Energikartläggning. Västmanlands län Data till och med år 2004
|
|
- Linnéa Ek
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Energikartläggning Västmanlands län Data till och med år 2004 El Driftel lokaler Vatten Vattenkraft Värme Värmepump i värmeverk Kol, koks Kraftvärmeverk Fjärrvärme Uppvärmning lokaler, Övrigt Torv Avfall Träbränsle Fristående värmeverk Industri Avlutar Gasol Oljeprodukter Transport Rapport nr 2006:7
2 Energikartläggning Västmanlands län 1. Inledning 1.1 Läsanvisning Syftet med energikartläggningen är att öka kunskapen om länets energianvändning. Rapporten är tänkt att tjäna som ett planerings- och kunskapsunderlag men också inspirationskälla för att gå vidare i arbetet mot ett hållbart Västmanland. Genom energieffektivisering och minskad energianvändning och genom att använda mer miljövänlig energi kan vi både spara pengar och minska belastningen på miljön, inte minst påverkan på vårt klimat. Formen för denna energikartläggning av länet har till stora delar inspirerats av Örebro läns arbete Energi i Örebro län. Vi har dock valt att enbart presentera energiläget med viss fördjupning inom industribranschen. Mycket av det som presenteras avseende energieffektivisering i Örebro läns rapport är allmängiltigt och kan därför överföras även på Västmanlands län. Statistikunderlaget är i huvudsak hämtat från de kommunala energibalanserna på SCB: s hemsida, Den databas som finns tillgänglig på SCB:s hemsida är en stor källa till information på energiområdet. Vi har här valt att redovisa några infallsvinklar som vi tyckt varit särskilt intressanta. Statistik avseende uppdelning av industrin på branschnivå liksom förädlingsvärdet har beställts särskilt av SCB. Kostnaden för detta har Västmanlands Läns Luftvårdsförbund och Länsstyrelsen stått för. Den vidare bearbetningen har gjorts av Mark Marissink, Måns Enander och Katarina Hogfeldt vid Länsstyrelsens miljöenhet. Det dataunderlag som ligger till grund för SCB:s statistik har vissa brister. Så långt möjligt har vi försökt korrigera fel då vi upptäckt dem men vissa brister kvarstår. En viss försiktighet bör därför tillämpas av läsaren i synnerhet när det gäller tidstrender, då data kan vara hämtade från olika källor olika år. Osäkerheten ökar också vid högre upplösning, t ex är uppgifterna på kommunnivå mer osäkra än uppgifterna på läns- och riksnivå Bakgrundsfakata Vårt samhälle är starkt beroende av energi. Vi använder energi för uppvärmning, belysning, transporter och produktion av varor och tjänster. Energi mäts i wattimmar (Wh). När man mäter större energimängder används tillägg av prefix (tabell 1). En 40-watts glödlampa som lyser 25 timmar förbrukar 1 kilowattimme (1 kwh). Den internationella standardenheten är joule (J); 1 kwh=3,6 MJ. Tabell 1. Prefix som används för energienheter. Prefix Faktor k Kilo 10 3 tusen M Mega 10 6 miljon G Giga 10 9 miljard T Tera biljon Den totala energianvändningen i Sverige uppgick 2003 till 624 TWh. Den slutliga energianvändningen, efter att ha räknat bort omvandlings- och distributionsförluster, uppgick 2003 till 406 TWh. (Källa Energimyndigheten). 2 (29)
3 Det finns en direkt koppling mellan vår energiförbrukning och miljöpåverkan. Nästan alla sätt vi producerar och tillverkar energi på skadar miljön. Förbränningen av olja och andra fossila bränslen bidrar till många olika miljöproblem. En av de allvarligaste är förstärkningen av växthuseffekten genom utsläpp av växthusgaser som t ex koldioxid. Genom att minska den totala energiförbrukningen men också genom att växla mellan energislagen (t ex från uppvärmning med direktel till fjärrvärme) och genom att ställa om till mer miljövänlig energiproduktion (icke fossila bränslen som t ex träbränslen, sol-, vind- och vattenkraft) minskar vi också klimatpåverkan. Utsläpp av koldioxid från icke fossila bränslen bidrar inte till klimatpåverkan eftersom dessa bränslen anses vara förnyelsebara. När trädet växer tar det upp lika mycket koldioxid som den som frigörs när trädet förbränns och därmed ger det inte ett nettotillskott av koldioxid på samma sätt som förbränning av olja och kol. Energieffektivisering är ett annat sätt att minska energiförbrukningen och också spara pengar. Utvecklingen av nya tekniska lösningar, t ex styr- och reglerteknik, är viktig i detta sammanhang. Potentialen för energieffektivisering bedöms allmänt som stor inom flera sektorer. Enligt delegationen för energiförsörjning i Sydsverige kan ett genomsnittligt företag effektivisera energianvändningen med 40 % (exkl. elintensiv industri). Energiåtgången i bebyggelse som svarar för 40 % av Sveriges energianvändning kan på sikt halveras hävdas i Miljövårdsberedningens promemoria Strategi för energieffektivitet i bebyggelsen (MVB 2004:2). Men om effektiviseringen innebär att vi istället skaffar oss fler bilar, kör längre sträckor, skaffar fler hushållsmaskiner o s v kvarstår problemet. Ett bra exempel på detta är senare års utvecklingen av mer bränslesnåla motorer som delvis äts upp av att vi köper mer motorstarka bilar som stadsjeepar och liknande. Det är viktigt att skilja på energitillförsel och energianvändning. Energianvändning (slutanvändning) är den mängd energi som blir till nytta i samhället i form av t.ex. ljus, värme, övrig el som används i hushållen, tjänstesektorn, industrin, jord- och skogsbruk; transporter och industriella processer. Denna redovisas ofta uppdelad på tre sektorer (industri, transporter, samt och service). Energitillförseln inkluderar även omvandlings- och distributionsförluster, bunkring för utrikes sjöfart m.m. Att bruttotillförsel och energianvändning kan skilja sig åt inte bara när det gäller kvantitet utan också när det gäller utvecklingstrender framgår tydligt i diagram 1 och 2, som visar långtidstrenden för hela riket. 3 (29)
4 Diagram 1. Bruttoenergitillförsel till Sverige år (Källa SCB). Diagram 2. Sveriges energianvändning per sektor år (Källa SCB). Att trenderna skiljer sig (ökad bruttotillförsel vid någorlunda jämn slutanvändning) beror till stor del på att förlusterna är olika vid olika former av elproduktion. I vattenverk är tillförseln per definition lika med producerad elmängd i turbinerna, medan man för kärnkraft oftast redovisar tillförseln som allt insatt bränsle (elproduktionen motsvarar ca 1/3 av detta). Mer information om olika redovisningssätt finns hos Energimyndigheten ( 2. Energiläget i Västmanland 2.1 Energianvändningen Västmanlands län har en något lägre genomsnittlig energiförbrukning än riket totalt (diagram 3). 4 (29)
5 Länet Riket Diagram3. Energianvändningen totalt (MWh) per invånare i länet och riket år (Källa SCB). Genom att dela upp energianvändningen på olika sektorer kan man få viss förklaring till skillnaderna. Industrisektorns andel av den totala energianvändningen i Västmanlands län är något lägre än i riket som helhet (diagram 4). Detta är en följd av den strukturomvandling länet har genomgått med följd att de gamla energikrävande bruken och gruvorna inte längre finns kvar. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 9.6 Slutanv. Hushåll 9.5 Slutanv. Övriga tjänster 9.4 Slutanv. Transporter 9.3 Slutanv. Offentlig verksamhet 9.2 Slutanv. Industri, byggverks. 9.1 Slutanv. Jordbruk,skogsbruk,fiske 30% 20% 10% 0% Länet Riket Diagram 4. Slutlig användning av energi för år 2003 för länet och riket 5 (29)
6 fördelat på olika användarkategorier. (Källa SCB). Kommunerna Skinnskatteberg, Surahammar, Norberg, Fagersta och Köping har en högre energianvändning per invånare än genomsnittet för länet (diagram 5) Skinnskatteberg 1907 Surahammar 1917 Heby 1960 Kungsör 1961 Hallstahammar 1962 Norberg 1980 Västerås 1981 Sala 1982 Fagersta 1983 Köping 1984 Arboga Diagram 5. Energianvändning i kwh per invånare och kommun 2003 ( medelvärdet för länet redovisas som en linje). (Källa SCB). Utsläppen av fossil koldioxid per person (diagram 6) följer inte exakt samma mönster som den totala energianvändningen. Att fler av kommunerna trots sin höga energianvändning inte har större koldioxidutsläpp kan delvis förklaras av den ökade användningen av biobränsle i de kommunala värmeverken. Noteras kan att Köping avviker med särskilt höga koldioxidutsläpp. Detta kan förklaras med Nordkalks verksamhet i kommunen. Nordkalk använder i huvudsak kol som bränsle till sin kalkugn. 6 (29)
7 Skinnskatteberg Surahammar Heby Kungsör Hallstahammar Norberg Västerås Sala Fagersta Köping Arboga Diagram 6. Utsläpp av fossil koldioxid i kg per invånare och kommun 2002 till följd av energianvändningen. (Källa Fakta Västmanland). För länet som helhet har koldioxidutsläppen per invånare minskat från kg/inv.1990 till kg/inv Viktigt att notera är att dessa siffror inte inkluderar flygtransporter och inga utsläpp från industriprocesser eller elproduktion. För transporter avser energianvändningen endast försålda mängder diesel och bensin i länet och inte den förbrukade mängden. Koldioxid är dessutom bara en av flera klimatpåverkande gaser varför dessa siffror inte kan jämföras direkt emot miljökvalitetsmålet för minskad klimatpåverkan. År 2002 var den tillförda energimängden till Västmanlands län GWh, en liten minskning jämfört med de GWh som tillfördes länet år Under samma period hade slutanvändningen i länet dock ökat från GWh (år 2000) till GWh (år 2002). 2.2 Energiflöden Omvandling av energi från en form till en annan, t ex träbränsle till fjärrvärme, i länets och kommunernas energisystem kan visas översiktligt i s.k. Sankeydiagram (flödesscheman). Diagrammen läses från vänster (tillförd energi uppdelad i olika bränslen, el och värme) till höger (slutanvändning av el, värme, samt bränslen för uppvärmning, industri och transporter). Sankeydiagrammen visar främst relativa mängder; dvs inom varje diagram korrelerar bredden på linjerna med energimängden. De ger alltså proportioner mellan energislag och visar flöden. Detta är av intresse t ex vid ömställning av energisystemet till förnyelsebara bränslen. Ett annat exempel är att de visar på förhållandet mellan kraftvärmeverk och värmeverk. I möjligaste mån eftersträvas ju en kombinerad värme- och elproduktion. Denna typ av diagram skall alltså inte användas för att visa på totalmängder. De sankeydiagram som presenteras här (diagram 8 9 och bilaga 1) redovisar el- och fjärrvärmeförluster i näten, men inte förluster och förbrukning i energisektorn eller hos slutkonsumenterna. 7 (29)
8 El för uppvärmning avser enbart eluppvärmda småhus; annan eluppvärmning ingår i kategorin driftel och lokaler, enligt SCB:s statistik. Värt att notera är även det som saknas i dessa diagram för Västmanland; sol, vind, vatten, vätgas och andra förnyelsebara energikällor. Den högra delen av digrammet ger ett underlag för att diskutera om de olika energislagen går till lämpligaste användningsområde. Till exempel är det oftast ineffektivt att använda el för uppvärmning. I bilaga 1 redovisas sankeydiagram för var och en av Västmanlands kommuner, år El Driftel lokaler Vatten Vattenkraft Värme Värmepump i värmeverk Kol, koks Kraftvärmeverk Fjärrvärme Uppvärmning lokaler, Övrigt Torv Avfall Träbränsle Fristående värmeverk Industri Avlutar Gasol Oljeprodukter Transport Diagram 8. Energiläget i Västmanlands län Tillförd energi GWh, slutanvändning 9288 GWh. 8 (29)
9 Förluster El Driftel lokaler Vatten Vattenkraft Värme Värmepump i värmeverk Kol, koks Kraftvärmeverk Fjärrvärme Uppvärmning lokaler, Övrigt Torv Avfall Träbränsle Fristående värmeverk Industri Avlutar Gasol Oljeprodukter Transport Diagram 9. Energiläget i Västmanlands län Tillförd energi GWh, slutanvändning 9497 GWh. 9 (29)
10 4. Industrin SCB har på uppdrag av Luftvårdsförbundet och Länsstyrelsen gjort en uppdelning på branscher. Uppdelningen är grov och inte tillräcklig. Men i kombination med lokalkännedom är den av stort värde för att kunna se mönster i energiförbrukningen och för att prioritera mellan och rikta aktiviteter. Uppdelningen är gjord i elva grupper enligt företagens SNIkoder: 1. SNI 1-5 (jordbruk / skogsbruk / fiske) 2. SNI (torvutvinning / grustäkt / gruvor) 3. SNI (livsmedelsframställning) 4. SNI (textilframställning / konfektion) 5. SNI (trä- och massaindustri / pappersindustri /tryckeri /grafisk industri) 6. SNI (repro / kemisk industri / plasttillverkning / gödselframställning / gummi) 7. SNI (glasindustri / keramisk industri / tegel, kalk, gips, betong / stenvaror / stålindustri) 8. SNI (gjuteri / metall / verktygstillverkning / maskintillverkning) 9. SNI (elmaskiner och apparater / instrument) 10. SNI (fordonsindustri) 11. SNI (möbelindustri / skrot /återvinning) Detta är stora sammanslagna grupper och det är viktigt att ta i beaktande hur sammansättningen inom dessa grupper ser ut liksom det är viktigt att vid en jämförelse mot data för riket ta i beaktande förhållandena inom respektive bransch och företag. Som exempel kan nämnas att gruppen SNI innefattar gruvor (gruvdrift är mycket energiintensivt); något som numer knappt finns kvar i Västmanland. Med hjälp av god lokalkännedom och data för energiförbrukning per bransch i respektive kommun kan emellertid detta underlag vara till stöd för diskussioner och prioritering av åtgärder. Av diagram 10 framgår att de grupper som redovisas i denna undersökning skiljer sig åt markant när det gäller total energiförbrukning. Den i särklass största energiförbrukaren är gruppen SNI Utifrån detta kan lämpligen detaljstudier genomföras. Med stöd i god regional kännedom kan ytterligare uppdelning av vald branschgrupp åstadkommas. Till exempel är antalet arbetsställen inom gruppen SNI för hela länet 89 (antalet företag okänt men mindre). De flesta av dessa, och i hög grad de stora anläggningarna, är väl kända av de lokala och regionala miljömyndigheterna. Viss information om företags energiförbrukning kan erhållas i EMIR, Länsstyrelsens emissionsregister över tillståndspliktiga företag. Det är en ambition att EMIR i framtiden skall innehålla mer information på detta område. Genom att ringa in de branscher eller kanske till och med de företag som är mest väsentliga ur den aspekt (total energianvändning, elanvändning, användning av tunga eldningsoljor etc.) man vill hantera kan frågeställningarna och förslagen till lösningar preciseras med större precision. På så sätt kan man fånga upp målgruppen bättre än vid ett allmänt konstaterande om länets energianvändning och generell information om energibesparing. 10 (29)
11 Diagram 10. Branschernas energianvändning i MWh/år (2000). Den energi som förbrukas i dessa branscher fördelar sig på bränsleslag enligt nedan (diagram 11). Observera att staplarna i diagrammet är hundraprocentsstaplar; diagrammet skall alltså läsas tillsammans med diagram 10 där branschernas totalförbrukning redovisas. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% El-energi Fjärrvärme Övrigt Avfall Avlutar Träbränsle Torv Gasol Eldningsolja>1 Eldningsolja 1 Diesel Koks Stenkol Diagram 11. Branschernas energianvändning uppdelad på energislag (2000). Diagram 11 ger bland annat en uppfattning om i vilka branscher elenergi utgör en stor andel av den totala energianvändningen. På samma sätt kan en mängd olika detaljstudier göras 11 (29)
12 utifrån de data som materialet i kartläggningen innehåller. Det går till exempel att ringa in i vilka sektorer de tunga eldningsoljorna används i länet. Dessa uppgifter går även att erhålla på kommunal nivå. I några fall kan problem med sekretess i statistiken uppstå. Om antalet företag i en grupp är för litet (tre eller färre) så slås nämligen grupperna ihop eller tas bort. En jämförelse mellan kommunerna i länet ger dock en rad intressanta skillnader vid handen. Koppling till ekonomiska data Sysselsättningen inom branscherna fördelar sig enligt tabell 2. Tabell 2. Förvärvsarbetande 16+ år med arbetsplats i Västmanlands län (dagbef.) år 2000 Bransch (SNI) Ant. sysselsatta Kommentar Ant. arb. ställen Varav inom jordbruk 342* Varav inom 22 (förlag, grafisk-, repr. indu.) Varav inom 27 (stål- och metallverk) *antal företag år 2002 Inom de nationella miljöräkenskaperna som tas fram av SCB används en rad indikatorer. En av dessa är branschvis utsläpp av koldioxid per förädlingsvärde, men även utsläpp av koldioxid i förhållande till BNP. Enligt Naturvårdsverket har utsläppen av klimatpåverkande gaser sammantaget avlänkats från tillväxten. Generellt kan konstateras att verkningsgraden i ekonomin ökar så att vi får ut mer tillväxt per enhet koldioxid som släpps ut. Men trots detta minskar inte utsläppen av koldioxid i Sverige så som vi önskar. Inom vissa sektorer, t ex transportsektorn, sker till och med en ökning av utsläppen. Statistiska centralbyrån använder även andra indikatorer för att följa samband mellan ekonomi och miljö. Några exempel: Energiutnyttjande i förhållande till BNP Materialanvändning Miljöskyddskostnader per näringsgren Miljösubventioner Mängd uppkommet avfall per näringsgren Industrins vattenanvändning Som ett försök på regional nivå har data för förädlingsvärden med samma branschindelning som den övriga energikartläggningen kombinerats med data om energianvändning. Detta skall ses som ett sätt att visa på samband som inte brukar uppmärksammas på regional nivå. De värden som tagits fram räcker inte för att dra några långtgående slutsatser. Men hur sambandet mellan miljöpåverkan (som följer av energianvändning, se vidare ovan) och ekonomisk utveckling ser ut är avgörande för hur vi skall kunna lyckas förena ambitionerna om minskad miljöpåverkan med en tillfredställande ekonomisk utveckling. Att sambanden finns är ofta lätt att inse. Det är däremot många gånger komplicerat att klargöra exakt hur de 12 (29)
13 ser ut. För att kunna arbeta operativt med denna typ av indikatorer krävs en högre grad av upplösning och en mer problematiserad bild av den regionala ekonomin än vad dessa data ger vid handen. Icke desto mindre är denna information i kombination med god regionalkännedom av nytta. Motsvarande data finns på nationell nivå och en jämförelse är en bra utgångspunkt till att diskutera varför det förhåller sig så och i de fall där länet är sämre en diskussion om möjliga förbättringar. Tabell 3. Förädlingsvärde* och energiförbrukning branschvis i Västmanlands län år 2000 SNI Förädlingsvärde (kr) Total energi (MWh) kwh/kr Energikostnad (kr) , , , , , , , , , , , *Förädlingsvärde (FV) Förädlingsvärdet brukar uttryckas som företagens bidrag till BNP. I företagsstatistiken definieras FV som produktionsvärdet minus kostnader för köpta varor och tjänster, dock ej löner och sociala avgifter eller inköpskostnader för varor som säljs utan vidare bearbetning. Utvecklingen i länet har gått mot ett höjt innehåll av kunskap i de varor och tjänster som produceras. Länet har genomgått strukturomvandlingar och t ex finns här numer knappt några gruvor kvar. Observera att man utifrån detta inte kan dra slutsatsen att Västmanlands globala miljöpåverkan har minskat. Vi deltar i en annan ände av produktionsledet; råvaruutvinningen har flyttat. För att få en uppfattning om hur det förhåller sig med vår globala miljöpåverkan måste en analys av materialflöden och livscykler göras. Detta brukar ibland uttryckas som ekologiskt fotavtryck. I tabellerna 4 och 5 kan utvecklingen över åren för de olika branschgrupperna följas. Tabellerna visar att för dessa branscher har effektiviteten med avseende på förädlingsvärde per insatt kwh ökat väsentligt. I tabell 5 anges förädlingsvärde i löpande priser. Omräknat i fasta priser med Konsumentprisindex, KPI, som omräkningsfaktor motsvarar kr för år kr i 1990 års priser. KPI har gått upp med drygt 25 % mellan 1990 och (Producentprisindex, PPI, har under samma period gått upp drygt 22 %.) Detta visar att energieffektiviteten i denna dela av ekonomin faktiskt ökat. Tabell 4. Total energianvändning inom SNI 1-37, Västmanlands län (MWh) (29)
14 Tabell 5. Total energianvändning och totalt förädlingsvärde inom SNI 10-37, Västmanlands län År Förädlingsvärde (kr, löpande priser) Energianvändning (MWh) kwh/kr , , ,14 5. Hushållens energianvändning Vi har också valt att titta närmare på hushållens energianvändning och särskilt då elanvändningen. Detta är något som berör oss alla oavsett hur vi bor, i villa eller flerbostadshus. Allteftersom elpriserna stiger ökar intresset för att spara energi och också medvetenheten och kunskapen om detta. Förbrukningen av hushållsel i ett normalt villahushåll uppgår till kwh per år och kwh per år för en genomsnittslägenhet. Elförbrukningen om el också används för uppvärmning blir betydligt högre, kwh per år. Någon större förändring över tiden av elanvändningens procentuella andel av den totala energianvändningen kan inte iakttas avseende hushållen. Däremot kan en minskning av oljeanvändningens andel skönjas mot att en viss ökning av träbränslets och fjärrvärmens andel skett, snarare än att elanvändningens andel minskat (diagram 12). 100% 80% 60% 40% 16 El-energi 14 Fjärrvärme 10 Träbränsle 5 Eldningsolja 1 20% 0% Diagram 12. Hushållens energianvändning som procentuell fördelning mellan olika energislag och över tid (Källa SCB). Hushållens totala energianvändning varierar mellan åren, viss variation kan förklaras av skillnader i vintertemperatur mellan åren. I stort ligger dock energianvändningen tämligen konstant. 14 (29)
15 Diagram 13. Den totala energianvändningen för länets hushåll i MWh per år, (Källa SCB). Det är relativt stora skillnader mellan kommunerna när man tittar på hushållens totala elanvändning per invånare (diagram 14). Sala är den enda kommun där hushållen minskat sin elanvändning under den redovisade perioden. Annars är trenden snarare den att hushållens elanvändning ökar i flera av länets mindre kommuner. Västerås avviker med tydligt lägre elanvändning, vilket förklaras av den stora andelen fjärrvärme och därmed mindre el till uppvärmning Skinnskatteberg 1907 Surahammar 1917 Heby 1960 Kungsör 1961 Hallstahammar 1962 Norberg 1980 Västerås 1981 Sala 1982 Fagersta 1983 Köping 1984 Arboga (29)
16 Diagram 14. Hushållens elförbrukning per invånare (kwh) och kommun, (Källa SCB). Hushållens elförbrukning kan brytas ner ytterligare till mängden el som går specifikt till just uppvärmning (direkt och indirekt) av småhus. Förbrukningen av el för uppvärmning av småhus ligger sedan uppgången i mitten av 90-talet på en tämligen konstant nivå ( diagram 15) Arboga 1983 Köping 1982 Fagersta 1981 Sala 1980 Västerås 1962 Norberg 1961 Hallstahammar 1960 Kungsör 1917 Heby 1907 Surahammar 1904 Skinnskatteberg Diagram 15. Elförbrukningen (MWh) för uppvärmning av småhus över tid och fördelat per kommun. (Källa SCB). 6. Övriga användarkategorier För den som är intresserad finns otaliga möjligheter att fördjupa sig i andra användarkategorier än de vi har valt (industrin och hushållen). För att ge en inblick i SCB:s databas för kommunala energibalanser och vilka möjligheter denna ger till vidare bearbetningar, redovisas här den uppdelning på användarkategorier och energislag som finns att tillgå på SCB:s hemsida. Alla uppgifter finns dessutom redovisade på riks-, läns- och kommunal nivå, för åren 1990, 1995, 2000, 2001 och Användarkatagorier: Slutlig användning totalt Slutanv. Jordbruk,skogsbruk,fiske Slutanv. Industri, byggverksamhet Slutanv. Offentlig verksamhet Slutanv. Transporter Slutanv. Övriga tjänster Slutanv. Hushåll Slutanv.Spec Hushåll småhus Slutanv.Spec Hushåll eluppvärmda småhus Slutanv. Spec Hushåll flerbostadshus Slutanv. Spec Hushåll fritidshus 16 (29)
17 Energislag: Stenkol Koks Bensin Diesel Eldningsolja 1 Eldningsolja>1 Gasol Naturgas Torv Träbränsle Avlutar Avfall Övrigt Fjärrvärme Summa bränslen El-energi Total energi För att komma in i databasen gör du så här: Gå in på SCB:s hemsida gå vidare till Statistik efter ämne/energi och vidare till Kommunala energibalanser (KOMENBAL), därefter går du in på Databaser varefter du väljer energibalanser kommunvis, länsvis eller riket. 7. Hur vi går vidare 7.1 Förslag på aktiviteter och positiva exempel Länets energirådgivare m fl Ett samarbete har inletts mellan Länsstyrelsen och länets energirådgivare och Förbundet Agenda 21 i Västmanland för att ordna branschinriktade träffar med energirådgivning och demonstration av goda exempel. Med stöd i denna energikartläggning har ägare och förvaltare av flerbostadshus valts som en första målgrupp. Samarbete med Mälardalens Högskola Ett projekt vid Mälardalens högskola, institutionen för samhällsteknik, har inletts. Bland annat kommer en materialflödesanalys över Västmanland att göras och ett antal energianalyser på företag att genomföras. Denna energikartläggning utgör ett viktigt källmaterial och Länsstyrelsen deltar som rådgivare. Uthållig kommun Under ledning av STEM, Statens energimyndighet, har projektet Uthållig kommun drivits i fem svenska typkommuner. I samarbete med Linköpings universitet har man låtit genomföra energianalyser (enklare, exklusive processer) på ett antal företag. Detta är ett bra exempel på en åtgärd som kan genomföras med stöd i denna energikartläggning. Med stöd i detta material och med exempel från större energikartläggningar som genomförts kan även branschvisa informationsträffar ordnas. Genom att presentera goda exempel och erbjuda teknisk rådgivning till en väl definierad målgrupp används resurserna på ett effektivt sätt. 17 (29)
18 Klimatinvesteringsprogrammet Regeringens klimatinvesteringsprogram syftar till åtgärder som begränsar utsläppen av växthusgaser. Pengarna söks hos Naturvårdsverket. På Naturvårdsverkets hemsida finns information och goda exempel från genomförda åtgärder. En förutsättning för att söka pengar är att man gör en energikartläggning. För det ändamålet är denna rapport och det källmaterial som ligger till grund för den av stort värde. Program för energieffektivisering Den 1 januari 2005 trädde lagen om program för energieffektivisering (PFE) ikraft. Syftet med programmet är att öka effektiviseringen av energianvändningen bland energiintensiva företag. Programmet är frivilligt men genom att ansöka om att delta (senast den 31 mars 2005) kan företagen få skattereduktion retroaktivt från 1 juli 2004, då skatten på processrelaterad el höjdes. PFE sträcker sig över fem år. Under de två första åren ska företagen bland annat införa och certifiera sig enligt ett standardiserat energiledningssystem och därefter genomföra åtgärder som effektiviserar energianvändningen. Energiledning Även om ett företag inte uppfyller kriterierna för att ingå i PFE så kan man införa ett energiledningssystem(els). Ett energiledningssystem hjälper till att effektivisera energianvändningen inom företaget vilket är bra både för miljön och för företagets energikostnader. ELS bidrar till: - att företaget får bättre kontroll och struktur på sin energianvändning - bättre planering, drift- och underhållsrutiner och inköpsrutiner - minskad elförbrukning och lägre energikostnader. 7.2 Källor till information Statistiska centralbyråns hemsida: Energimyndighetens hemsida : Länsstyrelsen i Västmanlands hemsida: här finns bland annat Fakta om Västmanland vilket hänvisas till i diagram (29)
19 Bilaga 1. För att varje diagram ska gå att läsa kan det vara svårt att använda samma skala på olika diagram; därför kan man här inte jämföra mängderna för olika kommuner rakt av. I denna sammanställning har fyra olika skalor använts. Den finaste skalan gäller Arboga, Skinnskatteberg, Heby, Kungsör och Norberg. Nästa skala är tre gånger grövre (en linje av en viss bredd representerar tre gånger så mycket energi) och gäller Köping, Fagersta, Surahammar, Hallstahammar och Sala. I diagrammet för Västerås representerar en linje tio gånger så mycket energi som motsvarande linje i den finaste skalan, och den grövsta skalan (30 gånger grövre än den finaste) gäller diagrammet för hela länet. 19 (29)
20 Förluster El Driftel lokaler Vatten Vattenkraft Fristående värmeverk Fjärrvärme Uppvärmning lokaler, Träbränsle Industri Gasol Oljeprodukter Transport Diagram 10. Energiläget i Arboga kommun Tillförd energi 453 GWh, slutanvändning 435 GWh. 20 (29)
21 Förluster El Driftel lokaler Fjärrvärme Uppvärmning lokaler, Torv Fristående värmeverk Träbränsle Industri Gasol Oljeprodukter Transport Diagram 11. Energiläget i Fagersta kommun Tillförd energi 626 GWh, slutanvändning 603 GWh. 21 (29)
22 Förluster El Driftel lokaler Vatten Vattenkraft Fjärrvärme Uppvärmning lokaler, Övrigt Fristående värmeverk Träbränsle Industri Gasol Oljeprodukter Transport Diagram 12. Energiläget i Hallstahammars kommun Tillförd energi 426 GWh, slutanvändning 403 GWh. 22 (29)
23 Förluster El Driftel lokaler Uppvärmning lokaler, Träbränsle Industri Oljeprodukter Transport Diagram 13. Energiläget i Heby kommun Tillförd energi 483 GWh, slutanvändning 471 GWh. 23 (29)
24 Förluster El Driftel lokaler Vatten Vattenkraft Värme Fjärrvärme Uppvärmning lokaler, Träbränsle Fristående värmeverk Industri Gasol Oljeprodukter Transport Diagram 14. Energiläget i Kungsörs kommun Tillförd energi 248 GWh, slutanvändning 238 GWh. Datafel från SCB? Diagram 15. Energiläget i Köpings kommun Tillförd energi 453 GWh, slutanvändning 435 GWh. 24 (29)
25 Förluster El Driftel lokaler Vatten Vattenkraft Uppvärmning lokaler, Träbränsle Industri Gasol Oljeprodukter Transport Diagram 16. Energiläget i Norbergs kommun Tillförd energi 334 GWh, slutanvändning 328 GWh. 25 (29)
26 Förluster El Driftel lokaler Värme Kraftvärmeverk Fjärrvärme Uppvärmning lokaler, Övrigt Träbränsle Fristående värmeverk Industri Avlutar Gasol Oljeprodukter Transport Diagram 17. Energiläget i Sala kommun Tillförd energi 757 GWh, slutanvändning 743 GWh. 26 (29)
27 Förluster El Driftel lokaler Vatten Vattenkraft Värme Fjärrvärme Uppvärmning lokaler, Fristående värmeverk Träbränsle Industri Oljeprodukter Transport Diagram 18. Energiläget i Skinnskattebergs kommun Tillförd energi 287 GWh, slutanvändning 278 GWh. 27 (29)
28 Förluster El Driftel lokaler Vatten Vattenkraft Fjärrvärme Uppvärmning lokaler, Övrigt Torv Fristående värmeverk Träbränsle Industri Gasol Oljeprodukter Diagram 19. Energiläget i Surahammars kommun Tillförd energi 627 GWh, slutanvändning 581 GWh. Transport 28 (29)
29 Brister i underlaget från SCB gör att sankeydiagram för Västerås ej presenteras Diagram 20. Energiläget i Västerås kommun Tillförd energi GWh, slutanvändning GWh. 29 (29)
Energimål Byggnader och industri. Peter Åslund Energikontoret
Energimål Byggnader och industri Peter Åslund Energikontoret Energimål - 20 % till 2020 7 Handlingsplanen för energieffektivitet 2011, KOM(2011) 109 Mål överblick Klimatvision (övergripande mål) begränsad
Läs merIllustrerade energibalanser för Blekinges kommuner
2016:14 Illustrerade energibalanser för Blekinges kommuner Användning av fossil och förnybar energi inom olika samhällssektorer, år 2013. Länsstyrelsen Blekinge län www.lansstyrelsen.se/blekinge Miljömål
Läs merEnergibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com
Energibalans Skåne län 2010 Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Tel. 0736-434402 Energiläget i Skåne mellan 1990 och 2010. Slutlig energianvändning Per bränslekategori
Läs merEnergiöversikt Arjeplogs kommun
Energiöversikt Arjeplogs kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen
Läs merEnergihushållning. s 83-92 i handboken
Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder
Läs merBasindustrin finns i hela landet
Basindustrin finns i hela landet Viktig på orter med svag arbetsmarknad Efterfrågan på produkterna ökar varje år 375 000 direkt och indirekt sysselsatta 27 procent av varuexporten 1/3 del av industrins
Läs merHenrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013
Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.
Läs merEnergi. Den årliga energistatistiken publiceras i statistiska meddelanden, serie EN 11 och på SCB:s webbplats, www.scb.se.
12 Statens energimyndighet har ansvaret för den officiella statistiken inom energiområdet men har uppdragit åt Statistiska centralbyrån att producera statistiken. Tabellerna i detta kapitel är hämtade
Läs merEnergiläget 2018 En översikt
Energiläget 218 En översikt ENERGILÄGET 218 En samlad bild över energiläget i Sverige Energimyndigheten ansvarar för att ta fram den officiella energistatistiken i Sverige. Vi sammanställer denna statistik
Läs merA 1. Totalt tillförd energi fördelad på olika energibärare
A 1. Totalt tillförd energi fördelad på olika energibärare 197 21 TWh 7 6 5 4 3 2 1 197 1975 198 Kärnkraft Vattenkraft inkl vind Fjärrvärme från värmepumpar Biobränsle Oljeprodukter inkl råolja Naturgas
Läs merFigur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1998, TWh
Energiläget 1999 Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 19, TWh Elimport - Naturgas Spillvärme Kärnkraft, Kärnkraft, energiomvandlingsförluster elexport inkl. stadsgas 9 svensk -11 9 metod
Läs merIndikatornamn/-rubrik
Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan
Läs mer7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015
7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder
Läs merPowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI
PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken
Läs merFigur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1999, TWh
Energiläget 2000 Förluster Kol och koks Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1999, TWh Elimport - elexport -7 Naturgas inkl. stadsgas 9 Spillvärme 9 Råolja och oljeprodukter Kol Biobränslen,
Läs merhur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan
hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan Miljöpåverkan berör oss alla Att minska energianvändning och utsläpp av växthusgaser är ett övergripande samhällsmål
Läs merEnergiöversikt Haparanda kommun
Energiöversikt Haparanda kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen
Läs merFigur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2000, TWh
Energiläget 2001 Förluster Kol och koks Fjärrvärme Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2000, TWh Elimport elexport 5 Råolja och oljeprodukter Naturgas inkl. stadsgas 8 Kol Värmepump
Läs merEnergi. energibalanserna.
Energi Statens energimyndighet har ansvaret för den officiella statistiken inom energiområdet men har uppdragit åt Statistiska centralbyrån att producera statistiken. Tabellerna i detta kapitel är hämtade
Läs merFigur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2001, TWh
Energiläget 22 Förluster Kol och koks Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 21, TWh Elimport - elexport -7 Naturgas inkl. stadsgas Råolja och oljeprodukter 192 9 Kol Värmepump Biobränslen,
Läs merEnergiläget En översikt
Energiläget 219 En översikt ENERGILÄGET 218 En samlad bild över energiläget i Sverige Energimyndigheten ansvarar för att ta fram den offciella energistatistiken i Sverige. Vi sammanställer statistiken
Läs merEnergibalanser för Uppsala län och kommuner år 2013
Energibalanser för Uppsala län och kommuner år 2013 2016-03-29 Jonas Lindros Innehållsförteckning ENERGIBALANSER FÖR UPPSALA LÄN OCH KOMMUNER ÅR 2013... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 3 BAKGRUND... 5 ÖVERGRIPANDE
Läs merBiobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver
Läs merBilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan
Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras
Läs merEnergibalanser för Gotlands län och kommun år 2013
Energibalanser för Gotlands län och kommun år 2013 Chris Hellström 2016-03-29 Chris Hellström, chris.hellstrom@hifab.se, 010-476 66 80 Innehållsförteckning Innehåll Innehållsförteckning... 3 Bakgrund...
Läs merEnergiläget för Södermanland 2016
Energiläget för Södermanland 2016 Rapport 2016:11 Titel: Energiläget för Södermanland 2015 Utgiven av: Länsstyrelsen Södermanland Utgivningsår: 2016 Författare: Emelie Österqvist Foto framsida: Staffan
Läs merEnergiöversikt Arvidsjaurs kommun. F r a m t a g e n
Energiöversikt Arvidsjaurs kommun F r a m t a g e n 2 0 1 8 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna
Läs merBiobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består
Läs merÅrsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se
Årsrapport 215 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Rapport 216-11-14 Linköpings kommun linkoping.se Inledning Linköpings kommun har som mål att kommunen ska vara koldioxidneutral 225. Koldioxidneutralitet
Läs merFossilbränslefri region? Mats Rydehell KanEnergi Sweden AB
Fossilbränslefri region? Mats Rydehell KanEnergi Sweden AB Innehåll Bakgrund Påverkansmöjlighet Regionen - status Regionen - potential Rekommendation Innehåll Bakgrund Påverkansmöjlighet Regionen - status
Läs merEnergiläget för Hylte kommun år Isabel Isaksson - Energirådet Halland Rapport framtagen år 2010
Energiläget för Hylte kommun år 2008 Isabel Isaksson - Energirådet Halland Rapport framtagen år 2010 Sammanfattning År 2008 uppgick den totala energitillförseln i Hylte kommun till 2 480 GWh, vilket är
Läs merEnergiöversikt Överkalix kommun
Energiöversikt Överkalix kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen
Läs merEnergiskaffning och -förbrukning 2012
Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,
Läs merBlankett. Energikartläggning & Energiplan. Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post:
Blankett Energikartläggning & Energiplan Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post: Energikartläggningen är utförd av: Datum: Underskrift av juridiskt ansvarig:
Läs mer2013-04-18 N2013/2075/E. Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet
2013-04-18 N2013/2075/E Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet 1 Innehållsförteckning 1 Förutsättningar för medlemsstaternas årliga
Läs merEnergiskaffning och -förbrukning 2011
Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule
Läs mer1 Sammanfattning...6 2 Syfte...7 3 Metod...8. 3.1 Skillnader i SCB-statistiken jämfört med tidigare år...9. 3.2 Förklaring till sankey-diagrammen...
Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...6 2 Syfte...7 3 Metod...8 3.1 Skillnader i SCB-statistiken jämfört med tidigare år...9 3.2 Förklaring till sankey-diagrammen...9 4 Jämtlands och Västernorrlands
Läs merÅrsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se
Årsrapport 216 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning 217-12-1 Linköpings kommun linkoping.se Trend i korthet: Foto: Stångåstaden Energianvändningen i byggnader minskar Koldioxidutsläppen från
Läs merEnergibalanser för Örebro län och kommuner år 2013
Energibalanser för Örebro län och kommuner år 2013 2016-03-29 Magnus Strand, Sandra Johanne Selander Innehållsförteckning Bakgrund... 5 Övergripande metodbeskrivning... 5 Samråd med Länsstyrelsen... 6
Läs merEnergiflödet i Kalmar läns kommuner 2017
Energiflödet i Kalmar läns kommuner 2017 1(11) Dokumentinformation Titel Sammanställd av Göran Gustavsson Utgivare Energikontor Sydost Utgiven 2017-12-15 2(11) Innehållsförteckning Förord... 3 Något om
Läs merFörnybarenergiproduktion
Förnybarenergiproduktion Presentation av nuläget Energiproduktion och växthusgasutsläpp 1.Statistik 2.Insatser 3.Förväntad utveckling 1. Statistik Energitillförsel El, import Förnybara bränslen Fasta:
Läs merEnergi och koldioxid i Växjö 2012
Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö 212 Inledning Varje år sedan genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.
Läs merSABOs Energiutmaning Skåneinitiativet
Uppföljning av energianvändning och miljöpåverkan SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Per Holm Fakta Skåneinitiativet - anslutna företag per 2012-01-01 Antal anslutna företag 106 Totalt antal lägenheter
Läs merÅtgärdsworkshop Valdemarsvik. Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 2020? Hemläxa och bakgrundsmaterial
Åtgärdsworkshop Valdemarsvik Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 22? Hemläxa och bakgrundsmaterial 1 Detta dokument innehåller de fakta kring Valdemarsviks nuläge, alternativ
Läs merEnergigas en klimatsmart story
Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft
Läs merProjekt BETTI Bättre energiråd till tillverkningsindustrin. Samarbete med Peter Karlsson, Linköpings Universitet och Energikontor Sydost
Projekt BETTI Bättre energiråd till tillverkningsindustrin Projektfinansiering Statens Energimyndighet Länsstyrelsen Örebro län Företag och kommunala energirådgivare Samarbete med Peter Karlsson, Linköpings
Läs merVision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.
Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.
Läs merStatus och Potential för klimatsmart energiförsörjning
Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA
Läs merDepartment of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari
Department of Technology and Built Environment Energiflödesanalys av Ljusdals kommun Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari Examensarbete 30 hp, D-nivå Energisystem 1 Bakgrund Beställare av denna analys
Läs merEnergiläget i siffror 2012 Tillförseln och energianvändning i Sverige Figur i Energiläget 2012: Figur 1 i Energiläget 2012
Energiläget i siffror 2012 Energiläget i siffror är en statistikbilaga till den årlig publikationen Energiläget. Ett antal av de tabeller som finns med i denna bok motsvarar en figur i Energiläget 2012,
Läs merEnergiöversikt Pajala kommun
Energiöversikt Pajala kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen
Läs merEnergiförbrukning 2010
Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket
Läs merEnergianvändning och utsläpp av växthusgaser i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2015 Version 1
Energianvändning och utsläpp av växthusgaser i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2015 Version 1 Verksamhet miljö och bygg 2017 1. Energiförbrukning Energiförbrukningen för Mariestad, Töreboda och Gullspång
Läs merEnergi. s 83-92 i handboken. 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk
s 83-92 i handboken 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk Innehåll Vad är energi? källor Miljöpåverkan Grön el effektivisering råd Hur ser det ut i er verksamhet? Vad är energi? Allt som kan omvandlas till
Läs merRapporteringsformulär Energistatistik
Rapporteringsformulär Energistatistik Del 1 Företagsinformation 1. namn: 2. a. Anläggning: b. Dossiernr: 3. Adress: 4. Kontaktperson energifrågor: 5. Telefonnr: E-post: 6. Rapporteringsår 7. Bruksarea
Läs merKLIMATSTATISTIK OCH UNDERLAG FRÅN VERKSAMHETER
KLIMATSTATISTIK OCH UNDERLAG FRÅN VERKSAMHETER JOHANNES MORFELDT, KLIMATMÅLSENHETEN INFORMATIONSDAG FÖR VERKSAMHETSUTÖVARE 6 NOVEMBER 218 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 218-11-19
Läs merEnergiförsörjningen i Sverige år 2030. En konsekvensanalys av gällande styrmedel
Energiförsörjningen i Sverige år 23 En konsekvensanalys av gällande styrmedel Publikationer utgivna av Energimyndigheten kan beställas eller laddas ner via www.energimyndigheten.se. E-post: energimyndigheten@cm.se
Läs merEnergiskaffning och -förbrukning
Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011, 4:e kvartalet Totalförbrukningen av energi sjönk med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var totalförbrukningen av energi
Läs mer1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson
1.1 STARTSIDA Kenneth Mårtensson GLOBAL ENERGIANVÄNDNING 1.2 DEN LOKALA KRAFTEN? SMÅ I VÄRLDEN STORA I SALA/HEBY SHE S AFFÄRSIDÉ Att vara ett långsiktigt modernt hållbart energi- och datakommunikationsföretag
Läs merRegional statistik om utsläpp till luft per bransch
Regional statistik om utsläpp till luft per bransch Miljöräkenskaper på SCB Nancy Steinbach och Maria Lidén Miljöekonomi och naturresurser RM/MN Frukostseminarium 2016-12-07 Varför regional statistik just
Läs merStatistik över industrins energianvändning 2013
Energi 2014 Statistik över industrins energianvändning 2013 Energianvändningen inom industrin på föregående års nivå år 2013 Enligt Statistikcentralen var energiförbrukningen inom industrin år 2013 på
Läs merKommunal och regional energistatistik 2005 EN0203
RM/ET 2008-01-18 1(10) Kommunal och regional energistatistik 2005 EN0203 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas
Läs merKommunal och regional energistatistik 2007 EN0203
RM/ETL 2009-05-29 1(9) Kommunal och regional energistatistik 2007 EN0203 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas
Läs merEnergisituation idag. Produktion och användning
Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft
Läs merEnergibalanser för Kronobergs län och kommuner år 2013
Energibalanser för Kronobergs län och kommuner år 2013 2016-03-29 Thomas Andersson Innehållsförteckning ENERGIBALANSER FÖR KRONOBERGS LÄN OCH KOMMUNER ÅR 2013 1 Innehållsförteckning 3 Bakgrund 5 Övergripande
Läs merEtt hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå
Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och
Läs merElenergi Till vem, till vad och hur mycket? Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation
Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation Översikt Stora och små strömavbrott Trender inom elanvändning Världen Statistik Sverige Värmebehov Installerad
Läs merFossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling
MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering
Läs merBiodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv
Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv Maria Grahn Fysisk resursteori, Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet (el, värme och transportbränslen) står
Läs merEnergiöversikt Kiruna kommun
Energiöversikt Kiruna kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen
Läs merStatistik över industrins energianvändning 2010
Energi 2011 Statistik över industrins energianvändning 2010 Återhämtningen av industriproduktionen ökade också energiförbrukningen inom industrin år 2010 Enligt Statistikcentralen ökade energiförbrukningen
Läs merStatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.
StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se
Läs merLedord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering
Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet
Läs merEnergibalanser för Hallands län och kommuner år 2013
Energibalanser för Hallands län och kommuner år 2013 2016-03-29 Kaj Wågdahl Innehållsförteckning Energibalanser för Hallands län och kommuner år 2013... 1 Innehållsförteckning... 3 Bakgrund... 4 Övergripande
Läs merBräcke kommun 2008-2012
Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande
Läs merEnergiförbrukning. Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008. Andelen förnybar energi steg till nästan 28 procent
Energi 2009 Energiförbrukning 2008 Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008 År 2008 var totalförbrukningen av energi i Finland 1,42 miljoner terajoule (TJ), vilket var 4,2 procent mindre
Läs merMILJÖVÄRDERING 2018 GUIDE FÖR BERÄKNING AV FJÄRRVÄRMENS MILJÖVÄRDEN
MILJÖVÄRDERING 2018 GUIDE FÖR BERÄKNING AV FJÄRRVÄRMENS MILJÖVÄRDEN Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan och
Läs mermiljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden
miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden 1 Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan
Läs merEnergibalanser för Kalmar län och kommuner år 2013
Energibalanser för Kalmar län och kommuner år 2013 2016-03-29 Jonas Lindros Innehållsförteckning ENERGIBALANSER FÖR KALMAR LÄN OCH KOMMUNER ÅR 2013... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 3 BAKGRUND... 5 ÖVERGRIPANDE
Läs merEnergi- och klimatstrategi för Nässjö kommun
1 (7) Datum 2016-08-05 Diarienummer KS 2016-203 Handläggare Dennis Lundquist Direkttelefon 0380-51 80 38 E-postadress dennis.lundquist@nassjo.se Kommunstyrelsen Energi- och klimatstrategi för Nässjö kommun
Läs merEl- och värmeproduktion 2011
Energi 2012 El- och värmeproduktion 2011 Energiproduktionen och fossila bränslen nedåtgående år 2011 Komplettering 18.10.2012. Tillägg av översikten El- och värmeproduktionen samt bränslen 2011. Den inhemska
Läs merEnergiläget i siffror 2011
Energiläget i siffror 2011 Tillförseln och energianvändning i Sverige Tabell till figur 2: Förnybar elproduktion i elcertifikatsystemet fördelad på vatten-, vind- och biokraft (exklusive torv), 2003 2010,
Läs merKostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag
Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag fördelade per vattendistrikt Producent Producer Förfrågningar Inquiries
Läs merEl- och värmeproduktion 2010
Energi 2011 El- och värmeproduktion 2010 El- och värmeproduktionen ökade år 2010 Den inhemska elproduktionen gick upp med 12 procent, fjärrvärmeproduktionen med 9 procent och produktionen av industrivärme
Läs merStatistik över industrins energianvändning 2012
Energi 2013 Statistik över industrins energianvändning 2012 Energiförbrukningen inom industrin minskade år 2012 Enligt Statistikcentralen minskade energiförbrukningen inom industrin med omkring fem procent
Läs merBegränsad klimatpåverkan. God bebyggd miljö. Klimatförändringen är här Utsläppstrender globalt och regionalt Når vi målen? Vad gör vi i Örebro län?
Begränsad klimatpåverkan God bebyggd miljö -Energi Klimatförändringen är här Utsläppstrender globalt och regionalt Når vi målen? Positiva tecken och problemområden Vad gör vi i Örebro län? Jorden blir
Läs mer2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten
EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av
Läs merHur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning
Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Maria Danestig, Alemayehu Gebremedhin, Stig-Inge Gustafsson, Björn Karlsson, Louise Trygg, Henrik Bohlin, Wiktoria Glad, Robert Hrelja, Jenny Palm IEI
Läs merHur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden?
Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? STF - Kärnkraft 2009 Paul Westin, Energimyndigheten Hypotesen och frågan Elbilar och elhybridbilar, mer järnvägstransporter och en betydande värmepumpsanvändning.
Läs merFigur 1. Energitillförsel och användning i Sverige 2002, TWh. 1
Energiläget 23 Figur 1. Energitillförsel och användning i Sverige 22, TWh. 1 Råolja och oljeprodukter Naturgas, stadsgas Kol och koks Biobränslen, torv m m Värmepump 2 Vattenkraft 3 Kärnkraft 4 Vindkraft
Läs merKlimatpolicy Laxå kommun
Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp
Läs merSol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.
3 Utgåva KÄRN KRAFT Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. Med ångmaskinens hjälp utvecklades industrisamhället
Läs merVÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD
Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.
Läs merBIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB
BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en
Läs merEnergibalanser för Södermanlands län och kommuner år 2013
Energibalanser för Södermanlands län och kommuner år 2013 2016-03-29 Kaj Wågdahl Innehållsförteckning Energibalanser för Södermanlands län och kommuner år 2013... 1 Innehållsförteckning... 3 Bakgrund...
Läs merIndustrins energianvändning 2017
Industrins energianvändning 2017 Instruktioner Logga in på www.scb.se/isen med det användarnamn och lösenord som finns förtryckt på brevet du fått och lämna uppgifterna. Blanketten är utformad för att
Läs merTariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA. Torsås Fjärrvärmenät AB
Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA Torsås Fjärrvärmenät AB 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Torsås Fjärrvärmenät Ort/orter FVD20012 Torsås Prisområdesnamn FVD20013 Kontaktperson
Läs merMILJÖKONTORET LAHOLM Brittmarie Jansson ENERGI- OCH KLIMATRÅDGIVNINGEN Heidi Norrström.
MILJÖKONTORET LAHOLM Brittmarie Jansson ENERGI- OCH KLIMATRÅDGIVNINGEN Heidi Norrström BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN MILJÖMÅL: MINSKA UTSLÄPP AV VÄXTHUSGASER MED 4% TILL 2010 KLIMATSTRATEGI 2005 OCH ENERGISTRATEGI
Läs merVad är energi? Förmåga att utföra arbete.
Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. Vad är arbete i fysikens mening? Arbete är att en kraft flyttar något en viss vägsträcka. Vägen är i kraftens riktning. Arbete = kraft väg Vilken är enheten för
Läs merTransportsektorn - Sveriges framtida utmaning
Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja
Läs mer