Projekt Sol, vind och vatten

Transkript

1 Projekt Sol, vind och vatten Rapport juni 2009 Ett samarbete mellan Idrott & förening, Miljöförvaltningen och Konsument Göteborg.

2 Bakgrund I Göteborgs Stads budget för 2009 står det att Göteborg Stads verksamheter ska bidra till att göra vår stad till en av världens mest progressiva städer på miljöområdet. Vidare poängteras vikten av att medvetandegöra stadens medborgare rörande miljöfrågor. Stadens föreningsliv engagerar många och medverkar till att skapa ett positivt samhällsklimat. Inom föreningslivet drivs ett stort antal mindre och större anläggningar allt från små klubbstugor till stora idrottsanläggningar. Det är viktigt att inspirera och stötta föreningarna i att anpassa energilösningarna i anläggningarna så att miljöpåverkan reduceras och i bästa fall minimeras. Suzanne Raneke föreningskonsulent på Idrott & förening har lämnat förslag till ett projekt som syftar till att både sänka energikostnaderna och spara på miljön. Meningen är att föreningslivet genom inspiration och stöd lättare ska arbeta med åtgärder för att reducera sin energiförbrukning. Igångsättning Under våren 2009 inbjöds Miljöförvaltningen och Konsument Göteborg att genomföra ett försöksprojekt tillsammans med idrotts- och föreningsförvaltningen genom att erbjuda 13 föreningar att delta i försöket. Projektgruppen inledde arbetet med att jämföra lokalkostnader och driftskostnader i alla föreningar som får lokalbidrag under åren 2003 och Vi tittade på föreningar som mellan dessa år fått höjda kostnader för framför allt el och olja. Urvalet av de 13 föreningar var också att de hade energikostnader som inte ingick i någon eventuell hyra, utan gick att särskilja från övriga lokalkostnader. Urvalet av föreningar utgick från de lokaler som föreningarna bedriver sin verksamhet i, t ex idrottshallar, stallar och ridhus, klubbstuga med omklädning och föreningshus.. Under två veckor i slutet av mars månad genomfördes besök hos dessa föreningar. Besöken gjordes av Markus Lundborg från Konsument Göteborg och Caroline Warnicke från idrotts- och föreningsförvaltningen - båda energirådgivare. Med på besöken var också oftast Suzanne Raneke. Rebecca Fogler från miljöförvaltningen och Carola Helltén från idrotts- och föreningsförvaltningen deltog vid några föreningsbesök. Grundinformation om lokalkostnader och storlek på föreningen är framtagen utifrån lokal- och aktivitetsbidragsansökan de senaste åren. Vid bokning av möte med föreningarna ombads föreningsrepresentanten ha senaste el-, vatten- och eventuell fjärrvärmeräkning framme samt även (om det fanns) en ritning på lokalen eller byggnaden. Av de totalt 13 föreningarna var det några som ansökt om investeringsbidrag till värmepumpar eller annan åtgärd för att minska energikostnaderna. Övriga föreningar lottades utifrån representation av egen anläggning enligt kriterier som redovisas ovan. 1

3 Genomförande Vi skickade ut informationsmaterial till de utvalda föreningarna där de ombads att kontakta oss om intresse fanns av att delta i projektet. Alla föreningar svarade positivt och under två veckor i slutet av mars genomfördes besök hos dessa föreningar (se bilaga). Inventering av 13 föreningslokaler Besöken i föreningslokalerna gjordes för att få en bild av hur energiförbrukningen ser ut. Värme-, belysnings- och ventilationssystem har inventerats vid besöken. Intervjuer gjordes för att få uppgifter om hur nyttjandet/belastningen av lokalerna ser ut, om energiförbrukning, temperaturer mm. Därefter har förslag på åtgärder som sänker energikostnaderna tagits fram. Resultat av inventeringen Flera av de föreningslokaler som besöktes har verksamhetslokaler som används till mötesverksamhet och där varmvattenbehovet är litet. Några har mer verksamhet med ombytesmöjligheter och större varmvattenbehov. Tre anläggningar var fullvärdiga sporthallsanläggningar. De krav som finns för nybyggnad av lokaler är att dessa får dra max 100 kwh/m2 (tillägg för mekanisk ventilation). Nedan redovisas den totala energiförbrukningen (el, värme och varmvatten) per kvadratmeter för de besökta föreningslokalerna. För vissa av föreningarna har energiförbrukningen beräknats fram utifrån kostnadsuppgifter. kwh/m2 Energi Specifikation av lokal Annedalspojkarna 111 totalt Möteslokal Högsbo Basket 193 totalt Sporthall med 3 banor Proletären 104 totalt Motionsanläggning Assyriska BK 178 totalt Omklädningslokal Budo Judoklubben 125 värme Motionsanläggning Gbg Skidklubb 97 totalt Omklädningslokal Goce Delcev 116 totalt Möteslokal BK Heid hyresavtal värme och vatten ingår Sporthall Utbynäs SK 288 totalt Omklädningslokal Gothia IS 63 totalt Sporthall Långängens Scouter 104 totalt Möteslokal Göteborgs Badmintonförbund 123 totalt Sporthall Billdals Ridklubb 245 totalt Ridklubb (Special) Jämförelsetal från våra egna byggnader Spec Lokal kwh/m2 Anläggning Möteslokal Motionsanläggningar 230 Backavallen Sporthall 120 Lillekärrshallen Omklädningslokal 123 Generatorsplan 2

4 Högsbo Baskets energiförbrukning på 193 kwh/m2 är hög jämfört med Idrott & förenings sporthallar (120 kwh/m2) och även mot energimyndighetens utredning (STIL2) där sporthallar i Sverige förbrukar 150 kwh/m2 (totalt för värme, fastighetsel och driftel). Gothia däremot har låg energiförbrukning vilket beror på att man låter temperaturen sjunka i lokalarena vintertid. Badmintonföreningen som har sin verksamhet i del av Gamlestadshallen har en energiförbrukning på 123 kwh/m2 vilket skall jämföras med Idrott & förenings del som har 90 kwh/m2. Billdals Ridklubb har mycket belysningsel och mycket ouppvärmda ytor vilket gör det svårt att jämföra med övriga besökta lokaler eller Idrott & förenings eftersom energiförbrukningen är fördelad per uppvärmd yta. Generellt gäller att föreningarna är bra på att släcka, stänga av och ofta bra på att ha rätt temperatur i lokalen. Många lokaler är byggda med direktverkande el och vissa har brister i klimatskärm vilket kräver investeringar för att åtgärda. Vissa anläggningar är hårt nyttjade medan andra kanske används endast några dagar i veckan. Det bör diskuteras om anläggningen är relevant i förhållande till nyttjad tid. Kanske skulle man kunna ha lokaler ihop med annan förening eller hyra in sig vissa dagar i Idrott & förenings lokaler? Slutsatser Värmepumpar kan installeras i flera anläggningar som ger effekt snabbt (Gamla Annedalspojkar, Proletärens FF, Utbynäs SK, Långängens scoutkår och Budo Judoklubb). I idrottsföreningarna är det främst vattenbesparande duschmunstycken som ger snabb effekt (Proletärens FF, Budo Judoklubb, Utbynäs SK, Assyriska BK, BK Heid samt Göteborgs Skidklubb). Avstängning av utrustning så som kyl, frys, tvättmaskin och torktumlare/skåp vid lågsäsong (Billdals ridklubb och Assyriska B). Fastigheter med 2-glasfönster bör bytas till 3-glasfönster (Annedalspojkarna, Proletärens FF, Budo Judoklubb och Långängens scoutkår). Solvärme/solfångare till verksamheter som har huvuddelen av verksamheten på sommarhalvåret och lågspolande duschmunstycken (Proletärens FF, Utbynäs SK och Assyriska BK). Rutiner och teknik för anpassning av värme och ventilation är åtgärder som framför allt ger effekt på de större anläggningarna. 3

5 Utbildning och information Åtgärder Nedan följer förslag på åtgärder som framkommit under projekttiden. Miljöförvaltningen har tagit fram en broschyr till industri och egna företag i miljöeffektivisering. Broschyren är uppbyggd som en checklista för att kolla upp vad man kan göra för att sänka förbrukningen av energi. Vi föreslår att en liknande checklista görs riktad till föreningslivet. Marknadsföring av goda exempel som finns för effektivare energiåtgång (t ex Gothia Tennis) och även påvisa vad en värmepump rätt placerad och för rätt utrymme kan ge för effekter. Tillsammans med energirådgivare se över vilka avtal som föreningarna har för energi och värme, vilken nivå på säkringar etc. Arrangera informationskvällar som är intresseinriktade, exempelvis För föreningar med egna sporthallar För föreningar med fristående föreningslokaler För föreningar med mycket vattenförbrukning. För föreningar som bedrivs bara viss del av året Erbjuda råd för bättre belysningsanpassning, exempelvis Närvarostyrning Nivåstyrd belysning Ta till vara belysningens spillvärme Hjälpa till att mäta när och hur förbrukningen sker genom exempelvis Dygns-, natt- och dagmätning Projektorganisation Projektledningen har bestått av representanter från de tre medverkande förvaltningarna: Linus Kron Christina Börjesson Els-Marie Aronsson Kihlström Idrotts- och föreningsförvaltningen Miljöförvaltningen Konsument Göteborg Projektgruppen har bestått av följande: Markus Lundborg Rebecca Fogler Konsument Göteborg Miljöförvaltningen 4

6 Suzanne Raneke Caroline Warnicke Carola Helltén Idrotts- och föreningsförvaltningen Idrotts- och föreningsförvaltningen Idrotts- och föreningsförvaltningen Ekonomiska förutsättningar De tre förvaltningarnas insatser har främst bestått av mantimmar. Minst två timmar per föreningsbesök/person där oftast två till tre personer har deltagit vid besöken. En liten pott har avsatts för att finansiera t ex en broschyr (checklista) om projektet. Idrotts- och föreningsförvaltningen har avsatt kronor av investeringsmedlen för åtgärder som rekommenderas under projektet till berörda föreningar. Reflektioner Det har varit ett mycket positivt arbete under projekttiden, alla har dragit åt samma håll. Engagemanget från projektgruppen har varit stor under hela arbetet. Med facit i hand kan vi dock konstatera att det tar mer tid än vad vi hade förväntat oss. Framför allt gäller detta för energirådgivarna Caroline och Markus som avsatte ca 2 timmar för varje föreningsbesök. Lika lång tid behövdes för sammanställning och återkoppling. Tyvärr besitter inte övriga gruppen den kompetens som krävs varför mycket vilade på energirådgivarna. Beskrivning av föreningarna Gamla Annedalspojkar (pensionärsförening) Verksamheten består i möteslokal vid 1-2 vardagar per vecka samt museum som har öppet för allmänheten varje lördag. Annedals klubblokal är ett stenhus byggt i slutet av 1800-talet. Huset har 3 våningar med källare. Ena halvan av huset fungerar som möteslokal, kontor, replokal mm och den andra halvan som museum. I källaren finns en snickarverkstad. Lokalerna har en total yta av 260 m2. Lokalerna värms med direktel där temperatur ställs in manuellt på varje enskilt element. Temperaturen i lokalerna hålls normalt på 18 grader men höjs vid planerade mötestillfällen. Museet har 15 grader då besökare förväntas kliva in med ytterkläder på. I huset finns i vissa rum gamla vedkaminer som för tillfället ej är i drift. Föreningen har sökt om bidrag för att renovera dessa och få dem till eldningsbart skick. Klubben hyr huset från Higabgruppen och betalar själva vatten och el. Huset har självdragsventilation. 5

7 Huset har normalstora 1+1 glasfönster i hela huset. Fönstren är dragiga och otäta och tätas vintertid med tejp. Den totala fönsterytan beräknas till 16 m2. Att byta dessa gamla 1+1 fönster till nya 3-glasfönster beräknas spara ca 3000 kwh/år eller 4000 kr/år. Belysningen i klubblokalen består av armaturer med 72W lysrör. Dessa tänds manuellt i hela huset. Varmvatten används för köksbehov och står endast för en mindre del av energibehovet. Energikostnaden/år: El-förbrukningen/år: Oljeförbrukningen/år? (m3/år) Den totala elförbrukningen är beräknad till 22 MWh/år och används till värme, varmvatten och belysning mm.(inga uppgifter från klubben) Förbrukningen totalt motsvarar 85 kwh/m2. En grov beräkning av energiflöden har gjorts, men bör tas med en nypa salt. Av de totalt 22 MWh försvinner 16 MWh ut genom fönster, tak och väggar, 2 MWh försvinner via ventilationen och 1 MWh används för varmvatten och 3 MWh används till belysning. Förslag till förbättringar För att få ner kostnaderna för uppvärmning kan luft/luftvärmepumpar installeras på de två våningarna i klubblokaldelen. Museet som håller en lägre inomhustemperatur kan också värmas med luft/luftvärmepump men här blir besparingen mindre speciellt då man planerar att restaurera och elda kaminerna. Byta fönster från befintliga 1+1-glas till 3-glas fönster. Assyriska BK (fotbollsförening) Verksamheten består av 6-7 lag som spelar fotboll med träning vardagar och matcher på helger. Säsongen sträcker sig från april till oktober. Föreningen har ca 300 medlemmar varav 190 är ungdomar. Assyriskas klubblokal består av en barackliknande byggnad av trä som är byggd I lokalerna finns en möteslokal med kök, två omklädningsrum med totalt åtta duschar, kontor och tvättrum. Lokalerna har en total yta av 180 m2. 6

8 Klubben betalar själva all el och vatten. Uppvärmning av lokaler sker via manuellt justerade elradiatorer. Uppvärmning av varmvatten sker med el i två varmvattenberedare. Huset har mekanisk ventilation som inte fungerat på många år. Duschutrymmen har enskilda badrumsfläktar som startas med manuell knapp. Tvättstuga som blir mycket fuktig ventileras med badrumsfläkt (manuellt startad) samt öppning av fönster. Att ventilera en tvättstuga genom att öppna fönster när temperaturen utomhus är lägre än 15 grader innebär energiförluster och fuktutfällning i tvättstuga. Här skall man istället sätt in en fuktstyrd frånluftfläkt (tillräckligt dimensionerad) som tar bort varm och fuktig luft från tvättstugan och ta in luft (torr och varm) från korridoren. Risken finns också att fönster som öppnas inte stängs ordentligt och skapar onödiga värmeförluster. Fönstren på huset har bytts till treglasfönster, vilket bör kunna ses i minskade elkostnader? Belysningen i klubblokalen består av lysrörsarmaturer. Dessa tänds manuellt i hela huset. Ytterbelysning var på vid besöket och bör kopplas till skymningsrelä och eventuellt även närvarodetektor. I köket finns ett antal kylar och frysar. Flera var på fast att de var i det närmaste tomma. Att stänga av kylar och frysar som inte nyttjas kan spara en del. Duschmunstycken i duschar är äldre munstycken med 18 l/min. Man skulle kunna byta dessa mot munstycken som bara ger halva vattenmängden. Besparingen skulle bli att varmvattenförbrukningen, som är elvärmd, skulle halveras vilket beräknas ge en besparing på 4000 kwh/år eller ca 5000 kr/år. Energikostnaden/år: El-förbrukningen/år: Oljeförbrukningen/år? (m3/år) Statistik för el och vatten saknas. Uppgifter har lämnats om att årskostnad på ca kr Den stora ökningen av elkostnad mellan kan bero av dåliga prisavtal för elen Bör ses över. Förslag till förbättringar För att få ner kostnaderna för uppvärmning och varmvatten kan klubben fundera på om lokalen behöver användas under vintersäsongen. Då lokalen är relativt dåligt isolerad kan ett lågt nyttjande vintertid tala för att stänga lokalerna helt, stänga av vatten och sänka 7

9 temperaturen. När säsongen drar igång startas lokalerna upp igen. Alternativt kan en luft/luftvärmepump installeras i möteslokalen. Övriga utrymmen har dock svårt att värmas med denna utan får behålla elradiatorerna. Solfångare för uppvärmning av varmvatten. Behovet av varmvatten är som störst vår, sommar, höst vilket sammanfaller med när solvärme fungerar som bäst. Fuktstyrda fläktar som startas automatiskt i duschutrymme och framförallt tvättstugan. Duschmunstycken kan ses över och bytas till lågspolande. Återbetalas snabbt! Billdals ridklubb Billdals ridklubb har ridskoleverksamhet för 100 elever per dag sex dagar i veckan. Man har 12 anställda och 40 egna hästar. Ytterligare 40 hästar är inhysta hos privatpersoner. Klubben har totalt ca 800 medlemmar Energikostnaden/år? (kr/år) El-förbrukningen/år? Värmeförbrukningen/år? 3 st mätare kwh till ridhus och café kwh till övriga stallbyggnader och paddock kwh till Gula huset byggdes ridhuset med manege om 2400 m2, stall 240 m2 och café, kontor, omklädningsrum mm på 600 m2 i två plan. Utav dessa är det de sistnämnda 600 m2 som värms upp. Övriga stallbyggnader har ej mätts upp till yta då de ej värms upp. Isolering och fönster har ej kontrollerats. Byggnaden värms med en 26 kw elpanna och distribueras genom ett vattenburet system med golvvärme i bottenvåningen och radiatorer i övervåningen. Ventilationen i den uppvärmda delen är av FTX-typ. Temperaturen var vid besöket mellan 20 och 25 grader C. I caféet fanns tio st kyl och frys av varierande åldrar som gissningsvis drar mellan 5 och 1000 kwh/år. Glassfrysen höll en temperatur på ca -28 grader C vilket betyder en onödigt stor elförbrukning då man brukar säga att för varje grad kallare man har i frysen går det åt 5 % med energi. 8

10 Belysningen i caféet bestod av 42 st halogenspottar på 25 W/st, totalt 1050 W. Här kan man tänka sig att byta dessa mot LED-spotar och komma ner till ca 200 W. Samtidigt ökar livslängden avsevärt. Stora förbrukare av energi är t ex strålkastare (antal, använd tid och effekt). Verksamhet Idag har föreningen tre olika elabonnemang. När det gäller uppvärmning som idag sker med elpanna till de 600 m2 så skulle man kunna minst halvera denna kostnad genom att installera en pelletspanna eller en värmepump. Det samma gäller även för varmvatten. Det är den åtgärd som ger störst besparing men är en stor investering. Annars är det som vi pekade på när vi var ute: styrning av belysning och val av armatur och lampor. Det finns även effektivare belysning för utomhusbelysning och speciellt för paddock. Se över behovet av antal kyl/frys och kolla temperaturen i dessa. Temperaturen bör ligga på +5 i kyl och i frys. Goce Delcev En Makedonsk förening med daglig verksamhet där ca 15 personer kommer dagligen. Onsdagar och söndagar träffas ca 30 personer. Utöver detta är det samlingar, träffar, fester mm med flera deltagare några gånger per månad. Byggnaden är uppförd 1994 och köptes Den är 660 m2 i markplan. Därtill kommer källare på (10,7m * 7,7m) 82 m2. Total uppvärmd yta är 742 m2. Takhöjden varierar från 2,4 m till ca 4 m. Byggnaden rymmer en stor samlingslokal, ett antal mindre rum, kök, träningsrum i källare samt två inhyrda verksamheter. Isolering i tak är 240 mm mineralull eller 350 mm lösull och 100 mm cellplast under platta enligt ritningsunderlag. Väggkonstruktion fick vi ej uppgift om men bedöms vara minst 170 mm isolering. Fönstren är av treglastyp, 80st 1,2m * 0,8m (tot 77m2). Byggnaden värms med fjärrvärme. Ventilationssystemet har från- och tilluft. Det är troligtvis ingen värmeväxling, osäkert om det finns återvinning då frånluft sitter på taket och tilluft + värmebatteri i bottenplan (det ser ut som att man kan justera för återluft). Inomhustemperatur var ca 20 grader vid besökstillfället. Belysning består i stort sett uteslutande av lysrör. I stora samlingslokalen, med plats för 150 personer, finns det 21 armaturer med 2x36 W lysrör, 1,9 kw. I träningslokalen i källaren var det 6 st motsvarande armaturer 0,6kW. 9

11 Utebelysningen är styrd av skymningsrelä. Vattenförbrukning är troligtvis låg då man endast duschar sparsamt. För övrigt används vatten till toaletter och kök. Energikostnaden/år? (kr/år) El-förbrukningen/år? Värmeförbrukningen/år? Kostnad värme kr/år Fjärrvärmepris ca 70,7 öre/kwh Förslag till förbättringar Värmeförbrukning 52 MWh eller 79 kwh/m2 är inte på något sätt anmärkningsvärd. Man kan säkerligen se över reglersystem och göra en injustering som kan spara 5 %. En kontakt tas med Göteborg Energi för att höra så att man har bästa avtal med tanke på förbrukning av fjärrvärme vilket kan resultera i ett lägre pris per MWh. Elförbrukningen på 24,4 MWh/år eller 37 kwh/m2 kan man säkert minska med bättre styrning av belysning i lokalen. Vid tillfället för besöket kunde vi inte hitta några riktigt stora förbrukare av el, men finns det kylmaskiner i exempelvis de uthyrda lokalerna eller värmegolv så förbrukar dessa stora mängder energi. Andra saker som värmer ger ofta hög förbrukning och då man värmer lokalerna med fjärrvärme är detta att betydligt billigare och miljövänligare sätt att göra detta på. Ventilationsanläggningen kan också stå för en stor del av elförbrukningen. Då de själva upplever ventilationen som otillräcklig när de har större samlingar kan det vara intressant att se över vad man kan göra. Det kan då vara behovsstyrning av ventilation då är personer under de flesta dagar. Fjärrvärmepris ca 70,7 öre/kwh Gothia Idrottssällskap (tennisförening) Gothia Idrottssällskap har 500 medlemmar. Varje vecka har anläggningen utövare då man även hyr ut till bland annat skolor. Verksamheten pågår från kl året runt. Byggnaden är från 1986 och ägs av Gårda Johan och hyrs med kallhyra. Lokalen har två hallar med vardera tre banor - 4 tennis, 1 innebandy och 1 badminton. Mellan hallarna finns gemensamma utrymmen samt omklädningsrum. Den totala ytan är lite drygt m2. Varje bana är 650 m2. 10

12 Isolering är 20 cm i vägg och minst 20 cm i tak. Runda treglasfönster 2 meter i diameter finns i varje ända av hallarna. Totalt finns fyra fönster. Hallarna med banor värms upp av belysningen och kroppsvärme. Fyra takfläktar per hall finns för att trycka ner värmen från belysningen. Omklädningsrummen värms extra av vattenburen el. Ventilationssystem: Mekanisk frånluft som är manuellt styrd och används mest sommartid (1 per hall). I omklädningsrum är det FT, troligtvis även med värmeväxling. Inomhustemperatur i hallen varierar med årstiden men är aldrig under 14 C. Idealtemperatur för tennis är 16 C. När vi besökte hallen 27/3 kl 10:30 var det 17 C och 45 % RH. Ute var det snö och en temperatur strax över 0 C. Belysningen till banorna drar 7,2kW per ban, vilket blir 43,2kW totalt. Belysningen är individuellt styrd och lyser endast på de banor som är bokade. Ingen utebelysning finns som klubben står för, däremot har Gårda Johan fasadbelysning. Vattenförbrukningen är 3m³/dag trots moderna sensorstyrda duschar. Varmvattnet värms i en elpanna och lagras i två stycken 500-liters accumulatortankar. Energikostnaden/år? (kr/år) El-förbrukningen/år? Värmeförbrukningen/år? Goda Exempel -Vi upplever inte temperaturen som något problem Intressant med hallen är att man anser inte behöva någon tillsatsvärme. Det finns elektriska aerotemprar men de har aldrig använts. Att det blir grader anses inte som något problem. Det kan vara någon enstaka som kommenterar detta men inte fler. Mot slutet av sommaren kan man däremot få problem med övertemperaturer. Men då finns även utebanor att tillgå. Förbättringar Av det vi kunde se när vi var på besök kan man spara på att värma varmvattnet på något annat sätt. Förbrukning på 3m³/dygn ger en beräknad energiförbrukning på kwh/år Denna kan med en luft/vattenvärmepump minskas till ungefär kwh. Investeringskostnaden kan uppgå till cirka kr. Kan man även värma upp omklädningsrum kan besparingen bli större. 11

13 Samtidigt kan det vara intressant att se över om det kan vara idé att sätta in mer snålspolande munstycken och se över duschtemperaturen då den inte går att justera i duscharna. Isolering av ytterdörrar kan hjälpa till med att minska draget från kallras som kommer därifrån. Idag finns på ett ställe ett element med direktel över en av glaspartierna. Entrén ut mot utebanorna var 7º C på metallytorna och där kondenserade vatten, vilket i sig kan skapa problem. Man kan tänka sig att göra en luftsluss som det finns på huvudentrén eller någon annan lösning. Tänk bara på att det är utrymningsväg. Göteborgs Badmintonförbund Göteborgs Badmintonförbund håller till i Gamlestadshallen. Ägare: Förbundet, ev. ska de sälja till Ullevi. Hallen är byggd 1970 och den uppvärmda ytan är 853 m2 på bottenvåningen och 179 m2 på övervåningen. Byggnaden är hangarformad med en takhöjd på 8,23 m på högsta punkten. Taket är isolerat med 50 mm mineralull och gavlarna är 180 mm tjocka. Inga fönster finns i hallen. Hallen värms upp med direktverkande el med strålningsvärmare som är monterade hängande från tak. Varje bana har en egen termostat. Till varmvattnet finns fjärrvärme från intilliggande hall. Det tar dock mycket lång tid att spola fram, vilket tyder på att det ej finns VVC. Ett frågetecken kring legionellarisk finns om varmvattnet ej nyttjats under längre perioder. Ventilationen i hallen är obefintlig i dagsläget vilket har gjort att föreningen har funderat på att installera detta själva. Det har tidigare funnits när hallen värmdes med oljepanna och luftburen värme (tom 1998). I omklädningsrum och övriga utrymmen finns en ventilation som inte fungerar tillfredsställande. Enligt föreningen själva är det svårt att ventilera ut fukt från duschar när de används. När vi besökte hallen varierade temperaturen på banor från 19-21º C. I omklädningsrummet var det 18º C. Stor förbrukare av energi är ju självklart belysningen i hallen. Den tänds utifrån bokning. Total installerad effekt är 4,86kW fördelat på 6 rader med 9 armaturer på varje rad. Vattenförbrukning bygger på att hallen nyttjas av 15 personer/timma under 5 timmar/dygn 7 dagar per vecka d v s 525 personer per vecka. Alla duschar inte men många gör det. För varmvattnet betalar föreningen en fast avgift på 3500 kr/år. Dusch och bastu används dagligen och bastun ca 4 timmar per dag. Kyl/frys finns samt glassfrys säsongsvis. 12

14 Övrigt om byggnaden Innertaket är trasigt och därmed även diffusionsspärren. Yttertaket läcker när det blåser mycket. Förbättringar har gjorts, men det har varit svårt att få fäste i befintliga reglar. Det finns offert på omläggning av yttertak. Man har även en offert på ett extra innertak och extra isolering. Här kan det vara befogat att ta in någon som mäter fukt, kontrollerar reglar mm innan dessa arbeten påbörjas. Energikostnaden/år? (kr/år) El-förbrukningen/år? Värmeförbrukningen/år? ca ca Förslag till förbättringar Föreningen har tagit in offerter för omfattande ombyggnation dels av yttertak som läcker samt av innertak där diffussionsspärren, concordefolie, är mycket trasig och helt borta på större områden. I samband med detta bör man passa på att förbättra klimatskalet med en tjockare isolering. Dels får man ner förbrukningen av värme samt minskar problemet med värme sommartid. Ett helhetsgrepp på ventilationen tillsammans med uppvärmning bör vara intressant, dels för inomhusklimatet och dels för energikostnad och miljöpåverkan. Man nämnde att det kan bli fuktigt och till och med halt på golven under vissa perioder och detta tyder på en undermålig ventilation. Förslaget blir att ta kontakt med Göteborg Energi för att se på möjligheten att ansluta till fjärrvärme i samband ventilationsprojektering. Dels för att värma tilluft och även några extra fläktkonvektorer i hallen samt vattenburna radiatorer i övriga delar. Göteborgs Skidklubb Föreningen har ca 350 medlemmar varav 170 är aktiva. Föreningen har träningsverksamhet där medlemmarna vid träning byter om och duschar i lokalerna. Skidklubben har ett klubbhus i Skatås som består av ett trähus med en våning och inredd källare. Klubbhuset är byggt På övervåning återfinns möteslokal med kök samt några kontor. I källaren finns ett gym samt 2 omklädningsrum med duschar och en bastu. Lokalerna har en total yta av 288 m2 13

15 Klubblokalen värmdes 2007 med direktel men idag har klubben installerat två (2) st luft/luft värmepumpar för möteslokalen samt gymmet och direktelelement är kvar i omklädningsrum och kontor. Varmvatten bereds i elberedare. Huset har ett äldre system med mekanisk från- och tilluftsventilation (FTX) med värmeåtervinning. Hur väl värmeåtervinningen fungerar har inte utretts. Belysningen i klubblokalen består av 34 st lysrörsarmaturer med 72W lysrör och åtta (8) st lågenergilampor - totalt 2,5 kw. Dessa tänds manuellt i hela huset. Om det upplevs att det ofta glöms att släcka i någon lokal ex omklädningsrum brukar det ganska omgående bli lönsamt att koppla belysning till någon typ av närvarodetektor. Duschmunstycken i duschar är munstycken med 12 l/min. Man skulle kunna byta dessa mot munstycken som bara ger halva vattenmängden. Besparingen skulle bli att varmvattenförbrukningen, som är elvärmd, skulle halveras vilket beräknas ge en besparing på 2000 kwh/år eller 2500 kr/år. Energikostnaden/år: El-förbrukningen/år: Oljeförbrukningen/år? (m3/år) Den totala elförbrukningen är ca 28 MWh/år och används till värme, varmvatten och belysning mm. Då inga siffror finns för förbrukning av vatten har varmvattenförbrukningen beräknats på att 100 personer duschar varje vecka under 47 veckor per år. Förslag till förbättringar Ventilationsstyrning av drifttider samt kontroll av värmeåtervinningen. Duschmunstycken kan ses över. Återbetalas snabbt! BK Heid (handbollsklubb) Klubben har ungdomslag och 4-5 lag tränar varje kväll vilket gör ca 80 personer per kväll. Dessutom nyttjar skolan hallen dagtid SDN Frölunda äger byggnaden och hyr ut den till BK Heid. Skolan är där dagtid och BK Heid står för städning. Hallen är byggd 1993 och är totalt 2595 m2 enligt hyreskontraktet. I hyran ingår vatten, värme samt el. 14

16 Då hallen är över 1000 m2 och hyrs ut funderar vi på om en energideklaration ska göras. En bra energideklaration ger svar på dels hur energiförbrukningen ser ut och var energin används samt inte minst förslag till åtgärder och hur kostnadseffektiva dessa är. Vi har inte vid besökstillfället fått några uppgifter vad gäller förbrukning av fjärrvärme, el eller vatten. Byggnaden värms med fjärrvärme och LFF sköter driften av ventilation och temperatur. De styr dock inte belysning. Ventilationssystemet är av FTX-typ. Vid besökstillfället var det 19º C i hall och 20º C i omklädningsrum. Normalt är det mellan 18-21º C. Belysningen i hallen består av 92 st armaturer med 5*72W lysrör, totalt 41kW. Dessa tänds av rörelsevakter halva hallen var för sig och släcks efter 5 minuters inaktivitet. När nödutgångarna är låsta tänds endast fyra armaturer på var halva av hallen. Övrig belysning i omklädningsrum, toaletter och korridorer är tända 24 timmar, 7 dagar i veckan. Det finns 4 stora omklädningsrum med 6 duschar och 5 armaturer på 2*36Woch 2 små omklädningsrum med 2 duschar och 3 armaturer på 2*36W samt ungefär lika mycket i korridorer mm, totalt ca 5kW dygnet runt. Vattenförbrukning vet vi inget om, men den kan antas vara relativt hög. Energikostnaden/år? (kr/år) El-förbrukningen/år? Värmeförbrukningen/år? Förbättringsåtgärder Rörelsedeckare till belysning i omklädningsrum duschar toaletter och behovsstyrning i korridorer mm. Själva hallen är bra styrd så frågan är om man alltid behöver full ljusstyrka. Se över duschar vad gäller munstycken, duschtider med mera. Det finns ingen återkoppling till om man gör någon energisparande åtgärd. Idag vet inte brukarna hur mycket energi som går åt. De har påtalat att belysningen står på dygnet runt i korridorer omklädningsrum och toaletter men inget har hänt. Högsbo basket Högsbobasket äger och driver en större basketanläggning som är byggd Anläggningen har tre basketbanor varav en med läktare för 1000 åskådare. Anläggningen har åtta omklädningsrum med duschar. Det finns en kontorsdel med ca 10 kontor och några mötesrum samt ett café. Anläggningen har en total yta av 4347 m2. 15

17 Klubblokalen värms med fjärrvärme för uppvärmning, ventilationsluft och varmvatten. De tre sporthallarna har vattenburen värme i taket. Byggnaden har mekanisk från- och tilluftsventilation (FTX) med värmeåtervinning som är uppdelat på tre separata system. Ventilationen går med konstant flöde från det att anläggningen öppnas tills den stängs. Upplevelsen i sporthallarna är att det är dragit och kallt vilket beror av högt ventilationsflöde. Inga konkreta fel och åtgärder kan fastställas under det korta besöket på plats men ventilationsflöden kan med största sannolikhet sänkas. Hur detta skall göras bör utredas av en energi- och ventilationsexpert så att ventilationsvolymerna sätts på en bra nivå med hänsyn till både luftkvalité och energiförbrukning. Minskas ventilationsflödena kommer även problemet med att sporthallen upplevs kall lösas. Ventilationen kan byggas om med koldioxidstyrning men kan även lösas relativt enkelt med att ventilationen stängs av och på i intervaller eller med ett låg grundflöde och större flöden som körs med intervall vid behov. Belysningen i anläggningen är modern och består av T5 lysrörsarmaturer. Dessa styrs automatiskt vid uppstart av anläggningen. Belysningen styrs med närvarodetektor i omklädningsrummen medan sporthallarna tänds manuellt var för sig. Rutiner bör ses över då bland annat belysningen tänds i alla lokaler oavsett när verksamhet skall bedrivas i de olika lokalerna. Duschmunstycken i duschar är lågspolande med 8 l/min. Energikostnaden/år: El-förbrukningen/år: Oljeförbrukningen/år? (m3/år) Den totala elförbrukningen för anläggningen är 360 MWh el per år och 480 MWh fjärrvärme. El används till belysning, fläktar och pumpar samt tekniska apparaturer. Fjärrvärme används för uppvärmning och varmvatten. Förbrukningen totalt motsvarar 193 kwh/m2, vilket är högre än motsvarande energiförbrukning på Idrott & förenings sporthallar. Förslag till förbättringar Ventilationen bör utredas för minskning av drifttider samt luftflöde. Sporthallarna blir dragiga, kalla samt drar onödigt med energi med de höga luftflödena. Rutiner för belysning och ventilation saknas. Närvarodetektorer för belysning bör installeras. Rutiner för att nivåanpassa belysningen bör göras. 16

18 Budo Judoklubben (kampsportsförening) Verksamheten består i judoträning på vardagar och tävlingar på helger. På vardagarna används klubbhuset från ca kl Övrig tid står det tomt. Föreningen har ca 198 medlemmar. Judoklubbens tränings och klubblokal är ett trähus med två våningar och källare. Huset är byggt i slutet av 1800-talet och har tidigare fungerat som skola. I jämförelse med en vanlig villa har denna byggnad högt till tak - cirka 5 meter. På nedre våningen ligger judohallen och på övervåning återfinns styrketräningslokal samt möteslokal. I källaren finns två omklädningsrum med totalt nio duschar samt en friliggande bastu. Lokalerna har en total yta av 342 m2 Judoklubben hyr huset från stadsdelen (SDN Lundby) och betalar endast värme och varmvatten själva medan el och vatten ingår i hyran. Huset har självdragsventilation som fungerar dåligt, enligt klubben själva vilket även kan bekräftas av att ett fönster i judohallen stod öppet vid besöket för att ventilationen var otillräcklig. Risk finns för att fönster som öppnas inte stängs ordentligt och skapar värmeförluster. Huset har stora tvåglasfönster på nedervåningen och mindre tvåglasfönster på övervåningen, även runda och halvmåneformade. Den totala fönsterytan beräknas till 35 m2. Många fönster är i dåligt skick och bör ses över vad gäller färg och tätlister. Istället för att renovera kan man byta till nya treglasfönster vilket beräknas spara ca 5000 kwh/år. Vid ett oljepris på 1,20 kr/kwh blir det en besparing på 6000 kr/år. I källaren finns en oljepanna som försörjer huset med varmvatten samt värme.värmesystemet har vattenburet system med äldre stora radiatorer. Flera radiatorer var vid besöket kalla trots att värmebehov fanns och bör att ses över genom att bl a avlufta radiatorerna och rengöra/smörja/byta termostaterna så de reglerar som de ska. I källaren finns en varmvattenberedare som laddas med varmvatten från oljepannan. På beredarna finns elpatroner på 4,5 kw som reserv. Belysningen i klubblokalen består av armaturer med 72W lysrör utom i judohallen där armaturer med 168 W satt vilket beräknas till 12 W/m2. Dessa tänds manuellt i hela huset. Om man upplever att det ofta glöms att släcka i någon lokal t ex omklädningsrum brukar det ganska omgående bli lönsamt att koppla belysning till någon typ av närvarodetektor. Duschmunstycken i duschar är äldre munstycken som ej går att rikta och hälften av vattnet hamnar idag direkt på väggen. Man skulle kunna byta dessa mot munstycken som är rätt riktade och som bara ger halva vattenmängden utan att duschupplevelsen skulle ändras. Besparingen skulle bli att varmvattenförbrukningen, som är oljevärmd, skulle halveras vilket beräknas till 7000 kwh/år eller 8000 kr/år. 17

19 Ytterdörr och källardörr var i dåligt skick och läcker energi. Energikostnaden/år: kr El-förbrukningen/år: Oljeförbrukningen/år? (m3/år) 5,7 Den totala oljeförbrukningen på 5,7 m3 ca 43 MWh/år används till värme och varmvatten. Förbrukningen av varmvatten motsvarar 125 kwh/m2. En grov beräkning av energiflöden har gjorts men bör mätas mer noggrant. Av de totalt 43 MWh försvinner 25 MWh ut genom fönster, tak och väggar. 9 MWh försvinner via ventilationen och 14 MWh används för varmvatten. Då inga siffror har finns för förbrukning av vatten har varmvattenförbrukningen beräknats på att 20 personer duschar varje dag i 40 veckor per år. Förslag till förbättringar För att få ner kostnaderna för uppvärmning och varmvatten kan klubben konvertera från olja till bergvärme, fjärrvärme eller pelletspanna/brännare. Att installera en bergvärmepump sparar ca kr/år. Vid en investeringskostnad för bergvärmepump på kr blir pay off tiden 10 år. Byta fönster från befintliga tvåglas till treglas isolerglas. Duschmunstycken kan ses över. Återbetalas snabbt! Långängens scouter Scoutförening med medlemmar. Man träffas tre kvällar i veckan med ungdomsaktiviteter och däremellan är det en del möten och träffar för ledare. Föreningen äger huset och arrenderar marken. Huset är från 1927 och flyttat till nuvarande plats I och med flytten försvann källarplanet och nu är det två våningar och en delvis inredd vind. Huset är 10 x 9 meter d v s totalt 180 m2 samt vind. Takhöjden är 2,7 resp 2,6 på under och övervåning. Vinden är tilläggsisolerad. I övrigt är det inget gjort åt varken isolering eller fönster. Fönstren i huset är tvåglaskopplade, 14 st med ett mått på 1,8 x 1,2m. Uppvärmningen har tidigare varit en oljepanna med en förbrukning på 6 m3/år, efter brännarbyte låg man på ca 3 m3/år. Oljepannan byttes ut 2006 och ersattes med en Focus PV-13 elpanna med utomhusgivare. Det är ett vattenburet systen på våningsplanen och direktverkande el på vinden. 18

20 Ventilationssystem är självdrag Inomhustemperatur 18-20º C beroende på verksamhet. Tidvis 16º C. Värmen stängs av i maj och sätts på i oktober beroende på utomhustemperatur.vattenförbrukning är 3 m3/år. Belysningen är mestadels lysrör (T8 HF-don i salen på undervåningen) och lågenergi den är endast tänd när det är verksamhet i huset. Utomhus finns det glödlampor med rörelsevakt. Energikostnaden/år? (kr/år) El-förbrukningen/år? Värmeförbrukningen/år? Byte till elpanna 3669 med 1945 Med oljepanna oljepanna Ca 3m3 olja Ca 3m3 olja Förslag till förbättringar Elförbrukningen är på kWh minus ca 2500kWh till belysning och kyl fördelat på de dryga 180 m2 vilket innebär en förbrukning på strax under 90 kwh/m2 och år för värme och varmvatten. Detta är att jämföra med nybyggnadsnormen för villor som är max 110kWh/m2 och år. Man kan göra besparingar genom att komplettera med en luft/vattenvärmepump och spara ca 9000kWh/år. Kostnad för detta är kr med payofftid på 6-10 år, eller en luft/luftvärmepump t ex i samlingslokalen på bottenvåningen med en besparing på ca kwh/år. Kostnad kr med payofftid 3-5 år. Mindre besparing kan göras med en automatik för temperatursänkning när det ej är verksamhet. I dagsläget finns en enkel sådan som ej passar för verksamheten. Vidare kan man göra fönsterbyte och tilläggsisolering. Proletärens FF (fotbollförening) Föreningen har totalt ca 400 medlemmar varav 270 är ungdomar. Verksamheten består i träning på vardagar och matcher på helger. Säsongen är från mars till oktober. På vardagarna används klubbhuset som mötesplats i framförallt caféet. Anläggningen består av möteslokal samt fotbollshall med omklädning. Proletärens klubblokal består av en äldre del från 1975 samt en tillbyggd från Byggnad av trä och den nyare delen är byggd med bra isolering. I lokalerna finns ett café med kök, möteslokal, träningshall samt sex omklädningsrum med totalt 18 duschar, bastu, kontor och tvättrum. Lokalerna har en total yta av ca 800 m2. Klubben betalar själva all el och vatten. 19