Behovet av kommundietister. En rapport om varför kommuner i Sverige ska anställa dietister

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Behovet av kommundietister. En rapport om varför kommuner i Sverige ska anställa dietister"

Transkript

1 Behovet av kommundietister En rapport om varför kommuner i Sverige ska anställa dietister Kristofer Jervinge, 20/9-2012

2 Sammanfattning Denna rapport visar att kommundietister behövs, såväl ur ett hälsoperspektiv som ur ett rent ekonomiskt perspektiv. 1 Trots detta minskar antalet anställda dietister i kommunerna. Detta är inte rationellt utan dietister skulle i framtiden istället behöva delta inom allt fler verksamhetsområden i kommuner. Kostnadsbesparingarna som dietister kan uppbringa i en kommun är bara begränsat av hur väl kommunerna väljer att ta tillvara på den kompetens som dietister har tillsammans med andra relevanta kompetenser som MAS, kostekonomer m.m. Äldreomsorgen kostade år ,1 miljarder kronor vilket var en ökning sedan år 2006 med ca 7 miljarder kronor. Förklaringen är främst att andelen äldre över 80 år har ökat under dessa år men detta är inget mot de som kommer att finnas år 2030, vilket kan jämföras med de som enligt SCB fanns i Sverige i april Det är ekonomiskt rationellt för kommuner att förespråka kvarboendeprincipen. En sådan princip förutsätter, bland mycket annat, att man kan leverera en kost till de som får matleveranser som är välsammansatt ur nutritionssynpunkt. En sådan kost kommer troligtvis, tillsammans med andra insatser, att leda till ett minskat antal fallolyckor bland äldre. Fallolyckorna kostar det svenska samhället ca 22 miljarder kronor per år varav en avsevärd del belastar kommuner. Hittills har kommundietister i stor utsträckning förknippats med äldreomsorg men sedan den 1 juli 2011 finns en ny skollag med krav på att skolmaten ska vara näringsriktig. Enligt en rapport från Skolinspektionen från maj 2012 så brister hela 60 procent av de huvudmän som granskats i det kvalitetsarbete som är lagstadgat. Huruvida näringsriktiga skolmåltider erbjuds eller inte kommer inom en snar framtid vara något som föräldrar lägger lika stor vikt vid som skolresultat. I detta systematiska kvalitetsarbete är dietisters kompetens oumbärlig. Det finns en omfattande internationell dokumentation beträffande vinster och kostnadseffektivitet för dietister och nutritionsbehandlingar. I rapporten lyfter vi ett par amerikanska studier från början av 2000-talet. Ett strukturerat nutritionsomhändertagande rankas mot bakgrund av dessa och andra studier internationellt som en av de viktigaste åtgärderna för att sänka hälso- och sjukvårdens kostnader, vilket är relevant för kommuner då de har ansvar för vård och omsorg för äldre personer. 1 Denna rapport finns också i en mer omfattande version och det du håller i din hand är en populärversion. 2

3 Kommundietister Dietister har legitimation för att bedriva nutritionsbehandlingar och kan i kommuner ansvara för att utveckla och arbeta med strategiska och operativa insatser, som att ta fram rutiner och kvalitetssäkra system kring nutritionsomhändertagande. Kommundietister kan också ta ansvar för nutritionsutbildning samt vara ett stöd för övrig personal när det gäller mat- och näringsriktighet. Dietisten kan utforma individuella nutritionsordinationer för äldre med uttalade näringsproblem. Kommundietister har hittills inte involverats i så hög utsträckning i arbetet med näringsriktiga måltider i skola och barnomsorg men behöver bli mer involverade i detta arbete inte minst utifrån lagstadgade krav i skollagen. Vidare bör dietisters kompetens tas tillvara i allt upphandlingsarbete med koppling till nutritionsfrågor. Nuläge antalet anställda dietister i kommunerna minskar Socialstyrelsen har i en rapport år 2010 konstaterat att med riktade stimulansmedel från staten har dietister etablerat sig inom äldreomsorgen i kommuner upphörde dock den form av riktade stimulansmedel som innan dess funnits från år 2006 och framåt. Vad som är oroande är att dietisttjänster i vissa kommuner försvinner i samband med stimulansmedlen. Detta bekräftas av siffror från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) som visar att det i november 2008 var 98 stycken anställda dietister i kommuner i Sverige, motsvarande siffra 2009 var 91 stycken, 2010 var siffran 80 stycken och 2011 var det 81 stycken anställda dietister. Då många större kommuner har flera dietister anställda innebär detta att det av Sveriges 290 kommuner är mindre än en fjärdedel som har en dietist anställd. Detta är högst oroande inte främst ur dietisters perspektiv utan ur ett hälsoperspektiv för brukarna och ur ett kostnadsperspektiv för kommunerna. Arbetet är inte färdigt även om rutiner och kvalitetssystem tagits fram utan dessa dokument måste hållas levande och där krävs en ständigt närvarande dietistkompetens. Dietister behövs för att kontinuerligt ge olika personalgrupper i kommunerna kompetensutveckling i nutritionsfrågor. Äldreomsorg behov av dietister Kommunen har enligt socialtjänstlagen ansvar för att erbjuda vård och omsorg till äldre personer. Den äldre ansöker om bistånd hos kommunen som efter en bedömning av behovet beslutar om de insatser den äldre ska få. En av de insatser som kan göra stor skillnad för såväl brukaren, ur ett hälsoperspektiv, som för kommunen, ur ett kostnadsperspektiv, är insatser kring kost. Sjukdomsrelaterad undernäring är mycket vanligt i högre åldrar men sjukdom och medicinsk behandling kan försvåra eller omöjliggöra för den enskilde att själv täcka detta behov. Sjukdomen i sig kan också själv förändra behoven. Det är av yttersta vikt att alla äldre får sitt energi- och 3

4 näringsbehov tillgodosett, och att det görs utifrån ett professionellt tillvägagångssätt, då många av våra äldre behöver stöd med detta. Kommundietister skulle i framtiden i högre grad behöva vara involverade i att utforma den mat som erbjuds till de äldre i kommunerna. Riktade nutritionsbehandlingar, gällande exempelvis undernäring, kommer självfallet fortfarande utgöra en stor del av arbetet men för att undvika negativa konsekvenser av ohälsa skulle bland annat insatser med näringsberäknad matsedel inom äldreomsorgen behöva öka. Av de som besvarade den enkät till kommundietister som Dietisternas Riksförbund (DRF) gjorde 2011 så svarade hela 42 procent av de som har tjänster bekostade med stimulansmedel att det inte finns näringsberäknad matsedel där de arbetar. Genom att den allt större andelen äldre får näringsriktig och välbalanserad mat i ett så tidigt skede som möjligt, genom matleveranser, kan ohälsa förebyggas och tiden som brukarna kan bo kvar i sitt egna hem öka. För äldre krävs även väl sammansatta kvällsmål och mellanmål och i detta skulle dietister också kunna bidra i att utbilda både vårdpersonal och biståndshandläggare i dessa frågor. Kvarboendeprincipen kommer att bli ytterst viktigt för kommuner i framtiden för att hålla nere kostnaderna. SKL:s rapport Kostnad per brukare: jämförelser mellan kommuner inom omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning utfall 2010 visar att det är ekonomiskt rationellt att så länge som möjligt försöka förmå äldre att bo kvar i den egna bostaden, kvarboendeprincipen. Viktigast av allt så genererar förebyggande och rehabiliterande insatser som skapar förutsättningar för äldre att bo kvar i det egna hemmet en högre livskvalitet hos de äldre. Kan man leverera en kost till de som får matleveranser som är välsammansatt ur nutritionssynpunkt inser man att det kommer att innebära vinster för brukarna i hälsa såväl som för kommunerna i mindre kostnader på längre sikt. 2 Kostnaderna eskalerar inom äldreomsorgen SKL publicerar varje år kommunernas och landstingens verksamhetsindelade bokslut. Publikationen från den 30 juni 2011 visar att äldreomsorg är den största utgiften för kommunerna av de verksamheter som är definierade med 95,1 miljarder kronor. År 2006 låg kostnaderna för äldreomsorg i paritet med kostnaderna för grundskola, förskoleklass och särskola; 83,5 respektive 83,2 miljarder kronor. Men år 2010 var äldreomsorgen ca 7 miljarder kronor dyrare än kostnaderna för grundskola, förskoleklass och särskola. Kostnaderna för äldreomsorgen har ökat med ca 15 procent sedan Mellan 2010 och 2011 fortsatte dessutom kostnaden för äldreomsorgen att öka 2 4

5 med 3,1 procent. Detta ligger väl i linje med estimeringar från SCB att kostnaderna för äldreomsorgen skulle öka då andelen personer över 80 år har ökat. 3 Kostnadsutvecklingen i kommuner, miljarder kr Källa: SKL Under de senaste åren har andelen yngre pensionärer, åldern åringar, också ökat och den gruppen kommer att fortsätta öka eftersom de stora födelsekullarna på 1940-talet redan befinner sig i denna grupp eller snart kommer att göra det. På längre sikt, då femtiotalisterna blir pensionärer, kommer andelen äldre i åldern år att minska, då det inte föddes lika många barn på 1950-talet, medan antalet som är äldre än 80 år således kommer att öka från ca år Enligt statistik från SCB fanns det i april som är äldre än 80 år men om 20 år kommer den siffran vara ca och på lite längre sikt ca 1 miljon aspx aspx 4 5

6 Med en allt större del av befolkningen som är äldre kommer kostnaderna inom äldreomsorgen att öka ytterligare. Det är därför av yttersta vikt att kunna hitta olika metoder för att minska kostnaderna inom äldreomsorgen per brukare på längre sikt. Diagrammet nedan belyser Sveriges demografiska utveckling mellan år 2010 och Andel av befolkningen % år Övriga Källa: SCB Andelen äldre i den totala populationen i Sverige kommer alltså att öka. Detta är en viktig observation, för samtidigt som vi i Sverige får fler äldre så ökar också populationen totalt men alltså inte i samma takt som antalet äldre ökar utgjorde andelen mellan år 58 procent av befolkningen medan andelen 65+ år utgjorde 18 procent. År 2030 kommer motsvarande korrelation enligt prognoser att vara 55 procent respektive 23 procent där den största andelen av de äldre alltså kommer att vara över 80 år. Medellivslängden förutspås dessutom att öka även om man i dessa beräkningar inte tar hänsyn till allmän hälsa. Kostens betydelse avseende fallolyckor En annan aspekt som inte har berörts hittills är en nyligen publicerad rapport hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) som visar hur frekventa fallolyckor är bland den äldre befolkningen. MSB har främst fokuserat på sjukhusfall men har också tittat på hur mycket fallolyckor kostar samhället per år totalt och visat att det är ca 22 miljarder kronor. Men än viktigare än kostnaderna är i detta fall självfallet det mänskliga lidandet som kan undvikas. 5 Fallolyckor är den vanligaste dödsolyckan i Sverige. Bland annat mot bakgrund av frekvensen av fallolyckor bland äldre har Socialstyrelsen tagit fram ett Förslag till nationell handlingsplan för säkerhetsfrämjande arbete för äldre. En av de aktiviteter som nämns för att uppnå målet att minska antalet fallolyckor till år 5 6

7 2020 är bland annat vägledning om nutrition. 6 En väl sammansatt kost, inte minst om man är medicinerad, är nog så viktigt för att minska antalet fallolyckor. Alternativkostnaden för kommuner i detta fall är vad det kostar att ha äldre personer som varit med om fallolyckor på korttidsboenden under sin rehabilitering. Det framstår återigen som fullt rationellt för kommuner att se till att samtliga äldre som får sin mat tillgodosedd av kommunen får en väl balanserad kost. Inte minst då MSB tar upp den exploderande användningen av läkemedel som en orsak till yrsel och blodtrycksfall, med fallolyckor som följd, inser man att detta i hög grad kan vara kopplat till ett näringsbehov som brukaren själv inte kan tillgodose. Dietistkompetens behövs i dessa fall för att utforma individuella nutritionsordinationer. Skolmaten ska vara näringsriktig behov av dietister I skollagen, SFS 2010:100, som trädde i kraft den 1 juli 2011 ställs krav på att skolmaten ska vara näringsriktig. Skolmåltiden är i detta att betrakta som en del i utbildningen vilket således innebär att huvudmannens ansvar för systematiskt kvalitetsarbete i skollagen är tillämpligt när det gäller näringsriktiga skolmåltider för elever. Skollagen ställer krav om att det på huvudmannanivå ska finnas ett systematiskt kvalitetsarbete. Skolinspektionen genomförde under våren 2012 tillsyn avseende skolmaten hos 96 kommunala huvudmän och 14 enskilda skolhuvudmän. 60 procent av de som granskades levde inte upp till kraven att det ska finnas rutiner och system för att säkerställa att eleverna erbjuds näringsriktiga måltider. Många huvudmän (100 av 110) har gett en anställd (oftast kostchefen) i uppdrag att ansvara för att se till att elever i grund- och grundsärskolor erbjuds näringsriktiga måltider. 7 Det är inte rimligt att en kostchef ensam ska ansvara för att säkerställa detta utan i detta arbete behövs stöd av minst en anställd dietist som gör näringsberäkningar m.m. Flera olika yrkesroller behöver samarbeta och komplettera de andras specifika kompetenser däribland dietister, kostekonomer och kostschefer i detta arbete. Föräldrar som är måna om sina barns väl och ve kommer i framtiden säkerligen att lägga lika stor vikt vid rapporterade studieresultat som vid vilken kost som skolor erbjuder, då de allra flesta är väl medvetna om kostens betydelse för ett barns utveckling och prestation. En forskningsstudie genomförd vid Örebro universitet 2011 visar ett tydligt samband mellan kost och studieresultat för de ungdomar som deltog i studien. Resultaten visar, enligt forskarna, hur viktigt det är med bra skolmat och goda matvanor i hemmet för att ge

8 barn och ungdomar en bra start i livet. 8 Det finns många liknande studier och sambandet mellan kostens betydelse för prestationer i skolan är tydligt. Det är inte bara den lagstadgade aspekten som talar för att fler dietister behövs inom barnomsorg och skolan. Nutritionsinsatser inom skola och barnomsorg behöver också öka om man tidigt vill förebygga ohälsosamma matvanor i Sverige. Dietistens roll är också viktig då det gäller kompetensen kring specialkoster, födoämnesallergier, intoleranser och kost för barn med särskilda behov där man kan bistå kökspersonal och upphandlare och ta fram riktlinjer kring detta. En annan viktig funktion som dietisten kan fylla är att råda ordning i frågeställningar från föräldrar och pedagoger som rör nutrition, olika dieter och vad som är näringsriktig mat. Detta understryker att i stora kommuner så bör man ha flera dietister anställda som arbetar med olika verksamhets-/förvaltningsområden. I mindre kommuner kan man däremot tänka sig att tjänsterna kan vara uppdelade mellan två förvaltningar så att dietisterna kan vara involverade i såväl kosten för de allra yngsta som för de allra äldsta i kommunen. Detta är som sagt inte i konkurrens med kostekonomer utan tanken är att kostekonomer och dietister i så stor utsträckning som möjligt bör samverka i att hitta bra metoder för arbetet. Ekonomiska beräkningar på dietisters nytta det lönar sig Det finns en omfattande internationell dokumentation beträffande vinster och kostnadseffektivitet för dietister och nutritionsbehandlingar. Bland annat så finns det en del studier gjorda på hur en costbenefit analys ser ut i andra länder inom sjukvården för dietister. De kommer alla fram till samma sak, investeringar i dietister sparar pengar. En studie som genomfördes i USA i början av 2000-talet visade att den uppskattade besparingen av nutritionsbehandlingar för den äldre befolkningen var 403 miljoner dollar. 9 Då fanns det inte ens data för många av diagnoserna som kan avhjälpas med nutritionsbehandlingar utan de enda sjukdomstillstånd som var med i uppskattningen var diabetes, högt blodtryck, undernäring och fall där man hade höga blodfetter. För att sätta detta i perspektiv så kan man säga att för varje investerad dollar i dietistkompetens sparade man mer än 2 dollar. I The estimated cost and savings of medical nutrition therapy: the Medicare population så undersöker man också hur mycket man sparar med dietister i USA. Man uppskattar besparingen till ca 9 procent för alla sjukdomar relaterade till nutritionsbehandlingar över

9 en sjuårsperiod. Detta var dock en studie av hela populationen och i slutsatsen skrivs att för populationen i åldern 55 år eller äldre kommer besparingarna att omedelbart överstiga kostnaden för att erbjuda olika typer av nutritionsinsatser. 10 Ett strukturerat nutritionsomhändertagande rankas mot bakgrund av dessa och andra studier som en av de viktigaste åtgärderna för att sänka hälso- och sjukvårdens kostnader. Slutsats framtid Vi avslutar som vi inledde, det är rationellt för kommuner att ha dietister anställda ur ett ekonomiskt perspektiv såväl som ur ett hälsoperspektiv, om detta bör numera inte råda några som helst tvivel. Kommuner behöver nutritionsansvariga dietister (NAD) som likt medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) kan ha ansvar för alla avtal runt maten, upphandlingsavtal där nutrition i någon form ingår, för matkvalité, för utbildning av personal m.m. i kommuner runtom i Sverige. Kommuner bör ha dietister anställda! Det är rationellt ur ett ekonomiskt perspektiv och ur ett hälsoperspektiv

Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen

Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen 2014-04-25 Tjörn Möjligheternas ö Varför riktlinjer? Andelen äldre i Sverige ökar, idag finns det en halv miljon människor över 80 år som kommer att

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:10) om förebyggande av och behandling vid undernäring

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:10) om förebyggande av och behandling vid undernäring Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS), huvudmän i enskild verksamhet med ansvar för vård

Läs mer

är centralt för att den äldre ska få vård och omsorg av

är centralt för att den äldre ska få vård och omsorg av 2 problem för välfärdens finansiering. Att vi lever längre är inte ett problem, det är en glädjande utveckling. Men samtidigt som andelen äldre ökar blir fler blir den andel som ska stå för välfärdens

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Riktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun

Riktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun Riktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun Antaget av Kommunstyrelsen 2015-09-14 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Syfte... 3 3. Ansvar... 3 3.1. Kostavdelningen... 3 3.2. Sektor utbildning...

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer

Kommunal vård och omsorg, hur är den organiserad? Pia Olofsson, vårdhygien NU-sjukvården

Kommunal vård och omsorg, hur är den organiserad? Pia Olofsson, vårdhygien NU-sjukvården Kommunal vård och omsorg, hur är den organiserad? Pia Olofsson, vårdhygien NU-sjukvården Ädelreformen Upprinnelsen till ädelreformen Kritik mot opersonliga långvårdssjukhus, sjukhem och ålderdomshem Klinikfärdiga

Läs mer

Dietistprojekt Slutrapport 2007-09-01 2012-12-31

Dietistprojekt Slutrapport 2007-09-01 2012-12-31 Dietistprojekt Slutrapport 2007-09-01 2012-12-31 Innehållsförteckning Dietistprojekt... 1 Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Styrgrupp... 3 Resultat... 4 Fastemätningar och undernäring...

Läs mer

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen the022 2008 11 26 Syfte Vid all vård av sjuka personer är maten i sig en del av behandlingen och omvårdnaden. Detta dokument syftar till

Läs mer

Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet

Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet KVALITETSSÄKRAD VÄLFÄRD Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet EXEMPEL FRÅN SÄRSKILT BOENDE FÖR ÄLDRE Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet 1 1. Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet exempel

Läs mer

Äldreplan för Härjedalens kommun. år

Äldreplan för Härjedalens kommun. år Äldreplan för Härjedalens kommun år 2011-2018 Fastställd av kommunfullmäktige 2010-11-24 Dnr 709-189-10 Sn 2 (7) Äldreplan för Härjedalens kommun år 2011-2018 Syfte och användning Enligt 3 kap 1 i socialtjänstlagen

Läs mer

Bra mat i äldreomsorgen

Bra mat i äldreomsorgen Bra mat i äldreomsorgen LIVSMEDELS VERKET Kommunen beslutsfattare upphandlare Inledning Dessa råd vänder sig främst till dig som arbetar på kommunal nivå med exempelvis styrdokument, som sitter i den nämnd

Läs mer

Nya nutritionsöverenskommelsen

Nya nutritionsöverenskommelsen Aktuell magisteruppsats Nya nutritionsöverenskommelsen mot en bättre vård av äldre och fler kommunala dietister Dietist Josephine Garpsäter har varit drivande i arbetet med att få till en ny skrivning

Läs mer

Artikel till Elevhälsan. Under fokus Elevhälsans medicinska insats. Dietistens funktion inom skolan: skolmåltiderna och elevhälsan?

Artikel till Elevhälsan. Under fokus Elevhälsans medicinska insats. Dietistens funktion inom skolan: skolmåltiderna och elevhälsan? Artikel till Elevhälsan. Under fokus Elevhälsans medicinska insats Dietistens funktion inom skolan: skolmåltiderna och elevhälsan? Maten har alltid varit ett omdiskuterat område om det gäller hemma, om

Läs mer

Kostpolicy för Säffle kommun

Kostpolicy för Säffle kommun Kostpolicy för Säffle kommun Barn, ungdomar, handikappade och äldre inom kommunal verksamhet. 2012-06-04 Kostpolicyn är utarbetad i samarbete med Dalslandskommunerna och Säffle kommun. Varje berörd kommunal

Läs mer

Egenvård, samverkan kommun och landsting i Uppsala län

Egenvård, samverkan kommun och landsting i Uppsala län ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2016-07-27 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Alla Fastställt av: Beredningsgrupp (TLK) Egenvård,

Läs mer

Stimulansmedel. till kommuner och landsting för r insatser inom vård v omsorg om äldre personer

Stimulansmedel. till kommuner och landsting för r insatser inom vård v omsorg om äldre personer Stimulansmedel till kommuner och landsting för r insatser inom vård v och omsorg om äldre personer Stimulansmedel på p 1,35 mdr kr för f r att utveckla äldreomsorgens kvalitet Med fokus på : - att förbättra

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: ANSVAR, LEDNING, TILLSYN OCH UPPFÖLJNING AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: ANSVAR, LEDNING, TILLSYN OCH UPPFÖLJNING AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Region Stockholm Innerstad Sida 1 (6) Rev. 2013-11-17 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH : ANSVAR, LEDNING, TILLSYN OCH UPPFÖLJNING AV HÄLSO- OCH Sjuksköterskor och

Läs mer

Promemoria Nya skollagen Kostnadsfria och näringsriktiga skolmåltider 10 kap. 10, 11 kap 13, 12 kap. 10, 13 kap (6)

Promemoria Nya skollagen Kostnadsfria och näringsriktiga skolmåltider 10 kap. 10, 11 kap 13, 12 kap. 10, 13 kap (6) Nya skollagen Kostnadsfria och näringsriktiga skolmåltider 10 kap. 10, 11 kap 13, 12 kap. 10, 13 kap. 10 2011-05-27 1 (6) SKOLINSPEKTIONEN 2 (6) Kostnadsfria och näringsriktiga skolmåltider... 3 Nyheter...

Läs mer

Kraften i kunskap stöd för en evidensbaserad socialtjänst

Kraften i kunskap stöd för en evidensbaserad socialtjänst Kraften i kunskap stöd för en evidensbaserad socialtjänst Olivia Wigzell 2016-10-06 Vi ger den nationella bilden 2016-10-06 Socialchefsdagarna i Karlstad 2 Slutsatser från lägesrapport vård och omsorg

Läs mer

1(8) Kommunal hälso- och sjukvård. Styrdokument

1(8) Kommunal hälso- och sjukvård. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 111 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad Upprättad 2012-03-13 Reviderad 2014-01-07,

Läs mer

Patientsäkerhetsarbetet under 2011 Strategi 2012 Mål 2012 Långsiktiga mål

Patientsäkerhetsarbetet under 2011 Strategi 2012 Mål 2012 Långsiktiga mål 1 Patientsäkerhetsarbetet under 2011 Strategi 2012 Mål 2012 Långsiktiga mål Antal fall med kroppsskada Uppföljningar årligen av har under 2011 minskat från 2,7 per 100 patienter till 2,3. Dock har antalet

Läs mer

Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete för kostverksamheten i grundskolan i Västerviks kommun

Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete för kostverksamheten i grundskolan i Västerviks kommun Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete för kostverksamheten i grundskolan i Västerviks kommun Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete av kostenverksamheten i grundskolan i Västerviks kommun Den

Läs mer

Utbildningar inom vård, skola, omsorg Utbildningar från Hushållningssällskapet

Utbildningar inom vård, skola, omsorg Utbildningar från Hushållningssällskapet KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Utbildningar inom vård, skola, omsorg Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat är det bästa som finns! Mat är ett stort och roligt ämne! Kanske behöver ni veta vad som gäller

Läs mer

Ansökan till Socialstyrelsen om stimulansmedel för att utveckla äldreomsorgen

Ansökan till Socialstyrelsen om stimulansmedel för att utveckla äldreomsorgen ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖR STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR ÄLDR EOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1( 6) 2009-03-20 Handläggare: Kjell O Jansson Telefon: 08-508 14 542 Marie Kelpe Telefon: 076-12 20 583 Till

Läs mer

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser 1 Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser En del barn och unga har behov av särskilt stöd. Det kan bero på flera orsaker så som social problematik, psykisk ohälsa, kroniska sjukdomar

Läs mer

Handlingsplan vid frånvaro

Handlingsplan vid frånvaro 2015-05-22 Handlingsplan vid frånvaro Rutin och stöd för systematiskt arbete med att främja närvaro i Askersunds kommuns förskolor och grundskolor Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 2. Syfte... 1 3.

Läs mer

Handlingsplan vid frånvaro

Handlingsplan vid frånvaro Handlingsplan vid frånvaro Rutin och stöd för systematiskt arbete med att främja närvaro i Askersunds kommuns förskolor och grundskolor 2016/2017 Innehållsförteckning 1. Bakgrund...3 2. Syfte...3 3. Definitioner...3

Läs mer

Delikata UTMANINGAR. Kartläggning av mat- och måltidsfokus inom vård-, omsorgs- och lärarutbildningarna. En rapport från:

Delikata UTMANINGAR. Kartläggning av mat- och måltidsfokus inom vård-, omsorgs- och lärarutbildningarna. En rapport från: Delikata UTMANINGAR Kartläggning av mat- och måltidsfokus inom vård-, omsorgs- och lärarutbildningarna En rapport från: 2014-03-20 Sida 2 (12) Om rapporten Denna rapport följer upp den kartläggning som

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Verksamheten för personer med psykiska funktionsnedsättningar

Verksamheten för personer med psykiska funktionsnedsättningar 1(8) LSS Verksamheten för personer med psykiska funktionsnedsättningar i Hylte kommun Verksamhetstillsyn genomförd av Arbetsmiljöverket, Länsstyrelsen i Hallands län och Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet

Läs mer

Ansvar, ledning, tillsyn och uppföljning av hälsooch sjukvård

Ansvar, ledning, tillsyn och uppföljning av hälsooch sjukvård Sida 1 (5) 2016-01-18 Ansvar, ledning, tillsyn och uppföljning av hälsooch sjukvård MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida

Läs mer

Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg

Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg Åldersrelaterade förändring Undernäring Behandling Organisation och ansvar Elisabet Rothenberg med dr Sektionen för klinisk nutrition, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läs mer

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Denna vägledning kan ses som ett stöd vid framtagandet av medarbetarens utbildnings- och introduktionsplan. Förslag på

Läs mer

Bra mat i äldreomsorgen

Bra mat i äldreomsorgen Bra mat i äldreomsorgen LIVSMEDELS VERKET Kommunen Inledning Dessa råd vänder sig främst till dig som arbetar på kommunal nivå med exempelvis styrdokument, som sitter i den nämnd som ansvarar för maten

Läs mer

Riktlinjer för biståndshandläggning och verkställighet enligt socialtjänstlagen, med inriktning äldreomsorgen. Antagen av kommunfullmäktige

Riktlinjer för biståndshandläggning och verkställighet enligt socialtjänstlagen, med inriktning äldreomsorgen. Antagen av kommunfullmäktige Riktlinjer för biståndshandläggning och verkställighet enligt socialtjänstlagen, med inriktning äldreomsorgen. Antagen av kommunfullmäktige 2015-12-08 Eksjö kommun 575 80 Eksjö Tfn 0381-360 00 Fax 0381-166

Läs mer

Hemtjänst, vård- och omsorgsboende eller mitt emellan? Vad vill morgondagens äldre ha för stöd i sitt boende?

Hemtjänst, vård- och omsorgsboende eller mitt emellan? Vad vill morgondagens äldre ha för stöd i sitt boende? Hemtjänst, vård- och omsorgsboende eller mitt emellan? Vad vill morgondagens äldre ha för stöd i sitt boende? Äldreriksdagen 16 september 2016 Ja, vi behöver nog allting egentligen. Dels behöver vi bygga

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige, 2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen 1 (8) Gluntens Montessoriskola Ekonomisk förening Organisationsnummer 716422-5521 för förskoleklass och grundskola efter tillsyn av Gluntens Montessoriskola i Uppsala kommun Skolinspektionen

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT 1(11) Hammarö 2008 RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT Antagen av servicenämnden 2008 2(11) Inledning Mat är ett av livets glädjeämnen. Maten är för många dagens höjdpunkt och innebär inte bara njutning

Läs mer

Dessutom jobbar vi i kommuner, landsting och regioner ständigt för att göra välfärden ännu bättre. Trevlig läsning!

Dessutom jobbar vi i kommuner, landsting och regioner ständigt för att göra välfärden ännu bättre. Trevlig läsning! Rena fakta Sveriges Kommuner och Landsting, 2015 Bestnr: 5390 Illustration: Ida Broberg Produktion: EO Tryck: LTAB, 2015 Sverige har bra välfärd. Det märks sällan i den allmänna debatten. Den handlar istället

Läs mer

Delprojekt. Rehabilitering. Kost och mathållning. Rehabiliterande förhållningssätt Kinnaborg Chef HT utb. Rehab

Delprojekt. Rehabilitering. Kost och mathållning. Rehabiliterande förhållningssätt Kinnaborg Chef HT utb. Rehab Slutrapport t för 4 delprojekt 2007-2008 2008 Delprojekt Rehabilitering Rehabiliterande förhållningssätt Kinnaborg Chef HT utb. Rehab Kost och mathållning Rätt portion till rätt person Äldreomsorgens Matsedel

Läs mer

Sammanfattning. Förslaget till ny äldreomsorgsplan för Eslövs kommun år 2001 2006 innehåller följande rubriker:

Sammanfattning. Förslaget till ny äldreomsorgsplan för Eslövs kommun år 2001 2006 innehåller följande rubriker: Sven-Erik Andersson T.f. Verksamhetschef Sammanfattning Förslaget till ny äldreomsorgsplan för Eslövs kommun år 2001 2006 innehåller följande rubriker: Mål för Eslövs kommuns äldreomsorg. Valfrihet i äldreomsorgen.

Läs mer

Intern kvalitetsgranskning Särskilt boende 2012

Intern kvalitetsgranskning Särskilt boende 2012 Intern kvalitetsgranskning Särskilt boende 2012 Elizabeth Lindholm Hahne - 1 - Innehållsförteckning: 1. Syfte och bakgrund... 3 2. Modell för IKG... 4 2.1 Styrinstrument... 5 2.1.1 Socialtjänstlagen...

Läs mer

2013-02-12 Dnr 63643/2012 1(1) Avdelningen för regler och tillstånd Katrin Westlund katrin.westlund@socialstyrelsen.se

2013-02-12 Dnr 63643/2012 1(1) Avdelningen för regler och tillstånd Katrin Westlund katrin.westlund@socialstyrelsen.se 2013-02-12 Dnr 63643/2012 1(1) Avdelningen för regler och tillstånd katrin.westlund@socialstyrelsen.se Enligt sändlista Remiss nya föreskrifter om förebyggande och behandling av undernäring Socialstyrelsen

Läs mer

Äldrenämndens. inriktningsmål

Äldrenämndens. inriktningsmål Äldrenämndens inriktningsmål Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Sid 3 Verksamhetsidé Sid 4-5 Vision Sid 6 Uppdrag Sid 7 Ekonomi Sid 8 Verksamhet Sid 9-11 Personal/Organisation Sid 12 Inledning

Läs mer

Beställare = Beställarenheten, Vård- och omsorgsnämnden. Stöd till vissa målgrupper som vårdar eller stödjer närstående, Socialtjänstlagen 5 kap 10.

Beställare = Beställarenheten, Vård- och omsorgsnämnden. Stöd till vissa målgrupper som vårdar eller stödjer närstående, Socialtjänstlagen 5 kap 10. 1 Vård och omsorg 2011-05-27 Dnr VON 136/11 Beställarenheten Stöd till personer som vårdar eller stödjer närstående, SoL KRAVSPECIFIKATION Intern Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 16 juni 2011( 78)

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Psykisk ohälsa inom första linjens vård

Psykisk ohälsa inom första linjens vård Psykisk ohälsa inom första linjens vård St: Gertrud i Malmö 2013-03-22 Stefan Jutterdal Förbundsordförande Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund www.sjukgymnastforbundet.se www.facebook.com/sjukgymnastforbundet

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Skoli.nspektionen Gotlands kommun Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Gotlands kommun 2 (7) Tillsyn i Gotlands kommun har genomfört tillsyn av Gotlands kommun under våren 2015. Tillsynen har avsett

Läs mer

Riktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun

Riktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun Riktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd Mat och näring - för sjuka inom vård och omsorg ligger till grund för

Läs mer

Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61

Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61 Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61 F Framtaget av Anneli Tellmo Jung, chef för kommunal service i Sävsjö kommun 1 Innehållsförteckning 1. Inledning.3 2.

Läs mer

Elevhälsan. Informationsblad

Elevhälsan. Informationsblad Informationsblad 1 (6) Elevhälsan Huvudmannen ska se till att det finns elevhälsa för alla elever i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.

Läs mer

KVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen

KVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen Socialförvaltningen Dokumentnamn Kost Kosttillägg-Näringsdryck Fastställt av Eva Blomberg Regelverk Verksamhet HSL Vård och omsorg Utarbetad av Länsövergripande VKL, Petra Ludvigson Skapat datum 150525

Läs mer

Kostpolicy För Dals-Ed kommun

Kostpolicy För Dals-Ed kommun Kostpolicy För Dals-Ed kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet. Antagen i Kommunfullmäktige 2010-12-15 121 Datum: 2011-02-02 Kostpolicyn är utarbetad

Läs mer

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

SJUKVÅRD. Ämnets syfte SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola rin Skolinspektionen Dnr 43-2016:4444 Lidingö kommun för grundsärskola efter tillsyn i Lidingö kommun Skolinspektionen Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 2 (7) Skolinspektionens beslut

Läs mer

Överenskommelse om vård och omsorg för äldre, rekommendation KSL/12/

Överenskommelse om vård och omsorg för äldre, rekommendation KSL/12/ 1 (2) TJÄNSTESKRIVELSE 2015-11-17 Social- och omsorgskontoret Äldreomsorgsnämnden Överenskommelse om vård och omsorg för äldre, rekommendation KSL/12/0166-35 Dnr: ÄON 2015/048 Sammanfattning av ärendet

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Vardaga Ånestad vårdboende DOKUMENTNAMN ngets regionens eller kommunens logo- Patientsäkerhetsberättelse typ för vårdgivare År 2014 Datum och ansvarig för innehållet: 2015-03-30 Lena Lundmark Innehållsförteckning

Läs mer

Uppdragsbeskrivning för Demensteamet

Uppdragsbeskrivning för Demensteamet Dokumentnamn: Uppdragsbeskrivning för Demensteamet Skapad av: Bodil Evertsson, MAR, Christina Taraldsson, handläggare Beslutad av: Robert Brandt, biträdande förvaltningschef Gäller från: 1 januari 2013

Läs mer

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning HJÄLP OCH STÖD för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning 1 Lomma kommun har ansvar för att du som bor eller vistas i kommunen, får det stöd och den hjälp du behöver, allt enligt Socialtjänstlagen

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Örnsköldsviks kommun Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Örnsköldsviks kommun 2 (9) Tillsyn i vuxenutbildningen i Örnsköldsviks kommun har genomfört tillsyn av Örnsköldsviks kommuns vuxenutbildning

Läs mer

Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014

Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014 Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014 Carita Fallström (carita.fallstrom@vardforbundet.se) Vilka regelverk gäller? Vad är nytt? Vad är

Läs mer

Tillsyn och sanktioner

Tillsyn och sanktioner Juridisk vägledning Granskad februari 2012 Mer om Tillsyn och sanktioner Tillsyn definieras i skollagen och bestämmelser om tillsyn samlas i ett särskilt kapitel. Tillsynsmyndigheten har rätt att få tillträde

Läs mer

Modell i systematiskt kvalitetsarbete

Modell i systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Modell i systematiskt kvalitetsarbete INNEHÅLLSFÖRTECKNING KVALITETSARBETE...1 PROCESSBILD...2 BESKRIVNING AV PROCESSEN...3 UTVECKLINGSPLAN...4 PRIORITERAT MÅL...5 HANDLINGSPLAN...6

Läs mer

Arena för Samverkan Skola Arbetsliv. Skåne 19 april 2013 Gabriella Holm gabriella@skolsamverkan.se 070 615 30 16

Arena för Samverkan Skola Arbetsliv. Skåne 19 april 2013 Gabriella Holm gabriella@skolsamverkan.se 070 615 30 16 Arena för Samverkan Skola Arbetsliv Skåne 19 april 2013 Gabriella Holm gabriella@skolsamverkan.se 070 615 30 16 Samverkan skola - arbetsliv Är det nödvändigt och betydelsefullt för skolan och eleven? Möjlighet

Läs mer

Kommunal hälso- och sjukvård Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena Lindberg Schlegel

Kommunal hälso- och sjukvård Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena Lindberg Schlegel Kommunal hälso- och sjukvård 2012-09-25 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena Lindberg Schlegel God och säker vård ur ett MAS perspektiv Se det etiska perspektivet som överordnat Utgå från en humanistisk

Läs mer

www.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg

www.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg Monica Forsberg Jag kan åldras i Västerbotten i trygghet, med tillgång till god vård och omsorg Uppföljningen av multisjuka äldre från Sveriges kommuner och landsting (SKL) 2010 visar att det saknas helhetsperspektiv

Läs mer

AVLÖSARSERVICE i hemmet LSS INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj 2011 ( 62) Gäller from 1 januari 2012

AVLÖSARSERVICE i hemmet LSS INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj 2011 ( 62) Gäller from 1 januari 2012 1 Vård och omsorg 2011-04-11 Beställarenheten Dnr VON 94/11 AVLÖSARSERVICE i hemmet LSS INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj 2011 ( 62) Gäller from 1 januari 2012 Utförare

Läs mer

KS-projekt. Förebyggande hembesök till personer 65 år och äldre. Verksamhetsår: Upprättad

KS-projekt. Förebyggande hembesök till personer 65 år och äldre. Verksamhetsår: Upprättad Förebyggande hembesök till personer 65 år och äldre Upprättad Datum: 2007-06-04. Reviderad 2007-10-30 Ansvarig: Karin S. Boijertz Susanna Ramberg Förvaltning: Oxie Stadsdelsförvaltningen Enhet: Vård och

Läs mer

Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering

Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering Bilaga 9, SN 84, 2016-09-07 Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering Dokumenttyp: Reviderad riktlinje Diarienummer: 119/2016 Beslutande: Socialnämnden Antagen: 2016-09-07 Gäller fr.o.m.: 2016-10-05 Reviderad:

Läs mer

Förebyggande arbete. Att förebygga trycksår, undernäring, fallolyckor samt ohälsa i munnen. Socialförvaltningen

Förebyggande arbete. Att förebygga trycksår, undernäring, fallolyckor samt ohälsa i munnen. Socialförvaltningen Socialförvaltningen Förebyggande arbete Att förebygga trycksår, undernäring, fallolyckor samt ohälsa i munnen Ersätter version från 2013-10-28 Monica Örmander, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2 Innehållsförteckning

Läs mer

Samordnad individuell plan (Sip) i Uppsala län

Samordnad individuell plan (Sip) i Uppsala län ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2016-12-11 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Samtliga Förvaltningar Fastställt av: TKL 2016-11-18

Läs mer

Beslut för fritidshem

Beslut för fritidshem Älvdalens kommun Beslut för fritidshem efter tillsyn i Älvdalens kommun 2 (7) Tillsyn i Älvdalens kommun har genomfört tillsyn av Älvdalens kommun 2015. Tillsynen har avsett det samlade ansvarstagandet

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014

VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014 VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014 Närvård I Uppsala län definieras närvård som det samverkansarbete inom hälso- och sjukvård och social omsorg som bedrivs mellan lanstinget och kommunerna. Syftet är

Läs mer

Beslut för förskola. ' Skolinspektionen. efter tillsyn i Göteborgs kommun. Beslut. Göteborgs kommun. goteborg@goteborg.se 2016-03-23.

Beslut för förskola. ' Skolinspektionen. efter tillsyn i Göteborgs kommun. Beslut. Göteborgs kommun. goteborg@goteborg.se 2016-03-23. Beslut ' Göteborgs kommun goteborg@goteborg.se Beslut för förskola efter tillsyn i Göteborgs kommun Beskt 2 (15) Tillsyn av s, c) fwmen f vskoia i Götete[rgs kommun har genomfört tillsyn av Göteborgs kommun

Läs mer

BESLUT. Föreläggande enligt 13 kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453), SoL

BESLUT. Föreläggande enligt 13 kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453), SoL /(\ BESLUT 1nspekt1onen för vård och omsorg 2015-07-02 Dnr 8.7.1-21178/2015 1(5) Avdelning syd SvenLewin Sven.Lewin@ivo.se Vård- och omsorgsnämnden Båstads kommun 269 80 BÅSTAD Huvudman Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

REDOVISNING Statliga besparingar på gymnasieskolan utifrån GY 2011 effekter år 2012

REDOVISNING Statliga besparingar på gymnasieskolan utifrån GY 2011 effekter år 2012 REDOVISNING 3 Avd. lärande och arbetsmarknad Mats Söderberg Avd Ekonomi och styrning Signild Östgren 2012-01-02 Statliga besparingar på gymnasieskolan utifrån GY 2011 effekter år 2012 Sammanfattning I

Läs mer

Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag. Styrdokument Socialförvaltningen

Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag. Styrdokument Socialförvaltningen Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag Styrdokument Socialförvaltningen Sammanfattning Detta styrdokument beskriver uppdrag och ansvarsfördelning gällande hälso- och sjukvård inom socialnämndens ansvarsområde.

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare BURLÖVS KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2012-02-21 Ninette Hansson tf Medicinskt ansvarig sjuksköterska Mallen är framtagen

Läs mer

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem 1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet

Läs mer

Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Gudrun Sjödin tfn Remissvar Revisionsrapport Styckevis och delt

Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Gudrun Sjödin tfn Remissvar Revisionsrapport Styckevis och delt Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Gudrun Sjödin tfn 508 05 411 Dnr - - 2006 Sammanträde 25 april 2006 Tjänsteutlåtande 7 april 2006 1 (4) Till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd

Läs mer

Handlingsplan för nutrition- och kostområdet inom vård- och omsorg

Handlingsplan för nutrition- och kostområdet inom vård- och omsorg Styrdokument Dokumenttyp: Policy Beslutat av: Socialnämnden Fastställelsedatum: 2008-05-22, 48, Ansvarig: Stefan Augustsson Revideras: Varje mandatperiod Följas upp: Reviderad 2012-02-15 Handlingsplan

Läs mer

KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012

KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012 1 Vård och omsorg 2011-04-12 Beställarenheten Dnr VON 95/11 KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012 Utförare = Driftansvarig,

Läs mer

Mindre klasser och fler speciallärare i lågstadiet framtidsinvesteringar i de yngsta eleverna

Mindre klasser och fler speciallärare i lågstadiet framtidsinvesteringar i de yngsta eleverna 2014-08-19 PM Mindre klasser och fler speciallärare i lågstadiet framtidsinvesteringar i de yngsta eleverna Regeringen har konsekvent prioriterat skattesänkningar framför investeringar i skolan. Resultatet

Läs mer

Framtiden kräver obligatorisk gymnasieskola 2013-01-30

Framtiden kräver obligatorisk gymnasieskola 2013-01-30 Framtiden kräver obligatorisk gymnasieskola 2013-01-30 Prioriteringar inför kongressen Jobben först: Full sysselsättning är vår övergripande politiska prioritering. Skapandet av fler jobb och aktiva insatser

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS. Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) Rev. 2014-01-27 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.

Läs mer

Introduktion till Äldre

Introduktion till Äldre Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller

Läs mer

Program för stöd till anhöriga

Program för stöd till anhöriga Program för stöd till anhöriga 2017-2020 stockholm.se Maj 2016 Dnr: 3.1.1 244/2016 och 540-244/2016 Utgivare: Socialförvaltningen och Äldreförvaltningen 3 (11) Introduktion Det här programmet ska fungera

Läs mer

Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola

Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola Norrtälje kommun Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Söderbykarls skola belägen i Norrtälje kommun 2 (6) Uppföljning av tillsyn i Söderbykarls skola genomförde tillsyn

Läs mer

Elevers (o)hälsa Hur kan vi främja elevernas utveckling, hälsa och lärande?

Elevers (o)hälsa Hur kan vi främja elevernas utveckling, hälsa och lärande? Elevers (o)hälsa Hur kan vi främja elevernas utveckling, hälsa och lärande? Johanna Freed Margareta Bondestam 2014-10-29 Varför en ny vägledning? Professionernas önskemål Skollagen definierar elevhälsan

Läs mer

När får jag mitt bistånd (V)?

När får jag mitt bistånd (V)? LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR När får jag mitt bistånd (V)? Beslut och domar enligt SoL och LSS som inte har verkställts i Kalmar län 31 december 2004 Meddelande 2005:26 När får jag mitt bistånd

Läs mer

Riktlinjer för tillsyn av fristående förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet

Riktlinjer för tillsyn av fristående förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Dnr BUN16/39 RIKTLINJER Riktlinjer för tillsyn av fristående förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2016-03-22 Dnr BUN16/39 2/10 Innehållsförteckning 1

Läs mer

Skolans arbete med extra anpassningar. Ulf Pantzare Utredare/projektledare

Skolans arbete med extra anpassningar. Ulf Pantzare Utredare/projektledare Skolans arbete med extra anpassningar Ulf Pantzare Utredare/projektledare Nya bestämmelser i skollagen 1 juli 2014 Om det befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2013:5. Studie- och yrkesvägledning i grundskolan

Sammanfattning Rapport 2013:5. Studie- och yrkesvägledning i grundskolan Sammanfattning Rapport 2013:5 Studie- och yrkesvägledning i grundskolan Sammanfattning Skolinspektionen har granskat studie- och yrkesvägledningen i totalt 34 grundskolor i hela landet. På varje skola

Läs mer

Kostnadsutvecklingen inom vården och omsorgen 2001 2010

Kostnadsutvecklingen inom vården och omsorgen 2001 2010 Ekonomiska analyser Sammanfattande iakttagelser De totala utgifterna för hälso- och sjukvården uppgick 2009 till 313,7 miljarder kronor i 2010 års pris. Samma år uppgick socialtjänstens utgifter till 151,9

Läs mer