Innovationsupphandling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innovationsupphandling"

Transkript

1 Innovationsupphandling Möjligheter och utmaningar vid upphandling av innovation Masteruppsats i statsvetenskap, 30 hp Masterprogrammet i statsvetenskap, Linköpings universitet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Författare: Ana Stanojcic Antal ord: Handledare: Lars Niklasson 1

2 Sammanfattning Syftet med uppsatsen är att identifiera möjligheter och drivkrafter respektive utmaningar och svårigheter vid upphandling av innovation. Genom att identifiera dessa faktorer är förhoppningen att kunna bidra med kunskap om förutsättningar för vidare tillämpning och implementering av innovationsupphandling som metod för att upphandla varor, tjänster och produkter. I uppsatsen studeras tre pågående projekt för innovationsupphandling som samtliga fått finansiering av VINNOVA, Sveriges innovationsmyndighet. Intervjuer har gjorts med projektledare för de respektive projekten samt med tjänstemän på VINNOVA och konkurrensverket. Uppsatsen teoretiska referensram bygger på teorier kring institutioner, lärande och kunskap samt implementering. Resultatet visar att identifierade möjligheter och drivkrafter för innovationsupphandling är förbättrat samarbete mellan offentlig och privat sektor, att arbetsprocessen vid innovationsupphandling kan bidra med verksamhetsutveckling och att bottom-up innovation kan främjas. Bland de identifierade utmaningarna och svårigheterna är brist på kunskap och praktisk erfarenhet av innovationsupphandling och svårigheter att bevisa att det som upphandlas har önskvärd effekt. Andra utmaningar som identifierats är svårigheter att involvera användarna av produkten. Avslutningsvis visar resultaten organisering av formella nätverk för kunskaps-och erfarenhetsutbyte samt juridiskt stöd i form av innovationspartnerskap kan stärka förutsättningarna för användning och implementering av innovationsupphandling. Nyckelord; innovation, innovationsupphandling, offentlig upphandling, institutioner, kunskap, lärande Abstract The purpose of this paper is to identify opportunities and challenges with public procurement of innovation. By doing this, the hope is to contribute with knowledge about how public procurement of innovation can be used and implemented as a way to purchase products and services. The paper studies three ongoing project for public procurement of innovation that all received funding from VINNOVA, the Swedish innovation agency. Interviews were carried out with the project managers for the projects as well as with officials at VINNOVA and the Swedish Competition Authority. The analysis is carried out in a theoretical framework that is based on 2

3 institutional theory, theories on interactive learning and knowledge theory as well as implementation theory. Improved collaboration between the public and private sector, innovation procurement as a method for business development within the contracting authority and well as promotion of bottom-up innovation were all identified as opportunities with public procurement of innovation. Among the identified challenges and difficulties is the lack of knowledge and practical experience with innovation procurement. Difficulties in the ability to proof that the procured product does have the effect desired is another identified challenge. Other challenges identified are difficulties to involve the end-users of the product in the procurement process. Lastly, the results show the organization of formal networks for exchange of knowledge and experience and legal support in the form of innovation partnerships can strengthen the conditions for the use and implementation of innovation procurement. Keywords; innovation, public procurement of innovation, public procurement, institutions, knowledge, learning 3

4 Förord Ett stort tack till samtliga intervjupersoner, utan vars medverkan uppsatsen aldrig hade kunnat genomföras. Ett stort tack till min handledare Lars Niklasson som kommit med kloka fundering, speciellt under uppsatsens tidiga fas när jag kämpade med att fokusera och bryta ner uppsatsen i ett syfte. Det var också Lars kurser och föreläsningar på masterprogrammet i statsvetenskap vid Linköpings universitet som tände mitt intresse för innovationer i offentlig sektor. Slutligen ett stort tack till Erik, som trots en nyinköpt lägenhet i Stockholm i storleken av en skolåda stöttat mig när jag behövt ockupera lägenheten med böcker och artiklar under ibland, flera dagar i sträck. 4

5 Innehåll 1. Inledning Bakgrund Innovationssystem och innovationspolitik i Sverige Innovationsupphandling Det statsvetenskapliga intresset för frågan Problematisering Disposition Syfte och frågeställningar Avgränsningar Metod och material Semi-strukturerade intervjuer Val av intervjupersoner och projekt Forskningsdesign XQuality Karolinska sjukhuset Innovationsupphandling av röstöversättning vid Södertälje sjukhus Prognosverktyg för trafikledning Trafikkontoret, Stockholm stad Begreppsförklaring Innovation Offentlig upphandling Innovationsupphandling Tidigare forskning Innovationer i offentlig sektor Offentlig upphandling och innovation Teoretisk referensram Institutioner Nyinstitutionalism preferenser, resurser och spelregler Lärande och kunskap Implementering Sammanfattning av teoretisk referensram Analys Del I, Genomgång av empiri Projekt 1, XQuality Karolinska sjukhuset Preferenser

6 Resurser Spelregler Projekt 2, Innovationsupphandling av röstöversättning vid Södertälje sjukhus Preferenser Resurser Spelregler Projekt 3, Prognosverktyg för trafikledning, trafikkontoret, Stockholm stad Preferenser Resurser Spelregler Del II, analys av identifierade möjligheter och utmaningar vid innovationsupphandlingar Preferenser Behovet styr men definieras av olika aktörer Innovationsupphandling ett nytt arbetssätt Resurser Kunskap är en viktig resurs Nätverk Spelregler Juridiken är inte det främsta hindret, men kan underlätta Att våga vara innovativ vilka risker finns? Innovationsupphandling två världar som möts Slutsatser Identifierande möjligheter och drivkrafter vid och inför innovationsupphandling Identifierade utmaningar och svårigheter vid och inför innovationsupphandling Framtida åtgärder för att ytterligare stimulera användandet och implementering av innovationsupphandling i Sverige Fortsatt forskning Källförteckning Förteckning över intervjupersoner Bilagor

7 1. Inledning 1.1 Bakgrund Den 11 oktober 2012 presenterade regeringen Den nationella innovationsstrategin (2012), ett strategiskt dokument som sträcker sig fram till år 2020 och syftar till att identifiera ett antal olika åtgärder som ska bidra till att främja det svenska innovationsklimatet. I strategin framhålls det att innovation är avgörande för långsiktig produktivitetsutveckling, tillväxt och framtida välstånd. Att Sverige är ett handelsorienterat land utan egen stor marknad beskrivs som ytterligare ett skäl till varför ett tydligt och högt prioriterat innovationspolitiskt arbete är av vikt. Mer specifikt är strategin indelad i tre olika huvudområden med ett par olika delmål, varav ett av dessa delmål betonar stärkandet av innovativa offentliga verksamheter. Ett starkt innovationsklimat vid år 2020 skulle möjliggöra att att offentliga verksamheter och deras partnerskap med privata och idéburna organisationer, genom att bli mer innovativa, levererar samhällstjänster med hög kvalitet och effektivitet. (Den nationella innovationsstrategin, 2012, 13). Innovation i offentlig verksamhet kan enligt strategin handla om att hitta nya perspektiv på problem, nya sätt att leverera tjänster men också om att förbättra styrning eller hitta nya samarbetsformer. Stimulans av innovation kan ske från ett utbudsperspektiv genom olika stödjande insatser för utveckling av kunskap och skydd av immateriella tillgångar, detta för att företag och andra organisationer ska öka sitt intresse för att stärka sin innovationsförmåga. Efterfrågeperspektivet syftar däremot, som ordet indikerar att stimulera efterfrågan av innovation. Offentliga verksamheter kan efterfråga nya lösningar och metoder, vilket bidrar med kunskap och kompetensförsörjning, och som är viktigt för den svenska innovationskraften. Det här kan ske på ett antal olika sätt, genom standardisering och lagstiftning men också genom ändrade metoder vid upphandling av offentliga tjänster och varor. Innovationsupphandling är därför, enligt den nationella innovationsstrategin ett strategiskt viktigt verktyg för att stärka Sveriges innovationskraft Innovationssystem och innovationspolitik i Sverige Innan en närmare beskrivning av vad innovationsupphandling är för något är det av relevans att säga något om innovationspolitiken och dess utveckling i Sverige, det här för att lättare förstå sammanhanget i vilket diskussionen om innovationsupphandling utgår ifrån. 7

8 I en redogörelse av innovationspolitikens utveckling i Sverige är det också av relevans att säga något om det begreppet innovationssystem, vilket ibland även fokuseras till en nationell kontext och heter då nationella innovationssystem. Även om exakta definitioner är svåra att återfinna och dessutom skiljer sig åt mellan forskare och sammanhang kan innovationssystem beskrivas som ett begrepp eller koncept som växte fram under 1980-talet. I redogörelsen för vad ett innovationssystem är så refererar bland annat Lundvall (2007, 29) till systemets funktion, vilket är att utveckla och sprida innovationer. Innovationssystem kan således ses som ett system som möjliggör innovationsprocesser, och det här systemet består av olika nätverk och aktörer som interagerar med varandra. Det här systemet kan både vara avgränsat till ett särskilt sammanhang eller kontext, inom ett företag, en sektor, eller en region men kan också ta ett nationellt perspektiv, och är då ett nationellt innovationssystem. Det är framförallt den komplexa interaktioner mellan olika aktörer som ligger i fokus för begreppet innovationssystem (Edquist och Hommen, 1999, 65.). Innovationssystem kan till viss del ses som en reaktion på de mer linjära modellerna från 1960-talet av hur innovations skapades och spreds, vilket då oftast diskuterades i termer av innovation som resultat av teknisk utveckling och förändring (Eklund, 2007, 36). Det finns emellertid många diskussioner kring hur begreppet nationella innovationssystem kan användas. Lundvall (2007, 17) diskuterar innovationssystem (med fokus på nationella innovationssystem) och menar att det finns frågor gällande huruvida begreppet ska ses som en teori, ett teoretiskt begrepp eller enbart ett hjälpmedel för deskriptiv kartläggning. Svårigheter med att diskutera innovationssystem i dessa termer ligger snarare i att det inom samhällsvetenskapen finns meningsskiljaktigheter om vad teori egentligen är och hur det bör användas. Lundvall menar vidare att det mest korrekta är att begreppet som en fokuseringsanordning som kan vara en hjälp vid analysen av det fenomen som menas med nationella innovationssystem är och i vidare mening även vara behjälpligt vid analys av vilka konkreta åtgärder kan vara aktuella att införa i ett innovationssystem. I den stora rapporten Den svenska innovationspolitikens framväxt, organisering och utvärderbarhet (Danell, m.fl., 2012) redogör författarna för kopplingen mellan teorin innovationssystem och innovationspolitik. I rapporten diskuteras nationella innovationssystem, både vad gäller definition men också vad gäller användningsområdet för begreppet. Här delas en liknande syn som den Lundvall har och som presenterades ovan. Rapporten framhåller att det nationella innovationssystemet bör ses som ett analysredskap 8

9 som kan vara till hjälp för att identifiera faktorer som kan hindra att innovationer utvecklas, tas emot och sprids inom ett system. I rapporten beskriver författarna det nationella innovationssystemet som bestående dels av en inputsida där resurser och aktiviteter av olika slag går in i systemet och en outputsida med de effekter som systemet producerar (Danell, m.fl., 2012, 7). Rapporten beskriver framförallt utveckling från teorin (nationella) innovationssystem till en svensk innovationspolitik. Idag används begreppet innovationssystem utbrett i såväl internationella som nationella politiska sammanhang. Teorier om innovationssystem utvecklades i under slutet av 1980-talet och början av talet, och omvandlades relativt snabbt till konkreta handlingar och åtgärder genom att ligga till grund för olika typer av nationella policyambitioner rörande innovation. Dessa ambitioner fanns i många länder men Sverige var det första landet som på ett mycket konkret sätt realiserade teorier om innovationssystem till etableringen av verket för innovationssystem, VINNOVA. Myndigheten etablerades 2001, alltså knappt 10 år efter att de vetenskapliga diskussionerna kring innovationssystem började. Författarna beskriver förloppet som en anmärkningsvärd snabb resa från de tidiga teoretiska pionjärarbeten till bildandet av en svensk myndighet (Danell, m.fl, 2012, 10) Idag är innovationssystem ett begrepp som används återkommande, i såväl nationella som internationella sammanhang och diskussionen handlar ofta om åtgärder för att stimulera tillväxt och innovation. Innovationssystem benämns i såväl forskningssammanhang men också i olika typer av näringspolitiska dokument (Danell, m.fl, 2012, 11). Den nationella innovationsstrategin kan ses som ett sådant näringspolitiskt dokument som föreslår ett antal olika, såväl organisatoriska som finansiella och juridiska åtgärder för att stimulera det nationella innovationssystemet. För att återkoppla till uppsatsens ämne, beskriver strategin att innovationsupphandlingar är en åtgärd som syftar till att skapa innovativa offentliga verksamheter och i vidare mening stimulera utvecklingen och spridningen av innovation inom det nationella innovationssystemet Innovationsupphandling Nedan följer redogörelse för vad en innovationsupphandling är och hur processen vid en innovationsupphandling kan se ut. Offentlig upphandling innebär att en upphandlande myndighet köper en produkt, vara eller tjänst. En innovationsupphandling sker när en upphandlande myndighet beställer eller efterfrågar en produkt, vara eller tjänst som vid efterfrågan ännu inte existerar (Edquist och Zabala-Iturriagagoitia, 2012, 1758). USA tillsammans med Japan, Kina och andra asiatiska 9

10 länder har en lång och etablerad erfarenhet av att efterfråga innovation. Internet tillsammans med GPS-teknologi och konstruktionen av jetflygplan kan nämnas som några av de mest kända exempel på innovations-orienterad upphandling (Kavlet och Lember, 2011, 241). Innovationsupphandling kan delas in i två olika typer av upphandling; innovationsvänlig upphandling och upphandling av innovation. Med innovationsvänlig upphandling menas en upphandlingsform där den upphandlande myndigheten är öppen för leverantörers idéer om nya produkter och lösningar. Kortfattat handlar det helt enkelt om att inte aktivt utesluta eller missgynna innovativa lösningar. Här kan nya och nästan färdiga lösningar som finns på marknaden upphandlas. Det är i stort sätt möjligt för alla offentlig upphandlingar att vara innovationsvänliga. Upphandling av innovation syftar istället till att en upphandlande myndighet upphandlar en produkt som inte finns tillgänglig på marknaden (Jeppsson, 2012). I Sverige har den svenska innovationsmyndigheten VINNOVA tillsammans med upphandlingstödet vid kammarkollegiet haft till uppgift att bidra med vägledning och stöd till upphandlande myndigheter som vill använda sig av innovationsupphandling som metod för upphandling. En förändring av detta gjordes i år (2014) då regeringen meddelande beslutet att samla allt stöd i samband med offentlig innovationsupphandling hos konkurrensverket från och med den 1 januari Förflyttningen innebär att konkurrensverket ska bidra med metod-och kompetensstöd rörande innovationsupphandling. Aktörer som är intresserade av att göra en innovationsupphandling kan fortfarande få stöd av VINNOVA i projektets tidigare faser; det här kan handla om att identifiera utmaningar, behov och möjligheter och även finansiering. Konkurrensverkets stöd och vägledning riktas därför till de senare delarna av processen vilket inkluderar förberedelser av en innovationsupphandling men även genomförande och utvärdering (Konkurrensverket, 2012). VINNOVA (2013:22) beskriver upphandling av innovation enligt följande process; (1) Behovsidentifiering (2) Behovs- och marknadsanalys (3) Möjlighetsanalys och projektplanering (4) Förberedelser (inkl. marknadsdialog) (5) Upphandling av innovation (6) Kommersiell upphandling (7) Implementering och användning. Mellan det femte och sjätte steget är det särskilt viktigt att göra en uppföljning och utvärdering, även om uppföljning är viktigt under hela processen. VINNOVA beskriver den här processen som ett utvecklingsprojekt som utförs med hjälp av upphandling. En upphandling av innovation innebär alltså inte att en vanlig offentlig upphandling utesluts, det speciella med upphandling av innovation ligger alltså i processen som sker innan själva upphandlingen. Vidare kan den 10

11 här processen enligt beskrivningen ovan tolkas som något linjär men i praktiken kan alla de ovannämnda aktiviteterna äga rum parallellt. I vissa projekt är alla aktiviteter inte heller nödvändiga, beroende på vilka underlag som redan finns tillgängliga vid projektstarten. En skillnad mellan vanlig offentlig upphandling och upphandling av innovation ligger i att den senare utgår från ett icke-tillgodosett behov, se figuren nedan; Finns det en tillfredställande lösning på behovet? JA: Traditionell upphandling Eller Innovationsvänlig upphandling NEJ: Upphandling av innovation Figur 1 Vidare är upphandling av innovation relativt flexibelt vad gäller vilken metod som ska användas. Val av upphandlingsmetod bör göras i förberedelsesteget och skillnaderna mellan dessa olika metoder ligger bland annat i hur de förhåller sig till de olika lagar som finns kring offentlig upphandling. I VINNOVA:s informationsbok om att efterfråga innovation (VINNOVA, 2013:22) ges följande exempel på val av metod och hur de förhåller sig till lagen om offentlig upphandling (LOU; 2007:1091) och lagen om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (LUF: 2007:1092). Förkommersiell upphandling (ligger utanför LOU/LUF) Avsiktsförklaring (ligger utanför LOU/LUF) Konkurrenspräglad dialog (ligger innanför LOU/LUF) Innovationstävling (kan ligga innanför och utanför LOU/LUF) En mer ingående redogörelse av lagen av offentlig upphandling görs i begreppsförklaringen Det statsvetenskapliga intresset för frågan I den här uppsatsen studerar jag möjligheter och utmaningar som kan föreligga när upphandlande myndigheter väljer att använda sig utav innovationsupphandling som metod vid 11

12 upphandling av varor, tjänster och/eller produkter. Ämnesområdet är statsvetenskapligt intressant ur flera olika perspektiv. Det är dels intressant ur diskussionen kring offentlig sektor och innovationer. Innovationsforskningen har traditionellt sett haft ett starkt intresse för den privata sektorn, och fortfarande är mycket av den forskningen influerad, både teoretiskt och empiriskt av studier gjorda på den privata sektorn. Det här kan delvis ha sin förklaring i att den offentliga sektorn länge varit förknippad med statliga monopol och inte haft samma krav på konkurrens och därför inte haft samma tryck på sig att komma nya och mer effektiva produkter och lösningar, att studera innovationer i offentlig sektor ansågs därför länge vara irrelevant (Borins, 2002, 467). Samtidigt menar andra forskare att offentlig sektor skapat innovationer länge och välfärdsstaten, tanken om vikten av ett eget boende och till och med flour-tanten alla är exempel på tidiga innovationer i offentlig sektor. Ur det här perspektivet, där innovationer inte begränsas till enbart tekniska produkter och lösningar ses också de reformer som ledde fram till nya styr-och ledningsmetoder vilka etablerades framförallt under 1980-talet och som i ett samlat namn kallas för New Public Management som en typ av innovation (Ronning, m.fl, 2013, 84). Intressanta analyser kring NPM som innovationen som hindrar innovation har också gjorts. Ett sådant perspektiv framhåller framförallt att allt för starkt fokus på kostnadseffektivitet har gjort att kreativiteten som krävs för att komma på innovativa idéer riskeras (Ronning, m.fl, 2013, 94). Centrala frågor handlar alltså om vad innovation i offentlig sektor är för något, och hur förutsättningar för offentlig sektor skapas, samt för vem dessa innovationer skapas. Som en förlängning av diskussionen kring innovationer och offentlig sektor kan offentlig upphandling studeras som ett verktyg för innovation. Varor och tjänster som används av den offentliga sektorn ska upphandlas enligt vissa lagar och riktlinjer. Eftersom det offentliga finansieras av skattemedel är det viktigt att processen för offentlig upphandling och inköp görs på enligt en process som på bästa sätt ska tillgodose samhällets medborgare med god service. Det har, framförallt de senaste 20 åren förts allt fler diskussioner kring vilka metoder för offentlig upphandling som på bästa sätt kan tillgodose samhälleliga behov på ett effektivt men också långsikt vis. Här har bland annat upphandling av innovation lyfts som ett viktigt policyverktyg för den offentliga sektorn att både lösa samhälleliga problem men också främja innovation (Edquist och Zabala-Iturriagagoitia, 2012, 1758). 12

13 Ur ett statsvetenskapligt perspektiv består diskussionen och intresset kring innovationer, offentlig sektor och offentlig upphandling delvis av en mer praktisk dimension kring frågor hur dessa processer ska styras men också av en mer ideologisk karaktär rörande vad den offentliga sektorn är och bör vara och vilka mål (kostnad, effektivitet, kvalitét, etc.) som vara överordnade Problematisering Den offentliga sektorn upphandlar idag varor och tjänster för ca 500 miljarder svenska kronor varje år, vilket motsvarar cirka 15 % av svensk BNP. (Kammarkollegiet, 2012, 10), det finns därför stort potential för offentlig upphandling att bli ett värdefullt verktyg för att stimulera innovation. Det här potentialitet framkommer av den nationella innovationsstrategin som menar att stärkandet av offentlig verksamheter är viktigt för svensk innovationskraft, här tillskrivs bland annat innovationsupphandlingar som en metod. Samtidigt visar undersökningar (Denell,.m.fl., 2012, 126) att många upphandlande myndigheter ser den traditionella upphandlingsprocessen som ett i första hand administrativt och krångligt förfarande. Kunskap och framförallt praktisk erfarenhet av innovationsupphandling i svensk kontext är däremot begränsad. Innovationsupphandling innebär för många upphandlande myndigheter ett nytt arbetssätt som kan skilja sig väsentligt från traditionell offentlig upphandling. Vikten av innovationsupphandling som strategiskt verktyg för att stimulera innovation tillsammans med den bristande kunskapen och erfarenheten av upphandlingsmetoden menar jag gör det till ett intressant ämne att studera. Genom att identifiera upplevda möjligheter och drivkrafter respektive utmaningar och svårigheter i pågående projekt för innovationsupphandling hoppas jag kunna säga något om vilka framtida resurser och åtgärder som är viktiga för att uppmuntra och stimulera till framtida användning och implementering av innovationsupphandling metod för att upphandla offentliga varor, tjänster och produkter. 1.4 Disposition I det första och inledande kapitlet presenteras relevant bakgrund rörande innovationspolitiken i Sverige samt de nationella initiativen till innovationsupphandling. Här presenteras även uppsatsens syfte och frågeställningar. I det andra kapitlet redogör jag för den metod jag använt mig av och presenterar och diskuterar valet av projekt och intervjupersoner. 13

14 Uppsatsens tredje kapitel består av en begreppsförklaring där jag redogör för några av uppsatsens centrala begrepp samt hur dessa används och definieras i just den här uppsatsen. I det fjärde kapitlet presenteras ett urval av tidigare forskning på området innovationer och offentlig sektor men även mer specifikt kring innovationer och offentlig upphandling. I det femte kapitlet redogör jag för uppsatsens teoretiska referensram som består av teorier kring institutioner, lärande och kunskap, innovationer och implementering och som tillsammans bidrar med en grund för att kunna analysera möjligheter och utmaningar vid innovationsupphandling. I det sjätte kapitlet presenteras analysen som bygger på det insamlade materialet. Analysen är uppdelad i två delar. Först presenteras de respektive projekt vilket följs av en samlad analys av intervjuerna med såväl projektledarna som med tjänstemännen på VINNOVA och Konkurrensverket. I det sjunde kapitlet presenterar jag mina slutsatser och uppsatsens frågeställningar besvaras. I det åttonde och sista kapitlet reflekterar jag, utifrån mina slutsatser vilka frågor kring innovationsupphandlingar som skulle vara intressants att studera vidare. 1.5 Syfte och frågeställningar Uppsatsen syftar till att studera förutsättningar för upphandlande myndigheter att genom innovationsupphandling, upphandla nya varor, tjänster och/eller produkter som tillgodoser ett identifierat behov. Såväl möjligheter och drivkrafter som svårigheter och utmaningar hoppas kunna lyftas. För att söka svar på detta kommer uppsatsen att undersöka och studera tre pågående projekt för innovationsupphandling. Vidare syftar uppsatsen även till att, utifrån erfarenheterna från de tre projekten kunna dra slutsatser kring vilka faktorer som kan påverka andra upphandlande myndigheters möjlighet att tillämpa och implementera innovationsupphandling som metod för upphandling. Jag ämnar att uppfylla uppsatsens syfte genom följande frågeställningar: Vilka möjligheter och drivkrafter vid innovationsupphandling har identifierats utifrån de tre projekten? Vilka utmaningar och svårigheter vid innovationsupphandling har identifierats utifrån de tre projekten? 14

15 Utifrån de identifierade möjligheterna respektive utmaningarna, vilka faktorer kan påverka tillämpning och implementering av innovationsupphandling som metod vid offentlig upphandling? 1.6 Avgränsningar I uppsatsen studeras och diskuteras innovationsupphandling i offentlig sektor i en svensk kontext. De projekt som finns representerade i uppsatsen är alla lokaliserade till Stockholms län, detta är dock ingen medveten avgränsning utan ett resultat av vilka projekt som var tillgängliga för kontakt under uppsatsens begränsade tidsram. Fokus ligger innovationsupphandlingen och processen det innebär att göra en sådan upphandling, uppsatsen fokuserar alltså inte på själva lösningen som ska upphandlas. Innovationsupphandling kan delas in i två kategorier; innovationsvänlig upphandling och upphandling av innovation. De projekt som finns representerade i uppsatsen tillhör den sistnämna kategorin; upphandling av innovation. Det är alltså denna typ av upphandling som åsyftas när begreppet innovationsupphandling används. Uppsatsen tar utgångpunkt i de upphandlande myndigheterna som efterfrågare av innovation; intervjuer och liknande har alltså inte gjorts med privata företag och potentiella leverantörer. 2. Metod och material Uppsatsen är av en kvalitativ karaktär där empiri har samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. De huvudsakliga stegen i en kvalitativ studie utgörs av att forskaren (1) formulerar generella frågeställningar, (2) väljer sedan relevanta platser och undersökningspersoner, (3) samlar in data, (4) tolkar data, (5) begreppsligt och teoretiskt arbete och slutligen (6) sammanställer och rapporterar om resultat och slutsatser (Bryman, 2002, 252). Det enligt ett sådant upplägg som uppsatsen utförts. Baserat på tidigare forskning om innovationer i offentlig sektor, tillsammans med ett personligt intresse för ämnet formulerades generella och initiala frågeställning kring förutsättningar för att utföra innovationsupphandlingar. Efter mer efterforskning avgränsades frågeställningarna ytterligare och uppsatsen fokuserades till att studera ett par pågående projekt för innovationsupphandling och projektledarna för de respektive projekten kontaktades. Även andra viktiga intervjupersoner på VINNOVA och konkurrensverket identifierades och kontaktades. Data i form av intervjuer samlandes därefter in. Intervjuerna spelades in, anteckningar fördes under intervjuerna och intervjuerna skrevs rent efter intervjutillfället. Alla intervjuer förutom en gjordes genom ett personligt möte, en av intervjuerna gjordes över telefon. Studier som har en 15

16 kvalitativ karaktär brukar generellt förknippas med ett induktivt angreppssätt. Det här innebär att teori genereras som ett resultat av observationer och empiri. Kvantitativa studier förknippas ofta med ett deduktivt angreppssätt vilket innebär att teorin präglar både hypotes och datainsamlingen, vilket i sin tur även präglar resultatet. I praktiken är det dock inte ovanligt att det ena angreppssättet har inslag av det andra, och vice versa (Bryman, 2002, 22). När dessa två angreppsätt kombineras brukar man tala om ett abduktivt angreppsätt. I en studie som har ett abduktivt angreppssätt är det möjligt att kontinuerligt växla mellan teori och empiri under studiens gång (Alvesson och Sköldberg, 1994, 133). Ett abduktivt angreppssätt är också vad som beskriver min uppsats på bästa vis. Det här visar sig framförallt genom att jag valt att arbeta med och utifrån en teoretisk referensram snarare än en strikt förhållning till en eller flera specifika teorier. 2.1 Semi-strukturerade intervjuer Uppsatsens empiri har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer. Intervjuerna har gjorts med projektledare för pågående projekt för innovationsupphandling samt personer med erfarenhet från arbete med innovationsupphandling från andra statliga myndigheter; i det här fallet rör det sig om personer från VINNOVA och konkurrensverket. Typiskt vid semistrukturerade intervjuer är att intervjufrågorna ställs utifrån i förväg utarbetade teman, vilket även kallas för en intervjuguide. Semi-strukturerade intervjuer ger frihet att beröra temaområdena i valfri ordning, det är även möjligt att ställa frågor som inte finns med i intervjuguiden. Intervjuprocessen blir därför väldigt flexibel, där intervjupersonens uppfattning och förståelse av frågorna ligger som utgångspunkt för samtalet (Bryman, 2002, 301). Intervjuerna har spelats in och anteckningar har förts under intervjuerna. Jag har använt mig utav March och Olsens (1984) teori kring preferenser, resurser och spelregler som en utgångspunkt vid utformandet av min intervjuguide vari dessa tre faktorer utgör de tre temaområdena som intervjuguiden bygger på. Mer om den teori som intervjuguiden bygger på går att läsa i teoriavsnittet. Genom att utforma intervjuguiden utifrån ett teman med relevans till de teoretiska verktyg som används i analysen är förhoppningen att säkerställa kopplingen mellan metod och teori. Samtidigt inrymmer dessa temaområden relevanta frågor kring resurser, tidigare kunskap och andra förutsättningar och premisser som kan påverka projektet och ger också intervjupersonerna utrymme att lyfta aspekter de själva tycker är viktiga och således inte bli allt för styrda. Under temat preferenser ställdes frågor som kan ha haft inverkan på förförståelse och intressen vad gäller innovationsupphandling såsom tidigare kunskap om innovationsupphandling. Det här inkluderar både personlig 16

17 kunskap men också vilken kunskap om innovationsupphandling, exempelvis genom tidigare erfarenhet som finns på den upphandlande myndigheten i fråga. Även frågor kring inställning till innovationsupphandling ställdes. Temat resurser fångade in frågor rörande ekonomiska resurser men även frågor kring vikten av kunskapsresurser. Avslutningsvis samlade temat spelregler in frågor kring såväl formella som informella regler som skulle kunna påverka arbetet med innovationsupphandling; detta kan vara olika typer av styrdokument men också faktorer såsom etablerad upphandlingspraxis och andra normer och värderingar som kan påverka projektet. Intervjuguiden med samtliga teman och frågor ligger som bilaga till uppsatsen. 2.2 Val av intervjupersoner och projekt Intervjuer har bland annat gjorts med projektledare för tre projekt för innovationsupphandling. Gemensamt för projekten är att de alla fått finansiering av VINNOVA genom utlysningen Upphandling av innovation vilket gjordes inom programmet Innovationsupphandling och som ingår som en del av VINNOVA:s strategiska område Innovationskraft i offentlig verksamhet (VINNOVA, 2013). Samtliga projekt är pågående, dock i olika faser. Valet att studera pågående projekt snarare än avslutade projekt baserades på ett tillgänglighetsbeslut, det är helt enkelt så pass svårt att hitta exempel på färdiga innovationsupphandlingar som tar hänsyn till uppsatsen fokusering och avgränsning, och vidare ta kontakt med de personer som en gång i tiden arbetat i dessa projekt. Eftersom samtliga av de projekt som studeras i uppsatsen är pågående har jag valt att göra intervjuerna med projektledarna. Detta dels då mina frågor är av mer övergripande karaktär kring tidigare kunskap om innovationsupphandling i projekten och i verksamheten samt vilka möjligheter och hinder som (hittills) identifierats, fokus ligger alltså på den process som en innovationsupphandling innebär. Bedömningen är att projektledarna utgör så kallade primära källor som kommer vara delaktiga i hela projektet och innovationsupphandlingen (Esaiasson, 2007, 319). Gemensamt för alla tre projekt är att de alla fått finansiering av den statliga myndigheten VINNOVA. Att projekten har samma finansiär motiveras på två grunder; VINNOVA har som Sveriges innovationsmyndighet uppgift att stimulera och stärka svensk innovationskraft. VINNOVA:s verksamhet bygger på elva strategiska områden som myndigheten arbetar med. Ett av dessa strategiska områden handlar om innovationskraft i offentlig verksamhet, där är innovationsupphandling av relevans. Innovationsupphandling utgör dessutom en relativt ny metod för upphandling, även om så kallad teknikupphandling funnits länge inom vissa sektorer (Jeppson, 2012). Många upphandlande myndigheter här därför ingen praktisk 17

18 erfarenhet av innovationsupphandling, det stöd i form av extra resurser som VINNOVA kan bidra med är därför i många fall avgörande för om en innovationsupphandling ska och kan utföras. Att det finns en mycket begränsad erfarenhet av innovationsupphandling innebär att de praktiska exempel som faktiskt finns tillgängliga i stort sätt alla finns samlade hos VINNOVA. Uppsatsens valda projekt har samtliga ansökt och fått bidrag av VINNOVA genom utlysningen Upphandling av innovation. Utöver intervjuer med projektledare för respektive projekt har intervjuer även gjorts med en tjänsteman från VINNOVA och en tjänsteman från konkurrensverket. Dessa aktörer sitter på annan typ av kunskap och erfarenhet om innovationsupphandling än projektledarna. VINNOVA och konkurrensverket representerar på ett tydligare sätt hur politiken valt att organisera och styra arbetet med innovationsupphandlingar. Dessa personer har även kunskap och legitimitet att säga något om innovationsupphandlingar som ligger utanför specifika projekt, det skapar därför möjlighet att se om de erfarenheter som projektledarna har från praktiska projekt ligger i linje med den bild som finns hos statliga myndigheter som fått i uppdrag att stödja innovationsupphandling som upphandlingsmetod. 2.3 Forskningsdesign Vidare kan uppsatsen sägas ha en forskningsdesign som påminner om det som kallas för multipel fallstudie, eller ibland även flerfallsstudie. Det är en relativt ny typ utav forskningsdesign som vuxit fram, särskilt inom samhällsvetenskapen av att forskare började förespråka användningen av mer en ett fall vid fallstudier. Argumenten för den här forskningsdesignen ligger bland annat i att inkluderingen av flera fall kan underlätta teoriutvecklingen och ge möjlighet att utveckla nya relevanta teoretiska begrepp. Genom en multipel forskningsdesign kan gemensamma och särskiljande drag urskiljas, dessa är också lika intressanta i analysen. I den här metoden är det också möjligt för fallen att skilja sig åt på olika sätt (Bryman, 2002, 72). Gemensamt för uppsatsen projekt, som också kan definieras som de fall som studeras är att samtliga syftar till att genom metoden innovationsupphandling ska upphandla en vara som ska tillgodose ett identifierat behov, att samtliga har fått delvis finansiering av VINNOVA och att samtliga är pågående. Skillnaden mellan projekten ligger därför i att de befinner sig i olika faser. I uppsatsen studeras alltså fler än ett fall, detta utan att vara en komparativ eller jämförande studie i den meningen att fokus ligger på att urskilja skillnader i fallen. Däremot är gemensamma drag men också skillnader välkomna, i syftet att kunna säga något om vilka möjligheter respektive utmaningar som kan föreligga när ett upphandlande myndigheten genomför en innovationsupphandling. Fokus ligger därför, som 18

19 av syftesformuleringen framgår att genom de samlande erfarenheterna från projekten kunna dra slutsatser som ska svara på uppsatsens frågeställningar. Nedan följer en kort redovisning av de projekt som är representerade i uppsatsen. En djupare redovisning av projekten och hur de fortlöpt görs i analysens första del som innehåller en presentation och analys av empirin XQuality Karolinska sjukhuset Vid Karolinska sjukhuset har man sedan 2012 arbetat med projektet XQuality vars övergripande syfte är att effektivisera röntgenhanteringen vid sjukhuset och på så vis bidra till bättre patientsäkerhet och arbetsmiljö för personalen. XQuality har också som syfte att bidra med informationsunderlag för framtida innovationsupphandlingar. Projektet är delvis finansierat av VINNOVA och förstudien är avslutad. Syftet med förstudien var att tydligare definiera XQuality samt göra behovs-och marknadsanalyser. Nu är projektet inne i dess genomförandefas. Beslutet att använda FOU-upphandling som upphandlingsförfarande har tagits vilket ska resultera i att sjukhuset köper FOU-tjänster i form av konceptstudier och prototyper av dellösningar inom XQuality (VINNOVA, 2012) Innovationsupphandling av röstöversättning vid Södertälje sjukhus Vid Södertälje sjukhus planeras en upphandling av innovation av en röstöversättningsprodukt. Syftet är att lösningen ska underlätta kommunikationen mellan patient och personal i fall där patienter med icke-fullständig kunskap i svenska befinner sig i en akut sjukvårdssituation. Sjukhuset har fått finansiering av VINNOVA för att göra en förstudie, som görs inom ramen för ett planeringsprojekt. Målet med förstudien är att göra en behovs- och marknadsanalys; sjukhusets behov för en lösning av detta slag ska identifieras och verifieras. En marknadsanalys ska ge kunskap om potentiella leverantörer/utvecklare av lösningen (VINNOVA, 2012) Prognosverktyg för trafikledning Trafikkontoret, Stockholm stad Trafikkontoret i Stockholm stad har fått finansiering av VINNOVA för att göra en innovationsupphandling som innehåller ett testmoment där olika leverantörers förmåga att leverera en lösning för ett prognosverktyg för trafik-stockholm testas. Testet ska göras i ett avgränsat testområde, ett pilotområde och förhoppningen är att på detta sätt kunna förtydliga kravbilden och kunna utvärdera de olika leverantörernas förmåga att leverera lösningen. Projektet är uppdelat i två faser; ett planeringsprojekt och ett upphandlingsprojekt och befinner sig nu i planeringsprojektet (VINNOVA, 2012). 19

20 3. Begreppsförklaring Nedan följer en redovisning av några av de begrepp som är centrala i uppsatsen. Begrepp som är direkt kopplade till teori, exempelvis begrepp såsom institution redovisas i uppsatsen teoriavsnitt. 3.1 Innovation Innovation är ett begrepp vars definitioner tycks variera beroende på kontext. Det finns dock ett par karaktäristiska drag vilka utmärker begreppet. En av de mest klassiska definitionerna går att härleda till Schumpeter som menade att innovation handlar om att göra saker på ett nytt sätt i det ekonomiska livet (Ronning, m.fl, 2013, 12). Enligt en sådan definition ses innovation som en drivkraft för ekonomin. Aasen och Amundsen (2013, 36) framhåller att olika definitioner sätter fokus på olika aspekter eller delar av innovationsbegreppet. Vanligt i de flesta definitioner är att innovation syftar till något nytt, det kan vara en ny tjänst, vara eller process, fokus ligger i sådana definitioner alltså på innovationens resultat. Andra definitioner som inkluderar själva innovationsprocessen inkluderar även de processer som leder upp till resultatet, innovation som grundar sig på helt nya idéer kan exempelvis kräva vissa organisatoriska förändringar och då ses dessa förändringar som en del av innovationsprocessen. Inom den offentliga sektorn brukar införandet av platta strukturer som ett resultat av utvecklingen från government styrning till governance styrning tillsammans med lednings- och styrningsmodeller hämtade från nyliberalistiska modeller och vilka brukar gå under det samlade namnet New Public Management ses som en organisatorisk innovation (Ronning, m. fl, 2013, 13). I den här uppsatsen definieras innovation enligt samma definition som används i den nationella innovationsstrategin (2012) utgiven av näringslivsdepartementet och vilket lyder följande; Innovation handlar om nya eller bättre sätt att skapa värden för samhälle, företag och individer. Innovationer är nya lösningar som svarar mot behov och efterfrågan i vardagen och omvärlden. Värdet uppstår i nyttiggörandet och tillämpningen av en idé. Värdet som skapas kan ta många former ekonomiska, sociala eller miljömässiga värden (den nationella innovationsstrategin, 2012). Innovation syftar här till något nytt som svarar mot ett behov och som kan ta många olika former, en mycket bred definition kan tyckas men som lämpar sig för den här uppsatsen där 20

21 innovation studeras i kontexten av innovationsupphandling. Innovationsupphandlingar, vilket utgör den kontext vari innovation studeras i den här uppsatsen kan alltså dels syfta till resultatet, det vill säga produkten (innovationen) som upphandlas men i vidare mening kan själva arbetsprocessen som föreligger vid en innovationsupphandling tolkas som en innovation om den skapar nya organisatoriska och/eller administrativa arbetssätt. 3.2 Offentlig upphandling Offentlig upphandling kan definieras som de åtgärder som en upphandlande myndighet vidtar när myndigheten tilldelar ett kontrakt eller ingår ett ramavtal för varor och tjänster. Till upphandlande myndigheter hör statliga och kommunala myndigheter, såsom beslutande församlingar i kommuner och landsting, vissa offentligt styrda organ(t.ex. flertalet kommunala och en del statliga bolag) och sammanslutningar av en eller flera upphandlande myndigheter eller ett eller flera offentligt styrda organ. Även kommunala och statliga aktiebolag omfattas av begreppet upphandlande myndighet (Konkurrensverket, 2012). Ett ramavtal är ett avtal mellan en eller flera myndigheter och en eller flera leverantörer där villkoren för senare tilldelning av kontrakt under en specificerad tidsperiod fastställs (Konkurrensverket, 2012). Offentlig upphandling regleras av lagen om offentlig upphandling, LOU. Syftet med de upphandlingsregler som omfattas av LOU är att upphandlande myndigheter ska använda offentliga medel på bästa möjlig sätt. LOU innefattar ett fem grundläggande principer som all offentlig upphandling måste förhålla sig till och som används som riktlinjer för hur LOU ska tillämpas, dessa är principen om icke-diskriminering, principen om likabehandling, principen om transparens, proportionalitetsprincipen och principen om ömsesidigt erkännande. Vid all offentlig upphandling ska ett så kallat förfrågningsunderlag utformas och göras tillgänglig till potentiella leverantörer inför en upphandling. Förfrågningsunderlaget ska på ett detaljerat och tydligt sätt specificera och beskriva vad det är som ska upphandlas och under vilka villkor, underlaget får inte ändras under upphandlingens gång (Konkurrensverket, 2012). Genom att regleras av LOU blir möjligheterna att upphandla innovation ibland begränsade. Det kan framförallt förklaras av att förfrågningsunderlag kräver att mycket detaljerade specifikationer av vad som ska upphandlas, vilket vid upphandling av innovation är svårt då dessa kravspecifikationer inte är tillgängliga. 21

22 3.3 Innovationsupphandling I det inledande kapitlet gjordes en redogörelse av processen vid innovationsupphandlingar, det här för att bidra med inledande kunskap om vad en innovationsupphandling är och vilka möjligheter som finns vid upphandling av innovation. Här nedan diskuteras begreppet vidare. Den nationella innovationsstrategin (2012) framhåller innovationsupphandling som ett viktigt strategiskt verktyg för att stärka den offentliga sektorns innovationskraft. Innovationsupphandling definieras enligt den nationella innovationsstrategin enligt följande; Upphandling som främjar utveckling och införande av nya lösningar, innovationer. Innovationsupphandling innefattar dels upphandling som sker på ett sådant att den inte utesluter nya lösningar, så kallad innovationsvänlig upphandling, dels upphandling av innovation, det vill säga upphandling av framtagande av nya lösningar som ännu inte finns på marknaden (Den nationella innovationsstrategin, 2012) 2010 publicerades den stora innovationsupphandlingsutredningen. I likhet med definitioner av begreppet innovation som kan syfta till såväl resultat som process skiljer även innovationsupphandlingsutredningen på det juridiska begreppet offentlig upphandling och innovationsupphandling. Innovationsupphandling, syftar enligt utredningen till den process som möjliggör att nya lösningar kan utvecklas och som kan innebära att olika element i processen kan falla utanför det juridiska regelverket för offentlig upphandling (Innovationsupphandlingsutredningens betänkande SOU 2010:56, s. 65). Det är även innovationsupphandling som process eller metod för att upphandla offentliga varor och tjänster som ligger i fokus för den här uppsatsen. 4. Tidigare forskning Nedan sammanfattas ett urval av tidigare forskning som är av relevans för uppsatsen. Den tidigare forskningen delas upp i två olika kategorier; dels forskning om innovation i offentlig sektor i bredare bemärkelse än enbart fokuserat innovationsupphandling dels forskning om innovation i relation till offentlig upphandling. 4.1 Innovationer i offentlig sektor Ett av de större projekten som gjorts kring innovation i offentlig sektor var forskningsprojektet Innovations in the public sector, även kallat PUBLIN-projektet. PUBLIN-projektet pågick mellan åren och ingick i EU:s femte ramprogram. 22

23 Projektet syftade till att, genom ett antal delstudier studera och bidra med kunskap om innovation och innovationsprocesser i offentlig sektor. I en av projektets sammanfattande slutrapporter (Koch, m.fl. 2005) redogörs de hinder och möjligheter för innovation i offentlig sektor som identifierats ur projektets delstudier. De identifierade möjligheterna bestod bland annat av möjligheter i form av statliga åtgärder och stöd som positivt stimulerande för innovation i offentlig sektor. Att en stor andel av de anställda inom den offentlig sektor är högutbildade, med en god förmåga att lösa problem och tänka innovativt beskrivs vara en annan positiv och möjliggörande faktor för innovation. De hinder som identifierats och som kan vara en utmaning för innovation i offentlig sektor hänvisar till den offentliga sektorns storlek och komplexitet. Brist på resurser, både ekonomiska men i viss grad även tekniska utgör också ett hinder för innovation. Andra hindrande faktorer beskrivs vara att den offentliga sektorn är präglad av stark vana och tradition vad gäller exempelvis sätt att arbeta; i den offentliga sektorn är det vanligt med starka professionella grupperingar som präglas av egna inarbetad praktiker och perspektiv, vilket kan försvåra innovation. Ett annat hindrande inslag är inställningen till risk. Innovationer är ofta förknippade med en viss grad av risk då innovation definieras som något nytt och i förväg okänt. Den offentliga sektorn är under hård under hård granskning av såväl politiken som media, vilket har bidragit till ett klimat där innovativa handlingar traditionellt sett inte har uppmuntras. Ovilja och rädsla att ta risker beskrivs i slutrapporten vara ett av de största hindren vad gäller den offentliga sektorns innovationsförmåga. Slutrapporten lyfter, på ett uppmanande vis därför vikten av att kommunicera ut skillnaden mellan oansvarigt handlande och det risktagande innovation kan, och alltid i viss grad kommer föra med sig; Politicians, policy makers and public managers should clearly communicate that there is and must be risks involved in innovation processes, and that there is a difference between mismanagement and the will to take sensible risks.(koch, m.fl, 2005, 6). Innovationer i offentlig sektor har även diskuterats i termer av ledarskap. Studier (Borins, 2002, 469) har bland annat fokuserat på sambandet mellan innovation och ledarskap med slutsatsen att innovation både kräver och skapar ledarskap. Innovationsprocessens natur är sådan att den ofta innebär organisatorisk förändring som ett resultat av att idéer till nya produkter, tjänster eller processer uppstår. Dessa förändringar kan innebära nya interorganisatoriska samarbeten och sätter således krav på ett ledarskap som ska guida organisationen genom innovationsprocessen. Att platta ut de traditionella hierarkierna i organisationer, i såväl den offentliga som privata sektorn är en viktig uppgift för ledare av 23

Utmaningar och möjligheter med innovationsvänlig upphandling Niklas Tideklev, Konkurrensverket

Utmaningar och möjligheter med innovationsvänlig upphandling Niklas Tideklev, Konkurrensverket Utmaningar och möjligheter med innovationsvänlig upphandling 2015-01-22 Niklas Tideklev, Konkurrensverket Syftet med offentlig upphandling Säkerställa fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital

Läs mer

Att efterfråga innovation - för nyskapande i offentlig verksamhet Arkusdagen 2014

Att efterfråga innovation - för nyskapande i offentlig verksamhet Arkusdagen 2014 . Att efterfråga innovation - för nyskapande i offentlig verksamhet Arkusdagen 2014 2014-12-08 Anna Lipkin, Konkurrensverket Nina Widmark, VINNOVA Snabbfakta VINNOVA Stimulera Statlig myndighet under Näringsdepartementet

Läs mer

Yttrande över Innovationsupphandling (SOU 2010:56) (Ert Dnr: N2010/6152/FIN

Yttrande över Innovationsupphandling (SOU 2010:56) (Ert Dnr: N2010/6152/FIN Näringsdepartementet 103 33 Stockholm 2010-12-22 Maria Sandqvist maria.sandqvist@teknikforetagen.se 08-782 09 30 Yttrande över Innovationsupphandling (SOU 2010:56) (Ert Dnr: N2010/6152/FIN Sammanfattning

Läs mer

Innovationsupphandling utvecklar din verksamhet

Innovationsupphandling utvecklar din verksamhet Innovationsupphandling utvecklar din verksamhet Alla offentliga verksamheter har möjligheter att göra innovationsupphandlingar. Inledning Offentlig sektor upphandlar årligen varor och tjänster för cirka

Läs mer

Utmaningar och möjligheter med innovationsvänlig upphandling Niklas Tideklev, Konkurrensverket

Utmaningar och möjligheter med innovationsvänlig upphandling Niklas Tideklev, Konkurrensverket Utmaningar och möjligheter med innovationsvänlig upphandling 2015-01-22 Niklas Tideklev, Konkurrensverket Definition av innovationsvänlig upphandling Upphandlande myndigheter beaktar aktivt möjligheten

Läs mer

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på?

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Karlstad den 9 december 2014 Birgitta Laurent 1 Offentlig upphandling Offentlig sektor köper varor, tjänster och byggentreprenader för 500-600

Läs mer

Kalmar augusti 2013. Bild 1

Kalmar augusti 2013. Bild 1 Kalmar augusti 2013 Bild 1 Upphandling av innovation Innovationsvänlig upphandling Innovationsupphandling Bild 2 Innovationsupphandling Upphandling av innovation Innovationsvänlig upphandling Upphandling

Läs mer

Social innovation - en potentiell möjliggörare

Social innovation - en potentiell möjliggörare Social innovation - en potentiell möjliggörare En studie om Piteå kommuns sociala innovationsarbete Julia Zeidlitz Sociologi, kandidat 2018 Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik

Läs mer

Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte... 3 2. Tillämpning... 3 3. Definition... 4 3.1 Avgränsningar... 4 3.2 Beroenden till andra processerv... 4 4. Nuläge... 4

Läs mer

Innovationsupphandling av återanvändningssystem Bilaga 2 - Om innovationsupphandling

Innovationsupphandling av återanvändningssystem Bilaga 2 - Om innovationsupphandling Innovationsupphandling av återanvändningssystem Bilaga 2 - Om innovationsupphandling Innehåll Beskrivning av innovationsupphandling... 3 Semantiken i denna upphandling... 3 FoU-undantag... 3 Processen...

Läs mer

Statens, kommuners och myndigheters inköp regleras i ett särskilt regelverk, den offentliga upphandlingen.

Statens, kommuners och myndigheters inköp regleras i ett särskilt regelverk, den offentliga upphandlingen. Allmänt Statens, kommuners och myndigheters inköp regleras i ett särskilt regelverk, den offentliga upphandlingen. Marknaden för offentlig upphandling är den största marknaden för handel med varor och

Läs mer

Byggherrens roll för innovationer i byggsektorn. Construction Management

Byggherrens roll för innovationer i byggsektorn. Construction Management Byggherrens roll för innovationer i byggsektorn Innovationsbegreppet Innovationsprocess Idé/uppfinning + Utveckling + Implementering = Innovation Innovationer Brett spann på vad innovationer är Radikala

Läs mer

Niklas Tideklev. Hans Jeppson. Senior Advisor, Vinnova Utredare Innovationsupphandling (SOU 2010:56)

Niklas Tideklev. Hans Jeppson. Senior Advisor, Vinnova Utredare Innovationsupphandling (SOU 2010:56) 2012-12-06 Hans Jeppson Senior Advisor, Vinnova Utredare Innovationsupphandling (SOU 2010:56) Niklas Tideklev Upphandlingsjurist, Upphandlingsstödet Projektledare vägledning för innovationsvänlig upphandling

Läs mer

Innovationsledning gör projekten till verksamhet!

Innovationsledning gör projekten till verksamhet! Innovationsledning gör projekten till verksamhet! hur går vi från idé till innovation? Daniel Forslund chefsstrateg Snabbfakta om VINNOVA Statlig myndighet under Näringsdepartementet Anslaget för forskning

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir.

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir. Kommittédirektiv Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen Dir. 2006:42 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2006. Sammanfattning

Läs mer

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT SVENSKA GENDER MANAGEMENT MODELLEN STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT VINNOVA Utmaningsdriven innovation Konkurrenskraftig produktion Gender & Company Ansökan till Projektform B Fiber Optic Valley är en

Läs mer

Rekommendation Tidig marknadsdialog

Rekommendation Tidig marknadsdialog Till Medlemmarna i Anläggningsforum Föreslagna aktiviteter i denna Rekommendation är omhändertagna genom att de är införda i Trafikverkets Verksamhetssystem. Uppföljning genomförd 2019-02-12 Rekommendation

Läs mer

Policy för innovation och digitalisering GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

Policy för innovation och digitalisering GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Policy för innovation och digitalisering GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte...3 2. Tillämpning...4 3. Definition...4 3.1 Avgränsningar...4 4. Mål...5 5. Viljeriktning...5 5.1 Fokus

Läs mer

Offentlig upphandling. LOU och LUF

Offentlig upphandling. LOU och LUF Offentlig upphandling LOU och LUF Vad är offentlig upphandling? Med offentlig upphandling menas de åtgärder som vidtas av en upphandlande myndighet för att tilldela ett kontrakt eller ingå ett ramavtal

Läs mer

Offentlig upphandling och små företag Upplands Bro 16 sept Ulrica Dyrke, Företagarna

Offentlig upphandling och små företag Upplands Bro 16 sept Ulrica Dyrke, Företagarna Offentlig upphandling och små företag Upplands Bro 16 sept 2013 Ulrica Dyrke, Företagarna Offentlig upphandling är betydande - och det är de små företagen också Offentlig sektors inköp sker via offentlig

Läs mer

Business research methods, Bryman & Bell 2007

Business research methods, Bryman & Bell 2007 Business research methods, Bryman & Bell 2007 Introduktion Kapitlet behandlar analys av kvalitativ data och analysen beskrivs som komplex då kvalitativ data ofta består av en stor mängd ostrukturerad data

Läs mer

Handlingsplan fö r samverkan mellan Upphandlingsmyndigheten öch VINNOVA öm innovationsupphandling

Handlingsplan fö r samverkan mellan Upphandlingsmyndigheten öch VINNOVA öm innovationsupphandling Handlingsplan fö r samverkan mellan Upphandlingsmyndigheten öch VINNOVA öm innovationsupphandling -01-11 1 (7) Inledning Avsikt Avsikten med handlingsplanen är att identifiera gemensamma aktiviteter som

Läs mer

Att efterfråga innovation som offentlig aktör TILLIT. Stefan Persson Rhetikfabriken AB Kristianstad

Att efterfråga innovation som offentlig aktör TILLIT. Stefan Persson Rhetikfabriken AB Kristianstad Att efterfråga innovation som offentlig aktör TILLIT Stefan Persson Rhetikfabriken AB Kristianstad 20150930 TILLIT förenklar goda affärer Full tillit mellan parter innebär låga transaktionskostnader, muntliga

Läs mer

Nya EU-direktiv om upphandling och koncessioner. Eva Sveman

Nya EU-direktiv om upphandling och koncessioner. Eva Sveman Nya EU-direktiv om upphandling och koncessioner Eva Sveman Nya upphandlingsdirektiv Direktiv om upphandling inom den klassiska sektorn Direktiv om upphandling inom försörjningssektorn Direktiv om upphandling

Läs mer

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY Kommunfullmäktige Beslutsdatum 2007-03-26 Reviderad 2014-02-17 Sida 1 (6) Dokumentets mottagare, förvaltning och uppföljning Detta dokument vänder sig till dem som fattar beslut i inköps- och upphandlingsfrågor

Läs mer

Att efterfråga innovation 2014-01-23

Att efterfråga innovation 2014-01-23 Att efterfråga innovation 2014-01-23 Snabbfakta Statlig myndighet under Näringsdepartementet Anslaget för forskning och innovation är 2 018 miljoner kronor 2012 Nationell kontakt-myndighet för EU:s ramprojekt

Läs mer

AffärsConcept. Hantering av handlingar när andra upphandlar för din räkning Den 19 maj 2015

AffärsConcept. Hantering av handlingar när andra upphandlar för din räkning Den 19 maj 2015 AffärsConcept Hantering av handlingar när andra upphandlar för din räkning Den 19 maj 2015 Helena Ottosson Kraus helena.ottossonkraus@affarsconcept.se Agenda Vad är offentlig upphandling? Upphandlingsförfaranden

Läs mer

Innovationsupphandling vad är det?

Innovationsupphandling vad är det? Innovationsupphandling vad är det? 2012-11-15 Hans Jeppson VINNOVA Bild 1 Varifrån? Senior Advisor för innovationsupphandling vid Vinnova Utredare Upphandlingsstödets framtid (SOU 2012:32) Utredare Innovationsupphandling

Läs mer

Datum 2013-09-02. VÄRMEKs legala bas

Datum 2013-09-02. VÄRMEKs legala bas Datum 2013-09-02 VÄRMEKs legala bas VÄRMEK agerar inom lag om upphandling för försörjningssektorn (LUF). LUF:en är något mer flexibel än LOU men omgärdas ändå av strikta regler. Upphandlande enheter/myndigheter

Läs mer

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på?

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Jönköping den 10 december 2014 Birgitta Laurent 1 Offentlig upphandling Offentlig sektor köper varor, tjänster och byggentreprenader för 500-600

Läs mer

Upphandling Samverkansrådet 10 februari 2014

Upphandling Samverkansrådet 10 februari 2014 1 Upphandling Samverkansrådet 10 februari 2014 Stefan Gudasic T.f. enhetschef SLL Upphandling SLL Upphandling Avdelningschef Tf Karin Peedu Upphandling vårdens varor och tjänster Jan Matsson 6,5 upphandlare

Läs mer

VÄGLEDNING 2014-06-26 2 (8)

VÄGLEDNING 2014-06-26 2 (8) KKV2002, v1.2, 2011-02-05 VÄGLEDNING 2014-06-27 1 (8) 1 Riktlinjer för användning av hållbarhetskriterier vid offentlig upphandling Konkurrensverket ger i detta dokument en rättslig och praktisk bakgrund

Läs mer

Upphandling. Kvalité, innovation, sociala krav. Thomaz Ohlsson Sveriges kommuner och landsting

Upphandling. Kvalité, innovation, sociala krav. Thomaz Ohlsson Sveriges kommuner och landsting Upphandling Kvalité, innovation, sociala krav Thomaz Ohlsson Sveriges kommuner och landsting Kvalité? Vad är kvalitet för dig? Hur ska du formulera detta för att få ut det du vill av en upphandling? Hur

Läs mer

Yttrande över delbetänkande, På jakt efter den goda affären SOU 2011:73

Yttrande över delbetänkande, På jakt efter den goda affären SOU 2011:73 Ert datum Er beteckning, referens Registrator Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över delbetänkande, På jakt efter den goda affären SOU 2011:73 ALLMÄNNA SYNPUNKTER Famna har av regeringen inbjudits

Läs mer

Sammanfattning av arbetsprogram STÄRKT INNOVATIONSFÖRMÅGA I OFFENTLIG VERKSAMHET 2015-2017

Sammanfattning av arbetsprogram STÄRKT INNOVATIONSFÖRMÅGA I OFFENTLIG VERKSAMHET 2015-2017 1 (6) Sammanfattning av arbetsprogram för samarbete mellan VINNOVA och SKL om: STÄRKT INNOVATIONSFÖRMÅGA I OFFENTLIG VERKSAMHET 2015-2017 Antagen av styrgruppen VERKET FÖR INNOVATIONSSYSTEM - SWEDISH GOVERNMENTAL

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Fördjupning i de nya upphandlingsreglerna del 2 Förändringar i den nya upphandlingslagstiftningen: inköpscentraler och leverantörsperspektivet

Fördjupning i de nya upphandlingsreglerna del 2 Förändringar i den nya upphandlingslagstiftningen: inköpscentraler och leverantörsperspektivet Fördjupning i de nya upphandlingsreglerna del 2 Förändringar i den nya upphandlingslagstiftningen: inköpscentraler och leverantörsperspektivet SKL Kommentus Inköpscentralens nya roller Åsa Edman Vad får

Läs mer

Metoder för att tänka efter före erfarenheter och metodboken

Metoder för att tänka efter före erfarenheter och metodboken Metoder för att tänka efter före erfarenheter och metodboken Lars Carlsson Programägare MT vård och FoU Karolinska Universitetssjukhuset Linda Andersson Partner, Ansvarig för Government & Public Sector

Läs mer

Gråa hår av offentlig upphandling?

Gråa hår av offentlig upphandling? Gråa hår av offentlig upphandling? Filipstad den 1 oktober 2015 Birgitta Laurent 1 Offentlig upphandling Regler för offentliga inköp finns sedan lång tid tillbaka. Genom EUmedlemskapet är vi bundna av

Läs mer

Bättre omsorg genom smartare upphandling av välfärdsteknologi

Bättre omsorg genom smartare upphandling av välfärdsteknologi Bättre omsorg genom smartare upphandling av välfärdsteknologi 2012 09 18 Sveriges Kommuner och Landsting Upphandlingsstödet vid Kammarkollegiet VINNOVA Västerås stad Innovationsupphandling VINNOVA Upphandlingsstödet

Läs mer

Testbäddar inom hälsooch sjukvård och äldreomsorg 2013

Testbäddar inom hälsooch sjukvård och äldreomsorg 2013 UTLYSNING 1 (10) Datum Diarienummer 2013-02-22 2012-00657 Testbäddar inom hälsooch sjukvård och äldreomsorg 2013 Stärkt konkurrenskraft hos företag samt ökad innovationskraft inom hälso- och sjukvård och

Läs mer

Offentlig politik och styrning i ett marknadsanpassat samhälle

Offentlig politik och styrning i ett marknadsanpassat samhälle LINKÖPINGS UNIVERSITET Uppdaterad: 2014-09-08 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Statsvetenskap 3 Lisa Hansson (lisa.hansson@liu.se) Offentlig politik

Läs mer

Innovationsledning och organisering forskning för ökad innovationsförmåga, 2019

Innovationsledning och organisering forskning för ökad innovationsförmåga, 2019 UTLYSNING 1 (12) Innovationsledning och organisering forskning för ökad innovationsförmåga, 2019 En utlysning inom Vinnovas program Innovationsledning och organisering UTLYSNING 2 (12) Innehåll 1 Utlysningen

Läs mer

Sociala hänsyn enligt EU:s nya upphandlingsdirektiv. Sjuhärads samordningsförbund 2014-04-29 Mathias Sylwan

Sociala hänsyn enligt EU:s nya upphandlingsdirektiv. Sjuhärads samordningsförbund 2014-04-29 Mathias Sylwan Sociala hänsyn enligt EU:s nya upphandlingsdirektiv Sjuhärads samordningsförbund 2014-04-29 Mathias Sylwan Regeringen: Jag vill i detta sammanhang betona vikten av att miljöhänsyn vägs in i all offentlig

Läs mer

En innovation är en uppfinning som ger en samhällsekonomisk vinst eller ger en vinst för en viss målgrupp (ex inom äldreomsorgen).

En innovation är en uppfinning som ger en samhällsekonomisk vinst eller ger en vinst för en viss målgrupp (ex inom äldreomsorgen). 1 (6) Tillväxt, miljö och regionplanering Tillväxtavdelningen Här kommer några korta minnesanteckningar från workshopen Så blir vi världens bästa innovationsupphandlare! den 6 december 2012 kl. 9 12 på

Läs mer

Vad pågår i världen innovationsupphandling i nationellt och internationellt perspektiv

Vad pågår i världen innovationsupphandling i nationellt och internationellt perspektiv Vad pågår i världen innovationsupphandling i nationellt och internationellt perspektiv 2015-10-14 Niklas Tideklev Nina Widmark Dagens presentation Vad är innovationsupphandling? Definitioner Hur arbetar

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

Ostrategisk upphandlingsprocess? Gudrun Lind gudrun.lind@kammarkollegiet.se

Ostrategisk upphandlingsprocess? Gudrun Lind gudrun.lind@kammarkollegiet.se Ostrategisk upphandlingsprocess? Gudrun Lind gudrun.lind@kammarkollegiet.se Regeringen Regeringen har i budgetpropositionen för 2009 uppställt som mål att den offentliga upphandlingen ska vara effektiv

Läs mer

Innovationsvänlig upphandling

Innovationsvänlig upphandling Kort om Innovationsvänlig upphandling Tänk på att informationen i detta material inte har uppdaterats sedan januari 2014. Aktuella lagar (inklusive beloppsgränser) har förändrats sedan dess och praxis

Läs mer

VINNOVA-finansierade ramprojektet CeSam - Partnerskap för digitala välfärdstjänster

VINNOVA-finansierade ramprojektet CeSam - Partnerskap för digitala välfärdstjänster VINNOVA-finansierade ramprojektet CeSam - Partnerskap för digitala välfärdstjänster Syfte och mål med CeSams verksamhet CeSams verksamhet ska bidra till att uppnå målsättningarna i SKL:s strategi för esamhället:

Läs mer

Innovationer och krav på samhällsansvar i stadens upphandlingar

Innovationer och krav på samhällsansvar i stadens upphandlingar Serviceförvaltningen Verksamhetsområde upphandling Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2013-05-31 Handläggare Lars Ericsson Telefon: 08-508 11 818 Till Servicenämnden samhällsansvar i stadens Remiss från kommunstyrelsen

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Mindre styrdans mer rock n roll

Mindre styrdans mer rock n roll november 2013 Mindre styrdans mer rock n roll Personalchefsbarometern 2013 Personalchefsbarometern 2013 Mindre styrdans mer rock n roll I årets version av Visions Personalchefsbarometer fokuserar vi på

Läs mer

Skillnader mellan LOU och LUF

Skillnader mellan LOU och LUF Skillnader mellan LOU och LUF Upphandling The VÄRMEK Way Lag om offentlig upphandling, LOU, är en lagstiftning som är processinriktad. Den är gjord så för att garantera att små leverantörer ska ha samma

Läs mer

Valfrihet med politiska våndor

Valfrihet med politiska våndor Valfrihet med politiska våndor Lagen om valfrihetssystem LOV Stefan Elg Allego AB www.allego.se De gemenskapsrättsliga principerna EGdirektiven Beslut 1 Beskriva vad Beskriva hur Beskriva när AVTAL Beslut

Läs mer

Regeringens strategi för sociala företag ett hållbart samhälle genom socialt företagande och social innovation

Regeringens strategi för sociala företag ett hållbart samhälle genom socialt företagande och social innovation Regeringens strategi för sociala företag ett hållbart samhälle genom socialt företagande och social innovation Produktion: Näringsdepartementet Omslagsbild: Maskot/Folio Artikelnummer: N2018.04 Innehållsförteckning

Läs mer

Remissyttrande avseende betänkandet Innovationsupphandling, SOU 2010:56

Remissyttrande avseende betänkandet Innovationsupphandling, SOU 2010:56 Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. YTTRANDE 2010-12-06 Dnr 516/2010 1 (5) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande avseende betänkandet Innovationsupphandling, SOU 2010:56 Sammanfattning

Läs mer

Överenskommelse. innovationsupphandling

Överenskommelse. innovationsupphandling Överenskommelse mellan Konkurrensverket och VINNOVA om innovationsupphandling 2014-05-27 1 (6) Inledning Konkurrensverket och VINNOVA har uppdrag och verksamhetsområden som är viktiga för innovationsupphandling.

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 5 poäng (VT 2007)

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 5 poäng (VT 2007) LINKÖPINGS UNIVERSITET 2007-01-19 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Marie Jansson marie.jansson@ihs.liu.se Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga

Läs mer

Där kärnkompetens och kunskapsekonomi möts Kunskapsutvecklingen som nyckel till innovationer och regional tillväxt

Där kärnkompetens och kunskapsekonomi möts Kunskapsutvecklingen som nyckel till innovationer och regional tillväxt Där kärnkompetens och kunskapsekonomi möts Kunskapsutvecklingen som nyckel till innovationer och regional tillväxt Katarina Fellman 14 februari 2011 Upplägg för presentationen Om forskningsprojektet Den

Läs mer

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007. Sammanfattning Ett landsting får i dag sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Inskränkningar finns emellertid när

Läs mer

Sociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd

Sociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd Sociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd Bakgrund och avsikt Social resursförvaltning beviljade under 2014 drygt sju miljoner kronor i ekonomiskt stöd till sociala företag. Dessa företag

Läs mer

Projektplan för Innovationsupphandling av betaltjänster

Projektplan för Innovationsupphandling av betaltjänster Projektplan 2015-12-14 1 (12) Dnr. VINNOVA 2015-05970 Uppdaterad Dnr. Länsstyrelsen 2016-01-14 303-435-2016 2016-02-03 Christina Rehnberg Nationell samordnare för länsstyrelsernas betaltjänstuppdrag Direkt

Läs mer

Kommittédirektiv. Ett samordnat och effektivare statligt upphandlingsstöd. Dir. 2011:78. Beslut vid regeringssammanträde den 8 september 2011

Kommittédirektiv. Ett samordnat och effektivare statligt upphandlingsstöd. Dir. 2011:78. Beslut vid regeringssammanträde den 8 september 2011 Kommittédirektiv Ett samordnat och effektivare statligt upphandlingsstöd Dir. 2011:78 Beslut vid regeringssammanträde den 8 september 2011 Sammanfattning En särskild utredare får i uppdrag att utreda hur

Läs mer

Säkra offentliga e-tjänster kommunala illustrationer

Säkra offentliga e-tjänster kommunala illustrationer Säkra offentliga e-tjänster kommunala illustrationer Gabriella Jansson och Ulf Melin Statsvetenskap och informatik utveckling Linköpings universitet Offentliga e-tjänster i vår vardag 1 Offentliga e-tjänster

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN

INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN MED998 Utvecklingsarbete med projektledning inom hälso- och sjukvård, 15 högskolepoäng Development work with project management in healthcare, 15 higher education credits Fastställande

Läs mer

Lagen om offentlig upphandling (LOU) och Upphandlingsutredningens analys

Lagen om offentlig upphandling (LOU) och Upphandlingsutredningens analys Lagen om offentlig upphandling (LOU) och Upphandlingsutredningens analys Peter Lindblom janpeterlindblom@hotmail.com 2012-02-02 1 1 Liten agenda Grundläggande principer vid offentlig upphandling Dagens

Läs mer

Upphandlingsprojektet inom SN m.fl.

Upphandlingsprojektet inom SN m.fl. Upphandlingsprojektet inom SN m.fl. Vi vill påverka tjänstemän och politiker som ansvarar för upphandlingsfrågor Gör upphandlingsfunktionen mer strategisk Förbättra dialogen i alla faser av upphandlingsprocessen

Läs mer

Remiss: Nya regler om upphandling SOU 2014:51 och Ds 2014:25

Remiss: Nya regler om upphandling SOU 2014:51 och Ds 2014:25 Datum Er referens S2014/5303/RU Vår referens 2014-09-30 Stefan Holm Socialdepartementet Enheten för upphandlingsrätt 103 33 Stockholm Remiss: Nya regler om upphandling SOU 2014:51 och Ds 2014:25 Almega

Läs mer

Märken i offentlig upphandling

Märken i offentlig upphandling Märken i offentlig upphandling Nya svenska LOU år 1994 En upphandlande enhet måste noga ange vilka omständigheter den avser att beakta i de fall den väljer att anta det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet.

Läs mer

Offentlig upphandling. Stockholm Digital Care 10 mars 2017 Therese Hellman

Offentlig upphandling. Stockholm Digital Care 10 mars 2017 Therese Hellman Offentlig upphandling Stockholm Digital Care 10 mars 2017 Therese Hellman Agenda Kort om Upphandlingsmyndigheten Om upphandlingsreglerna Ny upphandlingslagstiftning Nyheter i nya LOU- en överblick Upphandlingsprocessen

Läs mer

Halvtidsutvärdering. Självutvärdering gjord av ProcSIBEs deltagare (14st) Enkät baserad på målen i ansökan. Kunskapsplattform.

Halvtidsutvärdering. Självutvärdering gjord av ProcSIBEs deltagare (14st) Enkät baserad på målen i ansökan. Kunskapsplattform. Halvtidsutvärdering Självutvärdering gjord av ProcSIBEs deltagare (14st) Enkät baserad på målen i ansökan Kunskapsplattform Heltäckande bild Extern samverkan Resultatspridning ProcSIBE som kunskapsplattform

Läs mer

Ökad konkurrens på det uppdragsarkeologiska området vissa ändringar i kulturminneslagen

Ökad konkurrens på det uppdragsarkeologiska området vissa ändringar i kulturminneslagen KKV1007, v1.1, 2010-05-05 YTTRANDE 2011-05-09 Dnr 195/2011 1 (5) Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Ökad konkurrens på det uppdragsarkeologiska området vissa ändringar i kulturminneslagen Ds 2011:6 Sammanfattning

Läs mer

ClueE: det juridiska perspektivet. David Langlet Joshua Prentice

ClueE: det juridiska perspektivet. David Langlet Joshua Prentice ClueE: det juridiska perspektivet David Langlet Joshua Prentice Studerade områden Det främjande regelverket hur påverkar det kommunerna? Offentlig upphandling främjare eller hämmare? Kravet på affärsmässigt

Läs mer

Upphandling av innovation Innovationsvänlig upphandling Innovationsupphandling

Upphandling av innovation Innovationsvänlig upphandling Innovationsupphandling Hösten 2013 Bild 1 Upphandling av innovation Innovationsvänlig upphandling Innovationsupphandling Bild 2 Innovationsupphandling Upphandling av innovation Innovationsvänlig upphandling Upphandling av innovationer

Läs mer

Titel. Undertitel (Titel och undertitel får vara på max 250 st tecken. Kom ihåg att titeln på ditt arbete syns i ditt slutbetyg/examensbevis)

Titel. Undertitel (Titel och undertitel får vara på max 250 st tecken. Kom ihåg att titeln på ditt arbete syns i ditt slutbetyg/examensbevis) Titel Undertitel (Titel och undertitel får vara på max 250 st tecken. Kom ihåg att titeln på ditt arbete syns i ditt slutbetyg/examensbevis) Författare: Kurs: Gymnasiearbete & Lärare: Program: Datum: Abstract

Läs mer

Regional överenskommelse

Regional överenskommelse Regional överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och idéburen sektor i Östergötland Avsiktsförklaring Det offentliga och civilsamhället/sociala ekonomin/idéburen sektor* har olika roller

Läs mer

Titel Mall för Examensarbeten (Arial 28/30 point size, bold)

Titel Mall för Examensarbeten (Arial 28/30 point size, bold) Titel Mall för Examensarbeten (Arial 28/30 point size, bold) SUBTITLE - Arial 16 / 19 pt FÖRFATTARE FÖRNAMN OCH EFTERNAMN - Arial 16 / 19 pt KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY ELEKTROTEKNIK OCH DATAVETENSKAP

Läs mer

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 7,5 poäng (HT 2007)

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 7,5 poäng (HT 2007) LINKÖPINGS UNIVERSITET 2007-09-03 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Marie Jansson marie.jansson@ihs.liu.se Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga

Läs mer

Utvärdering av Norrbussamverkan

Utvärdering av Norrbussamverkan Till Länsstyrgruppen i Norrbotten 2016-11-09 FÖRSLAG: Utvärdering av Norrbussamverkan Sedan år 2008 har Norrbottens läns landsting och länets 14 kommuner en överenskommelse för samverkan kring barn och

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Dokumentation av direktupphandlingar

Dokumentation av direktupphandlingar Dokumentation av direktupphandlingar Den 1 juli 2014 infördes en utökad dokumentationsplikt som innebär att upphandlande myndigheter och enheter ska dokumentera omständigheter av betydelse om upphandlingen

Läs mer

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Siw Carlfjord Leg sjukgymnast, Med dr IMH, Linköpings universitet There are not two sciences There is only one science and the application

Läs mer

Yttrande över Betänkande Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12)

Yttrande över Betänkande Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Yttrande över Betänkande Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Stockholms Stadsmission har inbjudits att yttra sig över rubricerad utredningen, och lämnar därför följande

Läs mer

Arkitekturfrukost. Välkomna! Dagens ämne: Allt om nya LOU. #arkfrukost.

Arkitekturfrukost. Välkomna! Dagens ämne: Allt om nya LOU. #arkfrukost. Arkitekturfrukost Välkomna! Dagens ämne: Allt om nya LOU #arkfrukost www.arkitekt.se Kommande Arkitekturfrukost ons 29 mars Vässa dig inför lönesamtalet Snart är det för många dags för årets lönesamtal

Läs mer

Innovationer och krav på samhällsansvar i stadens upphandlingar (Upphandlingspolicy)

Innovationer och krav på samhällsansvar i stadens upphandlingar (Upphandlingspolicy) Miljöförvaltningen Verksamhetsstöd Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2013-05-14 Handläggare Anna Jarl Telefon: 08-508 28 179 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-06-18 p 9 Remiss från Kommunstyrelsen Dnr

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Politikerutbildning 29 mars 2011. Peter Lindgren Upphandlingschef Kristianstads kommun Peter.lindgren@kristianstad.

Politikerutbildning 29 mars 2011. Peter Lindgren Upphandlingschef Kristianstads kommun Peter.lindgren@kristianstad. Politikerutbildning 29 mars 2011 Peter Lindgren Upphandlingschef Kristianstads kommun Peter.lindgren@kristianstad.se Tnr 044-135188 Offentlig upphandling, vad är det? Åtgärder som en upphandlande myndighet

Läs mer

Upphandla med sociala hänsyn. En guide för kommunpolitiker och offentliga inköpare

Upphandla med sociala hänsyn. En guide för kommunpolitiker och offentliga inköpare Upphandla med sociala hänsyn En guide för kommunpolitiker och offentliga inköpare Innehåll Inledning upphandlingen som verktyg för att förbättra samhället 3 Vad är upphandling med sociala hänsyn? 4 Varför

Läs mer

Enskilda dialogmöten. Innehåll METODER FÖR TIDIG DIALOG

Enskilda dialogmöten. Innehåll METODER FÖR TIDIG DIALOG METODER FÖR TIDIG DIALOG Enskilda dialogmöten I enskilda dialogmöten träffar den upphandlande myndigheten en leverantör åt gången inför en kommande upphandling. Syftet är att inhämta information för att

Läs mer

Dokumentation av direktupphandlingar

Dokumentation av direktupphandlingar Dokumentation av direktupphandlingar Den 1 juli 2014 höjs direktupphandlingsgränsen. Samtidigt införs en utökad dokumentationsplikt som innebär att upphandlande myndigheter och enheter ska dokumentera

Läs mer

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, (7,5 poäng) VT 2008

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, (7,5 poäng) VT 2008 LINKÖPINGS UNIVERSITET 20080116 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Marie Jansson marie.jansson@ihs.liu.se Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga

Läs mer

Sammanfattning. Bakgrund

Sammanfattning. Bakgrund Sammanfattning I den här rapporten analyseras förutsättningarna för att offentlig upphandling ska fungera som ett mål- och kostnadseffektivt miljöpolitiskt styrmedel. I anslutning till detta diskuteras

Läs mer

Roller, organisation och politik i kommunal byggupphandling En pågående studie av upphandlingsfunktioner i svenska kommuner

Roller, organisation och politik i kommunal byggupphandling En pågående studie av upphandlingsfunktioner i svenska kommuner Roller, organisation och politik i kommunal byggupphandling En pågående studie av upphandlingsfunktioner i svenska kommuner Mikael Granberg och Andreas Öjehag-Pettersson, Karlstads universitet (statsvetenskap)

Läs mer

Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län. Olof Linde Sweco Society

Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län. Olof Linde Sweco Society 1 Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län Olof Linde Sweco Society Den ständiga vårdkrisen Är detta världens dyraste sjukhus? Stor läkarbrist på länets hälsocentraler Brister inom

Läs mer

Göteborgs Stad bedömer såväl omvärldsanalysen (Kapitel 3) som de perspektiv betänkandet tar sin utgångspunkt i som relevant.

Göteborgs Stad bedömer såväl omvärldsanalysen (Kapitel 3) som de perspektiv betänkandet tar sin utgångspunkt i som relevant. Till Näringsdepartementet s.registratoregeringskansliet.se s.fsegeringskansliet.se Yttrande till Näringsdepartementet - Digitaliseringens transformerande kraft vägval för framtiden, SOU 2015:91 (Regeringskansliets

Läs mer