Energimyndigheten. Energieffektivisering och klimatfrågor - ett material att lära och inspireras av Gymnasiet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Energimyndigheten. Energieffektivisering och klimatfrågor - ett material att lära och inspireras av Gymnasiet"

Transkript

1 Energimyndigheten Energieffektivisering och klimatfrågor - ett material att lära och inspireras av Gymnasiet

2 Om satsningen Energimyndigheten Energimyndigheten arbetar på uppdrag av regering och riksdag för ett tryggt, miljövänligt och effektivt energisystem. En viktig del i Energimyndighetens uppdrag är att öka barns och ungdomars medvetenhet och kunskap om energieffektivisering och klimatfrågor. Klimatförändringen är en avgörande framtidsfråga för alla och dagens unga är framtidens politiker, forskare och företagsledare. Vi måste engagera dem i energifrågan och visa att vi tillsammans kan påverka klimatet i positiv riktning. Energimyndigheten jobbar utifrån skolans villkor och med läraren i fokus. Vi vill inspirera lärare till hur de ämnesövergripande kan jobba med energifrågan i sin undervisning. Myndighetens skolwebb erbjuder lärare och elever både en faktabas och en mängd material och inspiration. Här får du många tips om hur du kan arbeta med energi- och klimatfrågorna i undervisningen utifrån Lgy11. Om materialet Det viktigaste för omställningen av energisystemet är att alla förstår energins betydelse, hemma, i skolan, på utlandsresan eller i idrottshallen och kan göra smarta energival som inte belastar miljön och naturen i onödan. Materialet ger dig möjlighet att arbeta ämnesövergripande och tangerar både samhällsoch naturorienterande ämnen såväl som svenska och bild. Med hjälp av materialet kan dina elever inspireras och lära sig om hur man som individ kan påverka energieffektivisering, klimat och hållbar utveckling. Tanken är att ge eleverna kunskaper och verktyg för att förstå miljöfrågans komplexitet och att det finns flera olika sätt att arbeta för en hållbar utveckling. Det handlar även att förstå hur ens egna och andras handlande påverkar miljön samt hur man själv kan påverka andra till att agera positivt i miljöfrågan.

3 Materialet består av tre olika lektioner och det finns en tillhörande film för att inspirera och stimulera arbetet. Tanken är att den första lektionen ska inleda och beröra miljöfrågan. Den andra är tänkt att uppmärksamma Earth Hour, men går även att använda vid andra tidpunkter. I den sista lektionen får eleverna själva möjligheten att engagera sig i miljöfrågan och sprida informationen till andra. Lektion 1 Att inleda arbetet och skapa förståelse för miljö Lektion 2 Att Uppmärksamma Earth Hour Lektion 3 Projektarbete påverka andra Koppling till kurs- och läroplaner Grundläggande värden Undervisningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Eleverna ska träna sig att tänka kritiskt, att granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. På så vis närmar sig eleverna ett vetenskapligt sätt att tänka och arbeta. Genom studierna ska eleverna stärka grunden för det livslånga lärandet. Förändringar i arbetslivet, ny teknologi, internationaliseringen och miljöfrågornas komplexitet ställer nya krav på människors kunskaper och sätt att arbeta. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja att pröva och omsätta nya idéer i handling och att lösa problem. Miljöperspektivet i undervisningen ska ge eleverna insikter så att de kan dels själva medverka till att hindra skadlig miljöpåverkan, dels skaffa sig ett personligt förhållningssätt till de övergripande och globala miljöfrågorna. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. Exempel på utdrag ur ämnesplaner: Undervisningen i ämnet naturkunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kunskaper om naturvetenskapens roll i aktuella samhällsfrågor och i förhållande till hållbar utveckling. Kunskaper om olika livsstilars konsekvenser såväl för den egna hälsan som för folkhälsan och miljön. Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kunskaper om historiska förutsättningars betydelse samt om hur olika ideologiska, politiska, ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer. Förmåga att analysera samhällsfrågor och identifiera orsaker och konsekvenser med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder. Förmåga att söka, kritiskt granska och tolka information från olika källor samt värdera källornas relevans och trovärdighet. Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kunskaper om språkriktighet i text samt förmåga att utforma muntliga framställningar och texter som fungerar väl i sitt sammanhang. Kunskaper om den retoriska arbetsprocessen, dvs. att på ett strukturerat och metodiskt sätt planera och genomföra muntlig och skriftlig framställning som tar hänsyn till syfte, mottagare och kommunikationssituation i övrigt. Förmåga att läsa, arbeta med, reflektera över och kritiskt granska texter samt producera egna texter med utgångspunkt i det lästa.

4 Lektion 1 Att inleda arbetet och skapa förståelse för miljö Material och förberedelser: Läs igenom lektionshandledningen och kopiera upp eventuella elevmaterial eller förbered för att visa med hjälp av projektor. Tidsåtgång: minuter Användbara källor: Målsättning: Att ge eleverna en grundförståelse för energi och klimatfrågan. Att inspirera dem till att ifrågasätta och inse konsekvenser av deras och andras handlande. Att låta eleverna resonera kring begreppet utifrån ett värdegrundsperspektiv. Steg 1 Inled lektionen med att låta eleverna ta ställning till följande påståenden genom heta stolen eller handuppräckning. Diskutera gärna utvalda påståenden lite mer utförligt. (Du finner mer information om heta stolen i fördjupnings- och faktamaterialet): Kärnkraften ska fortsätta vara en energikälla i Sverige. Det är främst politikernas sak att komma till rätta med miljöproblemen. Tekniken kommer att lösa alla klimatproblemen. Vi bör minska köttätandet genom att införa en köttskatt. Jag kan avstå från flygresor på semestern. Man borde minska energianvändningen genom att stänga ner Internet tre timmar per kväll. Larmrapporterna om klimatförändringarna stämmer inte. Jag skulle handla ekologiska matvaror trots att de är dyrare. Energiförbrukningen är rättvist fördelad på jordklotet.

5 Steg 2 Låt eleverna sedan diskutera följande frågor kort i helklass: Vad betyder hållbar utveckling? På vilket sätt hänger energi och klimat ihop? Vad är det svåraste med miljöfrågan? Steg 3 Dela in eleverna i mindre grupper, dela ut elevmaterialet och låt dem arbeta med frågorna. Berätta för dem att de även ska diskutera sina svar i helklass. Steg 4 Avsluta och sammanfatta lektionen med följande frågor: Vad har du lärt dig under lektionen? Fundera på hur din förra vecka såg ut. Är det något du kan göra i fortsättningen för att vara miljösmart? Har du några smarta energi- och klimatförslag? Vilka skyldigheter tycker du att vi har för vår miljö? Vilka är de viktigaste åtgärderna för en hållbar utveckling?

6 Fördjupning och fakta Heta Stolen Eleverna sitter på stolar i en ring. Läs upp de olika påståendena och låt eleverna ta ställning till påståendet genom att antingen ställa sig upp eller sitta kvar. Den som instämmer i påståendet sitter kvar på sin stol. För den som inte håller med blir stolen så het att de måste byta plats med någon annan. Se till att det finns en tom stol i ringen, ifall det endast är en person som inte håller med påståendet. När alla har tagit ställning kan du be några av eleverna att utveckla sitt ställningstagande. Se gärna till att både någon som tagit ställning mot och någon som tagit ställning för får komma till tals i samtalet. Gå sedan vidare med nästa påstående. Energi och skola Energi är kul. Men att prata om energi och att jobba med frågor som rör energi, i skolan eller i vardagen, kan vara ganska svårt. En orsak till det är att energi är ett komplext och brett ämne, energi finns i många olika former men går inte att ta på eller att se. Men svåra saker behöver inte innebära att de är omöjliga att förstå utan kan tvärtom utmana oss att lära oss mer om och försöka förstå. Här kommer några förklaringar av vad energi är och grundläggande energibegrepp. En förklaring till vad energi är Energi kan beskrivas som något som medför förändring eller någon form av uträttat arbete, en kraft som sätter något i rörelse. Energin kan finnas lagrad eller vara något som omvandlas i olika former. Till exempel finns energi lagrad i olja som förädlas till bensin som driver motorn i en bil. Då omvandlas lagrad energi till rörelseenergi som får bilen att förflytta sig. Energin finns också lagrad i maten vi äter, i form av kolhydrater, som vår kropp kan omvandla till värme och rörelse. Var kommer energin ifrån? Mycket av den energi som finns på jorden har sitt ursprung från solen. Undantag är till exempel kärnenergin, tidvattenenergin och den geotermiska energin. Olja, kol och naturgas finns lagrade inne i, eller på jorden och här har solen spelat en annan roll än som direkt källa till energin. Gemensamt för dessa energislag är att de bildats av döda växter och djur, under högt tryck och under en lång tid (flera miljoner år). Torv är ett annat bränsle som tar lång tid att bilda även om det inte tar lika lång tid som olja, kol och naturgas. Torv bildas av gamla växter och finns i så kallade torvmossar. En förutsättning för alla växter och djur är solen, utan solljus kan de inte leva. Solen har därför spelat en viktig roll i bildandet av dessa bränslen. Solenergin, i form av solinstrålning, kan vi ta tillvara direkt som värme eller el. Men även vindkraften och vattenkraften har sitt ursprung från solen. Vinden blåser på grund av att solen värmer luften vid marken och luftlager på olika höjd, och som under påverkan av lufttrycket gör att vinden kommer i rörelse och blir starkare eller svagare. På sommaren blåser det oftast mer på dagen, när solen skiner, än på natten. Vinden kan vi ta tillvara i vindkraftverk och omvandla till el. När det gäller vattenkraften så ingår den i ett kretslopp med solen som motor. Solen värmer marken och haven som avdunstar vatten i form av vattenånga. Vattenångan stiger högre upp och bildar moln, när molnet blir tillräckligt fyllt och har stigit högt upp kyls vattenångan ner och faller mot marken som regn eller snö. Detta kretslopp av vatten fyller upp vattenmagasinen som vi sedan utnyttjar till att skapa energi från, via det flödande vattnet. Allt hänger ihop i ett gigantiskt, globalt kretslopp på jorden.

7 Elevmaterial Uppgift: Fundera över och arbeta med de tillhörande frågorna: På vilket sätt kan påståendet Vi har lånat jorden för en tid användas när vi pratar om klimat- och miljöfrågan? Vem eller vilka ansvarar egentligen för jorden? Vad har du för ansvar och vad har de som bestämmer för ansvar när det gäller en hållbar utveckling? Vilka uppoffringar är du villig att göra för ett hållbarare samhälle? Ge exempel på uppoffringar som kan leda till en bättre miljö!

8 Lektion 2 Att Uppmärksamma Earth Hour Material och förberedelser: Läs igenom lektionshandledningen och kopiera upp eventuella material eller förbered för att visa med hjälp av projektor. Se till att du har möjlighet att visa upp någon av WWF:s officiella filmer (på engelska) som du hittar på Tidsåtgång: minuter Användbara källor: Målsättning: Att ge eleverna en grundförståelse för energi och klimatfrågan. Att inspirera dem till att ifrågasätta och inse konsekvenser av deras och andras handlande. Att ge dem en förståelse hur olika organisationer arbetar med miljö och klimatfrågan. Steg 1 Inled övningen med diskutera följande frågor: Vad diskuterade vi under den förra lektionen? Kommer du ihåg? Har du några exempel på vad man du göra för vår miljö? Kan du ge exempel på någon informations- eller reklamkampanj som handlar om miljön eller klimatet? Steg 2 Dela in eleverna i mindre grupper och låt de arbeta med elevmaterialet. Berätta för dem att de även ska diskutera frågorna i helklass. Steg 3 Titta på någon av Earth Hour filmerna (på engelska) från WWF, Diskutera sedan i helklass: Känner du igen filmen? Vad tycker du om den? Vad tror du att filmen vill att du ska tänka eller göra? Vem står bakom den? På vilka andra sätt kan man uppmärksamma frågan eller själv göra för att ta ställning?

9 Steg 4 Låt nu eleverna individuellt fundera över hur det skulle se ut om skolan hade en elfri dag. Låt dem fundera på hur och vad som skulle påverkas. De kan gärna skriva och illustrera detta med bilder eller collage. Känner du att eleverna tycker det är kul kan du gärna fortsätta med projektet och låta eleverna arbeta för att detta blir verklighet. Steg 5 Avsluta och sammanfatta lektionen med följande frågor: Vad har du lärt dig under lektionen? Vad kommer du att tänka på i framtiden? Vilka möjligheter har du själv att påverka andra till en bra miljötänk? Motivera! Fördjupning och fakta Om Earth Hour Earth Hour är en global manifestation som startade 2007 på initiativ av WWF i Australien och har växt till att omfatta hundratals miljoner människor världen över. Se för mer information

10 Elevmaterial Uppgift: Diskutera och besvara följande frågor. Förbered er för diskussion i heklass: Vilka är det största utmaningarna vad gäller energifrågan? Ge förslag på åtgärder som kan inspirera, påverka eller tvinga individer, företag eller länder till ett hållbarare agerande: Individer Företag Länder Vad finns det för möjligheter att se till att detta uppfylls?

11 Lektion 3 Projektarbete påverka andra Material och förberedelser: Läs igenom lektionshandledningen och kopiera upp eventuella elevmaterial eller förbered för att visa med hjälp av projektor. Avsätt tid och förbered elevernas temaarbeten. Tidsåtgång: Projektarbete Användbara källor: Målsättning: Att låta eleverna fördjupa sig i miljö och klimatfrågan. Att inspirera dem till att ifrågasätta och inse konsekvenser av deras och andras handlande. Att få dem att förstå att de med hjälp av olika metoder kan påverka andra. Att lära eleverna att själva söka efter information och använda den i sin argumentation. Steg 1 Inled med att diskutera följande frågor: Vad betyder skyldigheter och rättigheter? Vilka skyldigheter har vi för miljön? Vad har du lärt dig tidigare och vad har vi diskuterat om klimat och miljö? Vilka områden inom miljöfrågan tycker du är viktiga att arbeta vidare med? Steg 2 Dela in eleverna i mindre grupper och låt dem bestämma vilket tema de vill fördjupa sig i. Förslag på områden/teman: Miljövänlig färdväg (bil, flyg, tåg, gå eller cykla) En energieffektivare skola (uppvärmning och elanvändning) Att tänka på hemma (uppvärmning, elanvändning och återvinning) Att använda och köpa klimatsmart hemelektronik

12 Steg 3 Berätta därefter grupperna nu ska göra sina åsikter hörda genom att vara kreativa. Förslag på hur eleverna kan arbeta och sprida deras budskap: Sprida ett budskap via opinionsbildning Sprida ett budskap via sociala medier Påverka skolans miljötänk genom elevdemokrati Påverka andra genom en egen utställning Du hittar mer information om uppgiften i fördjupnings- och faktadelen samt i respektive elevmaterial. Eleverna behöver tillgång till nätet för att söka information och fakta. Steg 4 Avsluta projektet med att låta grupperna presentera och redovisa sina projekt. Fördjupning och fakta Du hittar en massa bra tips och fakta på Tips för arbetet med opinionsbildning Visa gärna upp exempel på en insändare och en debattartikel, diskutera vad som skiljer dem åt. I bästa fall blir någon av insändarna eller artiklarna publicerade i en riktig tidning. Klipp ut, rama in och häng upp klassrummet! Tips för arbetet med sociala medier Diskutera vad som menas med sociala medier. Hur många har en FB-sida eller hur många det är som läser bloggar eller t.o.m. har en egen blogg. Vilka använder twitter och twittrar själva? Diskutera även för-och nackdelar med sociala medier. Att publicera bloggen/fb-sidan antingen bara på skolan, kanske skolans hemsida eller till kommunen. Det kan vara en muntlig presentation för andra klasser på skolan eller till föräldrar. Det är helt och hållet eleverna som bestämmer hur de publicera sitt projekt. Tips för arbetet med elevdemokrati Diskutera innebörden av texten nedan med utgångspunkt från begreppen demokrati och elevinflytande. Be eleverna tala om vad de tycker att detta innebär för dem. Alla elever ska kunna påverka, vara delaktiga och ta ansvar i skolan. Det räcker inte att undervisa om demokrati, skolan ska också arbeta på ett demokratiskt sätt. (Skolverket) Frågor att diskutera Vad betyder elevinflytande? Vad tycker du är viktigt att vara med och påverka? Vad menas med demokrati? Vad innebär elevdemokrati och hur fungerar det? Hur hänger rättigheter och skyldigheter ihop med demokrati och elevinflytande? Vilka miljö- och klimatfrågor bör eleverna ha inflytande kring? Följ upp de förslag som lämnats till elevrådet och/eller skolledningen. Undersök om de inlämnade förslagen har behandlats och är genomförda. Genomför därefter samma process igen i klassrummen och ta fram nya förslag för att påverka saker på och omkring skolan. Det går också att byta tema.

13 Tips för arbetet med utställning Fundera tillsammans hur ni kan arbeta vidare med frågorna. Finns det fler saker ni kan göra för att sprida er utställning. Kan ni till exempel bjuda in någon tidning för att göra ett reportage. Utvärdera arbetet skriftligt. Låt eleverna själva sätta ord på vad de tyckt varit lätt, roligt, svårt och vad de har lärt sig. Generell diskussion och uppföljning efter projektet Undersök hur opinionen i klassen har förändrats i olika frågor under arbetets gång. Låt andra personer t.ex. föräldrar och andra lärare ta del av arbetet påverkar artiklarna deras attityder? Utvärdera arbetet skriftligt. Låt eleverna själva sätta ord på vad de tyckt varit lätt, roligt, svårt och vad de har lärt sig. Lite tips om miljövänlig färdväg Cykeln Det kanske bästa med cykeln är att den använder energi din energi! En annan stor fördel med cykeln är att den kan ersätta de korta bilresorna, som inte bara utgör en stor andel av våra resor utan också kräver en högre medelförbrukning av bränsle eftersom bilen drar som mest de första fem kilometerna av resan. Bilen Att serva bilen är viktigt. Verkstaden kan upptäcka trafikfarliga fel och brister som dessutom sparar en del bränsle. Om tändstift, filter och oljor är rena kan bilen gå bättre och slitas mindre. Däcken svarar för procent av bilens bränsleförbrukning. Genom att byta dina gamla däck mot nya med högsta energiklass, kan du minska din bränsleförbrukning med upp till 10 procent. Att använda luftkonditioneringen bara när den behövs är ytterligare en enkel åtgärd som sparar energi. Bor det någon nära dig som ska åt samma håll på morgonen? Samåkning en eller flera dagar i veckan är ett utmärkt sätt att minska din energianvändning och samtidigt spara pengar. Särskilt intressant kan samåkning vara om du har regelbundna tider, långt till jobbet och dåliga eller inga allmänna kommunikationer. Åk kollektivt Samåkning i stor skala med buss, tunnelbana eller spårvagn är ett effektivt sätt att använda energi på arbetsresan. Kom ihåg att varje resa är viktig måste du hämta barnen på dagis två dagar i veckan kan du kanske ta bussen de andra tre. Lite tips om uppvärmning Om du bor i villa betyder varje grads högre medeltemperatur cirka fem procent högre kostnad för uppvärmningen. Kostnaden kan bli större beroende bland annat på var i landet du bor och hur välisolerat huset är. Har du rum som du sällan använder? Sänk värmen lite mer där. När du reser bort kan du sänka temperaturen inne till cirka 15 grader. Håll dörren stängd mot kalla utrymmen, till exempel vind och veranda. Täta dragiga fönster och ytterdörrar. Dra för gardinerna eller fäll ner persiennerna på nätterna. Då behåller du värme i rummet. Se till att gardinen inte hänger framför termostaten eftersom den då inte kan känna av temperaturen i rummet. Ställ inte möbler för nära elementet. Då får värmen svårt att nå ut till resten av rummet.

14 Elevmaterial Sprida ett budskap via opinionsbildning Uppgift: Att skriva en insändare eller debattartikel Syfte Påverka dina läsare Om läsarna Dina läsare är en bred målgrupp, försök anpassa ditt språk så att det kan publiceras i en tidning och läsas av många. Innehållet Bestäm er för något viktigt ni vill påverka! Presentera idén tydligt! Försök hitta argument som stödjer det ni vill säga! Var er själva Skriv vad ni tycker och varför ni tycker som ni gör! Skriv inte vad ni tror att läsaren vill läsa, våga visa er själva! Ge gärna konkreta exempel på det ni skriver om! Inledning Skriv en kort inledning där ni väcker läsarens intresse! Avslutning Skriv en avslutning där ni avrundar er text genom att sammanfatta det viktigaste ni har kommit fram till. Använd gärna information och fakta från:

15 Elevmaterial Sprida ett budskap via Sociala medier Uppgift: Skapa en blogg, en Facebooksida eller en hemsida. Den ska ge tips om hur man kan bli klimatsmartare och få fler engagerade i miljöfrågan. Syfte Påverka andra - vad vill ni att mottagarna ska tänka eller göra efter att de har läst er blogg eller Facebooksida? Att tänka på Fundera över vad det är ni vill förändra och hur ni vill påverka andra att engagera sig för miljön. Utifrån den diskussionen kan ni komma fram till vad det är man vill sätta fokus på. Kom på en bra inledning/presentation för er blogg/fb-sida. Denna presentation ska ju locka läsare eller följare. Fyll sidan med relevant information. Men även anekdoter/berättelser från er själva. Fundera hur man får unga att lyssna och vilken information eller fakta som påverkar mest. Använd gärna information och fakta från:

16 Elevmaterial Påverka skolans miljötänk genom elevdemokrati Uppgift: Initiera och driv ett elevdemokratiprojekt på skolan Att tänka på Gruppens uppgift är att ta fram två konkreta och konstruktiva åtgärder/projekt för att påverka skolan till att spara energi eller bli miljövänligare. Exempel på åtgärder: Spara på elen (till exempel en elfri dag) eller uppvärmning, slänga mindre mat vid lunchen, få skolan att se till att fler elever samåker eller cyklar till skolan. Ta fram argument för de två projekten. Åtgärderna/projekten lämnas sedan vidare till skolans elevråd eller sammanfattas i ett brev till rektorn. Det är sedan upp till elevrådet och/eller skolledningen att om möjligt genomföra åtgärderna i en sann demokratisk anda. Gruppen kan arbeta fram ett plakat eller skylt som kan sitta i klassrummet eller centralt i skolan. Det kan till exempel vara en bild på skolan och över de olika förslagen. Använd gärna information och fakta från:

17 Elevmaterial Påverka andra genom en egen utställning Uppgift: Ta fram en utställning för att få era frågor hörda. Att tänka på Samla gruppens idéer om hur en utställning kan se ut och vad den kan bestå av. Förmodligen får ni massor av idéer som: Bilder Fotografier Videofilmer Texter Affischer Modeller Skriv en projektplanering och diskutera fram en idéplan för hur ni vill göra era åsikter tydliga. Fundera över vad ni behöver för material för att kunna genomföra era planer. Visa utställningen. Be besökarna komma med feedback, gärna i form av en intryckslåda. Blir ni nöjda finns det inget som hindrar er att ta utställningen vidare till t.ex. bibliotek, kommunhus, etc. Använd gärna information och fakta från:

18 Materialet är framtaget av Kunskapskraft & Media för Energimyndigheten. Du hittar fler material, information och inspiration på

Energimyndigheten. Energieffektivisering och klimatfrågor - ett material att lära och inspireras av Årskurs 1-3

Energimyndigheten. Energieffektivisering och klimatfrågor - ett material att lära och inspireras av Årskurs 1-3 Energimyndigheten Energieffektivisering och klimatfrågor - ett material att lära och inspireras av Årskurs 1-3 Om satsningen Energimyndigheten Energimyndigheten arbetar på uppdrag av regering och riksdag

Läs mer

Energimyndigheten. Energieffektivisering och klimatfrågor - ett material att lära och inspireras av Årskurs 4-6

Energimyndigheten. Energieffektivisering och klimatfrågor - ett material att lära och inspireras av Årskurs 4-6 Energimyndigheten Energieffektivisering och klimatfrågor - ett material att lära och inspireras av Årskurs 4-6 Om satsningen Energimyndigheten Energimyndigheten arbetar på uppdrag av regering och riksdag

Läs mer

Energimyndigheten. Energieffektivisering och klimatfrågor - ett material att lära och inspireras av Årskurs 7-9

Energimyndigheten. Energieffektivisering och klimatfrågor - ett material att lära och inspireras av Årskurs 7-9 Energimyndigheten Energieffektivisering och klimatfrågor - ett material att lära och inspireras av Årskurs 7-9 Om satsningen Energimyndigheten Energimyndigheten arbetar på uppdrag av regering och riksdag

Läs mer

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Energi VT-13 Syfte: Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Världens energibehov tillgodoses idag till stor del genom kol och olja, de så kallade fossila energikällorna.de

Läs mer

Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför?

Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför? Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför? Allt vi konsumerar (handlar, använder) kommer någonstans ifrån och tar vägen någonstans när vi har förbrukat det. Vi människor köper och använder mer än vi behöver.

Läs mer

Lektionshandledning #180. Elevinflytande och trygghet 1/3

Lektionshandledning #180. Elevinflytande och trygghet 1/3 Lektionshandledning #180 Elevinflytande och trygghet 1/3 i Tema: Elevinflytande och trygghet Ämne: SO, Sv Rekommenderad årskurs: 7-9 Lektionslängd: 160 min (Pass 1 80 min och Pass 2 80 min) Material och

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Om klimat, miljö och energi

Om klimat, miljö och energi Om klimat, miljö och energi Årskurs 4-6 Bild/framsida Inledning Den här lektionen handlar om hur energiförsörjningen fungerar, vilka energikällor som finns och hur klimatet påverkas av vår energianvändning.

Läs mer

Upptäck Jordens resurser

Upptäck Jordens resurser Upptäck Jordens resurser Hur tar vi hand om jordens resurser, människor och miljö så att en hållbar utveckling blir möjlig? Upptäck Jordens resurser tar upp de delar ur kursplanen i geografi i Lgr 11 som

Läs mer

Max18skolan årskurs 7-9. Delaktighet

Max18skolan årskurs 7-9. Delaktighet Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att uttrycka sin åsikt så länge de inte kränker någon annan. Genom att reflektera

Läs mer

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser: Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,

Läs mer

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KOPPLING TILL LÄROPLANEN KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se

Läs mer

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet

Läs mer

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse De nya styrdokumenten- stöd och krav Lärande för hållbar utveckling - kopplingen till andra prioriterade områden Entreprenörskap/entreprenöriellt

Läs mer

Utbildning för hållbar utveckling

Utbildning för hållbar utveckling Utbildning för hållbar utveckling Hur ser du på världen? Globala gymnasiet är till för dig som fått upp ögonen för orättvisor i världen och som vill påverka, förstå och lära dig mer om globala frågor.

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Undervisning i lärande för hållbar utveckling. Karin Bårman

Undervisning i lärande för hållbar utveckling. Karin Bårman Undervisning i lärande för hållbar utveckling Karin Bårman Beskriv med ett ord vad du tänker på när du hör hållbar utveckling Globala målen för hållbar utveckling Agenda 2030 Lärportalen https://larportalen.skolverket.se

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9

Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9 Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9 Foretagsamheten.se Lärarhandledning Lärarhandledning Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att

Läs mer

Informationshäfte. - Ett koncept för skolor om hållbar utveckling och socialt entreprenörskap

Informationshäfte. - Ett koncept för skolor om hållbar utveckling och socialt entreprenörskap Informationshäfte - Ett koncept för skolor om hållbar utveckling och socialt entreprenörskap innehållsförteckning SID 3 SID 4 SID 6 SID 9 Inledning Konceptets innehåll Till dig som pedagog Kopplingen till

Läs mer

FORMULÄR FOR ELEKTRISKE APPARATER. En del av verktyget: www.seeeffect.se

FORMULÄR FOR ELEKTRISKE APPARATER. En del av verktyget: www.seeeffect.se FORMULÄR FOR ELEKTRISKE APPARATER En del av verktyget: www.seeeffect.se SeeEffect har utvecklats i samarbete mellan Interactive Institute - Swedish ICT och Håll Sverige Rent. Projektet finansieras av Energimyndigheten.

Läs mer

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KOPPLING TILL LÄROPLANEN KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som tas upp i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om kunskaper och värden som

Läs mer

EN BÄTTRE VÄRLD. Lärarhandledning

EN BÄTTRE VÄRLD. Lärarhandledning EN BÄTTRE VÄRLD Lärarhandledning 2 3 DET HÄR ÄR VÄRLDSKOLL Undersökningar som gjorts de senaste åren visar att vi svenskar har en pessimistisk syn på utvecklingen i världen. Vi känner inte till all utveckling

Läs mer

EN BÄTTRE VÄRLD. Lärarhandledning

EN BÄTTRE VÄRLD. Lärarhandledning EN BÄTTRE VÄRLD Lärarhandledning 2 VÄRLDSKOLL Lärarhandledning DET HÄR ÄR VÄRLDSKOLL Undersökningar som gjorts de senaste åren visar att vi svenskar har en pessimistisk syn på utvecklingen i världen. Vi

Läs mer

Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook.

Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook. Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö Vilka ämnen ingår Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Hur skall vi visa att vi når målen? Vi jobbar enligt den här planen. jan 30 14:41 1 Varför läser

Läs mer

Liv och miljö Lärarmaterial

Liv och miljö Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Torsten Bengtsson Mål och förmågor som tränas: Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Eftermiddagens innehåll:

Eftermiddagens innehåll: Eftermiddagens innehåll: Kort om Håll Sverige Rent Vad är hållbar utveckling? Hållbar utveckling i de nya läroplanerna Grön Flagg Vad gör skolorna/förskolorna idag? Friluftsmuseer och Grön Flagg- skolor

Läs mer

BERÄTTA OM ETT YRKE. LEKTION FÖR ÅRSKURS 7-9 ÄMNEN: Samhällskunskap, Svenska, Bild, Geografi

BERÄTTA OM ETT YRKE. LEKTION FÖR ÅRSKURS 7-9 ÄMNEN: Samhällskunskap, Svenska, Bild, Geografi BERÄTTA OM ETT YRKE LEKTION FÖR ÅRSKURS 7-9 ÄMNEN: Samhällskunskap, Svenska, Bild, Geografi BERÄTTA OM ETT YRKE MÅLGRUPP Årskurs 7-9 ÄMNEN Samhällskunskap, Svenska, Bild, Geografi VAD SKA VI GÖRA IDAG?

Läs mer

Boken om SO 1 3. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras.

Boken om SO 1 3. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras. Boken om SO 1 3 Boken om SO 1 3 är elevernas första grundbok i geografi, samhällskunskap, historia och religion. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras.

Läs mer

MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET

MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET HÅLL SVERIGE RENTS EXEMPELSAMLING Lektionsupplägg: Tusen år i ett växthus I Sverige har vi ett övergripande mål för miljöpolitiken som kallas. Det handlar om vilket samhälle

Läs mer

Min kunskap om vårt samhälle. Lärarhandledning. Bokens syfte och upplägg: Så här använder du boken:

Min kunskap om vårt samhälle. Lärarhandledning. Bokens syfte och upplägg: Så här använder du boken: Min kunskap om vårt samhälle Lärarhandledning Bokens syfte och upplägg: Boken Min kunskap om vårt samhälle följer Skolverkets mål för kursen Samhällskunskap för gymnasiesärskolan. Boken är upplagd med

Läs mer

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

Pedagogisk handledning Fritidshem Åk 2

Pedagogisk handledning Fritidshem Åk 2 Pedagogisk handledning Fritidshem Åk 2 Välkommen till Bästa världen! En spännande upptäcktsfärd för dig och dina elever tar snart sin början. Handledningen är tänkt att ge dig som pedagog stöd på färden.

Läs mer

Förslag den 25 september Engelska

Förslag den 25 september Engelska Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Koppling till kursplaner

Koppling till kursplaner Koppling till kursplaner Övnings- och tävlingsmomenten i The Battery Challenge faller inom ramen för undervisning om hållbar utveckling och du kan välja att arbeta ämnesintegrerat eller kopplat specifikt

Läs mer

Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3

Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 I Lgr11 betonas att eleverna ska använda sina naturvetenskapliga kunskaper på olika sätt. Det formuleras som syften med undervisningen och sammanfattas i tre förmågor.

Läs mer

Syftet med lektionen är att eleverna får lära sig mer om vikten av att äta en bra lunch i skolan.

Syftet med lektionen är att eleverna får lära sig mer om vikten av att äta en bra lunch i skolan. Ämne: Biologi, Kemi, Svenska, Hem- och konsumentkunskap Årskurs: 4-6 SYFTE Syftet med lektionen är att eleverna får lära sig mer om vikten av att äta en bra lunch i skolan. GENOMFÖRANDE I den här uppgiften

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Storyline Familjen Bilgren

Storyline Familjen Bilgren Storyline Familjen Bilgren Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs 4 6 Eleverna får till en början möta familjen Bilgren som bor i Ringstorp. Familjen

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

KLIMATET. Du gör skillnad! Projektbeskrivning och tidsplan

KLIMATET. Du gör skillnad! Projektbeskrivning och tidsplan KLIMATET Du gör skillnad! Projektbeskrivning och tidsplan Unga spekulerar och klimatet Universeum och Göteborgs Stad samarbetar kring satsningen KLIMATET. Tillsammans vill vi inspirera lärare och elever

Läs mer

HANDLEDNING FÖR LÄRARE, ÅRSKURS 7 9

HANDLEDNING FÖR LÄRARE, ÅRSKURS 7 9 HANDLEDNING FÖR LÄRARE, ÅRSKURS 7 9 Sverige bidrar till utsläpp utomlands I Sverige minskar utsläppen av växthusgaser men det vi konsumerar ger utsläpp utomlands. Om materialet Årskurs: 7 9 Lektionslängd:

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

LEKTIONSFÖRSLAG 2 GARDEROBSKOLL ÄMNE: SAMHÄLLSKUNSKAP HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP SLÖJD ÅRSKURS: GYMNASIET

LEKTIONSFÖRSLAG 2 GARDEROBSKOLL ÄMNE: SAMHÄLLSKUNSKAP HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP SLÖJD ÅRSKURS: GYMNASIET LEKTIONSFÖRSLAG 2 ÄMNE: SAMHÄLLSKUNSKAP HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP SLÖJD ÅRSKURS: 7-9 + GYMNASIET Vår klädkonsumtion i Sverige har ökat med 50 % de senaste 15 åren. Har du koll på hur mycket kläder du köper?

Läs mer

Utbildning för hållbar utveckling

Utbildning för hållbar utveckling Utbildning för hållbar utveckling Hur ser du på världen? Globala gymnasiet är till för dig som fått upp ögonen för orättvisor i världen och som vill påverka, förstå och lära dig mer om globala frågor.

Läs mer

Tema: Energi & återvinning Teknikspanarna

Tema: Energi & återvinning Teknikspanarna Tema: Energi & återvinning Teknikspanarna Tema: Energi & återvinning Övergripande om temat Olja och fossila bränslen har länge varit våra stora energikällor, liksom kärnkraft och vattenkraft. I och med

Läs mer

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

Mikroplaster. Kort om. Det stora miljöhotet KORT OM. Lärarhandledning: Författad av Lena Lacopie lärare på Åva Gymnasium

Mikroplaster. Kort om. Det stora miljöhotet KORT OM. Lärarhandledning: Författad av Lena Lacopie lärare på Åva Gymnasium KORT OM Lärarhandledning: Kort om Mikroplaster Det stora miljöhotet Författad av Lena Lacopie lärare på Åva Gymnasium Artikelnummer: KU49918 Ämnen: Biologi/Naturvetenskap Målgrupp: Grundskola åk 7-9, Gymnasiet

Läs mer

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar

Läs mer

Sammanställning av projektet Hållbar utveckling, klass 5 på Rydaholms skola.

Sammanställning av projektet Hållbar utveckling, klass 5 på Rydaholms skola. Sammanställning av projektet Hållbar utveckling, klass 5 på Rydaholms skola. Vi började med att prata om miljön, se på film och fundera över vad Hållbar utveckling kan innebära för oss på skolan. Grupperna

Läs mer

Max18skolan årskurs 4-6. Ekonomi

Max18skolan årskurs 4-6. Ekonomi Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt till en god levnadsstandard. Genom att reflektera kring barns ekonomiska situation

Läs mer

MILJÖSMART SKOLRESTAURANG

MILJÖSMART SKOLRESTAURANG Ämne: Biologi, Kemi, Svenska, Hem- och konsumentkunskap, Årskurs: 4-6 SYFTE Syftet med lektionen är att eleverna förstå hur skolrestaurangen kan minska sin miljöpåverkan. De får även ge förslag på förbättringar

Läs mer

Boken om SO 1 3. PROVLEKTION: Världsmiljödagen. Boken om SO 1-3 Grundbok, sidorna 42 43. Boken om SO 1 3 Arbetsbok 1, sidan 22.

Boken om SO 1 3. PROVLEKTION: Världsmiljödagen. Boken om SO 1-3 Grundbok, sidorna 42 43. Boken om SO 1 3 Arbetsbok 1, sidan 22. Boken om SO 1 3 Elevens första grundbok i historia, samhällskunskap, geografi och religion PROVLEKTION: Världsmiljödagen Följande provlektion är ett utdrag ur Boken om SO 1 3 och tillhörande Boken om SO

Läs mer

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT SIDA 1/5 FÖR LÄRARE UPPDRAG: DEMOKRATI vänder sig till lärare som undervisar om demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter i åk nio och i gymnasieskolan. Här finns stöd och inspiration i form av ett

Läs mer

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7 Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7! " # $ % & ' ( ' ) '!*!*! + '! + ( " ) + " %!,! -' *! ' ! '! *!)!!!. / )+' 01 $ 2 Syfte Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna

Läs mer

Gratis är gott. Eftersmaken är sur.

Gratis är gott. Eftersmaken är sur. Gratis är gott. Eftersmaken är sur. Det drabbar ingen fattig. Det går inte att stoppa ny teknik. Den som verkligen har talang kommer att skapa ändå. Om man lyssnar på några av argumentet som förts fram

Läs mer

NATURORIENTERANDE ÄMNEN

NATURORIENTERANDE ÄMNEN NATURORIENTERANDE ÄMNEN Biologi, fysik och kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i naturorienterande ämnen har

Läs mer

Fysik: Energikällor och kraftverk

Fysik: Energikällor och kraftverk Fysik: Energikällor och kraftverk Under en tid framöver kommer vi att arbeta med fysik och då området Energi. Jag kommer inleda med en presentation och sedan kommer ni att få arbeta i grupper med olika

Läs mer

På upptäcksfärd i Frusna världar

På upptäcksfärd i Frusna världar På upptäcksfärd i Frusna världar Lärarhandledning Upptäck Abisko - väder och klimat Videofilm för barn i årskurs 4-6 om livet i nordligaste Sverige Följ med till Abisko, en ort i nordligaste Sverige. Här

Läs mer

Fakta om klimatförändringar

Fakta om klimatförändringar SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om att vi människor måste fundera hur vi kan göra för att jorden inte ska bli varmare och isarna inte ska smälta. Som det ser ut nu släpper vi

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Samhällskunskap 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod SAMSAM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Aktuellt läromedel för kursen. Vt 13 är detta: Almgren/Höjelid/Nilsson: Reflex 123 Gleerups Utbildning AB,

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Material för gymnasiet

Material för gymnasiet Material för ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och geografi. Med detta skolmaterial

Läs mer

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på

Läs mer

Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut?

Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut? Upptäck Samhälle Upptäck Samhälle är ett grundläromedel i samhällskunskap för årskurs 4-6 som utgår från de fem samhällsstrukturerna i Lgr 11. Författare är Göran Svanelid. Provlektion: Hur genomför man

Läs mer

Utbildning för hållbar utveckling

Utbildning för hållbar utveckling Utbildning för hållbar utveckling Hur ser du på världen? Globala gymnasiet är till för dig som fått upp ögonen för orättvisor i världen och som vill påverka, förstå och lära dig mer om globala frågor.

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen

Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen (Geografi, religion och samhällskunskap) 2011-09-02 Förankring i övergripande mål i kursplanens syfte Från läroplanens andra del: Del 2.1 - kan leva

Läs mer

Earth Hour krysset! Bilden: Natt över jorden - massor av lampor som är påslagna, är det en bra idé och ser det ut att vara lika mycket ljus överallt?

Earth Hour krysset! Bilden: Natt över jorden - massor av lampor som är påslagna, är det en bra idé och ser det ut att vara lika mycket ljus överallt? Earth Hour krysset! Energi är det i den mat vi äter, värmen i ett hus, bensinen som driver bilen framåt och elen vi måste ha för att våra mobiltelefoner och lampor ska fungera. Energi som vi kan använda

Läs mer

Planering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts.

Planering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts. Planering Energi 9C Syfte: Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi Genomföra systematiska undersökningar i fysik Använda fysikens begrepp,

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning i undervisningen

Studie- och yrkesvägledning i undervisningen DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Studie- och yrkesvägledning i undervisningen Studie- och yrkesvägledning är hela skolans ansvar. I en vid definition innefattar studie- och yrkesvägledning

Läs mer

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola.

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Åh, nu förstår jag verkligen sa en flicka på 10 år efter att ha arbetat med bråk i matematikverkstaden. Vår femåriga erfarenhet av

Läs mer

Samhällsvetenskapsprogrammet

Samhällsvetenskapsprogrammet Högskoleförberedande Samhällsvetenskapsprogrammet Inriktningar Beteendevetenskap Medier, information och kommunikation Samhällsvetenskap Jag valde PB för att det är en så pass öppen skola. Det är en behaglig

Läs mer

Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare. Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen

Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare. Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen Välkommen till Matematiklyftet en fortbildning i didaktik för dig som undervisar i matematik i grundskolan,

Läs mer

Max18skolan årskurs 4-6. Hälsa

Max18skolan årskurs 4-6. Hälsa Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och har rätt till vård och hjälp om de blir sjuka eller skadar sig. Genom

Läs mer

Värdera din digitala integritet

Värdera din digitala integritet Värdera din digitala integritet Lektionen är en kort introduktion till begreppet integritet och ger eleverna möjlighet att ta ställning till olika frågor som rör detta. Till läraren 1. Vad är integritet?

Läs mer

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL RAOUL 2015 SKOLMATERIAL Den 27 augusti är Raoul Wallenbergs dag, Sveriges nationella dag för medmänsklighet, civilkurage och alla människors lika värde. Inför denna dag erbjuder vi på Raoul Wallenberg

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling När jag såg filmen tänkte jag på hur dåligt vi tar hand om vår jord och att vi måste göra något åt det. Energi är ström,bensin och vad vi släpper ut och det är viktigt att

Läs mer

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte Boken om SO 1-3 Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Provlektion: Om grundläggande mänskliga rättigheter, alla människors lika värde

Läs mer

Teknik. Betyg E. Tillfälle att undersöka, reflektera och ifrågasätta produkter och tekniska system.

Teknik. Betyg E. Tillfälle att undersöka, reflektera och ifrågasätta produkter och tekniska system. Teknik : I kursplanen för teknik får eleven: Identifiera och utveckla tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag

Läs mer

Max18skolan årskurs 7-9. Ekonomi

Max18skolan årskurs 7-9. Ekonomi Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt till en god levnadsstandard. Genom att reflektera kring samhällsviktiga begrepp

Läs mer

Den svenska miljöopinionen. - utveckling och läget idag. Johan Martinsson Statsvetenskapliga institutionen, Göteborg universitet

Den svenska miljöopinionen. - utveckling och läget idag. Johan Martinsson Statsvetenskapliga institutionen, Göteborg universitet Den svenska miljöopinionen - utveckling och läget idag Johan Martinsson Statsvetenskapliga institutionen, Göteborg universitet Varför studera miljöopinionen? Stöd för miljöpolitik viktig del för framgångsrik

Läs mer

Lärarhandledning ELTON FÅR EN IDÉ av Ann Fagerberg Embretsén

Lärarhandledning ELTON FÅR EN IDÉ av Ann Fagerberg Embretsén 1 Lärarhandledning ELTON FÅR EN IDÉ av Ann Fagerberg Embretsén 2 3... Läsförståelse- och diskussionsfrågor 3... Kursplan svenska 3... Kursplan samhällskunskap 4... Kursplan bild 4... Barnkonvention 5...

Läs mer

Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi

Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi Ansvarig lärare: Janne Wåhlin jan.wahlin@edu.upplandsvasby.se Läroplanens centrala innehåll gällande kemi säger att du ska lära om kolatomens

Läs mer

Skolbesöksmanual. Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg

Skolbesöksmanual. Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg Skolbesöksmanual Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg Ungdomsgruppen i Helsingborg startades hösten 2010 och arbetar mycket med att besöka skolor och klasser för att väcka tankar om

Läs mer

Spektrum Biologi. PROVLEKTION: Perspektiv Konsumtion vår tids fråga

Spektrum Biologi. PROVLEKTION: Perspektiv Konsumtion vår tids fråga Spektrum Biologi Nya Spektrum möter nya behov. Med lättlästa texter, förklarande bilder, tydlig struktur och en stor mängd infallsvinklar finns det något för alla i nya Spektrum. Målsättningen har varit

Läs mer

Momentplanering: Vetenskapliga begrepp i samhällsdebatten och samhällsvetenskaplig metod

Momentplanering: Vetenskapliga begrepp i samhällsdebatten och samhällsvetenskaplig metod Momentplanering: Vetenskapliga begrepp i samhällsdebatten och samhällsvetenskaplig metod Vi har vid det här laget konstaterat att det krävs stort utrymme, vanligen en rapport, för att försöka påvisa något

Läs mer

Trygg och säker på nätet. Lektionen handlar om att känna sig trygg och säker i olika situationer i vardagen. Trygg och säker på nätet

Trygg och säker på nätet. Lektionen handlar om att känna sig trygg och säker i olika situationer i vardagen. Trygg och säker på nätet Lektionen handlar om att känna sig trygg och säker i olika situationer i vardagen. Lektionsförfattare: Boel Nygren Till läraren 1. Vem har ansvar? 2. Sammanfatta och reflektera En digital lektion från

Läs mer

Nuläge: Handlingsplan: Mål: Ansvarig: Nuläge: Handlingsplan: Mål: Aktivitet: När: Ansvarig:

Nuläge: Handlingsplan: Mål: Ansvarig: Nuläge: Handlingsplan: Mål: Aktivitet: När: Ansvarig: ! "! 5.# I stort sett all personal har gått miljöutbildning på Ekocentrum. Mål: All personal, även nyanställd ska ha gått miljöutbildning. Personalen i miljögruppen går på nätverksmöten och vidareutbildningar

Läs mer

Max18skolan Gymnasiet. Delaktighet

Max18skolan Gymnasiet. Delaktighet Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att uttrycka sin åsikt så länge den inte kränker någon annan. Genom att reflektera

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER

KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER TIDNINGSVECKAN 2019 ALLA ÅRSKURSER KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER ÅRSKURS 1 3 analys Informativa bilder, till exempel läroboksbilder och hur de är utformade och fungerar. Historiska och samtida bilder

Läs mer