VÄRMEPUMPAR. En kunskapssammanställning om värmepumpar, förslag till handläggningsrutiner, policy m.m.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VÄRMEPUMPAR. En kunskapssammanställning om värmepumpar, förslag till handläggningsrutiner, policy m.m."

Transkript

1 VÄRMEPUMPAR En kunskapssammanställning om värmepumpar, förslag till handläggningsrutiner, policy m.m. December 2002 Rev. april 2003

2

3 VÄRMEPUMPAR En kunskapssammanställning om värmepumpar, förslag till handläggningsrutiner, policy m.m. Miljösamverkan Västra Götaland december 2002, rev. april INLEDNING...5 DEFINITIONER OCH FÖRKLARINGAR:...6 KOMMUNAL ENERGIPLANERING M.M OLIKA VÄRMEPUMPANLÄGGNINGAR...9 ALLMÄNT...9 YTJORDVÄRME...12 FRÅNLUFTVÄRMEPUMP/LUFTVÄRMEPUMP...13 VATTENVÄRME...14 BERGVÄRME...15 KÖLDBÄRARE...18 KÖLDMEDIUM...20 SVANENMÄRKT VÄRMEPUMP...20 P-MÄRKT VÄRMEPUMP LAGSTIFTNING...22 MILJÖBALKEN...22 FÖRORDNING OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET OCH HÄLSOSKYDD...25 KÖLDMEDIEKUNGÖRELSEN...26 FÖRORDNINGEN OM MILJÖSANKTIONSAVGIFT...27 PLAN- OCH BYGGLAGEN (PBL)...27 MILJÖKVALITETSMÅL SOM KAN BERÖRAS AV VÄRMEPUMPAR:...28 RÄTTSFALL...30 ANSVAR...30 KONSUMENTTJÄNSTLAGEN, GARANTIER OCH FÖRSÄKRINGAR FÖRSLAG PÅ RUTINER...32 BESLUTSUNDERLAG...32 HANDLÄGGNINGSRUTINER...33 FÖRSLAG TILL POLICY VID INSTALLATION AV VÄRMEPUMP...34 FÖRSLAG TILL INNEHÅLL I FÖRELÄGGANDE OM FÖRSIKTIGHETSMÅTT...36 TILLSYN MER INFORMATION...40 AKTÖRER...40 HEMSIDOR...42 ALLMÄNNA RÅD OCH FÖRESKRIFTER M.M REFERENSER...43

4 BILAGOR 1. INFORMATIONSMATERIAL TILL SÖKANDEN ANMÄL VÄRMEPUMPEN ATT TÄNKA PÅ VID INSTALLATION AV JORDVÄRME ATT TÄNKA PÅ VID INSTALLATION AV BERGVÄRME ATT TÄNKA PÅ VID INSTALLATION AV YTVATTENVÄRME SKYDDSFÖRESKRIFTER VID INSTALLATION AV BERGVÄRME INOM VATTENSKYDDSOMRÅDE 2. SCHEMA FÖR HANDLÄGGNING AV ANMÄLAN 3. RIKTLINJER INOM SKYDDSOMRÅDE I ALINGSÅS 4. BLANKETT FÖR ANMÄLAN/ANSÖKAN OM VÄRMEPUMP 5. INFORMATION TILL ENTREPRENÖRER 6. EXEMPEL PÅ HUR EN REMISS KAN SE UT 7. EXEMPEL PÅ BESLUT SOM MEDGER INSTALLATION AV VÄRMEPUMP 8. MEDDELANDE TILL ÅKLAGARE

5 1. Inledning Denna rapport är en kunskapssammanställning om värmepumpar och den riktar sig främst till miljökontor. Vi beskriver här både de positiva och de oönskade miljöeffekter som värmepumpanläggningar för utvinning av värme ur mark, ytvatten, luft eller grundvatten kan ge upphov till och har sammanställt handläggningsrutiner och bedömningsgrunder vid anmälningar och tillståndsansökningar om dessa anläggningar. I Miljösamverkans enkät inför 2002 nämnde flera kommuner särskilt svårigheterna vid bedömning om tillåtlighet av värmepumpar inom skyddsområden för vattentäkter. Detta har vi därför lagt stor tonvikt vid i materialet. I materialet finns även en kortfattad beskrivning av olika tekniska lösningar, som tagits fram i syfte att förhindra läckage av köldbärarvätska ut i grundvattnet, vilka kan beaktas vid bedömning om värmepump ska tillåtas inom vattenskyddsområde. Utöver detta bifogas en skriftlig information till entreprenörer och fastighetsägare. Av denna framgår det t.ex. varför det är viktigt att göra en anmälan enligt miljöbalken. Vi vill passa på att göra läsaren medveten om att Naturvårdsverket håller på att arbeta fram ett allmänt råd om och handbok för vattenskyddsområden som kan komma att påverka de ställningstaganden som gjorts i vårt förslag till policy vid installation av värmepump. Regeringen har gett SGU i uppdrag att se över normbrunn 97. Detta arbete kommer att resultera i att SGU tar fram råd och riktlinjer för utförande av energibrunn och dricksvattenbrunn. Arbetet skall vara klart till utgången av Rapporten är framtagen av Miljösamverkans projektgrupp Värmepumpar och sammanställd av Camilla Landén. Efter webbpubliceringen december 2002 har smärre justeringar och kompletteringar gjorts inför tryckningen våren Slutredigring har gjorts av projektledare Lasse Lind i samråd med projektgruppen. Följande personer har deltagit i Miljösamverkans projektgrupp; Roger Fredriksson, Energirådgivare i Dalsland, tfn , roger.fredriksson@dalsland.se Anders Löfgren, Alingsås miljöskyddskontor, tfn , anders.lofgren@alingsas.se Lisa Holmberg, Trollhättans miljökontor, tfn , lisa.holmberg@trollhattan.se Fredrik Skaghammar, Lidköpings miljö- och hälsoskyddskontor, tfn , fredrik.skaghammar@lidkoping.se Flemming Åkesson, Länsstyrelsens plan- och bostadsenhet, tfn , flemming.akesson@o.lst.se Torbjörn Göransson, Miljöförvaltningen i Göteborg, tfn , torbjorn.goransson@miljo.goteborg.se Camilla Landén, Miljösamverkan, camilla_landen@hotmail.com 5

6 Definitioner och förklaringar: Definitionerna nedan har hämtats på Svenska Värmepumpsföreningens hemsida samt från Naturvårdsverkets rapport Villavärmepumpar med energi från ytjord/energibrunn. Värmepump: Anläggning som tar upp energi från en lågtemperaturkälla, t.ex. vatten eller luft och efter tillförsel av ytterligare energi (el) avger sammanlagda energin i form av värme. Direkt system: System i vilket såväl förångare som kondensor utan mellanmedium köldbärare/värmebärare står i direkt kontakt med det medium t.ex. luften som skall kylas/värmas. Indirekt system: System i vilket vare sig förångare eller kondensor står i direkt kontakt med det medium som skall kylas respektive värmas, t.ex. mark/energibrunn respektive villans uppvärmning. Kylslinga: Det totala slutna systemet för köldbärare från värmepumpens förångare, pump, filter och kollektorslinga i mark och borrhål. Bild 1: Bild över ett indirekt värmepumpssystem. 1. I en plastslang cirkulerar köldbäraren (sprit/vatten) som värms upp från i normalfallet ca +1 grader till +3 grader av berget eller jorden. 2. Vätskan värmer upp köldmediet som förångas. 3. I kompressorn komprimeras köldmediet och temperaturen höjs kraftigt 4. Värmen avges i en kondensor till husets värme- och varmvattensystem. 5. Trycket på köldmediet sänks i en expansionsventil och återgår till vätskeform. Det flytande köldmediet går tillbaka till förångaren. Förångare: Värmeväxlare i vilken köldmedievätska förångas under värmeupptagning från det medium som kyls. För villavärmepumpen är detta medium utomhusluft eller den köldbärare i slinga lagd i mark, vatten eller energibrunn. Kondensor: Värmeväxlare i vilken köldmediet kondenserar under avgivande av värme till det radiatorvatten eller den luft i huset, som ska värmas. Köldmedium: Medium i ett köldmediesystem, som upptar värmeenergi vid viss temperatur och visst tryck och avger värmeenergi vid högre temperatur och högre tryck, vilket vanligtvis innefattar ett ändrat aggregationstillstånd (vätska till gas och gas till vätska). Exempel på köldmedium är HFC och ammoniak Köldbärare: Medium som används för transport av värmeenergi normalt utan att ändra aggregationstillstånd, kallas också brine. Exempel på köldbärare är vatten blandat med sprit (fryser inte) Kollektor: Slang för värmeupptagning. (i borrhål, mark eller ytvatten) Aktivt borrhål: Med aktivt borrdjup menas hur många meter vattenpelare (mvp) hålet har. Ett torrt borrhål kan räddas genom att man fyller hålet runt kollektorn med sand. Det är bara genom kollektorns kontakt med berget via vatten/sanden som pumpen får sin energi. Foderrör: Foderrör är till för att skydda borrhålet mot att jordlagren rasar in. Dessutom hindras ytvatten från att tränga ner och förorena grundvattnet. Rören tillverkas vanligen av stål (plaströr förekommer men det är inte att rekommendera i dagsläget 22 ) i längder om 3 m. I samband med foderrörsborrning/ neddrivning till fast berg, svetsas rörelementen samman så att en helt sammanhängande och tät vertikal rörledning bildas. Verkningsgrad: Kvoten mellan avgiven energi och tillförd energi. Effektbehov: Med effektbehov menas den effekt som behövs för att värma huset och varmvattnet när det är som kallast ute. Värmefaktor: Kvoten mellan mängd avgiven värme och mängd tillförd. 6

7 Kommunal energiplanering m.m. Enligt lagen (1977:439) om kommunal energiplanering har kommunerna en lagstadgad skyldighet att i sin planering främja energihushållning och verka för en säker och tillräcklig energitillförsel. Lagen har följande huvudregler: - Kommunen ska främja hushållningen med energi i sin planering och verka för en säker och tillräcklig energitillförsel. - Kommunen ska undersöka och ta till vara förutsättningar för att i samverkan med andra kommuner och företag gemensamt lösa energifrågor. - Det ska finnas en energiplan i varje kommun. I en sådan plan skall finnas en analys av vilken inverkan den i planen upptagna verksamheten har på miljön, hälsan och hushållningen med mark och vatten och andra resurser. - Verksamheter i kommunen ska på begäran lämna sådana uppgifter som behövs för kommunens energiplanering. Arbetet har resulterat i att många kommuner har byggt ut fjärrvärmenät för att ta tillvara på spillvärme från industri och sopförbränning. Anslutningen till fjärrvärmenätet har gått i en långsammare takt än väntat. För att systemet ska bli lönsamt krävs en hög anslutningsgrad. Fjärrvärmen är mycket flexibel när det gäller produktion och bränsleval. Värmeproduktionen kan styras utifrån vad som är bäst för miljön och ekonomin. Andelen fossila bränslen har halverats och utgör nu runt 30 % medan biobränslen och torv står för en tredjedel av den totala bränsletillförseln. Sammantaget har det medfört en klar miljöförbättring 13. Utav samtliga småhus i landet är det endast 11 % som använder uppvärmning med olja som enda energikälla 17. Nedan ges en kortfattad beskrivning av uppvärmningssystem för småhus som kan ersätta eller komplettera de som bygger på förbränning av fossila bränslen. Värmepumpar: För varje kwh el som värmepumpen behöver för att arbeta får man ut ca 3 kwh värme till huset, tack vare den lagrade solenergi som finns i berget, jorden, vattnet eller luften 13. Problemet med värmepumpen är att den visserligen förädlar lågvärdig energi från naturen men att det går åt en hel del elenergi i processen och från samhällets sida oroar man sig för att man låser sig fast i ett högt elberoende. En värmepump är dock betydligt bättre ur miljösynpunkt än en oljepanna. Elvärme: 39 % av samtliga småhus i landet värms med el som enda energikälla 17 vilket medför att eluppvärmning är det absolut vanligaste idag. Elen kommer i huvudsak från kärnkraft och från vattenkraft. Elvärme ger billiga installationskostnader och systemet har lång livslängd. El ger inga utsläpp där den används, utsläpp kan dock förekomma under produktionen. Många hushåll har idag elradiatorer (element) med så kallad direktverkande el. Det finns två typer av elradiatorer; öppna och oljefyllda. Vedeldning och biobränsle: 18 % av småhusen värms upp med hjälp av en kombination av el och biobränsle 17. Att elda med ved är billigare än annan uppvärmning. Ved och biobränslen är förnyelsebara bränslen som inte påverkar koldioxidbalansen. Vid förbränningen bildas visserligen koldioxid (CO 2 ) men man räknar med att den mängd CO 2 som bildas vid förbränningen tas upp av de växter som genom odling och självföryngring ersätter det som avverkats till bränsleanvändning. Möjligheten att elda med ved ger en säkerhet vid elavbrott, om man har en panna med självcirkulationssystem. För att vedeldning ska bli så lönsamt som möjligt och inte medföra luktstörningar eller hälsorisker för närboende ska ren och torr ved användas i en modern och effektiv panna med små utsläpp 20. Drift och underhåll måste skötas enligt tillverkarens anvisningar. 7

8 Biobränslen utgörs av bl.a. restprodukter från massatillverkning, ved, bark, spån, energiskog, torv och stråbränslen. Bränslena används inom skogsindustrin, fjärrvärmeverken, småhussektorn samt för elproduktion. Förädlade biobränslen som briketter, pellets eller pulver ger en stabilare och bättre förbränning vilket gör det möjligt att använda mindre pannor eller pannor som är konverterade från olje- eller koleldning. Förädlade biobränslen ger även mindre askmängder samt mindre utsläpp av kolväten och partiklar 13. Naturgas: Naturgasen klassas som Bra miljöval. I Sverige levereras naturgas endast till södra och västra Sverige. Målet är att kunna leverera till Stockholmsområdet år Naturgasen står för 25 % av jordens totala energiförsörjning. I Sverige står den för endast ca 2 %. Gasen levereras till huset via ledningar precis som el och vatten. Gasen levereras i samma takt som den förbrukas. Naturgas bör dock rätteligen kallas fossilgas, och användningen bidrar till växthuseffekten. Solvärme: Solen ger förnyelsebar gratisvärme. Det vanligaste systemet är solpaneler (solfångare) som består av olika skikt som absorberar och för vidare värmen in i huset till en ackumulatortank eller varmvattenberedare. Det soluppvärmda vattnet kan därefter användas till tappvarmvatten eller för uppvärmning i vattenburna radiatorer. En solcell kan överföra solenergi direkt till el. Solcellen har en verkningsgrad på ca %. Ur miljösynpunkt är solvärme det renaste alternativet eftersom den inte förorenar omgivningen. Materialet som används är till stor del återvinningsbart. Nedan återges statistik publicerad i pressmeddelande från Statistiska Centralbyrån, SCB, ). I Sverige används sammanlagt; 24,1 TWh el för uppvärmning och hushållsel i småhus. Häri ingår alla kombinerade uppvärmningssätt med el, olja, biobränsle och fjärrvärme. Siffror från 2001 visar att ökningen av elanvändningen är störst i sektorn bostäder (inkluderar flerbostadshus m.m.), service m.m. där den totala användningen under 2001 var GWh vilket innebar en ökning från förevarande år med en ökning med 8% m 3 olja för uppvärmning av småhus. Även blandade uppvärmningssätt ingår här. Denna mängd motsvarar ca 8,8 TWh. 4,6 miljoner m 3 ved, 0,19 miljoner m 3 flis/spån och 0,1 miljoner ton pellets. Detta motsvarar ca 6,4 TWh. 2,5 TWh fjärrvärme för uppvärmning av småhus. Enligt en rapport 19 från the European Heat Pump Association (EHPA) producerar Sveriges värmepumpar årligen ca 15 TWh. Om man drar ifrån den el som går åt för att driva värmepumpen blir nettotillskottet ca 10 TWh per år. Energiområdet är föremål för omfattande forskningsarbete och utvecklingen leder ständigt fram till nya lösningar. Som exempel kan nämnas att det utvecklats en värmepump som inte bara utnyttjar berg- och jordvärme, utan den kan också använda sig av värme från solfångare. Kan man med hjälp av ny teknik få ner elberoendet för värmepumpen blir tekniken än mer miljöanpassad. 8

9 2. Olika värmepumpsanläggningar Allmänt Grunden för värmepumpar är att all materia som har högre temperatur än den absoluta nollpunkten (-273,15 C) innehåller energi. Värmepumpen utnyttjar alltså den värme som finns i mark, berggrund, utomhusluft och vatten. Valet av värmekälla beror ofta på hur den enskilda fastigheten ser ut och på vad installationskostnaden blir. I miljöbalken ställs krav på att den som vill installera en värmepump för värmeuttag ur berg, jord eller vatten först ska lämna in en anmälan/ansökan till kommunens miljönämnd eller motsvarande. Eftersom det idag är lönsamt att installera värmepump i de flesta hus med en energiförbrukning över kwh 16 om året är detta en ärendetyp som tenderar att öka. Ett småhus kan i vissa fall sänka elförbrukningen med omkring en tredjedel med en värmepump. I dag finns ca värmepumpar 22 i Sverige, de flesta i småhus. En fjärdedel av världens värmepumpar finns idag i Sverige! Det forskas en hel del på energiområdet och när det gäller värmepumpar är forskningen bland annat inriktad på att få fram nya köldbärarvätskor och miljövänliga köldmedier. Man vill på sikt byta ut de kemiska köldmedierna, HFC, som även om de inte påverkar ozonskiktet har en påverkan på växthuseffekten. För att öka säkerheten och minska risken för miljöpåverkan av läckage har Svenska Värmepumpsföreningen, SVEP tagit fram en kollektorstandard som bland annat förbjuder mekaniska kopplingar på slangen om inte dessa sitter i en tät brunn eller vid genomföring till hus. Man har även tittat på hållfasthet, tjocklek etc. SVEP har även tagit fram en ny köldbärarstandard där endast etanol med max 10 % denatureringsmedel accepteras. Då värmepumpen har blivit en stor konsumentprodukt har både SIS miljömärkning och Sveriges Provnings- och forskningsinstitut arbetat fram kriterier som ska underlätta för kunden vid val av produkt. Bilderna och den tekniska informationen om de olika teknikerna i detta kapitel har främst hämtats från Svenska Värmepumpföreningens hemsida samt från experter i branschen. Kommentarerna effekter på miljön, försiktighetsåtgärder och kommentarer under de olika systemen baseras på kunskap och erfarenheter från projektgruppen. Dimensionering av värmepumpar Värmepumpen dimensioneras inte efter det högsta effektbehovet, eftersom detta är olönsamt. Större delen av året skulle pumpen få korta drifttider med många starter, vilket kan ge högt slitage, i stället för att gå kontinuerligt under längre perioder. Erfarenhetsmässigt vet man att om dimensionering görs efter 50-70% av det högsta behovet, täcks ca 70-90% av hela årets energibehov, beroende på val av värmekälla. Tillsatsenergi tas lämpligast från elpatroner eller från eventuellt befintlig värmepanna. Val av värmepump Faktorer som påverkar valet av värmepump och värmekälla är bland annat hustyp, husets energibehov och skick, belägenhet och värmesystem. En anläggning kan användas för uppvärmning vintertid och för att få ut komfortkyla sommartid. 9

10 Då man skall välja och dimensionera bör följande faktorer beaktas: Fastighetens behov av värme/kyla. Husets storlek i m 2 (totalt uppvärmd yta) Energisystemets uppbyggnad och temperaturkrav (golvvärme, typ av radiatorer, luftburen eller vattenburen värme, etc.) Energiförbrukning (el kwh, olja m 3, ved m 3 ) (statistik över ett antal år är en fördel) Husets byggår, ev. tilläggsåtgärder Ventilationsbehov och ventilationssystem Antal personer som bor i hushållet och deras ålder Tomtens yta och läge samt markförhållanden (jordens termiska egenskaper, fuktförhållanden, uttorkningsrisk, tjälhävningsrisk) Ortens klimat Installationskostnader Materialkostnader Hygieniska aspekter Värmepumpsinstallationen klarar normalt inte av att leverera ett tappvarmvatten som håller en högre temperatur än 45 o C - 50 o C. Detta kan leda till oönskad tillväxt av legionellabakterier (som trivs och förökar sig i temperaturintervallet o C) i varmvattenledningarna. Vattenomsättningen i en villa är vanligen hög varför detta inte borde vara något större problem men risken kan givetvis vara större vid t.ex. en motionsanläggning. I moderna värmepumpsanläggningar har man troligen löst problemet genom att anläggningen ställs in så att elpatronen regelbundet går in och höjer varmvattentemperaturen till t.ex. 80 o C så att eventuella legionellabakterier dör. Ett tappvarmvatten som håller en temperatur över 65 o C kan dock ge brännskador. Det finns idag teknik för att producera tappvarmvatten momentant (via kamflänsslingor a ) i värmepumpstanken och då kommer man tillrätta med risken för tillväxt av legionella och slipper olycksrisken. Denna teknik är tyvärr kostsam. Värmepumpstekniken 1 I ett kylskåp flyttas värmen inifrån kylskåpet till utsidan. I en värmepump flyttas värme, lagrad i luft, mark, berg eller vatten, in i huset. Indirekt system: Värmepumpen består normalt av fyra huvuddelar; förångare, kondensor, expansionsventil (strypventil som minskar trycket) och kompressor (som höjer trycket). Dessa är förbundna med ett slutet rörsystem. I systemet cirkulerar ett köldmedium, som i vissa delar av kretsen är i vätskeform och i andra delar i gasform. l kompressorn som drivs av en elmotor, komprimeras köldmediet till cirka 100-gradig gas in i värmepumpens kondensor. I kondensorn möter gasen vattnet från radiatorsystemet. När den varma gasen kyls av det cirkulerande vattnet, övergår gasen i vätskeform (kondenserar) och avger på så vis energi ut till värmesystemet eller varmvattnet. Efter kondensorn fortsätter köldmediet som nu är i vätskeform, genom ett kombinerat torkfilter och tank för köldmediet. Filterdelen har till uppgift att samla upp eventuell fukt i systemet och tanken används som ett expansionskärl för köldmediet för att säkerställa att alltid rätt mängd befinner sig i kondensorn. Därefter fortsätter vätskan till en expansionsventil. Ventilen är en strypning mellan systemets hög och lågtryckssida. Ventilen har till uppgift a Ett ca 30 m långt kopparrör, som rymmer ca 1 liter vatten, med flänsar (motsvarande kylflänsar) kring som värmer vattnet monteras in i värmepumpens tank

11 att släppa in rätt mängd vätska i nästa värmeväxlare som kallas förångare. I förångaren möter vätskan den cirkulerande köldbärarvätskan som kommer från energikällan i marken eller borrhålet. I denna process förgasas (förångas) vätskan under lågt tryck och då åtgår värme. Värmen hämtas gratis från marken eller borrhålet. När köldmediet passerat förångaren har det övergått i gasform igen. I gasform fortsätter sen köldmediet in till kompressorns sugsida, för att komprimeras igen. Köldmediets kretslopp är därmed fullbordat. En värmepump skall enligt svensk Kylnorm b vara försedd med både lågtrycks- och högtryckspressostat vilket innebär att köldbärarpumpen slutar att pumpa runt vätska vid ett läckage varvid anläggningen stannar (vätskan som finns i köldbärarpumpen och i expansionskärlet kan då läcka ut vilket rör sig om max 5 liter för en villavärmepump). Anläggningen larmar att den löst ut på lågtryck. När lågtryckspressostat löser ut ska köldbärarkretsen alltid kontrolleras även om det inte behöver vara något fel på köldbärarkretsen. Stoppet kan även ha orsakats av ett driftsstopp på köldbärarpumpen 22. För att minska läckage av köldbärarvätska om kollektorn skadas kan en sluten köldbärarkrets med ett tryckkärl användas, s.k. tryckvakt. Effekten vid ett läckage blir då att endast ca 1 3 liter vätska kan läcka ut. Tryckvakten stänger därefter hela anläggningen 22. Det finns idag nya tekniska lösningar för att förhindra att köldbärarvätska når grundvattnet vid ett läckage 22. Kollektorn kan gjutas in i ett tätt material (cement/bentonitblandning) så att ingenting läcker ut vid ett läckage. Man kan fylla borrhålet med olika material, t.ex. med ren bentonitpellets eller cementbentonit som ger en tät anläggning. Nackdelen är att kollektorn inte kan bytas vid ett läckage. Man kan också fylla hålet med en bentonitslurry (en tjockflytande massa som trycker mot slangen och håller tätt) som går att spola ur vid ett ev. läckage. Sådana tätningar ger givetvis en merkostnad som kan uppgå till ca kr i dagsläget. Viktigt att tänka på är att t.ex. bentonit har ett lågt värmeledningsvärde varför det är viktigt att få ut slangen mot borrhålets vägg vid återfyllning, så att inte anläggningens verkningsgrad reduceras för mycket. Det finns idag tekniska svårigheter vid återfyllning av borrhål. Av denna anledning håller SGU på att ta fram en metodik för detta. Direkt system: Den värmeupptagande sidan kan tekniskt utföras som direkt, som tar energi från utomhusluften eller genom att förlägga förångarslingan direkt i mark eller vatten. Systemet blir då billigare och mer energieffektivt. Den värmeupptagande ytan är mycket mindre och rörtemperaturen lägre så det gäller att känna till markförhållandena väl eftersom risken är stor för att man får tjälhävning. Det går inte att ha t.ex. fruktträd i närheten av slingor till ett direkt system. Vid ett läckage släpps köldmedium och kylmaskinsolja ut till omgivningen och det kan vara svårt att spåra läckage och laga förångaren 11). En diskussion har på senare tid förts om existensberättigandet för direkta system för villavärmepumpar. Naturvårdsverket har av hävd intagit en avvaktande hållning. Nu har b Svensk Kylnorm ger en samlad bild av de säkerhetskrav olika myndigheters föreskrifter innebär beträffande konstruktion, installation, drift och underhåll av kyl- och värmepump- anläggningar, samt vad som anses vara god praxis inom branschen. Svensk Kylnorm anpassas successivt till den gemensamma europeiska CEN-standarden. 11

12 emellertid en utveckling skett med tekniken som medför en revidering av tidigare ställningstagande. Köldmediemängderna har på senare år gått ner betydligt, ca 1 kg för en villavärmepump som för några år sedan uppgick till 3 kg. Lägger man därtill målet att begränsa växthusgaserna, är värmepump med direktförångning ett bättre alternativ än t.ex. fossilbränsleeldning. Denna rapport handlar dock främst om indirekta system Ytjordvärme I ytskiktet av marken lagras solvärmen under sommaren. Att utnyttja den energin för uppvärmning är en användbar metod för hus med hög energiförbrukning. Den mängd energi, som kan utvinnas är störst i jordar med hög vattenhalt. Värmen i jorden utvinns via nedgrävda plastslangar. En frostskyddad vätska cirkulerar i slangsystemet och avger den värme som samlats upp, till värmepumpen. Där omvandlas den till energi, för uppvärmning och produktion av varmvatten. Jordvärme c är vanligast ute på landet eller där det finns större tomter. Det bör finnas öppna ytor så att grävare kommer fram utan att skada träd rabatter mm. Slangen plöjs ner i gräsmattan på ca 1 meters djup och med ca 1,5 meter mellan slingorna. Femhundra meter slang är inte ovanligt och man kan räkna med att varje meter innehåller ca 0,9 l köldbärarvätska. Effekter på miljön: Frysningsrisk finns om kollektorslangen ligger för ytligt eller nära vatten- eller avloppsledningar. Det är relativt vanligt med skador i samband med grävarbeten som utförs där en markanläggning är installerad. Det finns då risk för att kollektorvätskan (ca 250 l i en vanlig villaanläggning) rinner ut och kan orsaka skada. Anläggningen kan förorsaka tjälskott i gräsmattan och ge oönskad dränering med följd att det blir bruna slingor i gräsmattan. Om anläggningen dimensioneras fel kan det förorsaka sättningsskador (vatten och lera separeras och marken kan undermineras) 22. Försiktighetsåtgärder: Vid nedläggning av kollektorslang till jordvärme måste man ta hänsyn till dräneringar, kablar, vatten- och avloppsledningar. Det är också viktigt att den ligger på rätt djup och med rätt avstånd och att en slangkarta upprättas så att framtida grävningar kan utföras utan att anläggningen skadas. Kommentar: Det finns väldigt många vattentäkter, både enskilda och gemensamhetsanläggningar, som inte har förklarats som skyddsområde (10) än. I vissa fall ger de skyddsbestämmelser som finns för vattentäkterna ett otillräckligt skydd för vattnet. c Faktablad från SVEP: 12

13 Frånluftsvärmepump/luftvärmepump Om man skall installera en frånluftsvärmepump d krävs ett mekaniskt ventilationssystem med fläkt och kanaler. Frånluftsvärmepumpar passar därför bara i hus där frånluftskanaler från badrum, toaletter och kök redan finns eller i hus där det ska installeras på grund av att man vill förbättra ventilationen. Berg-, ytjord- och vattenvärmepumpar ger högre energibesparing men nackdelen är den högre investeringskostnaden. Frånluftvärmepump 1. En fläkt i värmepumpen hämtar husets uppvärmda ventilationsluft. 2. Husets ventilationsluft värmer upp köldmediet som förångas. 3. I kompressor höjs temperaturen på köldmediet kraftigt 4. Värmen avges i en kondensor till husets värme- och varmvattensystem. 5. Trycket på köldmediet sänks i en expansionsventil och 6. återgår till vätskeform. Det flytande köldmediet går tillbaka till förångaren. Med hjälp av värmepumpen används energin i den luft som ventileras bort till att göra varmvatten och uppvärmt vatten till radiatorsystemet. Frånluftsvärmepumpar för en- eller tvåfamiljsfastigheter är inte anmälnings- eller tillståndspliktiga. Effekter på miljön: Miljökontorens erfarenhet är att denna typ av värmepumpar kan orsaka buller, både ute och inomhus om inte installationen utförs rätt. Värmefaktor och energibesparing minskar om frånluftsflödet minskar. Samtidigt skall man inte glömma bort att ett ökat frånluftsflöde i sig medför ett högre energibehov. Luftvärmepump Luft-vattenvärmepumpar hämtar värme från utomhusluften och överför det till husets vattenburna värmesystem och kan även generera tappvarmvatten. Den är en förhållandevis billig investering och kan fungera ner till -15 C och kanske till och med vid ännu lägre temperatur. Luft-luftvärmepumpen hämtar värme från utomhusluften och överför den till den cirkulerande inomhusluften. Luftvärmepumpens värmefaktor är beroende av luftflödet genom värmeväxlarna. Minskar man flödet för att sänka ljudnivån sjunker verkningsgraden, eftersom temperaturskillnaden mellan förångaren och kondensorn måste öka för att bibehålla uppvärmningseffekten. Tekniken är avsedd för direktvärmda småhus och mindre d Faktablad från SVEP: 13

14 butiker och verkstäder. Komfortvärmepumpen kan inte producera varmvatten. Den kan dock reverseras och fungera som luftkonditionering. Byggnaden tillförs inte utomhusluft, så ventilationen måste ske på annat sätt, t.ex. med separat ventilationsvärmeväxlare. Installation av luftvärmepump får endast utföras av ackrediterad kylfirma. Luftvärmepumpar för en- eller tvåfamiljsfastigheter är inte anmälnings- eller tillståndspliktiga. Kommunen får dock meddela generella föreskrifter om dessa värmepumpar. Se 40 i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899) 31. Effekter på miljön: Miljökontorens erfarenhet är att denna typ av värmepumpar kan orsaka buller, både ute och inomhus om inte installationen utförs rätt. Vattenvärme Även kallad sjövärme, havsvärme eller grundvattenvärme. Solen värmer upp våra hav, sjöar, och vattendrag. Solenergin finns lagrad i vattnet och i bottenlagret. Temperaturen sjunker sällan under +4 C. Den varierar naturligtvis mer över året ju närmare ytan man mäter, men är relativt stabil på stora djup. En slang för värmeupptagning placeras på sjö- eller havsbotten eller nere i bottenslammet, där temperaturen är ännu något högre än i vattnet. Bottenförankringen är mycket viktig, slangen förses med tyngder så att den inte flyter upp. Ju djupare ner den ligger desto mindre är risken för skador. Övergången från mark till sjö är en annan känslig punkt pga. risk för påverkan på kollektorerna vid isbildning och islossning. Premisserna för vattenvärme e är: Strandnära läge Sjö eller vatten utan risk för sabotage Förutsättning för ytjord saknas Främst för hus med relativt hög energiförbrukning. Slät och mjuk botten utan vassa stenar. En bedömning måste göras i varje enskilt fall av om anläggningen på något sätt kan strida mot strandskyddsbestämmelserna. Länsstyrelsen bör kontaktas för rådgivning. Effekter på miljön: Vattenvärme är det minst vanliga systemet och det system som har flest risker. Risken är stor att kollektorn skadas av ankare och fiskeredskap. Även is kan skada den om den ligger oskyddad i strandkanten. Anläggningen kan även ge upphov till grumling, påverkan på känslig fauna / flora samt påverkan på lek- eller uppväxtområden för fisk. Försiktighetsåtgärder: Om kollektorslangen läggs i sjö-/havsbotten måste den märkas ut tydligt och vara väl förankrad i botten. Givetvis ska köldbärarvätskan vara så miljövänlig som möjligt så att ett eventuellt läckage inte stör vattenmiljön. Denna typ av anläggning bör undvikas i känsliga och/eller skyddsvärda områden. Varje värmepumpsanläggning som nedläggs i vatten skall anmälas till länsstyrelsens miljöskyddsenhet. e Faktablad från SVEP: 14

15 Vid grävande i vattenbrynet rekommenderas verksamhetsutövaren att sända in ärendet till länsstyrelsen för bedömning om samråd behövs enligt 12 kap 6 miljöbalken (åtgärd som inte är anmälnings- eller tillståndspliktig men kan komma att väsentligt ändra naturmiljön, se vidare under kapitel 3 Lagstiftning, strandskydd och vattenverksamhet.) Grundvattenvärmepump En grundvattenvärmepump hämtar upp grundvatten ur ett borrhål i marken (ca 25 liter per minut pumpas upp från ett ca 40 m djupt borrhål), vattnet cirkulerar förbi en värmeväxlare, kyls av och förs därefter ner i ett annat borrhål (ca 60 m djupt). Fördelarna med denna typ av värmepump är att köldbäraren (rent grundvatten) håller en hög och jämn temperatur (normalt 4 8 o C men vid vissa ställen ända upp till 12 o C ). Grundvattenvärmepumpen går att använda tillsammans med köldmediet R 134a för att uppnå högre temperatur än 55 o C. Nackdelarna med grundvattenvärmepumpen är att det öppna systemet medför att föroreningar i grundvattnet kan sätta igen värmeväxlaren om den inte är av typ koaxial eller tubpanneförångare. Kvalitén på grundvattnet har alltså betydelse. Vid användande av bergvärmepump med plattvärmeväxlare rekommenderas mellanväxling vilket medför sämre prestanda. Borrhålen är kostsamma, en tillopp och en retur, och man vet oftast inte hur tillgången på vatten är innan borrning (22). Om för många anläggningar anläggs i ett begränsat område kan det medföra temperatursänkning på grundvattnet med påföljande försämrad verkningsgrad 20. Effekter på miljön: Om vattnet som pumpas upp inte återförs till grundvattnet med hjälp av en returbrunn finns det risk för grundvattensänkning i närområdet med påföljande problem för närliggande brunnar med bland annat grundvattensänkning och saltvatteninträngning. Om returbrunnen sätts igen kan följden bli översvämningar vilket i sin tur kan skapa problem med vatten i källare, ispåfrysning etc 20. Försiktighetsåtgärder: När det gäller grundvattenvärmepumpen är det viktigt att brunnen tätas av ordentligt mot berget så att inte ytligt vatten förs ner i grundvattnet. Bergvärme Nere i berggrunden finns en kostnadsfri värmekälla, - berget håller nästan samma temperatur året om. Ju djupare ner man kommer desto högre och jämnare temperatur. Värmen hämtas upp från berggrunden och grundvattnet genom ett borrhål. Borrhålets djup bestäms därefter av hur stort energibehovet är. Ju mera värme som behövs, desto djupare måste borrhålet bli. Avståndet från markytan till fast berg påverkar naturligtvis det totala borrhålsdjupet. Först måste man borra igenom jordlagret som kan variera i olika områden (medelvärde i Sverige är ca 7 m). Den delen av borrhålet fodras med stålrör, vilket skall drivas minst 6 m från markytan och minst 2 m in i det fasta berget. Foderröret avtätas mot berget med exempelvis cement så att grundvatten inte ska förorenas av ytvatten som rinner ner i borrhålet. Därefter fortsätter man med bergborrning tills det nödvändiga borrhålsdjupet nåtts. Två slangar, som är hopkopplade med hjälp av ett U-rör på botten, förs ner i brunnen, som vanligen kallas energibrunn. Inne i slangen finns en frostskyddad vätska (köldbärare). Systemet är helt slutet så att vätskan ska inte komma i kontakt med grundvattnet. När borrhålet är klart och kollektorn är nerlagd i brunnen dras slangen in innanför väggen varefter arbetet slutföres med montage i apparatrummet/pannrummet. 15

16 Bergvärme f är det vanligaste valet i tättbebyggda områden. Det ger ett litet ingrepp i trädgårdar mm i jämförelse med jordvärme. En värmepumpanläggning kopplat till ett borrhål sänker temperaturen i borrhålet men sänkningen kompenseras av att energi flödar in från bergmassivet. Man räknar med att temperaturen stabiliseras efter ca 5 år och blir några få grader lägre än före borrningen. Det gäller att dimensionera värmepumpanläggningen rätt så att inte mer värme förs bort än det som tillförs borrhålet. Vanligen räknar man med att energiuttaget kan ligga på W/per meter borrhål vid kontinuerlig drift. Ju längre norrut desto lägre energiuttag kan göras utan att riskera frysning av borrhålet. Är anläggningen rätt dimensionerad, kommer borrhålet att kunna leverera värme för all framtid. Däremot kan de komponenter som ingår i borrhålsinstallationen ha olika livslängd. Idag uppskattas livslängden hos stålfoderrören och kollektorslangen till ca 100 år. Anläggningar för uppvärmning av exempelvis stora villor, skolor och industrier måste kunna leverera stora mängder värme. Eftersom borrning ner till stora djup är kostsam och tekniskt sett mera krävande, borrar man då flera grundare hål. Det är viktigt att hålen inte placeras för nära varandra vanligen rekommenderas minst 20 meters avstånd mellan två hål. För tätt placerade energibrunnar "stjäl" energi från varandras värmeupptagningsområden och kan följaktligen inte leverera den beräknade energimängden. Om man inte klarar 20-metersgränsen på markytan, kan lutande hål borras (så länge de hamnar innanför tomtgränsen) borrhålen lutas då från varandra (i solfjädersform) så att medelavståndet mellan borrhålen är minst meter (avståndet mellan borrhålens resp. mittpunkt). Vanligen rekommenderas flerhålsborrning om dimensioneringsberäkningarna pekar på att ett borrhål kommer att ha ett djup överstigande 150 meter. Effekter på miljön: Vid installation av bergvärme är risken för påverkan störst vid borrning och installation av kollektorn. Slam från borrningen, (nedmalt berg och befintligt sediment), kan grumla vattnet i närliggande brunnar. Den utrustning som sänks ner i hålet kan vara förorenad. Det finns även risk för att grundvattnet tillförs bakterier och andra föroreningar via läckage av ytligt vatten ner i borrhålet då locket till grundvattenmagasinet punkterats. Vattnet som avleds från borrhålet under själva borrningsarbetet innehåller mycket slam och kan, om det inte hanteras på rätt sätt, sätta igen dagvattenledningar, störa biologiskt liv i känsliga recipienter, sätta igen dräneringsledningar etc. Underdimensionerade borrhål i områden med sedimentära leror med hög vattenhalt har resulterat i frysning av marken runt borrhålet. Följden blir att vattnet separeras från leran och att leran sjunker till botten. En lös och förrädisk zon bildas i ytan vilket medför risk för olyckstillbud. Dessa problem kan förekomma i hela landet i områden under högsta kustlinjen där man har sedimentär lera med hög vattenhalt 22. En risk med att göra en energibrunn utmed kusten är att saltvatten kan tränga in i befintliga vattentäkter vid oförsiktig borrning. Inom vissa områden i Sverige, främst kustnära sådana, kan man påträffa saltvatten på relativt små djup ( meter under marknivån.) Borrar man för djupt är risken stor att saltvattnet trycks upp i brunnen och vill det sig illa, sprider sig det salta vattnet till dricksvattenbrunnarna i området. Upp till högsta kustlinjen kan det dessutom finnas relikt saltvatten i berggrunden, d.v.s. gamla saltvattenavlagringar som bildats under istiden. Det är viktigt att undvika att trycka i energibrunnshålet. Det kan öppna upp passager mellan olika akvifärer så att föroreningar och saltvatten lätt kan sprida sig till närliggande dricksvattenbrunnar. Hela 80 % av Sveriges befolkning bor i sådana riskområden 18. f Faktablad från SVEP: 16

17 En skada på kollektorslangen medför att köldbärarvätskan hamnar i grundvattnet vilket kan medföra konsekvenser för dricksvattenförsörjningen i området. Försiktighetsåtgärder: Det är viktigt att borrhålet är rätt dimensionerat för att undvika frysning av marken. Man undviker risk för saltvatteninträngning genom att avtäta borrhålet på lämpligt djup för att isolera saltvattenzonen från det ovanförliggande sötvattenområdet. Därför är det viktigt att kontinuerligt undersöka saltvattenhalten i samband med energiborrning. För att minska risken för att grundvattnet blir infekterat i samband med installation kan vattnet i brunnen desinficeras med ca 1 dl klorin innan slangen sänks ner i brunnen 22. Normbrunn 97 5 : Energibrunnsnorm-97 är ett dokument framtaget av Sverige Geologiska Undersökning. Syftet med dokumentet är att på ett enhetligt sätt presentera de krav som bör gälla för att säkerställa en väl fungerande energikälla till kunden samt minimera riskerna för påverkan av grundvattnet vid utförande av en energibrunn. Regeringen har gett SGU i uppdrag att se över normbrunn 97. Detta arbete kommer att resultera i att SGU tar fram råd och riktlinjer för utförande av energibrunn och dricksvattenbrunn. Arbetet skall vara klart till utgången av Normens krav berör idag fyra områden: 1. Planering av utförande (läge, dimensionering) 2. Borrutrustning 3. Brunnens utformning 4. Kollektormontering Det råder lägst anmälningsplikt för energibrunn, vilket betyder att kommunen skall underrättas om inrättande av värmepumpsanläggning för utvinning av värme ur mark, ytvatten eller grundvatten. För att godkänna anmälan resp. bevilja borrningstillstånd kräver ett flertal kommuner att Normbrunn 97 följs. Såväl SVEP (Svenska Värmepumpföreningen) och VET (Värme- och Energitekniska Föreningen)som ett stort antal försäkringsbolag kräver att Normbrunn 97 följs om värmepumpanläggningen skall kunna tillläggsförsäkras resp. försäkras. 17

18 Inom en snar framtid kommer SVEP och försäkringsbolagen att kräva att både borrare och installatör skall vara certifierade samt att värmepumpen kommer från en SVEPansluten tillverkare för att försäkringen skall gälla. Köldbärare Värmeupptagningen sker i de flesta fall med hjälp av en kollektor fylld med cirkulerande köldbärarvätska g. I värmeväxlare förs värmen över till värmepumpens köldmedium. I luftvärmepumpar sker värmeöverföring direkt till köldmediet. Vatten är den huvudsakliga beståndsdelen i köldbärarvätska. Det är en utmärkt energibärare, billig, effektiv och miljövänlig. För att vattnet inte ska frysa tillsätts ett fryspunktsnedsättande ämne. I nya anläggningar används nästan uteslutande etanol med tillsats av denatureringsmedel. Etanol I den färdigblandade köldbärarvätskan är alkoholhalten vanligen ca 28 %. (Om borrhålet görs djupare minskar risken för frysning varvid köldbärarens alkoholhalt kan minskas.) Förutom den fryspunktsnedsättande egenskapen har etanol bra energibärande egenskaper och den är billig. Etanol anses idag vara den minst miljöskadliga tillsatsen. Den ackumuleras inte i levande organismer och bryts lätt ned av markens mikroorganismer. Etanol kan framställas på teknisk väg av fossila bränslen eller genom jäsning av jordbruksprodukter och cellulosa. Av alkoholpolitiska skäl får inte ren etanol säljas för användning som tillsats i köldbärarvätska. Denaturerande ämnen (smak- och luktförändrande ämnen) måste blandas i etanolen. Läkemedelsverket har godkänt tre olika inblandningar av denatureringsmedel. Alla tre innehåller n-butanol och isopropanol i olika mängder och proportioner. Dessa formulerade etanolblandningar har, till skillnad från Sydafrikaspriten (se nedan), specifika egenskaper när det gäller fryspunktsnedsättning, flampunkt och energibärande egenskaper. Den av Läkemedelsverket godkända köldbäraretanolen med lägst inblandning av denatureringsmedel innehåller 6 % n-butanol och 4 % isopropanol. Denna blandning överensstämmer med de krav SVEP satt upp i sin köldbärarstandard. Köldbäraretanol som består av etanol framställd genom jäsning och denaturerad med n-butanol och isopropanol enligt tillstånd från Läkemedelsverket, kallas Bioetanol i handeln. Merkostnaden för Bioetanol är ca 1,50 kr/l jämfört med Sydafrikasprit (se nedan), d.v.s. mindre än 500 kr för de allra flesta villavärmepumpar. Det bör alltså inte vara något problem att med stöd av utbytesprincipen kräva denna typ av köldbärare. Vanligen hjälper installatören till med anmälan till miljönämnden. Därför är det oftast inget problem att få uppgift om vilken köldbärartillsats denne kommer att använda. Är kommunikationen dålig mellan installatör och brunnsborrare, vilket den är ibland, kan det hända att borraren fyller kollektorn med en annan, och ur miljösynpunkt sämre etanolblandning utan att det framgår av anmälan. Sydafrikasprit Sydafrikasprit finns i flera varianter. Den framställs tekniskt från naturgas, kol eller koks. Vid framställning får man fram en alkoholblandning som destilleras i två fraktiog Faktablad från SVEP: 18

19 ner, en lätt och en tung. Den lätta, som kan vara aktuell som köldbärartillsats, innehåller runt 60 % etanol, 30 % isopropanol samt några procent högre alkoholer. Den exakta sammansättningen, och därmed de tekniska egenskaperna, varierar mellan olika leveranser. Denna alkoholblandning omfattas inte av alkohollagstiftningen och denatureringsmedel behöver inte tillsättas. Den huvudsakliga användningen i Sverige är som spolarvätska. Sydafrikasprit tillverkas av fossila bränslen och innehåller hög halt av alkoholer med dålig lukt och smak. På grund av hög halt isopropanol och innehållet av högre alkoholer bör den inte användas. Andra köldbärare Som köldbärare har tidigare använts bl.a. saltlösningar, etylen- och propylenglykol. De innehöll också bl.a. konserveringsmedel och korrosionsinhibitorer. Dessa tillsatser var sämre än etanol ur miljösynpunkt samtidigt som de ibland var förknippade med tekniska problem och höga kostnader. Vid nyinstallation förekommer inte dessa köldbärartillsatser. Vid tillsyn av äldre värmepumpsanläggningar kan man stöta på dem. Man får då ta ställning till om köldbärarvätskan behöver bytas ut. För varje installation får man då väga olika risker och nyttan med ett utbyte mot varandra. Pottaska Något som ibland framställs som ett alternativ till etanol är pottaska. Pottaska är ett vitt luktlöst pulver (förekommer också i korn eller stycken) med starkt alkalisk reaktion (basiskt) och smak av lut. När den löses i vatten (asklut) blir lösningen klar och färglös. Den är mer eller mindre alkalisk beroende på koncentration och har lutaktig smak. Pottaska kan definieras som orent kaliumkarbonat med hög halt andra salter ur de brända växterna. Den renare formen av pottaska (renat kaliumkarbonat, Carbonas kalicus depuratus) innehåller minst 95 % kaliumkarbonat. (Kaliumkarbonat i sin tur ska innehålla minst 94,5 % kaliumkarbonat och ska vara fritt från natriumsalter, svavelföreningar, metaller och andra föroreningar % betraktas som fin kvalitet.) Miljömässigt borde det inte vara något problem att använda pottaska men den är oerhört korrosiv vilket i sin tur medför problem med kopplingar m.m. Dessa tekniska svårigheter måste lösas innan man kan rekommendera användning i större omfattning. Aminosyralösning Det finns även en ny typ av köldbärare på marknaden som består av vatten och betain, som härrör från sockerbetsprocessen. Betain eller trimetylglycin är en aminosyra som är lätt biologiskt nedbrytbar, vattenlöslig och giftfri. Produkten saluförs som en ny och miljöanpassad köldbärarvätska. Köldbäraren innehåller emellertid andra tillsatser också, som även om de inte gör att produkten ska förses med varningssymbol ändå kan påverka bedömningen om tillåtlighet inom t.ex. vattenskyddsområden. Detta är inte tillräckligt utrett. Utläckage av alkoholblandningar Hur allvarliga följderna blir av ett eventuellt läckage är beroende av en rad olika faktorer såsom geologi, grundvattenkemi, val av köldbärartillsats, mängd, temperatur, grundvattnets syrehalt m m. Normalt innebär ett läckage i en värmepump att ca 5 l köldbärarvätska läcker ut (vätskan som finns i köldbärarpumpen och i expansionskärlet). Nedbrytning av etanol är syrekrävande och kan vid stora utsläpp övergå till anaerob nedbrytning, vilket kan orsaka bildning av svavelväte. Vattnet får då en rutten doft. Även järn och mangan kan fällas ut. Om det finns kväve i brunnsvattnet kan detta ombildas till nitrit och ammoniumkväve. Vanligen minskar halterna av dessa ämnen, med undantag av svavelväte, relativt snabbt då 19

20 köldbärarvätskan brutits ner och spätts ut. Denatureringsmedlen n-butanol och isopropanol är också biologiskt nedbrytbara men eftersom de har smak- och luktförändrande egenskaper kan de orsaka problem om utläckande köldbärarvätska når en vattentäkt. Statens geologiska undersökning (SGU) har inte kännedom om att ett mindre utläckage inneburit olägenhet för enskild eller kommunal vattenförsörjning 20. När läckaget har överstigit 10 liter koncentrerad köldbärarvätska finns det däremot dokumenterat både smak- och luktproblem i intilliggande vattentäkt. Orsaken till stora läckage av köldbärare är nästan uteslutande att själva installationen är dåligt utförd, släpper in luft, mekanisk påverkan vid ytan eller att man använt undermåligt material eller olyckliga materialkombinationer. Köldmedium Värmepumpanläggningar har under ett antal år innehållit ozonnedbrytande ämnen i köldmediekretsen. Dessa betecknas som CFC (chlorofluorocarbon) och HCFC (hydrochlorofluorocarbon). Eftersom det inte längre är tillåtet att installera eller fylla på en värmepump med CFC eller HCFC har dessa ämnen nu så gott som fasats ut från den svenska marknaden. HFC (hydrofluorocarbon) används ofta som ersättning för CFC och HCFC i mindre aggregat. HFC påverkar inte ozonskiktet, men är en kraftig växthusgas, som finns med på listan i Kyotoavtalet om s.k. klimatgaser. Vanliga HFC är R134a, R152a, R404A, R407A, B, C, R410A, R417A och R507. Val av köldmedium: Fyllnadsmängden i vanliga villavärmepumpar uppgår sällan över 3 kg (vanligen mellan 1-2 kg) men ju större anläggningar desto mer köldmedia 22. Där det är möjligt bör man välja naturliga köldmedier, främst ammoniak och kolväten som propan (R290) och isobutan, men även koldioxid kan bli aktuellt. De är skonsammast för miljön och påverkar varken ozonskikt eller bidrar till växthuseffekten. För att få koldioxid att fungera i en värmepump krävs mycket höga tryck vilket gör att det är svårt att få materialet att hålla, vilket i sin tur ställer höga krav på provtryckning m.m. 22 Propan och isobutan är mycket brandfarliga och ammoniak i höga koncentrationer är hälsovådlig. Det finns en del värmepumpar med propan men de är inte särskilt många. Så fort man hanterar brandfarliga och explosiva ämnen i en viss mängd ställs krav på att ägaren/installatören av anläggningen vidtar säkerhetsåtgärder. I nyinstallationer fungerar ammoniak och koldioxid bra för stora aggregat inom industrin. Svanenmärkt värmepump SIS Miljömärkning 7 har tagit fram kriterier för Svanenmärkning av små värmepumpar (ca 3 30 kw värmeeffekt). I kriterierna ställs bland annat krav beträffande: Val av köldbärare. (Köldbäraren eller additiv i köldbäraren får inte vara klassificerad som miljö- eller hälsofarliga. Om den innehåller ämnen som inte är testade ska detta göras med avseende på biologisk nedbrytbarhet, bioackumulering och akut toxicitet för vattenorganismer.) Materialval. (Plast får t.ex. inte innehålla kadmium, bly, kvicksilver, ftalater, PBB eller PBDE) Utformning av värmepumpen 20

Fakta om värmepumpar och anläggningar. Luft

Fakta om värmepumpar och anläggningar. Luft Fakta om värmepumpar och anläggningar jord berg Luft vatten Svenska föreningen, SVEP, är en organisation för seriösa tillverkare, importörer, installatörer och återförsäljare av värmepumpar. Medlemsföretagen

Läs mer

Fakta om värmepumpar och anläggningar

Fakta om värmepumpar och anläggningar Fakta om värmepumpar och anläggningar Svenska Värmepumpföreningen Svenska Värmepumpföreningen, SVEP, är en organisation för seriösa tillverkare och importörer av värmepumpar. Medlemsföretagen i SVEP lever

Läs mer

Avstånd till vattendrag

Avstånd till vattendrag Miljöförvaltningen ANMÄLAN avseende installation av värmepump som utnyttjar värme ur mark, ytvatten eller grundvatten enligt 17 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Sökande/ägare

Läs mer

Information om anmälan av värmepumpsanläggning

Information om anmälan av värmepumpsanläggning Bygg- och miljönämnden Information om anmälan av värmepumpsanläggning Om du ska installera en värmepump måste du göra en anmälan till bygg- och miljönämnden. Anmälan ska göras minst 6 veckor innan du gräver

Läs mer

ANMÄLAN OM INSTALLATION AV VÄRMEPUMP Enligt 17 och 21 i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

ANMÄLAN OM INSTALLATION AV VÄRMEPUMP Enligt 17 och 21 i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd ANMÄLAN OM INSTALLATION AV VÄRMEPUMP Enligt 17 och 21 i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Miljö- och Samhällsnämnden Sökande och fastighet Sökande, namn Person- el organisationsnummer

Läs mer

Information om anmälan

Information om anmälan Information om anmälan Installationen av din värmepump kan leda till oönskade miljöeffekter i närmiljön och få konsekvenser för dricksvattenförsörjningen i närområdet vilket i sin tur kan leda till att

Läs mer

Information om handlingar till anmälan av värmepumpsanläggning

Information om handlingar till anmälan av värmepumpsanläggning Bygg- och miljönämnden Information om handlingar till anmälan av värmepumpsanläggning 2 exemplar - Anmälan om installation av värmepumpsanläggning för utvinning av värme ur ytvatten, grundvatten eller

Läs mer

Information om anmälan

Information om anmälan Information om anmälan Installationen av din värmepump kan leda till oönskade miljöeffekter i närmiljön och få konsekvenser för dricksvattenförsörjningen i närområdet vilket i sin tur kan leda till att

Läs mer

Anmälan enligt 17 och 40 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd samt 8 lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön

Anmälan enligt 17 och 40 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd samt 8 lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön Sida 1 av 3 Anmälan enligt 17 och 40 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd samt 8 lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön Anmälan insändes till: Öckerö kommun Plan-,

Läs mer

Kort historia På ITV s hemsida berättar de om hur ITV var först i Sverige så började man att använda geotermisk energi i början av 70-talet i form av

Kort historia På ITV s hemsida berättar de om hur ITV var först i Sverige så började man att använda geotermisk energi i början av 70-talet i form av GEOTERMISK ENERGI Innehållsförteckning 2-3 Kort historia 4-5 Hur utvinns energin, bergvärme 6-7 Hur utvinns energin, jordvärme 8-9 Värmepumpen 10-11 Energiomvandlingarna 12-13 Miljövänlig? 14-15 Användning

Läs mer

Sollefteå kommun Samhällsbyggnadskontoret 881 80 Sollefteå

Sollefteå kommun Samhällsbyggnadskontoret 881 80 Sollefteå Sida 1 (2) ANMÄLAN Datum Installation av värmepump Samhällsbyggnadskontoret 881 80 SOLLEFTEÅ 0620-68 20 00 Anmälan om installation av värmepump enligt 17 och 21 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet

Läs mer

Information Värmepumpar

Information Värmepumpar Anmäl värmepumpen Anmälan / ansökan Installationen av din värmepump kan leda till oönskade miljöeffekter i närmiljön och få konsekvenser för dricksvattenförsörjningen i närområdet vilket i sin tur kan

Läs mer

Octopus för en hållbar framtid

Octopus för en hållbar framtid EN MILJÖVÄNLIG VÄRMEPUMP FÖR IDAG OCH IMORGON Octopus har utvecklat och tillverkat värmepumpar sedan 1981 och har genom flera års utveckling tagit fram det bästa för miljön och kunden. Den senaste produkten

Läs mer

Bra att veta innan du skaffar värmepump! Ingen kan mer om värme än vi

Bra att veta innan du skaffar värmepump! Ingen kan mer om värme än vi Bra att veta innan du skaffar värmepump! Ingen kan mer om värme än vi Ingen kan mer om värme än vi Att byta värmesystem är ett stort ingrepp i ditt hus, och ofta en stor investering. Det finns många uppvärmningsmetoder

Läs mer

Sökande Fastighetsbeteckning Församling Kommun. Fastighetsägare Anläggningsadress Organisationsnr/Personnr

Sökande Fastighetsbeteckning Församling Kommun. Fastighetsägare Anläggningsadress Organisationsnr/Personnr Värmepump - Anmälan Anmälan om inrättande av värmepumpsanläggning enligt 17 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899). Anmälan skall inkomma i god tid, minst 4 veckor innan installationen

Läs mer

Värmepumpar av. Joakim Isaksson, Tomas Svensson. Beta-verision, det kommer att se betydligt trevligare ut på hemsidan...

Värmepumpar av. Joakim Isaksson, Tomas Svensson. Beta-verision, det kommer att se betydligt trevligare ut på hemsidan... Värmepumpar av Joakim Isaksson, Tomas Svensson Beta-verision, det kommer att se betydligt trevligare ut på hemsidan... I denna avhandling om värmepumpar har vi tänkt att besvara följande frågor: Hur fungerar

Läs mer

Anmäl värmepumpen! Anmälan / ansökan

Anmäl värmepumpen! Anmälan / ansökan Anmäl värmepumpen! Anmälan / ansökan Installationen av din värmepump kan leda till oönskade miljöeffekter i närmiljön och få konsekvenser för dricksvattenförsörjningen i närområdet vilket i sin tur kan

Läs mer

Bergvärme & Jordvärme. Anton Svedlund EE1C, Kaplanskolan, Skellefteå

Bergvärme & Jordvärme. Anton Svedlund EE1C, Kaplanskolan, Skellefteå Bergvärme & Jordvärme Anton Svedlund EE1C, Kaplanskolan, Skellefteå Innehållsförteckning Sida 2-3 - Kort historik Sida 4-5 - Utvinning av Bergvärme Sida 6-7 - Utvinning av Jordvärme Sida 8-11 - Värmepump

Läs mer

Välj installatör/säljare med omsorg. Inhämta alltid offert från flera företag. Kontrollera att företaget har ansvarsförsäkring.

Välj installatör/säljare med omsorg. Inhämta alltid offert från flera företag. Kontrollera att företaget har ansvarsförsäkring. Värmepumpar Installatör/säljare Välj installatör/säljare med omsorg. Inhämta alltid offert från flera företag. Kontrollera att företaget har ansvarsförsäkring. Elleverantör I samband med installationen

Läs mer

Borrentreprenör är certifierad Energibrunnen utförs enligt Normbrunn -07. Värmepumpens fabrikat och modell Uteffekt, kw Antal värmepumpsaggregat

Borrentreprenör är certifierad Energibrunnen utförs enligt Normbrunn -07. Värmepumpens fabrikat och modell Uteffekt, kw Antal värmepumpsaggregat ANSÖKAN/ANMÄLAN om inrättande av värmepumpsanläggning för utvinning av värme ur mark, ytvatten eller grundvatten enligt förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Allmänna uppgifter

Läs mer

Anmälan eller ansökan om installation av värmepump bergvärme ( 17 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd)

Anmälan eller ansökan om installation av värmepump bergvärme ( 17 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) Anmälan eller ansökan om installation av värmepump bergvärme ( 17 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) Blanketten skickas till Miljösamverkan östra Skaraborg, 541 83 SKÖVDE Uppgifter

Läs mer

Anmälan eller ansökan om installation av värmepump bergvärme ( 17 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd)

Anmälan eller ansökan om installation av värmepump bergvärme ( 17 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) Anmälan eller ansökan om installation av värmepump bergvärme ( 17 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) Blanketten skickas till Miljösamverkan östra Skaraborg, 541 83 SKÖVDE Uppgifter

Läs mer

Installatör och borrare/slangläggare Värmepumpsinstallatör Adress Telefon, dagtid Medlem i branschorg

Installatör och borrare/slangläggare Värmepumpsinstallatör Adress Telefon, dagtid Medlem i branschorg Anmälan om inrättande av värmepumpsanläggning enligt 17 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899). Anmälan skall inkomma minst 4 veckor innan installationen påbörjas. Sökande

Läs mer

Bergvärme & Jordvärme. Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå

Bergvärme & Jordvärme. Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå Bergvärme & Jordvärme Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå Innehållsförteckning Sid 2-3 - Historia Sid 4-5 - utvinna energi - Bergvärme Sid 6-7 - utvinna energi - Jordvärme Sid 8-9 - värmepumpsprincipen

Läs mer

Anmälan om installation av värmepump enligt 17 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Effektuttag högst 10 MW.

Anmälan om installation av värmepump enligt 17 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Effektuttag högst 10 MW. Insänds till Överkalix kommun Bygg- och miljönämnden 956 81 ÖVERKALIX Eller via e-post: Byggmiljo@overkalix.se Anmälan om installation av värmepump enligt 17 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet

Läs mer

Datum... Typ av köldmedium Mängd angivet i kg Typ av köldbärarvätska Mängd angivet i liter. Kontaktperson. E-postadress

Datum... Typ av köldmedium Mängd angivet i kg Typ av köldbärarvätska Mängd angivet i liter. Kontaktperson. E-postadress Sida 1 av 5 Datum... Anmälan om installation av värmepump Enligt 17 Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899). Gäller anläggning för utvinning av värme ur mark, ytvatten eller

Läs mer

Sökande Fastighetsbeteckning Kommun Organisationsnr/Personnr. Fastighetsägare Anläggningsadress E-postadress

Sökande Fastighetsbeteckning Kommun Organisationsnr/Personnr. Fastighetsägare Anläggningsadress E-postadress Värmepump - Anmälan Anmälan om inrättande av värmepumpsanläggning enligt 17 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899). Anmälan skall inkomma minst 4 veckor innan installationen

Läs mer

Datum. Bergvärme med kollektor, borrhålsdjup meter Grundvattenvärme, cirkulationsbrunn, borrhålsdjup meter

Datum. Bergvärme med kollektor, borrhålsdjup meter Grundvattenvärme, cirkulationsbrunn, borrhålsdjup meter Personuppgifter i ansökan behandlas i enlighet med PUL. Du medger att informationen du lämnar får lagras och bearbetas i register av förvaltning/nämnd. Du har rätt att begära utdrag och rättelser. ANMÄLAN

Läs mer

ANSÖKAN/ANMÄLAN om inrättande av värmepumpsanläggning enligt förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

ANSÖKAN/ANMÄLAN om inrättande av värmepumpsanläggning enligt förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd ANSÖKAN/ANMÄLAN om inrättande av värmepumpsanläggning enligt förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Allmänna uppgifter Fastighetsbeteckning där installation ska ske Fastighetens

Läs mer

Installation av värmepumpsanläggning

Installation av värmepumpsanläggning 1(5) Installation av värmepumpsanläggning Ansökan om tillstånd enligt 17 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd samt 6 lokala föreskrifter om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Sökande

Läs mer

Anmälan eller ansökan om installation av värmepump bergvärme ( 17 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd)

Anmälan eller ansökan om installation av värmepump bergvärme ( 17 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) Anmälan eller ansökan om installation av värmepump bergvärme ( 17 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) Blanketten skickas till Miljösamverkan östra Skaraborg, 541 83 SKÖVDE Uppgifter

Läs mer

Sökande och fastighet Fastighetsägare/Sökande, namn Organisations- eller personnummer Kundid för kommunal verksamhet. Organisationsnummer/Personnummer

Sökande och fastighet Fastighetsägare/Sökande, namn Organisations- eller personnummer Kundid för kommunal verksamhet. Organisationsnummer/Personnummer 1 (4) ANMÄLAN OM INSTALLATION AV VÄRMEPUMP - För utvinning av värme ur mark, ytvatten eller grundvatten (17 Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd). Gäller anläggning för en uteffekt av

Läs mer

Octopus för en hållbar framtid

Octopus för en hållbar framtid EN MILJÖVÄNLIG VÄRMEPUMP FÖR IDAG OCH IMORGON Octopus har utvecklat och tillverkat värmepumpar sedan 1981 och har genom flera års utveckling tagit fram det bästa för miljön och kunden. Den senaste produkten

Läs mer

ANSÖKAN/ANMÄLAN om inrättande av värmepumpsanläggning enligt förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

ANSÖKAN/ANMÄLAN om inrättande av värmepumpsanläggning enligt förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd ANSÖKAN/ANMÄLAN om inrättande av värmepumpsanläggning enligt förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Allmänna uppgifter Fastighetsbeteckning där installation ska ske Fastighetens

Läs mer

värmepumpar och anläggningar Värmepumpen, en miljövänlig, ekonomisk och energi besparande uppvärmningsteknik

värmepumpar och anläggningar Värmepumpen, en miljövänlig, ekonomisk och energi besparande uppvärmningsteknik 140925 en, en miljövänlig, ekonomisk och energi besparande uppvärmningsteknik Vår största energikälla är solen. Den värmer bl.a. upp luften, jorden, berggrunden och vattnet. Bara en minimal mängd av den

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

ANMÄLAN OM INSTALLATION AV VÄRMEPUMP

ANMÄLAN OM INSTALLATION AV VÄRMEPUMP 1(5) Vadstena Kommun Bygg- och miljönämnden 592 80 Vadstena ANMÄLAN OM INSTALLATION AV VÄRMEPUMP Enligt 17 förordningen (1988:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Anmälan för utvinning av värme

Läs mer

innehållsförteckning:

innehållsförteckning: innehållsförteckning: sida2: kort historik. sida3 ups,3 & 4 : hur man utvinner energi från energikällan, värmepump. sida 8: vilka energiomvandlingar sker. sida 9:för och nackdelar. sida 10: Användning

Läs mer

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Uppvärmningspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Miljö- och stadsbyggnadskontoret Värnamo kommun Oktober 2006 Policyn ska vara vägledande vid all planering, handläggning och rådgivning som

Läs mer

Ansökan om installation av bergvärmeanläggning 1(5)

Ansökan om installation av bergvärmeanläggning 1(5) Ansökan om installation av bergvärmeanläggning 1(5) (ansökan om tillstånd enligt 17 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd samt 9 lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och

Läs mer

Anmälan eller ansökan om installation av värmepump ytjordvärme ( 17 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd)

Anmälan eller ansökan om installation av värmepump ytjordvärme ( 17 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) Anmälan eller ansökan om installation av värmepump ytjordvärme ( 17 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) Blanketten skickas till Miljösamverkan östra Skaraborg, 541 83 SKÖVDE

Läs mer

Är bergvärme något för mig? Det här behöver du veta innan du bestämmer dig.

Är bergvärme något för mig? Det här behöver du veta innan du bestämmer dig. Är bergvärme något för mig? Det här behöver du veta innan du bestämmer dig. Att installera i bergvärme är en stor och bra affär både för plånboken och miljön, oavsett om du är på jakt efter ett nytt värmesystem

Läs mer

Välja nytt värmesystem Det är inte enkelt att välja nytt värmesystem. Det finns många alternativ att välja på och det är osäkert hur höga de framtida

Välja nytt värmesystem Det är inte enkelt att välja nytt värmesystem. Det finns många alternativ att välja på och det är osäkert hur höga de framtida Välja nytt värmesystem Det är inte enkelt att välja nytt värmesystem. Det finns många alternativ att välja på och det är osäkert hur höga de framtida energipriserna kommer att bli. Om du har en panna som

Läs mer

Fakta. Anmälningsplikt och åtalsanmälan

Fakta. Anmälningsplikt och åtalsanmälan Fakta värmepumpar Fakta En värmepump fungerar enligt samma princip som ett kylskåp, energi upptas vid en låg temperatur och avges vid en hög, dock med en insats av elektrisk energi. Skillnaden mellan värmepumpar

Läs mer

Installatör Firmanamn: Kontaktperson: Telefon

Installatör Firmanamn: Kontaktperson: Telefon Anmälan eller tillståndsansökan för installation av värmepumpsanläggning 17 Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 21 kap. 13 Miljöprövningsförordning (2013:251) Ängelholms lokala

Läs mer

Installation av värmepump Anmälan

Installation av värmepump Anmälan 1(5) Installation av värmepump Anmälan För utvinning av värme ur mark, ytvatten eller grundvatten (17 Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd). Gäller anläggning för en uteffekt av 10 MW

Läs mer

BERGVÄRME. Värme från en miljövänlig energikälla. En informationsskrift om energiborrning från Svenska Borrentreprenörers Branschorganisation

BERGVÄRME. Värme från en miljövänlig energikälla. En informationsskrift om energiborrning från Svenska Borrentreprenörers Branschorganisation BERGVÄRME Värme från en miljövänlig energikälla En informationsskrift om energiborrning från Svenska Borrentreprenörers Branschorganisation Geotec SVENSKA BORRENTREPRENÖRERS BRANSCHORGANISATION din garanti

Läs mer

1/4. ANMÄLAN Värmeuttag ur mark/vatten. Anmälare. Fastighetsuppgifter Fastighetsbeteckning (där värmen nyttjas) Installatör. Borrare Företagsnamn

1/4. ANMÄLAN Värmeuttag ur mark/vatten. Anmälare. Fastighetsuppgifter Fastighetsbeteckning (där värmen nyttjas) Installatör. Borrare Företagsnamn Samhällsbyggnadsnämnden ANMÄLAN Värmeuttag ur mark/vatten 1/4 Personuppgifter behandlas i enlighet med PUL. Du medger att informationen du lämnar får lagras och bearbetas i register av förvaltning/nämnd.

Läs mer

2007-10-18/MJ. Fakta värmepumpar

2007-10-18/MJ. Fakta värmepumpar 2007-10-18/MJ Fakta värmepumpar Fakta En värmepump fungerar enligt samma princip som ett kylskåp, energi upptas vid en låg temperatur och avges vid en hög, dock med en insats av elektrisk energi. Skillnaden

Läs mer

Information enligt Dataskyddsförordningen (2016/679)

Information enligt Dataskyddsförordningen (2016/679) Information enligt Dataskyddsförordningen (2016/679) Uppgifterna som du lämnar på denna blankett kommer att användas av den personuppgiftsansvarige som är Plan- och miljönämnden, Motala kommun, (tel. ).

Läs mer

Administrativa uppgifte senast redigerad 2013-12-18. Adress (anläggning- om annan än utdelningsadress)

Administrativa uppgifte senast redigerad 2013-12-18. Adress (anläggning- om annan än utdelningsadress) Anmälan/ansökan om installation av värmepump enligt 17 förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899) Gäller anläggning för utvinning av värme ur mark, ytvatten eller grundvatten Administrativa

Läs mer

Bättre ekonomi och miljösamvete med våra energismarta värme- och ventilationssystem

Bättre ekonomi och miljösamvete med våra energismarta värme- och ventilationssystem Bättre ekonomi och miljösamvete med våra energismarta värme- och ventilationssystem + = energismart När du står inför att bygga nytt hus har du alla möjligheter att redan från början välja rätt och få

Läs mer

ANSÖKAN/ANMÄLAN om inrättande av värmepumpsanläggning enligt förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

ANSÖKAN/ANMÄLAN om inrättande av värmepumpsanläggning enligt förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd ANSÖKAN/ANMÄLAN om inrättande av värmepumpsanläggning enligt förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Allmänna uppgifter Fastighetsbeteckning där installation ska ske Fastighetens

Läs mer

Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen. Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå

Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen. Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå Kort historik På hemsidan Wikipedia kan man läsa att bergvärme och jordvärme är en uppvärmningsenergi

Läs mer

Informationsblad - Värmepumpar

Informationsblad - Värmepumpar Informationsblad - Värmepumpar Regler För att få anlägga och driva en värmepumpsanläggning för utvinning av värme ur mark, ytvatten eller grundvatten krävs att en anmälan/ansökan görs till Miljö-, bygg-

Läs mer

Bergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump.

Bergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump. Bergvärme X är värmen i berggrundens grundvatten. Detta kan utnyttjas för uppvärmning med hjälp av värmepump. Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord

Läs mer

Fläktkonvektorer. 2 års. vattenburna. Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 PRODUKTBLAD. garanti. Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing!

Fläktkonvektorer. 2 års. vattenburna. Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 PRODUKTBLAD. garanti. Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing! PRODUKTBLAD Fläktkonvektorer vattenburna Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing! 2 års garanti Jula AB Kundservice: 0511-34 20 00 www.jula.se 416-087, 416-111,

Läs mer

Föreningen som varje år sparar. 1,3 miljoner kr. med gratis luft! Erfarenheter av en högeffektiv luft/vattenvärmepump i Oskarshamn

Föreningen som varje år sparar. 1,3 miljoner kr. med gratis luft! Erfarenheter av en högeffektiv luft/vattenvärmepump i Oskarshamn Föreningen som varje år sparar 1,3 miljoner kr med gratis luft! Erfarenheter av en högeffektiv luft/vattenvärmepump i Oskarshamn En värmepump, 15 hus och 207 lägenheter Luften omkring oss bjuder på gratis

Läs mer

SPARGUIDE. för bostadsbolagens uppvärmning

SPARGUIDE. för bostadsbolagens uppvärmning SPARGUIDE för bostadsbolagens uppvärmning Värme in, värme ut Uppvärmning Värmeförlust 10-15% Sol 3-7% Inneboende 3-6% Golv 15-20% Väggar 25-35% Ventilation 15-20% Husteknik VÄRME IN 5-10% Varmvatten 8-12%

Läs mer

Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten

Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten WASTE WATER Solutions Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten Återvinning av termisk energi från kommunalt och industriellt avloppsvatten Uc Ud Ub Ua a kanal b avloppstrumma med sil från HUBER och

Läs mer

Ackumulatortankar. Får värmen att räcka längre

Ackumulatortankar. Får värmen att räcka längre Ackumulatortankar Får värmen att räcka längre Publikationer utgivna av Energimyndigheten kan beställas eller laddas ned via www.energimyndigheten.se eller beställas genom att skicka e-post till energimyndigheten@cm.se

Läs mer

Installation av värmepumpsanläggning

Installation av värmepumpsanläggning Installation av värmepumpsanläggning VERSIONSNR: 2018-04-05 SID 1/5 SKICKA TILL MILJÖAVDELNINGEN MILJO@VALLENTUNA.SE Ansökan om installation av värmepumpsanläggning för utvinning av värme ur mark, ytvatten

Läs mer

Systemlösnings presentation del 1. JP Walther AB 2013

Systemlösnings presentation del 1. JP Walther AB 2013 Systemlösnings presentation del 1. JP Walther AB 2013 Vattenburen energi för egnahem/vannburen varme för bolig och hyttan Värmesystem med vattenmantling Ger möjlighet till *Förbrukarvatten/tappvarmvatten

Läs mer

Bergvärme som energikälla

Bergvärme som energikälla Akademin för hållbar samhällsoch teknikutveckling Examensarbete 10 p Bergvärme som energikälla Examensarbete vid Mälardalens Högskola för Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddskontor Handledare: Ingrid

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Anmälan eller ansökan om installation av värmepump bergvärme ( 17 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd)

Anmälan eller ansökan om installation av värmepump bergvärme ( 17 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) Anmälan eller ansökan om installation av värmepump bergvärme ( 17 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) Blanketten skickas till Miljösamverkan östra Skaraborg, 541 83 Skövde Uppgifter

Läs mer

Anläggning med. uteffekt av. Nejj. Nej. juli 2011. Telefon. Namn. Postadress. Adress. E-post. Firmanamnn. Adress. E-post. (gäller borrfirma)

Anläggning med. uteffekt av. Nejj. Nej. juli 2011. Telefon. Namn. Postadress. Adress. E-post. Firmanamnn. Adress. E-post. (gäller borrfirma) juli 2011 Anmälan/tillståndsansökann om installationn av värmepumpsanläggning Anmälan/ansökan avser Anläggning med uteffekt av högst 10 MW (17 ) Anläggning med uteffekt mer än 10 MW (21 ) Tillståndsansökan

Läs mer

värmepumpar Det handlar om

värmepumpar Det handlar om Det handlar om värmepumpar Anmälningsplikt Innan du börjar gräva, borra eller installera någon del av en värmepumpsanläggning ska du lämna in en anmälan till oss. Använd bifogad anmälningsblankett. Kontakta

Läs mer

Anmälan eller tillståndsansökan om installation av värmepumpsanläggning

Anmälan eller tillståndsansökan om installation av värmepumpsanläggning Februari 2013 Anmälan eller tillståndsansökan om installation av värmepumpsanläggning 1. Anmälan/ansökan avser Anläggning med uteffekt av högst 10 MW (17 ) Anläggning med uteffekt mer än 10 MW (21 ) Tillståndsansökan

Läs mer

Bättre ekonomi och miljösamvete med våra energismarta värme- och ventilationssystem

Bättre ekonomi och miljösamvete med våra energismarta värme- och ventilationssystem Bättre ekonomi och miljösamvete med våra energismarta värme- och ventilationssystem + = energismart När du står inför att bygga nytt hus har du alla möjligheter att redan från början välja rätt och få

Läs mer

Transkritiska kyl- och fryssystem. 2013-06-05 Anders Ek

Transkritiska kyl- och fryssystem. 2013-06-05 Anders Ek Transkritiska kyl- och fryssystem 2013-06-05 Anders Ek Kommersiella kyl och frysanläggningar i livsmedelsbutiker 70-80-talet installerades direkta system med syntetiska köldmedier av typ CFC (Klorfluorkarboner)

Läs mer

Uppvärmning av flerbostadshus

Uppvärmning av flerbostadshus Uppvärmning av flerbostadshus Karin Lindström 2014-06-11 2014-06-11 Utbildningens upplägg Fördelningen av energi i ett flerbostadshus Uppvärmning Tappvarmvatten Val av värmesystem Samverkan med boende

Läs mer

Anmälan eller ansökan om installation av värmepump bergvärme ( 17 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd)

Anmälan eller ansökan om installation av värmepump bergvärme ( 17 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) Anmälan eller ansökan om installation av värmepump bergvärme ( 17 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) Blanketten skickas till Miljösamverkan östra Skaraborg, 541 83 Skövde Uppgifter

Läs mer

DAIKIN BERGVÄRME. Värmepumpen som anpassar sig efter behovet i ditt hus. Topptestade värmepumpar för alla svenska hem

DAIKIN BERGVÄRME. Värmepumpen som anpassar sig efter behovet i ditt hus. Topptestade värmepumpar för alla svenska hem DAIKIN BERGVÄRME Värmepumpen som anpassar sig efter behovet i ditt hus Topptestade värmepumpar för alla svenska hem Daikin Bergvärmepump RÄTT VÄRMEPUMP FÖR ALLA FÖRHÅLLANDEN Daikin Bergvärme gör det riktigt

Läs mer

ComfortZone CE50 CE65. ComfortZone. Världens effektivaste frånluftsvärmepump. Steglös effekt från 2,7 6,5 kw med enbart frånluft.

ComfortZone CE50 CE65. ComfortZone. Världens effektivaste frånluftsvärmepump. Steglös effekt från 2,7 6,5 kw med enbart frånluft. Världens effektivaste frånluftsvärmepump. Steglös effekt från 2,7 6,5 kw med enbart frånluft. Svensktillverkad CE50 CE65 Svensktillverkad frånluftsvärmepump med världsunik lösning utnyttjar idag energin

Läs mer

Daikin bergvärme. Värmepumpen som anpassar sig efter behovet i ditt hus. Topptestade värmepumpar för alla svenska hem

Daikin bergvärme. Värmepumpen som anpassar sig efter behovet i ditt hus. Topptestade värmepumpar för alla svenska hem Daikin bergvärme Värmepumpen som anpassar sig efter behovet i ditt hus Topptestade värmepumpar för alla svenska hem Daikin Bergvärmepump Rätt värmepump för alla förhållanden Daikin Bergvärme gör det riktigt

Läs mer

Q8RS - Q96RS. QVANTUM VÄRMEPUMP Serie RS Bergvärme-Ytjordvärme-Sjövärme-Frånluft VÄRMEEFFEKT 4-77 kw KYLEFFEKT 3-51 kw

Q8RS - Q96RS. QVANTUM VÄRMEPUMP Serie RS Bergvärme-Ytjordvärme-Sjövärme-Frånluft VÄRMEEFFEKT 4-77 kw KYLEFFEKT 3-51 kw Q8RS - Q96RS vrs00 VÄRMEPUMP Serie RS Bergvärme-Ytjordvärme-Sjövärme-Frånluft VÄRMEEFFEKT - 77 kw KYLEFFEKT - 5 kw KÖLDMEDIER : R07C, R0A, Ra Q8RS - Q8RS Q65RS - Q96RS Q8RS - Q96RS vrs00 SERIE:RS värmepump

Läs mer

Värme och kyla från en miljövänlig källa

Värme och kyla från en miljövänlig källa Värme och kyla från en miljövänlig källa En informationsskrift om geoenergi från Svenska Borrentreprenörers Branschorganisation SVENSKA BORRENTREPRENÖRERS BRANSCHORGANISATION din garanti för ett seriöst

Läs mer

Värmepumpar Bergvärme Frånluft. Sänk. energikostnaden. Det värmer. Det perfekta inomhusklimatet till ditt hus.

Värmepumpar Bergvärme Frånluft. Sänk. energikostnaden. Det värmer. Det perfekta inomhusklimatet till ditt hus. Värmepumpar Bergvärme Frånluft Sänk energikostnaden. Det värmer. Det perfekta inomhusklimatet till ditt hus. - tryggt och enkelt sedan 1989 Inomhusklimat är ett nogrannt utvalt produktsortiment av marknadens

Läs mer

Ny Normbrunn! En revidering av Norm- brunn 07

Ny Normbrunn! En revidering av Norm- brunn 07 Ny Normbrunn! En revidering av Norm- brunn 07 Mattias Gustafsson SGU 2016-09-16 SGU Sveriges geologiska undersökning är expertmyndighet för frågor om berg, jord och grundvatten. Varför reviderar SGU Normbrunnen?

Läs mer

DOM 2014-11-10 Stockholm

DOM 2014-11-10 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060204 DOM 2014-11-10 Stockholm Mål nr M 8182-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-08-20 i mål nr M 2143-14,

Läs mer

E-post POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST/WEBB ORGANISATIONSNR GIRO

E-post POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST/WEBB ORGANISATIONSNR GIRO Information om personuppgiftsbehandling Sökande Gislaveds kommun kommer att spara och behandla de personuppgifter du lämnar in till kommunen via denna blankett och eventuella bifogade handlingar, se bilaga

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

ANMÄLNINGS-/ANSÖKNINGSBLANKETT FÖR JORDVÄRME ELLER YTVATTENVÄRME (SJÖVÄRME)

ANMÄLNINGS-/ANSÖKNINGSBLANKETT FÖR JORDVÄRME ELLER YTVATTENVÄRME (SJÖVÄRME) ANMÄLNINGS-/ANSÖKNINGSBLANKETT FÖR JORDVÄRME ELLER YTVATTENVÄRME (SJÖVÄRME) Anmälan om/ansökan om tillstånd för inrättande av värmepumpsanläggning, enligt 17 förordningen om miljöfarlig verksamhet och

Läs mer

Vilken klass som en miljöfarlig verksamhet ingår i står i miljöprövningsförordningen (2013:251)

Vilken klass som en miljöfarlig verksamhet ingår i står i miljöprövningsförordningen (2013:251) enligt miljöbalken, miljöprövningsförordningen (2013:251) 1 (12) Behöver du göra en anmälan eller söka ett tillstånd? Verksamheter som är anmälnings- eller tillståndspliktiga listas i miljöprövningsförordningen

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord just nu. Exempelvis ved, rapsolja, biogas, men även från organiskt avfall. Biogas Gas, huvudsakligen metan,

Läs mer

Anmälan/ansökan om att inrätta värmepumpanläggning

Anmälan/ansökan om att inrätta värmepumpanläggning Anmälan/ansökan om att inrätta värmepumpanläggning Ansökan skickas via mejl till bygg-miljo@emmaboda.se eller via brev till: Emmaboda kommun Bygg- och miljönämnden Box 54 361 21 Emmaboda Fastighetsbeteckning

Läs mer

Miljöförvaltningen Blankett för anmälan 1(3)

Miljöförvaltningen Blankett för anmälan 1(3) Miljöförvaltningen Blankett för anmälan 1(3) Anmälan om installation av bergvärmepump med fler än två brunnar som utnyttjar värme ur mark. enligt 17 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och

Läs mer

Välkomna på dialogmöte!

Välkomna på dialogmöte! Välkomna på dialogmöte! Vattenskyddsområde för Haboskogen och Slätte grundvattentäkter Förslag på skyddsföreskrifter Tillsammans skapar vi ett hållbart vatten för flera generationer! Ikväll Vattenskyddsområde

Läs mer

Fjärrvärme och fjärrkyla

Fjärrvärme och fjärrkyla Fjärrvärme och fjärrkyla Hej jag heter Simon Fjellström och jag går i årskurs 1 på el och energi i klassen EE1b på kaplanskolan i Skellefteå. I den här boken så kommer ni att hitta fakta om fjärrvärme

Läs mer

Egenproducerad energi - så funkar det

Egenproducerad energi - så funkar det Page 1 of 6 Egenproducerad energi - så funkar det Taggar på denna artikel Byta solfångare, Köpa solfångare, solceller, solcellspanel Att producera egen energi till villan blir inte alltid en ekonomisk

Läs mer

KLIMATANLÄGGNING. Allt du behöver veta om. Allt du behöver veta om PEUGEOT REKOMMENDERAR STÖTDÄMPARE KLIMATANLÄGGNING PEUGEOT ORIGINALDELAR BATTERIET

KLIMATANLÄGGNING. Allt du behöver veta om. Allt du behöver veta om PEUGEOT REKOMMENDERAR STÖTDÄMPARE KLIMATANLÄGGNING PEUGEOT ORIGINALDELAR BATTERIET Allt du behöver veta om Allt du behöver veta om PEUGEOT REKOMMENDERAR BATTERIET BROMSAR PIRATTILLVERKNING UTBYTESDELAR AVGASSYSTEM BELYSNING SMÖRJMEDEL PARTIKELFILTRET STÖTDÄMPARE PEUGEOT ORIGINALDELAR

Läs mer

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR ENERGIKÄLLOR Vindkraft släpper i stort sett inte ut någon koldioxid alls under sin livscykel Har inga bränslekostnader. Påverkar det omgivande landskapet och ger upphov till buller Beroende av att det

Läs mer

OPTIHEAT. Vattenburen golvvärme. Så här monterar du OPTIHEAT. Inte som alla andra -enklare, snålare, genialisk!

OPTIHEAT. Vattenburen golvvärme. Så här monterar du OPTIHEAT. Inte som alla andra -enklare, snålare, genialisk! OPTIHEAT Vattenburen golvvärme Inte som alla andra -enklare, snålare, genialisk! Så här monterar du OPTIHEAT Olika metoder att montera OPTIHEAT OPTIHEAT är det enklaste sättet att lägga in vattenburen

Läs mer

DAIKIN BERGVÄRME. Värmepumpen som anpassar sig efter behovet i ditt hus. Topptestade värmepumpar för alla svenska hem

DAIKIN BERGVÄRME. Värmepumpen som anpassar sig efter behovet i ditt hus. Topptestade värmepumpar för alla svenska hem DAIKIN BERGVÄRME Värmepumpen som anpassar sig efter behovet i ditt hus Topptestade värmepumpar för alla svenska hem Daikin Bergvärmepump RÄTT VÄRMEPUMP FÖR ALLA FÖRHÅLLANDEN Daikin Bergvärme gör det riktigt

Läs mer

Lathund för tillsyn gällande Energianläggningar

Lathund för tillsyn gällande Energianläggningar April 2011 Lathund för tillsyn gällande Energianläggningar Texten i denna lathund är allmänt hållen och tar upp olika exempel på regleringar och sätt att hantera frågor. Förutsättningarna är olika i varje

Läs mer

Lycka till med dina förstudier!

Lycka till med dina förstudier! Testa dina förkunskaper genom att försöka lösa följande uppgifter. Ju mer förberedd du är inför kurs och examinering desto mer givande blir kursen och dina förutsättningar att klara examineringen ökar.

Läs mer

Att bo eller verka inom RENSJÖNS. vattenskyddsområde

Att bo eller verka inom RENSJÖNS. vattenskyddsområde Att bo eller verka inom RENSJÖNS vattenskyddsområde RENSJÖN VATTENTÄKT Primär skyddszon Sekundär skyddszon Ávreluoppal Rensjön Vattenskyddsområden Tillgången på vatten för vattenförsörjning är en av våra

Läs mer

Anmälan eller ansökan om installation av värmepump bergvärme ( 17 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd)

Anmälan eller ansökan om installation av värmepump bergvärme ( 17 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) Anmälan eller ansökan om installation av värmepump bergvärme ( 17 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) Blanketten skickas till Miljösamverkan östra Skaraborg, 541 83 Skövde Uppgifter

Läs mer

En bra uteluftsvärmepump kan spara 10 000 kronor

En bra uteluftsvärmepump kan spara 10 000 kronor 1 / 5 9.5.2007 8:30 Råd & Rön nr 8, september 2000 En bra uteluftsvärmepump kan spara 10 000 kronor Uteluftsvärmepumpen levererar upp till tre gånger mer energi än den el den förbrukar. En villaägare kan

Läs mer