NUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "NUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra"

Transkript

1 NUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra Monomererna som bygger upp nukleinsyrorna kallas NUKLEOTIDER. En nukleotid består av tre delar: en kvävebas en sockerenhet en fosfatgrupp I DNA är sockret deoxyribos och i RNA ribos:

2 I respektive nukleinsyra är det nukleotidernas ordning som står för den genetiska informationen som så småningom kan översättas till aminosyrasekvens. Det finns fem olika kvävebaser som delas in i två grupper efter deras struktur: I DNA finns: C T A G I RNA finns: C U A G

3 Sockret och kvävebasen kopplas samman via en N-glykosidbindning en nukleosid bildas: När en fosfatgrupp förestrats till C5 erhålls en nukleotid.

4 Nukleinsyror bildas när nukleotider kopplas samman. Två nukleotider förbinds via fosfatgruppen i en FOSFODIESTER- BINDNING. Det är C3 i ett socker som förbinds med C5 i nästa. En DNA- eller RNA-sekvens skrivs ALLTID 5 3 så att inte missförstånd ska uppstå (precis som proteinsekvensen alltid skrivs N C).

5 DNA är dubbelsträngat medan RNA är enkelsträngat. I DNA-helixen basparar adenin (A) med tymin (T) cytosin (C) med guanin (G) Notera; En DNA-helix består av två antiparallella nukleotidkedjor, den ena löper 5 3 och basparar med en annan kedja som går 3 5.

6 Fosfatgrupperna och sockerenheterna sitter på utsidan och kvävebaserna inåt. En purin basparar alltid med en pyrimidin så helixens diameter blir hela tiden lika stor. Ett AT-baspar hålls samman av två vätebindningar och ett GC-baspar av tre. DNA-strukturen publicerades av Watson & Crick 1953.

7 Dubbelhelixens geometri: Högervriden helix Eftersom en större pyrimidinbas alltid basparar med en mindre purinbas är innerdiametern på helixen hela tiden 11Å (1Å = m) och ytterdiametern 20Å. Ett varv i dubbelhelixen är 34Å och innehåller 10 baspar. På ett varv finns en MAJOR GROOVE och en MINOR GROOVE. I dessa fördjupningar kan proteiner fästa. Utsidan av helixen är negativt laddad (fosfatgrupper) vilket gör att positivt laddade joner (katjoner) som Na + och Mg 2+ associeras till DNA:t in vitro. In vivo är DNA:t i cellkärnan uppvirat på positivt laddade proteiner, s k histoner, vilket ger effektiv tätpackning. Prokaryot DNA är cirkulärt medan eukaryot DNA är linjärt.

8 Olika strukturvarianter av DNA: Bilder Stryer 4.14 och A-DNA - B-DNA - Z-DNA Cellulärt DNA: Vanligen B-DNA A-DNA: Kortare och bredare högervriden helix där basparen inte är vinkelräta mot helixaxeln. Ribosenheten har en annan konformation än i B-DNA. Hybridhelixar DNA-RNA som temporärt bildas har en struktur som påminner om A-DNA. Z-DNA: Vänstervriden helix. Uppkommer vid sekvenser med varannan purin och varannan pyrimidin som CGCGCG. Man har funnit proteiner som känner igen just sådana här sekvenser genom deras speciella struktur.

9 Denaturering av DNA: Eftersom dubbelhelixen bara hålls samman av nonkovalenta bindningar (vätebindningar) räcker det att värma ett DNA-prov för att de två kedjorna ska separera. När DNA-kedjorna separeras säger man att DNA:t denatureras eller smälter. Vilken temperatur som krävs beror på andelen GCbaspar relativt AT-baspar. Om temperaturen sänks återbildas dubbelhelixen spontant. Man kan följa denatureringen spektrofotometriskt vid 260 nm. Denaturerat DNA absorberar mer ljus än den nativa formen eftersom kvävebaserna som svarar för absorptionen exponeras i denaturerat DNA.

10 Även enkelsträngat RNA bildar väldefinierade tredimensionella strukturer som stabiliseras av vätebindningar. Vätebindningarna binder ihop olika delar av en och samma RNA-kedja. Ett vanligt motiv är s k hårnålsloopar:

11 Molekylärbiologins centrala dogma: Replikation: Bassekvensen i DNA står för den genetiska informationen. När en cell ska delas måste DNA:t dupliceras man måste få nytt DNA med exakt samma bassekvens som originalet. Vid proteinsyntes överförs informationen från DNA till aminosyrasekvens i två steg: Transkription: Bassekvensen i DNA översätts till bassekvens i mrna. mrna fungerar sedan som mall för proteinsyntesen. Translation: Bassekvens i mrna översätts till aminosyrasekvens m h a trna. Processen sker på ribosomerna. En sekvens av tre baser utgör den GENETISKA KODEN och specificerar en viss aminosyra.

12 REPLIKATIONEN: Först måste de två DNA-kedjorna separeras och sedan ska två nya kedjor bildas med originalen som mallar: Eftersom det i varje ny DNA-molekyl kommer att finnas en ny och en gammal DNA-kedja säger man att DNA-replikationen är SEMIKONSERVATIV. (DNA) n + dntp (DNA) n+1 + PP i Reaktionen katalyseras av DNA-polymeraser. dntp = datp, dctp, dgtp, dttp

13 Reaktionsmekanism för bildande av en ny fosfodiesterbindning: Hydroxylgruppen på C3 i ett socker gör en nukleofil attack på den innersta fosforatomen i nästa trifosfatnukleotid. Fosfaten är kopplad till C5 i nästa socker, alltså 3,5 - fosfodiesterbindning. Notera; Ny nukleotid binder alltså först till mallkedjan genom basparning och sedan sätts den nya kedjan ihop kovalent. Energikrävande process

14 DNA-polymeraser kräver en primer för att kunna starta syntes av en ny kedja. Primern utgörs av en kort RNA-sekvens och det viktigaste strukturmotivet är en fri 3 -OHgrupp: Finns flera olika DNA-polymeraser men de viktigaste är: DNA-polymeras III: Främst ansvarig för polymerisationen av den nya kedjan. DNA-polymeras I: Kontrollerar att rätt nukleotid satts in. DNA-polymeras I har EXONUKLEAS-aktivitet vilket innebär att om ett fel upptäcks kan polymeraset klippa bort det och sätta in rätt nukleotid istället. Mycket viktigt eftersom fel vid replikationen kan få stora konsekvenser!

15 Problem: DNA-polymeras katalyserar bildande av ny DNA-kedja 5 3 och rör sig längs den gamla kedjan 3 5. Men en av kedjorna i helixen exponeras ju 5 3. Lösning: Den ena kedjan syntetiseras diskontinuerligt i s k Okazakifragment. För varje Okazakifragment krävs en primer och för att sedan koppla ihop fragmenten krävs ytterligare ett enzym, DNA-ligas.

16 Andra proteiner som är viktiga vid replikationen: Topoisomeras och helikas: Öppnar upp dubbelhelixen. Single strand binding proteins : Binder till enkelsträngat DNA som temporärt bildas och skyddar det från nukleaser som annars attackerar enkelsträngat DNA och bryter ner det. Primas: Katalyserar bildandet av RNA-primers som behövs för att DNA-polymeraset ska kunna syntetisera ny kedja. Ligas: Kopplar ihop fragment kovalent.

17 Ibland blir det dock fel vid replikationen: PUNKTMUTATIONER Tre typer: SUBSTITUTION: en kvävebas byts ut mot en annan DELETION: en bas tas bort INSERTION: en bas sätts till De två sista är allvarligast eftersom de förskjuter hela läsramen. Substitution är vanligast och finns i två varianter: *TRANSITION purin purin pyrimidin pyrimidin *TRANSVERSION purin pyrimidin pyrimidin purin Felfrekvens: 1/10 10 nukleotider

18 Exempel punktmutation av typen substitution: En tymin i det friska DNA:t byts ut mot en adenin i det sjuka DNA:t och orsakar att aminosyran Glu byts mot Val i hemoglobin. Den sjuka drabbas av anemi = blodbrist.

19 Kemiska mutagener: Ämnen som liknar de normala baserna och därför kan inkorporeras i deras ställe. Ex. 5-bromouracil. Ämnen som modifierar befintliga baser vilket leder till mutationer vid nästa replikation. Ex. HNO 2. Ämnen som interkalerar, binder in mellan baserna, i DNA-strukturen och kan uppfattas som en bas vid nästa replikation. Ex. etidiumbromid. UV-ljus: UV-ljus kan leda till ihopkoppling av närliggande tyminer. Skydd: Reparationsmaskineri i tre steg: Felet upptäcks och felaktig bas tas bort olika enzymer för olika fel. Ny korrekt bas sätts in av DNApolymeras I. Kedjan kopplas ihop av DNA-ligas.

20 Flera cancersjukdomar orsakas av defekt DNA-reparationsmaskineri: Exempel: I sjukdomen Xeroderma pigmentosum saknas enzymet som tar bort tymindimererna som bildas vid exponering för UV-ljus. Patienterna får hudcancer och dör ofta innan de fyllt 30 år.

21 TRANSKRIPTION OCH TRANSLATION = Översättning av bassekvensen till aminosyrasekvens OBS! I grova drag för prokaryota system - mycket mer komplicerat i eukaryota system! RNA: Tre huvudtyper: trna transfer RNA rrna ribosomalt RNA mrna messenger RNA Alla tre är involverade vid proteinsyntesen: DNA mrna Protein Transkription Translation rrna trna I eukaryoter har man även funnit ytterligare en variant, snrna (small nuclear): Involverade vid splicing.

22 Funktioner hos RNA: rrna: Bygger tillsammans med proteiner upp RIBOSOMER. På ribosomerna sker proteinsyntesen. trna: Transporterar aminosyror från cytosolen till ribosomen. Ser till att rätt aminosyra hamnar på rätt plats i den växande polypeptidkedjan. mrna: Utgör mall för proteinsyntesen. mrna bildas genom avskrivning av DNA-sekvensen.

23 Strukturen hos RNA: trna: Minsta typen av RNA, ca 80 nukleotider. Intramolekylära vätebindningar gör att trna-molekylen blir klöverformad (2D). o Aminosyran som hämtas i cytosolen och transporteras till ribosomen binds till 3 - änden av trna-molekylen. o I antikodon-loopen finns tre kvävebaser som basparar med mrna och svarar för att aminosyrorna kommer i rätt ordning i proteinet. o Innehåller flera ovanliga, modifierade baser.

24 Tredimensionellt viker sig sedan trna så den blir L-formad. I den tredimensionella formen hamnar bindningsstället för aminosyran så långt som möjligt ifrån antikodonet. Olika trna-molekyler binder olika aminosyror aminosyran måste stämma med antikodonet.

25 rrna: Stora molekyler som tillsammans med proteiner bygger upp ribosomer (1/3 av massan är RNA, 2/3 proteiner). Ribosomerna består av en mindre och en större subenhet (30S och 50S). mrna: Bassekvensen i mrna specificerar aminosyrasekvensen i ett protein. mrna bildas när protein ska syntetiseras och bryts sedan snabbt ner för att nukleotiderna ska kunna återanvändas och för att cellen ska kunna kontrollera när ett visst protein syntetiseras. Bassekvensen i mrna erhålls genom transkription (avskrivning) av bassekvensen i DNA.

26 TRANSKRIPTIONEN: Transkriptionen katalyseras av RNApolymeras II, ett enzym som kopplar samman ribosnukleotider i riktning 5 3. E.coli-enzymet består av fyra olika subenheter: α 2 ββ σ. σ-enhetens funktion är att hitta startstället, sedan dissocierar den och α 2 ββ katalyserar själva polymerisationen.

27 Mekanismen liknar DNA-polymerasets mekanism: Syntetiserar ny kedja OH gör nukleofil attack på innersta fosfaten i trifosfatnukleotiden varvid pyrofosfat lämnar. Tar instruktioner från en DNA-mall. Skillnader i funktion mellan DNA- resp. RNA-polymeras: RNA-polymeraset behöver ingen primer. RNA-polymeraset saknar exonukleasaktivitet. Gör inte lika mycket om det blir fel!!!

28 Transkriptionen startar vid s k promoterregioner. Dessa regioner är AT-rika: -35-regionen Pribnow-boxen (TATA-boxen)

29 För att RNA-polymeraset ska hitta rätt startställe krävs ett antal transkriptionsfaktorer; TFIIA, B, D, E, F, H. Bild Stryer 1. TFIID binder till TATA-boxen via en av sina subenheter, TBP ( TATA-box binding protein ). Detta leder till konformationsförändringar. 2. TFIIA och TFIIB binder in till TBP:s yta. 3. Efter att TFIIB bundit byggs komplexet på med TFIIF, E och H och RNA-polymeras II varvid transkriptionen startar. Specifika funktioner: o TFIID hjälper polymeraset att finna promotorn. o TFIIF fungerar som ett helikas.

30 Transkriptionen fortgår till en termineringssignal nås. Terminering: När en viss sekvens skrivits av viks RNA:t till en hårnålsloop som följs av flera U. TRANSKRIPTIONSBUBBLA: DNA-helixen öppnas och stängs med samma hastighet så hela tiden är ca 17 baser oparade. Ihopvikningen baseras på basparning. RNApolymeraset känner av veckningen och aktiviteten avstannar.

31 När det gäller vissa gener krävs dock ytterligare en faktor för att avsluta transkriptionen, ett protein som kallas rho. Rho känner igen ytterligare sekvenser i det nysyntetiserade transkriptet, binder till RNA:t och detta i sin tur leder till att RNA-polymeraset lossnar. Notera; I båda fallen ovan så är det signaler i det nysyntetiserade RNA:t som känns igen och inte signaler i DNA:t!

32 I prokaryoter translateras mrna innan hela genen transkriberats medan det i eukaryoter bildas ett primärt transkript som processas innan färdigt mrna lämnar kärnan för transport till ribosomerna i cytosolen. Bild Stryer SPLICING : De primära transkripten i eukaryoter består av EXONER och INTRONER. o Exoner: Kodande genmaterial o Introner: Icke-kodande genmaterial Processen då introner avlägsnas och exoner sammanfogas kallas splicing. Varför introner? Experimentverkstad för evolution?

33 Mekanism: En intron startar alltid med GU och slutar med AG. De har också alltid en intern förgreningssite med ett A. Bild Stryer Stegvis: Bild Stryer hydroxylgruppen på A i förgreningssitet gör en nukleofil attack på fosforn i fosfodiesterbindningen som förbinder exon 1 och intronen. Bindningen bryts hydroxylgruppen på exon 1 attackerar fosfodiesterbindningen mellan intronen och exon 2 varvid en ny fosfodiesterbindning bildas mellan exon 1 och exon 2. Katalyseras av ett komplex, SPLICEOSOM- EN, som består av proteiner och snrna. OBS! Även RNA kan ha katalyserande roll!

34 Alternativ splicing: Viktigt för ett begränsat genmaterial kan ge upphov till många olika proteiner. Typexempel: Antikroppsproduktion Notera; En stor andel av alla genetiska sjukdomar orsakas av mutationer som påverkar var gener splicas.

35 TRANSLATIONEN: Bassekvensen i mrna överförs till aminosyrasekvens. mrna-sekvensen kan översättas till aminosyrasekvens via den s k GENETISKA KODEN. Varje aminosyra motsvaras av en eller flera bastripletter. De tre baserna kallas med ett ord för ett kodon. 4 baser kan kombineras och ge 4 3 =64 olika tripletter. 61 av dessa kodar för aminosyror medan 3 koder är STOPP-koder: UAG, UGA, UAA. 20 aminosyror 61 koder: Flera aminosyror har flera koder genetiska koden är degenererad.

36 Uppgifter: Ange vad följande kodoner motsvarar för aminosyror: AAG CCU GAG Ange alla koder för: asparagin serin Notera; - De olika koderna för en aminosyra liknar varandra vilket minskar risken för allvarliga effekter av mutationer. - Antalet koder är korrelerat till hur vanlig respektive aminosyra är i proteiner.

37 Varför är genetiska koden degenererad? Om alla aminosyror bara hade en kod: 20 kodon 44 stoppsignaler Risken är mycket hög att ett protein blir inaktivt om translationen avbryts för tidigt. Ett protein med en utbytt aminosyra har oftast viss aktivitet om det inte är någon av de katalytiska aminosyrorna som ersatts. Genetiska koden är nästan universell: Vissa variationer har dock upptäckts i mitokondrie-dna. Mitokondrierna har bakteriellt ursprung men upptogs av en eukaryot värd mycket tidigt i evolutionen.

38 Kodon antikodon: trna interagerar antiparallellt med mrna: Uppgifter: 1. Kodon: GCA Antikodon? 2. Ange antikoden för en trna som bär metionin.

39 Translationen stegvis: 1. Aktivering av aminosyran koppling till trna via aminoacyl-trna-syntetas. Energi krävs. Aminoacyl-tRNA-syntetaser = Enzymer som kopplar aminosyran till rätt trna. Aminosyra + ATP aminoacyl-amp + 2 P i Aminoacyl-AMP + trna aminoacyl-trna + AMP Varje aminoacyl-trna-syntetas är specifikt för en viss aminosyra.

40 Garanti för specificitet; o Aktiva ytan utformad för att passa en viss aminosyra. o Finns ett editeringssite undersöks ytterligare en gång att det är rätt aminosyra som kopplats på. Enzymet måste även välja rätt trna. Vissa känner igen sina trna-partners enbart på deras antikodon medan andra även kräver närvaro av vissa sekvenser nära vinkeln i L-et.

41 2. Initiering av polypeptidsyntesen Syntesriktning N C mrna:t läses 5 3 OBS! Beskrivning av prokaryot system mer komplicerat i eukaryoter! Peptidkedjan börjar alltid med formylmetionin, fmet: Metionin har koden AUG vilket alltså också fungerar som START-kod. Start-AUG märks ut genom att det finns en purinrik sekvens (A+G) i mrna:t, SHINE- DALGARNO-sekvensen, som föregår ett start- AUG och skiljer det från övriga AUG. Sekvensen finns på 5 -sidan, ca 10 nukleotider från start-aug.

42 När fmet bundit till mrna binder komplexet till den mindre ribosomsubenheten som då associeras med den större. För detta krävs energi samt flera initieringsfaktorer. Bild Stryer 1. I vilande läge bildar den lilla ribosomenheten ett komplex med IF1 och IF3. Syftet är att förhindra interaktion med den stora ribosomenheten i frånvaro av mrna. 2. IF2 bildar ett komplex med formylmetioninladdad trna och mrna och binder sedan in till den lilla ribosomenheten varvid IF1 och IF3 lossnar. 3. GTP bunden till IF2 hydrolyseras vilket leder till konformationsförändringar och association med den stora ribosomenheten. IF2 dissocierar. Translationen kan starta.

43 Shine-Dalgarnosekvensen (A+G) basparar med pyrimidinrik (C+U) sekvens i rrna och positionerar på det sättet mrna:t rätt för translationsstart. Start-AUG ska exponeras i P-sitet. Tre bindningssite för trna på ribosomen: A aminoacylsitet P peptidylsitet E exit

44 3. Polypeptidkedjans förlängning Stegvis: Bild Stryer En elongeringsfaktor och GTP (energi) krävs för förlängningsreaktionerna. 1. En trna-molekyl som bär den växande polypeptidkedjan (eller i första varvet formylmetionin) sitter bunden i P-sitet. 2. En ny trna laddad med aminosyra binder in till A-sitet. Nu kollas att kodonet som exponeras i A-sitet stämmer överens med antikodonet på trna:t. 3. Den växande polypeptidkedjan på trna:t som sitter i P-sitet överförs till aminosyran i A-sitet varvid en ny peptidbindning bildas vid det s k peptidyltransferascentret, som är en del av den stora ribosomenheten. 4. Elongeringsfaktorn EF-G med bunden GTP påverkar ribosomen så när GTP hydrolyseras till GDP ändras formen på EF-G vilket leder till en TRANSLOK- ERING.

45 trna:t med den växande polypeptidkedjan flyttas från A-sitet till P-sitet och det fria trna:t flyttas till E-sitet. Samtidigt flyttas mrna:t framåt motsvarande 3 baser så att ett nytt kodon exponeras i A-sitet. 5. Det fria trna:t lämnar E-sitet för att hämta ny aminosyra i cytosolen. Nu kan processen börja om och en ny trna med aminosyra binda in i A-sitet. Detta upprepas till ett STOPPKODON visas i A-sitet. Mekanismen för bildande av en ny polypeptidbindning: Bild Stryer Kvävet i aminogruppen på aminosyran bunden till trna i A-sitet gör en nukleofil attack på karbonylkolet hos aminosyran bunden till trna i P-sitet.

46 4. Terminering: Speciella RELEASE -faktorer känner igen stoppkoderna UAA, UGA och UAG och binder till dem. - Blockerar för ny aminoacyl-trna i A- sitet. - Binder en vattenmolekyl och när syret i vattenmolekylen gör en nukleofil attack på karbonylkolet som fäster polypeptidkedjan till trna så bryts bindningen mellan den C-terminala aminosyran och trna:t. Hela ribosomkomplexet dissocieras och polypeptidkedjan veckas till sin tredimensionella form.

47 Viktiga skillnader vid eukaryot translation: o Eukaryota ribosomer är större; 40S + 60S o Den första aminosyran är metionin, inte formylmetionin. Dock finns speciell trna som binder den första metioninen. o Finns ingen Shine-Dalgarno-sekvens utan det AUG som är närmast mrna:ts 5 - ände fungerar som start. Notera; mrna i prokaryoter kodar för mer än ett protein, i eukaryoter motsvarar en mrnamolekyl = ett protein. o Eukaryoter använder flera initieringsfaktorer. o Termineringen sköts av en release - faktor jämfört med två hos prokaryoter. ANGREPPSPUNKTER FÖR ANTIBIOTIKA!!! -Streptomycin interfererar med inbindning av formylmetionin-laddad trna -Erytromycin binder till stora ribosomenheten och förhindrar translokering Resistensutveckling nya strategier?????

NUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra

NUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra NUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra Monomererna som bygger upp nukleinsyrorna kallas NUKLEOTIDER. En nukleotid består av tre delar: en kvävebas

Läs mer

Transkription och translation = Översättning av bassekvensen till aminosyrasekvens

Transkription och translation = Översättning av bassekvensen till aminosyrasekvens Transkription och translation = Översättning av bassekvensen till aminosyrasekvens OBS! Grova drag för prokaryota system! Mycket mer komplicerat i eukaryota system! RNA: Tre huvudtyper: trna transfer RNA

Läs mer

Molekylärbiologins centrala dogma

Molekylärbiologins centrala dogma Molekylärbiologins centrala dogma m Replikation:Bassekvensen i DNA står för den genetiska informationen. När en cell ska delas måste DNA:tdupliceras man måste få nytt DNA med exakt samma bassekvens som

Läs mer

RNA-syntes och Proteinsyntes

RNA-syntes och Proteinsyntes RNA-syntes och Proteinsyntes Jenny Flygare (jenny.flygare@ki.se) Genexpression - översikt 5 (p) A T G T C A G A G G A A T G A 3 (OH) T A C A G T C T C C T T A C T 3 (OH) 5 (p) VAD TRANSLATERAS DEN HÄR

Läs mer

Molekylärbiologins centrala dogma

Molekylärbiologins centrala dogma Molekylärbiologins centrala dogma m Replikation:Bassekvensen i DNA står för den genetiska informationen. När en cell ska delas måste DNA:tdupliceras man måste få nytt DNA med exakt samma bassekvens som

Läs mer

DNA-molekylen. 1869 upptäcktes DNA - varken protein, kolhydrat eller lipid.

DNA-molekylen. 1869 upptäcktes DNA - varken protein, kolhydrat eller lipid. Genetik Ärftlighetslära - hur går det till när egenskaper går i arv? Molekylär genetik - information i DNA och RNA Klassisk genetik - hur olika egenskaper ärvs Bioteknik - Hur DNA flyttas mellan olika

Läs mer

Molekylärbiologiblocket. Molekylärbiologins centrala dogma

Molekylärbiologiblocket. Molekylärbiologins centrala dogma Molekylärbiologiblocket Molekylärbiologins centrala dogma m Nukleinsyror (struktur och egenskaper) och replikation: DNA o RNA Transkription: mrna Translation: Protein Nukleinsyrornas uppbyggnad Två olika

Läs mer

RNA och den genetiska koden

RNA och den genetiska koden RNA och den genetiska koden Table of Contents Struktur... 1 DNA och RNA... 2 Puriner och Pyrimidiner... 2 Watson-Crick baspar... 2 RNA som molekyl... 2 Primär struktur... 2 Sekundära strukturer... 2 Typer

Läs mer

Kap 26 Nukleinsyror och proteinsyntes. Bilder från McMurry

Kap 26 Nukleinsyror och proteinsyntes. Bilder från McMurry Kap 26 Nukleinsyror och proteinsyntes Bilder från McMurry Namn Efternamn 26 februari 2011 2 Varje DNA molekyl är uppbyggd av många gener induviduella DNA segmant som innehåller instruktioner för syntes

Läs mer

Genetik I. Jessica Abbott

Genetik I. Jessica Abbott Genetik I Jessica Abbott Att kunna/förstå efter föreläsningarna i genetik: DNA och RNA Packning av DNA Replikation Transkription och translation Cellcykeln Mitos och meios Översikt över genetiska verktyg

Läs mer

Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen

Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen DNA RNA Protein Biochemistry, kapitel 1 5 samt kapitel 29 31. Kapitel 2 5 samt 29 31 berörs även i kommande föreläsningar. Transkription och translation Informationsflödet

Läs mer

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. GENETISK INFORMATION 191-210 (sid. 157-177)

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. GENETISK INFORMATION 191-210 (sid. 157-177) BASÅRET KEMI B BIOKEMI GENETISK INFORMATION 191-210 (sid. 157-177) DNA/RNA, Transkription, Translation VAR I CELLEN SKER DETTA? Replikation - kopiering av DNA, sker i cellkärnan Transkription - avläsa

Läs mer

Translationen. Niklas Dahrén

Translationen. Niklas Dahrén Translationen Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Översikt över proteinsyntesen Fördjupning om transla7onen Fler filmer på samma tema: Från gen 7ll protein Den gene7ska koden Transkrip7onen

Läs mer

Tentamen. Kurskod: MC1004. Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 130814 Skrivtid 4h

Tentamen. Kurskod: MC1004. Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 130814 Skrivtid 4h Tentamen Medicin A, Molekylär cellbiologi Kurskod: MC1004 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 130814 Skrivtid 4h Totalpoäng: 86p Poängfördelning Johanna Sundin (fråga 1 8): 18p Ignacio Rangel (fråga

Läs mer

Transkrip1on och transla1on

Transkrip1on och transla1on Transkrip1on och transla1on Den centrala dogmen De.a gäller för alla celler Ø De har DNA som ärhlighetsmaterial Ø DNA:t läses av 1ll mrna och deca i sin tur läses av 1ll protein Transkrip1on = avskrivning

Läs mer

Transkription och translation. DNA RNA Protein. Introduktion till biomedicin 2010-09-13. Jan-Olov Höög 1

Transkription och translation. DNA RNA Protein. Introduktion till biomedicin 2010-09-13. Jan-Olov Höög 1 Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen DNA RNA Protein Biochemistry, kapitel 1 (delvis), kapitel 2 (ingående) samt kapitel 3 (delvis, kommer att behandlas mer) Transkription och translation Informationsflödet

Läs mer

Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen

Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen DNA RNA Protein Biochemistry, kapitel 1 5 samt kapitel 29 31. Kapitel 2 5 samt 29 31 berörs även i kommande föreläsningar. ph, kapitel 1, gås igenom i separata

Läs mer

Transkriptionen. Niklas Dahrén

Transkriptionen. Niklas Dahrén Transkriptionen Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Översikt över proteinsyntesen Transkrip1onen Modifiering (bearbetning) av mrna Fler filmer på samma tema: Från gen 1ll protein Den gene1ska

Läs mer

Genetik. - cellens genetik - individens genetik. Kap 6

Genetik. - cellens genetik - individens genetik. Kap 6 Genetik - cellens genetik - individens genetik Kap 6 Vad bestämmer hur en organism (cell) ser ut och fungerar? Generna (arvsanlagen) och miljön Hur går det till? En gen är en ritning för hur ett protein

Läs mer

Delprov l, fredag 11/11,

Delprov l, fredag 11/11, Delprov l, fredag 11/11, 14.00-17.00 Fråga 1 (5 p). Ringa in ett av alternativen (endast ett): A. Vilket påstående är falskt? l. Aminosyror är byggstenar till proteiner 2. Membraner består av peptidoglykan

Läs mer

Från gen till protein. Niklas Dahrén

Från gen till protein. Niklas Dahrén Från gen till protein Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Vad är skillnaden mellan kromosom, DNA- molekyl, gen och protein? Hur kan vårt DNA avgöra hur vi ser ut och fungerar? Proteinernas

Läs mer

Chapter 5-7. Introduction. Content. Double helix, Watson and Crick + Maria Bolin + fig 5-2

Chapter 5-7. Introduction. Content. Double helix, Watson and Crick + Maria Bolin + fig 5-2 Chapter 5-7 Introduction Double helix, Watson and Crick + Maria Bolin + fig 5-2 On Feb. 28, 1953, Francis Crick walked into the Eagle pub in Cambridge, England, and, as James Watson later recalled, announced

Läs mer

Proteinsyntesen. Anders Liljas Biokemi och strukturbiologi Lunds universitet

Proteinsyntesen. Anders Liljas Biokemi och strukturbiologi Lunds universitet Proteinsyntesen Anders Liljas Biokemi och strukturbiologi Lunds universitet Ett fundament i proteinsyntesen är strukturen av nukleinsyror. F. Crick, J. Watson & Wilkins Nobelpris i medicin 1962 Wikipedia

Läs mer

TENTAMEN I INTRODUKTION TILL BIOMEDICIN FREDAGEN DEN 9 OKTOBER 2009 kl Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr:

TENTAMEN I INTRODUKTION TILL BIOMEDICIN FREDAGEN DEN 9 OKTOBER 2009 kl Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr: Karolinska Institutet Biomedicinprogrammet TENTAMEN I INTRODUKTION TILL BIOMEDICIN FREDAGEN DEN 9 OKTOBER 2009 kl. 13.15-16.45 Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr: Poäng del 1: Poäng del 2: Totalpoäng:

Läs mer

Instuderingsfrågor avsnitten Molekylär genetik och Rekombinant DNA tekniker, MCB

Instuderingsfrågor avsnitten Molekylär genetik och Rekombinant DNA tekniker, MCB Instuderingsfrågor avsnitten Molekylär genetik och Rekombinant DNA tekniker, MCB Molekylärgenetikdelen 1. Vad är DNA? 2. Vad heter byggstenarna i DNA? 3. Vad är RNA? 4. Vad är en bas, nukleosid, nukleotid

Läs mer

Grundläggande molekylära genetiska mekanismer Kap 4,

Grundläggande molekylära genetiska mekanismer Kap 4, Grundläggande molekylära genetiska mekanismer Kap 4, 4.1-4.6. DNA tinnehåller den genetiska informationen. I en prokaryotcell finns DNA ti cytosolen, i en eukaryotcell finns det i. För att DNA t ska kunna

Läs mer

Tentamen i Medicinsk kemi för biomedicinare 2010:

Tentamen i Medicinsk kemi för biomedicinare 2010: Tentamen i Medicinsk kemi för biomedicinare 2010: 1. Beskriv den molekylära strukturen på det vi i dagligt tal kallar fett (1 p) 2. Hur bryts stärkelse ned i saliven och magen? Kan även cellulosa brytas

Läs mer

Genetik II. Jessica Abbott

Genetik II. Jessica Abbott Genetik II Jessica Abbott Nukleosid Sockergrupp + kvävebas Kvävebaser: Puriner (adenin, guanin) Pyrimidiner (cytosin, thymin i DNA, uracil i RNA) Basparning A=T G C Packning av DNA i eukaryot cellkärna

Läs mer

Sluttentamen Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, 09 00-15 00 Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %).

Sluttentamen Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, 09 00-15 00 Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %). Sluttentamen Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, 09 00-15 00 Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %). Besvara varje fråga på separat papper! Ange tydligt längst upp på varje papper både

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGISK GRUNDUTBILDNING

STOCKHOLMS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGISK GRUNDUTBILDNING STOCKHOLMS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGISK GRUNDUTBILDNING TENTAMEN Kurs: Prokaryot cell- och molekylärbiologi (PCMB) Datum: 2007-06-19 kl. 10-13 Visat betald terminsräkning och legitimation _

Läs mer

Cellen och biomolekyler

Cellen och biomolekyler Cellen och biomolekyler Alla levande organismer är uppbyggda av celler!! En prokaryot cell, typ bakterie: Saknar cellkärna Saknar organeller En eukaryot djurcell: Har en välavgränsad kärna (DNA) Har flera

Läs mer

5. Transkriptionell reglering OBS! Långsam omställning!

5. Transkriptionell reglering OBS! Långsam omställning! Reglering: 1. Allosterisk reglering Ex. feedbackinhibering en produkt i en reaktionssekvens inhiberar ett tidigare steg i samma sekvens 2. Olika isoformer i olika organ 3. Kovalent modifiering Ex. fosforylering

Läs mer

Tentamen Introduktion till Bioteknik och Bioinformatik 5hp 1MB101

Tentamen Introduktion till Bioteknik och Bioinformatik 5hp 1MB101 Tentamen Introduktion till Bioteknik och Bioinformatik 5hp 1MB101 23 oktober, 2009 kl. 8.00-13.00 Uppsala universitet Svara på svenska eller engelska. Skriv ditt namn på varje sida. För resultat, kontakta

Läs mer

KOMMENTARER TILL KAPITEL 7 OCH 8. Den centrala dogmen är gemensam för eukaryoter och prokaryoter.

KOMMENTARER TILL KAPITEL 7 OCH 8. Den centrala dogmen är gemensam för eukaryoter och prokaryoter. 1 KOMMENTARER TILL KAPITEL 7 OCH 8 Den centrala dogmen är gemensam för eukaryoter och prokaryoter. DNA transkriberas till RNA som i sin tur translateras till proteiner. Genetiska skillnader mellan prokaryoter

Läs mer

Tidiga erfarenheter av arvets mysterier

Tidiga erfarenheter av arvets mysterier Cellens genetik Cellen Växtcellen Växtcellen Tidiga erfarenheter av arvets mysterier Artförädling genom riktad avel Religiösa förbud mot syskongiftemål Redan de gamla grekerna.. Aristoteles ~350 år före

Läs mer

CELLKÄRNAN INNEHÅLL CELLKÄRNAN. cellkärnan

CELLKÄRNAN INNEHÅLL CELLKÄRNAN. cellkärnan CELLKÄRNAN Kap 8 i 3rd edtion, kap 9 + fig 16.24, s. 673-675, fig 16.27 i 4th edition Chromatin: S. 150-151, 257-258 3rd edition, s166-170, 281-283 4th edition. INNEHÅLL cellkärnan membran, nuclear lamina

Läs mer

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010 Cellbiologi Maria Ankarcrona Nov 2010 1 Instuderingsfrågor (från den 15/11) 1. Beskriv uppbyggnaden av den eukaryota cellens cellmembran. 2. Vilken funktion fyller cellmembranet? 3. Ge exempel på fördelar

Läs mer

TENTAMEN I INTRODUKTION TILL BIOMEDICIN FREDAGEN DEN 9 OKTOBER 2009 kl Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr:

TENTAMEN I INTRODUKTION TILL BIOMEDICIN FREDAGEN DEN 9 OKTOBER 2009 kl Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr: Karolinska Institutet Biomedicinprogrammet TENTAMEN I INTRODUKTION TILL BIOMEDICIN FREDAGEN DEN 9 OKTOBER 2009 kl. 13.15-16.45 Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr: Poäng del 1: Poäng del 2: Totalpoäng:

Läs mer

Maria Nyström Jessica Leander Louise Danielsson. G-proteinet Ras. 3 juni 2003. Handledare: Hans Eklund

Maria Nyström Jessica Leander Louise Danielsson. G-proteinet Ras. 3 juni 2003. Handledare: Hans Eklund Maria Nyström Jessica Leander Louise Danielsson G-proteinet Ras 3 juni 2003 Handledare: Hans Eklund Inledning Detta projektarbete behandlar en del av den signalväg som initieras av tillväxthormon och avslutas

Läs mer

Poäng: Godkänt 35 p. Max 70 p.

Poäng: Godkänt 35 p. Max 70 p. Stefan Klintström Avd. f. kemi, IFM Tentamen i Modern Biologi för icke-biologer Datum: Måndagen den 14 december 2009 Tid: 09.00-16.00 Plats: Brahe Examinator: Therése Klingstedt och Stefan Klintström,

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGISK GRUNDUTBILDNING

STOCKHOLMS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGISK GRUNDUTBILDNING STOCKHOLMS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGISK GRUNDUTBILDNING TENTAMEN Kurs: Prokaryot cell- och molekylärbiologi (PCMB) Datum: 2006-10-07 kl. 9-12 Visat betald terminsräkning och legitimation signatur

Läs mer

Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012

Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 1. Förklara kortfattat följande ord/begrepp. (4p) - gen - genom - proteom - mutation - kofaktor - prostetisk grupp - ATP - replikation Celler: 2. Rita en eukaryot

Läs mer

Delprov Dugga med svarsmallar Biokemi BI0968, 8:e dec 2008, Max poäng = 50 p. Preliminära betygsgränser: 3 = 27p; 4 = 35p; 5 = 43p.

Delprov Dugga med svarsmallar Biokemi BI0968, 8:e dec 2008, Max poäng = 50 p. Preliminära betygsgränser: 3 = 27p; 4 = 35p; 5 = 43p. Delprov Dugga med svarsmallar Biokemi BI0968, 8:e dec 2008, 09 15-12 00. Max poäng = 50 p. Preliminära betygsgränser: 3 = 27p; 4 = 35p; 5 = 43p. 1. Tre viktiga grupper av biomolekyler är polymerer: proteiner,

Läs mer

Ägg till embryo Dugga 110307 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer

Ägg till embryo Dugga 110307 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer IDENTITETSBLAD VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar rättas anonymt. Därför skall namn och

Läs mer

Proteiner. Kap 3,

Proteiner. Kap 3, Proteiner Kap 3, 3.1-3.5. Först lite repetition Proteiner är uppbyggda av kedjor av aminosyror. Sådana kedjor kallas... (Fig3-3). Proteinets struktur kan beskrivas på fyra olika nivåer: primärkvartärstruktur

Läs mer

Svar: 3. a) Vid enzymkatalys binder enzymet in substratet/substraten till aktiva ytan. Närhet och orientering är förutsättning för katalys.

Svar: 3. a) Vid enzymkatalys binder enzymet in substratet/substraten till aktiva ytan. Närhet och orientering är förutsättning för katalys. 3. a) En enzymkatalyserad reaktion påverkas bland annat av mängden substrat. Ju högre halt av substrat, desto snabbare går reaktionen till jämvikt. Men vid tillräckligt höga halter av substrat så sker

Läs mer

Felveckning och denaturering av proteiner. Niklas Dahrén

Felveckning och denaturering av proteiner. Niklas Dahrén Felveckning och denaturering av proteiner Niklas Dahrén Felveckning av proteiner Strukturen är helt avgörande för proteinets funktion ü E# protein är helt beroende av sin struktur för a& kunna fullgöra

Läs mer

Omtentamen i tema Reproduktion/Utveckling Läkarprogrammet, T2, , kl Instruktioner

Omtentamen i tema Reproduktion/Utveckling Läkarprogrammet, T2, , kl Instruktioner Omtentamen i tema Reproduktion/Utveckling Läkarprogrammet, T2, 2013-04-27, kl 8.15-12.15 Instruktioner 1) Skriv din kod längst upp till höger på SAMTLIGA papper i detta häfte samt på eventuella extrablad

Läs mer

Kontroll av genuttrycket på transkriptionsnivå

Kontroll av genuttrycket på transkriptionsnivå Kontroll av genuttrycket på transkriptionsnivå 7.1-7.6 Vägen från gen till funktionellt protein består av många steg, fig1-11. Det finns exempel på kontrollmekanismer för alla dessa steg. Transkriptionsstart

Läs mer

Proteiner. Biomolekyler kap 7

Proteiner. Biomolekyler kap 7 Proteiner Biomolekyler kap 7 Generna (arvsanlagen) (och miljön) bestämmer hur en organism skall se ut och fungera. Hur? En gen är en ritning för hur ett protein skall se ut. Proteiner får saker att hända

Läs mer

Svar till övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012

Svar till övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 Svar till övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 1. - gen = en bassekvens i DNA, som innehåller information om aminosyrasekvensen för en polypeptidkedja, Se sidan 195 (161) i boken. - genom = allt

Läs mer

Gener, genom och kromosomer , 6.6 och sid

Gener, genom och kromosomer , 6.6 och sid Gener, genom och kromosomer 6.1-6.3, 6.6 och sid 263-265 En gen är en DNA-sekvens som kan.. En kromosom är en DNA-molekyl. I cellen finns det lika mycket protein som DNA i kromosomerna, se fig6-1. Ett

Läs mer

Epigenetikens biokemi, eller Kemisk modifiering av DNA och histonproteiner för att styra genuttryck

Epigenetikens biokemi, eller Kemisk modifiering av DNA och histonproteiner för att styra genuttryck Epigenetikens biokemi, eller Kemisk modifiering av DNA och histonproteiner för att styra genuttryck Astrid Gräslund Inst. för biokemi och biofysik Stockholms Universitet Föreläsning, Värnamo, 131016 Epigenetik

Läs mer

Hierarkisk proteinstruktur. Hierarkisk proteinstruktur. α-helix Fig 3-4. Primärstruktur Fig 3-3

Hierarkisk proteinstruktur. Hierarkisk proteinstruktur. α-helix Fig 3-4. Primärstruktur Fig 3-3 Hierarkisk proteinstruktur Hierarkisk proteinstruktur Primärstruktur Fig 3-3 -Bestäms av sekvensen av aminosyror -Hålls samman med peptidbindningen, vilken också ger en rikting -Börjar med aminogrupp &

Läs mer

Lite basalt om enzymer

Lite basalt om enzymer Enzymer: reaktioner, kinetik och inhibering Biokatalysatorer Reaktion: substrat omvandlas till produkt(er) Påverkar reaktionen så att jämvikten ställer in sig snabbare, dvs hastigheten ökar Reaktionen

Läs mer

DNA-labb / Plasmidlabb

DNA-labb / Plasmidlabb Översikt DNA-labb Plasmidlabb Preparation och analys av -DNA från Escherichia coli Varför är vi här idag? Kort introduktion till biokemi och rekombinant DNA- teknologi Vad skall vi göra idag? Genomgång

Läs mer

IDENTITETSBLAD Dugga 100309

IDENTITETSBLAD Dugga 100309 IDENTITETSBLAD Dugga 100309 VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer Platsnummer (i skrivsalen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar

Läs mer

Proteinstruktur samt Hemoglobin

Proteinstruktur samt Hemoglobin Proteinstruktur samt Hemoglobin Biochemistry Kapitel 2 Kapitel 3 Structure and Function of the Human Body Kapitel 12 Proteinstrukturer Primärstruktur - ordningen på aminosyrorna (peptidbindningen) Sekundärstruktur

Läs mer

JANINA WARENHOLT Molekylär patologi LUND

JANINA WARENHOLT Molekylär patologi LUND MPCR Multiplex Polymerase Chain Reaktion JANINA WARENHOLT Molekylär patologi LUND Vad är multiplex PCR Variant av PCR Möjliggör samtidigt att amplifiera (masskopiera) många målsekvenser i en enda reaktion.

Läs mer

Alternativ splicing: en process som medför att flera olika mrna-transkript bildas från individuella gener

Alternativ splicing: en process som medför att flera olika mrna-transkript bildas från individuella gener Institutionen för fysik, kemi och biologi Examensarbete Alternativ splicing: en process som medför att flera olika mrna-transkript bildas från individuella gener Isabella Savas Examensarbetet utfört vid

Läs mer

BIOLOGISK SYNTES AV PROTEIN

BIOLOGISK SYNTES AV PROTEIN UMEÅ UNIVERSITET LABORATIONSHANDLEDNING Biokemi Farmaceutisk kemi 1 Lars Backman 2011-09-09 BIOLOGISK SYNTES AV PROTEIN Utblick Våra gener innehåller all information som behövs för att tillverka en ny

Läs mer

KOMMENTARER TILL KAPITEL 9 OCH KAPITEL 16

KOMMENTARER TILL KAPITEL 9 OCH KAPITEL 16 1 KOMMENTARER TILL KAPITEL 9 OCH KAPITEL 16 Vad är virus? Förpackat genetiskt material Obligata intracellulära parasiter Virus kan bara förökas i levande celler. Som värdceller fungerar människor, djur,

Läs mer

Kunskapsmål ht (reviderade )

Kunskapsmål ht (reviderade ) Kunskapsmål ht 2015 (reviderade 150930) På de följande sidorna kommer du att se hur kursens mål tas upp i de olika blocken. Detta är en hjälp för att du ska veta vad du behöver läsa och lära i kursboken,

Läs mer

Tentamen Reproduktion och utveckling, 2011-12- 10. Åke Strids frågor:

Tentamen Reproduktion och utveckling, 2011-12- 10. Åke Strids frågor: Tentamen Reproduktion och utveckling, 2011-12- 10 Åke Strids frågor: Inför celldelning måste DNA:t kopieras. 1. Redogör för hur kopieringen går till och vilka huvudkomponenter som ingår i kopieringsmaskineriet

Läs mer

Tentamen i Molekylär Cellbiologi 9 p Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg:

Tentamen i Molekylär Cellbiologi 9 p Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Tentamen i Molekylär Cellbiologi 9 p. 2003-11-12 Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: Skrivtiden är fem

Läs mer

Gen Transkripterbar del. promotor exon intron exon intron exon Slut på transkription. av transkription, fixar rätt tid och rätt mängd.

Gen Transkripterbar del. promotor exon intron exon intron exon Slut på transkription. av transkription, fixar rätt tid och rätt mängd. Gener är viktiga i biologin och idag ett aktuellt ämne. Genetik = läran om arvbarhet. Startade på 1860-talet med munken Gregor Mendel, som påvisade det som vi kallar gener. Genetik = läran om gener. Gen

Läs mer

Tentamen. Lycka till! Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kurskod: MC1004. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 120512 Skrivtid 4h

Tentamen. Lycka till! Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kurskod: MC1004. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 120512 Skrivtid 4h Tentamen Medicin A, Molekylär cellbiologi Kurskod: MC1004 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 120512 Skrivtid 4h Totalpoäng: 88p Poängfördelning Johanna Sundin: fråga 1-10: 18p Ignacio Rangel: fråga

Läs mer

Tentamen i tema Reproduktion/Utveckling Läkarprogrammet, T2, 2015-02-27, kl 8.15-12.15. Instruktioner

Tentamen i tema Reproduktion/Utveckling Läkarprogrammet, T2, 2015-02-27, kl 8.15-12.15. Instruktioner Tentamen i tema Reproduktion/Utveckling Läkarprogrammet, T2, 2015-02-27, kl 8.15-12.15 Instruktioner 1) Skriv din kod längst upp till höger på SAMTLIGA papper i detta häfte samt på eventuella extrablad

Läs mer

Ägg till embryo Dugga 130318 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer

Ägg till embryo Dugga 130318 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer IDENTITETSBLAD VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer (Grupp 1-40 på kursen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar rättas anonymt.

Läs mer

Proteiner 2012-10-22. Äggvitan består av proteinet ovalbumin. Farmaceutisk biokemi. Insulin är ett proteinhormon. Gly. Arg. Met. Cys. His. Gly.

Proteiner 2012-10-22. Äggvitan består av proteinet ovalbumin. Farmaceutisk biokemi. Insulin är ett proteinhormon. Gly. Arg. Met. Cys. His. Gly. Proteiner Farmaceutisk biokemi Gly Arg His Ala Lys His Met Gly Asn Pro Cys Phe Lys Maria Norlin Kjell Wikvall Insulin är ett proteinhormon Äggvitan består av proteinet ovalbumin Image: Simon Howden / FreeDigitalPhotos.net

Läs mer

IDENTITETSBLAD Dugga 081013

IDENTITETSBLAD Dugga 081013 IDENTITETSBLAD Dugga 081013 VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer Platsnummer (i skrivsalen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar

Läs mer

tisdag 8 oktober 13 Carl Von Linné

tisdag 8 oktober 13 Carl Von Linné Carl Von Linné Carl Von Linné Svensk Botanikprofessor. Carl Von Linné Svensk Botanikprofessor. Utformade ett taxonomi system. Carl Von Linné Svensk Botanikprofessor. Utformade ett taxonomi system. Taxonomi:

Läs mer

Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik

Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik Senast uppdaterad 2012-12-09 55 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Celler och bioteknik C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2.

Läs mer

Frågor och svar ordinarietenta Repro/utveckling VT 2012

Frågor och svar ordinarietenta Repro/utveckling VT 2012 1. Rune är drygt 70 år och har sedan en längre tid besvärats av miktionssvårigheter (dvs problem att kissa). Urinstrålen är inte längre så kraftig som när han var yngre, och ofta får han pressa på och

Läs mer

VIKTIGT ATT DU FYLLER I DETTA PÅ SAMTLIGA SIDOR SOM LÄMNAS IN! Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr: Totalpoäng: Betyg: F Fx E D C B A

VIKTIGT ATT DU FYLLER I DETTA PÅ SAMTLIGA SIDOR SOM LÄMNAS IN! Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr: Totalpoäng: Betyg: F Fx E D C B A Plats nr: _ KAROLINSKA INSTITUTET Biomedicinprogrammet 1 TENTAMEN I INTRODUKTION TILL BIOMEDICIN ONSDAGEN DEN 6 OKTOBER 2010 kl. 9:00-12:30 Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr: Poäng del 1: Poäng del

Läs mer

[ 8 ] RNA-MOLEKYLERNAS SYNTES OCH FUNKTION

[ 8 ] RNA-MOLEKYLERNAS SYNTES OCH FUNKTION KTEL 8 /// RN-MLEKYLERNS SYNTES H FUNKTN [ 8 ] RN-MLEKYLERNS SYNTES H FUNKTN TRNSKRTN Transkription (eller RN-syntes) är den process, vid vilken information i DN skrivs om till RN-form. Hela denna process

Läs mer

Svar omtenta Reproduktion och utveckling, fråga 1-3, 2011-12- 10

Svar omtenta Reproduktion och utveckling, fråga 1-3, 2011-12- 10 Svar omtenta Reproduktion och utveckling, fråga 1-3, 2011-12- 10 Inför celldelning måste DNA:t kopieras. 1. Redogör för hur kopieringen går till och vilka huvudkomponenter som ingår i kopieringsmaskineriet

Läs mer

Omtentamen i tema Reproduktion/Utveckling Läkarprogrammet, T2, , kl Instruktioner

Omtentamen i tema Reproduktion/Utveckling Läkarprogrammet, T2, , kl Instruktioner Omtentamen i tema Reproduktion/Utveckling Läkarprogrammet, T2, 2014-11-15, kl 14.15-18.15 Instruktioner 1) Skriv din kod längst upp till höger på SAMTLIGA papper i detta häfte samt på eventuella extrablad

Läs mer

VI-1. Proteiner VI. PROTEINER. Källor: - L. Stryer, Biochemistry, 3 rd Ed., Freeman, New York, 1988.

VI-1. Proteiner VI. PROTEINER. Källor: - L. Stryer, Biochemistry, 3 rd Ed., Freeman, New York, 1988. Proteiner VI. PTEINE VI-1 Källor: - L. Stryer, Biochemistry, 3 rd Ed., Freeman, New York, 1988. VI-2 Molekylmodellering VI.1. Aminosyra En aminosyra (rättare: α-aminosyra) har strukturen som visas i figur

Läs mer

Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering DNA, RNA och Protein

Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering DNA, RNA och Protein Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering Forskare gör exakta ändringar av DNA i ett

Läs mer

Frå n åminosyror till proteiner

Frå n åminosyror till proteiner Frå n åminosyror till proteiner Table of Contents Generellt om aminosyror... 2 Struktur och klassificering av aminosyror... 2 Alifatiska... 2 Aromatiska... 2 Polära, oladdade... 2 Positivt laddade... 2

Läs mer

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. PROTEINER OCH ENZYMER 174-190 (sid. 140-156)

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. PROTEINER OCH ENZYMER 174-190 (sid. 140-156) BASÅRET KEMI B BIOKEMI PROTEINER OCH ENZYMER 174-190 (sid. 140-156) Hur lätt blir det fel i strukturen? ganska stora skillnader i sekvens - ganska lika strukturer proteinerna är bara identiska i 27 av

Läs mer

CELLKÄRNAN. kap 9 + fig 16.24, s , fig i 4th edition Chromatin: s , th edition. INNEHÅLL

CELLKÄRNAN. kap 9 + fig 16.24, s , fig i 4th edition Chromatin: s , th edition. INNEHÅLL CELLKÄRNAN kap 9 + fig 16.24, s. 673-675, fig 16.27 i 4th edition Chromatin: s166-170, 281-283 4th edition. INNEHÅLL cellkärnan membran, nuclear lamina och porer transport till och från kärnan intern organisation

Läs mer

Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen (14)

Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen (14) Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2009 1(14) Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år vem eller vilka som ska få Nobelpriset i medicin eller fysiologi. Man belönar banbrytande

Läs mer

Tentamen Introduktion till Bioteknik och Bioinformatik 5hp 1MB101. 23 oktober, 2008 Kl. 9-14 Uppsala universitet

Tentamen Introduktion till Bioteknik och Bioinformatik 5hp 1MB101. 23 oktober, 2008 Kl. 9-14 Uppsala universitet Tentamen Introduktion till Bioteknik och Bioinformatik 5hp 1MB101 23 oktober, 2008 Kl. 9-14 Uppsala universitet Svara på svenska eller engelska. Skriv ditt namn på varje sida För resultat, kontakta Ylva

Läs mer

DNA-repair. Cell and Molecular Biology. Program. Mutationer. Felaktiv duplikering av ärftlig information. 1x10 9 fel/nukleotider polymeriserade

DNA-repair. Cell and Molecular Biology. Program. Mutationer. Felaktiv duplikering av ärftlig information. 1x10 9 fel/nukleotider polymeriserade KAROLINSKA INSTITUTET Department of Cell and Molecular Biology Medical Nobel Institute Cell and Molecular Biology Piergiorgio Percipalle, PhD piergiorgio.percipalle@cmb.ki.se Program Föreläsning 1 DNA

Läs mer

Fig 1-29 Alla celler har utvecklats från samma urcell för ca 3,5 miljarder år sedan Fem kungadömen och Tre domäner

Fig 1-29 Alla celler har utvecklats från samma urcell för ca 3,5 miljarder år sedan Fem kungadömen och Tre domäner Kapitel 1-4 Kapitel 1 Introduction to Cells Fig 1-1 Komplexa levande organismer Några få grundämnen C + O + H Kolhydrater och fetter + N + S Proteiner + P Nukleinsyror (DNA och RNA) + spårämnen, metaller,

Läs mer

Proteinstruktur och Hemoglobin

Proteinstruktur och Hemoglobin Proteinstruktur och Hemoglobin Biochemistry Kapitel 2 och 3 Structure and Function of the Human Body Kapitel 12 Proteinstrukturer Primärstruktur - ordningen på aminosyrorna (peptidbindningen) Sekundärstruktur

Läs mer

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77)

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Område: Ekologi Innehåll: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Frågor om hållbar utveckling:

Läs mer

Tentamen i Molekylär Cellbiologi 9 p Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg:

Tentamen i Molekylär Cellbiologi 9 p Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Tentamen i Molekylär Cellbiologi 9 p. 2004-01-08 Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: Skrivtiden är fem

Läs mer

Cellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar 9/26/2013. RSJD11 Människokroppen: Anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi I

Cellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar 9/26/2013. RSJD11 Människokroppen: Anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi I Cellen och vävnader RSJD11 Människokroppen: Anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi I Annelie Augustinsson Innehåll Cellens utvecklig och utseende samt vävnader Cellkontakter Cellens beståndsdelar;

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET. Institutionen för biologisk grundutbildning. Tentamen i Molekylär cellbiologi 10 p Namn: _.. Personnummer:.

STOCKHOLMS UNIVERSITET. Institutionen för biologisk grundutbildning. Tentamen i Molekylär cellbiologi 10 p Namn: _.. Personnummer:. STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Tentamen i Molekylär cellbiologi 10 p. 2002-04-24 Namn: _.. Personnummer:. Plats nr: Poäng: Skrivtiden är fem timmar. Tänk på att skriva

Läs mer

Ordinarietentamen i tema Reproduktion/Utveckling Läkarprogrammet, T2, 2014-09-26, kl 14.15-18.15. Instruktioner

Ordinarietentamen i tema Reproduktion/Utveckling Läkarprogrammet, T2, 2014-09-26, kl 14.15-18.15. Instruktioner Ordinarietentamen i tema Reproduktion/Utveckling Läkarprogrammet, T2, 2014-09-26, kl 14.15-18.15 Instruktioner 1) Skriv din kod längst upp till höger på SAMTLIGA papper i detta häfte samt på eventuella

Läs mer

Institutionen för biomedicin Avdelningen för medicinsk kemi och cellbiologi Läkarprogrammet termin 1

Institutionen för biomedicin Avdelningen för medicinsk kemi och cellbiologi Läkarprogrammet termin 1 Avdelningen för medicinsk kemi och cellbiologi Läkarprogrammet termin 1 Delförhör 1 i Molekylär cellbiologi 2011-10-21 kl. 09.00-12.00 Namn:.. Personnr:. Detta delförhör har kodnummer OBS! Skriv ditt kodnummer

Läs mer

Molekylärbiologi: Betygskriterier

Molekylärbiologi: Betygskriterier Molekylärbiologi: Betygskriterier De obligatoriska momenten laboration och presentationsövningar examineras separat (endast G). Se separat utdelade anvisningar. Betygskriterier för teoridelen (se nedan).

Läs mer

Ägg till embryo Dugga 120305 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer

Ägg till embryo Dugga 120305 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer IDENTITETSBLAD VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer (Grupp 1-40 på kursen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar rättas anonymt.

Läs mer

Instuderingsfrågor till Cellbiologi av Charlotte Erlanson-Albertsson och Urban Gullberg

Instuderingsfrågor till Cellbiologi av Charlotte Erlanson-Albertsson och Urban Gullberg Instuderingsfrågor till Cellbiologi av Charlotte Erlanson-Albertsson och Urban Gullberg Den levande cellen, kapitel 1 Svara på frågorna 1 Nämn två viktiga skillnader mellan bakterier och djurceller. 2

Läs mer

Cellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar SJSE11 Människan: biologi och hälsa

Cellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar SJSE11 Människan: biologi och hälsa Cellen och vävnader SJSE11 Människan: biologi och hälsa Annelie Augustinsson Innehåll Cellens utvecklig och utseende samt vävnader Cellkontakter Cellens beståndsdelar; proteiner, lipider och kolhydrater

Läs mer

GENETIK - Läran om arvet

GENETIK - Läran om arvet GENETIK - Läran om arvet Kroppens minsta levande enheter är cellerna I cellkärnorna finns vår arvsmassa - DNA (DNA - Deoxiribonukleinsyra) Proteiner Transportproteiner Strukturproteiner Enzymer Reglerande

Läs mer