nette Vikingaborna böt till fjärrvärme Ravera utvidgade i Sydösterbotten Cirkelsågar i test VASA ELEKTRISKAS KUNDTIDNING

Transkript

1 nette VASA ELEKTRISKAS KUNDTIDNING 1 07 Vikingaborna böt till fjärrvärme Ravera utvidgade i Sydösterbotten Cirkelsågar i test

2 K U N D TJ Ä N S T E N INFORMERAR INNEHÅLLSFÖRTECKNING Återbäringen direkt till ditt bankkonto En utjämningsfaktura eller flytt kan leda till en återbäring som skall betalas till kunden. Vi betalar återbäringen direkt till ditt bankkonto ifall du har meddelat oss ett kontonummer till vilket du vill att en eventuell återbäring ska betalas. Varför? För att man inte ska behöva gå till banken för att hämta ut återbäringen, utan i stället få tillbaka det för mycket inbetalda direkt på kontot utan dröjsmål. Hur? Meddela gärna skriftligen namn, kundnummer (hittas på elräkningen) och bankkontonummer. per e-post: asiakaspalvelu@vaasansahko.fi per post Vasa Elektriska Ab, PB Vasa eller per telefon (06) (vardagar ) Gör ett elavtal i god tid före flytten Varför? Ifall den nya invånaren inte har gjort ett elavtal för förbrukningsplatsen stängs elen av i samband med den flyttavläsning som görs när den förra invånaren flyttar bort. Hur? tel. (06) besöksadress: Kyrkoesplanaden 4 Öppningsavgifter för elleverans: Inkoppling inom tre arbetsdagar 0 euro under följande arbetsdag 45 euro under samma arbetsdag 90 euro (beställning före kl. 12) utanför arbetstid 120 euro (vardagar efter kl. 16, samt under veckoslut och helger.) 4 Vikingaborna har sin aktivitet och envishet att tacka för att de fick fjärrvärme. I förra numret av Nette berättade vi om en familj som planerade att skaffa en luftvärmepump i stället för att värma sitt hus med direktel. Nu får vi följa med vid installeringen Ledaren Vikingaborna böt till fjärrvärme Pumpar en eltjuv hos er? Ett sprakande arbetsliv på Bock s Office Nette fyllde 5 år Ravera utvidgade i Sydösterbotten Cirkelsågar i test En luftvärmepump installerades i frontmannahuset I korthet Tillåtna elarbeten Korsord Den tre man starka testgruppen från fjärrvärmeenheten testade hur handcirkelsågar klarar av plankor, skivor och faner. Pärmbild Mikko Lehtimäki

3 LEDAREN Klimatförändringen, en utmaning för hela jorden Energi är ett populärt samtalsämne nuförtiden. Den ständigt växande energiförbrukningen och människornas handlande som gör att klimatet på jorden förändras är två samtidiga utvecklingsförlopp. För energiindustrin innebär läget en enorm global utmaning. Den europeiska unionen har valt utsläppshandelsmekanismen som sitt redskap i kampen för att minska utsläppen. Problemet är att utsläppen på jordklotet ökar fastän Europa skulle upphöra med sina utsläpp helt och hållet. EU:s ämbetsmaskineri verkar ha förälskat sig i sitt eget system i stället för att med öppet sinne förhålla sig till tillvägagångssätt som resten av världen är beredd att omfatta. För att USA och Kina skall vilja förbinda sig till gemensamma mål krävs även en opinion inom länderna för att stoppa skadliga klimatförändringar. I stället för att strama åt den egna utsläppshandeln borde Europa i första hand satsa på att skapa en mekanism som minskar utsläppen över hela världen. Klimatförändringen, om någon, är en global fråga. Fördelen med ett globalt systems är att både den europeiska industrins konkurrenskraft bevaras och att den globala marknaden utvecklas med gemensamma spelregler, och detta är också till gagn för den finländska industrin. Energiproduktionens politiska osäkerhet För att styra energimarknaden har en ökning av matningstariffer, certifikat, wind fall-avgifter och dylika konstgjorda mekanismer föreslagits. Risken är, att det med deras hjälp, skapas en konstgjord osäkerhet vilket på lång sikt inte sporrar till investeringar i energiproduktion, som råder brist på idag på marknaden. Produktionsinvesteringar bromsas dessutom av de invecklade tillståndsprocessernas och de osäkra verksamhetsförutsättningarna. Med erfarenheterna från slutet av förra året, verkar inte det politiska klimatet tillåta en prisnivå på energin som möjliggör produktionsinvesteringar. Å andra sidan innebär EU-linjen med en ökning av förnybara energikällor åtminstone inte någon nedgång i energipriset. Vasa Elektriskas lönsamhet växte Vasa Elektriska-koncernens omsättning år 2006 var 92 miljoner euro. Vinsten och lönsamheten steg till alla tiders rekord. Samtidigt är energipriserna för alla kundgrupper fortsättningsvis bland de förmånligaste på marknaden. Ha en trevlig vår! Hannu Linna verkställande direktör nette 1/2007 3

4 Text Anne Kytölä Foto Mikko Lehtimäki Vikingaborna böt till fjärrvärme På bostadsområdet Vikinga, på Brändö i Vasa, grävdes gatorna i flera kvarter upp senaste höst. Vasa Elektriska utvidgade sitt fjärrvärmenät, och mer än 50 egnahemshus böt från olje- eller eluppvärmning till fjärrvärme. Huset ansluts till fjärrvärmenätet. Ole Lundström (till vänster) och Mikael Holm släpar ut den gamla oljepannan på gården. Vikingaborna har sin aktivitet och envishet att tacka för att de fick fjärrvärme. Enskilda invånare har flera gånger under årens lopp frågat oss om möjligheten att ansluta sig till fjärrvärmenätet. Projektet blev verklighet nu, när man hittade eldsjälar från området som kunde driva frågan, berättar Håkan Bodö från Vasa Elektriskas fjärrvärmeenhet. En motsvarande vi anda fanns i Vapenbrödrabyn och Högbacken på 1980-talet, när största delen av egnahemshusen på dessa områden samtidigt anslöt sig till fjärrvärmenätet. Björn Pundars på Apollovägen, Juha Nieminen på Båthamnsvägen och Kim Byholm, som bor på Vikingavägen, har varit Vikingas eldsjälar. De gick från hus till hus och frågade om invånarna var villiga att byta uppvärmningssystem. När de hade fått ihop nästan 50 namn tog Bodö och hans team itu med att beräkna lönsamheten. Eldsjälarna och Vasa Elektriska ordnade också tillsammans ett par informationstillfällen för invånarna. Ryktet spred sig, och till slut kom allt som allt 55 hus med, berättar Björn Pundars. Det ökade antalet orsakade lite problem för Vasa Elektriska. När området som skulle byggas växte hotade arbetet att dra ut på tiden. Vi hade två andra utvidgningar av fjärrvärmenätet på gång samtidigt, en i Dragnäsbäck och en i Gamla Vasa, så det blev lite för mycket att bygga på en gång. Sett så här i efterhand skulle vi ha kunnat dela upp arbetet i Vikinga i två etapper. >> 4 nette 1/2007

5 Möjligheten till energiunderstöd fick familjen Pundars att börja jobba för att få fjärrvärme. nette 1/2007 5

6 >> Utvidgningen av fjärrvärmenätet inleddes på Holmvägen i september, och strax före jul kunde alla nya kunder i Vikinga anslutas till fjärrvärmenätet. Energiunderstöd gav en knuff framåt Björn Pundars hade planerat att byta uppvärmningssystem en tid redan, och projektet fick fart när oljepriset steg på våren och man samtidigt kunde läsa i tidningarna om energiunderstöd. Statens energiunderstöd, som man ansökte om hos kommunen, skulle uppgå till maximalt tio procent. De sökande i hela landet var så många att vikingabornas understöd blev slutligen nio procent. Det kom som en trevlig bonus, säger Pundars. Våren 2006, när priset på olja var som högst, räknade Pundars ut att han kunde spara euro per år genom att byta ut oljan mot fjärrvärme. Hans hus, som är byggt 1961, är mer än 200 kvadratmeter stort och drog årligen cirka liter olja. Nu, när oljepriset har sjunkit, blir inbesparingen mindre. Anskaffningen av en värmeväxlare, anslutningsavgiften till fjärrvärmenätet och ändringsarbeten kom att kosta Pundars ungefär euro. När man drar bort energiunderstödet återstår verkliga kostnader på under euro. Invånarna sparade vardera flera hundra euro när de skaffade värmeväxlare tillsammans. Att avtalet med Vasa Elektriska slöts innan anslutningsavgiften till fjärrvärmenätet höjdes i september medförde också en inbesparing. Fler kvadratmetrar i huset Bytet till fjärrvärme har frigjort utrymme i många hus eftersom oljebrännare och oljetankar inte längre behövs. Hos Mikael Holm på Saturnusvägen utfördes rivningsjobbet i januari, och nu kan familjens ungdomar, 17- åriga Andrea och 15-åriga Jonathan, spela gitarr och trummor i källaren. För Mikael Holm kom bytet till fjärrvärme lägligt. Oljebrännaren hade pajat, så något måste göras åt uppvärmningen i vilket fall som helst. Jag funderade på flis också, men gick utan vidare med i fjärrvärmeprojektet när den här möjligheten erbjöds. Det verkar som om det här ska fungera utan några större besvär bara man får alla inställningar rätt. Till servicestationen med en dunk i handen Hemma hos Pundars tog oljan slut ungefär en vecka innan fjärrvärmeentreprenörerna hann till Apollovägen. Jag bar olja i en dunk från servicestationen, småler Pundars. Arbetet med fjärrvärmen förlöpte enligt Pundars för övrigt bra, men han hade önskat sig mer information och uppskattningar om arbetets fortskridande från Vasa Elektriska. Ungdomarna fick ett övningsrum i källaren när oljetanken åkte ut hos familjen Holm. 6 nette 1/2007

7 >> Att känna till tidtabellen hade underlättat till exempel när man kom överens om arbetet med rörmokare och elektriker. Nu var man tvungen att uppskatta tidtabellen själv. Jag for runt på gatorna om kvällarna för att se hur arbetet fortskred. Håkan Bodö berättar att arbetet borde ha inletts efter semestrarna, men den världsomfattande metallbristen orsakade problem Oljan tog slut en vecka innan huset anslöts till fjärrvärmen. Björn Pundars måste därför bära brännolja i en dunk från servicestationen i en vecka. även i Vasa. Leverantören av fjärrvärmerör och spärrventiler hade svårigheter med att få tag på råmaterial. Det gjorde att vi blev försenade redan från början, men som tur var blev vintern mild så vi blev ändå klara med arbetet i stort sett enligt tidtabellen. Det sista arbetsskedet utförs på våren. Då lagar Vasa Elektriska de gräsmattor som skadats vid grävningarna och reparerar sänkor i vägarna. Pumpar en eltjuv hos er? Om det i ditt hem finns en gammal cirkulationspump, som går för fullt året om, betalar du varje år några tior extra för den el som driver pumpen. Nya pumpar med automatisk reglering är tystare och förbrukar mindre energi. Gamla vattencirkulationspumpar förbrukar ungefär kilowattimmar per år. Med Vasa Elektriskas energipriser kostar användningen av pumpen cirka euro per år. Nya pumpar med automatisk reglering drar mindre el. Som mest kan man spara upp till 80 procent av kostnaderna jämfört med en gammal pump. Med en pump med högre energieffektivitet går det bara åt ungefär en tia per år. Pumpar som regleras elektroniskt känner till exempel av det tryck som uppstår när termostatventiler stängs, och minskar då pumpens effekt. Vid sträng köld snurrar pumpen snabbare. Energiklassade pumpar För ett drygt år sedan togs energiklassificeringen från A till G, som är känd från hushållsappareterna, i bruk också för cirkulationspumpar. Den mest förmånliga är en apparat i A-klassen. Den tyska pumptillverkaren Wilo har varit en föregångare när det gäller energisparande pumpar eftersom den presenterade egna pumpar i A-klassen redan år Företagets intresse för energisparande produkter beror enligt Wilo Finlands regionförsäljningschef Markku Lahti på att elen är så dyr i Tyskland. I Finland är den inbesparing som en cirkulationspump av klass A medför mindre än i Tyskland, där elen är två gånger dyrare. Energiklassificeringen rör pumpar med våt motor, som bland annat Wilo och Grundfos tillverkar. Finländska Kolmeks tillverkar tekniskt annorlunda pumpar med torr motor. Kolmeks försäljningschef Kimmo Issakainen berättar att företaget inte ansett det vara nödvändigt att ansluta sig till energiklassificeringen eftersom Kolmeks pumpar förbrukar till och med mindre energi än en A-klassificerad pump med våt motor. När lönar det sig att byta? Den lönar sig inte att byta cirkulationspump enbart på grund av energiinbesparingen, men om en renovering av pannrummet ändå är på gång är det lönt att samtidigt byta till en mer energisparande pump. Om till exempel värmeelementen för oljud eller om det finns andra problem med uppvärmningssystemet kan det vara orsak att byta pump. En ny cirkulationspump förbättrar boendekomforten eftersom uppvärmningssystemet börjar fungera tystare och säkrare. Att byta till en cirkulationspump som drar mindre el är också en miljövänlig handling eftersom koldioxidutsläppen minskar. Vilken cirkulationspump ska man välja? En cirkulationspump behövs i alla hus som har ett uppvärmningssystem baserat på vattencirkulation. Pumpen cirkulerar vattnet mellan värmepannan och värmeelementen. Cirkulationspumpar finns också i luftkonditionerings- och vattensystem. Det finns cirkulationspumpar av två typer: pumpar med våt motor och pumpar med torr motor. Till egnahemshus väljs ofta pumpar med våt motor, bland annat på grund av att de är en billigare anskaffning än pumpar med torr motor. Foto Wilo Finland Oy nette 1/2007 7

8 Ett sprakande arbetsliv på Bock s Office En vacker morgon, i en paus mellan andra arbetsuppgifter, fick vi ett telefonsamtal från tidningen Nettes chefredaktör som bad oss skriva en artikel om vår praktikperiod. Till vårt förfogande utlovades en fotograf, men bild och text skulle vi planera helt själva! Vad månne det bli av det här Foto Joonas Hernesaho Övre våningens dunderduo, det vill säga medieassistentstuderande Jemina Hongell (till vänster) och Ella Rintala. 8 nette 1/2007 Hej! Vi är alltså Jemina Hongell och Ella Rintala, Vasabor och andra årets medieassistentstuderande bägge två. Den 8 januari 2007 inledde vi vår andra praktikperiod på reklambyrån Bock s Office. Så här började det Den första gången vi steg in på Bock s kontor var i samband med intervjun år Då hade vi ännu ingen aning om att det skulle sluta med att vi två bildade ett team i arbetsrummet på andra våningen. Den första morgonens överraskning var med andra ord stor. Då var det slut med lugnet på andra våningen: dunderduon hade anlänt! Till arbetsbeskrivningen hörde allt möjligt från att planera olika logon till att föra statistik över företagsuppgifter och göra Power Point-presentationer. Det blev en del spring i trapporna till nedre våningen för att fråga om råd om allt möjligt, allt från hur man använder olika program till hur man skickar iväg arbeten. Den största delen av våra arbetsuppgifter fick vi av Vasa Elektriska. Vi planerade bland annat nya bottnar till den interna personaltidningen PikaBlixten och skapade en bildbank på Internet som vi ännu uppdaterar vid behov. Det största uppdraget var att arrangera en kundtillställning i Rewell Center. Vårt jobb var att planera en teckningstävling för barn. Vi vände och vred på ritbordet ordentligt, och paniken grep oss flera gånger när deadlinen närmade sig med hotande fart och bordet ännu inte var närapå färdigt! Till slut blev vi med nöd och näppe klara i tid och kunde dra en lättnadens suck. Arbetet tog inte slut där. Framför oss hade vi två långa dagar med ballongutdelning. Visserligen tror vi att vi hade lika stor glädje av ballongerna som barnen hade! En andra omgång! Den andra praktikperioden gick mer på rutin. Bekanta människor, det gamla bekanta arbetsrummet, kaffeautomaten och anteckningarna från föregående år fanns ännu kvar! Det här året har vi koncentrerat oss på planeringen av en mässavdelning till nätverksmässan i Tammerfors, Raveras företagsvideo samt en affisch och en tidningsannons om elavtal för Vasa Elektriska. Genom arbetet med tidningsannonsen fick vi flertalet gånger ringa till fem olika tidningar för att boka annonsutrymme. Vi fick lära oss den hårda vägen vad moduler och spaltmillimeter betyder och

9 hur spalternas storlek mäts på olika tidningar. Emellanåt fick vi lämna kontoret tillsammans med vår boss eller uppdragsgivare för olika mässor eller andra arbetsuppgifter. Så här hade dagarna sin gång En normal arbetsdag varade från nio till tre. På morgonen bar det av från köket, med en kopp kaffe i handen, upp till arbetsrummet på övre våningen och de väntande utmaningarna. En av oss satt vid datorn och den andra jobbade för hand eftersom det bara fanns en dator i vårt rum. Några större konflikter om vem som skulle sitta vid datorn uppstod inte. Först gick vi igenom e-posten och fortsatte sedan med jobb som blivit på hälft. Eller så tog vi itu med helt nya grejer. Mitt på dagen hade vi matpaus, och efter den var det igen dags att ta itu med allt arbete som hängde över oss. Ibland ledde stressen nästan till panik, i synnerhet om man kommit överens om en viss tidtabell för arbetet. Hur som helst blev vi klara med nästan allt enligt planen, och nästan i tid. Arbetsklimatet var varmt och avslappnat trots allt tumult, men det berodde kanske på att vi var placerade på övre våningen. Arbetskollegerna var alltid beredda att hjälpa oss oberoende av vilka säregna problem vi hade! Överlag fick vi springa uppoch nerför trapporna flera gånger eftersom vi ofta hann glömma de komplicerade instruktioner vi fått innan vi kommit upp till övre våningen igen. Tiden på Bock s Office gav oss många nya färdigheter som vi tror att vi kommer att ha nytta av i livet, och förhoppningsvis när vi i framtiden söker jobb. Det är nog bara så, att det bästa sättet att lära sig är genom praktisk övning. Vårt varma tack till både Bock s Office och Vasa Elektriska för en trevlig arbetspraktik. 1 FÖR EN EURO Använder du en bärbar dator i 638 timmar. fyllde Nette 5 år Det första numret av Vasa Elektriskas kundtidning Nette såg dagens ljus våren 2002, i samband med Vasa Elektriskas 110- årsjubileum. En luftig layout och högklassiga bilder har från första början gett tidningen ett fräscht utseende, som reflekterar de förändringar som sker eller skett inom företaget. Från att tidigare ha varit ett elverk i monopolställning har företaget i snabb takt utvecklats till att bli ett modernt serviceföretag med blicken riktad mot framtiden. Namnet Nette fick tidningen genom en tävling bland personalen. Bland 55 förslag valdes Gunborg Österblads förslag bland annat för att namnet Nette var gångbart både på finska och svenska. Läsarna fick säga sin åsikt redan om det första numret. Tidningen fick beröm för att den var en trevlig överraskning och man önskade att tidningsmakarna skulle fortsätta i samma stil. Ris fick tidningen för färgläggningen. Faktum var att det första numret kändes lite dammigt. Huvudartikeln handlade om Vasa Elektriskas historia, och som illustration användes gamla bilder som tonats i grönt. Läsarrespons har samlats in varje år, och enligt den har Vasa Elektriskas kunder tagit tidningen till sig. Läsarna har i synnerhet gillat Nette-testerna där Vasa Elektriskas personal testat olika elapparater. Spalterna med serien om tillåtna elarbeten och tips om hur man sparar energi har också blivit flitigt lästa. Förutom ris och ros har läsarna gett tidningsmakarna en mängd artikeltips och frågor om energi, som i sin tur gett upphov till tidningsartiklar. *uträkningarna är baserade på Vasa Elektriskas pris för allmän el nette 1/2007 9

10 Peter Viklund Linjemontör 50 år Hemort: Malax Tidigare arbetsplats: Jakobstads energiverk Leif Hemgård Arbetsledare 54 år Hemort: Petalax Tidigare arbetsplats: Fortum, Pemar Kenneth Högback Linjemontör 22 år Hemort: Pörtom Tidigare arbetsplats: lastbilschaufför hos L. Simons transport Ab, Närpes Tommy Österholm Områdeschef 39 år Hemort: Replot Tidigare arbetsplats: Wärtsilä Finland Oy. I Raveras (Vasa Elektriskas) tjänst sedan år Mathias Wilson Linjemontör 24 år Hemort: Närpes Tidigare arbetsplats: Eltel Networks, Tjöck 10 nette 1/2007

11 Ravera utvidgade i Sydösterbotten Elnätsbyggaren Ravera växer. I februari öppnade företaget ett kontor i Tjöck, Kristinestad, och anställde nya montörer. Orsaken till Raveras tillväxt är att företaget vunnit en offerttävling i vinter. Det avtal som slöts med Oy Fortum Sähkönsiirto för tre år framåt innebär arbete för många människor. Raveras personal bygger elnät, sköter underhållet av nätet och har hand om feldejoureringen i sex kommuner i Sydösterbotten. Det nya filialkontoret hittar man i Tjöck. Till en början verkar vi i tillfälliga utrymmen på adressen Mellangärdsvägen 7, men i höst byggs en ny hall här bredvid och vi kommer att hyra omkring halva hallen, berättar områdeschefen Tommy Österholm som leder Raveras verksamhet i Sydösterbotten. Österholm planerar och koordinerar arbetet som ska utföras i Närpes, Kristinestad, Storå, Bötom, Östermark och Kaskö från Vasa. Det praktiska arbetet i Tjöck leds av arbetsledaren Leif Hemgård. Innan Hemgård kom till Ravera arbetade han som planerare för Fortum. I Fortums tjänst var Hemgård på resande fot: veckorna gick i arbetets tecken i Pemar och veckosluten tillbringades hemma i Petalax, i Malax kommun. Arbetet vid Ravera innebär att Leif återvänder till hemknutarna på flera sätt: han är född i Lappfjärd och känner de sydösterbottniska kommunerna nästan lika bra som sin egen ficka, eftersom Sydbottens Kraft och Jyllinkosken Sähkö var hans arbetsgivare innan han började hos Fortum. I dag är de två nämnda företagen en del av Fortum. Jag kommer ännu bra ihåg var transformatorerna finns, säger Hemgård med ett skratt. Med sig på jobbet i Tjöck har Hemgård linjemontörerna Peter Viklund, Mathias Wilson och Kenneth Högback. I Vasa har det också behövts nytt folk i samband med utvidgningen, och Tommy Petell, Tero Saari och Martin Geisor har anställts som montörer. Ravera och Fortum dejourerar tillsammans Raveras montörer har hand om feldejoureringen tillsammans med Fortums montörer. I dejoureringsringen ingår elva montörer, av vilka en i taget har dejourvecka från fredag till fredag. Under helgdagar garanteras eltillgången genom dubbel bemanning på dejoureringen. Dejoureringsturerna har delats ut till montörerna enligt alfabetisk ordning, berättar Österholm. Om det uppstår problem med elförsörjningen ringer Fortums kunder till Fortums feldejoureringsnummer. Därifrån vidarebefordras uppgifterna till den som råkar ha dejour just då. Text Anne Kytölä Foto Mikko Lehtimäki I området Storå, Bötom, Östermark, Kaskö, Kristinestad och Närpes finns elanslutningar och allt som allt ungefär elkonsumenter. Förutom privatkunder finns det rikligt med industri och till exempel växthus, för vilka en eltillgång utan avbrott är viktig. En utmaning i Raveras arbete är bland annat att det på området finns många vidsträckta, väglösa skogssträckor. Att åtgärda elfel i besvärliga väderförhållanden på sådana här områden ställer sina krav, konstaterar Österholm. Hemgårds och några andra montörers lokalkännedom är till hjälp, men Ravera använder sig också av alla tekniska hjälpmedel som står till buds. Fortum har gett sin nya samarbetspartner uppgifter bland annat om transformatorernas placering i terrängen. Vår första arbetsuppgift var att mata in uppgifter om transformatorerna och deras koordinater i datorn och därigenom kunna lokalisera dem med hjälp av GPS. En av de första arbetsuppgifterna har också varit att utrusta filialen i Tjöck med material och tillbehör som behövs vid kommande uppdrag. Raveras vd Kyösti Salo berättar att företaget fortsätter växa. Till Vasa och Tjöck söker man ännu flera montörer. I framtiden kommer Ravera ännu aktivare än tidigare att erbjuda sig att bygga av elnät, väg- och gatubelysning på entreprenad också i andra delar av Finland. Oy RAVERA Ab Ravera är Vasa Elektriskas dotterbolag. Bolaget bygger och reparerar elnät, väg- och gatubelysningsnät samt andra kabelnät. Bolaget utför nätentreprenader åt elföretag, kommuner, industrin och vägförvaltningen i hela landet. I entreprenaden ingår enligt behov alla tjänster från planering till materialleverans, grävarbeten och underentreprenad. Förra året byggde Ravera över 100 kilometer elnät och reste ungefär 700 lyktstolpar. Ravera har en personal på 38 personer. nette 1/

12 Vasa Elnät Ab:s testgrupp: Rodney Söderlund (längst fram), Seppo Kakkuri och Alf Hansson placerar handcirkelsågar i rangordning. Cirkelsågar i test Text Anne Kytölä Foto Mikko Lehtimäki Tillverkarnas och importörernas produktbilder 12 nette 1/2007 Den tre man starka testgruppen från fjärrvärmeenheten testade hur handcirkelsågar klarar av plankor, skivor och faner. Den starka förhandsfavoriten blev tvåa i tävlingen. Seppo Kakkuri, Alf Hansson och Rodney Söderlund inleder testet i den tuffaste änden. De väljer att såga i en 50 millimeter tjock planka, en så kallad två gånger fyra. Man gör inget med en cirkelsåg om den inte klarar av en två gånger fyra. Här ser vi vad maskinen går för. De apparater som ska testas är handcirkelsågar från Bosch, Makita och Nutool. Männen har en klar förhandsfavorit redan innan de ens startat apparaterna. Makita är ett bra och pålitligt märke. Männen tummar på apparaternas sladdar. Makita leder testet i det här skedet, eftersom den är den enda vars sladd är av gummi. Med Makita kan man jobba utomhus också vid några köldgrader utan att sladden blir hård och stel. Jan Henriksson, som bedömt apparaternas elsäkerhet, berättar att Makitas sladd också är den längsta och stabilaste i testet. Därför ger Henriksson Makita flest poäng när det gäller elsäkerhet. Den glatta ytan på Makitas handtag medför den första lilla besvikelsen för testgruppen. Bosch och Nutool sitter bättre i handen, konstaterar männen. Alla apparater delar plankan utan att krångla. Nutool ger ifrån sig en viss lukt, men det torde inte vara fråga om något allvarligare fel. Spåren av Makita-sågen får männen att stryka träytan med hänförelse. Precis som om det vore hyvlat! Den här är absolut bäst. Regleringsproblem för Makita Nutool halkar efter i testet redan i det här skedet. Seppo drar åt de skruvar som börjat lossna under sågningen av plankan innan det är dags att såga i melaminskivorna. Materialet är utmanande eftersom sågklingan lätt river upp fula skåror i skivans yta. Melaminskivan är 18 millimeter tjock, så därför ställs sågdjupet in på 20 millimeter. Makita visar sig ha en förarglig brist: reglaget saknar måttlinjal som underlättar regleringen av sågdjupet.

13 Det var märkligt, tycker männen som tvivlar på att någon börjar mäta upp millimetrar med något annat verktyg utan i stället kör på ögonmått. Med Boschs snabbspak går regleringen smidigt, Nutools reglage är heller inget att klaga på. Bosch är pålitligast vid sågning Med Bosch-sågen får man det snyggaste sågspåret i melaminskivan. Makita drar åt höger på slutet, märker Rodney. Risken är att skivan blir sned. Att sågen drar snett beror på att Makitas styrskena är så kort. Man får ett bättre sågresultat om man tar loss styrskenan och använder en linjal eller ett bräde som styrhjälp. Nutool har en längre styrskena än Makita, men den är ändå inte till någon nytta eftersom den sitter löst och därför rör sig när man sågar. Hela apparaten känns osäker och skakar när man sågar, klagar männen. Till sist ska en tunn fanerskiva sågas. Endast Bosch klarar av uppdraget på första försöket. Styrskenorna orsakar än en gång problem för Nutool och Makita. Fanerskivan fastnar i skenan. Nog går det att såga, om man tar loss skenan. Nutool är förmånligast När testet är över är männen aningen förbryllade. Det är svårt att utse en klar testvinnare. Alf tycker fortfarande om Makitas egenskaper. Jag skulle köpa den, i alla fall om jag fick göra det med frugans pengar. För egna pengar skulle jag köpa Nutool, skojar han. Seppo skulle välja Bosch. Rodney kan inte bestämma sig för Bosch eller Makita. För samma pris som en Makita eller Bosch får man nästan tre Nutool-maskiner. Med tanke på den prisskillnaden funderar männen att Nutool-cirkelsågen prismässigt är en rimlig maskin. Men åt en egnahemsbyggare skulle de ändå inte våga rekommendera Nutool. Man klarar sig med den om man bara behöver en cirkelsåg ibland, men skulle man bygga klart ett hus med den? Vad bedömdes? Testarna fäste uppmärksamhet vid cirkelsågarnas användarvänlighet: hur de kändes i handen och hurudant arbetsgreppet var, ifall startknappen var lämpligt placerad och hur enkelt det var att reglera sågvinkel och sågdjup. Seppo Kakkuri följer med när Rodney Söderlund försöker fastställa var den konstiga lukten som kommer ur Nutoolen har sitt ursprung. Cirkelsågarnas slitstyrka och sågförmåga prövades i en planka, en melaminskiva, faner och en spånskiva. Att apparaterna skakade och drog snett var faktorer som påverkade slutresultatet även om själva sågresultatet inte var något att klaga på. Dessutom bedömdes apparaternas elsäkerhet och hur lätt det är att serva dem. nette 1/

14 del 2 Text Anne Kytölä Foto Mikko Lehtimäki Petri Kurunsaari, nybliven elmontör, undersöker vilka moderniseringsåtgärder som behöver göras i elskåpet när huset ska få en ny elanordning. Jag byter ut jordningsskenan mot en ny och lägger till elledningar, planerar Petri. För att öka elsäkerheten monteras en säkerhetsbrytare bredvid pumpen. Säkerhetsbrytaren är luftvärmepumpens huvudströmbrytare: när luftvärmepumpens inomhusenhet rengörs skall elen till anordningen stängas av med hjälp av huvudströmbrytaren. Att slå av strömmen med fjärrkontrollen räcker inte. Petri och Janne fortsätter jobba utomhus medan Christian Kulo förflyttar sig inomhus för att montera inomhusenheten. Inomhusenhetens placering ovanför dörren i tamburen har redan tidigare setts ut. Därifrån kan luften strömma fritt ut i alla rum i mellersta våningen i trevåningshuset. Först måste ett hål borras i den tjocka stockväggen mellan tamburen och verandan. Genom hålet dras kopparrör som förenar inomhus- och utomhusenheten, samt ett plaströr genom vilket det kondensvatten som uppstår vid avkylning leds ut. Rören leds till utomhusenheten via verandan. En luftvärmepump installerades i frontmannahuset I förra numret av Nette berättade vi om en familj som planerade att skaffa en luftvärmepump i stället för att värma sitt hus med direktel. Nu får vi följa med vid installeringen. Luftvärmepumpen installeras i november. Montörerna från Kyrönmaan Kylmälaitehuolto inleder installationsarbetet före klockan tio på morgonen. Jani Koivuniemi fäster till att börja med en ställning för luftvärmepumpens utomhusenhet på husets yttervägg. Ställningen skruvas fast bredvid elskåpet. Vädret är soligt, och termometern visar plusgrader, men den kalla vinden gör att det känns kyligt. En tjock stockvägg orsakar jobb Om det sker några fel vid installeringen av en luftvärmepump, så sker de enligt Christian oftast när inomhusenheten monteras. Inomhusenheten måste monteras på rätt höjd så att kondensvattnet lätt kan rinna ner. Lutningen måste vara en centimeter för varje meter rör som dras inne i huset. Monteringsarbetet måste bli rätt från början. Veck på kondensvattenröret eller andra installationsfel är svåra att rätta till i efterhand. För att försäkra sig om att kondensvattnet ska kunna rinna ut vill Christian höja inomhusenheten ungefär tio centimeter jämfört med den ursprungliga planen. >> 14 nette 1/2007 Luftvärmepumpens utomhusenhet installeras bredvid elskåpet. Christian Kulo drar åt skruvarna.

15 nette 1/

16 Stockväggen är svår att komma igenom, men till slut lyckas man och får inomhusenheten på plats. Husbonden har fått motorsågen att ryka vid renoveringen av huset, och vet att Christian har ett svettigt jobb framför sig. De gamla stående stockarna är tjocka och hårda. Jag har ännu inte mött en vägg som jag inte kunnat ta mig igenom, säger Christian optimistiskt och trycker in borrspetsen i stocken. Stocken ger efter lite i taget. Det återstår ännu ett tiotal centimeter när Christian konstaterar att borren är för kort. Han kommer inte att komma igenom väggen. Som tur är finns det en längre borr på kontoret, så det är bara att åka och hämta den mitt i monteringsarbetet. Med en del väggar är det helt enkelt lite mera jobb än med andra, medger Christian. Luft ut och kyla in i rören Den ofrivilliga borrpausen infaller lägligt för Petri, han hinner bli klar med elarbetet utomhus. Med en ny borr kommer Christian genom stocken. Efter det förlöper monteringen av inomhusenheten utan problem. Slutligen testar montörerna hur kondensvattnet rinner genom att tömma en och en halv liters lemonadflaska med vatten i anläggningen. Vattnet rinner ut genom röret, precis som det ska. Jani fäster en vakuumpump vid utomhusenheten. Den suger ut luft och fukt ur rörsystemet. Om luft blir kvar i rören kan de frysa. När allt är i skick öppnar Jani ventilen och släpper in kylämnet att cirkulera i anläggningen. Endast yrkesmän godkända av säkerhetsteknikcentralen Tukes får installera en luftvärmepump. En av orsakerna till detta är att kylämnet släpps in i anläggningen med ett stort tryck. Tatu Linnavuori, från Kyrönmaan Kylmälaitehuolto, har kommit för att granska hur installationen fortlöper, och ger husbonden råd om användningen av fjärrkontrollen. Med fjärrkontrollen kan man reglera temperaturen, fläkthastigheten och luftriktarnas vinkling. Under uppvärmningsperioden lönar det sig inte alls att använda automatiken, för om man gör upp eld i spisen börjar apparaten kyla ner luften. Dra ner på värmeelementen Rätt använd kan luftvärmepumpen sänka elförbrukningen för uppvärmning med tiotals procent. För att det ska bli några inbesparingar i vårt exempelhus måste värmeelementens effekt dras ner. Det bästa nyttoförhållandet av en luftvärmepump får man när det är plus sju grader utomhus. Om luftvärmepumpens COP-värde är 4 pumpar den då med en kilowatts elförbrukning in värme från uteluften motsvarande ungefär fyra kilowatt. Vid avkylning förbrukar luftvärmepumpen el, och därför kan elräkningen till och med växa om pumpen endast används när det är hett och sommaren är ovanligt varm. Men om luftvärmepumpen har använts rätt under vintern, och man då har lyckats spara kilowatt och euro, har man genom sina inbesparingar råd att i viss mån använda pumpen för avkylning. Nette kommer under året att berätta hur det går med elförbrukningen i vårt exempelhus. En särskild mätare har installerats för att exakt mäta den elström som används till luftvärmepumpen. 16 nette 1/2007

17 I KORTHET El till stugan från Vasa Elektriska var som helst i landet Du kommer väl ihåg, att som Vasa Elnäts kund kan du köpa förmånlig elenergi till stugan, även om fritidsbostaden finns utanför Vasa Elektriskas eget nätområde. Stugan kan vara belägen var som helst i Finland. Det räcker med ett telefonsamtal till vår privatförsäljning (06) eller ett e-postmeddelande till adressen: myynti@vaasansahko.fi för att byta eldistributör. Vi sköter resten. Utnämning Heidi Haapamäki från Vasa, som studerar till tradenom, arbetar som kundrådgivare och växeltelefonist. År 2006 var ett bra år för Vasa Elektriska-koncernen Enligt preliminära bokslutsuppgifter steg koncernens omsättning från föregående års 74 miljoner euro till 92 miljoner euro. Koncernens rörelsevinst var 24,4 miljoner euro och räkenskapsperiodens vinst 17,9 miljoner euro. Koncernens rörelsevinst växte med 38 procent och räkenskapsperiodens vinst med 40 procent från föregående år. Också moderbolaget Vasa Elektriska Ab:s resultat nådde än en gång nya rekord. Trots differentieringen av elnäts- och entreprenadverksamheten i början av räkenskapsperioden var moderbolagets vinst nästan densamma som ett år tidigare, det vill säga 71,6 miljoner euro (72 M ). Företagets rörelsevinst var 19,3 miljoner euro (18,2 M ) och räkenskapsperiodens vinst 14,5 miljoner euro (13,5 M ). Dotterbolaget Vasa Elnät Ab, som handhar nätverksamheten, uppnådde en god resultatnivå under sitt första verksamhetsår. Omsättningen var 19,8 och rörelsevinsten 5,2 miljoner euro. Priset på elöverföring har varit oförändrat sedan början av år Också det andra dotterbolaget, det vill säga Oy Ravera Ab som specialiserat sig på nät- och gatubelysningsentreprenad, noterade ett positivt resultat. Omsättningen för den märkbart utvidgade affärsverksamheten uppgick till 3,6 miljoner euro. Tradenom Niko Saario från Vasa har utnämnts till kundrådgivare vid kundbetjäningen. Elingenjör Magnus Nylund från Korsholm har utnämnts till driftsövervakare vid Vasa Elnät Ab. Elens produktionskällor För elektriciteten som Vasa Elektriska Ab sålt till sina kunder har vid produktionen år 2006 använts Förnyelsebara energikällor 14,6 % vatten- och vindel träbränslen förnyelsebara avfallsbränslen Kärnkraft 33,6 % Fossila energikällor 51,8 % naturgas stenkol torv olja Elinstallatör Mikael Långkvist från Malax har utsetts till att sköta underhållsarbeten på elnätet vid Vasa Elnät Ab. För Vasa Elektriskas elanskaffning under 2006 producerad med fossila bränslen blev det specifika koldioxidutsläppet 413 g/kwh. Vid produktion av anskaffad el uppstod 0,9 mg/kwh använt kärnbränsle. Av den elmängd som bolaget har sålt var 0,2 % anskaffad via elbörsen och 0,0 % utanför EES området. Elektriciteten som sålts till våra vindelkunder har producerats av Korsnäs Vindkraftspark. nette 1/

18 TILLÅTNA ELARBETEN Gör det själv - skarvsladd för eget bruk I regel får elarbeten utföras endast av yrkesmänniskor inom elbranschen. En del mindre elarbeten är dock tillåtna att utföras av en vanlig elanvändare. Den här gången får du lära dig att göra en skyddsjordad skarvsladd för utomhusbruk. Följ instruktionerna noga, eftersom en felaktig skarvsladd är livsfarlig. En stor del av elolyckorna sker till följd av egenhändigt gjorda, felaktiga eller trasiga skarvsladdar. För utomhusbruk och i fuktiga utrymmen behöver du alltid en gummibelagd, skyddsjordad skarvsladd. Inne i kabeln finns tre ledare. Den gul/grön-randiga skyddsledaren skyddar för elolyckor i situationer då fel uppstått i apparaten. Delarna i en skarvsladd för till exempel en högtryckstvätt eller en häckklippare: gummikabel VSKB-A 3x 1,5 S, Schuco-stickpropp av gummi och Schuco-skarvuttag av gummi. Tillbehören hittar du i järnhandeln eller i en elinstallationsaffär. Verktyg du behöver är två skruvmejslar, en vass kniv och en sidavbitare. 1. Öppna stickproppen och skarvuttaget med skruvmejsel och träd skalen på kabeln. Inuti finner du en platt klämma, dragavlastaren, som är fäst med två skruvar och som håller kabeln på plats. Öppna skruvarna i dragavlastaren och placera kabeln som på bilden. Märk kabeln som pilen visar. (Bild 1) Skala sedan av kabeln. Skär ett snitt i ändan av kabeln och dra isär gummiskalet till det märkta stället. Var försiktig så isoleringen på ledarna inte skadas. 2. Placera kabeln så att den hela delen av skalet kommer något förbi dragavlastaren och skruva fast skruvarna. Böj de blottlagda ledarna på sina platser. Märk ledarna som på bild 2. Skyddsledaren skall vara så lång att den lossnar sist, om kabeln lossnar från dragavlastaren. Skala av isoleringen på ledarna till märket. 3. Klipp av de blottlagda koppartrådarna så att de är 6-7 mm långa. Tvinna ihop koppartrådarna tätt och i samma riktning som de är tvinnade vid tillverkningen. (Bild 3) 4. Skruva fast ledarna i skruvanslutningarna. I en skyddsjordad skarvsladd fästs den gul/grön-randiga skyddsledaren i den mellersta anslutningen som är försedd med ett jordningsmärke (ett lodrätt streck med tre vågräta streck under) och de två övriga i anslutningarna på sidorna. Kontrollera att inga koppartrådar finns utanför anslutningarna. En lös tråd kan förorsaka kortslutning. (Bild 4) 5. Skruva till sist fast skruvarna i skarvuttagets och stickproppens skal. 1 FÖR EN EURO stryker du kläder med ett ångstrykjärn i 13 timmar. *uträkningarna är baserade på Vasa Elektriskas pris för allmän el 18 nette 1/2007

19 nette 1/

20