Offentliga tillställningar och allmänna sammankomster

Transkript

1 Tillsynsrapport 2014:7 Offentliga tillställningar och allmänna sammankomster Granskning av polismyndigheternas bedömningar av och innehållet i meddelade villkor mm. Rikspolisstyrelsen

2

3 Sammanfattning 1 Sammanfattning Ordningen och säkerheten vid olika arrangemang är ett ämne som ständigt är av stort intresse i den offentliga debatten. Inte minst när det gäller välbesökta fotbollsmatcher har det ibland uppstått mer omfattande oordning varvid säkerheten eftersatts. Ansvaret ligger enligt ordningslagen på arrangörerna men även Polisen har en viktig roll i dessa sammanhang. Det bästa resultatet i arbetet med att upprätthålla just ordning och säkerhet uppnås genom en god samverkan mellan arrangör och polismyndighet. Under den här granskningen har många goda exempel på väl fungerande samverkan visats upp. Det bekräftar bilden av att samverkan har stor betydelse för att kunna uppnå förbättringar - förbättringar som leder till bättre ordning och ökad säkerhet. Även om det generellt ser bra ut så finns det förbättringsområden. Ett känt faktum är att en kvalitativ ingångshandling avsevärt underlättar den fortsatta handläggningen av ett ärende. Det har konstaterats att det finns alltför många brister i de ansökningar som kommer till polismyndigheterna. Det har framförts förslag på att skapa ett digitalt ansökningsförfarande där det inte går att komma längre om ansökan fylls i ofullständigt. När det gäller planeringen och de hotbildsbedömningar som görs inför ett arrangemang har det under granskningen blivit tydligt att det saknas enhetlighet, vilket innebär att myndigheterna gör på olika sätt. Det finns således behov av en standardisering på området. Samtidigt är det viktigt att en sådan standardisering inte medför att man tappar i flexibilitet eller fastnar i schabloner från tidigare arrangemang. En framgångsfaktor som granskningen lyfter fram är närhet, samverkan och växelverkan mellan arrangör, handläggare och den operativa verksamheten. I de fall detta fungerar väl blir det extra tydligt att dessa ärenden är en mycket viktig del av den polisiära kärnverksamheten och att hanteringen av dem har stor betydelse för Polisens uppdrag att upprätthålla allmän ordning och säkerhet. Polismyndigheternas utformning av uppställda villkor har varit en central del av granskningen och det kan konstateras att det finns utrymme att utveckla villkoren och att ställa upp fler än vad som görs idag. Det finns också anledning att se över hur dessa är utformade - något som bland annat låter sig göras genom att det skapas en nationell exempel samling. Dokumentationen har granskats i särskild ordning och bedömningen är att det allmänt sett ser bra ut. Det finns dock brister, vilka påtalats även vid tidigare granskningar, såsom sammanblandningar av föreskrifter, rekommendationer och villkor. Vissa mer ålderdomliga uttryck har dessutom visat sig ha glömt sig kvar i formulerandet av villkoren vilket pekar ut behovet av en modernisering. Granskningsgruppen har också funnit att myndigheterna många gånger utgår från erfarenheter från tidigare genomförda arrangemang när de tar ställning till polisiärt resursuttag. Det finns i detta sammanhang en risk för att de historiska data som plockats fram tillmäts för stor betydelse och därmed skapar slentrian i hur stort uttaget blir. En rekommendation är därför att tidigare erfarenheter noga vägs mot nyinhämtad information.

4 Granskning av offentliga tillställningar 2

5 Innehåll 3 Innehåll Sammanfattning Inledning Direktiv Granskningsgruppen Genomförande Metod Enkäter Intervjuer Ärendegenomgång Övrigt Inspekterade polismyndigheter Bakgrund/Reglering av ämnesområdet Rättslig reglering Styrdokument Utlåtanden Tidigare uppföljnings- och tillsynsåtgärder Iakttagelser Polismyndigheten i Kronobergs län Allmänna utgångspunkter Anmälan, ansökan och underlag Planering Analys av risker och hot Villkor Avvägningar Dokumentation Polismyndigheten i Örebro län Allmänna utgångspunkter Anmälan, ansökan och underlag Planering Analys av risker och hot Villkor Avvägningar Dokumentation Polismyndigheten i Västernorrlands län Allmänna utgångspunkter Anmälan, ansökan och underlag Planering Analys av risker och hot Villkor Avvägningar Dokumentation Polismyndigheten i Stockholms län Allmänna utgångspunkter Anmälan, ansökan och underlag Planering Analys av risker och hot Villkor Avvägningar Dokumentationen Bedömningar Allmänt Anmälan, ansökan och underlag Planering och hotbildsbedömningar Analys av risker och hot Villkor Avvägningar Dokumentation Slutsatser och rekommendationer Definitioner och förkortningar...29

6 Granskning av offentliga tillställningar 4

7 1. Inledning 5 1. Inledning 1.1 Direktiv Rikspolisstyrelsen (RPS) beslutade i sin tillsynsplan för 2013 att genomföra tillsynsåtgärd avseende polismyndigheternas bedömningar av behovet av och innehållet i meddelade villkor samt dimensionering av polisbevakning vid offentliga tillställningar och allmänna sammankomster. Av RPS:s direktiv den 28 maj 2013 följer att tillsynsåtgärden ska genomföras som en granskning och begränsas till att avse fyra polismyndigheter. Av direktiven framgår vidare att syftet med granskningen är att undersöka hur polisen meddelar villkor och om dessa är nödvändiga och rätt avvägda för att säkerställa allmän ordning och säkerhet vid offentliga tillställningar och allmänna sammankomster. Granskningen ska också undersöka dimensioneringen av polisbevakningen i dessa sammanhang. Granskningen ska främst inriktas mot att undersöka vilka beslutsunderlag som polismyndigheterna begär att arrangörerna ska redovisa i samband med ansökan när det gäller arrangemangens omfattning, risker för ordningsstörningar och vidtagna åtgärder för att minimera dessa störningar polismyndigheternas planering och hotbildsbedömningar inför evenemangen vilka villkor som polismyndigheterna ställer på anordnarna för att evenemangen ska kunna genomföras utan att riskera den allmänna ordningen och säkerheten vilka analyser av risker och hot polismyndigheterna genomför i samband med evenemangen hur avvägningen mellan möjligheten att besluta om olika villkor (t ex skyldigheten att anlita ordningsvakter eller vidta andra åtgärder) och att beordra poliser till evenemanget går till hur bedömningsunderlag, analyser och slutsatser dokumenteras och om bedömningar framgår av dessa. Direktivet har ändrats på så sätt att granskningen inte omfattar polismyndigheternas uttag av ersättning med stöd av 2 kap 26 ordningslagen, d v s ordningshållande kostnader. Denna ändring beror på den lagändring som trädde ikraft den 1 januari 2014 och som innebär att polismyndigheterna inte längre ska ta ut någon sådan avgift. 1.2 Granskningsgruppen Granskningsgruppen har letts av biträdande länspolismästaren Morgan Orvenholt. Gruppen har i övrigt bestått av polismästaren Hans-Olof Sandén, poliskommissarien Sven-Inge Nilsson, polisinspektören Bengt-Owe Ottosson och juristen tillika verksamhetsansvarig för ordningslagsfrågor Thomas Eriksson.

8 Granskning av offentliga tillställningar 6

9 2. Genomförande 7 2. Genomförande 2.1 Metod Granskningen har varit avgränsad till att omfatta de fyra polismyndigheter som framgår nedan. Inför granskningen har de regelverk och styrdokument som finns inom området studerats och sammanställts. Under granskningen har ett stort material samlats in i syfte att granska verksamheten utifrån direktiven. Granskningsgruppen har valt att genomföra denna insamling i följande tre steg: 1. Enkät ställd till respektive polismyndighet. 2. Intervjuer med medarbetare på olika nivåer. 3. Genomgång av enskilda ärenden. Från respektive polismyndighet har också en rad dokument, såsom organisationsskisser, exempel på ärenden, villkorbilagor och delegationsordningar, begärts in. 2.2 Enkäter Inför besöken vid polismyndigheterna har granskningsgruppen sammanställt en enkät som tar sin utgångspunkt i direktiven. Enkäten är indelad i följande rubriker: Beslutsunderlag Planering och hotbildsbedömningar Villkor Analys av risker och hot Avvägningar och Dokumentation Inkomna svar har följts upp och kompletterats under respektive besök. 2.3 Intervjuer Granskningsgruppen har utformat en rad intervjuscheman för att på så vis få en enhetlighet i faktainsamlandet. Dessa scheman har formats för att rikta sig till beslutsfattare, handläggare, kommenderingschefer/motsvarande, representanter för den operativa planeringen samt för kriminalunderrättelsetjänsten (KUT). Dessa scheman har, efter behov, justeras och anpassats under inspektionsperioden. De granskade polismyndigheterna har själva bestämt vilka befattningshavare (beslutsfattare och handläggare m.fl.) som granskningsgruppen intervjuat. 2.4 Ärendegenomgång En särskild checklista för ärendegenomgången har konstruerats och följts, utan ändringar, vid samtliga besök. Listan har bland annat tagit upp vilka handlingar som granskningsgruppen ansett ska finnas i akterna och vissa frågeställningar som bör framgå av dokumentationen i de enskilda ärendena, såsom beslut, underrättelser, förordnanden, motiveringar m.m. Granskningsgruppen har valt ut vilka ärenden som blivit föremål för genomgång. Där det varit möjligt har inspektionsgruppen haft tillgång till arkiv. Ärendegenomgången har begränsats till ärenden som härrör från tiden Vid respektive besök har även några öppna ärenden begärts fram för granskning. 2.5 Övrigt Frågor av mer övergripande karaktär har diskuterats under de inledningar som granskningsgruppen hållit vid respektive besök. Vid dessa har representation för myndighetsledningarna deltagit. Kortfattade reflektioner från myndighetsbesöken har överlämnats vid de avslutande möten som hållits med respektive myndighetsledning. Granskningsgruppens iakttagelser från myndighetsbesöken har översänts till myndigheterna för eventuella synpunkter. Inkomna synpunkter har beaktats under arbetet med att utforma denna rapport.

10 Granskning av offentliga tillställningar Granskade polismyndigheter Granskningen har haft i uppdrag att genomföra tillsyn över fyra polismyndigheter och valt att besöka samtliga. De aktuella myndigheterna har besökts vid följande tidpunkter under hösten Polismyndigheten i Kronobergs län den 9 oktober 2013 Polismyndigheten i Örebro län den 14 oktober 2013 Polismyndigheten i Västernorrlands län den 22 oktober 2013 Polismyndigheten i Stockholms län den 14 och 15 november 2013

11 3. Bakgrund/Reglering av ämnesområdet 9 3. Bakgrund/Reglering av ämnesområdet 3.1 Rättslig reglering En förutsättning för att en sammankomst eller tillställning över huvud taget ska få äga rum är att anordnaren kan fullgöra de skyldigheter i fråga om ordning och säkerhet som ankommer på denne. För att säkerställa detta ska såväl ansökan som anmälan innehålla uppgifter om anordnaren, tiden för sammankomsten eller tillställningen, dennas art och huvudsakliga utformning samt de åtgärder i fråga om ordning och säkerhet som anordnaren avser vidta. Tanken är att sökanden eller anmälaren redan i samband med detta ska lämna sådana uppgifter att polismyndigheten har ett tillförlitligt underlag för att bedöma sammankomsten eller tillställningen från ordnings- och säkerhetssynpunkt. Polismyndigheten får dessutom förelägga anordnaren att lämna uppgifter utöver vad ansökan eller anmälan ska innehålla och myndigheten får också själv sörja för den utredning som behövs. Polismyndigheten får meddela de villkor som behövs för att upprätthålla ordning och säkerhet vid sammankomsten eller tillställningen. Villkoren får innefatta skyldighet för anordnaren att anlita personal. Skyldighet för anordnaren att anlita ordningsvakter enligt lagen om ordningsvakter får emellertid åläggas endast i fråga om konserter och offentliga tillställningar. Villkoren får inte medföra att anordnaren belastas med onödiga kostnader eller att möjligheten att hålla sammankomsten eller tillställningen onödigtvis försvåras på något annat sätt. Skyldigheten att anlita personal får avse endast personal som behövs för att upprätthålla kravet på ordning och säkerhet. Villkoren kan exv. avse under vilken tid sammankomsten eller tillställningen får pågå, hur många ordningsvakter som ska finnas och/eller var de ska befinna sig. Villkor kan också innehålla krav på vilka skyddsåtgärder som ska vidtas, högsta tillåtna publikantal, platsens inhägnad, förekomsten och placeringen av brandsläckningsanordningar, närvaro av personal från räddningstjänsten och antalet parkeringsplatser. 3.2 Styrdokument I den s.k. polismyndighetspärmen, som Rikspolisstyrelsen givit ut, finns ett avsnitt som behandlar ordningslagsärenden. Detta ska ses som en vägledning för handläggningen av dessa ärenden (handbok). 3.3 Utlåtanden Några kända fall från Justitieombudsmannen (JO) finns inte. 3.4 Tidigare uppföljnings- och tillsynsåtgärder Rikspolisstyrelsen har i sin rapport vapen- och ordningslagsärenden (2011:4) tidigare berört en del av de frågor som är av intresse för den här aktuella granskningen. Bland annat har man i detta sammanhang granskat villkorsgivningen och dokumentationen. Det fanns vid det tillfället anledning att rikta viss kritik mot de granskade myndigheterna i dessa avseenden. I korthet framkom det att det då förekom en bred flora av förhållningsregler som vanligen bifogades, alltifrån föreskrifter till villkor och upplysningar. Intrycket var att polismyndigheterna bifogade dessa förhållningsregler utan närmare överväganden om vilken rättslig betydelse de har. Vidare konstaterades att bedömningarna av vad som är en allmän sammankomst eller offentlig tillställning varierade högst betänkligt. Inspektionen lämnade rekommendationer om att det borde tas fram handböcker för den praktiska handläggningen och att Rätts PM borde utfärdas med kontinuitet för att upprätthålla en enhetlig praxis samt att endast blanketterna i Polisens formulärportal bör användas.

12 Granskning av offentliga tillställningar 10

13 4. Iakttagelser Iakttagelser I det följande avsnitt lämnas granskningsgruppens sammanfattande iakttagelser av polismyndigheterna. 4.1 Polismyndigheten i Kronobergs län Allmänna utgångspunkter Polismyndigheten i Kronobergs län har sedan en tid tillbaka en gemensam ledning (länspolismästare) med Polismyndigheten i Kalmars län. Inom myndigheten finns därunder en operativ chef och en biträdande operativ chef som har utvecklad samverkan med sina motsvarigheter i Kalmars län. Polismyndigheten i Kronobergs län är vidare organisatoriskt indelad i närpolisområdena Växjö, Ljungby och Tingsryd. Handläggningen av ordningslagsärenden sker på respektive närpolisområde. Merparten av myndighetens tillstånd hanteras av naturliga skäl vid närpolisområde Växjö, som är den största orten i myndigheten. Inom närpolisområde Växjö finns en handläggare och en beslutsfattare med utpekat ansvar för tillståndsgivningen. Inom de andra närpolisområdena saknas särskild beslutsfattare och besluten fattas därför i de flesta ärendena av handläggarna själva. Vad gäller stadsfestivaler är de s.k. Karl-Oskar dagarna det klart största arrangemanget. Demonstrationer är ovanliga. När det gäller idrottsevenemangen är det framförallt fotbollsmatcher som kräver större resursuttag och då framförallt i samband med att Öster möter något av Stockholmslagen. Uttaget har vid dessa matcher vid några tillfällen uppgått till femtio sextio poliser. Inom Växjö närpolisområde, som specialgranskats, finns en handläggare som ansvarar för den formella hanteringen fram till dess att beslut fattas. I de fall det krävs polisiär kompetens samråder handläggaren med ledningsstödet och vid behov fattar denne beslut om t ex villkor om antal ordningsvakter. Om det bedöms att ett ärende kräver ett större uttag av polisiära resurser, planering eller informationsinhämtning av KUT hanteras detta under ledning av operativa chefen Anmälan, ansökan och underlag Anmälan och ansökan görs nästan uteslutande på de blanketter som finns framtagna för detta i den s.k. formulärsportalen och som är tillgänglig för de sökande via Internet. Polismyndigheten uppger att anmälan och ansökan i de flesta fall är ifyllda på ett tillfredsställande sätt. Kompletteringar infordras i väldigt få fall och om det görs sker det företrädesvis muntligt i dialogen med arrangören. Även KUT har i vissa fall direktkontakter med den som söker tillstånd. När det gäller underlag i övrigt för ett så korrekt beslut som möjligt förekommer det att myndigheten kräver in ett mer fylligt underlag i form av t ex kartor, ritningar, skisser eller skriftliga beskrivningar av olika förhållanden. Mycket vikt läggs då vid den muntliga dialogen. Växjö har lag i fotboll (Allsvenskan), ishockey (Swedish Hockey League (SHL)) och i innebandy. Arrangörerna av dessa arrangemang anmäler matcherna säsongsvis vilket stämmer väl med myndighetens hantering av tillståndsgivningen. Varje match värderas och bedöms efter aktuell hotbild Planering Polismyndigheten lägger ner mycket tid på att skapa goda förutsättningar för en kontinuerlig dialog med såväl arrangörerna som med andra myndigheter. Denna samverkan ses som givande, väl fungerande och bygger mycket på goda personliga relationer. Polismyndigheten har också varit noga med att arbeta aktivt och intensivt med förståelsen för ansvarsförhållandena. Numera är denna förståelse ganska god, men det finns fortfarande anledning att fortsätta dialogen. Polismyndigheten har en nära och kontinuerlig kontakt med lokala arrangörer på olika nivåer, något som ställer höga krav på integritet hos såväl handläg-

14 Granskning av offentliga tillställningar 12 gare som beslutsfattare. Polismyndigheten anser att detta är en viktig fråga som ständigt måste diskuteras. Närheten kan medföra situationer där det inte är helt enkelt att upprätthålla förtroendet för myndighetens objektivitet Analys av risker och hot KUT i Kronobergs län består av åtta medarbetare (sex analytiker och två chefer) som alla har tillgång till och möjlighet att arbeta i inkorgen för tillstånd. De har därmed möjlighet att i ett tidigt skede se vilka ansökningar som kommer in. Beroende på ansökans karaktär inhämtas information som är tillsgänglig via Internet och som kan läggas till grund för beslut om direktiv, villkor och eventuell vidare operativ planering. Den interna dialogen mellan KUT och ansvariga för tillståndshanteringen och/eller operativ ledning sker för det mesta muntligen. Varje morgon genomförs möten där representanter för KUT, operativ chef och enhetschefer deltar, vilket säkerställer att KUT kan föra fram sina iakttagelser och samtidigt tilldelas uppdrag. Utgångspunkten är att närpolisområdena själva ansvarar för de eventuella operativa insatser som är nödvändiga med anledning av olika tillställningar eller sammankomster. Om ett närpolisområde bedömer att det inte klarar av att hantera situationen anmäls frågan till operativa ledningsgruppen (OLG) som då fattar beslut om den fortsatta handläggningen. Om OLG beslutar om en särskild kommendering utses också en kommenderingschef. I kommenderingsledningens uppdrag ingår då att föra dialog med arrangören och vid behov se till att nödvändiga villkor meddelas för arrangemanget. Den operativa ledningen lägger beställningar i PUM-A vid idrottsevenemang och årligen återkommande evenemang såsom Karl-Oskar dagarna. Polismyndigheten hanterar cirka 4 planlagda särskilda händelser per år. Redovisningen/bedömningen lämnas ofta i en sammanfattande skrift (PM) som delges ledningen (OLG). Erfarenhetsberättelser över evenemang och tillställningar skrivs i vissa fall, men någon uppföljning i ordets rätta bemärkelse förekommer inte. Detta är något som polismyndigheten är medveten om och försöker utveckla Villkor Lagstiftningens abstrakta formulering om att polismyndigheten får meddela de villkor som behövs gör det svårt att sammanfatta alla de villkor som förekommer. Inom polismyndigheten handlar det, utan konkurrens, vanligaste villkoret om vilket antal ordningsvakter som arrangören måste anlita. Polismyndigheten har en flexibel hållning som innebär att det faktiska antalet ordningsvakter vid ett arrangemang inte alltid överensstämmer med villkoren i tillståndsbeviset. Detta kan bero på att ett muntligt beslut om ett mindre uttag fattas i nära anslutning till arrangemanget. Detta möjliggör, enligt myndigheten, en bättre anpassning till det verkliga behovet. Det förekommer också att arrangörerna vid enstaka tillfällen kontaktar myndigheten (beslutsfattaren) och får medgivande att frångå uppställda villkor. Det framgår inte om dessa beslut dokumenteras. Det förekommer vidare att polismyndigheten ställer krav på att de ordningsvakter som anlitas ska ha lokal förankring, något som inte har ifrågasatts, vilket enligt myndigheten bedöms vara en framgångsfaktor. Beslutet om antalet ordningsvakter kan också få anstå i avvaktan på hur biljettförsäljningen går. Detta är en ordning som uppskattas av arrangörerna eftersom det innebär att inte fler ordningsvakter behöver anlitas än vad det finns behov av. Villkoren ifrågasätts mycket sällan och det finns inte många exempel på att dessa överklagats. Som exempel på ovanliga villkor som myndigheten beslutat om kan nämnas krav på att en tydlig drogpolicy publicerades på arrangörens hemsida i samband med en s.k. ravefest och krav på att alkoholutandningsprov tas i samband med alkoholfria fester. Det förekommer inte några skriftliga villkor om s.k. engångsinsläpp 1 men denna ordning tillämpas av arrangörerna efter dialog med polismyndigheten. Villkor som enligt alkohollagen ska utfärdas av kommunen skrivs i vissa fall in i polismyndighetens tillståndsbevis. Anledningen till detta uppges vara att det är av värde att villkoren finns samlade på ett ställe. 1 Engångsinsläpp innebär att en arrangemangsbesökare som lämnat platsen för tillställningen men som återkommer måste betala entréavgift på nytt om han eller hon vill komma in igen (Åberg, Kazimir, Ordningslagen komentarer och rättspraxis, tredje upplagan, s 96).

15 4. Iakttagelser Avvägningar Polismyndigheten för i sina diskussioner med arrangörerna också fram frågor om vad som kan göras för att minska behovet av de polisiära resurserna. I ett fall har detta lett till att ett lågt staket bytts ut mot ett högre för att på så vis förhindra att publik springer in på fotbollsplanen. Frågan har också varit aktuell i samband med att tre olika idrottsliga evenemang samanfallit tidsmässigt med varandra. I detta fall tidigarelades ett av arrangemangen. Polismyndigheten anser att den goda samverkan som råder gör att arrangörerna får anses ta sitt ansvar på allvar och att de ser sin del i ordnings- och säkerhetsarbetet. Polismyndigheten för även fram att det inte alltid är så att nuvarande utrymme i lagstiftningen tillvaratas för att säkerställa ordning och säkerhet. Ett exempel är att aktivt driva frågan om att alkohol inte bör serveras i samband med t ex fotbolls- och ishockeymatcher Dokumentation Vid genomgången av ärenden konstaterades god ordning såväl i som av handlingarna i de aktuella ärendekategorierna. Dokumentationen är i stort god men granskningsgruppen gör ändå följande noteringar. Det framgår att det vid enstaka tillfällen görs vissa förändringar i villkoren, vilka då meddelas muntligen och inte i skriftlig form. Villkorsbilagorna som används är tydliga och enkla att förstå men i vissa delar blandas villkor och ordningsföreskrifter samtidigt som lagrum och föreskrifter upprepas. De vanligast förekommande villkoren handlar om antal ordningsvakter och innehåller en allmänt hållen skrivning om att ordning och säkerhet ska tillses på festområdet. För övrigt när det gäller villkor hänvisas tillståndshavaren i något ärende till befattningshavare inom polismyndigheten för att få besked om antal ordningsvakter inför varje enskilt evenemang. I de granskade ärendena förekommer i handlingarna främst förslag på det antal ordningsvakter som ansågs krävas för ordningshållningen vid arrangemangen. Däremot framförde den operativa delen av verksamheten sällan några andra förslag på villkor i samband med sina remissvar. 4.2 Polismyndigheten i Örebro län Allmänna utgångspunkter Polismyndigheten i Örebro län har sedan en tid tillbaka en gemensam ledning (länspolismästare) med Polismyndigheten i Värmland. Polismyndigheten är direkt under myndighetsledningen uppdelad i ledning och service och operativa avdelningen. Sedan 2007 är den s.k. tillståndsenheten organiserad inom den operativa avdelningen. I övrigt indelas myndigheten i fyra polisområden, länsordningspolisen, länskriminalpolisen och en regional aktionsgrupp. Ansvaret för handläggningen av ärenden enligt ordningslagen ligger på tillståndsenheten. Synpunkter i ärendena inhämtas genom remisser till polisområdescheferna eller de operativa cheferna. Det är även dessa som avgör om ärendena ska ligga kvar inom polisområdena eller om de ska lyftas till den operativa avdelningen för planläggning. Den formella hanteringen av tillståndsärendena hanteras uteslutande av handläggarna vid tillståndsenheten. Merparten av myndighetens tillstånd enligt ordningslagen handläggs av polisområde Örebro då detta är den största orten i myndigheten. Vad gäller stadsfestivaler är dessa mer sällan förekommande sedan den s.k. slottsfestivalen lagts ned och arrangemanget Putte i parken flyttat till Värmland. Idag är det största arrangemanget som kan hänföras till denna kategori Kopparbergs marknad. Demonstrationer som kräver polisiära insatser är ovanliga. När det gäller idrottsevenemangen är det framförallt fotbollsmatcher som kräver större resursuttag och då framförallt i samband med att Örebro möter något av Stockholmslagen. Polisen är inte med inne på arenan utan ordningshållningen där sköts av arrangören helt på egen hand. Ordningsproblemen förekommer framförallt ute på stan Anmälan, ansökan och underlag Anmälan och ansökan görs nästan uteslutande på de blanketter som finns framtagna för detta i polisens formulärportal. Det är polismyndighetens uppfattning att kompletteringar måste göras ofta eftersom dessa inte alltid är rätt ifyllda när de kommer in. När det gäller underlag för ett så korrekt beslut som möjligt brukar myndigheten kräva in underlag

16 Granskning av offentliga tillställningar 14 i form av t ex kartor, ritningar, skisser eller skriftliga beskrivningar av olika förhållanden såsom egna säkerhetsåtgärder i form av värdar, sjukvårdsberedskap m.m. Polismyndigheten uppger att handläggarna är aktiva i sin muntliga kommunikation med såväl arrangörer som samverkanspartners. Möten är också en form som används flitigt Planering Polismyndigheten arbetar för att skapa förståelse för ansvarsförhållandena och det faktum att det är arrangörerna som bär det primära ansvaret för ordningen och säkerheten vid sina arrangemang. Förståelsen för detta varierar mellan olika arrangörer. Myndigheten är dock av uppfattningen att arrangörerna av fotbollsmatcherna är väl införstådda i detta och att de arbetar aktivt för att ta ansvar och minimera behovet av polisiär medverkan. Arrangörerna av ishockeymatcher verkar ha sämre förståelse men har heller inte arbetat lika länge som arrangörerna av fotbollsmatcherna med problematiken. Planeringen inför olika arrangemang varierar också över distriktsytan. Enligt en utsaga framgår det t ex att de polisiära insatserna är något proportionellt större under fotbollsmatcher i Karlskoga än i Örebro. I Örebro används fler ordningsvakter och färre poliser i dessa sammanhang. Ett liknande förhållande uppges ha märkts i samband med att arrangemanget Putte i parken flyttades från Örebro till Karlstad. Från att arrangemanget tidigare krävt endast två poliser är det polisiära resursuttaget idag betydligt högre. Det ska dock noteras att arrangemanget kommit att bli något större i Karlstad. Vidare framförs att det inom idrottsrörelsen finns exempel på ansvarstagande som går utöver det mer minutoperativa. Som exempel på detta nämns att Örebro sportklubb (ÖSK) har en långsiktig ungdomssatsning och även är med att finansiera utbildning för ordningsvakter. De har också visat sig välvilligt inställda till påpekanden från polismyndigheten när det gäller olika säkerhetåtgärder. I samband med planeringen inför matcherna har det ibland diskuterats om det finns möjligheter att undvika ordningsstörningar genom att flytta matcherna tidsmässigt. Detta har visat sig svårt och det framförs tydligt att detta anses bero på att de stora Tv-bolagen inte är villiga att göra sådana förändringar då det inverkar på sändningstiderna och därmed har stor ekonomisk betydelse. Det har ändå aldrig förekommit att polismyndigheten tvingats stoppa en match. Inför varje idrottssäsong träffas en referensgrupp som leds av chefen för länsordningspolisen. I gruppen ingår representanter för den operativa planeringen, de operativa cheferna för närpolisområdena, supporterpolisen, kriminalunderrättelsetjänsten och polisinsatscheferna. Gruppens uppdrag är att utvärdera förra årets idrottsevenemang och planera och klassificera de kommande idrottsevenemangen i hög, mellan eller låg risk. Referensgruppen tar också fram förslag på omfattningen av den polisiära insatsen med utgångspunkt i vilken klassifikationsnivå matcherna bedömt tillhöra. Bemanningen återfinns i ett särskilt dokument. Motsvarande dokument finns också för hur många ordningsvakter det ska finnas vid de olika klassificeringsnivåerna. Förslagen om klassificering och bemanning föredras inför den operativa ledningsgruppen som sedan beslutar om den fortsatta handläggningen av ärendet. Hög- och mellanriskmatcher handläggs alltid av länsordningspolisen. Samverkan inför varje match sker mellan polisinsatschefen och arrangören. Det genomförs också samverkan på strategisk nivå mellan myndigheten och arrangörerna Analys av risker och hot I samband med att referensgruppen inför varje säsong klassificerar matcherna görs också en riskoch hotbildsanalys som bygger på erfarenhetsberättelser från förra säsongens matcher. Inför säsongen har vid behov en särskild beställning lagts till KUT avseende lagens risksupportrar. Framtagande av underlag samt hot- och riskbedömningar inför varje enskilt idrottsevenemang görs nästan uteslutande av supporterpolisen. För ändamålet finns ett utarbetat dokument som benämns Idrottsrelaterad hot- och riskanalys. Samverkan inför varje match sker mellan polisinsatschefen och arrangören. Ansvarig för beställningar av hot- och riskanalyser inför matcherna är chefen för länsordningspolisen.

17 4. Iakttagelser Villkor Polismyndigheten ställer ofta upp villkor för arrangörerna. Det vanligaste villkoret handlar om antalet ordningsvakter. Andra exempel på villkor är ljudnivåer, plats (vid kollisioner mellan olika evenemang), engångsinsläpp och antal parkeringsplatser som måste finnas tillgängliga. En uppfattning som framförs är att det av tradition upplevs som att polisen är och har varit mer tolerant till våld i samband med idrottsarrangemang än vid andra arrangemang. Vidare konstaterar de som granskningsgruppen talat med att det finns ett tydligt samband mellan alkoholförtäring och våld i samband med olika arrangemang. Polismyndigheten har dock inte drivit frågan om att förbjuda alkoholutskänkning under t ex fotbollsmatcher men anser att ett sådant förbud skulle påverka ordningen och säkerheten. Polismyndigheten har inför granskningsgruppen presenterat ett stort antal internt inom myndigheten utarbetade villkor som sammanställts i en handling som handläggarna använder. Det har under samtalen också konstaterats att arrangörerna ständigt jagar kostnader och att bland annat anlitandet av ordningsvakter är en kostnad som man försöker att minska. Ett sätt är att utbilda entrévärdar och annan inte lika kostsam personal. Myndigheten har uppfattningen att arrangörerna sätter i system att ringa så sent som möjligt för att anmäla att man inte får ihop rätt antal ordningsvakter på grund av t ex sjukdom eller annan frånvaro. Enligt polismyndigheten är antalet överklaganden av villkor inte särskilt många. Endast ett exempel lämnas och detta avser antalet ordningsvakter i samband med en ishockeymatch. Förvaltningsrätten gick dock på samma linje som polismyndigheten Avvägningar Polismyndigheten för i sina diskussioner med arrangörerna också fram frågor om vad som kan göras för att minska behovet av de polisiära resurserna. Inom fotbollen har man dessutom byggt om arenan och i det sammanhanget lyssnat på polismyndigheten för att därmed minska behovet av antalet ordningsvakter vilket polismyndigheten ser som positivt. Polismyndigheten anser att god samverkan är A och O för att kunna göra riktiga avvägningar Dokumentation Uppföljning av olika polisiära insatser i samband med allmänna sammankomster och offentliga tillställningar förs in i PUM-A. Även matchrapporter läggs in här. Handläggarna vid tillståndsenheten har dock inte tillgång till detta verktyg vilket de ser som en brist. Det förekommer också att det upprättas avrapporteringspromemorior exv. i fall där polisen inte har lyckats hantera situationen. Dessa promemorior sprids sedan vidare inom myndigheten via OLG. Muntliga beslut fattas endast undantagsvis och det uteslutande på grund av tidsbrist, t.ex. vid en sent inkommen ansökan. I flera ärenden återfinns formuleringar som kan uppfattas som något tvetydiga och ofullständiga. Till exempel återfinns följande mening i flera av ärendena: Det åvilar arrangören om denne själv är förhindrad att närvara att vid varje allmän sammankomst/offentlig tillställning utse en ansvarig person med vilken polisen kan ta kontakt. Ett annat exempel är meningen: Anordnaren ska rätta sig efter de ytterligare villkor som polismyndigheten kan komma att meddela. I vad mån dessa är muntliga eller skriftliga går inte att utläsa i något av de granskade ärendena. 4.3 Polismyndigheten i Västernorrlands län Allmänna utgångspunkter Polismyndigheten i Västernorrlands län leds av länspolismästaren som till stöd för ledningen har en stabschef och en operativ chef. Polismyndigheten är geografiskt indelad i sju närpolisområden. Merparten av myndighetens tillstånd enligt ordningslagen emanerar av naturliga skäl från närpolisområde Sundsvall då detta är den största orten i distriktet. Vid besöket granskades därför särskilt hanteringen av dessa ärenden inom Sundsvalls närpolisområde. Vid närpolisområdet finns en enhet för extern och intern service där denna typ av ärenden handläggs. I de allra flesta fallen handläggs och beslutas ärendena helt och hållet inom närpolisområdena. I vissa fall då det krävs polisiära insatser mer än 4 poliser och 24 ordningsvakter hanteras ärendena av närpolisområdets ingripandeenhet. Vid större resursuttag än så överförs ärendet till OLG.

18 Granskning av offentliga tillställningar 16 Vad gäller stadsfestivaler är Sundsvalls Gatufest det största arrangemanget. Demonstrationer som kräver polisiära insatser är ovanliga. När det gäller idrottsevenemangen är det framförallt fotbollsmatcher som kräver större resursuttag och då framförallt i samband med att GIF Sundsvall möter något av Stockholmslagen. Polisen är inte med inne på arenan vid fotbollsmatcher utan arrangörerna sköter där själva ordningen och säkerheten. Ordningsproblem förekommer vid dessa tillfällen, men inte i någon större utsträckning, varken inne eller utanför arenan. Även ishockeymatcher är förenade med vissa ordningsproblem och då särskilt vid mötena mellan Modo och Timrå Anmälan, ansökan och underlag I de flesta fall är anmälan eller ansökan acceptabelt utformade. Många ringer ofta innan de sänder in sin ansökan för att få råd och hjälp. Myndigheten har också möten med arrangörerna för att på så sätt förebygga ordningsproblem. Mötena syftar till att kvalitetssäkra ärendena. Motortävlingar på väg är en ärendetyp som förekommer med viss frekvens. I ansökan är aktuella uppgifter om själva tävlingen och de regler som gäller för deltagarna ofta utförliga medan det kan vara sämre ställt vad gäller riskerna för publiken. Myndigheten kräver därför in vad man kallar för publikhanteringsplaner och riskanalyser för hur man hanterar olyckor. Dessa kompletteras med möten med arrangörerna och myndigheten anser att det blivit betydligt bättre med åren Planering I de allra flesta fallen fungerar planeringsarbetet utan problem. Många gånger handlar det om arrangemang som inte kräver så mycket planering och som i princip sköter sig själva. Flera av arrangörerna är också återkommande och därmed väl medvetna om sitt ansvar när det gäller ordningen och säkerheten även om det naturligtvis finns enstaka undantag. Något som visar på att alla arrangörer inte ser allvarligt på sitt ansvar för ordningen och säkerheten, är den omständigheten att en del till synes medvetet kommer in sent med sina ansökningar och ser tillståndsgivningen som en formalitet. Sökandena vill då gärna påskynda handläggningen i förhoppning att detta ska kunna medföra fördelaktiga bedömningar. Polismyndigheten anser sig ha blivit betydligt bättre på att vara tydlig mot sökanden var ansvaret ligger. Det klart största återkommande arrangemanget är Sundsvalls Gatufest. Tidigare var detta ett arrangemang som krävde stora polisiära resurser men under senare år har samarbetet med Storsjöyran i Östersund utvecklats och aktuella poliser tjänstgör normalt under båda evenemangen. Myndigheten har också utvecklat konceptet med att poliser leder och ansvarar för grupper av ordningsvakter i samband med Gatufesten och Drakbåtsfestivalen, vilket i sig minskat behovet av polisiära resursuttag. Under dessa arrangemang har större ytor spärrats av, inom vilka sampatrullering av polis och ordningsvakter sker. Arrangörernas ambitioner och förmåga att ta ansvar har utvecklats och de har även varit måna om att det ska vara ett lugnt och tryggt arrangemang. Möten förekommer med olika sammansättningar, dels med arrangörerna dels med samverkanspartners som t ex de kommunala förvaltningarna. Bland annat hålls kontinuerligt, 2-4 gånger per år, s.k. tillståndsmöten med kommunerna, i vart fall i Sundsvalls kommun. När det gäller fotbollen och ishockeyn är polisen med vid deras säkerhetsgenomgångar inför varje match. Dessa genomgångar anses värdefulla för den polisiära planeringen. Polismyndigheten använder PUM-A som ett planeringsverktyg. PUM-A ses dock inte som så användarvänligt som vore önskvärt. Handläggarna har s.k. tittarbehörighet i systemet men det framgår att de inte använder sig av denna behörighet Analys av risker och hot Chefen för ingripandeenheterna involveras i planeringsarbetet i de fall det krävs polisiär medverkan vid ett arrangemang. I de lägena avgör respektive närpolisområde om ärendet ska lämnas vidare till myndighetens operativa ledningsgrupp för ställningstagande varvid det beslutas om en hot- och riskanalys ska genomföras av KUT. Hot- och riskanalyserna görs i samverkan mellan myndighetens KUT och lokala KUT. Detta sker genom ett remissförfarande eftersom lokala KUT saknar tillgång till vissa nödvändiga register. Myndighetens KUT genomför för närvarande inte

19 4. Iakttagelser 17 internetspaning men är på väg att införa detta. Resultatet av en genomförd hot- och riskanalys meddelas alltid beställarna. I de fall en händelse ska bedömas av OLG redovisas resultatet vid dessa möten och föredragande är då chefen för myndighetens KUT. I de fall då det beslutas om en särskild händelse är det kommenderingschefen som ansvarar för beställningen. Vanligtvis görs denna i PUM-A. Vid idrottsarrangemang lämnas information till KUT som i sin tur informerar aktuell insatschef och supporterpolisen. Myndighetens KUT har däremot aldrig gjort någon hot- och riskanalys för något idrottsligt arrangemang. Det noteras dock att myndigheten alltid gör en risk- och konsekvensanalys jämlikt arbetsmiljölagen Villkor Det vanligaste villkoret som ställs upp i tillståndsbevisen är antalet ordningsvakter. Dessa villkor ifrågasätts sällan av arrangörerna. Något som diskuterats inom myndigheten är frågan om ensamarbete för ordningsvakterna och ansvaret för deras arbetsmiljö. Polismyndigheten har varit tydlig i att de villkor som ställs upp grundas på bedömningar som handlar om ordning och säkerhet och inget annat. I ett fall, rörande folkparken i Liden, har frågan prövats av domstol. Det var då fråga om ett villkor där myndigheten ställt upp villkor om två ordningsvakter medan arrangören tyckte att det räckte med en. Förvaltningsrätten gick på myndighetens linje. En annan fråga som också diskuterats handlar om arrangörernas roll som arbetsgivare och en ökad trend att begära in rapporterna som ordningsvakterna skriver till polismyndigheten. I samband med sekretessprövningen har en oro framförts om att de ordningsvakter som rapporterar många ingripanden kommer att ratas för att de skapar statistik som kan användas emot arrangörerna vid t ex en ansökan om alkoholutskänkningstillstånd. Ett annat villkor som förekommer är villkor om s.k. engångsinsläpp. Dessa meddelas i samband med arrangemang som riktar sig till en yngre publik, exv. ungdomsdiscon. Dessa villkor skrivs in i tillståndet och yttre befälen har då till uppgift att kontrollera att de följs. Polismyndigheten har inte drivit frågan om att begränsa alkoholutskänkningen vid de idrottsliga arrangemangen (fotboll och ishockey). GIF Sundsvall har dock på eget initiativ haft förtäringsförbud vid enskilda högriskmatcher och satt upp restriktioner om att ingen flytande vätska får föras in på arenan. I samband med Gatufesten har Systembolaget som ligger inom det avspärrade området också hållit stängt för att minska ordningsproblemen inne på festområdet. Antalet överklagande villkor är inte många och man kan endast erinra sig ett fall som prövats av domstol. Detta kan enligt polismyndigheten bero på att saken aldrig riktigt ställts på sin spets Avvägningar I detta sammanhang vill polismyndigheten framhäva den sampatrullering mellan poliser och ordningsvakter som utarbetats som en arbetsmetod på senare år. Syftet har varit att skapa en effektiv insatsorganisation och samtidigt hålla nere kostnaderna för och behovet av polisiära resurser i samband med arrangemangen. Utan detta arbetssätt hade det polisiära resursuttaget blivit betydligt större än vad det är idag. Polismyndigheten anser att den goda samverkan och de personliga möten som genomförs med såväl arrangörer som med andra myndigheter har stor betydelse för ordningen och säkerheten vid de arrangemang som genomförs inom polismyndigheten Dokumentation De ärenden som granskats innehåller tydliga anteckningar som gör det lätt att följa handläggningen från ansökan till beslut och uppföljning. I ärendena gällande Sundsvalls Gatufest 2012 och 2013 finns tydliga anteckningar om att det genomförts ett antal möten mellan olika aktörer såsom polis, kommun och arrangören. Sökanden har lämnat ett bra underlag i båda ansökningarna och under 2012 gjorde anordnaren dessutom en utvärdering som berörde erfarenheter av betydelse utifrån ordningssynpunkt. En riskanalys som genomförts av fler olika parter, däribland polisen, är väl dokumenterad. Detta har varit ett bra underlag för nödvändiga avvägningar mellan villkor och krav på polisiära resurser. I några ärenden blandas villkor med föreskrifter

20 Granskning av offentliga tillställningar 18 vilket kan leda till att anordnaren får svårigheter att se sitt ansvar, då exempelvis föreskrifter från annan myndighet endast kan gälla i tillämpliga delar vid den tillställning eller sammankomst som avses. I kommunens yttrande i ansökan om användning av offentlig plats användes både deras villkor och föreskrifter på ett sådant sätt att det berörde detaljer och frågor som inte direkt rörde användning av den offentliga platsen. Sammantaget blev villkoren ganska många och detaljerade. Det torde vara svårt för anordnaren att få en uppfattning om vad som egentligen var relevanta villkor från polismyndigheten. I en granskad ansökan om offentlig tillställning lämnar anordnaren uppgifter som borde ha kompletterats. Den del som berör fyrverkeri har beviljats men det saknades uppgifter i ansökan om eventuella produkter och skjutplats samt huruvida räddningstjänsten har yttrat sig eller inte. I ett ärende rörande en motortävling på bana där tillstånd utfärdats framgår inte om tillståndshavaren erinrats om RPS föreskrifter och allmänna råd om motorsport i terräng 2 som innehåller viktiga villkor till skydd för publiken. Det framgår inte heller om banan är godkänd av polismyndigheten vilket regleras i samma föreskrifter. Möjligen har det varit känt att tillståndshavaren känt till vad som krävs men det framgår inte av handlingarna. I något ärende finns yttranden som skrivits av den operativa sidan med som villkorsbilaga i beslutet. I bilagan framgår både tillstyrkande från ordningssynpunkt, upplysningar om särskilda förordnanden för ordningsvakter, aktuella ordningsområden och förslag till villkor. Med den blandningen som förekommer är det svårt att utläsa vad anordnaren har att rätta sig efter när det gäller villkor enligt ordningslagen. 4.4 Polismyndigheten i Stockholms län Allmänna utgångspunkter Polismyndigheten i Stockholm leds av länspolismästaren som till stöd för ledningen har ett antal stabsenheter, varav rättsenheten är en. Polismyndigheten är geografiskt indelat i åtta polismästardistrikt. Därutöver finns det dessutom fem avdelningar, varav 2 RPSFS 2009:22, FAP 512:2 den operativa avdelningen är av intresse för den här aktuella granskningen. Handläggning av tillståndsärenden enligt ordningslagen är sedan en längre tid centraliserade till polismästardistrikt City, tillståndsenheten. Alla anmälningar och ansökningar enligt ordningslagen kommer till tillståndsenheten som sedan påbörjar handläggningen och genom ett remissförfarande inhämtar operativa synpunkter i ärendena. Ärendena delas in i tre nivåer, en normal nivå, en nivå 2 och en nivå för särskilda händelser. Polismyndigheten ser den samordnade hanteringen som positiv och att den ger goda förutsättningar för en enhetlig praxis som tidigare var omöjlig. Tillståndsenheten har framfört ett behov av en samlad hantering av dessa ärenden inom respektive polismästardistrikt. Ett arbete med att skapa en ingång i varje polismästardistrikt har därför påbörjats. Detta arbete har än så länge kommit längst inom Söderort och Västerort, vilket beror på att de två stora arenorna i distriktet är placerade här. Inom polismyndigheten finns det två arenor som är betydligt större än andra arenor. Dessa är Globen/ Tele2 och Friends arena i Söderort respektive Västerort. Vid dessa arenor finns särskilda resurser avsatta inom respektive polismästardistrikt Anmälan, ansökan och underlag Det förekommer mycket fel och brister i de anmälningar och ansökningar som kommer in. Handläggarna behöver ofta begära kompletteringar vilket kräver en hel del resurser. Kvaliteten mellan olika anmälare och sökande varierar också. Det finns de som förekommer ganska ofta och de upparbetar rutiner med tiden som gör att kvaliteten i ansökningarna blir bättre. Det finns dock ärenden där sökanden kommer in väldigt tidigt med sin anmälan eller ansökan men där underlaget inte är komplett. Det innebär att myndigheten påbörjar ett ärende men att planeringen inför arrangemanget måste anstå i väntan på att sökanden ska presentera ett underlag som gör det möjligt att ta ställning i tillståndsfrågan. Myndigheten har inte något svar på varför vissa arrangörer gör så men utesluter inte att det kan handla om taktik. Polismyndigheten har genomfört ett antal informationskampanjer för att förbättra kvaliteten i

21 4. Iakttagelser 19 anmälningarna och ansökningarna. Denna information har företrädesvis lämnats i de forum som finns inom området och då främst i form av möten med olika arrangörer. Det förekommer också, inte alltför sällan, att förstagångsansökningar sänds över till KUT för bedömning. Antalet förstagångssökare har dessutom ökat. Polismyndigheten framför önskemål om en förbättrad möjlighet för sökandena att kunna använda Internet för sina anmälningar och ansökningar. En utvecklad service skulle, enligt myndigheten, kunna utformas på så sätt att det vore omöjligt att komma vidare om man fyllt i något fel eller missat att fylla i. Jämförelser görs med Skatteverkets serviceutbud. Ett annat förslag är att utveckla en applikation (app.) för detta med tydlig och konkret information om hur man gör en ansökan och om vilka regler som gäller. De tillfrågade hänvisar till en app. som tagits fram av Eventstad Stockholm Planering I det stora flertalet ärenden förekommer inga nämnvärda problem. Dessa hanteras handläggningsmässigt av tillståndsenheten i samverkan med polismästardistriken eller direkt med något av myndighetens 36 närpolisområden. I ett mindre antal fall hanteras ärendena i nivå 2 och då blir även den operativa avdelningen involverad. I de fall det handlar om en särskild händelse, företrädesvis vid de s.k. högriskmatcherna, övergår det ofta i en kommendering där en kommenderingschef blir ytterst ansvarig. Planeringen sker genom dialoger med arrangörer och i vissa fall med samverkande myndigheter. Mycket av planeringsarbetet hör samman med de större arrangemangen vilka ofta är förlagda till någon av de två större arenorna. I dessa fall finns det upparbetade rutiner för hur dialogerna ska bedrivas. De ärenden som kräver mest planering är de idrottsliga evenemangen. I samband med säsongsstarten träffas polisen och arrangörerna för att lägga fast en plan. I samband med dessa möten deltar även supporterpoliserna. Det finns vid dessa tillfällen en anmälan med underlag. Bevis om anmälan utfärdas sedan för varje enskild match. Målsättningen är att dessa bevis om anmälan ska vara färdiga en månad innan match vilket inte uppnås i alla ärenden. Polismyndigheten anser att det matchschema som läggs i samverkan mellan svenska fotbollsförbundet och Rikskriminalpolisen i många fall skapar en låsning som skapar problem i förhandlingarna med klubbarna. Hotbilden inför olika matcher kan förändras med kort varsel och det blir då, mot bakgrund av vad som överenskommits på nationell nivå, svårt att diskutera alternativa lösningar, som t e x att flytta matcher tidsmässigt. När det gäller demonstrationer är planeringsarbetet ofta påverkat av korta handläggningstider. Inte alltför sällan kommer sådana ansökningar in i nära anslutning till att demonstrationerna ska genomföras. Trots detta anser sig myndigheten klara av dessa ärenden och man kan inte erinra sig att dessa tillställningar renderat några större problem annat än i enstaka fall. En viktig del i att det inte blivit mer problem i dessa sammanhang är dialogpolisens arbete. När det gäller marknader och festivaler är de inte alls lika frekventa som tidigare och de är oftast inte några problem i planeringsskedet. Den största arrangören, We are Stockholm, har dessutom upparbetat rutiner och har numera god erfarenhet av att arrangera evenemang. Polismyndigheten uppger att det förekommer en god dialog med de allra flesta arrangörer man kommer i kontakt med Analys av risker och hot Hot- och riskbedömningar genomförs inför allmänna sammankomster och offentliga tillställningar och andra händelser på ungefär samma sätt. Den operativa avdelningen ansvarar för den övergripande planeringen av idrottsarrangemang. I början av respektive säsong träffas representanter från operativa avdelningen svenska fotbollsförbundet och svenska ishockeyförbundet. Vid mötet diskuteras matchdagar och tidpunkter. Mötesdeltagarna anser att polisen får gehör för sina synpunkter kring ordning och säkerhet. Mötet ska ses som en tidig dialog mellan polisen och arrangören. Efter mötet läggs matcherna in i myndighetens evenemangskalender och ett preliminärt resursuttag görs. Chefen för den operativa avdelningen har delegation att besluta om vilken nivå en händelse ska ha och