Innehåll. Värme i villan Huset Distributionssystem Byte av distributionssystem Jämnare temperatur med styrsystem...

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehåll. Värme i villan... 5. Huset... 6. Distributionssystem... 10. Byte av distributionssystem... 13. Jämnare temperatur med styrsystem..."

Transkript

1 Värmeivillan

2

3 Innehåll Värme i villan Huset Distributionssystem Byte av distributionssystem Jämnare temperatur med styrsystem Elvärme Olja Gas Fjärrvärme Biobränsle Ved Pellets Värmepump Solvärme Offerter och avtal Mer kunskap

4 4

5 Värme i villan Valet av uppvärmningssystem är ett av de viktigaste besluten en villaägare tar i ägandet eller byggandet av sitt hus. I den här broschyren får du kunskap som gör det lättare att gå vidare. Även om två hus är nästan identiska har de boende olika vanor och intressen. Det gör att energibehovet och energianvändningen kan vara helt olika. Varje villaägare måste därför titta på sin specifika situation. Den här skriften ska hjälpa dig att ta det första steget i valet av uppvärmningssystem. När du har läst broschyren har du fått baskunskaper om de uppvärmningssystem som är aktuella i ditt fall. Då blir det lättare att gå vidare och skaffa mer information. Ekonomi, komfort och miljö Tre faktorer är avgörande för valet av uppvärmningssystem: ekonomi, komfort och påverkan på miljön. Den optimala lösningen ger bra komfort med god ekonomi och liten påverkan på miljön. För att få de tre faktorerna att samverka bör du känna ditt hus och ditt uppvärmningssystem. Du bör även känna till hur du med enkla förändringar i din vardag kan minska energianvändningen utan att försämra komforten. Miljön gynnas av en lägre energianvändning. Genom att behovet av energi för uppvärmning minskar kan också produktionen av energi från fossila bränslen minska. Det gör att utsläppen av miljöskadliga ämnen kan reduceras. Typhuset Beräkningarna i denna broschyr utgår från ett typhus för att du ska kunna jämföra olika alternativ. Typhuset använder totalt kwh energi per år, varav kwh är hushållsel, alltså belysning och drift av elektriska apparater. Till varmvatten behövs kwh och återstående kwh används för uppvärmning av huset. Hållbara uppvärmningsformer För att inte äventyra kommande generationers miljö bör övergången till mer hållbara uppvärmningsformer starta redan idag. Med hållbara uppvärmningsformer menas att de bland annat ska innebära låg belastning på miljön och bygga på förnybara energikällor. Dessutom bör energibehovet för uppvärmning minskas genom dels byggnadstekniska åtgärder dels effektiviseringar och rationaliseringar i de tekniska systemen för uppvärmning. Energiinnehåll En kubikmeter olja innehåller ca kwh En kluven och travad kubikmeter torr ved innehåller ca kwh (beroende på träslag och fukthalt) En kubikmeter pellets innehåller ca kwh Hur mycket av energiinnehållet i bränslet som kommer huset till godo beror bland annat på pannans verkningsgrad. Sverige har drygt 1,6 miljoner villor och småhus värms av direktverkande el har elpanna och vattenburet system värms med olja värms med ved eller pellets värms med fjärrvärme ( ungefärliga siffror) 5

6 Huset Innan du investerar i ett nytt uppvärmningssystem bör du titta på husets klimatskal det vill säga väggar, tak, golv och fönster. Här finns ofta stora energivinster att göra med ibland relativt enkla medel. När klimatskalet eller ventilationen förändrats måste husets värmesystem justeras. Tak 15 % Ett obebott och ouppvärmt hus får ungefär samma innetemperatur som medeltemperaturen ute. Temperaturskillnaderna strävar efter att jämna ut sig. Från ett bebott och uppvärmt hus tar sig värmen ut till den omgivande utomhuskylan. Men utjämningen fördröjs av husets klimatskal det vill säga väggar, tak, golv och fönster. Ett bra klimatskal släpper ut mindre värme per tidsenhet än vad ett dåligt klimatskal gör. Ventilation 15 % Ett bra klimatskal förutsätter en effektiv ventilation för att inomhusluften inte ska bli fuktig och ohälsosam. U-värde Klimatskalets förmåga att bromsa värmeflödet mäts med U-värdet. U-värdet berättar hur mycket värme som passerar ut per kvadratmeter vid en grads temperaturskillnad mellan inomhus och utomhus. Det är bättre ju lägre U-värdet är. Man använder Kelvin (K) som temperaturskala. Tio centimeters isolering motsvarar ungefär 0,5 W/m 2 K. Ett 50 cm tjockt isolerat vindsbjälklag har U-värdet 0,1. Ett högisolerat fönster har U-värdet 1,0 och ett äldre tvåglasfönster har U-värdet 3,0. Ytterväggar och dörrar 20 % Fönster 35 % Golv och källare 15 % Klimatskalets svaga punkter All värme som tillförs ett hus försvinner ut genom klimatskalet, om det är kallare ute än inne. Räknat per ytenhet är fönster och tak de mest läckande delarna på ett hus. I genomsnitt försvinner 15 procent av värmen genom taket och 35 procent genom fönstren. Resten av värmen går ut genom väggar, golv, ventilationsluften samt som spillvärme med avloppsvatten. Sedan oljekriserna på 1970-talet har klimatskalen i nybyggda hus blivit allt bättre. De senaste åren har det byggts hus med så effektiva klimatskal att det 6

7 inte behövs någon uppvärmning, utöver strålningsvärmen från människor, maskiner och belysning samt den passiva solinstrålningen genom fönstren. Börja med taket Vindsbjälklaget lönar sig i de flesta fall att isolera upp till en halv meters tjocklek. Därutöver blir besparingarna relativt små. Om isoleringens tjocklek ökas från 20 till 50 centimeter minskar värmeförlusterna genom taket med ungefär två tredjedelar, eller omkring kwh per år. Det är inte alls ovanligt att äldre hus har vindsbjälklag med bara centimeters isolering. Att tilläggsisolera vindsbjälklaget är en relativt enkel och effektiv åtgärd, och en av de första insatser man bör göra för att minska klimatskalets energiförluster. Om den gamla isoleringen är torr och frisk kan den ligga kvar under det nya lagret av mineralull eller annat material. Det är viktigt att hålla god ventilation på vinden, särskilt vid takfoten. Efter tilläggsisoleringen blir vinden kallare och risken för kondens och fukt ökar. Fortsätt med fönstren Moderna energieffektiva fönster släpper bara igenom en tredjedel så mycket värme som äldre tvåglasfönster. Det är dock relativt dyrt att byta ut befintliga fönster om de i övrigt är i fullgott skick. Vid större renoveringar och när man till exempel byter värmesystem kan det vara värt att räkna på vad byte av fönster kostar. Med högisolerade fönster behövs till exempel inga radiatorer längs väggarna och man kan alltså installera ett enklare och billigare värmesystem. Ett alternativ till nya fönster är att sätta in en extra ruta i de gamla fönstren, eller att byta ut en av rutorna mot till exempel en ädelgasfylld isolerruta som kan monteras in i den befintliga bågen. Det finns olika specialglas med olika egenskaper och funktioner. Ett fönster är inte längre bara ett fönster. Annat i klimatskalet Tilläggsisolering av ytterväggar och fasad lönar sig sällan som enskild åtgärd, men kan vara lönsam vid en större fasadrenovering. Samma utgångspunkt gäller för golvisolering. Ventilationen Luften inomhus måste bytas ut för att få bort fukt och ohälsosamma ämnen. Minsta luftväxling bör vara drygt 126 kubikmeter per timme i en bostad med 100 kvadratmeter golvyta. Det betyder att all luft byts ut under två timmar. 7

8 8

9 I äldre hus sker luftväxlingen oftast med självdrag det vill säga huset ventileras på grund av temperaturskillnader utomhus och inomhus. Luften kommer in genom otätheter i huset eller ventiler. Självdraget stimuleras om det finns en eldstad som dels förbrukar luft vid eldningen, dels värmer upp skorstenen. I nya villor och i äldre villor där klimatskalet har tätats på olika sätt, och där eldstaden inte används eller har bytts mot elvärme, behövs mekanisk ventilation. Enklast är frånluftsventilationen som suger ut varm inomhusluft i tillräcklig omfattning, ofta från kök och våtutrymmen. Den utsugna luften ersätts genom ventiler i väggarna. Frånluftsventilationen kan kompletteras med mekanisk tilluft i till exempel sovrum. I genomsnitt suger ventilationen ut kwh värme per år. Drygt hälften av den värmen kan återföras till huset med en värmeväxlare eller en frånluftsvärmepump, där frånluftens värme överförs till tilluften. Luftflödet i den mekaniska ventilationen ska vara injusterat och systemet ska hålla låg ljudnivå. Ekonomi I typhuset med 20 kvadratmeter fönsteryta, där man byter ut ett enkelglas mot en tvåglas isolerruta med argongas, kan utstrålningen minska med upp till kwh per år. Investeringen kan kostnadsberäknas till kronor per kvadratmeter, alltså kronor. Med ett elpris på 85 öre per kwh sparar man kronor per år. Återbetalningstiden blir alltså i detta fall drygt åtta år. I typhuset med 100 kvadratmeter vindsbjälklag, där isoleringen ökar från 20 till 50 cm mineralull, minskar värmeförlusterna med upp till kwh per år. Om mineralullen kostar 80 kronor per kvadratmeter blir investeringen kronor. Energibesparingen är värd cirka kronor per år. Återbetalningstiden blir alltså fyra år. Kostnad mineralull ca kr Energibesparing per år 2100 kr Återbetalningstid 4 år Kostnad byte till isolerglas kr Energibesparing per år 3400 kr Återbetalningstid drygt 8 år 9

10 Distributionssystem För att sprida värmen jämnt i huset leds värmen från husets värmekälla till alla delar av bostaden med ett distributionssystem. Vattenburet system är vanligast och ger flest möjligheter. Det vanligaste distributionssystemet är en radiatorkrets med cirkulerande vatten. Vattenburen golvvärme är en variant på radiatorkretsen, där man har värmeslingor i golvet istället för radiatorer på väggarna. Det finns även luftburen värme, där varmluft distribueras som tilluft i särskilda kanaler. Direktverkande elvärme saknar dock distributionssystem. Varje elradiator är en egen fristående värmekälla. Vattenburet distributionssystem är flexibelt Villor som byggs utan vattenburen värme, eller annat distributionssystem, är hänvisade till direktverkande elvärme, eventuellt kompletterad med en lokal eldstad. Ett vattenburet system kan hämta sin värme från olika värmekällor såsom fjärrvärme, värmepump, solvärme eller en villapanna. Det är ofta relativt enkelt att koppla in en ny värmekälla till vattenburen värme. Om man har flera värmekällor, till exempel sol och ved eller el, kan båda försörja en ackumulatortank som då fungerar som husets varma hjärta. Shunten, blandningsventilen som styr temperaturen till radiatorkretsen, ska sitta på ackumulatortanken. Fjärrvärme kan kopplas in på ett vattenburet system med en värmeväxlare. Kort sagt är det vattenburna värmesystemet flexibelt och anpassningsbart till förändringar i husets värmeförsörjning. Golvvärme eller radiatorer? Det finns inget entydigt svar på vad som är bäst radiatorer (vanliga väggfasta element) eller vattenburen golvvärme. Vad man tycker beror ofta på personliga upplevelser och om värmesystemet som sådant är väl inställt och fungerar bra. Golvvärme ger en skön känsla för fötterna och höjer på så sätt komforten. Vissa beräkningar anger att den komforthöjningen gör att man kan hålla en något lägre medeltemperatur, och därmed minska energianvändningen. Andra beräkningar motsäger det påståendet. Golvvärme förutsätter att fönstren är väl isolerade. Annars blir det kallras från fönstren, och golvvärmens komforthöjning motverkas. Golvvärmen är ett trögt system och därmed svårare att styra och snabbt anpassa till ändrat värmebehov jämfört med ett radiatorsystem. Det beror på att golvvärmen använder hela golvet som en slags ackumulator av värme. Därmed kan det vara svårare att tillgodogöra sig vårsolens strålning; istället för att snabbt dra ner på värmen blir det övertemperatur i huset på grund av att golvet fortsätter att leverera ackumulerad värme även efter det att styrsystemet stängt tillförseln. En fördel med golvvärmen är att man vinner utrymme efter väggarna och slipper dammsamlande radiatorer. Isoleringen under grundplattan bör vara minst 25 centimeter, för att så lite som möjligt av golvvärmen ska försvinna ner i marken från husets bottenvåning. Om man väljer golvvärme för bara en del av huset behövs en särskild shuntventil för att reglera varmvattenflödet i golvslingan. Låg eller hög temperatur? Distributionssystem som kan värma huset med en relativt låg radiatortemperatur är ofta bättre ur energisynpunkt än system som behöver en hög temperatur. Dels går det att använda värmekällor som inte ger så hög temperatur som exempelvis värmepump, dels behöver inte ackumulatortanken laddas så ofta om man har en vedpanna. Luftburen värme Luftburen värme är relativt ovanligt. Att distribuera husets värme med varmluft kan höja komforten och känslan att värmen når alla delar av rummet. Luftvärme är dock mindre energieffektivt än vattenburen värme. Värmen från en lokal eldstad, kamin eller kakelugn, kan fördelas bättre och snabbare i bostaden med hjälp av ventilationskanaler och tystgående fläktar. Ofta är det bättre att blåsa kalluften genom kanalerna från de avlägsna rummen in mot eldstaden än att blåsa varmluft från eldstaden ut till de yttre rummen. 10

11 11

12 12

13 Byte av distributionssystem Hus med direktverkande el saknar distributionssystem. Varje elradiator fungerar som en egen fristående värmekälla. För att villaägaren ska kunna byta uppvärmningsform måste ett distributionssystem installeras. Hus med direktverkande el är hänvisade till att fortsätta med direktverkande el, såvida man inte installerar ett distributionssystem för värmen, vanligtvis ett vattenburet system med radiatorer. Ett vattenburet värmesystem ger stor frihet att välja energikälla. Utöver byte och nyinvestering av själva värmekällan måste man alltså även investera i värmeledningar och vattenradiatorer, en kostnad som har schablonberäknats till cirka kronor. Kostnaden varierar förstås kraftigt beroende på hustyp och storlek. Man behöver inte installera vattenburen värme i hela huset. De mest kostsamma delarna av systemet kan uteslutas och på de platserna behåller man istället elradiatorer. Gör det själv? Det finns rörfirmor som erbjuder gör det själv paket för installation av vattenburet värmesystem. Rören kan till exempel sitta i väggsocklar och trösklar och skruvas ihop som moduler. Särskilda verktyg underlättar bockningen av rören. Man bör förstås vara lite händig för att klara installationen. Eftersom en vattenläcka i huset kan ställa till stor skada bör man få installationen besiktigad och även godkänd av försäkringsbolaget. Säkrare och enklare är förstås att anlita en professionell VVS-installatör för att dra ledningarna och ansluta radiatorerna (se kapitlet om offerter och avtal). Ackumulatortank I ett nytt vattenburet distributionssystem installeras oftast en ackumulatortank. Till ackumulatortanken kopplas bostadens värmekällor. Själva distributionssystemet är därmed flexibelt och oberoende av vilken värmekälla som väljs. Ackumulatortanken kräver inte heller ständig tillförsel av värme. Pannan behöver bara eldas en eller ett par gånger per dag. Förbränningen kan då ske med hög temperatur under kort tid, vilket ger låga utsläpp av miljöskadliga ämnen. Värmen finns kvar i ackumulatortanken även när elden i pannan har slocknat. Ofta värms tappvarmvatten och vatten för uppvärmning i samma ackumulatortank. Läs mer om ackumulatortankar under kapitlet om vedeldning. Tänk på att husets inre klimat kan förändras när man byter värmekälla. En värmepanna håller källaren torr och väl ventilerad. Byte till fjärrvärme, eller till en effektivare panna som har lägre rökgastemperatur och mindre självdrag, kan försämra ventilationen vilket ökar fukthalten i källaren. Effektivare energianvändning ställer ofta krav på bättre kontroll av värmedistribution och ventilation för att man ska undvika kondens och fukt. Expansionskärl Ackumulatortank Panna Radiatorkrets Strypventil I ett vattenburet distributionssystem installeras ofta en ackumulatortank. Till den kopplas värmekällan exempelvis en vedpanna, solfångare eller värmepump. 13 Radiatorer, rör, kopplingar, VVS-firma kr

14 Jämnare temperatur med styrsystem Inomhustemperatur är till viss del en vanesak. Vilken temperatur man väljer beror framför allt på tre faktorer: vana och komfortkänsla, kunskap om vad värmen kostar i pengar och för miljön samt möjlighet att styra och själv bestämma temperaturen. Komfortkänsla är en vanesak. En person som vistas lång tid stillasittande i bostaden behöver högre temperatur för att må bra än en familj som är hemma några timmar på morgonen och några timmar på kvällen. De flesta människor vill ha lägre temperatur när de sover än när de är vakna. Det kan till och med vara svårt att sova om det är några grader varmare än vad man är van vid. Vem bestämmer temperaturen? Är det familjen som bestämmer temperaturen, eller avgörs husets temperatur av ett opålitligt styrsystem? Det är inte ovanligt att temperaturen svänger okontrollerat mellan 18 och 22 grader. Det är varken trivsamt eller ekonomiskt. Ett bra styr- och reglersystem ska hålla önskad temperatur i bostadens olika delar och under olika tider. 14

15 Shunten reglerar vattentemperaturen I ett vattenburet system blandas radiatorkretsens vatten till rätt framledningstemperatur av shuntventilen. Shunten är helt stängd när det inte behövs någon ytterligare värme. Då cirkulerar radiatorkretsens vatten utan nytt tillskott av varmvatten från pannan. När huset behöver mer värme öppnas ventilen och släpper in nytt varmvatten i radiatorkretsen. Ventilen ställer sig i ett läge som balanserar värmebehovet. Shunten och shuntmotorn kan i sin tur styras av ett automatiskt styrsystem som mäter och anpassar radiatorkretsens framledningstemperatur så att man får önskad bostadstemperatur. Ute- eller innegivare? Styrsystemets givare kan sitta utomhus eller inomhus och i vissa fall kombineras ute- och innegivare. Givaren mäter temperaturen och skickar signaler till styrmekanismen som reglerar framledningstemperaturen efter en bestämd kurva. Om utetemperaturen är minus tio grader ska framledningstemperaturen till radiatorerna vara till exempel 55 grader för att det ska bli 20 grader inne i bostaden. Kurvan som visar förhållandet mellan temperaturen vid givaren och radiatorkretsens framledningstemperatur är individuell för varje hus. Den måste ställas in med omsorg för att systemet ska hålla jämn och önskad temperatur i bostaden. Särskilt en utegivare kräver mycket intrimning. Om man till exempel tillläggsisolerar huset ändras kurvan, eftersom det krävs mindre energi och därmed lägre framledningstemperatur vid en viss utetemperatur. En innegivare kan styra shunten mer direkt utifrån önskad och uppmätt innetemperatur. Styrsystemet ställs in via en manöverpanel. Med moderna styrsystem kan man ställa in dygnsvisa variationer till exempel sänkt temperatur på natten och mitt på dagen då man är på arbetet. 15

16 Kostnad för styrsystem inklusive installation kr Genomsnittlig temperatursänkning 2 grader Minskad uppvärmningskostnad per år kr Återbetalningstid 8 år Innegivaren bör placeras i det rum där man vill ha husets högsta temperatur. Ett bra styrsystem måste vara väl intrimmat och anpassat till det specifika huset och det måste vara exakt och tillförlitligt i mätning och styrning. Olika temperatur i tid och rum Styrsystemet ställs in via en manöverpanel. Ett modernt system tillåter förinställda variationer i tiden, till exempel dygnsstyrning och långtidssänkning om man är bortrest, där värmen kan höjas några timmar innan man kommer hem. Utgångspunkten för inställning av systemet är att alla radiatorventiler är helt öppna och att man ställer in temperaturen för husets centrum där det ska vara som varmast, till exempel 20 grader. Därefter kan ventilerna strypas efter önskemål i sovrum och utrymmen där det ska vara svalare. Hög temperatur kostar Varje extra grad ökar värmekostnaden med cirka fem procent, eller kronor om året för en vanlig villa. Att vänja sig vid 19 grader i genomsnitt, istället för 22 grader, kan alltså minska familjens utgifter med omkring kronor om året (om villans värmekostnad är kronor). 19 grader i genomsnitt kan till exempel vara 18 grader under natten och mitt på dagen, och 20 grader morgon och kväll. Styrsystem för direktverkande el se avsnittet om elvärme. 16

17 Elvärme Över en halv miljon svenska villor värms med direktverkande el. Ytterligare några hundra tusen villor har elvärme med vattenburet distributionssystem. Med direktverkande el är villaägaren låst till en uppvärmningsform. Dessutom råder stor osäkerhet kring framtidens elpriser. Med vattenburet distributionssystem är det enklare att byta till andra uppvärmningsformer och därigenom få lägre kostnader. För villaägaren är elvärmen en bekväm energikälla. Det framtida elpriset är en stor osäkerhetsfaktor för villaägaren. På sikt kommer sannolikt de europeiska elpriserna att närma sig varandra eftersom elmarknaden är avreglerad och fri. Men redan med dagens elpriser kan andra uppvärmningsformer vara mer prisvärda alternativ. Effektivare styrsystem Ett effektivt styrsystem för direktverkande elvärme kan spara upp till en tiondel av villans elvärme, vilket betyder minst tusen kronor om året. De flesta elvärmda hus som är över 25 år gamla har obefintliga eller mycket dåliga styrsystem. Radiatorernas termostater klarar inte att hålla jämn värme och det är svårt att få önskad temperatur i husets olika rum. En radiator som ger ojämn värme, så att rummets temperatur varierar med kanske fem grader upp och ner, ställer man gärna upp lite extra för att slippa temperaturfallen. När det sedan blir för varmt kanske man vädrar istället. Därmed förbrukas mycket el i onödan. Med jämn värme ökar komforten och man kan hålla en lägre medeltemperatur än när temperaturkurvan lever sitt eget liv. En viktig egenskap för termostaterna hos direktverkande elradiatorer är att den snabbt anpassar sig till förändringar i omgivningen, till exempel solinstrålning, eller när man eldar ved i en kamin. Ett styrsystem för direktverkande elradiatorer ska kunna ställas in med veckoprogram med dag- och nattsänkning. Olika temperaturer ska kunna hållas i olika delar av huset. Vissa styrsystem kan också kommunicera med elleverantören för laststyrning vid förbrukningstoppar. Träffar man sådana avtal blir elpriset lägre. Det är viktigt att termostaten på elradiatorn snabbt anpassar sig till temperaturförändringar. 17

18 Kompletterande energikällor Elvärmen kan kompletteras med en lokal eldstad som kan användas under uppvärmningssäsongen. För vedeldning är kakelugnen en effektiv eldstad eftersom den ackumulerar och sprider värmen över tiden. Pelletskaminen är ett annat effektivt alternativ med låg belastning på miljön. Framför allt kan man minska det maximala effektbehovet med hjälp av eldstaden, och på så sätt minska säkringsavgiften samtidigt som elräkningen reduceras. Elvärme med vattenburet distributionssystem kan kompletteras med en solfångare. Solvärmens främsta funktion är att försörja villan med varmvatten under sommarhalvåret. Ekonomi + Låg investeringskostnad vid direktverkande el Dyrt att konvertera till vattenburet system vid direktverkande el Osäkert pris i framtiden Komfort + Låg arbetsinsats Gamla radiatorer vid direktverkande el ger ojämn värme Miljö + Inga lokala utsläpp Viss el kommer ej från förnybart bränsle 18

19 Olja Olja är idag ett vanligt bränsle för uppvärmning av villor. Oljan är ett fossilt bränsle som ger miljöskadliga utsläpp vid förbränning. Den framtida tillgången på olja är osäker. Med en modern oljepanna och en modern brännare kan utsläppen minskas och verkningsgraden förbättras. Oljan blev efterkrigstidens stora energikälla och har dominerat uppvärmningen av småhus under 1950, -60 och -70-talen talets oljekriser ändrade radikalt på utvecklingen och istället installerades elvärme i de flesta nybyggda hus. Fortfarande värms dock drygt en fjärdedel av Sveriges småhus i huvudsak med olja, det vill säga omkring villor. Ett fossilt bränsle Jordens lager av petroleum har bildats av djur- och växtdelar under många hundra miljoner år. Oljan är ett så kallat fossilt bränsle som inte nybildas i samma takt som den utvinns. Nya oljefyndigheter upptäcks, men någon gång kommer oljan att ta slut. Vartefter de lättast tillgängliga lagren tar slut blir det svårare och dyrare att utvinna ny olja. Ett scenario är att oljan blir för dyr att elda upp och att andra energikällor och en ökad hushållning successivt måste ersätta oljan som bränsle för uppvärmning av våra bostäder. Miljön påverkas När petroleum brinner frigörs energi som värme. Samtidigt omvandlas oljan till en mängd andra ämnen som följer med rökgaserna ut i luften. Vid förbränning bildas svavel- och kväveföreningar som skadar miljön. Koldioxid är själva slutprodukten från fullständig förbränning och kan inte renas bort. Koldioxid påverkar klimatet och anses generellt som ett av världens allvarligaste miljöproblem. Modern oljeeldning Att värma sitt hus med olja är ett förhållandevis bekvämt uppvärmningssystem eftersom det kräver liten arbetsinsats av ägaren. En modern oljepanna utnyttjar och omvandlar procent av råvarans energi till användbar värme. Hos en gammal panna kan pannverkningsgraden i sämsta fall vara lägre än 50 procent. Brännarens funktion och pannans konvektion överföringen av förbränningsgasernas värme till pannvattnet är viktiga delar. För att pannan ska bibehålla sin verkningsgrad är det viktigt att pannan sotas och får en årlig service där man bland annat mäter den så kallade förbränningsverkningsgraden. En modern oljebrännare har en förbränningsverkningsgrad på upp till 98 procent. Genom att byta en gammal oljepanna eller oljebrännare mot en ny kan verkningsgraden bli betydligt högre. Samtidigt minskar utsläppen av miljöskadliga ämnen. 19

20 Ekonomi Typhuset som behöver kwh till värme och varmvatten använder 2,5 kubikmeter olja om pannans verkningsgrad är 80 procent. Om oljepriset är kronor per kubikmeter blir årskostnaden omkring kronor. Om pannans verkningsgrad är 50 procent blir årskostnaden istället kronor. Ekonomi Komfort Miljö + Enkelt att konvertera tack vare vattenburet system Osäkert pris i framtiden + Låg arbetsinsats Fossilt bränsle dvs ej förnybart Miljöskadliga utsläpp Förbrukad volym per år 2,5 kubikmeter Pris per kubik kr Årlig bränslekostnad kr Om priset stiger? Förbrukad volym per år 2,5 kubikmeter Pris per kubik kr Årlig bränslekostnad kr 20

21 Gas Naturgas är världens tredje största energikälla efter olja och kol. Naturgas är ett fossilt bränsle som ger lägre halter av miljöskadliga ämnen vid förbränning jämfört med olja. Idag är naturgas ett alternativ endast för dem som bor vid naturgasledningarna i södra Sverige. Naturgas är ett fossilt bränsle som bildats under flera hundra miljoner år. Till energigaserna räknas även biogas som bildas fortlöpande då organiskt material bryts ner i syrefri miljö, till exempel på soptippar eller reningsverk. Biogasen är, till skillnad från fossila gaser, förnybar. Kräver ledningsnät I Sverige distribueras naturgas längs en stamledning mellan Malmö och Göteborg. Gasen importeras från Danmark och svarar för några få procent av Sveriges energiförsörjning men i de kommuner där gasen finns står den för en betydligt större andel. Gasens spridning som energikälla beror främst på beslut om utbyggnad av ledningsnätet. Miljövänligare än olja När naturgas förbränns har den mindre negativ påverkan på miljön jämfört med olja. Utsläppen av koldioxid från en gaseldad villapanna är procent lägre än från en oljeeldad villapanna. Svavelutsläppen från gas är försumbara medan utsläppen av kvävedioxid är drygt hälften jämfört med olja. Panna eller brännare Gas kan eldas i en befintlig oljepanna men med en speciell gasbrännare. Verkningsgraden påverkas då i viss mån av pannans utformning och kondition. En modern gaspanna har cirka 90 procent verkningsgrad, vilket är något högre än för en oljepanna. Ekonomi Förutom investeringen i panna eller brännare tar gasleverantören en anslutningsavgift som i befintlig bebyggelse inom naturgasens distributionsområde kan beräknas till knappt kronor. Därtill kommer en abonnemangsavgift på knappt kronor per år. Energipriset för gasen är 57,5 öre per kwh. För typhuset med kwh i årsbehov, och en panna med 90 procent verkningsgrad, blir årskostnaden cirka kronor, oräknat anslutningsavgift och investeringar. 21

22 Ekonomi Komfort Miljö + Kan ge lägre bränslekostnad än olja och el + Hög verkningsgrad + Låg arbetsinsats Endast tillgänglig för vissa villor i södra Sverige + Lägre utsläpp av miljöskadliga ämnen jämfört med olja Fossilt bränsle dvs ej förnybart Anslutningsavgift ca kr Abonnemangsavgift per år kr Pris per kwh 57,5 öre Bränslekostnad per år Årlig kostnad inklusive abonnemangsavgift kr 22

23 Fjärrvärme Fjärrvärme innebär mindre arbete för villaägaren jämfört med andra uppvärmningssystem. Fjärrvärmenät finns i de flesta större tätorter och städer. Fjärrvärmen avlastar villaägaren från arbetet med en egen panna; ingen sotning, ingen eldning, ingen bevakning av bränslepåfyllning. Värmen kommer till huset i nedgrävda rör. Med en värmeväxlare överförs värmen till husets eget värmesystem. När ledningsnätet redan finns i ett villaområde kan fjärrvärmen vara ett konkurrenskraftigt alternativ till andra värmekällor. 200 tätorter har fjärrvärmenät och 40 procent av all uppvärmning i Sverige sker med fjärrvärme, men mindre än tio procent av villabeståndet är anslutet. Det beror på att utbyggnad av fjärrvärmen lönar sig bäst i tät bebyggelse med flerbostadshus där man får leverera mycket energi per meter kulvert och ledning. Fjärrvärmeverket Värmeproduktion i stora pannor är effektivare och miljövänligare än när varje villaägare eldar i sin egen panna. Professionell personal kontrollerar driften. Fjärrvärmen kan produceras i stora centrala värmeverk eller i mindre närvärmeverk som kan försörja en stadsdel eller ett bostadsområde. Även spillvärme från industri eller avloppsvatten kan användas i fjärrvärmesystemet. I kraftvärmeverk produceras fjärrvärme och el i kombination. Kraftvärme är ett mycket effektivt sätt att utnyttja bränslet. Biobränslen En stor del av Sveriges fjärrvärme produceras numera med biobränslen, till exempel flis och pellets. Det sker under kontrollerade och miljövänliga former. I genomsnitt är utsläppen av koldioxid därför tio gånger så höga i en oljeldad villapanna jämfört med fjärrvärme. Även andra utsläpp är lägre för fjärrvärmen. Biobränslen hämtas i form av restprodukter från bland annat sågverk och andra träindustrier och från överblivna grenar och toppar i skogsbruket. Ekonomi Att ansluta sig till fjärrvärme kostar lite mer än vad en ny elpanna kostar. En undersökning som genomfördes för några år sedan visade en genomsnittskostnad på kronor för utrustning och anslutning till fjärrvärme. Det gäller villor som redan tidigare har vattenburet system. Motsvarande kostnad för övergång hela vägen från direktverkande el till fjärrvärme med ett vattenburet system kostade, enligt samma undersökning kronor. Priserna varierar från kommun till kommun. Fjärrvärmens förbrukningsavgifter är i allmänhet något lägre än för el eller olja. Eftersom priset för både el och fjärrvärme består av många olika komponenter kan det vara något komplicerat att jämföra de båda alternativen. Priset Värmen kommer till villan i nergrävda rör. En värmeväxlare (fjärrvärmecentral) inne i huset överför värmen till villans uppvärmningssystem. Fjärrvärme innebär minimalt med eget arbete för villaägaren. 23

Uppvärmning av flerbostadshus

Uppvärmning av flerbostadshus Uppvärmning av flerbostadshus Karin Lindström 2014-06-11 2014-06-11 Utbildningens upplägg Fördelningen av energi i ett flerbostadshus Uppvärmning Tappvarmvatten Val av värmesystem Samverkan med boende

Läs mer

Reviderad utgåva 2006. Värme i villan

Reviderad utgåva 2006. Värme i villan Reviderad utgåva 2006 Värme i villan 2 Andreas Bylund/Folio Innehåll Värme i villan 4 Att bygga nytt 6 Klimatskalet 8 Ventilation 10 Värmespridningen i huset 12 Anpassad värme med styrsystem 16 Elvärme

Läs mer

Reviderad utgåva 2009. Värme i villan

Reviderad utgåva 2009. Värme i villan Reviderad utgåva 2009 Värme i villan 2 Andreas Bylund/Folio Innehåll Värme i villan 4 Att köpa hus 6 Att bygga nytt 8 Husets klimatskal 10 Ventilation 12 Värmespridningen i huset 14 Anpassad värme med

Läs mer

Bygg och bo energismart i Linköping

Bygg och bo energismart i Linköping Bygg och bo energismart i Linköping Snart kommer du att flytta in i ett nybyggt hus i Linköping. Gratulerar! Att få planera och bygga sitt drömhus hör till höjdpunkterna i livet. Det är samtidigt ett stort

Läs mer

VÄRMEGUIDEN FÖR VILLAÄGARE

VÄRMEGUIDEN FÖR VILLAÄGARE VÄRMEGUIDEN FÖR VILLAÄGARE 10 svar du måste ha INNAN du väljer ny uppvärmning Av: Stefan Nilsson, www.varmahus.se Tack för att du skickat efter Värmeguiden! Eftersom jag jobbat länge med värmefrågor och

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2 Utgåva 1:1 2014-08-27 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Blomkålssvampen 2 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Lektion: Undersök inomhustemperatur

Lektion: Undersök inomhustemperatur Lektion: Undersök inomhustemperatur I den här lektionen undersöker eleverna hur temperatur påverkar oss och hur man kan värma och kyla byggnader. Material Termometrar, gärna digitala Fuktig tygbit/fuktig

Läs mer

Värme i villan 4. Att köpa hus 6. Att bygga nytt 8. Husets klimatskal 10. Ventilation 12. Värmespridningen i huset 14

Värme i villan 4. Att köpa hus 6. Att bygga nytt 8. Husets klimatskal 10. Ventilation 12. Värmespridningen i huset 14 Värme i villan Publikationer utgivna av Energimyndigheten kan beställas eller laddas ned via www.energimyndigheten.se eller beställas genom att skicka e-post till energimyndigheten@cm.se eller per fax:

Läs mer

TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt. Örebro 2011-10-25

TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt. Örebro 2011-10-25 TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt Örebro 2011-10-25 Kristina Landfors KanEnergi Sweden AB Tel: 076-883 41 90 På dagordningen Helhetssyn Renovera och bygga till Klimatskal och isolering Fukt Ventilation

Läs mer

Bättre ekonomi och miljösamvete med våra energismarta värme- och ventilationssystem

Bättre ekonomi och miljösamvete med våra energismarta värme- och ventilationssystem Bättre ekonomi och miljösamvete med våra energismarta värme- och ventilationssystem + = energismart När du står inför att bygga nytt hus har du alla möjligheter att redan från början välja rätt och få

Läs mer

Fläktkonvektorer. 2 års. vattenburna. Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 PRODUKTBLAD. garanti. Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing!

Fläktkonvektorer. 2 års. vattenburna. Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 PRODUKTBLAD. garanti. Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing! PRODUKTBLAD Fläktkonvektorer vattenburna Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing! 2 års garanti Jula AB Kundservice: 0511-34 20 00 www.jula.se 416-087, 416-111,

Läs mer

Octopus för en hållbar framtid

Octopus för en hållbar framtid EN MILJÖVÄNLIG VÄRMEPUMP FÖR IDAG OCH IMORGON Octopus har utvecklat och tillverkat värmepumpar sedan 1981 och har genom flera års utveckling tagit fram det bästa för miljön och kunden. Den senaste produkten

Läs mer

HANDBOK BIOENERGI I FASTIGHETER

HANDBOK BIOENERGI I FASTIGHETER HANDBOK BIOENERGI I FASTIGHETER 1 INLEDNING Bioenergi för uppvärmning har använts i tusentals år men den tekniska utvecklingen har gått fort de sista åren. Idag finns ett stort urval av olika system och

Läs mer

Repetition. Inför prov 1 i Energiteknik

Repetition. Inför prov 1 i Energiteknik Repetition Inför prov 1 i Energiteknik Värme i hus 1. Vattenburet 2. Direktverkande el 3. Luftburet värmesystem 1. Vattenburet system Vattnet värms En cirkulationspump pumpar runt vattnet i värmesystemet,

Läs mer

Bergvärme & Jordvärme. Anton Svedlund EE1C, Kaplanskolan, Skellefteå

Bergvärme & Jordvärme. Anton Svedlund EE1C, Kaplanskolan, Skellefteå Bergvärme & Jordvärme Anton Svedlund EE1C, Kaplanskolan, Skellefteå Innehållsförteckning Sida 2-3 - Kort historik Sida 4-5 - Utvinning av Bergvärme Sida 6-7 - Utvinning av Jordvärme Sida 8-11 - Värmepump

Läs mer

Bättre ekonomi och miljösamvete med våra energismarta värme- och ventilationssystem

Bättre ekonomi och miljösamvete med våra energismarta värme- och ventilationssystem Bättre ekonomi och miljösamvete med våra energismarta värme- och ventilationssystem + = energismart När du står inför att bygga nytt hus har du alla möjligheter att redan från början välja rätt och få

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rindö 3:42

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rindö 3:42 Utgåva 1:1 2014-08-19 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Rindö 3:42 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Bra att veta innan du skaffar värmepump! Ingen kan mer om värme än vi

Bra att veta innan du skaffar värmepump! Ingen kan mer om värme än vi Bra att veta innan du skaffar värmepump! Ingen kan mer om värme än vi Ingen kan mer om värme än vi Att byta värmesystem är ett stort ingrepp i ditt hus, och ofta en stor investering. Det finns många uppvärmningsmetoder

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Källsätter 1:9

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Källsätter 1:9 Utgåva 1:1 2014-08-01 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Källsätter 1:9 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Ackumulatortankar. Får värmen att räcka längre

Ackumulatortankar. Får värmen att räcka längre Ackumulatortankar Får värmen att räcka längre Publikationer utgivna av Energimyndigheten kan beställas eller laddas ned via www.energimyndigheten.se eller beställas genom att skicka e-post till energimyndigheten@cm.se

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Sädeskornet 57

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Sädeskornet 57 Utgåva 1:1 2014-03-04 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Sädeskornet 57 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Fakta om värmepumpar och anläggningar. Luft

Fakta om värmepumpar och anläggningar. Luft Fakta om värmepumpar och anläggningar jord berg Luft vatten Svenska föreningen, SVEP, är en organisation för seriösa tillverkare, importörer, installatörer och återförsäljare av värmepumpar. Medlemsföretagen

Läs mer

En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus.

En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus. Till dig som är fastighetsägare En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus. Ingen vill betala för energi som varken behövs eller

Läs mer

En bra uteluftsvärmepump kan spara 10 000 kronor

En bra uteluftsvärmepump kan spara 10 000 kronor 1 / 5 9.5.2007 8:30 Råd & Rön nr 8, september 2000 En bra uteluftsvärmepump kan spara 10 000 kronor Uteluftsvärmepumpen levererar upp till tre gånger mer energi än den el den förbrukar. En villaägare kan

Läs mer

Octopus för en hållbar framtid

Octopus för en hållbar framtid EN MILJÖVÄNLIG VÄRMEPUMP FÖR IDAG OCH IMORGON Octopus har utvecklat och tillverkat värmepumpar sedan 1981 och har genom flera års utveckling tagit fram det bästa för miljön och kunden. Den senaste produkten

Läs mer

Vår främsta energikälla.

Vår främsta energikälla. Vår främsta energikälla. Solen är en enorm tillgång! Med våra långa sommardagar har Sverige under sommaren lika stor solinstrålning som länderna kring Medelhavet! Ett vanligt villatak tar emot ca 5 gånger

Läs mer

Bergvärme & Jordvärme. Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå

Bergvärme & Jordvärme. Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå Bergvärme & Jordvärme Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå Innehållsförteckning Sid 2-3 - Historia Sid 4-5 - utvinna energi - Bergvärme Sid 6-7 - utvinna energi - Jordvärme Sid 8-9 - värmepumpsprincipen

Läs mer

Energideklaration. Smultronvägen 19 616 91 Åby. Datum: 2015-03-17. Utförd av:

Energideklaration. Smultronvägen 19 616 91 Åby. Datum: 2015-03-17. Utförd av: Energideklaration K VILLINGE-STEN 2:24 Smultronvägen 19 616 91 Åby Datum: 2015-03-17 Utförd av: Certifierad energiexpert: Niklas Sjöberg 0444/08 SP SITAC Bakgrund Sedan en tid tillbaka är det lag på energideklaration

Läs mer

Fjärrvärme från Feab. bekväm och miljövänlig uppvärmning

Fjärrvärme från Feab. bekväm och miljövänlig uppvärmning Fjärrvärme från Feab bekväm och miljövänlig uppvärmning En trygg, bekväm och miljövänlig värmekälla När du väljer fjärrvärme som värmekälla gör du ett val för bekvämlighet, trygghet och för miljön. Det

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Annestorp 27:45

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Annestorp 27:45 Utgåva 1:1 2014-03-24 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Annestorp 27:45 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Alva Rangsarve 1:25

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Alva Rangsarve 1:25 Utgåva 1:1 2014-05-21 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Alva Rangsarve 1:25 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Energideklaration M AJ E L D E N 22. Storsvängen 34 602 43 Norrköping. Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1

Energideklaration M AJ E L D E N 22. Storsvängen 34 602 43 Norrköping. Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1 7443 EN ISO/IEC 17020 Energideklaration M AJ E L D E N 22 Storsvängen 34 602 43 Norrköping Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1 Energiexpert: Niklas Sjöberg Certifierad

Läs mer

Jag sparar 5 000 kr per år.

Jag sparar 5 000 kr per år. Jag sparar 5 000 kr per år. ET2007:14 den här broschyren kan beställas hos energimyndigheten tryck: elanders berlings malmö 2007 upplaga: 50 000 foto: mikael ljungström idé, form och produktion: etc www.boverket.se

Läs mer

Bygga nytt. Påverka energianvändningen i ditt nya hem

Bygga nytt. Påverka energianvändningen i ditt nya hem 1 Bygga nytt Påverka energianvändningen i ditt nya hem Du som bygger nytt har chansen att göra rätt från början, vilket är mycket lättare än att korrigera efteråt. Den här broschyren är tänkt att ge en

Läs mer

värmepumpar och anläggningar Värmepumpen, en miljövänlig, ekonomisk och energi besparande uppvärmningsteknik

värmepumpar och anläggningar Värmepumpen, en miljövänlig, ekonomisk och energi besparande uppvärmningsteknik 140925 en, en miljövänlig, ekonomisk och energi besparande uppvärmningsteknik Vår största energikälla är solen. Den värmer bl.a. upp luften, jorden, berggrunden och vattnet. Bara en minimal mängd av den

Läs mer

En värmekälla för hela huset

En värmekälla för hela huset VÄRME NÄRA DIG En värmekälla för hela huset Värme i din närhet Det finns många fördelar med att installera en pelletskamin i huset, jämfört med vedkaminer som endast har för syfte att var mysig, men sällan

Läs mer

Viktigt att minska utsläppen

Viktigt att minska utsläppen Elda rätt! Att elda med ved och pellets är ett klimatsmart alternativ för uppvärmning om det sker på rätt sätt och med effektiv utrustning. Vid dålig förbränning av ved och pellets bildas många föroreningar

Läs mer

NÄR DU SKA BYGGA NYTT HUS. Råd & Tips om husets klimatskal, distributionssystem, uppvärmningsformer med mera

NÄR DU SKA BYGGA NYTT HUS. Råd & Tips om husets klimatskal, distributionssystem, uppvärmningsformer med mera NÄR DU SKA BYGGA NYTT HUS Råd & Tips om husets klimatskal, distributionssystem, uppvärmningsformer med mera NÄR DU SKA BYGGA NYTT HUS Ska du bygga nytt hus? Då har du chansen att göra rätt från början!

Läs mer

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Uppvärmningspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Miljö- och stadsbyggnadskontoret Värnamo kommun Oktober 2006 Policyn ska vara vägledande vid all planering, handläggning och rådgivning som

Läs mer

Vedeldning. MBIO - energiteknik AB 2000.03 6:1

Vedeldning. MBIO - energiteknik AB 2000.03 6:1 Vedeldning ATT ELDA MED VED HAR GAMLA TRADITIONER, men på senare år har vedeldningen ifrågasatts på grund av de höga utsläppen av oförbrända ämnen som är både miljöskadliga och hälsovådliga. Kritiken är

Läs mer

Vad kommer ur skorstenen? Regler och tips för eldning med biobränslen

Vad kommer ur skorstenen? Regler och tips för eldning med biobränslen Vad kommer ur skorstenen? Regler och tips för eldning med biobränslen Elda med hänsyn I dagens samhällen bor vi tätt intill varandra och har ofta små tomter. Eldas det i braskaminer eller pannor i tätbebyggda

Läs mer

Kort historia På ITV s hemsida berättar de om hur ITV var först i Sverige så började man att använda geotermisk energi i början av 70-talet i form av

Kort historia På ITV s hemsida berättar de om hur ITV var först i Sverige så började man att använda geotermisk energi i början av 70-talet i form av GEOTERMISK ENERGI Innehållsförteckning 2-3 Kort historia 4-5 Hur utvinns energin, bergvärme 6-7 Hur utvinns energin, jordvärme 8-9 Värmepumpen 10-11 Energiomvandlingarna 12-13 Miljövänlig? 14-15 Användning

Läs mer

Fjärrvärme och fjärrkyla

Fjärrvärme och fjärrkyla Fjärrvärme och fjärrkyla Hej jag heter Simon Fjellström och jag går i årskurs 1 på el och energi i klassen EE1b på kaplanskolan i Skellefteå. I den här boken så kommer ni att hitta fakta om fjärrvärme

Läs mer

25Fh. bidrag till konvertering från elvärme till individuell uppvärmning i flerbostadshus och bostadsanknutna

25Fh. bidrag till konvertering från elvärme till individuell uppvärmning i flerbostadshus och bostadsanknutna Information om bidrag till konvertering från elvärme till individuell uppvärmning i flerbostadshus och bostadsanknutna lokaler Nu kan du få bidrag om du byter från elvärme till annan individuell uppvärmning

Läs mer

Föreningen som varje år sparar. 1,3 miljoner kr. med gratis luft! Erfarenheter av en högeffektiv luft/vattenvärmepump i Oskarshamn

Föreningen som varje år sparar. 1,3 miljoner kr. med gratis luft! Erfarenheter av en högeffektiv luft/vattenvärmepump i Oskarshamn Föreningen som varje år sparar 1,3 miljoner kr med gratis luft! Erfarenheter av en högeffektiv luft/vattenvärmepump i Oskarshamn En värmepump, 15 hus och 207 lägenheter Luften omkring oss bjuder på gratis

Läs mer

Frågor och svar, Sanyo CO2.

Frågor och svar, Sanyo CO2. Pannans uppbyggnad: Frågor och svar, Sanyo CO2. 1. Tappvarmvatten uppvärms via värmeslinga, förvärms i botten av tanken och spetsvärms i toppen av tanken (där el-patronen är monterad). Fördelningen av

Läs mer

PELLETS PRISVÄRT OCH KLIMATSMART! Till dig som är villaägare.

PELLETS PRISVÄRT OCH KLIMATSMART! Till dig som är villaägare. PELLETS PRISVÄRT OCH KLIMATSMART! Till dig som är villaägare. PELLETS PRISVÄRT OCH KLIMATSMART! Genom att du värmer upp ditt hus med pellets bidrar Du inte till växthuseffekten, eftersom förbränning av

Läs mer

Energideklaration. Brf Tidplanen. EVU Energi & VVS Utveckling AB. Brf Tidplanen. Haninge Ålsta 3:119. Anders Granlund

Energideklaration. Brf Tidplanen. EVU Energi & VVS Utveckling AB. Brf Tidplanen. Haninge Ålsta 3:119. Anders Granlund Typ av Energideklaration 2009-04-06 Anders Granlund 1(8) Projekt nr: 101694,000 Haninge Ålsta 3:119 Anders Granlund Annedalsvägen 9, 227 64 LUND Tel 046-19 28 00. Fax 046-32 00 39 Organisationsnr 556471-0423,

Läs mer

Fakta om värmepumpar och anläggningar

Fakta om värmepumpar och anläggningar Fakta om värmepumpar och anläggningar Svenska Värmepumpföreningen Svenska Värmepumpföreningen, SVEP, är en organisation för seriösa tillverkare och importörer av värmepumpar. Medlemsföretagen i SVEP lever

Läs mer

Kommentar till prisexempel

Kommentar till prisexempel Kommentar till prisexempel En redovisning av kostnader är svårt och bör därför inte presenteras utan man har tillfälle till kommentarer. Priserna på energi varierar ofta och förutsättningarna är olika

Läs mer

Så får du ett energismart hus!

Så får du ett energismart hus! Så får du ett energismart hus! För dig som är villaägare 1 ET2009:02 den här broschyren kan beställas hos energimyndigheten tryck: cm gruppen ab, 2009 upplaga: 50 000 foto: lars forsstedt och mikael ljungström

Läs mer

Allmän information om värmepump IVT 490. Installerade hos Brf Tallstigen 2, Nacka

Allmän information om värmepump IVT 490. Installerade hos Brf Tallstigen 2, Nacka Brf Tallstigen 2 Detta utbildningsmaterial är endast avsett för borättsägare inom Brf Tallstigen 2 och får därför inte kopieras för annat ändamål. Vid oklarhet kontakta ansvarig för den Tekniska förvaltningen

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Kollanda 1:19

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Kollanda 1:19 Utgåva 1:1 2012-04-04 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Kollanda 1:19 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Från vatten- eller luftburen. 6 000 kr 6 000 kr. Till kamin. Till bränslepanna. 8 000 kr. 8 000 kr. 6 000 kr 6 000 kr.

Från vatten- eller luftburen. 6 000 kr 6 000 kr. Till kamin. Till bränslepanna. 8 000 kr. 8 000 kr. 6 000 kr 6 000 kr. Information om bidrag till konvertering från elvärme till annan individuell uppvärmning i småhus Nu kan du få bidrag om du helt eller delvis byter från elvärme till annan individuell uppvärmning. För att

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tolered 37:4

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tolered 37:4 Utgåva 1:1 2015-02-02 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Tolered 37:4 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Halvera Mera med Climate Solutions Energieffektiv Värme och Kyla

Halvera Mera med Climate Solutions Energieffektiv Värme och Kyla Climate Solutions Sweden AB Dåntorpsvägen 33 HL SE-136 50 HANINGE www.climatesolutions.se Phone: +46 8 586 10460 Mob: +46 8 76 525 0470 Mitt namn: Bertil Forsman Korta fakta Climate Solutions: Företaget

Läs mer

ComfortZone CE50 CE65. ComfortZone. Världens effektivaste frånluftsvärmepump. Steglös effekt från 2,7 6,5 kw med enbart frånluft.

ComfortZone CE50 CE65. ComfortZone. Världens effektivaste frånluftsvärmepump. Steglös effekt från 2,7 6,5 kw med enbart frånluft. Världens effektivaste frånluftsvärmepump. Steglös effekt från 2,7 6,5 kw med enbart frånluft. Svensktillverkad CE50 CE65 Svensktillverkad frånluftsvärmepump med världsunik lösning utnyttjar idag energin

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Björnäs 12:11

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Björnäs 12:11 Utgåva 1:1 2014-03-28 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Björnäs 12:11 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Millegarne 2:36

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Millegarne 2:36 Utgåva 1:1 2013-03-22 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Millegarne 2:36 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Rapport - Energideklaration

Rapport - Energideklaration Rapport - Energideklaration Fastighetsbeteckning: Trottaberg 3:21 Datum: 2015-03-12 Adress: Skutevägen 2, 302 72 Halmstad Rapportnummer: 976 SEE U Halmstad AB Linjegatan 3B Energiexpert: Hanna Norrman

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vintergatan 5

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vintergatan 5 Utgåva 1:1 2014-02-07 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Vintergatan 5 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

FJÄRRVÄRME EFFEKTIVT BEKVÄMT MILJÖKLOKT

FJÄRRVÄRME EFFEKTIVT BEKVÄMT MILJÖKLOKT FJÄRRVÄRME EFFEKTIVT BEKVÄMT MILJÖKLOKT VAD ÄR FJÄRRVÄRME? Ett av de smartaste sätten att få en behaglig inomhustemperatur tycker vi. Idén med fjärrvärme är enkel: man delar på en värmekälla istället för

Läs mer

SKOLANS VENTILATION. Ni behöver pappersark för att undersöka drag anteckningspapper. Eleverna bör kunna arbeta i grupp anteckna.

SKOLANS VENTILATION. Ni behöver pappersark för att undersöka drag anteckningspapper. Eleverna bör kunna arbeta i grupp anteckna. SKOLANS VENTILATION Övningens mål Eleverna lär sig om energieffektivitet i skolor med fokus på fönster (eftersom de har stor inverkan på hur byggnaden värms upp och ventileras). Eleverna ska leta reda

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Fullblodet 42

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Fullblodet 42 Utgåva 1:1 2014-09-22 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Fullblodet 42 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Rapport - Energideklaration

Rapport - Energideklaration Rapport - Energideklaration Fastighetsbeteckning: Blåhaken 2 Datum: 2014-10-23 Adress: Domherregränd 3, 313 30 Oskarström Rapportnummer: 943 SEE U Halmstad AB Linjegatan 3B Energiexpert: Hanna Norrman

Läs mer

BRF Svalboet Energimätningar och termografering

BRF Svalboet Energimätningar och termografering BRF Svalboet Energimätningar och termografering 2014-01-15 Inledning Luleå Energi fick uppdraget att hjälpa BRF Svalboet att se över deras ventilation, termografera klimatskalet, samt se över värmesystemet

Läs mer

Energirapport. Dimbo 31:1. Dimbo Älvängen, Tidaholm. Certifikatsnummer: 5518. Besiktning utförd av Lars Hagström, Ekedalens Energikonsult

Energirapport. Dimbo 31:1. Dimbo Älvängen, Tidaholm. Certifikatsnummer: 5518. Besiktning utförd av Lars Hagström, Ekedalens Energikonsult Energirapport Dimbo 31:1 Dimbo Älvängen, Tidaholm Besiktning utförd av Lars Hagström, Ekedalens Energikonsult 2015 08 04 Certifikatsnummer: 5518 Det är inte alltid lätt att hålla reda på alla begrepp vad

Läs mer

Sol och frånluft värmer Promenaden

Sol och frånluft värmer Promenaden Sol och frånluft värmer Promenaden Sedan våren 2010 får brf Promenaden i Falun värme och tappvarm vatten från solfångare och värmepumpar. Investeringen mer än halverar behovet av fjärrvärme. Föreningen

Läs mer

THERMOTECH Golvvärme. Vi gör det enkelt för dig

THERMOTECH Golvvärme. Vi gör det enkelt för dig THERMOTECH Golvvärme Vi gör det enkelt för dig VÄLKOMMEN TILL THERMOTECHS VÄRLD Thermotech startade när intresset för golvvärme började upptäckas av de stora VVS-tillverkarna. Idén var att utveckla färdiga

Läs mer

CTC EcoSol paketerade systemlösningar för solvärme. Nyhet! Solenergi för vanligt folk.

CTC EcoSol paketerade systemlösningar för solvärme. Nyhet! Solenergi för vanligt folk. CTC EcoSol paketerade systemlösningar för solvärme. Nyhet! Solenergi för vanligt folk. Solen ger fem gånger mer energi än vad ditt hus förbrukar. Nu behöver du varken vara astronaut eller Uppfinnar Jocke

Läs mer

Värmepumpar av. Joakim Isaksson, Tomas Svensson. Beta-verision, det kommer att se betydligt trevligare ut på hemsidan...

Värmepumpar av. Joakim Isaksson, Tomas Svensson. Beta-verision, det kommer att se betydligt trevligare ut på hemsidan... Värmepumpar av Joakim Isaksson, Tomas Svensson Beta-verision, det kommer att se betydligt trevligare ut på hemsidan... I denna avhandling om värmepumpar har vi tänkt att besvara följande frågor: Hur fungerar

Läs mer

Flexibla värmesystem utan gränser.

Flexibla värmesystem utan gränser. Flexibla värmesystem utan gränser. Bara hos CTC. Valfrihet med Energyflex. På CTC har vi alltid hyllat principen om flexibla system. Det är därför du alltid får Energyflex på köpet när du investerar i

Läs mer

Funderar du på att skaffa ny braskamin? Vill du få lägre uppvärmningskostnader? Jämför då med pellets!

Funderar du på att skaffa ny braskamin? Vill du få lägre uppvärmningskostnader? Jämför då med pellets! Funderar du på att skaffa ny braskamin? Vill du få lägre uppvärmningskostnader? Jämför då med pellets! Miljö/luft. Vedkamin. Vedeldning är en populär uppvärmningsform och kommer troligen även i framtiden

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

RAPPORT. Energikart Grundströms stugby NORRBOTTENS ENERGIKONTOR, NENET SWECO SYSTEMS AB INSTALLATION UMEÅ [DESCRIPTION] UPPDRAGSNUMMER 4022182002

RAPPORT. Energikart Grundströms stugby NORRBOTTENS ENERGIKONTOR, NENET SWECO SYSTEMS AB INSTALLATION UMEÅ [DESCRIPTION] UPPDRAGSNUMMER 4022182002 NORRBOTTENS ENERGIKONTOR, NENET Energikart Grundströms stugby UPPDRAGSNUMMER 4022182002 [DESCRIPTION] [STATUS] [CITY] SWECO SYSTEMS AB INSTALLATION UMEÅ 1 (10) S wec o Västra Norrlandsgatan 10 B SE-903

Läs mer

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN Värt att veta om ENERGIMÄTNING av fjärrvärme RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN i fjärrvärmenätet TRYCK OCH FLÖDE 1 VÄRT ATT VETA För att informera om och underlätta

Läs mer

Energitipsens ABC. för dig som har fjärrvärme

Energitipsens ABC. för dig som har fjärrvärme Energitipsens ABC för dig som har fjärrvärme Det finns många saker du kan göra för att minska energin som behövs för att värma fastigheten. När man tänker på att spara energi är det många som funderar

Läs mer

Kontrollrapport Energibesiktning

Kontrollrapport Energibesiktning PO Nordquist Fastighet & Energi AB Kontrollrapport Energibesiktning Datum 2015-08-12 Sammanställning av energideklaration SKORTSED 3:1 PO Nordquist Fastighet och Energi AB Sikelvägen 10, 894 30 Själevad

Läs mer

Elda inte för kråkorna!

Elda inte för kråkorna! Elda inte för kråkorna! Climate Solutions Sweden lanserar nu ett nytt koncept med värmepumpar för total återvinning av ventilationsvärmen i fastigheter. Värmeenergin i frånluften används och täcker behovet

Läs mer

Solenergi. en del av framtiden! Sol & Energiteknik ingår i NIBE-koncernen

Solenergi. en del av framtiden! Sol & Energiteknik ingår i NIBE-koncernen Solenergi en del av framtiden! Sol & Energiteknik ingår i NIBE-koncernen En timmes solinstrålning mot jordytan motsvarar den energi mänskligheten förbrukar på ett helt år! Ett vanligt villatak tar emot

Läs mer

Systemlösnings presentation del 1. JP Walther AB 2013

Systemlösnings presentation del 1. JP Walther AB 2013 Systemlösnings presentation del 1. JP Walther AB 2013 Vattenburen energi för egnahem/vannburen varme för bolig och hyttan Värmesystem med vattenmantling Ger möjlighet till *Förbrukarvatten/tappvarmvatten

Läs mer

Inledning 3. #01 Klimatet i Sverige 4. #02 Vi håller värmen 5. #03 Vår värme kommer från luft o mark 6. #04 Produktsortiment 7

Inledning 3. #01 Klimatet i Sverige 4. #02 Vi håller värmen 5. #03 Vår värme kommer från luft o mark 6. #04 Produktsortiment 7 Inledning 3 #01 Klimatet i Sverige 4 #02 Vi håller värmen 5 #03 Vår värme kommer från luft o mark 6 #04 Produktsortiment 7 #05 Solpaneler och Sol-EL 8 #06 Ecozon värmepumpar smälter in 9 #07 Teknisk jämförelse

Läs mer

Vinst för er vinst för Sverige!

Vinst för er vinst för Sverige! Stockholm/Östersund i april 2011 Vinst för er vinst för Sverige! Undersökning om energisystem för föreningar anslutna till Bygdegårdarnas Riksförbund och Riksföreningen Våra Gårdar Bygdegårdarnas Riksförbund

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tubberöd 1:273

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tubberöd 1:273 Utgåva 1:1 2014-09-25 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Tubberöd 1:273 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

8000 kwh per år är ingen utopi

8000 kwh per år är ingen utopi 8000 kwh per år är ingen utopi 2000-talets småhus kapar energinotan med två tredjedelar Att minska energianvändningen I 1800-talets torparstuga täcktes golven med trasmattor, väggarna drevades med mossa

Läs mer

Hemlaboration i Värmelära

Hemlaboration i Värmelära Hemlaboration i Värmelära 1 2 HUSUPPVÄRMNING Ett hus har följande (invändiga) mått: Längd: 13,0 (m) Bredd: 10,0 (m) Höjd: 2,5 (m) Total fönsterarea: 12 m 2 (2-glasfönster) 2 stycken dörrar: (1,00 x 2,00)

Läs mer

Styrning av värmetillförseln i bostäder med vattenburen värme

Styrning av värmetillförseln i bostäder med vattenburen värme Styrning av värmetillförseln i bostäder med vattenburen värme Idag finns 3 principiellt olika metoder att styra ut värmen till en bostadsfastighet. Man kan särskilja metoderna dels med hjälp av en tidslinje

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ålsta 3:197

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ålsta 3:197 Utgåva 1:1 2013-04-11 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Ålsta 3:197 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Vedpärmen. B12. Dimensionering

Vedpärmen. B12. Dimensionering Sidan B12. 1 B12. Dimensionering Det är mycket viktitigt att en värmeanläggning blir någorlunda rätt dimensionerad. Det är väldigt vanligt att pannor har för stor effekt och att skorstenar och ackumulatortankar

Läs mer

VÄLKOMMEN IN I VÄRMEN HENSTAD 2013

VÄLKOMMEN IN I VÄRMEN HENSTAD 2013 VÄLKOMMEN IN I VÄRMEN HENSTAD 2013 Fjärrvärmekampanj 2013 Nytt erbjudande på grund av nya förutsättningar Tidigare intresse på området var över 30% Vi har sedan 2009 installerat fjärrvärme och konverterat

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Västerhejde Vibble 1:362

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Västerhejde Vibble 1:362 Utgåva 1:1 2014-10-24 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Västerhejde Vibble 1:362 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

SOLVÄRMESYSTEM SMÅHUS

SOLVÄRMESYSTEM SMÅHUS SOLVÄRMESYSTEM SMÅHUS Innehåller information om olika systempaket som nyttjar solenergi! NYA AFFÄRSMÖJLIGHETER MED SOLVÄRME! SOLVÄRMESYSTEM Här följer grundläggande beskrivningar av de vanligaste systemen

Läs mer

Byggnadstypologier Sverige

Byggnadstypologier Sverige Byggnadstypologier Sverige Inneha llsfo rteckning Byggnadstypologier... 3 Bakgrund... 3 Exempel klimatzon 3 Enfamiljshus byggt innan 1960 (area 125 m 2 )... 4 Exempel klimatzon 3 Enfamiljshus byggt innan

Läs mer

Elomax 250 & 450. Det här är din nya chef i pannrummet.

Elomax 250 & 450. Det här är din nya chef i pannrummet. Elomax 250 & 450 Smartaste villavärmen! Det här är din nya chef i pannrummet. Elomax 250 & 450 Elomax. Hjärnan i ditt uppvärmningssystem. ELOMAX är designad för att möta framtiden. Den ersätter helt en

Läs mer

Energieffektivisering i BRF. Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009

Energieffektivisering i BRF. Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009 Energieffektivisering i BRF Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009 Dagens presentation Är det intressant att spara energi? Ett exempel Tre steg mot effektivare energianvändning Energideklarationen

Läs mer

Sverigepumpen vinner i det långa loppet! Sverigepumpen är mer än bara en produkt! Den är en färdig funktion i ditt hus.

Sverigepumpen vinner i det långa loppet! Sverigepumpen är mer än bara en produkt! Den är en färdig funktion i ditt hus. Sverigepumpen vinner i det långa loppet! Sverigepumpen är mer än bara en produkt! Den är en färdig funktion i ditt hus. A U K T O R I S E R A D Å T E R F Ö R S Ä L J A R E 1 Besparingsanalys Välkommen

Läs mer

20 C men hur och till vilken kostnad i Sverige? Energikunskap 10 p. Fall 3

20 C men hur och till vilken kostnad i Sverige? Energikunskap 10 p. Fall 3 20 C men hur och till vilken kostnad i Sverige? Energikunskap 10 p. Fall 3 Stefan A. Johansson Uppsala universitet Helsingborg 2004-05-05 stefanajohansson@yahoo.se 1 Sammanfattning Energi som inte används

Läs mer

Vattenmantlade eldstäder

Vattenmantlade eldstäder Vattenmantlade eldstäder Lacunza har under lång tid utvecklat vedeldade produkter för god hushålls ekonomi, ekologi och med hänsyn för miljön. Vi har utvecklat produkter som ger skön och billig värme

Läs mer