Välkommen. Starta promenaden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Välkommen. Starta promenaden"

Transkript

1 Välkommen Välkommen till promenad i text och bilder. Vi vandrar mellan olika besökspunkter i en skolas närområde. Med promenaden vill vi visa och konkretisera de möjligheter att använda/utgå från närområdet i undervisningen som vår bok Plats, identitet, lärande (PIL) öppnar för. Vi talar i texten till dig som lärare och ger exempel på vad vi hade tyckt varit intressant att peka på och prata om vid de olika besökspunkterna. Vad vi berättar och hur beror på besökspunkternas karaktär. Eftersom de är olika kommer kunskapssynen i de olika texterna att variera. Grunderna bakom promenaden kan du läsa mera om i kapitlet Tankeredskap, (PIL). Text och foto: Ingrid Sanderoth, Margit Werner och Sten Båth. Starta promenaden

2 Kartskiss över området med besökspunkterna inritade 10. Jättekast 12. Utsikt från Rya åsar 11. Bergytan, Rya åsar 8. Ramnaparken rekreation och möten 9. Ramnaparken minnen från äldre tid 3. Sjön 1. Skolan 2. Skolans när maste omgivning 4. Promenadvägen utmed sjön Här ser du vår promenad runt Särlaskolan i Borås och de olika besökspunkterna. Man kan välja att följa promenaden i den ordning besökspunkterna presenteras (nummerordning) eller kan man välja att gå till den punkt som lockar mest! Klick på miniatyr på kartskissen ger en sida med foto på besökspunkten, några frågor man kan ställa samt lite informativ text; klick på mer ger svar på frågorna genom ytterligare utvecklad och/eller förklarande text. Genom att även där välja mer, kan du få hänvisning till ytterligare text samt till avsnitt i vår bok. 7. Bebyggelse kring sjön 5. Växtlighet 6. Galgbacken

3 1. Särlaskolan Vad är det för sorts skola? Hur gammal är skolan? Varför finns det en skola just här? Finns det några problem med att ta sig till skolan? Vilken roll kan skolan ha spelat över tid och i omgivningen bland människor och bebyggelse? Vilka ungdomar har gått i skolan här över tid? Hur har skoldagen förändrats? Hur har undervisningen förändrats?

4 1. Särlaskolan Skolan startade år 1956 som praktisk realskola för att tillgodose behovet av praktiskt utbildade ungdomar. Därefter blev skolan en enhetsskola senare följt av en högstadieskola inom grundskolan och idag är det en F 9 skola. Idéerna bakom de olika typerna av skola har förändrats och utgör goda exempel på rådande samhällssyn.

5 1. Särlaskolan Läs vidare: Se Kvarteret s. 122, Nutid, dåtid, framtid s. 141 och Helhetsperspektiv s. 147 (PIL). Nästa bild Tillbaka till kartan

6 2. Skolans närmaste omgivning Varför ser här ut som det gör?

7 2. Skolans närmaste omgivning Det ser ut som en ås, men är det det? Genom litteraturstudier (Lagerström, 2010) vet vi att det är en rygg som bildades/blev kvar när man grävde bort material för att få en plats för Särlaskolan. Men vad är det för material i ryggen? Det kan vara det vanligaste av allt lösmaterial i Sverige, nämligen morän, eller också är det kanske isälvsmaterial. Hur kan vi få reda på vad det är som finns i ryggen? Isälvsmaterial är transporterat med landisens smältvatten. Det är sorterat, dvs. olika storlekar på materialet ligger i olika lager, t.ex. sand i ett, grus i ett annat. De större stenarna är dessutom rundade. Isälvsmaterial kan ibland bilda rullstensåsar. Morän har transporterats av isen, oftast inne i isen. När isen smälter avsätts ett osorterat material och de större stenarna är oftast kantiga eller kantrundade. Ibland finns det ryggar som är uppbyggda av morän, t.ex. ändmoräner. Det är alltså nödvändigt att gräva i materialet för att få svar. Men tänk på att man kan behöva tillstånd, av Parkförvaltningen eller liknande. Det går också att få svar genom studier av geologiska kartor.

8 2. Skolans närmaste omgivning Läs vidare: Lagerström, Sven H.G. (2010): Ramnasjön: och dess omgivningar i Ramnaparken, Parkstaden och Fridenshöjd. Borås Fredén, C.(red), 2009: Berg och jord. Sveriges Nationalatlas Frizell, B., Werner. M (red) 2003: Västra Götaland. Sveriges Nationalatlas. Speciellt avsnittet Berg och jord Lundqvist, J., 2004: Geologi. Processer utveckling tillämpning. Studentlitteratur. 3e upplagan (eller senare) Olika geologiska kartor, publicerade av Sveriges Geologiska Undersökning, finner Du på Samt se kapitlet I det lilla och nära s. 109 (PIL). Nästa bild Tillbaka till kartan

9 3. Sjön Strax intill skolan ligger denna sjö. Hur uppstår en sjö? Varifrån kommer vattnet? Vart tar det vägen? Kan man bada här?

10 3. Sjön En sjö är en större permanent vattensamling i en naturlig sänka i terrängen. I Sverige har flertalet sjöbäcken glacialt ursprung. Inlandsisen har eroderat och därmed gröpt ur berggrunden. Dessutom har morän och isälvsmaterial avsatts som kan dämma upp sänkor. Det är inlands isens arbete som gjort att det är så sjörikt i Sverige, liksom t.ex. i Finland, Norge och Canada. Sjöbäcken kan också ha tektoniskt ursprung (uppkommit genom rörelser i jordskorpan), t.ex. Bajkalsjön i Sibirien. I det vulkaniska landskapet på Island förekommer kratersjöar. Vattnet i sjön kommer från tillrinnande vattendrag en bäck eller en flod från grundvatten och från nederbörd direkt på ytan. Det finns avloppslösa sjöar, men det normala i Sverige är att en sjö förutom tillopp också har ett avlopp. Ramnasjöns tillopp är kulverterat och det är avloppet också. Sjöar förändras. Med tillflödet förs material som avsätts på botten. Växtlighet utmed stränderna och på botten vissnar och avsätts. På detta sätt grundas sjön efterhand upp den växer igen. En sjö är ur ett geologiskt tidsperspektiv en kortlivad företeelse.

11 3. Sjön Kan man bada här? För att det skall vara en badsjö måste vattnet vara rent. På grund av alla fåglar som finns här är vattnet smutsigt. Vad menas med rent? Kontakta kommunens miljöansvarige och gör själv undersökningar tillsammans med läraren i biologi, kemi eller naturkunskap. Andra frågor att fundera på: Vilken betydelse har sjön idag och vilken betydelse har den haft för områdets karaktär och för människorna i området? Här kan det också vara ett lämpligt tillfälle att låta eleverna fascineras (ett så viktigt inslag i undervisningen) och uppleva sin plats i en större helhet genom att exempelvis låta dem ta några droppar vatten från sjön i sin hand och få fantisera om dessa droppars resa i rum och tid (vattnets kretslopp). Den droppen du håller i din hand kan ha varit

12 3. Sjön Ramnasjön har haft sitt namn åtminstone från 1600-talet, då den återfinns på lantmäterikartor under det namnet (Ramne Lacus). Ravn betyder på fornnordiska korp och är den troliga förklaringen till Ramnasjöns namn. Läs vidare: Edberg, Rolf, 1995: Och havet vilar aldrig: en berättelse om vattnets kretslopp. Stockholm: Journal Nordström, A., 2005: Dricksvatten för en hållbar utveckling. Studentlitteratur 2005 eller senare. Speciellt texter om vattnets kretslopp, kvalitet och tillgångar Raab, B., & Vedin, H., (red), 1995: Klimat, sjöar och vattendrag. Sveriges Nationalatlas. Nästa bild Tillbaka till kartan

13 4. Promenadväg utmed sjön Vem har sett till att det har blivit en asfalterad väg här? Här finns också papperskorgar och belysning. Vem har ansvaret för att sätta upp sådant? Vem tömmer papperskorgarna?

14 4. Promenadväg utmed sjön Vägen utgör också en strandskoning. Trots att sjön är så liten kan vågor på sjön gröpa sig in i sluttningen ner mot sjön. Den asfalterade vägen och stenskoningen förhindrar att vågorna eroderar innanförliggande gräsyta. Varför allt detta? Är det en kommunal angelägenhet att skapa möjlighet för/ locka till motion; att upplåta utrymme till fritidsliv? Och att samtidigt hålla efter?

15 4. Promenadväg utmed sjön Läs vidare: Se text om Samhälleligt perspektiv s. 144 och Staden som attraktiv livsmiljö s. 180 (PIL). Nästa bild Tillbaka till kartan

16 5. Växtlighet På sluttningarna ner mot sjön växer det träd, både löv- och barrträd. Det finns ganska många arter. Vilka? Det är sannolikt så att de flesta träden är planterade här. På ett ställe står en stor bok. Om du är här på våren blommar det nog under trädet medan det under sommar och höst är ganska tomt på blommor? Varför? Det är helt enkelt för mörkt när alla blad har slagit ut. Har växtligheten någon betydelse? Spelar det någon roll att höjderna runt om är skogsbevuxna? Kan växtlighet ge någon merkänsla?

17 5. Växtlighet På några ställen växer också en del hasselbuskar. Hasseln var förr viktig för folket på landet. Varför? Hasseln var viktig inte minst för de näringsrika nötterna. De fick inte plockas av andra än den som ägde buskarna. Hasselns stammar användes till käppar, de klövs också till band på laggkärl. Förutom träd och buskar växer här olika örter och gräs. Också i sjön finns det växter. Säkert blommar på sommaren den gula svärdsliljan. Det beror på årstiden vad Du kan finna.

18 5. Växtlighet Läs vidare: Använd en svensk flora som hjälp. Samt se Tankar om elevuppgifter som rör samhället i övrigt s. 185 (PIL). Nästa bild Tillbaka till kartan

19 6. Galgbacken Galgbacken är Borås gamla avrättningsplats. Hur länge användes den? Hur kunde det vara här vid en avrättning? Vad gjorde man med de avrättades kroppar?

20 6. Galgbacken Den mest kända (och förmodligen den sista) avrättningen skedde den 14 april 1725 och rör fyra inblandade i ett kärleksdrama, som hade resulterat i mordet på en man. En av de dömda var rådman och medlem i stadens ledande släkt; de tre andra var kvinnor, varav en hustru till den mördade. Efter avrättningen slängdes kvinnornas kroppar i en eld och mannens kropp steglades. Annars var det vanligt att avrättades kroppar begravdes, antingen utanför kyrkogården eller på en speciell, avsides plats inom kyrkogården. Det var normalt att resterna efter såväl kremering som stegling låg kvar på platsen. Lång tid efteråt (månader eller kanske år) fick bödeln och hans drängar kallas ut för att begrava resterna. Under 1800-talet började man tillåta anhöriga att obemärkt föra den avrättade från galgbacken till kyrkogården där kroppen begravdes antingen utanför kyrkogårdsmuren eller på en speciell, avsides, plats inom kyrkogården. (pers. kommunikation arkeolog Niklas Ytterberg, Bohusläns Museum/Västarvet)

21 6. Galgbacken Läs vidare: Se Minnen från äldre tid s. 125 (PIL). Nästa bild Tillbaka till kartan

22 7. Bebyggelse kring sjön Varför finns här hus? När byggdes de och för vilka? Vilka bor här idag? Hur och varför har boendet förändrats över tid?

23 7. Bebyggelse kring sjön Under senare delen av 1800-talet växte flera pampiga villor upp kring sjön. Det var framför allt rika borgare i staden som valde detta som alternativ till en stor paradvåning inne i stan eller för sin sommar vistelse. Runt sjön (som var välfylld med fisk och kräftor och som också svarade för stadens isförsörjning isen konserverades i sågspån) fanns då en del badhus/badhytter. Än idag kan rester av pålar synas i strandkanten. En av de mer kända äldre husen är Villa Särla, som gett namn åt Särlaskolan. Det byggdes på marken till det närmare sjön belägna lilla sommarhuset Sandhem som på 1850-talet låtit uppföras av postmästaren P.A. Dahlgren. Villan låg vid höjden nära nuvarande Särlaskolan och hade en stor paviljong vid strandkanten nedanför kullen. Veteranen från det amerikanska inbördeskriget, majoren Adolf Warberg, var den som lät uppföra denna pampiga villa som av många ansågs vara stans mest magnifika. Så tyckte antagligen också stadens styrande, eftersom kung Oscar II inkvarterades där vid sitt besök 1880.

24 7. Bebyggelse kring sjön I början av 1890-talet köptes Villa Särla av apotekaren Hjalmar Lind, som skapat sig en förmögenhet i ett snabbt växande och trångbott Borås där hans apotek blev en säker inkomstkälla. Lind köpte då också upp marken tillhörande det 1892 nedbrunna landeriet Sofiefred, liksom det av den nybyggda järnvägen Borås Göteborg från gården Byttorp avskilda betesägorna norr om sjön. Nedanför Villa Särla lät Lind uppföra ett magnifikt badhus och en ny paviljong i nordisk stil med ett vidbyggt ishus samt ett båthus. Det som finns kvar idag är stenskoningen som skydd mot vågornas erosion. Väster om Ramnasjön ligger idag området Ramnalid, som inhyser företag och Montessori skolan Malmen. Ramnalids historia börjar 1899, då Borås letade efter ett lämpligt ställe att på lagom afstånd från staden erhålla en fattiggård och uppförande av bostäder för fattighjon och sinnessjuka (Fattigvårds styrelsen) var byggnaderna klara och förutom.

25 7. Bebyggelse kring sjön huvudbyggnaden fanns ett de olyckligas och eländigas hemvist dårstugan (Borås Tidning). På marken som sluttade ned söder om Ramnasjön ordnades senare också trädgårds anläggningar där hjonen kunde odla potatis och grönsaker. På bilden syns den nuvarande bebyggelsen nordväst om sjön. Ramnavägen 51 (det näst närmaste huset på bilden) byggdes år 1929 och då som enfamiljshus. Huset genomgick en totalrenovering 1974 med nya elledningar, nya köksutrustningar, garagedörrar och nya fönster. Vindsvåningen renoverades så att man kunde bo där, då det tidigare hade tjänat som torkutrymme. Huset omvandlades då också till tvåfamiljshus. Uppvärmningen har gått från ved/ kokseldning, oljeuppvärmning, luftvärmepump till dagens bergvärme (2011). Då uppstår ytterligare frågor: Varför från ett- till tvåfamiljshus och hur kan man förklara förändringen av uppvärmning?

26 7. Bebyggelse kring sjön Läs vidare: Se Nutid, dåtid, framtid s. 141 samt Helhetsperspektiv s. 147 (PIL). Nästa bild Tillbaka till kartan

27 8. Ramnaparken rekreationsplats och mötesplats Så kommer vi upp i själva Ramnaparken (bilderna 8 och 9). I samband med byggnationen i slutet av 1800-talet, började också marken att omvandlas till mer av ett parkområde. Apotekaren Lind var den som tog initiativet efter att han köpt upp stora landområden i anslutning till Ramnasjön.

28 8. Ramnaparken rekreationsplats och mötesplats Lind beslöt att donera ett område omfattande 12 tunnland till stadens växande befolkning. Vid överlämnandet hade Lind redan låtit iordningställa marken som park. Området (som tidigare var blandning av vildmark och hästhagar till gården Byttorp) hade förvandlats till naturpark, där promenadstigar och blomsterplanteringar blev de första anläggningarna. Parken kallades först för Folkparken. Då området och sjön snart kom att bli centrum för många idrottsaktiviteter (skidor första skidtävlingen på och runt sjön var 1901; backhoppning ett hopptorn och skidbacke byggdes 1915; skridskor, bandy ishockey, isdans, simning ett kallbadhus med hopptorn för män och ett mindre för kvinnor byggdes tidigt och ersattes 1932 av en simstadion; fotboll Ramnavallen 1922 och på 40-talet motorsport som isracing) blev Idrottsparken det vanligaste namnet innan det slutligen fick heta Ramnaparken.

29 8. Ramnaparken rekreationsplats och mötesplats Sedan början av 1900-talet fanns en musikpaviljong med servering. Med den ökande publiktillströmningen såg man behovet av en större dansbana. Samtidigt som Ramnavallen anlades 1922 byggdes en stor dansbana och Ramnaserveringens storhetstid (vissa menar att det var den största i Sverige vid denna tid med sina 1200 platser) inleddes. Under några årtionden blev denna park ett måste för alla stora artister. Alice Babs, Zarah Leander, Thor Modéen, Putte Wickman, Charlie Norman, Karl Gerhard och Povel Ramel var några av dåtidens underhållare som stod på Ramnaparkens scen. I parken kunde man också vara med om föregångaren till Allsång på Skansen. Som mest räknade man med att dåtidens Lasse Berghagen musikdirektören Sven Lilja dirigerade över sångare. Han lär ha stått på serveringens tak för att kunna leda denna allsång brann serveringen ned och glansperioden var över. Parken förde under några årtionden en tynande tillvaro, men rustades upp under 1980-talet med bl.a. en rosenpark och lekplatser där tidigare serveringen varit.

30 8. Ramnaparken rekreationsplats och mötesplats Det finns många skilda anledningar till förändring och utveckling i en bebyggelse, Enskilda aktörer av betydelse, som i detta fall, förekommer på många platser. mm Läs vidare: Se Staden som attraktiv livsmiljö s. 180 samt Förändring s. 182 (PIL). Texterna till bild 8 och 9 är delvis hämtade ur Lagerström, Sven H.G. (2010): Ramnasjön: och dess omgivningar i Ramnaparken, Parkstaden och Fridenshöjd. Borås Häggström, J. & Sjöberg, S, & Hjelm, F (2004). Historien om Borås stadsbebyggelse. Borås: Dahlins tryckeri Nästa bild Tillbaka till kartan

31 9. Ramnaparken men också minnen från äldre tid I Ramnaparken finns också ett friluftsmuseum med bl.a. en domarring, en hällkista, en kyrka och ett antal byggnader från de omgivande sju häraderna. Hur kan man med hjälp av detta kunna få svar på frågor om boende och livsvillkor inom Sjuhäradsbygden?

32 9. Ramnaparken men också minnen från äldre tid Byggnaderna kopplas till de olika förutsättningar som invånarna levde under. De bördiga markerna i Viskadalen jämförs med Boråsbygdens steniga moränmarker och förläggarindustrin och så småningom textilindustrin blir på så vis till dels förklarad. Detta kopplas vidare till bild 12 (utsikt över staden) där man lämpligen kan lyfta upp textilindustrins död handelns ökande dominans (postorder) samt också exemplifiera en utveckling på nationell nivå genom att peka på det gamla regementet (I 15) som numera är ombyggt till bl.a. friskola, bank samt bostäder.

33 9. Ramnaparken men också minnen från äldre tid om Ramnaparken kan man finna på Vi går tillbaka till Särlaskolan och tar oss upp på Rya åsar. Nästa bild Tillbaka till kartan

34 10. Jättekast Ett så stort block kallas ofta för ett jättekast. Varför?

35 10. Jättekast I äldre tider trodde man att det var jättar som hade kastat stora block i naturen framför allt mot kyrkor. Men egentligen är det ett flyttblock (kallas ibland också erratiskt block). Det transporterades till den plats där det nu ligger med hjälp av inlandsisen. Blocket var infruset i isen och kom fram när inlandsisen smälte. Känner du till andra markanta naturföreteelser från istiden?

36 10. Jättekast Läs vidare: Fredén, C. (red), 2009: Berg och jord. Sveriges Nationalatlas, 3e utgåvan Lundqvist, J., 2004: Geologi. Processer utveckling tillämpning. Studentlitteratur, 4e upplagan eller senare. Nästa bild Tillbaka till kartan

37 11. Det skiviga berget och bergytan på toppen av Rya åsar Bilden till vänster visar en bergssida där det ser ut som om den bestod av ett antal skivor. Hur kan den ha bildats? Bilden till höger visar en skrynklig/veckad bergart. Hur kan detta ha bildats? Skivigheten och den veckade ytan antyder att berget består av gnejs, en metamorf bergart.

38 11. Det skiviga berget och bergytan på toppen av Rya åsar Bergarter är uppbyggda av olika mineral. Bergarter kan bildas när en bergartssmälta, magma, stelnar djupt nere i jorden. Det blir då en magmatisk bergart (t.ex. granit). En del magma stelnar i gångar på väg upp mot jordytan, eller kommer till och med ut som lava på jordytan. Vittring och erosion under årmiljoner gör att bergskedjor bryts ner och bergarter som ursprungligen bildades långt ner i jordskorpan kommer upp till dagytan. På detta sätt kan en granit komma upp i ytan. Alla bergarter som finns i dagytan bryts genom olika vittringsprocesser så småningom ner och resultatet kan bli sand och lera. Sand och lera kan sedan transporteras med rinnande vatten ut i ett hav eller till en sjö. Där sedimenterar (avsätts) materialet och kan efter en lång tid bilda nya s.k. sedimentära bergarter så som sandsten och lerskiffer. En annan sedimentär bergart är kalksten, uppbyggd av skal från djur som levat i havet.

39 11. Det skiviga berget och bergytan på toppen av Rya åsar Både sedimentära och magmatiska bergarter kan genom rörelser i jordskorpan utsättas för tryck och för temperaturhöjning. De kan då omvandlas, metamorfoseras. Sandsten kan omvandlas till kvartsit, kalksten till marmor. Granit och en del andra bergarter kan omvandlas till gnejs. När gnejs bildas kommer olika mineral att samlas i olika lager (se nedan). Ett mineral är normalt en kemisk förening. Det är också vanligtvis en kristall med vissa karaktärsdrag. De kemiska föreningarna bygger på de grundämnen som finns i vår jord. Exempel på vanliga mineral är Kvarts som består av kisel och syre Kalifältspat som består av kalium, aluminium, kisel och syre Biotit, en mörk glimmer, som består av kalium, magnesium, järn, aluminium, kisel, syre och väte. En del mineral är mera lättvittrade än andra. Kvarts är t.ex. mera motståndskraftigt än glimmer.

40 11. Det skiviga berget och bergytan på toppen av Rya åsar Gnejserna i Borås är ofta tydligt bandade. Banden utgörs av olika heterogeniteter i den ursprungliga magman. Det kan röra sig om gångar av olika sammansättning, bergartsfragment från omgivande berg vid magmans bildande eller droppar från magmor av en mer basisk sammansättning än huvudmagman. Dessa olika bergarter har påverkats av metamorfos (omvandling) under höga tryck och temperaturer när en hög bergskedja täckte området för ca 1,2 0,9 miljarder år sen. Det stelnade berget hettades upp på nytt och knådades likt en deg av rörelser från överliggande berg. Berget började smälta upp och mineralen med lägst smälttemperatur frigjordes och ådror bildades. Denna bergskedja bör ha varit minst lika mäktig som Himalaya och har sedan eroderats bort. Bara roten är kvar. Den veckade gnejsen på bilden har fått sina veck vid just omvandling och upphettning i roten på bergskedjan. Berget har börjat smälta, samtidigt trycker omgivande bergmassa på och det halvsmälta berget veckas.

41 11. Det skiviga berget och bergytan på toppen av Rya åsar Gnejserna i Boråstrakten är, som nämnts, mycket ofta bandade där banden består av olika bergartsled med olika motståndskraft mot vittring. Dessutom finns i Borås en stark ostvästlig deformationszon som har förstärkt denna bandning ytterligare. Det skiviga berget (bilden till vänster) har fått sitt utseende genom att en del band/bergartsled är mindre motståndskraftiga mot vittring. Hela texten till bild 11 bygger på pers. kommunikation med stats geologerna Lena Lundqvist och Thomas Eliasson, Sveriges Geologiska Under sökning.

42 11. Det skiviga berget och bergytan på toppen av Rya åsar Läs vidare: Fredén, C. (red), 2009: Berg och jord. Sveriges Nationalatlas, 3e utgåvan Frizell, B., Werner, M. (red) 2003: Västra Götaland. Sveriges Nationalatlas. Speciellt avsnittet Berg och jord. Lundqvist, J., 2004: Geologi. Processer utveckling tillämpning. Studentlitteratur 4:e upplagan eller senare Schou Jensen, E. & Svedberg, U., 2011: Våra stenar. Norstedts, 2a upplagan Olika geologiska kartor, publicerade av Sveriges Geologiska Undersökning, finner du på Tillbaka till kartan

43 12. Utsikt från Rya åsar/stadens årsringar Varför ser det ut som det gör härifrån? Varför ligger här en stad? Kan man se tecken på hur staden vuxit fram? Ser man några tydliga drag eller mönster i stadslandskapet? Är idén (den koncentriska modellen) om stadens årsringar tillämpbar här? Finns det företeelser som stör den modellen?

44 12. Utsikt från Rya åsar/stadens årsringar Borås ligger i ett kuperat och sjörikt skogslandskap som genomflyts av Viskan. Trakten har varit bebodd sedan stenåldern, men först på 1200-talet ökade folkmängden märkbart. Jordbruk med tyngdpunkt på boskapsskötsel var huvudnäringen. På 1880-talet sprängdes den gamla stadskärnan (längst till vänster på bilden) som ett resultat av den kraftiga industrialiseringen. Nya bostadsområden växte nu upp utanför den äldre bebyggelsen tillsammans med industrier (industrierna placerades oftast nära Viskan för att ha tillgång till vatten). Med den starka industrialiseringen följde en rik borgarklass som lät uppföra stora villor (ofta om rum) nära centrum, men också sommarhus i stadens utkanter. Andra rev eller byggde om husen i centrum, så det blev affärsvåningar i gatuplanet och stora paradvåningar ovanpå dessa. De flesta av de nya bostadsområdena med flerfamiljshus i trä beboddes av industriarbetare. På 1920-talet spred sig i landet egnahemsrörelsen. Så också i Borås, vilket kan ses strax utanför stadskärnan (till höger i bild).

45 12. Utsikt från Rya åsar/stadens årsringar Då staden fortsatte växa bildades en ny ring utanför staden i form av flerfamiljshus uppförda i sten (till höger utanför bild). Samtidigt hade de först byggda arbetar bostäderna nära centrum nu förfallit varför de revs och man kan se hur en ny årsring i form av höghus vuxit upp men denna gång inne i staden (de vita punkthusen till vänster i bild).

46 12. Utsikt från Rya åsar/stadens årsringar Läs vidare: Häggström, J. & Sjöberg, S, & Hjelm, F (2004). Historien om Borås stadsbebyggelse. Borås: Dahlins tryckeri Se kapitlet Från ovan s. 161, Helhetsperspektiv s. 147, illustration Rummet s. 90, Nu då sedan s. 92 samt Ayla s. 97 (PIL). Tillbaka till kartan

Manual till Puls geografi Sverige år 4, Interaktiv skrivtavla

Manual till Puls geografi Sverige år 4, Interaktiv skrivtavla Manual till Puls geografi Sverige år 4, Interaktiv skrivtavla I den här manualen kan du läsa om hur du kan arbeta med Puls Geografi Sverige år 4 på en interaktiv skrivtavla. Tanken är att övningarna ska

Läs mer

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till

Läs mer

Geologi. 2005 Erik Cederberg

Geologi. 2005 Erik Cederberg Geologi 2005 Erik Cederberg Erik Cederberg 2005 Är jorden stendöd? Jorden är inte som det ser ut helt stendöd, i stället så förändras den ständligt, det tar bara lite längre tid än när du växer eller än

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

Välkommen att spela på Heurekas utställning Gå under jorden! att vattnet avdunstar, kondenseras till moln och regnar ner.

Välkommen att spela på Heurekas utställning Gå under jorden! att vattnet avdunstar, kondenseras till moln och regnar ner. JÄRNRALLY Välkommen att spela på Heurekas utställning Gå under jorden! I järnrallyt ska du på utställningen försöka hitta verkliga järnportioner av information som gäller geologi, gruvverksamhet och underjordiska

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att...

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att... Alla experiment En sammanställning av samtliga experiment. Mälaren 1. Gör ett eget slutet kretslopp Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. Vatten avges från växterna och stiger

Läs mer

Bergarter. 1. Lägg stenarna på rätt bild. 2. Om det finns tid: hämta några stenar från skolgården och sortera dem på samma sätt.

Bergarter. 1. Lägg stenarna på rätt bild. 2. Om det finns tid: hämta några stenar från skolgården och sortera dem på samma sätt. Ämnen i jordskorpan; station a) Bergarter Stenar av olika sorter: granit, gnejs, fältspat, kvarts, ev glimmer. Bilder av stenarterna, se webbsidan för temadagen. Granit och gnejs är våra vanligaste bergarter.

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun. Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01

Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun. Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01 Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01 Upprättad av: Magnus Lundgren Granskad av: Magnus Lundgren Godkänd

Läs mer

Jordens inre krafter

Jordens inre krafter 1 Jordens inre krafter Jorden bildades för cirka 4.6 miljarder år sedan. Till en början var den ett gasmoln, och när gasmolnet förtätades bildades ett glödande klot. Klotet stelnade och fick en fast yta.

Läs mer

Europa - vår egen världsdel GRUNDBOKEN sid. 5-9

Europa - vår egen världsdel GRUNDBOKEN sid. 5-9 Europa - vår egen världsdel GRUNDBOKEN sid. 5-9 Våra världsdelar och kontinenter 1. Hur många är de stora kontinenterna och vad heter de? 2. Hur många världsdelar finns det? 3. Vilka två världsdelar ligger

Läs mer

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får du och din

Läs mer

Kapitel 3. Från Kråset till Damsängen

Kapitel 3. Från Kråset till Damsängen Kapitel 3 Från Kråset till Damsängen Kråset mot Åsvallehult Efter Vriggebodammen kommer vi fram till Hjälmarydsbron i Sveagatans förlängning, norr om den finns Kråset som under en lång tid varit en omtyckt

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Hej alla blivande geografer!

Hej alla blivande geografer! Hej alla blivande geografer! Under ett antal lektioner har vi arbetat med endogena processer, vad de är, vart de finns och dess påverkan på jorden och även lite vad de får för konsekvenser för människorna

Läs mer

Gestaltningsprinciper för Hareslätt

Gestaltningsprinciper för Hareslätt Gestaltningsprinciper för Hareslätt Samrådshandling 2012-06-28 Illustration: ABAKO Radhusgata DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER PÅ HARESLÄTT, del av Marstrand 6:7, Kungälvs kommun Området Hareslätt är beläget i

Läs mer

En allhelgonadag och kväll. Lerum. Piren i Aspen

En allhelgonadag och kväll. Lerum. Piren i Aspen Lerum Lerums kyrkogård En allhelgonadag och kväll. Piren i Aspen Wammebro Lång tid efter att inlandsisen smält undan låg Lerumsdalen fortfarande under vatten. Så småningom gjorde landhöjningen att havsviken

Läs mer

Backanäset i Töcksmark socken

Backanäset i Töcksmark socken , Töcksmark, 2006, startsida Tre värmländska gravar och ett bröstvärn från 1905 Från mitten av augusti och fyra veckor framåt grävde vi ut tre gravar från forntiden på en bit utanför Töcksfors samhälle,

Läs mer

Läxa till torsdag v. 48

Läxa till torsdag v. 48 Läxa till torsdag v. 48 Du ska repetera det vi arbetat med på lektionerna. Till din hjälp har du ett antal frågor och fakta som jag gått igenom i skolan. Det blir ett skriftligt läxförhör på torsdag. Lycka

Läs mer

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen.

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Ekostaden Mer än hälften av jordens befolkning bor i städer och allt fler väljer att flytta från landsbygden till

Läs mer

Lustigkulle domänreservat

Lustigkulle domänreservat Lustigkulle domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR LUSTIGKULLE DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras senast om

Läs mer

LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor.

LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor. LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor. Europaresan Arbetsbeskrivning: Eleverna kommer att genomföra en resa genom minst fyra av Europas länder. Eleverna ska ta

Läs mer

Inledning. Lärarhandledning till: Den stora Sverigeresan eller Geografens testamente

Inledning. Lärarhandledning till: Den stora Sverigeresan eller Geografens testamente Lärarhandledning till: Den stora Sverigeresan eller Geografens testamente Inledning Den stora Sverigeresan eller Geografens testamente är både en TV-serie och ett internetbaserat spel. Serien och spelet

Läs mer

Vatten. Vattenrnolekyler i tre faser

Vatten. Vattenrnolekyler i tre faser Vatten NÄR DU HAR ARBETAT MED AVSNITTET VATTEN KAN DU vilka grundämnen som bildar en vatten molekyl förklara hur vattenmolekylerna samspelar i vattnets tre faser redogöra för vattnets speciella egenskaper

Läs mer

Ett undervisningsmaterial för grundskolans högstadium och för gymnasiet, producerat av Åke Johansson, Naturhistoriska riksmuseet, i samarbete med

Ett undervisningsmaterial för grundskolans högstadium och för gymnasiet, producerat av Åke Johansson, Naturhistoriska riksmuseet, i samarbete med Ett undervisningsmaterial för grundskolans högstadium och för gymnasiet, producerat av Åke Johansson, Naturhistoriska riksmuseet, i samarbete med Geologins Dag. Tunn oceanskorpa Det finns två typer av

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

Lerums Kommun / Structor Mark Göteborg Ö versiktlig bergteknisk undersö kning Störa Bra ta, Lerum

Lerums Kommun / Structor Mark Göteborg Ö versiktlig bergteknisk undersö kning Störa Bra ta, Lerum 634-10 1 (8) Datum 2014-12-15 Granskad/Godkänd Christian Höök Identitet 634-10 Bergteknik Stora Bråta 2014-12-15.docx Dokumenttyp PM s Kommun / Structor Mark Göteborg Ö versiktlig bergteknisk undersö kning

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Blåhammarens förskola 7 aug 2012

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Blåhammarens förskola 7 aug 2012 Illustrationer: Anders Worm Grön Flagg-rapport Blåhammarens förskola 7 aug 2012 Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-08-07 09:42:55: Ni är i sanning miljöhjältar allihop! Ni har tydliga mål och jättefina

Läs mer

H3 - Strandbacken. Bild nr 7. Del av vykort från sekelskiftet 1900. Fotopunkt A.

H3 - Strandbacken. Bild nr 7. Del av vykort från sekelskiftet 1900. Fotopunkt A. 5.3 H3 - Strandbacken På fastlandssidan vid sundets norra del är tomterna mindre på grund av att berget ligger närmare inpå strandlinjen. Husen klättrar upp efter bergskanten. Av den äldre bebyggelsen

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

BERGGRUNDSGEOLOGIN I STENSJÖSTRANDS NATURRESERVAT

BERGGRUNDSGEOLOGIN I STENSJÖSTRANDS NATURRESERVAT BERGGRUNDSGEOLOGIN I STENSJÖSTRANDS NATURRESERVAT LEIF JOHANSSON GEOLOGISKA INSTITUTIONEN LUNDS UNIVERSITET 2011-01-20 Sammanfattning av geologiska fältarbeten utförda inom Stensjöstrands naturreservat

Läs mer

Säfsen 2:78, utredningar

Säfsen 2:78, utredningar SÄFSEN FASTIGHETER Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Uppsala Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Datum 2014-11-14 Uppdragsnummer 1320010024 Utgåva/Status Michael Eriksson Magnus Sundelin

Läs mer

4Ossian Adlers Park en del av Å-staden

4Ossian Adlers Park en del av Å-staden 4Ossian Adlers Park en del av Å-staden Ossian Adlers Park vid Svartån är en idé och vision om att bygga vidare på Å-staden och på historien som en gång startades av örebroaren Ossian Adlers. Visionen ger

Läs mer

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Gå ut och upptäck mångfalden i en sjö, bäck eller å. Eleverna får dokumentera vilka djurgrupper som hittas och sedan göra näringskedjor och fundera kring hur arterna

Läs mer

OM ATT VARA HUND. Jag heter faktiskt Brandy Brandt, är ärlig, snäll och talar sant. Jag är en hund av ädel sort med krullig päls och svansen kort.

OM ATT VARA HUND. Jag heter faktiskt Brandy Brandt, är ärlig, snäll och talar sant. Jag är en hund av ädel sort med krullig päls och svansen kort. 1 OM ATT VARA HUND Jag heter faktiskt Brandy Brandt, är ärlig, snäll och talar sant. Jag är en hund av ädel sort med krullig päls och svansen kort. H ar du någon gång undrat över hur det är att vara en

Läs mer

Vinningsbo platsens historia

Vinningsbo platsens historia Vinningsbo platsens historia Vinningsbo hör till den gamla Skårdals by och är den enda av byns gårdar som hade ett särskilt namn Vinningsbogården. Rikspolitiska förvecklingar och krig har påverkat denna

Läs mer

på Bohusläns sockertopp

på Bohusläns sockertopp på Bohusläns sockertopp Martin Fahlén Jimmy Stigh Hans Årebäck 2 Innehåll Förord... 3 Karta över Älgön-Brattön... 4 Linné kryssar nära... 6 Målaren ställer en fråga... 10 Bortom armlängds avstånd... 14

Läs mer

GEOLOGI. Istiderna kom och gick och mejslade ut detaljerna i landskapet. Och de geologiska rörelserna bara fortsätter, i sakta mak

GEOLOGI. Istiderna kom och gick och mejslade ut detaljerna i landskapet. Och de geologiska rörelserna bara fortsätter, i sakta mak GEOLOGI SE UTE: 1. HORST & SPRICKDAL; 56,0349 N, 13,2385 Ö 2. DIABAS; 56,0344 N, 13,2402 Ö 3. VULKANEN RALLATE; 56,0276 N, 13,2653 Ö 4. SPRICKDAL & RASBRANT; 56,0366 N, 13,2470 Ö 5. SPRICKDAL & RASBRANT;

Läs mer

Simma lugnt! Visst kan pool vara snyggt. Går det att ha en pool som smälter in i trädgården? Javisst! Här får du veta hur du gör!

Simma lugnt! Visst kan pool vara snyggt. Går det att ha en pool som smälter in i trädgården? Javisst! Här får du veta hur du gör! Se till helheten och låt stilen på huset och området i stort avspegla sig även runt poolen. Simma lugnt! Visst kan pool vara snyggt Går det att ha en pool som smälter in i trädgården? Javisst! Här får

Läs mer

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Rapport 2011:15 Arkeologisk förundersökning Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Intill RAÄ 16 Unnerstad 2:1 Gammalkils socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S M U

Läs mer

Klossköping. Handledning med idéer och lektionsupplägg

Klossköping. Handledning med idéer och lektionsupplägg Klossköping Handledning med idéer och lektionsupplägg Klossköping Handledning med idéer och lektionsupplägg Klossköping Handledning med idéer och lektionsupplägg Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Läs mer

JAKT PÅ ÄDELSTENAR KONTROLLER SPELINSTRUKTIONER FLEXA OCH MIXA STENAR HEKOS KÖK. Välkommen att spela på Heurekas utställning Gå under jorden!

JAKT PÅ ÄDELSTENAR KONTROLLER SPELINSTRUKTIONER FLEXA OCH MIXA STENAR HEKOS KÖK. Välkommen att spela på Heurekas utställning Gå under jorden! JAKT PÅ ÄDELSTENAR Välkommen att spela på Heurekas utställning Gå under jorden! I jakten på ädelstenar ska du på utställningen försöka hitta informationsdiamanter, det vill säga bitar av information som

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv sekund kan han flyga iväg som en korp, bort från

istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv sekund kan han flyga iväg som en korp, bort från Reslust Tulugaq tycker att det är tråkigt att öva bokstäverna på tavlan. De gör det så ofta. Varje dag faktiskt! Så han ser ut genom fönstret istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv

Läs mer

Vattentema på Hägneskolan.

Vattentema på Hägneskolan. Vattentema på Hägneskolan. Under vårterminen pratar eleverna på Hägneskolan om vatten och vattnets betydelse för en hållbar utveckling. Eleverna skaffar sig kunskap genom samtal, att läsa faktatexter,

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

Foto. bildtexter!!! Upptäck Viskan och dess spännande omgivningar!

Foto. bildtexter!!! Upptäck Viskan och dess spännande omgivningar! Foto bildtexter!!! Upptäck Viskan och dess spännande omgivningar! Viskan har haft stor historisk betydelse för vår bygd och är idag en viktig inspirationskälla och oas för invånarna i Marks kommun. I broschyren

Läs mer

Ta hand om dagvattnet. - råd till dig som ska bygga

Ta hand om dagvattnet. - råd till dig som ska bygga Ta hand om dagvattnet - råd till dig som ska bygga Vad är dagvatten? Dagvatten är regn- och smältvatten som rinner på hårda ytor som tak och vägar, eller genomsläpplig mark. Dagvattnet rinner vidare via

Läs mer

Inför Antiken ca 800 f.kr. 500 e.kr.

Inför Antiken ca 800 f.kr. 500 e.kr. Inför Antiken ca 800 f.kr. 500 e.kr. Antiken varade mellan 800 f.kr. 500 e.kr. Men hur såg det ut i världen innan dess? Vi tar en snabbrepetition. För 2,5 miljoner år sedan börjar jägarstenåldern i Afrika,

Läs mer

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne Namn: Kemiprov åk 4 Datum: Para ihop ord och förklaring grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne hypotes När ett ämne försvinner i ett annat ämne och man ser det inte men kan

Läs mer

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 Lyckebyån som resurs: Arkeologiska lämningar, husgrunder, efter en borganläggning från 1200-talet, exempel på ett tidigt utnyttjande av det strategiska läget. Slåttermader

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen för åk 4-9 ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får

Läs mer

vattnets väg med VICKE VATTENDROPPE

vattnets väg med VICKE VATTENDROPPE Guida dig själv! 1 km vattnets väg med VICKE VATTENDROPPE Kontakta oss telefon: 0435-44 21 20 e-post: naturum.soderasen@lansstyrelsen.se Mer info på vår hemsida: www.soderasensnationalpark.se Bra att veta

Läs mer

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand Medan nutidens socialvårdare som bäst bryr sina hjärnor med problemet åldringsvården, kan man i Bro socken allfort lyssna till en gammal sägen,

Läs mer

HISTORISK STADSBILDSÖVERSIKT 1. Älvmynningens bosättningar i forntiden 3. Förstäder, hamnar, manufakturer från tullen till Klippan Det fiskrika området kring Göta Älvs mynning har varit attraktivt för

Läs mer

Sättningar i småhus. Vill du veta mera. Geoteknik är ett ord som. Statens tens geotekniska institut informer. ormerar

Sättningar i småhus. Vill du veta mera. Geoteknik är ett ord som. Statens tens geotekniska institut informer. ormerar Statens tens geotekniska institut informer ormerar Sättningar i småhus Till dig som bor eller tänker bo i småhus på lera Geoteknik är ett ord som kan låta främmande, men dess betydelse är minst sagt jordnära.

Läs mer

Fornleden genom Fryksdalen

Fornleden genom Fryksdalen 1 2 Fornleden genom Fryksdalen I denna bildberättelse får vi följa två unga damers vandring genom Fryksdalen på en uråldrig färdled. Vi är en liten grupp som sedan en tid arbetar med ett projekt kring

Läs mer

Utslagsfrågan: Hur många fladdermuspluttar finns i burken? Rätta svaret är 347 st

Utslagsfrågan: Hur många fladdermuspluttar finns i burken? Rätta svaret är 347 st Utslagsfrågan: Hur många fladdermuspluttar finns i burken? Rätta svaret är 347 st Vinnare! Närmaste gissning och mest antal rätt i tipspromenaden har: Vuxenfrågor 1. Hugo Sandberg, Täby 2. Thomas Granbohm,

Läs mer

RYDEBÄCKS KULTURSLINGA i BILDFORM (plus några kompletteringsbilder på nya och gamla rydebäckshus längs stigen)

RYDEBÄCKS KULTURSLINGA i BILDFORM (plus några kompletteringsbilder på nya och gamla rydebäckshus längs stigen) RYDEBÄCKS KULTURSLINGA i BILDFORM (plus några kompletteringsbilder på nya och gamla rydebäckshus längs stigen) 1. Rydebäcks gård1920-talet Stigens vågvisningspålar Flygbild mot öster Fotografi från 1951

Läs mer

Stadslifv in real life!

Stadslifv in real life! Stadslifv in real life! Hej! Du kommer nu att gå en stadsrundvandring på egen hand. Har du karta, penna, klisterprickar och instruktionsblad och någon sorts kamera så är det bara att sätta igång. 1. Stortorget

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

Kort historia På ITV s hemsida berättar de om hur ITV var först i Sverige så började man att använda geotermisk energi i början av 70-talet i form av

Kort historia På ITV s hemsida berättar de om hur ITV var först i Sverige så började man att använda geotermisk energi i början av 70-talet i form av GEOTERMISK ENERGI Innehållsförteckning 2-3 Kort historia 4-5 Hur utvinns energin, bergvärme 6-7 Hur utvinns energin, jordvärme 8-9 Värmepumpen 10-11 Energiomvandlingarna 12-13 Miljövänlig? 14-15 Användning

Läs mer

Norra Kusten - Översiktlig geoteknik

Norra Kusten - Översiktlig geoteknik Author Marcus Johansson Phone +46 10 505 47 79 Mobile +46 76 789 94 44 marcus.p.johansson@afconsult.com Date 2014-11-14 Project ID 700447 Recipient Varbergs kommun Katrin Larsson 432 80 Varberg Norra Kusten

Läs mer

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp. Moren Moren tillhör Lillåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 28 km SSV om Hultsfred på en höjd av 166,1 m.ö.h. Det är en näringsfattig, försurningskänslig klarvattensjö, 1,44

Läs mer

Vad är vatten? Ytspänning

Vad är vatten? Ytspänning Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna

Läs mer

Ali, Sara och Allemansråttan. - En saga om allemansrätten

Ali, Sara och Allemansråttan. - En saga om allemansrätten Ali, Sara och Allemansråttan - En saga om allemansrätten Stiftelsen Håll Sverige Rent Juni 2014 Författare: Ann-Christin Björnfot, Håll Sverige Rent Illustrationer: Fia Sjögren Grafisk form: Ida Holmberg,

Läs mer

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Lokala och regionala utmaningar på globala problem Fredrik Marklund Källa: Naturvårdsverket Klimatförändringar och det goda livet Isfjorden, nedisad vintertid

Läs mer

E 20. Lundsbrunn Holmestad. 12 km ny motorväg förbi Götene

E 20. Lundsbrunn Holmestad. 12 km ny motorväg förbi Götene E 20 Lundsbrunn Holmestad 12 km ny motorväg förbi Götene E20 mellan Göteborg och Stockholm är en viktig nationell och regional transportled. Vägen byggs etappvis ut till motorväg för att förbättra trafiksäkerheten

Läs mer

VARFÖR HAR VI REGLER? Sidan 2, uppgift 5 TA STÄLLNING TILL FÖLJANDE:

VARFÖR HAR VI REGLER? Sidan 2, uppgift 5 TA STÄLLNING TILL FÖLJANDE: VARFÖR HAR VI REGLER? Sidan 2, uppgift 5 5. Varför behövs det regler? Kan eleven framföra sina åsikter? Kan eleven förklara varför regler behövs? Kan eleven se vad konsekvenserna skulle bli om det inte

Läs mer

Våren och försommaren är bästa tiden att göra en vild sallad. Då är växterna späda och goda.

Våren och försommaren är bästa tiden att göra en vild sallad. Då är växterna späda och goda. Syfte: Skapa förståelse för odlingens grundprinciper och ge en känsla av att kunna bidra till en hållbar utveckling genom egna handlingar, samt väcka ett intresse för odling hos barnen Mål: Att jämföra

Läs mer

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 3 / 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 21/ SLUTSATSER Ön Sanden är en fantastisk och attraktiv plats

Läs mer

Så byggde man förr. Mårten Sjöbeck vid ängsladan som numera finns på Fredriksdal museer och trädgårdar.

Så byggde man förr. Mårten Sjöbeck vid ängsladan som numera finns på Fredriksdal museer och trädgårdar. Så byggde man förr Mårten Sjöbeck vid ängsladan som numera finns på Fredriksdal museer och trädgårdar. Att söka i landskapet I denna handledning möter du Mårten Sjöbeck och tre av de byggnader han inventerade,

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer.

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. TEORI Kemi I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. Länge trodde man att atomer var de minsta byggstenarna. Idag

Läs mer

Va!enkra" Av: Mireia och Ida

Va!enkra Av: Mireia och Ida Va!enkra" Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar

Läs mer

Uppgift 1. En av de fyra påståenden har fel. Cirkulera det felaktiga alternativet. 0,5 p/uppgift. (10p)

Uppgift 1. En av de fyra påståenden har fel. Cirkulera det felaktiga alternativet. 0,5 p/uppgift. (10p) Uppgift 1. En av de fyra påståenden har fel. Cirkulera det felaktiga alternativet. 0,5 p/uppgift. (10p) 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. a. För hög användning av grundvatten kan leda till att markytan sjunker.

Läs mer

Att fundera på - Var hittade du stenen? - När hittade du stenen? - Varför valde du just den stenen?

Att fundera på - Var hittade du stenen? - När hittade du stenen? - Varför valde du just den stenen? Uppgift 1. Om stenar kunde tala 1 a. Leta reda på en sten du tycker om. - Var hittade du stenen? - När hittade du stenen? - Varför valde du just den stenen? 1 b. Presentera Presentera din sten. Använd

Läs mer

. M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B Omslagsbilden visar platsen för förundersökningen, Västra Brobys kyrka, markerad med röd ellips på utdrag ur Skånska Rekognosceringskartan 1812-1820.

Läs mer

5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget

5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget 5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget Namnet på vägen syftar på att detta helt enkelt var den gamla vägen från Kville ner till sundet. Vägen går längs med Kvarnbergets norra sida. Byggnaderna följer

Läs mer

Kyrkogårdar & begravningsplatser

Kyrkogårdar & begravningsplatser Kyrkogårdar & begravningsplatser i Huddinge Kyrkogårdar begravningsplatser i Huddinge I den här broschyren presenteras Huddinges kyrkogårdar och begravningsplatser: Huddinge och Tomtberga kyrkogårdar,

Läs mer

TULLPARKEN TULLPARKEN. 1. Krigsbarnsminnesmärket och Krigsbarnsmonumentet. 2. Minnestenen över svenska frivilliga i finska krig.

TULLPARKEN TULLPARKEN. 1. Krigsbarnsminnesmärket och Krigsbarnsmonumentet. 2. Minnestenen över svenska frivilliga i finska krig. TULLPARKEN Målsättningen är att skapa en park där människor kan uppleva skulptural konst. Idag finns i parken tre skulpturer och minnesmärken. (se karta) 1. Krigsbarnsminnesmärket och Krigsbarnsmonumentet

Läs mer

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2011:4

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2011:4 Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2011:4 Undersökning: Antikvarisk kontroll Lst:s dnr: 220-9941-94 Ansvarig institution: Göteborgs stadsmuseum Eget dnr: 577.94.Z 400 Ansvarig för undersökningen:

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen. Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå

Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen. Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå Kort historik På hemsidan Wikipedia kan man läsa att bergvärme och jordvärme är en uppvärmningsenergi

Läs mer

Detaljplan Kopper 2:1, Bergsvägen

Detaljplan Kopper 2:1, Bergsvägen Stenungsundshem Detaljplan Kopper 2:1, Bergsvägen Slutrapport Göteborg 2013-09-17 Datum 2013-09-17 Uppdragsnummer Utgåva/Status Slutrapport Kenneth Funeskog T Persson, R Chilton Elisabeth Olsson Uppdragsledare

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

Dagvattenutredning Sparven 6

Dagvattenutredning Sparven 6 Dagvattenutredning Sparven 6 Datum: 2011-11-02 Pauline Sandberg Uppdragsledare Jan Kjellberg Granskare BYLERO, Byggledare i Roslagen AB Baldersgatan 12 761 31 Norrtälje Organisationsnummer 556489-0340

Läs mer

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Delprov B Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Kapitel 4. Från Damsängen till Stadshusbron

Kapitel 4. Från Damsängen till Stadshusbron Kapitel 4 Från Damsängen till Stadshusbron Damsängen. Här promenerade man förbi torpet Dämsängen när man gick stora eller lilla jorden runt. Östanåbron, Så här såg den gamla bron ut som gick över till

Läs mer

VA och dagvattenutredning

VA och dagvattenutredning Teknisk försörjning 1(6) VA och dagvattenutredning Bilagor Till denna VA- och dagvattenutredning bifogas följande kartmaterial. Bilaga 1 Illustrationskarta med VA för Stare 1:109 m fl. Daterad 2011-11-28.

Läs mer

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 a n t i k v a r i s k k o n t r o l l, e f t e r u n d e r s ö k n i n g Stina Tegnhed Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 Halland, Skällinge socken, Skällinge 16:1. 2014 Skällinge

Läs mer

Lokal plan för Petaredbackens byalag

Lokal plan för Petaredbackens byalag Lokal plan för Petaredbackens byalag Innehållsförteckning Sida 1 Syfte med den lokala planen...3 2 Vem har tagit fram planen och hur...3 3 Beskrivning av Petaredbacken...3 4 Vad är det bästa med Petaredbacken?...4

Läs mer

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET Lektionsupplägg: Rent vatten, tack! Lär er mer om grundvatten och låt eleverna, med hjälp av sina kunskaper och fantasi, konstruera en egen vattenrenare. Lärarinstruktion

Läs mer

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor.

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor. OLIKA KLIMATOMRÅDEN LEKTIONENS MÅL: Förstå skillnaden mellan klimat och väder Kunna namnge de olika klimatzonerna Ge exempel på vad som kännetecknar de olika klimatzonerna och deras läge Centralt innehåll

Läs mer

Materialet under denna rubrik är under utarbetande och ej fullständigt.

Materialet under denna rubrik är under utarbetande och ej fullständigt. Sekvenser av experiment och annan verksamhet inom Klimat-X Här presenterar vi några tänkbara sekvenser av experiment och förslag till uppföljning med arbete i skolan, studiebesök mm. Materialet under denna

Läs mer

Utomhuspedagogiskt projekt

Utomhuspedagogiskt projekt Utomhuspedagogiskt projekt Linn Heiel Ekeborg Utomhuspedagogik Högskolan Väst 2014 Innehållsförteckning Qvarnstensgruvan Varför utomhuspedagogik Projektet Ämnen Mål Upplägg och schema Aktiviteter - Myggmedel

Läs mer