Välkommen. Starta promenaden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Välkommen. Starta promenaden"

Transkript

1 Välkommen Välkommen till promenad i text och bilder. Vi vandrar mellan olika besökspunkter i en skolas närområde. Med promenaden vill vi visa och konkretisera de möjligheter att använda/utgå från närområdet i undervisningen som vår bok Plats, identitet, lärande (PIL) öppnar för. Vi talar i texten till dig som lärare och ger exempel på vad vi hade tyckt varit intressant att peka på och prata om vid de olika besökspunkterna. Vad vi berättar och hur beror på besökspunkternas karaktär. Eftersom de är olika kommer kunskapssynen i de olika texterna att variera. Grunderna bakom promenaden kan du läsa mera om i kapitlet Tankeredskap, (PIL). Text och foto: Ingrid Sanderoth, Margit Werner och Sten Båth. Starta promenaden

2 Kartskiss över området med besökspunkterna inritade 10. Jättekast 12. Utsikt från Rya åsar 11. Bergytan, Rya åsar 8. Ramnaparken rekreation och möten 9. Ramnaparken minnen från äldre tid 3. Sjön 1. Skolan 2. Skolans när maste omgivning 4. Promenadvägen utmed sjön Här ser du vår promenad runt Särlaskolan i Borås och de olika besökspunkterna. Man kan välja att följa promenaden i den ordning besökspunkterna presenteras (nummerordning) eller kan man välja att gå till den punkt som lockar mest! Klick på miniatyr på kartskissen ger en sida med foto på besökspunkten, några frågor man kan ställa samt lite informativ text; klick på mer ger svar på frågorna genom ytterligare utvecklad och/eller förklarande text. Genom att även där välja mer, kan du få hänvisning till ytterligare text samt till avsnitt i vår bok. 7. Bebyggelse kring sjön 5. Växtlighet 6. Galgbacken

3 1. Särlaskolan Vad är det för sorts skola? Hur gammal är skolan? Varför finns det en skola just här? Finns det några problem med att ta sig till skolan? Vilken roll kan skolan ha spelat över tid och i omgivningen bland människor och bebyggelse? Vilka ungdomar har gått i skolan här över tid? Hur har skoldagen förändrats? Hur har undervisningen förändrats?

4 1. Särlaskolan Skolan startade år 1956 som praktisk realskola för att tillgodose behovet av praktiskt utbildade ungdomar. Därefter blev skolan en enhetsskola senare följt av en högstadieskola inom grundskolan och idag är det en F 9 skola. Idéerna bakom de olika typerna av skola har förändrats och utgör goda exempel på rådande samhällssyn.

5 1. Särlaskolan Läs vidare: Se Kvarteret s. 122, Nutid, dåtid, framtid s. 141 och Helhetsperspektiv s. 147 (PIL). Nästa bild Tillbaka till kartan

6 2. Skolans närmaste omgivning Varför ser här ut som det gör?

7 2. Skolans närmaste omgivning Det ser ut som en ås, men är det det? Genom litteraturstudier (Lagerström, 2010) vet vi att det är en rygg som bildades/blev kvar när man grävde bort material för att få en plats för Särlaskolan. Men vad är det för material i ryggen? Det kan vara det vanligaste av allt lösmaterial i Sverige, nämligen morän, eller också är det kanske isälvsmaterial. Hur kan vi få reda på vad det är som finns i ryggen? Isälvsmaterial är transporterat med landisens smältvatten. Det är sorterat, dvs. olika storlekar på materialet ligger i olika lager, t.ex. sand i ett, grus i ett annat. De större stenarna är dessutom rundade. Isälvsmaterial kan ibland bilda rullstensåsar. Morän har transporterats av isen, oftast inne i isen. När isen smälter avsätts ett osorterat material och de större stenarna är oftast kantiga eller kantrundade. Ibland finns det ryggar som är uppbyggda av morän, t.ex. ändmoräner. Det är alltså nödvändigt att gräva i materialet för att få svar. Men tänk på att man kan behöva tillstånd, av Parkförvaltningen eller liknande. Det går också att få svar genom studier av geologiska kartor.

8 2. Skolans närmaste omgivning Läs vidare: Lagerström, Sven H.G. (2010): Ramnasjön: och dess omgivningar i Ramnaparken, Parkstaden och Fridenshöjd. Borås Fredén, C.(red), 2009: Berg och jord. Sveriges Nationalatlas Frizell, B., Werner. M (red) 2003: Västra Götaland. Sveriges Nationalatlas. Speciellt avsnittet Berg och jord Lundqvist, J., 2004: Geologi. Processer utveckling tillämpning. Studentlitteratur. 3e upplagan (eller senare) Olika geologiska kartor, publicerade av Sveriges Geologiska Undersökning, finner Du på Samt se kapitlet I det lilla och nära s. 109 (PIL). Nästa bild Tillbaka till kartan

9 3. Sjön Strax intill skolan ligger denna sjö. Hur uppstår en sjö? Varifrån kommer vattnet? Vart tar det vägen? Kan man bada här?

10 3. Sjön En sjö är en större permanent vattensamling i en naturlig sänka i terrängen. I Sverige har flertalet sjöbäcken glacialt ursprung. Inlandsisen har eroderat och därmed gröpt ur berggrunden. Dessutom har morän och isälvsmaterial avsatts som kan dämma upp sänkor. Det är inlands isens arbete som gjort att det är så sjörikt i Sverige, liksom t.ex. i Finland, Norge och Canada. Sjöbäcken kan också ha tektoniskt ursprung (uppkommit genom rörelser i jordskorpan), t.ex. Bajkalsjön i Sibirien. I det vulkaniska landskapet på Island förekommer kratersjöar. Vattnet i sjön kommer från tillrinnande vattendrag en bäck eller en flod från grundvatten och från nederbörd direkt på ytan. Det finns avloppslösa sjöar, men det normala i Sverige är att en sjö förutom tillopp också har ett avlopp. Ramnasjöns tillopp är kulverterat och det är avloppet också. Sjöar förändras. Med tillflödet förs material som avsätts på botten. Växtlighet utmed stränderna och på botten vissnar och avsätts. På detta sätt grundas sjön efterhand upp den växer igen. En sjö är ur ett geologiskt tidsperspektiv en kortlivad företeelse.

11 3. Sjön Kan man bada här? För att det skall vara en badsjö måste vattnet vara rent. På grund av alla fåglar som finns här är vattnet smutsigt. Vad menas med rent? Kontakta kommunens miljöansvarige och gör själv undersökningar tillsammans med läraren i biologi, kemi eller naturkunskap. Andra frågor att fundera på: Vilken betydelse har sjön idag och vilken betydelse har den haft för områdets karaktär och för människorna i området? Här kan det också vara ett lämpligt tillfälle att låta eleverna fascineras (ett så viktigt inslag i undervisningen) och uppleva sin plats i en större helhet genom att exempelvis låta dem ta några droppar vatten från sjön i sin hand och få fantisera om dessa droppars resa i rum och tid (vattnets kretslopp). Den droppen du håller i din hand kan ha varit

12 3. Sjön Ramnasjön har haft sitt namn åtminstone från 1600-talet, då den återfinns på lantmäterikartor under det namnet (Ramne Lacus). Ravn betyder på fornnordiska korp och är den troliga förklaringen till Ramnasjöns namn. Läs vidare: Edberg, Rolf, 1995: Och havet vilar aldrig: en berättelse om vattnets kretslopp. Stockholm: Journal Nordström, A., 2005: Dricksvatten för en hållbar utveckling. Studentlitteratur 2005 eller senare. Speciellt texter om vattnets kretslopp, kvalitet och tillgångar Raab, B., & Vedin, H., (red), 1995: Klimat, sjöar och vattendrag. Sveriges Nationalatlas. Nästa bild Tillbaka till kartan

13 4. Promenadväg utmed sjön Vem har sett till att det har blivit en asfalterad väg här? Här finns också papperskorgar och belysning. Vem har ansvaret för att sätta upp sådant? Vem tömmer papperskorgarna?

14 4. Promenadväg utmed sjön Vägen utgör också en strandskoning. Trots att sjön är så liten kan vågor på sjön gröpa sig in i sluttningen ner mot sjön. Den asfalterade vägen och stenskoningen förhindrar att vågorna eroderar innanförliggande gräsyta. Varför allt detta? Är det en kommunal angelägenhet att skapa möjlighet för/ locka till motion; att upplåta utrymme till fritidsliv? Och att samtidigt hålla efter?

15 4. Promenadväg utmed sjön Läs vidare: Se text om Samhälleligt perspektiv s. 144 och Staden som attraktiv livsmiljö s. 180 (PIL). Nästa bild Tillbaka till kartan

16 5. Växtlighet På sluttningarna ner mot sjön växer det träd, både löv- och barrträd. Det finns ganska många arter. Vilka? Det är sannolikt så att de flesta träden är planterade här. På ett ställe står en stor bok. Om du är här på våren blommar det nog under trädet medan det under sommar och höst är ganska tomt på blommor? Varför? Det är helt enkelt för mörkt när alla blad har slagit ut. Har växtligheten någon betydelse? Spelar det någon roll att höjderna runt om är skogsbevuxna? Kan växtlighet ge någon merkänsla?

17 5. Växtlighet På några ställen växer också en del hasselbuskar. Hasseln var förr viktig för folket på landet. Varför? Hasseln var viktig inte minst för de näringsrika nötterna. De fick inte plockas av andra än den som ägde buskarna. Hasselns stammar användes till käppar, de klövs också till band på laggkärl. Förutom träd och buskar växer här olika örter och gräs. Också i sjön finns det växter. Säkert blommar på sommaren den gula svärdsliljan. Det beror på årstiden vad Du kan finna.

18 5. Växtlighet Läs vidare: Använd en svensk flora som hjälp. Samt se Tankar om elevuppgifter som rör samhället i övrigt s. 185 (PIL). Nästa bild Tillbaka till kartan

19 6. Galgbacken Galgbacken är Borås gamla avrättningsplats. Hur länge användes den? Hur kunde det vara här vid en avrättning? Vad gjorde man med de avrättades kroppar?

20 6. Galgbacken Den mest kända (och förmodligen den sista) avrättningen skedde den 14 april 1725 och rör fyra inblandade i ett kärleksdrama, som hade resulterat i mordet på en man. En av de dömda var rådman och medlem i stadens ledande släkt; de tre andra var kvinnor, varav en hustru till den mördade. Efter avrättningen slängdes kvinnornas kroppar i en eld och mannens kropp steglades. Annars var det vanligt att avrättades kroppar begravdes, antingen utanför kyrkogården eller på en speciell, avsides plats inom kyrkogården. Det var normalt att resterna efter såväl kremering som stegling låg kvar på platsen. Lång tid efteråt (månader eller kanske år) fick bödeln och hans drängar kallas ut för att begrava resterna. Under 1800-talet började man tillåta anhöriga att obemärkt föra den avrättade från galgbacken till kyrkogården där kroppen begravdes antingen utanför kyrkogårdsmuren eller på en speciell, avsides, plats inom kyrkogården. (pers. kommunikation arkeolog Niklas Ytterberg, Bohusläns Museum/Västarvet)

21 6. Galgbacken Läs vidare: Se Minnen från äldre tid s. 125 (PIL). Nästa bild Tillbaka till kartan

22 7. Bebyggelse kring sjön Varför finns här hus? När byggdes de och för vilka? Vilka bor här idag? Hur och varför har boendet förändrats över tid?

23 7. Bebyggelse kring sjön Under senare delen av 1800-talet växte flera pampiga villor upp kring sjön. Det var framför allt rika borgare i staden som valde detta som alternativ till en stor paradvåning inne i stan eller för sin sommar vistelse. Runt sjön (som var välfylld med fisk och kräftor och som också svarade för stadens isförsörjning isen konserverades i sågspån) fanns då en del badhus/badhytter. Än idag kan rester av pålar synas i strandkanten. En av de mer kända äldre husen är Villa Särla, som gett namn åt Särlaskolan. Det byggdes på marken till det närmare sjön belägna lilla sommarhuset Sandhem som på 1850-talet låtit uppföras av postmästaren P.A. Dahlgren. Villan låg vid höjden nära nuvarande Särlaskolan och hade en stor paviljong vid strandkanten nedanför kullen. Veteranen från det amerikanska inbördeskriget, majoren Adolf Warberg, var den som lät uppföra denna pampiga villa som av många ansågs vara stans mest magnifika. Så tyckte antagligen också stadens styrande, eftersom kung Oscar II inkvarterades där vid sitt besök 1880.

24 7. Bebyggelse kring sjön I början av 1890-talet köptes Villa Särla av apotekaren Hjalmar Lind, som skapat sig en förmögenhet i ett snabbt växande och trångbott Borås där hans apotek blev en säker inkomstkälla. Lind köpte då också upp marken tillhörande det 1892 nedbrunna landeriet Sofiefred, liksom det av den nybyggda järnvägen Borås Göteborg från gården Byttorp avskilda betesägorna norr om sjön. Nedanför Villa Särla lät Lind uppföra ett magnifikt badhus och en ny paviljong i nordisk stil med ett vidbyggt ishus samt ett båthus. Det som finns kvar idag är stenskoningen som skydd mot vågornas erosion. Väster om Ramnasjön ligger idag området Ramnalid, som inhyser företag och Montessori skolan Malmen. Ramnalids historia börjar 1899, då Borås letade efter ett lämpligt ställe att på lagom afstånd från staden erhålla en fattiggård och uppförande av bostäder för fattighjon och sinnessjuka (Fattigvårds styrelsen) var byggnaderna klara och förutom.

25 7. Bebyggelse kring sjön huvudbyggnaden fanns ett de olyckligas och eländigas hemvist dårstugan (Borås Tidning). På marken som sluttade ned söder om Ramnasjön ordnades senare också trädgårds anläggningar där hjonen kunde odla potatis och grönsaker. På bilden syns den nuvarande bebyggelsen nordväst om sjön. Ramnavägen 51 (det näst närmaste huset på bilden) byggdes år 1929 och då som enfamiljshus. Huset genomgick en totalrenovering 1974 med nya elledningar, nya köksutrustningar, garagedörrar och nya fönster. Vindsvåningen renoverades så att man kunde bo där, då det tidigare hade tjänat som torkutrymme. Huset omvandlades då också till tvåfamiljshus. Uppvärmningen har gått från ved/ kokseldning, oljeuppvärmning, luftvärmepump till dagens bergvärme (2011). Då uppstår ytterligare frågor: Varför från ett- till tvåfamiljshus och hur kan man förklara förändringen av uppvärmning?

26 7. Bebyggelse kring sjön Läs vidare: Se Nutid, dåtid, framtid s. 141 samt Helhetsperspektiv s. 147 (PIL). Nästa bild Tillbaka till kartan

27 8. Ramnaparken rekreationsplats och mötesplats Så kommer vi upp i själva Ramnaparken (bilderna 8 och 9). I samband med byggnationen i slutet av 1800-talet, började också marken att omvandlas till mer av ett parkområde. Apotekaren Lind var den som tog initiativet efter att han köpt upp stora landområden i anslutning till Ramnasjön.

28 8. Ramnaparken rekreationsplats och mötesplats Lind beslöt att donera ett område omfattande 12 tunnland till stadens växande befolkning. Vid överlämnandet hade Lind redan låtit iordningställa marken som park. Området (som tidigare var blandning av vildmark och hästhagar till gården Byttorp) hade förvandlats till naturpark, där promenadstigar och blomsterplanteringar blev de första anläggningarna. Parken kallades först för Folkparken. Då området och sjön snart kom att bli centrum för många idrottsaktiviteter (skidor första skidtävlingen på och runt sjön var 1901; backhoppning ett hopptorn och skidbacke byggdes 1915; skridskor, bandy ishockey, isdans, simning ett kallbadhus med hopptorn för män och ett mindre för kvinnor byggdes tidigt och ersattes 1932 av en simstadion; fotboll Ramnavallen 1922 och på 40-talet motorsport som isracing) blev Idrottsparken det vanligaste namnet innan det slutligen fick heta Ramnaparken.

29 8. Ramnaparken rekreationsplats och mötesplats Sedan början av 1900-talet fanns en musikpaviljong med servering. Med den ökande publiktillströmningen såg man behovet av en större dansbana. Samtidigt som Ramnavallen anlades 1922 byggdes en stor dansbana och Ramnaserveringens storhetstid (vissa menar att det var den största i Sverige vid denna tid med sina 1200 platser) inleddes. Under några årtionden blev denna park ett måste för alla stora artister. Alice Babs, Zarah Leander, Thor Modéen, Putte Wickman, Charlie Norman, Karl Gerhard och Povel Ramel var några av dåtidens underhållare som stod på Ramnaparkens scen. I parken kunde man också vara med om föregångaren till Allsång på Skansen. Som mest räknade man med att dåtidens Lasse Berghagen musikdirektören Sven Lilja dirigerade över sångare. Han lär ha stått på serveringens tak för att kunna leda denna allsång brann serveringen ned och glansperioden var över. Parken förde under några årtionden en tynande tillvaro, men rustades upp under 1980-talet med bl.a. en rosenpark och lekplatser där tidigare serveringen varit.

30 8. Ramnaparken rekreationsplats och mötesplats Det finns många skilda anledningar till förändring och utveckling i en bebyggelse, Enskilda aktörer av betydelse, som i detta fall, förekommer på många platser. mm Läs vidare: Se Staden som attraktiv livsmiljö s. 180 samt Förändring s. 182 (PIL). Texterna till bild 8 och 9 är delvis hämtade ur Lagerström, Sven H.G. (2010): Ramnasjön: och dess omgivningar i Ramnaparken, Parkstaden och Fridenshöjd. Borås Häggström, J. & Sjöberg, S, & Hjelm, F (2004). Historien om Borås stadsbebyggelse. Borås: Dahlins tryckeri Nästa bild Tillbaka till kartan

31 9. Ramnaparken men också minnen från äldre tid I Ramnaparken finns också ett friluftsmuseum med bl.a. en domarring, en hällkista, en kyrka och ett antal byggnader från de omgivande sju häraderna. Hur kan man med hjälp av detta kunna få svar på frågor om boende och livsvillkor inom Sjuhäradsbygden?

32 9. Ramnaparken men också minnen från äldre tid Byggnaderna kopplas till de olika förutsättningar som invånarna levde under. De bördiga markerna i Viskadalen jämförs med Boråsbygdens steniga moränmarker och förläggarindustrin och så småningom textilindustrin blir på så vis till dels förklarad. Detta kopplas vidare till bild 12 (utsikt över staden) där man lämpligen kan lyfta upp textilindustrins död handelns ökande dominans (postorder) samt också exemplifiera en utveckling på nationell nivå genom att peka på det gamla regementet (I 15) som numera är ombyggt till bl.a. friskola, bank samt bostäder.

33 9. Ramnaparken men också minnen från äldre tid om Ramnaparken kan man finna på Vi går tillbaka till Särlaskolan och tar oss upp på Rya åsar. Nästa bild Tillbaka till kartan

34 10. Jättekast Ett så stort block kallas ofta för ett jättekast. Varför?

35 10. Jättekast I äldre tider trodde man att det var jättar som hade kastat stora block i naturen framför allt mot kyrkor. Men egentligen är det ett flyttblock (kallas ibland också erratiskt block). Det transporterades till den plats där det nu ligger med hjälp av inlandsisen. Blocket var infruset i isen och kom fram när inlandsisen smälte. Känner du till andra markanta naturföreteelser från istiden?

36 10. Jättekast Läs vidare: Fredén, C. (red), 2009: Berg och jord. Sveriges Nationalatlas, 3e utgåvan Lundqvist, J., 2004: Geologi. Processer utveckling tillämpning. Studentlitteratur, 4e upplagan eller senare. Nästa bild Tillbaka till kartan

37 11. Det skiviga berget och bergytan på toppen av Rya åsar Bilden till vänster visar en bergssida där det ser ut som om den bestod av ett antal skivor. Hur kan den ha bildats? Bilden till höger visar en skrynklig/veckad bergart. Hur kan detta ha bildats? Skivigheten och den veckade ytan antyder att berget består av gnejs, en metamorf bergart.

38 11. Det skiviga berget och bergytan på toppen av Rya åsar Bergarter är uppbyggda av olika mineral. Bergarter kan bildas när en bergartssmälta, magma, stelnar djupt nere i jorden. Det blir då en magmatisk bergart (t.ex. granit). En del magma stelnar i gångar på väg upp mot jordytan, eller kommer till och med ut som lava på jordytan. Vittring och erosion under årmiljoner gör att bergskedjor bryts ner och bergarter som ursprungligen bildades långt ner i jordskorpan kommer upp till dagytan. På detta sätt kan en granit komma upp i ytan. Alla bergarter som finns i dagytan bryts genom olika vittringsprocesser så småningom ner och resultatet kan bli sand och lera. Sand och lera kan sedan transporteras med rinnande vatten ut i ett hav eller till en sjö. Där sedimenterar (avsätts) materialet och kan efter en lång tid bilda nya s.k. sedimentära bergarter så som sandsten och lerskiffer. En annan sedimentär bergart är kalksten, uppbyggd av skal från djur som levat i havet.

39 11. Det skiviga berget och bergytan på toppen av Rya åsar Både sedimentära och magmatiska bergarter kan genom rörelser i jordskorpan utsättas för tryck och för temperaturhöjning. De kan då omvandlas, metamorfoseras. Sandsten kan omvandlas till kvartsit, kalksten till marmor. Granit och en del andra bergarter kan omvandlas till gnejs. När gnejs bildas kommer olika mineral att samlas i olika lager (se nedan). Ett mineral är normalt en kemisk förening. Det är också vanligtvis en kristall med vissa karaktärsdrag. De kemiska föreningarna bygger på de grundämnen som finns i vår jord. Exempel på vanliga mineral är Kvarts som består av kisel och syre Kalifältspat som består av kalium, aluminium, kisel och syre Biotit, en mörk glimmer, som består av kalium, magnesium, järn, aluminium, kisel, syre och väte. En del mineral är mera lättvittrade än andra. Kvarts är t.ex. mera motståndskraftigt än glimmer.

40 11. Det skiviga berget och bergytan på toppen av Rya åsar Gnejserna i Borås är ofta tydligt bandade. Banden utgörs av olika heterogeniteter i den ursprungliga magman. Det kan röra sig om gångar av olika sammansättning, bergartsfragment från omgivande berg vid magmans bildande eller droppar från magmor av en mer basisk sammansättning än huvudmagman. Dessa olika bergarter har påverkats av metamorfos (omvandling) under höga tryck och temperaturer när en hög bergskedja täckte området för ca 1,2 0,9 miljarder år sen. Det stelnade berget hettades upp på nytt och knådades likt en deg av rörelser från överliggande berg. Berget började smälta upp och mineralen med lägst smälttemperatur frigjordes och ådror bildades. Denna bergskedja bör ha varit minst lika mäktig som Himalaya och har sedan eroderats bort. Bara roten är kvar. Den veckade gnejsen på bilden har fått sina veck vid just omvandling och upphettning i roten på bergskedjan. Berget har börjat smälta, samtidigt trycker omgivande bergmassa på och det halvsmälta berget veckas.

41 11. Det skiviga berget och bergytan på toppen av Rya åsar Gnejserna i Boråstrakten är, som nämnts, mycket ofta bandade där banden består av olika bergartsled med olika motståndskraft mot vittring. Dessutom finns i Borås en stark ostvästlig deformationszon som har förstärkt denna bandning ytterligare. Det skiviga berget (bilden till vänster) har fått sitt utseende genom att en del band/bergartsled är mindre motståndskraftiga mot vittring. Hela texten till bild 11 bygger på pers. kommunikation med stats geologerna Lena Lundqvist och Thomas Eliasson, Sveriges Geologiska Under sökning.

42 11. Det skiviga berget och bergytan på toppen av Rya åsar Läs vidare: Fredén, C. (red), 2009: Berg och jord. Sveriges Nationalatlas, 3e utgåvan Frizell, B., Werner, M. (red) 2003: Västra Götaland. Sveriges Nationalatlas. Speciellt avsnittet Berg och jord. Lundqvist, J., 2004: Geologi. Processer utveckling tillämpning. Studentlitteratur 4:e upplagan eller senare Schou Jensen, E. & Svedberg, U., 2011: Våra stenar. Norstedts, 2a upplagan Olika geologiska kartor, publicerade av Sveriges Geologiska Undersökning, finner du på Tillbaka till kartan

43 12. Utsikt från Rya åsar/stadens årsringar Varför ser det ut som det gör härifrån? Varför ligger här en stad? Kan man se tecken på hur staden vuxit fram? Ser man några tydliga drag eller mönster i stadslandskapet? Är idén (den koncentriska modellen) om stadens årsringar tillämpbar här? Finns det företeelser som stör den modellen?

44 12. Utsikt från Rya åsar/stadens årsringar Borås ligger i ett kuperat och sjörikt skogslandskap som genomflyts av Viskan. Trakten har varit bebodd sedan stenåldern, men först på 1200-talet ökade folkmängden märkbart. Jordbruk med tyngdpunkt på boskapsskötsel var huvudnäringen. På 1880-talet sprängdes den gamla stadskärnan (längst till vänster på bilden) som ett resultat av den kraftiga industrialiseringen. Nya bostadsområden växte nu upp utanför den äldre bebyggelsen tillsammans med industrier (industrierna placerades oftast nära Viskan för att ha tillgång till vatten). Med den starka industrialiseringen följde en rik borgarklass som lät uppföra stora villor (ofta om rum) nära centrum, men också sommarhus i stadens utkanter. Andra rev eller byggde om husen i centrum, så det blev affärsvåningar i gatuplanet och stora paradvåningar ovanpå dessa. De flesta av de nya bostadsområdena med flerfamiljshus i trä beboddes av industriarbetare. På 1920-talet spred sig i landet egnahemsrörelsen. Så också i Borås, vilket kan ses strax utanför stadskärnan (till höger i bild).

45 12. Utsikt från Rya åsar/stadens årsringar Då staden fortsatte växa bildades en ny ring utanför staden i form av flerfamiljshus uppförda i sten (till höger utanför bild). Samtidigt hade de först byggda arbetar bostäderna nära centrum nu förfallit varför de revs och man kan se hur en ny årsring i form av höghus vuxit upp men denna gång inne i staden (de vita punkthusen till vänster i bild).

46 12. Utsikt från Rya åsar/stadens årsringar Läs vidare: Häggström, J. & Sjöberg, S, & Hjelm, F (2004). Historien om Borås stadsbebyggelse. Borås: Dahlins tryckeri Se kapitlet Från ovan s. 161, Helhetsperspektiv s. 147, illustration Rummet s. 90, Nu då sedan s. 92 samt Ayla s. 97 (PIL). Tillbaka till kartan

Välkommen. Starta promenaden

Välkommen. Starta promenaden Välkommen Välkommen till en promenad i text och bild. Vi kommer att vandra mellan olika besökspunkter i en skolas närområde. Med promenaden vill vi visa och konkretisera de möjligheter som finns när det

Läs mer

Stenar är bitar ur berggrunden som lossnat.

Stenar är bitar ur berggrunden som lossnat. BERGARTER Vår berggrund ligger som ett hårt skal runt hela vår jord. Gräver man bort jord, sand och grus kommer du så småningom ner till fast berg = berggrunden. Stenar är bitar ur berggrunden som lossnat.

Läs mer

Gissa vilket ämne! Geologins Dags tipsrunda 2012 för ungdomar och vuxna. Mer geologi finns på:

Gissa vilket ämne! Geologins Dags tipsrunda 2012 för ungdomar och vuxna. Mer geologi finns på: 1. Gissa vilket ämne! Det näst vanligaste grundämnet i jordskorpan är en förutsättning för det informationssamhälle vi har idag. Detta ämne ingår i transistorradion, i dioder och i integrerade kretsar

Läs mer

Diamanter Diamanter är det hårdaste ämnet som finns i naturen. Vad består diamanter av?

Diamanter Diamanter är det hårdaste ämnet som finns i naturen. Vad består diamanter av? 1. Diamanter Diamanter är det hårdaste ämnet som finns i naturen. Vad består diamanter av? 1. Hårt glas x. Kol 2. Kåda 2. Hur varm är lava? När det är tillräckligt varmt smälter berget. Så varmt är det

Läs mer

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog

Läs mer

LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND ! till arbetsformer med material Syftet med det rikliga olika kunskapskrav, och elevaktiv undervisning. tudiematerialet passar din undervisning och

Läs mer

Manual till Puls geografi Sverige år 4, Interaktiv skrivtavla

Manual till Puls geografi Sverige år 4, Interaktiv skrivtavla Manual till Puls geografi Sverige år 4, Interaktiv skrivtavla I den här manualen kan du läsa om hur du kan arbeta med Puls Geografi Sverige år 4 på en interaktiv skrivtavla. Tanken är att övningarna ska

Läs mer

Ungefär hur många år är det sedan dinosaurierna dog ut?

Ungefär hur många år är det sedan dinosaurierna dog ut? 1. Illustration: Tomas Lifi Ungefär hur många år är det sedan dinosaurierna dog ut? 1. 65 miljoner år X. 6,5 miljoner år 2. 6000 år 2. Foto: SGU Sverige är en av Europas främsta gruvnationer och svarar

Läs mer

EN LÄRARHANDLEDNING TILL NYA LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

EN LÄRARHANDLEDNING TILL NYA LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT GEOGRAFI Syfte Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden

Läs mer

Geologipromenad i och kring Trädgårdsföreningen

Geologipromenad i och kring Trädgårdsföreningen Geologipromenad i och kring Trädgårdsföreningen Välkommen till geologipromenaden 1. Geologilunden vid Naturcentrum I denna rundvandring, där du själv bestämmer takten, träffar du på några olika bergarter

Läs mer

Södra Hallands geologi

Södra Hallands geologi Södra Hallands geologi Om man reser genom Halland lägger man märke till att landskapet skiftar karaktär från norr till söder och från väst till öst. Norra Halland är mer bergigt med dalar mellan bergknallarna,

Läs mer

Under Silurtiden för ca 400 miljoner år sedan låg nästan hela Gotland under vatten, nära ekvatorn.

Under Silurtiden för ca 400 miljoner år sedan låg nästan hela Gotland under vatten, nära ekvatorn. 1. Fossil på Gotland Under Silurtiden för ca 400 miljoner år sedan låg nästan hela Gotland under vatten, nära ekvatorn. Vilka fossil kan man med lite tur hitta på en gotländsk strand? 1. svampdjur, koraller,

Läs mer

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till

Läs mer

Genomgång av sidorna 98 109 i Naturkunskap A: Henriksson

Genomgång av sidorna 98 109 i Naturkunskap A: Henriksson EKOLOGI 2 Genomgång av sidorna 98 109 i Naturkunskap A: Henriksson BERGARTER OCH JORDARTER Några ord och begrepp: Mineral (kvarts, fältspat, glimmer) Bergart (sammanfogade mineral, ex. granit) Angrepp

Läs mer

1. Universum är ca 14 miljoner år gammalt. Planeten Jorden är ca 4,6 miljoner år gammal Människan har funnits i ca år

1. Universum är ca 14 miljoner år gammalt. Planeten Jorden är ca 4,6 miljoner år gammal Människan har funnits i ca år 1. Kan du din historia? Hur gammalt är universum, jorden och människan? Med andra ord, för hur länge sedan inträffade Big Bang, när bildades vår planet och när uppstod vår egen art, Homo sapiens? 1. Universum

Läs mer

Geoteknisk utredning PM Planeringsunderlag. Detaljplan Malmgården Flässjum 1:7, 1:8 och 1:34 Bollebygd Kommun 2011-03-25

Geoteknisk utredning PM Planeringsunderlag. Detaljplan Malmgården Flässjum 1:7, 1:8 och 1:34 Bollebygd Kommun 2011-03-25 Detaljplan Malmgården Flässjum 1:7, 1:8 och 1:34 Bollebygd Kommun 2011-03-25 Upprättad av: Sara Jorild Granskad av: Michael Engström Uppdragsnr: 10148220 Detaljplan Malmgården Flässjum 1:7, 1:8 och 1:34

Läs mer

Handledning. Innehållsförteckning

Handledning. Innehållsförteckning 1 Handledning Denna broschyr har tagits fram för att öka förståelsen för metall- och mineralindustrin i dagens samhälle. Innehållet har utformats med utgångspunkt från grundskolans styrdokument för år

Läs mer

Geografi. Grundläggande fenomen inom fysisk geografi Undervisning i klass nio. 14KL5 Fredagen den 15 april

Geografi. Grundläggande fenomen inom fysisk geografi Undervisning i klass nio. 14KL5 Fredagen den 15 april Geografi Grundläggande fenomen inom fysisk geografi Undervisning i klass nio 14KL5 Fredagen den 15 april Är berget fast? Fast som berg eller??? Ur Liten avhandling om stenar Det leva Niklas Rådström 1987

Läs mer

På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika,

På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika, EUROPA landskapet På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika, Asien, Antarktis, Oceanien och Europa). Europa är den näst minsta av dessa världsdelar. Europas natur är väldigt omväxlande.

Läs mer

Uppdrag 6. Rullstensåsar och isälvsdeltan

Uppdrag 6. Rullstensåsar och isälvsdeltan Uppdrag 6. Rullstensåsar och isälvsdeltan Detta görs på en grusås där eleverna kan göra en rundvandring på en del av åsen, känna och se höjdskillnaden och sedan fundera över hur formationen uppkommit.

Läs mer

Geologins Dags tipsrunda 2015 för vuxna och andra nyfikna Mer om geologi finns på

Geologins Dags tipsrunda 2015 för vuxna och andra nyfikna Mer om geologi finns på 1. Marmor är en så kallad metamorf bergart. Det innebär att den tidigare var en annan bergart som omvandlats genom höga tryck och höga temperaturer. Marmor ofta används till att göra golv, trappor och

Läs mer

SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN

SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN EN BILDBERÄTTELSE OM SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SJÖN SOMMEN EIJE FASTH Kapitel 1 Från Säbysjön till Vriggebo En bildberättelse om Svartån från Säbysjön till sjön Sommen

Läs mer

Välkommen att spela på Heurekas utställning Gå under jorden! I nästan alla vardagliga föremål och material har det använts icke-förnybara

Välkommen att spela på Heurekas utställning Gå under jorden! I nästan alla vardagliga föremål och material har det använts icke-förnybara JAKT PÅ ÄDELSTENAR Välkommen att spela på Heurekas utställning Gå under jorden! I jakten på ädelstenar ska du på utställningen försöka hitta informationsdiamanter, det vill säga bitar av information som

Läs mer

Härnösands kommun. Innehåll. Bilaga 1 Härnösands kommun... 2. Kommunens naturvårdsorganisation... 2. Underlag... 2. Datahantering...

Härnösands kommun. Innehåll. Bilaga 1 Härnösands kommun... 2. Kommunens naturvårdsorganisation... 2. Underlag... 2. Datahantering... Bilaga 1 Härnösands kommun Innehåll... 2 Kommunens naturvårdsorganisation... 2 Underlag... 2 Datahantering... 2 Översiktlig beskrivning av Härnösands kommun... 3 Naturen... 4 Friluftsliv... 5 Sidan 1 av

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss Ämnen omkring oss 1 Mål Eleverna ska kunna > Kunna förklara vad en atom och molekyl är. > Vet a vad ett grundämne är och ge exempel > Veta vad en kemisk förening är och ge exempel > Veta att ämnen har

Läs mer

Vad är magma? 1 Ett mineral X En bergart 2 Flytande berg. Geologins Dags tipsrunda för barn och andra nyfikna.

Vad är magma? 1 Ett mineral X En bergart 2 Flytande berg. Geologins Dags tipsrunda för barn och andra nyfikna. 1. Illustration: Pia Niemi Vad är magma? 1 Ett mineral X En bergart 2 Flytande berg 2. Vad är betong gjort av? 1. Cement, grus, sten och vatten x. Ättika, silver och grus 2. Järnpulver, mjöl och vatten

Läs mer

Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på

Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på Välkommen till Söderby En vandring i svensk forntid Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på gårdens ägor finns spåren av en välbevarad odlingsmiljö från den äldre järn-åldern, århundradena

Läs mer

Geologi. 2005 Erik Cederberg

Geologi. 2005 Erik Cederberg Geologi 2005 Erik Cederberg Erik Cederberg 2005 Är jorden stendöd? Jorden är inte som det ser ut helt stendöd, i stället så förändras den ständligt, det tar bara lite längre tid än när du växer eller än

Läs mer

Stenåldern. * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr *

Stenåldern. * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr * Stenåldern * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr * När det blev varmare smälte isen så sakta. Lite för varje år. Sten och grus var allt som fanns kvar när isen hade smält. Först började det växa

Läs mer

Detaljplan för Kalven 1:138

Detaljplan för Kalven 1:138 Öckerö kommun Göteborg 2015-03-13 Datum 2015-03-13 Uppdragsnummer 1320008557 Utgåva/Status Slutlig Robin Sjöström Lena Sultan Elisabeth Olsson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box

Läs mer

EN LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPET UPPLAND 1

EN LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPET UPPLAND 1 1 BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR SYFTE Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden och utvecklar en geografisk

Läs mer

Kapitel 3. Från Kråset till Damsängen

Kapitel 3. Från Kråset till Damsängen Kapitel 3 Från Kråset till Damsängen Kråset mot Åsvallehult Efter Vriggebodammen kommer vi fram till Hjälmarydsbron i Sveagatans förlängning, norr om den finns Kråset som under en lång tid varit en omtyckt

Läs mer

NATURRESERVAT I KARLSTADS KOMMUN TORRAKBERGET

NATURRESERVAT I KARLSTADS KOMMUN TORRAKBERGET NATURRESERVAT I KARLSTADS KOMMUN TORRAKBERGET NATURRESERVAT Naturreservatet Torrakberget är det största kända sammanhängande naturskogsområdet i Karlstads kommun. Bergets namn visar att det har funnits

Läs mer

Behovsbedömning. Detaljplan för Alby Gård och Gula Villan. Del av Alby 15:32 i Botkyrka kommun. Bild på Alby gård, mars 2015.

Behovsbedömning. Detaljplan för Alby Gård och Gula Villan. Del av Alby 15:32 i Botkyrka kommun. Bild på Alby gård, mars 2015. Behovsbedömning Detaljplan för Alby Gård och Gula Villan Del av Alby 15:32 i Botkyrka kommun Bild på Alby gård, mars 2015. Behovsbedömningen av detaljplan för Alby Gård, del av Alby 15:32, är framtagen

Läs mer

En geologisk orientering

En geologisk orientering Foto Lennart Johansson En geologisk orientering Skäralid från norr Beskrivning Berggrunden Berggrundgeologiskt är Söderåsen en förhållandevis homogen struktur av urberg, framför allt gnejs, men även med

Läs mer

Välkommen till Naturstig Miskarp

Välkommen till Naturstig Miskarp Välkommen till Naturstig Miskarp Naturstig Miskarp kom till under Mjölby Golfklubbs arbete med GEOcertifiering. Under arbetet såg man en möjlighet att skapa en lärorik naturstig för allmänheten som en

Läs mer

Grundämne Kontinental Oceanisk jordskorpa jordskorpa Syre (O) 46,8% 44,0. Kalcium (Ca) 3,0 8,4. Övriga 1,7

Grundämne Kontinental Oceanisk jordskorpa jordskorpa Syre (O) 46,8% 44,0. Kalcium (Ca) 3,0 8,4. Övriga 1,7 2007-06-05 Berggrundens uppbyggnad Grundämnena i jordskorpan bildar genom olika kemiska kombinationer ett stort antal olika mineral som i sin tur bildar de bergarter som bygger upp vår berggrund. Jordskorpan

Läs mer

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.

Läs mer

Välkommen att spela på Heurekas utställning Gå under jorden! att vattnet avdunstar, kondenseras till moln och regnar ner.

Välkommen att spela på Heurekas utställning Gå under jorden! att vattnet avdunstar, kondenseras till moln och regnar ner. JÄRNRALLY Välkommen att spela på Heurekas utställning Gå under jorden! I järnrallyt ska du på utställningen försöka hitta verkliga järnportioner av information som gäller geologi, gruvverksamhet och underjordiska

Läs mer

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen Ord och begrepp till arbetsområdet Miljö i Europa. Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen resurser: det som vi kan leva av, Pengar kan vara en resurs. Naturen är också en stor

Läs mer

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck

Läs mer

New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt.

New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt. New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt. Vad vet du om New York? Säkert en hel del, för New York är en stad som många

Läs mer

ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING AV MURAR OCH GÅNGVÄGAR PÅ ÅRÅS 2014-03-17

ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING AV MURAR OCH GÅNGVÄGAR PÅ ÅRÅS 2014-03-17 1 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING AV MURAR OCH GÅNGVÄGAR PÅ ÅRÅS 2014-03-17 Den östra muren med spår av väg eller körbana i muröppningen. (Mur A) Årås är ett mycket bra exempel på en svensk herrgårdsparks utveckling.

Läs mer

Bergarter. 1. Lägg stenarna på rätt bild. 2. Om det finns tid: hämta några stenar från skolgården och sortera dem på samma sätt.

Bergarter. 1. Lägg stenarna på rätt bild. 2. Om det finns tid: hämta några stenar från skolgården och sortera dem på samma sätt. Ämnen i jordskorpan; station a) Bergarter Stenar av olika sorter: granit, gnejs, fältspat, kvarts, ev glimmer. Bilder av stenarterna, se webbsidan för temadagen. Granit och gnejs är våra vanligaste bergarter.

Läs mer

Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun. Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01

Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun. Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01 Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01 Upprättad av: Magnus Lundgren Granskad av: Magnus Lundgren Godkänd

Läs mer

Jordens inre krafter

Jordens inre krafter 1 Jordens inre krafter Jorden bildades för cirka 4.6 miljarder år sedan. Till en början var den ett gasmoln, och när gasmolnet förtätades bildades ett glödande klot. Klotet stelnade och fick en fast yta.

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Foto Lennart Lundwall

Foto Lennart Lundwall Mörtlösahagen. Berghäll som slipats rund av inlandsisen och bördig lera på slätten nedanför, exempel på avgörande karaktärer för landskapet som studeras inom ämnet geologi. Grunden för allt Foto Lennart

Läs mer

Kungshögen - Stockholms enda storhög

Kungshögen - Stockholms enda storhög Kungshögen - Stockholms enda storhög Med en diameter på 25 meter och en höjd av närmare tre meter är den unik i Stockholms stad. I storhögar begravdes personer med hög status, samt dyrbara föremål, vilket

Läs mer

Gestaltningsprinciper för Hareslätt

Gestaltningsprinciper för Hareslätt Gestaltningsprinciper för Hareslätt Samrådshandling 2012-06-28 Illustration: ABAKO Radhusgata DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER PÅ HARESLÄTT, del av Marstrand 6:7, Kungälvs kommun Området Hareslätt är beläget i

Läs mer

Vem vävde och sydde vikingarnas kläder? Hur gjorde vikingarna garn? Hur var pojkar och män klädda på vikingatiden? Vad hade männen på

Vem vävde och sydde vikingarnas kläder? Hur gjorde vikingarna garn? Hur var pojkar och män klädda på vikingatiden? Vad hade männen på Vikingarnas kläder Vem vävde och sydde vikingarnas kläder? Hur gjorde vikingarna garn? Hur var pojkar och män klädda på vikingatiden? Vad hade männen på huvudet när de inte krigade? Vad hade männen på

Läs mer

Geologi och landformer Text och bild när inget annat sägs: John Henrysson.

Geologi och landformer Text och bild när inget annat sägs: John Henrysson. Geologi och landformer Text och bild när inget annat sägs: John Henrysson. Berggrund Hallands Väderös berggrund består, liksom de skånska horstarnas, av ådergnejs och insprängda partier av gnejsgraniterna

Läs mer

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att...

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att... Alla experiment En sammanställning av samtliga experiment. Mälaren 1. Gör ett eget slutet kretslopp Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. Vatten avges från växterna och stiger

Läs mer

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner. Miljöförstöring levnadsmiljöer försvinner. Vi befinner oss i en period av massutdöende av arter. Det finns beräkningar som visar att om trenden håller i sig kan nästan hälften av alla arter vara utdöda

Läs mer

MARIESTADS KOMMUN Tjörnudden, Brommösund DETALJPLAN ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING PM. Rev. 2013-06-11 Örebro 2013-01-11

MARIESTADS KOMMUN Tjörnudden, Brommösund DETALJPLAN ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING PM. Rev. 2013-06-11 Örebro 2013-01-11 MARIESTADS KOMMUN Tjörnudden, Brommösund DETALJPLAN ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING PM Rev. 2013-06-11 Örebro 2013-01-11 WSP Samhällsbyggnad Box 8094 700 08 Örebro Lars O Johansson 2013-01-11 / rev.

Läs mer

Upptäck lederna i. Biskopstorp!

Upptäck lederna i. Biskopstorp! Upptäck lederna i Biskopstorp! Välkommen till våra vandringsleder i Biskopstorp Det finns för närvarande sex slingor i naturreservatet. Ytterligare tre planeras vara klara 2014. Längs fyra av slingorna

Läs mer

Trädgårdsgatan i Skänninge

Trädgårdsgatan i Skänninge ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:17 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Trädgårdsgatan i Skänninge RAÄ 5:1, Skänninge socken, Mjölby kommun, Östergötlands län Madeleine Forsberg ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:17

Läs mer

Vuxen 1. Barn 1. Många djur bor under marken. Vilket gulligt djur av dessa gräver sina bon under marken?

Vuxen 1. Barn 1. Många djur bor under marken. Vilket gulligt djur av dessa gräver sina bon under marken? Vuxen 1 Daggmasken lever under jorden där den bryter ned gamla löv och annat till ny fin jord, samtidigt som den rör om i jorden. Men hur blir det nya maskar? 1. Daggmasken är tvåkönad och kan para sig

Läs mer

Kemi. Vatten och Luft

Kemi. Vatten och Luft Namn: Klass: Kemi Vatten och Luft Bedömning Elevens förmåga att Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL ERSDALEN

VÄLKOMMEN TILL ERSDALEN VÄLKOMMEN TILL ERSDALEN Ersdalens naturreservat sträcker sig från Starrsvik och Sand-vikarna i söder till Sekroken i norr och i öster fram till Röds by. I dagligt tal kallas området för Rödbergen. Strandlinjen

Läs mer

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där

Läs mer

Hej alla blivande geografer!

Hej alla blivande geografer! Hej alla blivande geografer! Under ett antal lektioner har vi arbetat med endogena processer, vad de är, vart de finns och dess påverkan på jorden och även lite vad de får för konsekvenser för människorna

Läs mer

GEOGRAFENS TESTAMENTE NORDEN

GEOGRAFENS TESTAMENTE NORDEN GEOGRAFENS TESTAMENTE NORDEN LÄRARHANDLEDNING Producent: Henrik Ahnborg Pedagog: David Örbring Inledning Geografens testamente Norden är en programserie med utgångspunkt i ämnet geografi. Serien är en

Läs mer

Välkommen till Västergården på Hjälmö

Välkommen till Västergården på Hjälmö Elevblad Hjälmö Bilaga 4:1 Välkommen till Västergården på Hjälmö Den här gården är skärgårdsjordbrukets hjärta och centrum. Det är härifrån allt utgår, här bor djuren på vintern, här finns bostadshusen

Läs mer

Plats: torparängen/ sollentunaholm Norrviken

Plats: torparängen/ sollentunaholm Norrviken Elsa Palmheden och Emelie Adamek Plats: torparängen/ sollentunaholm Norrviken Beskrivning: I kursen hållbart samhälle ska vi utveckla en plats i Sollentuna. Vi har valt torparängen och sollentunaholm i

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Av Lukas.Ullström klass 5 svettpärlan.

Av Lukas.Ullström klass 5 svettpärlan. Jorden Bildas Av Lukas.Ullström klass 5 svettpärlan. Det var en gång en måne som kallades gubben i månen för han var typ en levande måne som åkte omkring i rymden och skapade saker. Han var gud över allting

Läs mer

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: Geografi 4-6 Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer

Läs mer

Boken om Sveriges, Nordens och Europas geografi

Boken om Sveriges, Nordens och Europas geografi Boken om Sveriges, Nordens och Europas geografi Enligt Lgr 11 och kursplanen i geografi ska eleverna ha kunskaper om namngeografi, känna till namn och lägen på Sveriges landskap, samt orter, berg, hav

Läs mer

Slutversion. Kv New York. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr PM Natur, med fokus på eksamband

Slutversion. Kv New York. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr PM Natur, med fokus på eksamband Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor -, Dnr 2014-03804 Kv New York PM Natur, med fokus på eksamband Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor -, Dnr 2014-03804 2 Beställning: Brf Guldmyran, c/o Wallenstam

Läs mer

Förslaget kommer från: Simon Nyström

Förslaget kommer från: Simon Nyström Träplantering Jag vill komma med ett förslag till plantering av träd. Bakrunden till detta är bland annat att jag fått veta att vår äng visat sig vara mycket lämpligt för plantering då det råder ett litet

Läs mer

Välkommen du gamla nya sköna värld. Drömmar om ett hem - Sid 1

Välkommen du gamla nya sköna värld. Drömmar om ett hem - Sid 1 I gränslandet mellan det vilda och det tämjda ligger vår plats. I gränslandet mellan naturens frihet och hemmets trygghet. Som om de alltid hade legat där mellan träden. Små tidlösa plattformar för livet.

Läs mer

REPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP

REPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP KEMI RUNT OMKRING OSS Man skulle kunna säga att kemi handlar om ämnen och hur ämnena kan förändras. Kemi finns runt omkring oss hela tiden. När din mage smälter maten är det kemi, när din pappa bakar sockerkaka

Läs mer

Ölmevalla 180, boplats

Ölmevalla 180, boplats , arkeologisk undersökning 2008, startsida RAÄ 180 forntida område vid Kvarnkullen i Ölmevalla socken För två- till tretusen år sedan låg bosättningar som tillhörde åkerbrukare nära kullens krön. I utkanten

Läs mer

WSP 1 018 5029 DEGERFORS KOMMUN PLANOMRÅDET VÄSTRA MÖCKELSTRANDEN. Geoteknisk undersökning. Örebro 2014-02-14

WSP 1 018 5029 DEGERFORS KOMMUN PLANOMRÅDET VÄSTRA MÖCKELSTRANDEN. Geoteknisk undersökning. Örebro 2014-02-14 WSP 1 018 5029 DEGERFORS KOMMUN PLANOMRÅDET VÄSTRA MÖCKELSTRANDEN Geoteknisk undersökning Örebro WSP SAMHÄLLSBYGGNAD Box 8094 700 08 ÖREBRO Tel 0706 88 57 44 Handläggare: Jan-Eric Carlring WSP 1 018 5029

Läs mer

Sten i Tanum. Bergartskartering och karakterisering av stenblock Bohuslän, Tanums socken, Hoghem 1:1, Tanum Erik Ogenhall UV GAL PM 2012:04

Sten i Tanum. Bergartskartering och karakterisering av stenblock Bohuslän, Tanums socken, Hoghem 1:1, Tanum Erik Ogenhall UV GAL PM 2012:04 UV GAL PM 2012:04 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Sten i Tanum Bergartskartering och karakterisering av stenblock Bohuslän, Tanums socken, Hoghem 1:1, Tanum 2213 Erik Ogenhall Innehåll Sammanfattning... 5

Läs mer

Europa - vår egen världsdel GRUNDBOKEN sid. 5-9

Europa - vår egen världsdel GRUNDBOKEN sid. 5-9 Europa - vår egen världsdel GRUNDBOKEN sid. 5-9 Våra världsdelar och kontinenter 1. Hur många är de stora kontinenterna och vad heter de? 2. Hur många världsdelar finns det? 3. Vilka två världsdelar ligger

Läs mer

Informationsblad. Lockstafältet 2007-08-30

Informationsblad. Lockstafältet 2007-08-30 2007-08-30 Lockstafältet Inom Lockstafältet förekommer många formationer av isälvsediment som bildats över, vid eller strax utanför iskanten vid högsta kustlinjen. Även spår av erosion från smältvatten

Läs mer

Senioruniversitetet i Stockholm. Naturlandskapet och människan 15 p, mom2 Anders Yrgård

Senioruniversitetet i Stockholm. Naturlandskapet och människan 15 p, mom2 Anders Yrgård Senioruniversitetet i Stockholm Naturlandskapet och människan 15 p, mom2 Anders Yrgård Svenska landskap 1560 Ett område som ägs och disponeras av en person, en ätt eller annan gruppering, som skapat ett

Läs mer

Vinningsbo platsens historia

Vinningsbo platsens historia Vinningsbo platsens historia Vinningsbo hör till den gamla Skårdals by och är den enda av byns gårdar som hade ett särskilt namn Vinningsbogården. Rikspolitiska förvecklingar och krig har påverkat denna

Läs mer

Mer information besöksmål och sevärdheter längs Järnleden

Mer information besöksmål och sevärdheter längs Järnleden Mer information besöksmål och sevärdheter längs Järnleden Nässundet Norr om Hytte ligger "Nässundets Station - vedungsbageri och värdshus". Detta är inhyst i en byggnad som förr var järnvägsstation. När

Läs mer

Fritidshus Göteborgs kommun 2008

Fritidshus Göteborgs kommun 2008 Fritidshus Göteborgs kommun 2008 Del 2, norra Göteborg Kulturhistorisk inventering Kulturmiljöenheten Göteborgs stadsmuseum Föreliggande projektpresentation består av tre delar. Den första behandlar södra

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

H3 - Strandbacken. Bild nr 7. Del av vykort från sekelskiftet 1900. Fotopunkt A.

H3 - Strandbacken. Bild nr 7. Del av vykort från sekelskiftet 1900. Fotopunkt A. 5.3 H3 - Strandbacken På fastlandssidan vid sundets norra del är tomterna mindre på grund av att berget ligger närmare inpå strandlinjen. Husen klättrar upp efter bergskanten. Av den äldre bebyggelsen

Läs mer

Naturreservat i Örebro län

Naturreservat i Örebro län Naturreservat i Örebro län Välkommen till Hults till Hults naturreservat Strandvallarna som som finns finns i reservatet i har har avsatts avsatts av den av den sjunkande Ancylussjön för cirka för cirka

Läs mer

VÄSTERBOTTNISK KULTURHISTORIA. faktablad bondejord

VÄSTERBOTTNISK KULTURHISTORIA. faktablad bondejord VÄSTERBOTTNISK KULTURHISTORIA faktablad bondejord odlingsrösen träd i odlingslandskapet ortnamnen berättar hässjor brödbak o d l i n g s r ö s e n Vid sidan om dikningen har ett av de tyngsta arbetena

Läs mer

På 1910-talet byggdes ett stort kasernområde för infanteriregementet I12 på Ryhovs gård.

På 1910-talet byggdes ett stort kasernområde för infanteriregementet I12 på Ryhovs gård. SLINGAN Natur- och kulturstig på Länssjukhuset Ryhovs sjukhusområde Runt Slingan finns information om områdets långa historia som sträcker sig ända till 1500-talet. Det finns information om växter och

Läs mer

Naturpedagogiskt Centrums TIPSRUNDA KRING

Naturpedagogiskt Centrums TIPSRUNDA KRING Naturpedagogiskt Centrums TIPSRUNDA KRING KLIMAT och KRETSLOPP. Kopplingar till kursplanernas mål SO Förstå vad som utgör resurser i naturen, kunna se samband mellan naturresurser och människors verksamheter,

Läs mer

E6 Bohuslän E6 2004. E6 Bohuslän 2004

E6 Bohuslän E6 2004. E6 Bohuslän 2004 E6 Bohuslän Startsida Juni Juli 2010-01-21 E6 2004 E6 undersökningarna har startat igen. Under försommaren sker en serie mindre utgrävningar norr om Uddevalla. Undersökningarna sker i den mellersta delen

Läs mer

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT Skala 1: 20 000 (i A3) 1 Grönplan för Gislaveds tätort på uppdrag av Gislaveds kommun, första utgåva augusti 2007. Foto, kartor, text och layout av Linda Kjellström FÖRORD

Läs mer

Lerums Kommun / Structor Mark Göteborg Ö versiktlig bergteknisk undersö kning Störa Bra ta, Lerum

Lerums Kommun / Structor Mark Göteborg Ö versiktlig bergteknisk undersö kning Störa Bra ta, Lerum 634-10 1 (8) Datum 2014-12-15 Granskad/Godkänd Christian Höök Identitet 634-10 Bergteknik Stora Bråta 2014-12-15.docx Dokumenttyp PM s Kommun / Structor Mark Göteborg Ö versiktlig bergteknisk undersö kning

Läs mer

PLATÅBERGENS GEOPARK. Seminarium Ålleberg, Falköping, 2015-05-12. Rapport 2015:3

PLATÅBERGENS GEOPARK. Seminarium Ålleberg, Falköping, 2015-05-12. Rapport 2015:3 PLATÅBERGENS GEOPARK Seminarium Ålleberg, Falköping, 2015-05-12 Rapport 2015:3 BIOSFÄROMRÅDE VÄNERSKÄRGÅRDEN MED KINNEKULLE Ove Ringsby, Biosfärkontoret 2015 Aktiviteten genomfördes i projekt Förstudie

Läs mer

Framställning av järn

Framställning av järn Ämnen i jordskorpan Få rena grundämnen i naturen Ingår i kemiska föreningar I berggrunden (fasta massan i jordskorpan) finns många olika kemiska föreningar. De flesta berggrund innehåller syre Berggrunden

Läs mer

Konst i Värdens Park under 2014-2015 Presentation av medverkande konstnärer

Konst i Värdens Park under 2014-2015 Presentation av medverkande konstnärer Konst i Värdens Park under 2014-2015 Presentation av medverkande konstnärer Kerstin Dahl Norén Medverkar med konstverket Vintergatan har sin gång i diabas Jag är skulptör och konstnär från Borås och mina

Läs mer

Stenarnas mångfald. 1. Djurkort. 2. Sortering. 3. Karta. 4. Stensamlingar

Stenarnas mångfald. 1. Djurkort. 2. Sortering. 3. Karta. 4. Stensamlingar Det här elevbladet tillhör WWF s arbetsområde Jordbrukslandskapet. är ett utbildningsprogram från Världsnaturfonden WWF. ELEVBLAD - Stenar Stenarnas mångfald 1. Djurkort Tag fram ditt djurkort och fundera

Läs mer

Efterbehandling Att återskapa markområden och möjliggöra biologisk mångfald

Efterbehandling Att återskapa markområden och möjliggöra biologisk mångfald Efterbehandling Att återskapa markområden och möjliggöra biologisk mångfald Två av Bolidens efterbehandlingar. På föregående sida ses den sjö som numera täcker Långselegruvan och här syns det vattentäckta

Läs mer

Backanäset i Töcksmark socken

Backanäset i Töcksmark socken , Töcksmark, 2006, startsida Tre värmländska gravar och ett bröstvärn från 1905 Från mitten av augusti och fyra veckor framåt grävde vi ut tre gravar från forntiden på en bit utanför Töcksfors samhälle,

Läs mer

Vickes strandäventyr

Vickes strandäventyr Vickes strandäventyr Med detta pysselhäfte vill vi ge dig inspiration till att lära dig mer om livet vid havet och på stränderna. Gör själv din egen flora, lös problem och prick till prick-uppgifter eller

Läs mer