesats Soliditet Budgetföljsamheten har varit bättre än genomsnittligt de senaste tre åren vilket pekar på en förbättrad ekonomisk kontroll. En god budgetföljsamhet tillsammans med en god kassalikviditet gör att kommunens kortsiktiga beredskap är i nivå med genomsnittet för kommunerna i norra Bohuslän KONT ROLL Res. för extraord. poster RISK Fin. nettotillgångar Sett över de senaste tre åren har s ekonomiska ställning förbättrats men i lägre grad för övriga kommuner i norra Bohuslän varvid relativa ställning jämfört med övriga kommuner försämrats. Budgetföljsamhet KORT SIKT, BEREDSKAP Kassalikvidtet s kommun 7 Genoms. Resultat - år KONTROLL Skattefin. av inv. LÅNG SIKT, KAPACITET Skattesats Soliditet RISK Res. för extraord. poster Fin. nettotillgångar Budgetföljsamhet Kassalikvidtet KORT SIKT, BEREDSKAP 6

8 har i likhet med en svag ekonomisk ställning med negativ soliditet och hög skattesats. Bra resultat de senaste tre åren har förbättrad situationen något med resultatnivån har trots det varit otillräcklig för att förbättra ställningen relativt övriga kommuner i norra Bohuslän. I likhet med behöver flera år med goda resultat för att förbättra den långsiktiga ekonomiska styrkan och beredskapen. s kommun Skattefin.avinv. Genoms.Resultat-år KONTROLL LÅNGSIKT,KAPACITET Skattesats Soliditet RISK s kortsiktiga beredskap är bättre än genomsnittet, både för budgetföljsamhet och kassalikviditet uppvisar de bästa värdena av kommunerna i norra Bohuslän både avseende den senaste treårsperioden och för bokslut 7. Res.förextraord.poster Budgetföljsamhet KORT SIKT,BEREDSKAP Kassalikvidtet Fin.nettotillgångar Efter att i bokslut 6 redovisat ett mycket starkt resultat redovisar i bokslut 7 ett sämre resultat. Resultatet är dock genomsnittligt för kommungruppen norra Bohuslän. Det genomsnittliga resultatet för perioden -7 är något över genomsnittet för kommunerna i norra Bohuslän. s kommun 6 LÅNG SIKT, KAPACIT ET Skattefin. av inv. Skattesats En hög investeringsvolym de senaste åren har inneburit att egenfinansieringen av investeringarna sjunkit och är lägst för alla kommunerna i norra Bohuslän. Den höga investeringsvolymen har också inneburit att nyckeltalet för finansiella nettotillgångar är svagt. Sammantaget har s kommun en svagare ekonomi än genomsnittet för kommungruppen. Genoms. Resultat - år KONT ROLL Soliditet RISK har inte heller klarat att stärka sin ekonomi i samma utsträckning som de övriga kommunerna under den senaste treårsperioden utan dess relativa ställning bland kommunerna i norra Bohuslän har försämrats. Res. för extraord. poster Budgetföljsamhet KORT SIKT, BEREDSKAP Kassalikvidtet Fin. nettotillgångar s kommun 7 Skattefin. av inv. Genoms. Resultat - år KONTROLL LÅNG SIKT, KAPACITET Skattesats Soliditet RISK Res. för extraord. poster Fin. nettotillgångar Budgetföljsamhet Kassalikvidtet KORT SIKT, BEREDSKAP 7

9 har en ekonomisk situation som i grunden skiljer sig åt från övriga kommuner i norra Bohuslän. Kommunen har kommungruppens lägsta skattesats och starkaste soliditet vilket innebär god långsiktig ekonomisk beredskap. Däremot har resultaten i de senaste årens bokslut varit svaga även om en förbättring av resultatet skedde i 7 års bokslut, dock var en stor del av 7 års goda resultat kopplat till överskott i affärsverksamheten. redovisar värden som är bättre än genomsnittet för grankommunerna för alla nyckeltal utom det genomsnittliga resultat för perioden -7 där svaga resultat för -6 drar ner betyget. Ett bra resultat med överskott i verksamheten gav också möjligheten för kommunen att helt egenfinansiera investeringsverksamheten under 7. Under år med mindre bra resultat och hög investeringsvolym har dock inte investeringsverksamheten kunnat egenfinansieras. kortsiktiga ekonomiska beredskap är god med stora finansiella nettotillgångar och en hög kassalikviditet samtidigt som budgetföljsamheten varit genomsnittlig för kommungruppen. Omsorgsnämnden i har redovisat stora underskott under flera år vilket dock hitintills kunnat kompenseras med överskott i övrig verksamhet. kommun Skattefin.av inv. Genoms.Resultat-år KONTROLL kommun 6 LÅNG SIKT,KAPACITET LÅNG SIKT, KAPACIT ET Skattefin. av inv. Skattesats Genoms. Resultat - år Soliditet KONT ROLL RISK Res.förextraord.poster Budgetföljsamhet KORTSIKT,BEREDSKAP Skattesats Soliditet RISK Fin.nettotillgångar Kassalikvidtet Kan bibehålla en hög resultatnivå och att nämnderna klarar att ha en bra budgetföljsamhet har med sin goda soliditet och därmed starka långsiktiga ekonomiska beredskap en stabil ekonomisk grund att stå på. Jämfört med grannkommunerna har stärkt sin ekonomi under 7 beroende på detta års starka resultat. Res. för extraord. poster Budgetföljsamhet KORT SIKT, BEREDSKAP kommun 7 Kassalikvidtet Fin. nettotillgångar Genoms. Resultat - år KONTROLL Skattefin. av inv. LÅNG SIKT, KAPACITET Skattesats Soliditet RISK Res. för extraord. poster Fin. nettotillgångar Budgetföljsamhet Kassalikvidtet KORT SIKT, BEREDSKAP 8

10 har goda ekonomiska förutsättningar med ekonomiskoch befolkningstillväxt och stark arbetsmarknad, dessutom har kommunen extra intäkter från hamnverksamheten som motsvarar mer än en krona i utdebitering. Kommunen har dock under flera år haft en betydligt högre kostnadsutveckling än övriga kommuner i norra Bohuslän. Löne- och kostnadsläget i är också högre än för genomsnittet för höga kommuner. Efter att ha haft starka resultat under åren till redovisade kommunen resultat i bokslut 6 och 7 som var sämre än för grannkommunerna. De försämrade resultaten beror främst på den höga kostnadsutvecklingen. En relativt hög investeringsvolym de senaste åren har tillsammans med de sämre resultaten tärt på likviditeten och kommunen står inför upplåningsbehov eftersom investeringstakten förväntas fortsätta. Efter att haft en god budgetföljsamhet under flera år försämrades denna i bokslut 7. Sammantaget medför dålig budgetföljsamhet, försämrade resultat och en hög investeringsvolym att s kontroll och kortsiktiga ekonomiska beredskap försämrats och är nu sämre än för genomsnittet i norra Bohuslän. s långsiktiga ekonomiska position är förhållandevis stark med stora finansiella nettotillgångar, en för regionen genomsnittlig skattesats och soliditet som är bättre än genomsnittet för kommungruppen. Soliditetsmåttet påverkas till en tredjedel av att fastighetsbeståndet ägs och har finansierats av ett helägt kommunalt bolag, men även justerat för detta har kommunen en soliditet som är bättre en genomsnittet för kommungruppen. s kommun Skattefin.av inv. Genoms.Resultat - år KONTROLL LÅNG SIKT,KAPACITET s kommun 6 LÅNG SIKT, KAPACITET Skattefin. av inv. Genoms. Resultat - år KONTROLL Res. för extraord. poster Res.för extraord.poster Budgetföljsamhet KORTSIKT,BEREDSKAP Skattesats Soliditet RISK Fin.nettotillgångar Kassalikvidtet Skattesats Soliditet RISK Fin. nettotillgångar s kommun har beroende på hög kostnadsutveckling och ett svagt resultat i bokslut 7 kraftigt försämrat sin ekonomiska situation relativt övriga kommuner i norra Bohuslän under två senaste åren. Budgetföljsamhet KORT SIKT, BEREDSKAP Kassalikvidtet s kommun 7 Genoms. Resultat - år KONTROLL Skattefin. av inv. LÅNG SIKT, KAPACITET Skattesats Soliditet RISK Res. för extraord. poster Fin. nettotillgångar Budgetföljsamhet Kassalikvidtet KORT SIKT, BEREDSKAP 9

11 Under de senaste åren har stärkt sin ekonomiska ställning jämfört med övriga kommuner i västra Götalandsregionen och i norra Bohuslän, detta främst beroende på mycket goda resultat i boksluten för -7. Resultatet för 7 var liksom det genomsnittliga resultatet för perioden -7 det starkaste av alla kommunerna i norra Bohuslän. De goda resultaten beror på bra budgetföljsamhet och har den lägsta kostnadsnivån av kommunerna i norra Bohuslän. Bra resultat tillsammans med förhållandevis låga investeringsvolymer under de senaste åren har inneburit att stärkt både den långsiktiga och kortsiktiga ekonomiska beredskapen samtidigt som den ekonomiska kontrollen är god. s kommun Skattefin.av inv. Genoms.Resultat-år KONTROLL LÅNG SIKT,KAPACITET Res.förextraord.poster Budgetföljsamhet KORTSIKT,BEREDSKAP Skattesats Soliditet RISK Fin.nettotillgångar Kassalikvidtet Nämndernas budgetföljsamhet har de senaste åren varit mycket bra och i bokslut 7 redovisar samtliga nämnder positiva resultat gentemot budget. s långsiktiga ekonomiska situation är inte lika stark som den kortsiktiga. Skattesats och soliditet är genomsnittliga för kommungruppen medan de finansiella nettotillgångarna är lägre än genomsnittet för kommunerna i norra Bohuslän. Även kommunens kassalikviditet är genomsnittlig för kommungruppen. s kommun 6 LÅNG SIKT, KAPACITET Skattefin. av inv. Genoms. Resultat - år Skattesats Soliditet Det är av vikt för att även de kommande behålla goda resultat och kunna fortsätta att egenfinansiera investeringarna för att på så sätt förstärka soliditeten och öka de finansiella nettotillgångarna. KONTROLL Res. för extraord. poster RISK Fin. nettotillgångar är den av kommunerna i norra Bohuslän som förstärkt sin ekonomiska ställning mest och har tillsammans med i bokslut 7 den starkaste ekonomin av kommunerna i norra Bohuslän. Budgetföljsamhet KORT SIKT, BEREDSKAP Kassalikvidtet s kommun 7 Genoms. Resultat - år KONTROLL Skattefin. av inv. LÅNG SIKT, KAPACITET Skattesats Soliditet RISK Res. för extraord. poster Fin. nettotillgångar Budgetföljsamhet Kassalikvidtet KORT SIKT, BEREDSKAP

12 Finansiell ställning Utdebitering Alla kommunerna i norra Bohuslän har en hög utdebitering om man jämför med genomsnittet i länet och riket. och tillhör de kommuner i landet som har högst utdebitering., och har höjt utdebiteringen den senaste femårsperioden. Utdebitering 7, kr,9,76,7,99,99 Resultat Alla fem kommunerna har redovisat positiva resultat de tre senaste åren. Sammantaget över den senaste treårsperioden har och den bästa resultatutvecklingen. hade dock flera år med stora underskott i slutet på 9-talet och början på -talet. mkr, 8,,9, 9,6,8,9,, 7,8,7 8,,8, 6,8 6 7 Kostnadsutveckling För att långsiktigt nå och bibehålla en ekonomisk balans krävs att man har kontroll över kostnadsutvecklingen och att kostnaderna inte ökar snabbare än intäkterna. Alla kommuner har haft en högre kostnadsutveckling under 6 och 7 än de två föregående åren. har haft en betydligt högre kostnadsökning än övriga kommuner den senaste treårsperioden. Under 6 och 7 har nettokostnaden i ökat snabbare än skatteintäkterna , 9,8 97, 9,9 9, 9,8 98,8 96, 96, 97,8 97, 98,9 9, 9,7 9, 6 7 Soliditet Kommunernas långsiktiga finansiella styrka, soliditeten, skiljer sig väsentligt åt mellan kommunerna. och har negativ soliditet, och därmed ett negativt eget kapital, medan framförallt har en mycket hög soliditet. Goda resultat de senaste åren har förbättrat soliditeten i kommunerna de senaste åren. Förändrat beräkningssätt avseende pensionsskulden har dock inneburit att värdet på pensionsskulden ökat kraftigt under 7, vilket medfört att alla fem kommunerna redovisar försämrad soliditet under 7. s soliditet motsvarar ett eget kapital på mkr , -, -7, -, -8, -,6,,,8, 9,7, 7, 8,, 6 7 Verksamhet I rapporten redovisas och analyseras olika nyckeltal för verksamheterna barnomsorg, grundskola, gymnasieskola, handikappomsorg, äldreomsorg, individ- och familjeomsorg, fastighetsförvaltning och va- verksamhet. Dessutom redovisas nyckeltal som är relaterade till kommunernas personal. Som komplement till de nyckeltal som visar jämförelser mellan de fem nordbohuslänska kommunerna redovisas även strukturkostnadsindex för ett antal verksamheter. Strukturkostnadsindex Strukturkostnadsindex är en indikator på om kommunen har högre eller lägre kostnader än de som motiveras av den egna strukturen enligt det statliga utjämningssystemet. Kommunens kostnader per invånare varierar bland annat beroende på strukturella skillnader som gör att behovet av kommunala verksamheter, eller kostnaderna för dessa, är högre eller lägre än riksgenomsnittet. Strukturella skillnader utgörs av faktorer som kommunerna själva inte i nämnvärd grad kan påverka t ex: Åldersstruktur Invånarnas sociala bakgrund Den geografiska strukturen Avvikelse mot riksgenomsnittet kan förklaras av att kommunen bedriver verksamheterna nedan på en annan ambitions- eller effektivitetsnivå än riksgenomsnittet Avvikelsen kan också bero på strukturella faktorer som inte beaktas i utjämningen. I denna rapport redovisas strukturkostnadsindex som indikator på respektive kommuns kostnadsnivå för verksamheterna, barnomsorg, grundskola, gymnasieskola, äldreomsorg samt individoch familjeomsorg.

13 Skola och barnomsorg Inledning Sedan mitten av 9 talet har ekonomerna sammanträtt för att diskutera gemensamma frågor samt för att skapa ett nätverk för gemensamt informations- och kunskapsutbyte. Dagordningen för ett sådant möte är att i första hand att ta fram gemensamma nyckeltalen för att sedan diskutera ett eller flera aktuella ämnen inom skolan. Vi passar också på att dela med oss när det gäller arbetsinsatser som vi för närvarande arbetar med eller nyss har slutfört. Exempel kan vara: Intern kontroll av administrativa rutiner Redovisningssystem Resursfördelningssystem Ekonomirapporter Nätverket har fungerat mycket väl och bland annat varit ett stöd för nya medarbetare när de har börjat sina arbeten. När kommunstyrelsen i respektive kommun fattade beslutet att vi skulle arbeta med projektet Benchmarking i norra Bohuslän blev detta en naturlig fortsättning på det arbete som sedan tidigare hade påbörjats. Våra årliga rapporter har diskuterats i verksamheten och en särskild referens-/arbetsgrupp har upprättats för att ytterliga diskutera rapporterna från ett verksamhetsperspektiv. Referens- /arbetsgruppen består av rektorer från respektive kommun och diskuterar orsaken till varför olikheterna är som dom är mellan de olika kommunerna samt vad kan vi lära av de goda exemplen. Kommuner i samverkan Vision 8 kommuner (V8) Barn- och utbildningsgruppen har utökat sitt arbete genom ett fastare samarbete mellan kommunerna. Utöver de fem ursprungskommunerna har även Dals-Ed, Färgelanda och Orust anslutits till gruppen. Samarbete utgår ifrån benchmarkingarbetet och har vidgats till att även omfatta kvalitetsfrågor och nätverksträffar. Samtidigt deltar kommunerna i projekt och samverkansgrupperingar i andra konstellationer. Detta sker till exempel genom: Kommunförbundet Fyrbodal Gymnasieförbundet Fyrbodal Skolverkets nätverk Förvaltningschefsnätverk Benchmarkingarbete inom ekonomi Genvägsprojekt Oktoberdagar (Kompetensutvecklingsdagar där alla 8 kommuner deltar) Entreprenörskap i skolan Intentionen med samverkan är att ge ökad kunskap och driva utveckling inom framför allt följande områden: Kvalitetsutvecklingsfrågor kollegial utvärdering, kvalitetsredovisning Kompetensutveckling Betyg och bedömning kvalitetssäkring Benchmarking nyckeltal, enkäter, analys Nätverk på lednings- och verksamhetsnivå En förutsättning för denna samverkan är att vissa moment i de åtta kommunernas årskalendrar synkroniseras. Detta gäller t ex tid för gemensam kompetensutveckling och nätverksarbete, där måndag i vecka skall avsättas, samt tidpunkter för inmatning av data i benchmarkingarbetet. Oktoberdagarna är ett nav i samverkan, med utvärdering, planering och kompetensutveckling. Utifrån målsättningen i de övergripande statliga måldokument som gäller, kopplat till de redovisningar som kommunerna skall lämna in till bland annat Skolverket, det vill säga betygsstatistik, nationella prov m.m. menar förvaltningschefsgruppen att det fortsatta arbetet skall kompletteras med följande inriktning för år 7-9: Ekonomgruppen och skall ta fram förslag på nyckeltal som kan mäta måluppfyllelse avseende betyg och resultat på nationella prov i förhållande till använda resurser. Resurser kan som nämnts ovan bestå av lokaler, personal, arbetstid/arbetstidens förläggning och pengar. Nyckeltalen skall spegla hur en skola har använt dessa resurser kopplat till de behov som föreligger för att nå en god måluppfyllelse och skapa en grund för en analys dels för den egna skolan, dels för en övergripande analys av uppnådda resultat på förvaltningsnivån. Ekonomgruppen skall ta fram mätdatum för det underlag som ligger till grund för nyckeltalen. Perioden som avses och som skall ligga till grund för nyckeltalen är budgetår. Analysgruppen skall om möjligt ta fram nyckeltal på de mjuka värdena, dvs. hur skall skolan/förvaltningen fånga upp hur elevernas upplever/bedömer undervisningen. Underlaget skall ligga till grund för en analys om huruvida elever som är nöjda med undervisningen och/eller sin situation i skolan, når målen i högre grad. Elevernas frånvaro bör mätas. Presentation av arbetsgrupperna Fyra operativa individuella arbetsgrupper arbetar nu inom barn- och utbildning: Förvaltningschefsgrupp Ekonomi- och analysgrupp Nätverksgrupp Kvalitetsutvärderingsgrupp Förvaltningschefsgruppen består av förvaltningschefer för barnoch utbildningsförvaltningarna. Förvaltningscheferna har det övergripande ansvaret för projektet avseende mål, resultat och uppnående. Ekonomi- och analysgruppen har fått i uppdrag att ta fram mätbara nyckeltal inom områden ekonomi och kvalitet. Nyckeltalen skall spegla hur en skola har använt de ekonomiska resurserna kopplat till de behov som föreligger för att nå en god måluppfyllelse och skapa en grund för en analys dels för den egna skolan, dels för en övergripande analys för förvaltningsnivån avseende uppnådda resultat. Analysgruppen skall om möjligt ta fram nyckeltal på de mjuka värdena, det vill säga hur skall skolan/förvaltningen fånga upp hur eleverna upplever/bedömer undervisningen. Underlaget

14 Förutom volymmått såsom antal elever i grundskolan och antal barn i barnomsorgsverksamheterna har arbetsgruppen arbetat fram ett produktivitetsmått som är begränsat till tidsanvändningen. Måtten beskriver till den tid som elev/barnen befinner sig i verksamheten samt den tid som personalen lägger i elev- /barngrupp. Kvalitet Skolverket presenterar varje år resultatmått i sin databas för nyckeltal. Arbetsgruppen har därför bestämt att utnyttja denna databas och valt ut följande nyckeltal: skall ligga till grund för en analys om huruvida elever som är nöjda med undervisningen och/eller sin situation i skolan, når målen i högre grad. Nätverksgrupper har upprättats och arbetar bland annat med projekt såsom Entreprenörskap i skolan och Genvägsprojekt. Genom Kvalitetsutvärderingsgruppen sker samverkan mellan kommunerna för ökad kvalitetsutveckling i verksamheten. Ett av målen är att genom kollegial utvärdering/lärande besök skapa ett tydligt och konkret verktyg för förbättringsarbete för förskolan/skolan/arbetslaget/läraren. I det fortsatta arbetet kommer vi att presentera det som har tagits fram av ekonomi och analysgruppen. Information om övriga arbetsgrupper kan hämtas genom respektive kommuns hemsida. (Se & skola/nyckeltal.) Ekonomi och analys Beskrivning av nyckeltalen I samverkan med analysgrupp tar ekonomigruppen fram nyckeltal inom följande områden: Kostnader Produktivitet Kvalitet Nyckeltalen redovisas inom barnomsorg och grundskola. Avgränsningar sker mellan olika verksamheter avseende antalet nyckeltal inom ovanstående kategori. Kostnader Gruppen har försökt begränsa antalet ekonomiska nyckeltal till ett fåtal per verksamhetsområde. Kvalitetssäkring av nyckeltalen har varit en viktig uppgift och mycket tid har därför lagts på detta för att ge en korrekt jämförelse mellan kommunerna Nyckeltalen gäller för verksamheterna barnomsorg och grundskola och har tagits fram genom Personaltäthet samt kostnad för personaltäthet Kostnad per producerad timme, vistelsetid och placeringstid Bruttokostnad totalt för verksamheten varav lokal- och undervisning har särredovisats Produktivitet Produktivitetsmåtten redovisar hur vi använder de medel som verksamheten disponerar. Volymmått i olika konstellationer är ett sätt att mäta produktiviteten inom verksamheten. Övergångsfrekvens till gymnasieskolan inklusive individuella programmet. Övergångsfrekvens till gymnasieskolan exklusive individuella programmet. Elever, andel som efter första året på gymnasiet bytt studieväg. Elever, andel som ej uppnått målen i ett, flera eller alla ämnen. Elever, andel som ej uppnått målen i ett ämne. Elever, andel behöriga till gymnasieskolan Antal elever som fullföljde utbildningen inom år, nybörjare totalt. Lärare (heltidstjänst), andel med tillsvidareanställning Lärare, (heltidstjänst.), andel med pedagogisk utbildning Invånare, andel lågutbildade Nyckeltalen sammanställs och presenteras analysgruppen som redogör för varför relationen mellan insatta medel och redovisat resultat. Nyckeltalen tas fram under hösten och kommer därför inte att presenteras ytterligare i redovisningen nedan som en sammanställd grupp. Förutom denna redovisning genomför analysgruppen en gemensam enkät där man ställer frågor kring områdena; trygghet, trivsel, arbetsro och arbetsmiljö. Enkäten har presenterats förvaltningschefsgruppen och för respektive kommuns politiker. Nyckeltalsdefinition Kostnader Nedan presenteras vilka kostnadsnyckeltal som arbetsgruppen har tagit fram. För verksamheterna förskola, skolbarnsomsorg och familjedaghem: Helårsarbetare per heltidsbarn och helårsarbetare per barn All personal beräknas ingå, förutom personal för lokalvård, skolmåltider, ledning, administration, elevassistenter och vaktmästare. Ett heltidsbarn beräknas ha en vistelsetid på timmar i förskolan och timmar inom skolbarnsomsorgen Grundskola inklusive förskoleklass Pedagogisk personal/ elever Här redovisas endast schemalagd personal med pedagogisk uppgift d.v.s. lärare, speciallärare, förskollärare, fritidspedagoger och personal för flyktingundervisning. Pedagogisk personal inkl elevassistenter/ elever Pedagogisk personal se definition ovan samt elevassistenter. Kostnader per elev inom grundskolan Arbetsgruppen har valt att presentera bruttokostnaden per elev för grundskolan.

15 Nyckeltalen särredovisar lokalkostnaderna och kostnaderna för den pedagogiska personalen (undervisning). Kostnad per personaltimme Kostnad för personal relaterat till utlagd schemalagd tid det vill säga elever/barn i verksamheten. Kostnad per elevtimme Kostnaden för personal fördelad på den tid som eleven/barnen befinner sig i verksamheten. Produktivitet Antal utlagda undervisnings-/vistelsetimmar per vecka totalt per elev/barn Den tid där eleven finns i klassrummet eller den genomsnittliga placeringstiden inom barnomsorgen. Antal undervisningstimmar/tid i barngrupp per veckan i genomsnitt per tjänst Schemalagd tid med eleverna/barnen Framtagna nyckeltalen för 7 I presentationen nedan har vi endast redovisat nyckeltalen för de fem kommunerna,,, och. Övriga kommuner inom V8 gruppen finns att läsa på kommunens hemsida. Nyckeltalen avser verksamhetsåret 7. Personaltäthet Barnomsorg Personaltäthet per heltidsbarn Förskolan 9,,,, 9,6 Skolbarnsomsorg 6,9,, 7, Familjedaghem,,8 7,7,8 9, Täthet per barn Förskolan 7,8 9,6,,7 7,8 Skolbarnsomsorg,8,,9 7, 7, Familjedaghem, 9,6,7,, Förskoleklass/grundskolan Personaltäthet Lärarpersonal/ elever 7,7 8,9 8,9 8 8,6 Lärarpersonal inkl elevass 8,7, 9,9 8, 9, Kostnader per elev/kronor Förskoleklass/grundskolan Bruttokostnad/elev Varav undervisning Varav lokaler Varav övriga kostnader Kostnad per timme/kronor Grundskolan år 7-9 Kostnad/personaltimme 7, 7, 67, 699, 7, Kostnad/elevtimme,7,,6 6,9 6, kr per placeringstimme Förskola,9,9,9 9,6 86, Skolbarnsomsorg,8 87,7, - 9,8 Familjedaghem 9, 9 99,,8,9 Barnomsorgen Kommungruppen redovisar i stort sätt en likvärdig resursfördelning till de olika barnomsorgsverksamheterna. Inom förskolan motsvarar denna resurs ca tjänster på 7 barn. Antalet placeringstimmar per barn i genomsnitt varierar mycket mellan kommunerna och förklarar därför de stora skillnaderna i kostnad per vistelsetimme som redovisas nedan. Den genomsnittliga placeringstiden inom förskolan varierar mellan,9 i och,6 timmar per barn i. s kommun redovisar en hög kostnad inom förskolan med 6 kronor per timme, vilket beror på ombyggnad av en förskola, flytt av avdelningar samt en nystartad förskola. s kommun har den högsta kostnaden per vistelsetimme inom förskolan och den näst högsta kostnaden per vistelsetimme inom familjedaghemmen. Den främsta orsaken är att s kommun har högst personaltäthet av samtliga kommuner i kommungruppen inom förskolan och den näst högst personaltätheten inom familjedaghemmen. Eftersom resurstilldelningen i princip är likvärdig mellan kommunerna är skillnaden i kostnader orsakat av det faktum att s kommun har färre antal vistelsetimmar per avdelning än övriga kommuner. Inom fritidshemmen redovisar den högsta kostnaden med kronor per timme och den lägsta med 88 kronor. s kommun har under många år haft samlad skoldag vilket ger en låg genomsnittlig placeringstid per barn. Skillnaden i placeringstid är därför även inom denna verksamhet stor med 7, timme i respektive,6 timme i. s kommun redovisar den lägsta kostnaden per vistelsetimme inom förskolan med 86 kronor. Kommunen har låg personaltäthet jämfört med kommungruppen. Strukturkostnadsindex barnomsorg 7,% 9,8% 8,% 6,6% 6,%,%,7% 9,7%,8%,%,% 8,% 9,7% 6,6% 8,% 8,% 7,% 96,%,%,% 6 98,%,7% 96,9%,%,7%, och har högre kostnader för barnomsorg än vad som är motiverat utifrån kommunernas struktur. s strukturkostnad har ökat från 9,8 procent till,7 procent 6. och har lägre strukturkostnad än vad som är motiverat utifrån kommunernas struktur. har sänkt sina barnomsorgskostnader relativt övriga kommuner de senaste åren. Grundskolan Jämfört med kommungruppen redovisar s kommun den högsta kostnaden under verksamhetsåret 7. s kommun har många grundskolor med hög lokalstandard, vilket påverkar

16 kostnaderna. Kommunens struktur gör att bland annat kostnader för skolskjutsar är höga. redovisade de näst högsta kostnaderna i kommungruppen. kommun har jämförelsevis nya skolor med hög lokalstandard vilket också påverkar kostnadsnivån. har en relativt hög lärartäthet och andelen lärare/elevassistenter per elever uppgår till 9,9. s kommun redovisar kostnader som ungefär ligger på genomsnittet för gruppen. Kommen har den högsta lokalkostnaden per elev med 98 kronor. Kommunen hyr lokalerna av ett kommunalägt bolag där hyrorna är höga. s kommun hade 7 en lärartäthet på 8, tjänster per elever vilket var lägst i kommungruppen. s kommun redovisar en lärartäthet inklusive elevassistenter på, tjänster per elever och redovisar motsvarande 8,. Skillnaden är mycket stor. har under 7 anställt många elevassistenter samtidigt som reduktion i antalet lärare, med anledning av minskat elevantal, inte har skett. redovisar tillsammans med låga lokalkostnader. En del av förklaringen till s låga lokalkostnader är att skolan inte betalar för nyttjande av idrottslokaler och att kommunen endast har en skola för åk 7-9 där cirka 6 barn har sin skolgång. Dessutom samnyttjas aula, skolmåltidslokal och bibliotek med gymnasiet. har låga lokalkostnader i grundskolan på grund av att man flyttar ut ur externa lokaler och fyller tomma skollokaler med annan verksamhet som till exempel förskola. s kommun redovisar lägst kostnaderna under verksamhetsåret 7. Alla s elever i åk 7-9 är samlade på en skola vilket medför goda möjligheter till samordningsvinster. har heller inga friskolor och endast hälften av kommunens grundskoleelever behöver transport med buss till skolan. Under 6 stängde en av sina mindre landsbygdsskolor vilket resulterat i effektivare personalutnyttjande 7. Skolverksamheten har reducerat antalet pedagogisk personal/ elever utifrån minskad budgettilldelning och ett ökat tryck inom förskoleverksamheten. Antalet rektorer har reducerats med två tjänster som en följd av ledningsöversynen. Strukturkostnadsindex grundskola 8,%,%,9% 6,% 97,% 89,9%,%,% 9,6% 97,% 99,7%,%,%,7% 99,8% 96,8%,9% 9,%,% 8,% 6 97,8% 9,%,%,6% 9,% har lägre kostnader för grundskola än vad som är motiverat utifrån kommunernas struktur. Övriga kommuner har högre strukturkostnad än vad som är motiverat utifrån kommunernas struktur. s strukturkostnad har ökat från 97, procent till 9, procent 6. Strukturkostnadsindex gymnasieskola,% 9,%,9% 6,%,% 98,6%,%,% 6,% 6,6% 9,6%,8% 6,% 9,7%,% 89,% 6,%,%,%,% 6 9,%,9%,%,9% 9,%,, och har högre kostnader för gymnasieskola än vad som är motiverat utifrån kommunernas struktur. Samtliga kommuner har ökat sina strukturkostnader det senaste året. har som enda kommun i jämförelsen lägre strukturkostnad än vad som är motiverat utifrån kommunernas struktur. Produktivitet G.snittlig placeringstid Förskolan 8,,6 7,,9 7, Skolbarnsomsorg,6 7, 6, -, Familjedaghem 8 8,,9 8, Grundskolan år 7-9 Undervisning /lärartj. 7, 7, 8, 7,9 7, Undervisningstid/elev,,,,,9 Produktivitet inom grundskolan år 7-9 För tredje året har vi tagit fram produktivitetsmått relaterat till undervisningstiden och avgränsat till årskursen 7-9. Skillnader i antal utlagda undervisningstimmar noteras. redovisar det lägsta antalet timmar med 7, och det högsta antalet timmar med 8,. har de lägsta genomsnittliga lönerna vilket tillsammans med den höga undervisningstiden förklarar en låg kostnad per personaltimme. Om s kommun skulle lägga ut motsvarande tid som per lärare så skulle detta innebära en resursförstärkning på ca, tjänster. redovisar som ett resultat av den låga undervisningstiden en hög kostnad per personaltimme. Kostnaden per elevtimme är högst hos med,6 kronor. Antalet timmar per elev i genomsnitt är lägst i vilket förklarar den höga kostnaden. Det kan noteras att varje lärare i gör mycket tid i undervisning medan antalet elevtimmar är lägst vilket kan ses som något motsägelsefullt i synnerhet när kommunen också redovisar den högsta personaltätheten. Detta kan förklaras genom undervisningsgruppernas storlek, vilket är genomgående låg i kommunen. Kvalitet Som tidigare beskrivit redovisar Skolverket resultatmåtten för grundskolan under hösten. Måttet andelen grundskoleelever som är gymnasiebehöriga är uppdaterad för 7 och redovisas nedan: För att vara behörig till gymnasiet krävs betyget Godkänt i ämnena svenska, engelska och matematik. Tabellen nedan visar hur stor del av eleverna som har gymnasiebehörighet.

17 Samtliga i kommungruppen ligger över riksgenomsnittet och redovisar därför goda resultat. Samtliga kommuner redovisar också ett bättre resultat och bryter därför den vikanden trenden som har redovisats de senare åren. andel av elever med gymnasiebehörighet har ökat betydligt sen från 6 och ligger högst bland kommunerna i norra Bohuslän. s kommun redovisar den lägsta behörigheten med 89,7 procent. Riksgenomsnittet var på 89, procent för 7. Andel gymnasiebehöriga 98% 96% 9% 9% 9% 88% 86% 8% 8% 8% Riket 6 7 s kommun ökning förklaras delvis av att den sommarskola som genomfördes 7 möjliggjorde för fler elever att nå godkänt betyg i basämnena. kommuns resultat är glädjande då det är det högsta resultatet sedan 999. Enkät år 7-9 Under arbetets gång inom benchmarkingsamarbetet har framkommit en önskan att tränga djupare i jämförelsen av våra organisationer och få fram mer bakomliggande orsaker till att våra resultat ser ut som de gör. Därför beslutades att hösten 6 genomföra en enkät med frågeställningar kring trygghet, trivsel, arbetsro, arbetsmiljö och liknande områden. Under v, 7, genomfördes därför åter en enkät i årskurs 7 9 inom ramen för benchmarkingarbetet. Detta är andra året som samma enkät användes. Den har byggt på påståenden som de svarande kunnat ta ställning till från Instämmer inte alls () till Instämmer helt (). är således lägsta möjliga medelvärde medan är det högsta. Elever i årskurs 9 - Jag trivs i skolan,,,,,,,9,8,7,6 Eftersom enkäten genomförs i årskurs 9 är det inte samma elevgrupp som följs. Det är därför vanskligt att genomföra resultaten, men man kan se några smärre förändringar mellan åren. Arbetsron bedöms med ett högre värde i och Orust medan den får ett lägre i Färgelanda. I, och Orust bedömer eleverna att de vet vad som krävs av dem med ett högre värde under 7 än under 6. I kommun redovisas detta med ett lägre värde. I, Orust och bedömer årets årskurs 9 att de kan vara med och påverka sitt arbete i högre grad än vad tidigare årskurs 9 gjorde. Det resultat som tydligast kan läsas ut ur enkätresultatet som helhet är att elevernas upplevelse av sin skolgång är mycket lika i de olika kommunerna. Upplevelsen av trygghet i skolan ligger med relativt små avvikelser mitt emellan att till stor del eller helt hålla med om enkätens påstående. Eleverna i vet i stor utsträckning vad som krävs för att uppnå ett visst betyg och visar också att de trivs i skolan. Presentationsdokumentation Samtliga rapporter och presentationsbilder som har tagits fram av de olika arbetsgrupperna presenteras fortlöpande under en gemensam webbsida. sök sedan barnomsorg och skola och därefter nyckeltal/fronter. Webbsidan kommer att uppdateras så fort nya dokument har tagits fram. I ovanstående webbsida finns samtliga framtagna presentationer som innehåller samtliga nyckeltal framtagna av arbetsgruppen kompletterat med ytterligare nyckeltal såsom kostnad per lärartjänst, kostnader för elevassistenter, lärartäthet inom år 7-9 med mera. Det fortsatta arbetet Arbetet i samtliga pågående arbetsgrupper kommer att fortsätta samt utvecklas successivt. Fokus kommer att vara på att förklara varför en kommun redovisar låga kostnader med höga kvalitetsmått. Vad görs inom denna kommun och vad kan övriga kommuner lära sig av kommunens organisation, resursanvändning och sätt att nyttja de resurser som organisation har fått tilldelade. Ekonomigruppen har målsättningen att under 8 arbeta fram ett förslag till gemensamt resursfördelningssystem inom grundskolan. Redovisningen skiljer sig något mellan kommunerna då några kommuner väljer att redovisa delverksamheterna under verksamhetskoden medan övriga kommuner redovisar detta genom olika typer av aktivitetskoder. Ekonomigruppen kommer därför att ta fram ett förslag till gemensamma riktlinjer och har för avsikt att genomföra denna likformighet i redovisningen från och med januari 9. Oktoberdagarna kommer även fortsättningsvis att vara centrala dagar för avstämning och diskussion mellan kommunerna. 6

18 Omsorgsverksamhet Bakgrund Vi är fem kommuner i norra Bohuslän,,, och som sedan flera år tillbaka årligen gör jämförelser av nyckeltal. Från och med år ingår även Orust kommun och från och med år 7 också Tjörns kommun. Jämförelser syftar till att stimulera till utveckling och förbättring. Genom att jämföra kommuner med varandra kan man upptäcka möjligheter att använda resurser på ett mera effektivt sätt. Det ger ökade kunskaper om samband och kostnadsstrukturer. Dessutom ger samarbetet ett lärande av varandra. Tanken är att genom jämförelser lära oss att analysera de faktorer som kan orsaka skillnader. Det har visat sig att ingen enskild faktor förklarar kostnadsnivån. Målsättningen är alltså att forma ett verktyg som kan användas för att göra jämförelser och analyser. Det är viktigt att man hittar en metod som inte är alltför komplicerad. Den måste vara överskådlig och lätt att förstå. Jämförelser bör ske både över tid i den egna kommunen och mellan kommuner. Tanken är att jämförelser skall integreras som ett utvecklingsverktyg för verksamheten. Det är när man upprepar en uppföljning som frågor dyker upp och en process startar. Det är viktigt att man använder sig av enhetliga definitioner. Det är först när studien genomförs under ett antal år som man får ett bra underlag för att diskutera den framtida inriktningen av verksamheten. Genom upprepning av jämförelsen är det möjligt att utvärdera hur vidtagna förändringar av verksamheten slår igenom. I denna sammanställning finns siffermaterial som arbetats fram av ekonomer i respektive kommun. Det fortsatta arbetet inriktas nu på att kombinera detta material med ett analysmaterial från omsorgsförvaltningarnas olika verksamheter. Analysmaterialet inriktas på att ge förklaringar till skillnader mellan kommunerna med koppling till kvalitetsaspekter. Arbetet under 7 Under 7 har inriktningen främst legat på äldreomsorgen. Dels har man tittat på personalkostnaden inom äldreomsorgen och ställt den i relation till antalet personer som nyttjar hemtjänst, hemsjukvård, korttidsboende och/eller särskilt boende. Dels har man deltagit i ett jämförelseprojekt som Sveriges kommuner och landsting startat. Nätverket Bohuslän, som det kallas, har i sin första rapport haft uppdraget från sin styrgrupp att jämföra särskilt boende mellan kommunerna ur ett medborgarperspektiv. Framtida arbetet Jämförelseprojektet fortgår även under 8. Då inriktas arbetet på hemtjänsten. Rapporten väntas vara klar i oktober 8. Även uppföljning av rapporten för särskilt boende ska göras under året; försöka komma med förslag till förbättringar och åtgärda det som kommunerna har haft dåligt resultat inom. I mars 8 ska en ny rapport göras för särskilt boende för att se om kommunerna har kunnat förbättra sina resultat. Invånarjämförelse 7 Invånare Orust Vgr Riket -W år W år w w w w % av inv antalet 7,% 6,% 8,% 6,% 7,%,9%,%,% 8-w % av inv antalet,7%,%,%,%,%,%,7%,7% Kommentar Andelen invånare som är 8 år eller äldre är högre än riksgenomsnittet för alla kommunerna. har högst andel som är 8 år eller äldre. Kommunerna har -6 procent större andel invånare i denna åldersgrupp än Västra Götaland (Vgr) och riket totalt. Förhållandet är samma för åldersgruppen 8 år eller äldre. I de flesta av nyckeltalen används invånarantalet för att kunna göra en jämförelse mellan kommunerna. 7