Kvalitetsredovisning för förskolans enheter i Sala år 2007/2008

Transkript

1 Kvalitetsredovisning för förskolans enheter i Sala år 2007/2008 Turbo förskola Beslutad 30 september 2008 Susanne Lundberg Rektor/platschef 1

2 Beskrivning av verksamheten per 15 oktober 2007 Turbo Kommunen Landet (SCB) Barn 1-3 år Barn 4-5 år Totalt antal barn Förskollärare 6,75 63,09 Barnskötare 5,75 69,15 Övriga 1,12 10,93 Barn per förskollärare 9,78 10,41 Barn per anställd i 5,28 4,97 arbete med barn Barn per årsarbetare (Enligt SCB) 4,85 4,9 5,2 2

3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Vilka rutiner finns, hur har personal medverkat och hur har barn och vårdnadshavare haft möjlighet att delta? Som underlag för att ta fram kvalitetsredovisningen har det arbetsmaterial som alla arbetslag arbetade fram i samband med ansökan till Skola för hållbar utveckling använts. Vidare har den arbetsplan som samtlig personal varit med om att utarbeta under året använts som underlag. Dessutom är målen och de planerade åtgärderna i skolplan, Lpfö-98 samt föregående års kvalitetsredovisning utgångspunkt i arbetet. I förskolans årscykel, som samtlig personal varit med om att utforma, finns beskrivet rutiner för hur arbetet att ta fram kvalitetsredovisningen ska utformas. Detta arbete har skett i storgrupper och avdelningsvis vid planeringsdagar, personalmöten samt avdelningsmöten. Vid föregående kvalitetsredovisning hade vårdnadshavarna möjlighet att i brevform ha synpunkter på verksamheten. Det inkom då tre svar. Vårdnadshavarna har istället under det här året haft möjlighet att framföra sina synpunkter genom representanter som deltagit vid föräldrarådsmöten (1 gång/termin), personligen vid utvecklingssamtal och vid de dagliga samtal som äger rum vid hämtning/lämning. Inga barn har deltagit, men indirekt har de möjlighet att påverka verksamheten och dess kvalitet. Detta genom att vi vid utvärderingar tar hänsyn till och utformar arbetet efter den respons och de reflektioner barnen ger uttryck för. 3

4 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden Vi anmäler representanter till de fortbildningar som erbjuds inom NO och IT för att kunna höja kvalitén på arbetet inom dessa områden. När det gäller att öka elevernas/barnens kommunikativa förmåga så fortsätter förskolan med sitt arbete för att utveckla barnens förmåga att kunna uttrycka vad de vill och känner i olika sammanhang t ex; reflektioner vid temaarbete, beskriva för sina kompisar hur en lek går till, kunna berätta hur man lärt sig något och på så sätt hjälpa ett annat barn att lära sig samma sak osv. Samtliga avdelningar fortsätter sitt arbete i smågrupper just för att främja barnens möjlighet att både prata och att bli lyssnad på samt även lyssna in andras tankar och önskemål. Läroplanens mål Normer och värden Fortsätta arbetet med att barnen lär sig ta hjälp av varandra och att samarbeta. Det främjar empati, hänsynstagande och demokrati, alla är viktiga. Genom att låta barnen få möjlighet att lösa sina konflikter själva på ett verbalt sätt hoppas vi utveckla barnens språkliga förmåga, få igång deras eget reflekterande samt öka deras förståelse för att man är olika och kan göra saker på olika sätt. Utveckling och lärande Fortsätta att vara ute mycket i skog och mark för att väcka barns intresse och nyfikenhet inom NO och matematik. Låta barnen få möjlighet att uppleva, känna, smaka och lukta på naturen. Utnyttja skogens material till eget skapande. Inom olika områden ställa frågor och ge barnen möjlighet att få igång sitt eget reflekterande för att på så sätt ge barnen en förutsättning att se sammanhang och dra egna slutsatser utifrån det de upplever. Barns inflytande Mer medvetet pröva olika sätt för att få barnen mer delaktiga i verksamhetens innehåll. Det kan t ex vara att intervjua dem inför arbete med tema, observera barnen och lyssna in vad de verkar vara intresserade av och säga Ja till barns önskemål. Förskola och hem Genom fortsatt arbete med väggdokumentation få återkoppling från föräldrar på det arbete som bedrivs i förskolan. Samverkan med förskoleklass, skola och fritidshem Fortsätta samverkan med mottagande lärare i förskoleklass. Bidra med mer material som påvisar utveckling hos barnen när portfolioarbetet utvecklas ytterligare. 4

5 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Utveckling av barnantal (Förändras elev- och/eller barntalen - vilken riktning? Förändrad sammansättning?) Storbarnsavdelningarna har haft barn under året och småbarn har Under hösten har det varit något färre barn på storbarnsavdelningarna, men i december - januari var avdelningarna fyllda. Av förskolans 72 barn har åtta barn haft ett annat modersmål. Ekonomisk utveckling (Har förskolan/skolan en stabil ekonomisk situation? Krävs anpassningar för att nå budgetbalans?) Förskolan har en stabil ekonomi och inga anpassningar har behövts göras. Lokaler (Beskriv var/hur förskolan ligger, tillgång till idrottslokaler, mm. Lokalsamverkan med andra rektorsområden eller förvaltningar.) Förskolan ligger nära både ett hyreshusområde och ett villaområde samt har koloniträdgårdar som närmsta grannar. Förskolan har normalstora lokaler och en stor grön gård. Skogen finns i omedelbar närhet och besöks ofta. Det är gångavstånd till Sala Silvergruva, Lärkans idrottsområde och till Sala centrum, med bl. a. bibliotek och stor lekplats. Ledning och styrning (Hur ser ledningen ut? Hur styrs förskolan? Finns exempelvis föräldraråd/föräldrastyrelse?) Förskolan delar rektor med två andra förskolor och en dagbarnvårdargrupp. Förändring sker under ht-08 då en platschef kommer att ansvara för Turbo förskola eftersom rektor går i pension. Föräldraråd finns på enheten, men har mer en rådgivande karaktär än ledande. Har skolan några särskilda förutsättningar? (Profil, öppettider, barngruppernas sammansättningar, mm) Under det gångna året har förskolan ofta öppnat redan kl och stängt kl men jourmöjlighet har funnits och ibland utnyttjats till kl Datortäthet (Antal datorer per avdelning?) Det har funnits två datorer på fyra avdelningar dvs. två avdelningar per dator samt en administrativ dator som samtliga avdelningar har haft möjlighet att använda. Under verksamhetsåret har en dator bytts ut. Turbo förskola har inga datorer som barnen använder, men till en del barn som behöver språkstöd används datorprogram som t ex Lexia. 5

6 Arbetet i verksamheten Arbetet med barn och elever i behov av särskilt stöd och med funktionshinder. Bland annat: åtgärdsprogram, elevhälsopersonal, utredningsrutiner, anpassad verksamhet, lokalanpassningar, externt stöd (CRT, BUP, Skolteamet, mm). Åtgärdsprogram finns för barn i behov av särskilt stöd. Innan åtgärdsprogram skrivs tillsammans med vårdnadshavare, görs observationer och eventuella utredningar. Vid upprättandet av åtgärdsprogram används den checklista som CRT förmedlat. Regelbundna samtal har förekommit under året med vårdnadshavare, psykolog samt andra inblandade aktörer som t ex CRT, BUP och logoped. För att anpassa verksamheten till att möta enskilda barns behov har viss ommöblering i lokalerna gjorts. Förhållningssättet hos personalen har förändrats för att möta dessa barn på bästa sätt. Även andra barn har indirekt påverkat sitt sätt att vara genom de vuxnas förhållningssätt och bemöter med respekt. En personlig assistent har anställts på halvtid from april-08. Arbetet med barn med annat modersmål än svenska. Modersmålstöd, rutiner. Förutom arbetet som sker i varje grupp så har en personal på förskolan haft ett särskilt ansvar för att arbeta med språket, med de barn som har ett annat modersmål, genom bl. a Lexia. (Under januari och februari). Två barn som har sorani (sydkurdiska) som modersmål har haft hemspråksundervisning under året. Personalen arbetar medvetet med språkinlärning genom att benämna saker tydligare; talar kortfattat, visar genom kroppsspråket, använder bilder och föremål för att förstärka det talade, läser bilderböcker och sjunger sånger som barnen känner igen mm. Föräldrarna får frågor om hur de pratar hemma, om barnen kan prata sitt modersmål och om de pratar svenska hemma. Arbetet med flickor och pojkar. Enhetens insatser för att kartlägga och åtgärda pojkar och flickors olika förutsättningar i förskolan. Ingen kartläggning har gjorts men frågan har aktualiserats i samband med arbetet för hållbar utveckling. Personalen har läst viss litteratur samt tagit del av andra förskolors sätt att arbeta med pojkar/flickor och samtal kring detta ämne fortgår. Under året har en avdelning delat in barngruppen i tre grupper; varav en ren flickgrupp, en ren pojkgrupp samt en integrerad. Det har varit spännande att prova på detta även om personalen inte säkert kan säga att det gjort någon skillnad i dessa barns genustänkande. Eventuellt prat om att något är könsrelaterat t.ex. att riddarkläder endast kan bäras av pojkar har vi fått att försvinna. Diskussion om vem som ska stå vid det högre handfatet (pojkar!) finns inte heller längre.(dvs köns-, status- och maktmarkeringar). Vi uppmuntrar alla till att prova allt; tjejer klättrar i träd, killarna leker med Barbie etc. 6

7 Arbetet med hälsa och livsstil. Förskolan har eget kök som lagar maten från grunden och en medveten kock som värnar om barnens behov av rätt kost. Det bjuds en varierande kost till lunch bl. a. vegetariska rätter och fisk två ggr/v. Frukt eller grönsaker serveras till varje mål. Barnen äter bra och provar på det mesta som bjuds. Sockerintaget har minskat rejält till följd av intresse och engagemang från vår kock för att förändra matvanor. Till ett föräldramöte bokades en sockerutställning och det ledde till samtal med vårdnadshavarna om barnens samlade sockerintag. Detta har fått personalen att styra innehållet i barnens matsäckar vid utflykter; inga bullar, kakor eller godis längre. Vid speciella tillfällen får barnen en liten glasspinne, som t.ex. vid födelsedagar. För att få till en lugn matsituation har ett par avdelningar matborden i olika rum. Detta främjar även kommunikationen mellan personal/barn och barn/barn. Samtliga avdelningar har utevistelse minst en gång per dag på gården men tar även långa promenader med barnen, då får de tillfälle att träna på att gå och stärka sig motoriskt. Dessutom har avdelningarna inplanerade utflykter till skogen minst en gång per vecka, där syftet är att barnen både skall få frisk luft och utveckla sin motorik. Båda storbarnsavdelningarna har rörelse varje vecka i lekhallen där barnen också får möjlighet att duscha efteråt. Vila erbjuds varje dag för de barn som har behov av detta. God hygien bl. a genom kontinuerlig handtvätt, spritning av händer, skötplatser och toaletter. (Speciellt noggrann under sjukdomstider). De vuxna på förskolan är aktiva förebilder. Personalen har t ex varit med i en stegräknartävling och på så vis blivit medvetna om hur mycket de rör på sig på jobbet och på fritiden, vilket har varit både upplysande och givande. 7

8 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Läroplanens mål Normer och värden Vi vuxna har utvecklats när det gäller att utmana barnen att tänka själva, reflektera över sina tankar och sitt handlande. Barnen har kommit långt i sitt eget tänkande och kan delge varandra förslag på hur uppgifter eller konflikter kan/ska lösas. När det gäller samarbete har både personal och barn blivit duktigare på och mer benägna att visa och hjälpa varandra. Utveckling och lärande Naturkunskap och matematiskt tänkande har genomsyrat alla teman som förekommit på de olika avdelningarna under året, några av dessa har varit; frukt, fjärilar, insekter och småkryp, så och odla, svampar, matematik med kroppen, vatten i olika former, skapande med material från skogen, färger i naturen mm. Både äldre och yngre barn har arbetat med matematik och längdbegrepp och använt sig av material från skogen i det arbetet. Genom att mäta barnens fötter fick personalen barnen att känna delaktighet och förstå samband, genom att de fick leta efter en pinne i skogen som var lika lång som den egna foten. Temat frukt har inneburit att barnen fått inblick i begrepp som färg, form, antal, storlek, smak och lukt. De har fått lyssna och prata och utvecklat sitt språk. Många av de uppsatta målen har nåtts, t ex att väcka intresse och nyfikenhet för NO och matematik, låta barnen få uppleva, känna, smaka och lukta på naturen (bl. a fick alla möjlighet att smaka på potatisen som odlats), utnyttja skogens material till eget skapande (gjort egna tavlor med ramar av grenar t ex). Delar av barngruppen har blivit intervjuade mer pga. olika arbeten i smågrupperna. De har då tränats i att reflektera över ämnet/temat både före och efter avslutat arbete. Vissa barn har visat tydlig utveckling t ex från fåordig till pratkvarn. Barns inflytande Mer medvetet har vi vuxna försökt få in barnens önskemål i verksamhetens utformning. Genom att framförallt storbarnsavdelningarna låtit barnen vara med och bestämma mer och mer t ex namn på sina grupper, välja aktivitet efter intresse, få planera ett gympapass med en vuxen etc. har personalen tyckt sig se en ökad insikt hos barnen att det faktiskt spelar roll vad jag som barn vill och önskar. Genom att intervjua barnen vid temaarbetets start har vi t ex fått fram vad de vill veta och har på så sätt kunna använda oss av det för att lägga upp arbetet. Om barnen upplever att det är svårt att välja och bestämma får de hjälp genom två valmöjligheter. Förskola och hem Väggdokumentationen och även barnens egna portfoliepärmar har varit ett bra sätt att få föräldrar delaktiga i vad som sker på förskolan. Flera föräldrar har fått igång samtal 8

9 med sina barn om det som sker på förskolan, genom att kunna ställa frågor om det de läst och tagit del av på väggdokumentationen. Samverkan med förskoleklass, skola och fritidshem I år slutade tolv barn på förskolan för att börja i förskoleklass och det innebar många besök från de mottagande skolorna, sex stycken till antalet. De flesta var intresserade av barnens portfoliopärmar och satt tillsammans med barnen och gick igenom dem. Med några barn gjordes det skolbesök där barnen fick se lokaler, matsal och gård och även hade möjlighet att leka en stund. 9

10 Uppföljning av likabehandlingsplanen Under våren 2008 har en likabehandlingsplan utarbetats vilken förskolan nu arbetar utifrån. Den kommer att revideras årligen. Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet När det gäller förbättringsområdena i arbetsplanen för hållbar utveckling, har personalen på de olika avdelningarna lyckats väl med arbetet kring samarbete, social och motorisk utveckling samt ökad förmåga hos barnen att uttrycka tankar och idéer. Sopsortering och arbetet med lokalernas och gårdens utformning däremot är till en viss del påbörjade men inte fullföljda, så där har vi inte nått så långt som vi önskat. Vi upplever att barnen gått framåt väldigt mycket motoriskt. Fantastiska framsteg hos många barn som visat sig tydligt vid lek på lekplatsen och i skogen. T ex att klättra upp i klätterställningen, våga åka nerför ledstången utan vuxens hjälp, själv ta fart på gungan osv. Kunna klättra upp i träd, ta sig uppför en brant, balansera på trädstammar mm. När det gäller resurshushållning har en avdelning under året försökt få barnen att förbruka mindre papper under protester från barnen. Bl.a. har de vid slentrianmässig ritning fått använda baksidan på använda papper. Tapetprover har använts för att måla på som ett led i återanvändning. Det är vi vuxna som sopsorterat för det mesta även om en avdelning i starten av höstterminen städade och plockade skräp i skogen tillsammans med barnen som de sedan gick till returstationen med. Barnen gick in för detta med liv och lust och återknöt till denna aktivitet flera gånger när det var dags för skogsutflykt. Personalen har även diskuterat metoder för att öka barnens medvetande om hur mycket papper som slängs samt hur mycket matrester som lämnas och därför måste komposteras, vilket är ett resursslöseri av stora mått. Ett förslag var att fotografera föreoch efterbilder dvs. fotografera före samtal om behovet av att spara samt att lära sig ta lagom mycket mat för att undvika att det slängs. Därefter fotografera efter samtal för att eventuellt se någon skillnad. Ett annat förslag var att tillverka eget papper av gamla dagstidningar i syfte att visa barnen att man kan återvinna använt material, men dessa förslag ledde dock inte till något konkret. Alltså något att försöka jobba vidare med inför nästa verksamhetsår. I arbetet med att lyssna in barnen arbetar personalen för att möta varje barn och leda dem till lagom utmaningar och tar fram material för att t ex klippa när barnen visar intresse för det. Personalen tar också fram olika material i syfte att väcka barnens nyfikenhet och lust och de får på så sätt utforska utifrån sina egna förutsättningar och intressen. Vi tycker oss ha nått många av de mål vi satt upp för verksamhetsåret. Under året har projektarbete i NO och annan utbildning för personalen tagit tid i anspråk och det har lett till att det har varit svårt att nå alla mål avdelningarna ställt upp. För att klara det krävs även kontinuitet i den planerade verksamheten och svårigheter har under året uppstått när personal delat på tjänst samt vid sjukskrivning under en längre period. Det 10

11 har inneburit att det ibland har varit svårt att få tid till kommunikation och planering och arbetet har då tappat styrfart under vissa perioder. Föräldrainflytande och föräldramedverkan Beskriv vad som görs för att bibehålla eller stärka föräldrainflytandet och föräldramedverkan på enheten! Förutom den dagliga föräldrakontakten vid lämning och hämtning samverkar vi med föräldrarna också genom: Föräldrarna får skriva ett personligt brev om sitt barn och göra en familjetavla (med kort på personer som är viktiga för barnet) när de börjar på småbarnsavdelningen. Utvecklingssamtal 1gång/termin där dokumentationen av barnens utveckling (portfolio) ligger till grund för handlingsplaner för varje enskilt barn. Genom väggdokumentation av temaarbeten och andra händelser har föräldrarna möjlighet till insyn och samtal om verksamheten. Föräldrafika (drop-in) en gång/månad Några föräldrar medverkar/deltar vid vissa aktiviteter. Trivselkväll med grillning och vernissage. Föräldramöte 1 gång/termin där vi ber om och tar del av föräldrars synpunkter på verksamheten som bedrivs. Inskolningsmöte 1-2 ggr/år då vi berättar om verksamheten och hur en inskolning går till samt bereder föräldrarna möjlighet att få svar på ev.frågor. Föräldrarådsmöte 2-3 gånger/år. Där medverkar en eller två föräldrarepresentanter från varje avdelning tillsammans med rektor och en personal från småbarn och en personal från storbarn. Samverkan med andra aktörer Beskriv vad som görs på enheten för att bibehålla eller stärka samverkan med andra förvaltningar och aktörer utanför den kommunala organisationen! På våren kommer de flesta förskoleklasslärarna på besök i förskolan och träffar då både personal och barn. I de flesta fall utgår samtalen vid dessa träffar från barnens portfolio och några av förskoleklasserna använder den i det fortsatta arbetet med barnens utveckling och lärande. Som det ser ut idag har vi på förskolan svårt att uppnå läroplanens mål att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklass, skolan och fritidshemmet då formerna för det till viss del påverkas av hur tidigt förskolan blir informerad om vilken förskoleklass samtliga barn ska gå i. Med nuvarande rutiner är det antingen via barnens föräldrar eller när skolan tar kontakt som vi vet var barnen blivit placerade och det i allmänhet ganska sent fram på vårkanten. De skolor som vi får kontakt med tar vi gärna emot men vi skulle önska att det fanns mer tid för besök i mottagande skolor under en längre tid på våren. Under detta år kommer vi att utreda hur denna samverkan ska kunna utvecklas till det bättre. Angeläget är också att få reda på hur barnens portfolio får följa dem och utvecklas under hela skoltiden. Samverkan med resursteamet fortgår så länge behov finns. 11

12 Då vi har för avsikt att utveckla en mer stimulerande lekmiljö på gården bl. a för att kunna arbeta mer experimentellt, hoppas vi kunna utveckla samarbetet med Lokalförvaltarna och även Gata & park för att få till stånd de ändringar som behövs. Förutom promenader till biblioteket någon gång/termin har vi fått möjlighet att utnyttja bibliotekets tjänster än mer än tidigare genom att bokbussen numera stannar till utanför Turbo förskola en gång/månad. När möjlighet finns tar förskolan emot lärarstuderande och får då en inblick i vad för krav lärarhögskolan ställer på nya pedagoger samt får ta del av ny forskning inom skilda områden. 12

13 Åtgärder för förbättring Frågor till enheterna Vilka åtgärder planeras på enheten i förhållande till kommunens kvalitetsredovisning för 2007? 8.1 Kunskap Systematiskt kvalitetsarbete och kompetensutveckling. Följande övergripande strategier ligger till grund för de åtgärder som skall vidtas i såväl grundskolan som gymnasieskolan: 1. Skapa större kunskap om verksamheternas styrdokument bland all personal och i skolan bland elever, föräldrar, lärare, rektorer och övrig personal samt politiker, för att starkare fokusera på skolans nationella uppdrag. I praktiken handlar det om kompetensutvecklingsinsatser. Genom det årliga arbetet med kvalitetsredovisningen involveras samtlig personal på förskolan och kunskapen om styrdokumenten, Lpfö-98 och kommunens skolplan utvecklas. Samtidigt har arbetet med att skriva ansökan för att nå utmärkelsen Skola för hållbar utveckling (vilket vi också lyckades uppnå under våren) inneburit att samtliga pedagoger har fått tränga in på djupet i vad styrdokumenten kräver av oss som personal och det arbetet kommer att fortgå vid den årliga revideringen av detta arbete. Kunskap om det arbetet med styrdokumenten förs ut till föräldrar via föräldramöten samt via dokumentation om verksamheten som sätts upp på avdelningen och som sätts in barnens portfoliopärmar. Dessutom har vi börjat med en årlig vernissage för föräldrar och barn där vi visar upp årets verksamhet kopplat till olika mål i Lpfö-98. Genom samtal på personalmöten, planeringsdagar samt vid dagliga samtal blir även ickepedagogisk personal insatt i de styrdokument som verksamheten arbetar utifrån. Vid kontaktpolitikernas besök beskriver förskolan hur verksamheten klarar av att uppfylla de nationella och lokala mål samt förmedlar möjligheter och svårigheter som följer av detta åtagande. Fyra personal från enheten kommer under ht08 - vt09 att genomföra kursen: Pedagogiskt arbete i förskolan (7,5 högskolepoäng). 2. Skapa handfasta rutiner för kvalitetsarbetet. I det ingår att berörda nämnder tar fram indikatorer och mätmetoder som underlag för redovisning av graden av uppfyllelse av nationella mål, samt bryter ner fullmäktiges fokuserade mål till operativa, mätbara mål. Detta skall i sin tur brytas ner till åtgärder respektive delmål i lokala arbets-/handlingsplaner. 13

14 Förskolan arbetar efter en handlingsplan/arbetsplan som all personal utarbetat tillsammans. Varje år utvärderas det gångna årets verksamhet utifrån åtgärder för förbättring i kvalitetsredovisningen, utvärdering av uppsatta mål för verksamhetsåret, revidering av förskolans arbetsplan samt på sikt också en årlig revidering av handlingsplanen för Hållbar utveckling. Förskolan har också utarbetat en årsplan där samtliga rutiner under ett arbetsår finns angivna. Den revideras också årligen. 3. Skapa rutiner för bättre uppföljning av varje enskild elev under dess skoltid. I praktiken handlar det om att varje elev skall ha en bra individuell plan för utveckling och studier (IUP), bedömningsmatriser för likvärdig syn på bedömning inom kommunen, samt, att elever som riskerar att inte uppnå målen därutöver har ett åtgärdsprogram, etcetera. Varje barn har sin egen portfoliopärm där bl.a. dokumentation av deras utveckling av lärande sätts in. Som underlag för utvecklingssamtal används denna pärm och tillsammans med förälder skrivs en individuell handlingsplan för varje barn. Utvecklingssamtal genomförs en gång per termin eller oftare om behov finns. 4. Skapa förutsättningar för större flexibilitet i lärandet. I praktiken handlar om samverkan med andra aktörer kring entreprenörskap, kultur i skolan (exempelvis nya metoder för undervisning), men också om teknik både kompetens och materiell utrustning. I praktiken handlar det också om att kombinera vissa pedagogiska tjänster med att ha ett övergripande ansvar för vissa utvecklingsområden, inom hållbar utveckling, IT och media (PIM), NOteknik (Framtidskraften), matematik, läs- och skriv samt bibliotekssatsning. Efter avslutad NO-utbildning ska gruppen bilda ett nätverk för att kunna ge varandra tips och idéer för att fortsatta utveckla arbetet med NO och matematik. Ett NO-rum kommer att skapas på förskolan av NO-piloterna genom det material som inköpts av medel från Sala Sparbanks Miljonprojekt. Förskolan har infört en tradition att ha en internationell vecka i anslutning till internationella barndagen. Där får barnen ta del av andra kulturer, traditioner och maträtter. Detta tema arbetar vi på för att utveckla vidare, t ex lära ut danser och sånger från andra länder och involvera föräldrarna i högre grad. Förskolan har under vårterminen -08 samverkat med musikskolan då personal från musikskolan kommit till förskolan en gång per vecka och lett en grupp barn i dans och rytmik. Pedagogerna på förskolan har turats om att delta. Dessutom har förskolan tagit del av kommunens kultursatsning genom en teater- och en musikföreställning på förskolan. Finns det ekonomiskt utrymme för ovanstående aktiviteter är vi intresserade av en fortsättning. Vi samverkar med Mälardalens högskola och Uppsala universitet genom att lärarstuderade utför sin praktik på förskolan. Vi inbjuds till olika seminarier och 14

15 utbildningar där erfarenheterna och kunskaperna både från utbildningstillfällena samt från eleverna, tillför oss på förskolan nya forskningsrön. Detta utmanar oss till att reflektera över vårt eget arbetssätt och över den verksamhet vi bedriver. I PIM-projektet är en personal på förskolan involverad. Ytterligare en personal arbetar med det. Förhoppningsvis kommer fler att ansluta inom kort. Varje månad kommer bokbussen då det finns möjlighet att låna böcker. Dessutom promenerar vi till biblioteket ibland och åker då buss tillbaka. En avdelning har under året provat på vad entreprenörskap kan innebära genom att sälja egenhändigt uppodlade tomatplantor samt målningar till föräldrar och på så sätt fått en inblick i arbetslivet. 8.2 Förhållningssätt I enheternas kvalitetsredovisningar för läsåret 2007/2008 skall de enheter som ännu inte uppnått utmärkelsen Skola för hållbar utveckling redovisa vilka åtgärder som skall vidtas för att nå målet. Skolor som redan uppnått utmärkelsen skall redogöra för de åtgärder som vidtas för att behålla den. Samtliga enheter skall i sina kvalitetsredovisningar redogöra för de åtgärder som vidtas för att skapa ett ännu bättre samtalsklimat i verksamheten. Handlingsplanen för Hållbar utveckling ska revideras årligen. Utvärdera uppsatta mål och planera in nya mål utifrån tankar om hur vi bäst går vidare. Personalen har börjat arbeta med dialogverktyget FAS-05 för att skapa förutsättningar till utveckling av samtalen/kommunikationen på förskolan. Vi strävar mot att få ett positivt samtalsklimat med barnen. Vi ska försöka säga Ja istället för Nej (efter ett utvecklingsarbete i Örebro) Vilka åtgärder planeras för att förbättra den deliberativa dialogen, såsom den beskrivs i skolplanen? Deliberativ är ett begrepp som främst har sin grund i demokratiforskningen som handlar om övervägd, ömsesidig argumentation. En deliberativ dialog kännetecknas av: a) att skilda synsätt ställs mot varandra och olika argument ges utrymme. b) tolerans och respekt för andra. Det handlar bl. a om att lära sig lyssna på den andres argument. c) inslag av kollektiv viljebildning, dvs. strävan att komma överens eller åtminstone komma till temporära överenskommelser. Detta förbättringsarbete är redan påbörjat och i grunden handlar det om att vi som vuxna fungerar som förebilder genom vårt sätt att interagera med varandra. Barn gör 15

16 inte som vi säger utan som vi gör. Det får till följd att vi behöver påminna och hjälpa varandra att faktiskt handla på ett sådant sätt så att denna dialog kan bli möjlig. Dvs. ge barnen möjlighet att lära sig lyssna och uttrycka sig själv i ord genom samtal; i samlingar, i matsituationer, i leken med andra och i intervjuer. Vi vuxna behöver träna på att läsa av deras kroppsspråk men samtidigt utmana dem och få dem att reflektera över vad det innebär att respektera varandras olikheter, skapa förståelse för att man kan handla/agera på olika sätt och att det sällan finns något rätt eller fel, utan att det mer handlar om vad det ställs i relation till. Att barnen själva får diskutera och komma fram till lösningar, alla får göra sig hörda och ge förslag på vad för åtgärder som behövs för att en situation ska kunna lösas. Vilka åtgärder planeras för att förskolan skall uppnå eller behålla utmärkelsen Skola för hållbar utveckling eller motsvarande? Vi fortsätter med förbättringsområdena för hållbar utveckling som vi har arbetat fram; rutiner, sopsortering och förändring av resursanvändandet, dokumentation, inne- och utemiljön samt samverka mera mellan avdelningarna. Vi ska föra in mera experiment inom NO nu när vi snart får ett NO-rum. När vi arbetar i tema så skall vi tänka på att planera för experiment som en naturlig del i det. Även de minsta barnen ska få experimentera och undersöka t.ex. i vatten och mängdlära. De tidigare målen försöker vi arbeta vidare med i höst. Vår förhoppning är även att bli bättre på att källsortera tillsammans med barnen. Få barnen mer delaktiga i sopsorteringen, göra det så lättarbetat att barnen själva klarar av att sortera på avdelningen och sedan någon gång per vecka få följa med till soprummet med det sorterade, gå till någon returstation och kanske åka till Returen med de största. Vilka åtgärder planeras för att öka inslaget av samverkan med arbetslivet, samt utveckla förmåga till entreprenörskap bland eleverna? I vårt arbete försöker vi använda det välkända som utgångspunkt dvs. att prata med barnen om vad deras föräldrar arbetar med, läsa böcker om olika yrken, besöka någon förälder på arbetsplatsen eller besöka andra verksamheter såsom bibliotek eller liknande. Samtala om vad för olika slags arbeten det finns, anknyta till det när snickare, elektriker samt andra yrkesgrupper utför någon arbetsuppgift på förskolan. Försöka utöka odlingsytan till våren och plantera ännu mer så att det räcker till fler måltider åt alla på förskolan. Vilka åtgärder planeras för att kartlägga, samt öka insatserna för att åtgärda skillnader mellan pojkar och flickor i verksamhet? Vi ska fortsätta med portfolioarbetet och observera mera t ex om flickor och pojkar bemöts på olika sätt när de kommer till förskolan, kommenteras utseende, kläder mm lika mycket till pojkar och flickor, vad för tonläge används, vänder man sig till mamma eller pappa i lika hög grad när det saknas kläder, stövlarna är för små mm? Om nej, varför görs det skillnad? Hur mycket styrs av våra egna omedvetna attityder, krav och förväntningar? 16

17 När kartläggningen är gjord samtala om vad vi kan göra för att öka möjligheten för alla barn att få upptäcka, pröva och utforska utan förväntningar utifrån könstillhörighet. Vilka åtgärder planeras på enheten i förhållande till skolplanens mål? Förskolan fortsätter i sitt arbete med barnen att sträva mot de nationella målen i läroplanen samt försöka nå målen i enhetens arbetsplan. De målen ligger i linje med skolplanens ställda mål. Vilka övriga åtgärder planeras på enheten, för att öka måluppfyllelsen i förhållande till nationella mål? Läroplanens mål - Normer och värden - Utveckling och lärande - Barns inflytande - Förskola och hem - Samverkan med förskoleklass, skola och fritidshem Normer och värden Fortsätta hjälpa vi varandra så att vi inte ramlar tillbaka i gamla spår. Kontinuerligt arbeta för att medvetandegöra varandra. Vi fortsätter i samma anda bl.a. med att arbeta aktivt för att stävja när vissa barn endast tar hjälp från ett visst bestämt barn. Utveckling och lärande Vi behöver fokusera mer på att dokumentera barnens utvecklande av nya förmågor och mindre på det vi gör, annars blir bildhanteringen oss övermäktig. Det vi vill utveckla är att utöka odlingsytan. Vi vill fortsätta med att så och skörda tillsammans med barnen för det har varit uppskattat. Vi har bestämt hela förskolan att ha en gårdsfixarvecka i höst då vi kan utveckla utemiljön. Barns inflytande Vi personal behöver träna upp vår förmåga att snappa upp barnens tankar och idéer i alla sammanhang för att kunna utnyttja det för olika teman. Vi avser därför fortsätta att ställa kontinuerliga frågor till barnen under terminen för att få reda på deras tankar. Som ett hjälpmedel att lyssna in barnens reflektioner (tankar och funderingar) och händelser ska vi försöka skriva ner det som hörs/upplevs på en gång och sätta in i pärmarna. Det innebär att vi som personal alltid behöver ha papper eller ett litet block i fickan för att kunna skriva ner det barnen för fram eller gör. Förskola och hem Fortsätta med de olika moment vi redan har infört där föräldrarna får ta del av den verksamhet som bedrivs; väggdokumentation, portfolio, drop-in, vernissage mm. 17

18 Försöka få föräldrarna mer involverade i arbetet med olika teman t ex vid internationella veckan. Samverkan med förskoleklass, skola och fritidshem Se över rutinerna för hur barnens placeringar till förskoleklass förmedlas till förskolan. Försöka sträva efter att samtliga barn ska få besöka sin blivande förskoleklass någon eller några gånger på våren. 18