Behovet av kommundietister. En rapport om varför kommuner i Sverige ska anställa dietister

Transkript

1 Behovet av kommundietister En rapport om varför kommuner i Sverige ska anställa dietister Kristofer Jervinge, 20/9-2012

2 Sammanfattning Denna rapport visar att kommundietister behövs, såväl ur ett hälsoperspektiv som ur ett rent ekonomiskt perspektiv. 1 Trots detta minskar antalet anställda dietister i kommunerna. Detta är inte rationellt utan dietister skulle i framtiden istället behöva delta inom allt fler verksamhetsområden i kommuner. Kostnadsbesparingarna som dietister kan uppbringa i en kommun är bara begränsat av hur väl kommunerna väljer att ta tillvara på den kompetens som dietister har tillsammans med andra relevanta kompetenser som MAS, kostekonomer m.m. Äldreomsorgen kostade år ,1 miljarder kronor vilket var en ökning sedan år 2006 med ca 7 miljarder kronor. Förklaringen är främst att andelen äldre över 80 år har ökat under dessa år men detta är inget mot de som kommer att finnas år 2030, vilket kan jämföras med de som enligt SCB fanns i Sverige i april Det är ekonomiskt rationellt för kommuner att förespråka kvarboendeprincipen. En sådan princip förutsätter, bland mycket annat, att man kan leverera en kost till de som får matleveranser som är välsammansatt ur nutritionssynpunkt. En sådan kost kommer troligtvis, tillsammans med andra insatser, att leda till ett minskat antal fallolyckor bland äldre. Fallolyckorna kostar det svenska samhället ca 22 miljarder kronor per år varav en avsevärd del belastar kommuner. Hittills har kommundietister i stor utsträckning förknippats med äldreomsorg men sedan den 1 juli 2011 finns en ny skollag med krav på att skolmaten ska vara näringsriktig. Enligt en rapport från Skolinspektionen från maj 2012 så brister hela 60 procent av de huvudmän som granskats i det kvalitetsarbete som är lagstadgat. Huruvida näringsriktiga skolmåltider erbjuds eller inte kommer inom en snar framtid vara något som föräldrar lägger lika stor vikt vid som skolresultat. I detta systematiska kvalitetsarbete är dietisters kompetens oumbärlig. Det finns en omfattande internationell dokumentation beträffande vinster och kostnadseffektivitet för dietister och nutritionsbehandlingar. I rapporten lyfter vi ett par amerikanska studier från början av 2000-talet. Ett strukturerat nutritionsomhändertagande rankas mot bakgrund av dessa och andra studier internationellt som en av de viktigaste åtgärderna för att sänka hälso- och sjukvårdens kostnader, vilket är relevant för kommuner då de har ansvar för vård och omsorg för äldre personer. 1 Denna rapport finns också i en mer omfattande version och det du håller i din hand är en populärversion. 2

3 Kommundietister Dietister har legitimation för att bedriva nutritionsbehandlingar och kan i kommuner ansvara för att utveckla och arbeta med strategiska och operativa insatser, som att ta fram rutiner och kvalitetssäkra system kring nutritionsomhändertagande. Kommundietister kan också ta ansvar för nutritionsutbildning samt vara ett stöd för övrig personal när det gäller mat- och näringsriktighet. Dietisten kan utforma individuella nutritionsordinationer för äldre med uttalade näringsproblem. Kommundietister har hittills inte involverats i så hög utsträckning i arbetet med näringsriktiga måltider i skola och barnomsorg men behöver bli mer involverade i detta arbete inte minst utifrån lagstadgade krav i skollagen. Vidare bör dietisters kompetens tas tillvara i allt upphandlingsarbete med koppling till nutritionsfrågor. Nuläge antalet anställda dietister i kommunerna minskar Socialstyrelsen har i en rapport år 2010 konstaterat att med riktade stimulansmedel från staten har dietister etablerat sig inom äldreomsorgen i kommuner upphörde dock den form av riktade stimulansmedel som innan dess funnits från år 2006 och framåt. Vad som är oroande är att dietisttjänster i vissa kommuner försvinner i samband med stimulansmedlen. Detta bekräftas av siffror från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) som visar att det i november 2008 var 98 stycken anställda dietister i kommuner i Sverige, motsvarande siffra 2009 var 91 stycken, 2010 var siffran 80 stycken och 2011 var det 81 stycken anställda dietister. Då många större kommuner har flera dietister anställda innebär detta att det av Sveriges 290 kommuner är mindre än en fjärdedel som har en dietist anställd. Detta är högst oroande inte främst ur dietisters perspektiv utan ur ett hälsoperspektiv för brukarna och ur ett kostnadsperspektiv för kommunerna. Arbetet är inte färdigt även om rutiner och kvalitetssystem tagits fram utan dessa dokument måste hållas levande och där krävs en ständigt närvarande dietistkompetens. Dietister behövs för att kontinuerligt ge olika personalgrupper i kommunerna kompetensutveckling i nutritionsfrågor. Äldreomsorg behov av dietister Kommunen har enligt socialtjänstlagen ansvar för att erbjuda vård och omsorg till äldre personer. Den äldre ansöker om bistånd hos kommunen som efter en bedömning av behovet beslutar om de insatser den äldre ska få. En av de insatser som kan göra stor skillnad för såväl brukaren, ur ett hälsoperspektiv, som för kommunen, ur ett kostnadsperspektiv, är insatser kring kost. Sjukdomsrelaterad undernäring är mycket vanligt i högre åldrar men sjukdom och medicinsk behandling kan försvåra eller omöjliggöra för den enskilde att själv täcka detta behov. Sjukdomen i sig kan också själv förändra behoven. Det är av yttersta vikt att alla äldre får sitt energi- och 3

4 näringsbehov tillgodosett, och att det görs utifrån ett professionellt tillvägagångssätt, då många av våra äldre behöver stöd med detta. Kommundietister skulle i framtiden i högre grad behöva vara involverade i att utforma den mat som erbjuds till de äldre i kommunerna. Riktade nutritionsbehandlingar, gällande exempelvis undernäring, kommer självfallet fortfarande utgöra en stor del av arbetet men för att undvika negativa konsekvenser av ohälsa skulle bland annat insatser med näringsberäknad matsedel inom äldreomsorgen behöva öka. Av de som besvarade den enkät till kommundietister som Dietisternas Riksförbund (DRF) gjorde 2011 så svarade hela 42 procent av de som har tjänster bekostade med stimulansmedel att det inte finns näringsberäknad matsedel där de arbetar. Genom att den allt större andelen äldre får näringsriktig och välbalanserad mat i ett så tidigt skede som möjligt, genom matleveranser, kan ohälsa förebyggas och tiden som brukarna kan bo kvar i sitt egna hem öka. För äldre krävs även väl sammansatta kvällsmål och mellanmål och i detta skulle dietister också kunna bidra i att utbilda både vårdpersonal och biståndshandläggare i dessa frågor. Kvarboendeprincipen kommer att bli ytterst viktigt för kommuner i framtiden för att hålla nere kostnaderna. SKL:s rapport Kostnad per brukare: jämförelser mellan kommuner inom omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning utfall 2010 visar att det är ekonomiskt rationellt att så länge som möjligt försöka förmå äldre att bo kvar i den egna bostaden, kvarboendeprincipen. Viktigast av allt så genererar förebyggande och rehabiliterande insatser som skapar förutsättningar för äldre att bo kvar i det egna hemmet en högre livskvalitet hos de äldre. Kan man leverera en kost till de som får matleveranser som är välsammansatt ur nutritionssynpunkt inser man att det kommer att innebära vinster för brukarna i hälsa såväl som för kommunerna i mindre kostnader på längre sikt. 2 Kostnaderna eskalerar inom äldreomsorgen SKL publicerar varje år kommunernas och landstingens verksamhetsindelade bokslut. Publikationen från den 30 juni 2011 visar att äldreomsorg är den största utgiften för kommunerna av de verksamheter som är definierade med 95,1 miljarder kronor. År 2006 låg kostnaderna för äldreomsorg i paritet med kostnaderna för grundskola, förskoleklass och särskola; 83,5 respektive 83,2 miljarder kronor. Men år 2010 var äldreomsorgen ca 7 miljarder kronor dyrare än kostnaderna för grundskola, förskoleklass och särskola. Kostnaderna för äldreomsorgen har ökat med ca 15 procent sedan Mellan 2010 och 2011 fortsatte dessutom kostnaden för äldreomsorgen att öka 2 4

5 med 3,1 procent. Detta ligger väl i linje med estimeringar från SCB att kostnaderna för äldreomsorgen skulle öka då andelen personer över 80 år har ökat. 3 Kostnadsutvecklingen i kommuner, miljarder kr Källa: SKL Under de senaste åren har andelen yngre pensionärer, åldern åringar, också ökat och den gruppen kommer att fortsätta öka eftersom de stora födelsekullarna på 1940-talet redan befinner sig i denna grupp eller snart kommer att göra det. På längre sikt, då femtiotalisterna blir pensionärer, kommer andelen äldre i åldern år att minska, då det inte föddes lika många barn på 1950-talet, medan antalet som är äldre än 80 år således kommer att öka från ca år Enligt statistik från SCB fanns det i april som är äldre än 80 år men om 20 år kommer den siffran vara ca och på lite längre sikt ca 1 miljon aspx aspx 4 5

6 Med en allt större del av befolkningen som är äldre kommer kostnaderna inom äldreomsorgen att öka ytterligare. Det är därför av yttersta vikt att kunna hitta olika metoder för att minska kostnaderna inom äldreomsorgen per brukare på längre sikt. Diagrammet nedan belyser Sveriges demografiska utveckling mellan år 2010 och Andel av befolkningen % år Övriga Källa: SCB Andelen äldre i den totala populationen i Sverige kommer alltså att öka. Detta är en viktig observation, för samtidigt som vi i Sverige får fler äldre så ökar också populationen totalt men alltså inte i samma takt som antalet äldre ökar utgjorde andelen mellan år 58 procent av befolkningen medan andelen 65+ år utgjorde 18 procent. År 2030 kommer motsvarande korrelation enligt prognoser att vara 55 procent respektive 23 procent där den största andelen av de äldre alltså kommer att vara över 80 år. Medellivslängden förutspås dessutom att öka även om man i dessa beräkningar inte tar hänsyn till allmän hälsa. Kostens betydelse avseende fallolyckor En annan aspekt som inte har berörts hittills är en nyligen publicerad rapport hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) som visar hur frekventa fallolyckor är bland den äldre befolkningen. MSB har främst fokuserat på sjukhusfall men har också tittat på hur mycket fallolyckor kostar samhället per år totalt och visat att det är ca 22 miljarder kronor. Men än viktigare än kostnaderna är i detta fall självfallet det mänskliga lidandet som kan undvikas. 5 Fallolyckor är den vanligaste dödsolyckan i Sverige. Bland annat mot bakgrund av frekvensen av fallolyckor bland äldre har Socialstyrelsen tagit fram ett Förslag till nationell handlingsplan för säkerhetsfrämjande arbete för äldre. En av de aktiviteter som nämns för att uppnå målet att minska antalet fallolyckor till år 5 6

7 2020 är bland annat vägledning om nutrition. 6 En väl sammansatt kost, inte minst om man är medicinerad, är nog så viktigt för att minska antalet fallolyckor. Alternativkostnaden för kommuner i detta fall är vad det kostar att ha äldre personer som varit med om fallolyckor på korttidsboenden under sin rehabilitering. Det framstår återigen som fullt rationellt för kommuner att se till att samtliga äldre som får sin mat tillgodosedd av kommunen får en väl balanserad kost. Inte minst då MSB tar upp den exploderande användningen av läkemedel som en orsak till yrsel och blodtrycksfall, med fallolyckor som följd, inser man att detta i hög grad kan vara kopplat till ett näringsbehov som brukaren själv inte kan tillgodose. Dietistkompetens behövs i dessa fall för att utforma individuella nutritionsordinationer. Skolmaten ska vara näringsriktig behov av dietister I skollagen, SFS 2010:100, som trädde i kraft den 1 juli 2011 ställs krav på att skolmaten ska vara näringsriktig. Skolmåltiden är i detta att betrakta som en del i utbildningen vilket således innebär att huvudmannens ansvar för systematiskt kvalitetsarbete i skollagen är tillämpligt när det gäller näringsriktiga skolmåltider för elever. Skollagen ställer krav om att det på huvudmannanivå ska finnas ett systematiskt kvalitetsarbete. Skolinspektionen genomförde under våren 2012 tillsyn avseende skolmaten hos 96 kommunala huvudmän och 14 enskilda skolhuvudmän. 60 procent av de som granskades levde inte upp till kraven att det ska finnas rutiner och system för att säkerställa att eleverna erbjuds näringsriktiga måltider. Många huvudmän (100 av 110) har gett en anställd (oftast kostchefen) i uppdrag att ansvara för att se till att elever i grund- och grundsärskolor erbjuds näringsriktiga måltider. 7 Det är inte rimligt att en kostchef ensam ska ansvara för att säkerställa detta utan i detta arbete behövs stöd av minst en anställd dietist som gör näringsberäkningar m.m. Flera olika yrkesroller behöver samarbeta och komplettera de andras specifika kompetenser däribland dietister, kostekonomer och kostschefer i detta arbete. Föräldrar som är måna om sina barns väl och ve kommer i framtiden säkerligen att lägga lika stor vikt vid rapporterade studieresultat som vid vilken kost som skolor erbjuder, då de allra flesta är väl medvetna om kostens betydelse för ett barns utveckling och prestation. En forskningsstudie genomförd vid Örebro universitet 2011 visar ett tydligt samband mellan kost och studieresultat för de ungdomar som deltog i studien. Resultaten visar, enligt forskarna, hur viktigt det är med bra skolmat och goda matvanor i hemmet för att ge

8 barn och ungdomar en bra start i livet. 8 Det finns många liknande studier och sambandet mellan kostens betydelse för prestationer i skolan är tydligt. Det är inte bara den lagstadgade aspekten som talar för att fler dietister behövs inom barnomsorg och skolan. Nutritionsinsatser inom skola och barnomsorg behöver också öka om man tidigt vill förebygga ohälsosamma matvanor i Sverige. Dietistens roll är också viktig då det gäller kompetensen kring specialkoster, födoämnesallergier, intoleranser och kost för barn med särskilda behov där man kan bistå kökspersonal och upphandlare och ta fram riktlinjer kring detta. En annan viktig funktion som dietisten kan fylla är att råda ordning i frågeställningar från föräldrar och pedagoger som rör nutrition, olika dieter och vad som är näringsriktig mat. Detta understryker att i stora kommuner så bör man ha flera dietister anställda som arbetar med olika verksamhets-/förvaltningsområden. I mindre kommuner kan man däremot tänka sig att tjänsterna kan vara uppdelade mellan två förvaltningar så att dietisterna kan vara involverade i såväl kosten för de allra yngsta som för de allra äldsta i kommunen. Detta är som sagt inte i konkurrens med kostekonomer utan tanken är att kostekonomer och dietister i så stor utsträckning som möjligt bör samverka i att hitta bra metoder för arbetet. Ekonomiska beräkningar på dietisters nytta det lönar sig Det finns en omfattande internationell dokumentation beträffande vinster och kostnadseffektivitet för dietister och nutritionsbehandlingar. Bland annat så finns det en del studier gjorda på hur en costbenefit analys ser ut i andra länder inom sjukvården för dietister. De kommer alla fram till samma sak, investeringar i dietister sparar pengar. En studie som genomfördes i USA i början av 2000-talet visade att den uppskattade besparingen av nutritionsbehandlingar för den äldre befolkningen var 403 miljoner dollar. 9 Då fanns det inte ens data för många av diagnoserna som kan avhjälpas med nutritionsbehandlingar utan de enda sjukdomstillstånd som var med i uppskattningen var diabetes, högt blodtryck, undernäring och fall där man hade höga blodfetter. För att sätta detta i perspektiv så kan man säga att för varje investerad dollar i dietistkompetens sparade man mer än 2 dollar. I The estimated cost and savings of medical nutrition therapy: the Medicare population så undersöker man också hur mycket man sparar med dietister i USA. Man uppskattar besparingen till ca 9 procent för alla sjukdomar relaterade till nutritionsbehandlingar över

9 en sjuårsperiod. Detta var dock en studie av hela populationen och i slutsatsen skrivs att för populationen i åldern 55 år eller äldre kommer besparingarna att omedelbart överstiga kostnaden för att erbjuda olika typer av nutritionsinsatser. 10 Ett strukturerat nutritionsomhändertagande rankas mot bakgrund av dessa och andra studier som en av de viktigaste åtgärderna för att sänka hälso- och sjukvårdens kostnader. Slutsats framtid Vi avslutar som vi inledde, det är rationellt för kommuner att ha dietister anställda ur ett ekonomiskt perspektiv såväl som ur ett hälsoperspektiv, om detta bör numera inte råda några som helst tvivel. Kommuner behöver nutritionsansvariga dietister (NAD) som likt medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) kan ha ansvar för alla avtal runt maten, upphandlingsavtal där nutrition i någon form ingår, för matkvalité, för utbildning av personal m.m. i kommuner runtom i Sverige. Kommuner bör ha dietister anställda! Det är rationellt ur ett ekonomiskt perspektiv och ur ett hälsoperspektiv