Hälsouniversitetet i Linköping, Läkarutbildningen termin 11, Pediatrik, Obstetrik & Gynekologi och Akuta verksamheter. Tentamen
|
|
- Malin Lindström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SKRIFTLIG OMTENTAMEN 8 februari 2011 T11 Skrivningen består av följande fall Fall Totalt Delpoäng Andreas, 5 år 22 p Ludvig, 20 månader 20 p Carina, 38 år 17 p Kristina, 28 år 16 p Martin, 23 år 25 p Totalt 100 p Det här är en instruktion som Du får ha framme under hela provet. Din kod skriver Du på alla provsidor. Provet ska ligga till vänster om Dig, upp och ned (med texten nedåt) under hela provtiden. När Du får tillstånd att börja skriva river Du av det översta bladet och vänder det rätt. Besvara frågorna på sidan och lägg den i kuvertet till höger om Dig. Först nu får Du riva av nästa ark i provet till vänster om Dig och vända det rätt, skriva Din kod, svara på frågorna och lägga i kuvertet på höger sida. Var noga med att bara riva av ett blad åt gången! Om Du har svårt att få plats med det Du skriver använd papprets baksida. Du kan också få ett nytt tomt blad ihophäftat med det andra pappret vid behov av tentamensvakten. Räck upp handen för att få ett nytt blad. Inga hjälpmedel är tillåtna! Mobiltelefon får ej ligga kvar i fickan lägg den i väskan! Avvikelser från dessa anvisningar, inklusive att ha mer än ett skrivningsblad på skrivytan samtidigt, betraktas som fuskförsök. LYCKA TILL! Jan Brynhildsen Terminsansvarig Maria Rundberg Terminssekreterare 1(44)
2 Andreas, 5 år (Max 22 poäng) Du har precis blivit klar med din AT-tjänstgöring och bestämt dig för att bli barnläkare och på din första självständiga jour på barnkliniken får du vid 17-tiden prata med Andreas mamma per telefon. Hon berättar att Andreas som regel alltid är pigg och sällan sjuk men senaste 2 månaderna varit trött och hängig. Initialt också kräkts först en gång per vecka men senaste veckan nästan var dag. För två veckor sedan sökt vårdcentralen som undersökte pojken och tog en del prover som enligt mamman var bra. Hon ombads komma tillbaka om pojken blev sämre. Hon har försökt få en tid under dagen på vårdcentralen utan att lyckas. Mamma berättar att hon är alltmer orolig då hon inte känner igen sin pojke dessutom vill han helst ligga och verkar rädd för att gå. Fråga 1. (3 poäng): Vilken ytterligare information önskar du få av mamman innan du bestämmer om du måste ta in pojken på undersökning redan under kvällen eller om det kan vänta tills vårdcentralen har tid nästa dag? Motivera! (Mål: Analysera och värdera symtom, Huvudmål T11 C) 2(44)
3 Du har precis blivit klar med din AT-tjänstgöring och bestämt dig för att bli barnläkare och på din första självständiga jour på barnkliniken får du vid 17-tiden prata med Andreas mamma per telefon. Hon berättar att Andreas som regel alltid är pigg och sällan sjuk men senaste 2 månaderna varit trött och hängig. Initialt också kräkts först en gång per vecka men senaste veckan nästan var dag. För två veckor sedan sökt vårdcentralen som undersökte pojken och tog en del prover som enligt mamman var bra. Hon ombads komma tillbaka om pojken blev sämre. Hon har försökt få en tid under dagen på vårdcentralen utan att lyckas. Mamma berättar att hon är alltmer orolig då hon inte känner igen sin pojke dessutom vill han helst ligga och verkar rädd för att gå. Du får reda på, via dina frågor; att Andreas inte har någon feber eller vekar infekterad. Han orkar trots det bara leka korta stunder. Kräkningarna har framför allt varit på morgnarna och Andreas verkar inte må illa resten av dagen. Blivit förstoppad senaste veckan. Äter dåligt och har gått ned i vikt. Han har inte klagat över att det gör ont men vill nog inte gå för att han är lite vinglig och nästan ramlat omkull vid något tillfälle under dagen. Men den här bakgrunden bestämmer du dig för att det är bäst att ta in pojken för undersökning redan under kvällen. Fråga 2. (2 poäng): När du gör din fysikaliska undersökning av pojken är det något eller några områden du vill lägga speciell vikt vid? Motivera. (Mål T11C35 och T11C45) 3(44)
4 Du har precis blivit klar med din AT-tjänstgöring och bestämt dig för att bli barnläkare och på din första självständiga jour på barnkliniken får du vid 17-tiden prata med Andreas mamma per telefon. Hon berättar att Andreas som regel alltid är pigg och sällan sjuk men senaste 2 månaderna varit trött och hängig. Initialt också kräkts först en gång per vecka men senaste veckan nästan var dag. För två veckor sedan sökt vårdcentralen som undersökte pojken och tog en del prover som enligt mamman var bra. Hon ombads komma tillbaka om pojken blev sämre. Hon har försökt få en tid under dagen på vårdcentralen utan att lyckas. Mamma berättar att hon är alltmer orolig då hon inte känner igen sin pojke dessutom vill han helst ligga och verkar rädd för att gå. Du får reda på, via dina frågor; att Andreas inte har någon feber eller vekar infekterad. Han orkar trots det bara leka korta stunder. Kräkningarna har framför allt varit på morgnarna och Andreas verkar inte må illa resten av dagen. Blivit förstoppad senaste veckan. Äter dåligt och har gått ned i vikt. Han har inte klagat över att det gör ont men vill nog inte gå för att han är lite vinglig och nästan ramlat omkull vid något tillfälle under dagen. Men den här bakgrunden bestämmer du dig för att det är bäst att ta in pojken för undersökning redan under kvällen. Du finner en pojke som håller huvudet lite snett och som ogärna vill räta upp det. Han är ovanligt trött och hängig och vill helst inte prata. Går vingligt och lite bredspårigt. Du upplever att pojken skelar något. Då du ber pojken titta på ditt finger säger han att han ser två fingrar. Blodtryck och övrig status u.a. Ögonbottenundersökning går inte då pojken ej kan medverka. Fråga 3. (3 poäng): Vilken är din bedömning och hur går du vidare? (Mål T11C35) 4(44)
5 Du har precis blivit klar med din AT-tjänstgöring och bestämt dig för att bli barnläkare och på din första självständiga jour på barnkliniken får du vid 17-tiden prata med Andreas mamma per telefon. Hon berättar att Andreas som regel alltid är pigg och sällan sjuk men senaste 2 månaderna varit trött och hängig. Initialt också kräkts först en gång per vecka men senaste veckan nästan var dag. För två veckor sedan sökt vårdcentralen som undersökte pojken och tog en del prover som enligt mamman var bra. Hon ombads komma tillbaka om pojken blev sämre. Hon har försökt få en tid under dagen på vårdcentralen utan att lyckas. Mamma berättar att hon är alltmer orolig då hon inte känner igen sin pojke dessutom vill han helst ligga och verkar rädd för att gå. Du får reda på, via dina frågor; att Andreas inte har någon feber eller vekar infekterad. Han orkar trots det bara leka korta stunder. Kräkningarna har framför allt varit på morgnarna och Andreas verkar inte må illa resten av dagen. Blivit förstoppad senaste veckan. Äter dåligt och har gått ned i vikt. Han har inte klagat över att det gör ont men vill nog inte gå för att han är lite vinglig och nästan ramlat omkull vid något tillfälle under dagen. Men den här bakgrunden bestämmer du dig för att det är bäst att ta in pojken för undersökning redan under kvällen. Du finner en pojke som håller huvudet lite snett och som ogärna vill räta upp det. Han är ovanligt trött och hängig och vill helst inte prata. Går vingligt och lite bredspårigt. Du upplever att pojken skelar något. Då du ber pojken titta på ditt finger säger han att han ser två fingrar. Blodtryck och övrig status u.a. Ögonbottenundersökning går inte då pojken ej kan medverka. Eftersom du misstänker en tumör alternativt blödning eller annan allvarlig sjukdom i hjärnan, mest troligt i bakre skallgropen lägger du in pojken på vårdavdelning. Kontaktar din bakjour för samråd och därefter beställs en akut CT-hjärna eller MR-hjärna. Svaret på undersökningen visar en 4 5 cm stor tumör i bakre skallgropen, tillklämning av fjärde ventrikeln samt hydrocephalus. Fråga 4. (2 poäng): Röntgenbeskedet kräver ytterligare snabba åtgärder från din sida, vilka? (Mål T11C11 och mål T11C37 och professionellt förhållningssätt, nivå 2) 5(44)
6 Du har precis blivit klar med din AT-tjänstgöring och bestämt dig för att bli barnläkare och på din första självständiga jour på barnkliniken får du vid 17-tiden prata med Andreas mamma per telefon. Hon berättar att Andreas som regel alltid är pigg och sällan sjuk men senaste 2 månaderna varit trött och hängig. Initialt också kräkts först en gång per vecka men senaste veckan nästan var dag. För två veckor sedan sökt vårdcentralen som undersökte pojken och tog en del prover som enligt mamman var bra. Hon ombads komma tillbaka om pojken blev sämre. Hon har försökt få en tid under dagen på vårdcentralen utan att lyckas. Mamma berättar att hon är alltmer orolig då hon inte känner igen sin pojke dessutom vill han helst ligga och verkar rädd för att gå. Du får reda på, via dina frågor; att Andreas inte har någon feber eller vekar infekterad. Han orkar trots det bara leka korta stunder. Kräkningarna har framför allt varit på morgnarna och Andreas verkar inte må illa resten av dagen. Blivit förstoppad senaste veckan. Äter dåligt och har gått ned i vikt. Han har inte klagat över att det gör ont men vill nog inte gå för att han är lite vinglig och nästan ramlat omkull vid något tillfälle under dagen. Men den här bakgrunden bestämmer du dig för att det är bäst att ta in pojken för undersökning redan under kvällen. Du finner en pojke som håller huvudet lite snett och som ogärna vill räta upp det. Han är ovanligt trött och hängig och vill helst inte prata. Går vingligt och lite bredspårigt. Du upplever att pojken skelar något. Då du ber pojken titta på ditt finger säger han att han ser två fingrar. Blodtryck och övrig status u.a. Ögonbottenundersökning går inte då pojken ej kan medverka. Eftersom du misstänker en tumör alternativt blödning eller annan allvarlig sjukdom i hjärnan, mest troligt i bakre skallgropen lägger du in pojken på vårdavdelning. Kontaktar din bakjour för samråd och därefter beställs en akut CT-hjärna eller MR-hjärna. Svaret på undersökningen visar en 4 5 cm stor tumör i bakre skallgropen, tillklämning av fjärde ventrikeln samt hydrocephalus. Du kontaktar neurokirurg och informerar om pojken och röntgensvaret. Neurokirurgen tar över pojken närmast per omgående och planerar för operation närmaste dagarna. Efter samtalet med neurokirurgen samtalar du med familjen och informerar om utredningen och fynden så här långt och du informerar också om att pojken kommer att flyttas över till neurokirurgisk enhet för det fortsatta handläggandet. Fråga 5. (3 poäng): Andreas har drabbats av en tumör i bakre skallgropen med symtom i form av ataxi, skelning, dubbelseende, balanssvårigheter. Beskriv symtombilden om ett barn eller ungdom istället drabbats av en suptratentotiell tumör. (Mål T11C11, C45) 6(44)
7 Du har precis blivit klar med din AT-tjänstgöring och bestämt dig för att bli barnläkare och på din första självständiga jour på barnkliniken får du vid 17-tiden prata med Andreas mamma per telefon. Hon berättar att Andreas som regel alltid är pigg och sällan sjuk men senaste 2 månaderna varit trött och hängig. Initialt också kräkts först en gång per vecka men senaste veckan nästan var dag. För två veckor sedan sökt vårdcentralen som undersökte pojken och tog en del prover som enligt mamman var bra. Hon ombads komma tillbaka om pojken blev sämre. Hon har försökt få en tid under dagen på vårdcentralen utan att lyckas. Mamma berättar att hon är alltmer orolig då hon inte känner igen sin pojke dessutom vill han helst ligga och verkar rädd för att gå. Du får reda på, via dina frågor; att Andreas inte har någon feber eller vekar infekterad. Han orkar trots det bara leka korta stunder. Kräkningarna har framför allt varit på morgnarna och Andreas verkar inte må illa resten av dagen. Blivit förstoppad senaste veckan. Äter dåligt och har gått ned i vikt. Han har inte klagat över att det gör ont men vill nog inte gå för att han är lite vinglig och nästan ramlat omkull vid något tillfälle under dagen. Men den här bakgrunden bestämmer du dig för att det är bäst att ta in pojken för undersökning redan under kvällen. Du finner en pojke som håller huvudet lite snett och som ogärna vill räta upp det. Han är ovanligt trött och hängig och vill helst inte prata. Går vingligt och lite bredspårigt. Du upplever att pojken skelar något. Då du ber pojken titta på ditt finger säger han att han ser två fingrar. Blodtryck och övrig status u.a. Ögonbottenundersökning går inte då pojken ej kan medverka. Eftersom du misstänker en tumör alternativt blödning eller annan allvarlig sjukdom i hjärnan, mest troligt i bakre skallgropen lägger du in pojken på vårdavdelning. Kontaktar din bakjour för samråd och därefter beställs en akut CT-hjärna eller MR-hjärna. Svaret på undersökningen visar en 4 5 cm stor tumör i bakre skallgropen, tillklämning av fjärde ventrikeln samt hydrocephalus. Du kontaktar neurokirurg och informerar om pojken och röntgensvaret. Neurokirurgen tar över pojken närmast per omgående och planerar för operation närmaste dagarna. Efter samtalet med neurokirurgen samtalar du med familjen och informerar om utredningen och fynden så här långt och du informerar också om att pojken kommer att flyttas över till neurokirurgisk enhet för det fortsatta handläggandet. Andreas opererades, makroskopiskt radikalt. Återkom till barnkliniken för postoperativ vård. PAD kom efter ytterligare 10 dagar och tumören klassificerades som PNET (primitiv neuroectoderal tumör). Behandling av PNET innebär enligt behandlingsprotokoll operation, cytostatika och strålning. Det sistnämnda om barnet är över 3-4 år. Andreas som är 5 år påbörjade strålterapi som följdes av upprepade behandlingsblock med cytostatika. Fråga 6. (2 poäng): Genom åren har de olika protokollen både i Sverige och internationellt varit försiktiga med strålterapi till barn speciellt de små barnen (< 4år). Vad är anledningen till denna försiktighet? I gengäld innehåller som regel behandlingsprotokollen för barn och ungdomar mer intensiv och krävande cytostatikabehandling än många vuxenprotokoll. Vad är anledningen till denna djärvhet? (Mål T11C11) 7(44)
8 Du har precis blivit klar med din AT-tjänstgöring och bestämt dig för att bli barnläkare och på din första självständiga jour på barnkliniken får du vid 17-tiden prata med Andreas mamma per telefon. Hon berättar att Andreas som regel alltid är pigg och sällan sjuk men senaste 2 månaderna varit trött och hängig. Initialt också kräkts först en gång per vecka men senaste veckan nästan var dag. För två veckor sedan sökt vårdcentralen som undersökte pojken och tog en del prover som enligt mamman var bra. Hon ombads komma tillbaka om pojken blev sämre. Hon har försökt få en tid under dagen på vårdcentralen utan att lyckas. Mamma berättar att hon är alltmer orolig då hon inte känner igen sin pojke dessutom vill han helst ligga och verkar rädd för att gå. Du får reda på, via dina frågor; att Andreas inte har någon feber eller vekar infekterad. Han orkar trots det bara leka korta stunder. Kräkningarna har framför allt varit på morgnarna och Andreas verkar inte må illa resten av dagen. Blivit förstoppad senaste veckan. Äter dåligt och har gått ned i vikt. Han har inte klagat över att det gör ont men vill nog inte gå för att han är lite vinglig och nästan ramlat omkull vid något tillfälle under dagen. Men den här bakgrunden bestämmer du dig för att det är bäst att ta in pojken för undersökning redan under kvällen. Du finner en pojke som håller huvudet lite snett och som ogärna vill räta upp det. Han är ovanligt trött och hängig och vill helst inte prata. Går vingligt och lite bredspårigt. Du upplever att pojken skelar något. Då du ber pojken titta på ditt finger säger han att han ser två fingrar. Blodtryck och övrig status u.a. Ögonbottenundersökning går inte då pojken ej kan medverka. Eftersom du misstänker en tumör alternativt blödning eller annan allvarlig sjukdom i hjärnan, mest troligt i bakre skallgropen lägger du in pojken på vårdavdelning. Kontaktar din bakjour för samråd och därefter beställs en akut CT-hjärna eller MR-hjärna. Svaret på undersökningen visar en 4 5 cm stor tumör i bakre skallgropen, tillklämning av fjärde ventrikeln samt hydrocephalus. Du kontaktar neurokirurg och informerar om pojken och röntgensvaret. Neurokirurgen tar över pojken närmast per omgående och planerar för operation närmaste dagarna. Efter samtalet med neurokirurgen samtalar du med familjen och informerar om utredningen och fynden så här långt och du informerar också om att pojken kommer att flyttas över till neurokirurgisk enhet för det fortsatta handläggandet. Andreas opererades, makroskopiskt radikalt. Återkom till barnkliniken för postoperativ vård. PAD kom efter ytterligare 10 dagar och tumören klassificerades som PNET (primitiv neuroectoderal tumör). Behandling av PNET innebär enligt behandlingsprotokoll operation, cytostatika och strålning. Det sistnämnda om barnet är över 3-4 år. Andreas som är 5 år påbörjade strålterapi som följdes av upprepade behandlingsblock med cytostatika. Den intensiva cytostatikabehandlingen beror bl.a på att barn tål cytostika bättre än vuxna. Däremot så tål barn speciellt yngre barn, strålning sämre än vuxna. Varför strålning inte ges till små barn. Under senare år har de centra som behandlar barn med cancer kopplat in neuropsykologer för bedömning av barnen en tid efter behandlingsstart samt åren därefter. Neuropsykologerna har främst riktat in sig på barn som drabbats av hjärntumör. Andreas bedömdes vid tre tillfällen av neuropsykolog utan att något avvikande framkom. Fråga 7. (3 poäng): Vad är det för sena komplikationer som bedöms av neuropsykolog? Hur kan dessa yttra sig hos barn och ungdomar som behandlats mot cancer, speciellt strålterapi? På vilket sätt kan en neuropsykolog hjälpa barnet? (Mål T11C3, T11C32) 8(44)
9 Du har precis blivit klar med din AT-tjänstgöring och bestämt dig för att bli barnläkare och på din första självständiga jour på barnkliniken får du vid 17-tiden prata med Andreas mamma per telefon. Hon berättar att Andreas som regel alltid är pigg och sällan sjuk men senaste 2 månaderna varit trött och hängig. Initialt också kräkts först en gång per vecka men senaste veckan nästan var dag. För två veckor sedan sökt vårdcentralen som undersökte pojken och tog en del prover som enligt mamman var bra. Hon ombads komma tillbaka om pojken blev sämre. Hon har försökt få en tid under dagen på vårdcentralen utan att lyckas. Mamma berättar att hon är alltmer orolig då hon inte känner igen sin pojke dessutom vill han helst ligga och verkar rädd för att gå. Du får reda på, via dina frågor; att Andreas inte har någon feber eller vekar infekterad. Han orkar trots det bara leka korta stunder. Kräkningarna har framför allt varit på morgnarna och Andreas verkar inte må illa resten av dagen. Blivit förstoppad senaste veckan. Äter dåligt och har gått ned i vikt. Han har inte klagat över att det gör ont men vill nog inte gå för att han är lite vinglig och nästan ramlat omkull vid något tillfälle under dagen. Men den här bakgrunden bestämmer du dig för att det är bäst att ta in pojken för undersökning redan under kvällen. Du finner en pojke som håller huvudet lite snett och som ogärna vill räta upp det. Han är ovanligt trött och hängig och vill helst inte prata. Går vingligt och lite bredspårigt. Du upplever att pojken skelar något. Då du ber pojken titta på ditt finger säger han att han ser två fingrar. Blodtryck och övrig status u.a. Ögonbottenundersökning går inte då pojken ej kan medverka. Eftersom du misstänker en tumör alternativt blödning eller annan allvarlig sjukdom i hjärnan, mest troligt i bakre skallgropen lägger du in pojken på vårdavdelning. Kontaktar din bakjour för samråd och därefter beställs en akut CT-hjärna eller MR-hjärna. Svaret på undersökningen visar en 4 5 cm stor tumör i bakre skallgropen, tillklämning av fjärde ventrikeln samt hydrocephalus. Du kontaktar neurokirurg och informerar om pojken och röntgensvaret. Neurokirurgen tar över pojken närmast per omgående och planerar för operation närmaste dagarna. Efter samtalet med neurokirurgen samtalar du med familjen och informerar om utredningen och fynden så här långt och du informerar också om att pojken kommer att flyttas över till neurokirurgisk enhet för det fortsatta handläggandet. Andreas opererades, makroskopiskt radikalt. Återkom till barnkliniken för postoperativ vård. PAD kom efter ytterligare 10 dagar och tumören klassificerades som PNET (primitiv neuroectoderal tumör). Behandling av PNET innebär enligt behandlingsprotokoll operation, cytostatika och strålning. Det sistnämnda om barnet är över 3-4 år. Andreas som är 5 år påbörjade strålterapi som följdes av upprepade behandlingsblock med cytostatika.den intensiva cytostatikabehandlingen beror bl.a på att barn tål cytostika bättre än vuxna. Däremot så tål barn speciellt yngre barn, strålning sämre än vuxna. Varför strålning inte ges till små barn. Under senare år har de centra som behandlar barn med cancer kopplat in neuropsykologer för bedömning av barnen en tid efter behandlingsstart samt åren därefter. Neuropsykologerna har främst riktat in sig på barn som drabbats av hjärntumör. Andreas bedömdes vid tre tillfällen av neuropsykolog utan att något avvikande framkom. Neuropsykologen bedömer främst de kognitiva funktionerna och kartlägger barnets svårigheter men även de psykosociala förhållandena. Många av barnen som behandlats för cancer blir också bedömda av barnendokrinolog efter initiativ av barnonkolog. De barn som behandlats för en hjärntumör där strålning ingått som del i behandlingen träffar närmast alltid en barnendokrinolog vid några tillfällen. Andreas träffade barnendokrinolog vid tre tillfällen, före 10 års ålder, vid 12 år och vid 15 år. Fråga 8. (4 poäng): Vilka bedömningar och undersökningar, såväl kliniska som lab-mässiga, är barnendokrinologen intresserade av. Motivera kort din val. (Mål T11C31, T11C45) 9(44)
10 Andreas följdes som sagt av barnendokrinolog och redan inledningsvis noterades avplanande tillväxt. Brist på tillväxthormon resulterade i behandling och Andreas uppnådde tack vare det nästan den slutlängd han skulle haft om han inte drabbats av en högmalign hjärntumör. 10(44)
11 Ludvig, 20 månader (Max 20 poäng) Ludvig kommer på remiss från VC till barnakutmottagningen i januari månad där du vikarierar som barnläkare. I dag sökt VC där han fått inhalationer utan effekt. Ludvig fick feber sedan 5 dagar tillbaka med förkylningssymtom. Sista dygnet försämring med påtaglig trötthet, ätit och druckit sämre. Hade vid 15 månaders ålder haft kontakt med barnkliniken för svaghet i benen. Fråga 1. (2 poäng): Vilka ytterligare relevanta uppgifter vill du ha? Motivera. 11(44)
12 Ludvig kommer på remiss från VC till barnakutmottagningen i januari månad där du vikarierar som barnläkare. I dag sökt VC där han fått inhalationer utan effekt. Ludvig fick feber sedan 5 dagar tillbaka med förkylningssymtom. Sista dygnet försämring med påtaglig trötthet, ätit och druckit sämre. Hade vid 15 månaders ålder haft kontakt med barnkliniken för svaghet i benen. Ludvig hade druckit några glas vatten och fått i sig en halv flaska välling senaste dygnet, kissat sparsamt. Han hade tidigare inte haft andningsbesvär, inga mediciner, ingen hereditet för astma eller allergi. Vid undersökning av Ludvig noterade du en påtaglig andningspåverkan. Fråga 2. (2 poäng): Vad i status koncentrerar du dig särskilt på? 12(44)
13 Ludvig kommer på remiss från VC till barnakutmottagningen i januari månad där du vikarierar som barnläkare. I dag sökt VC där han fått inhalationer utan effekt. Ludvig fick feber sedan 5 dagar tillbaka med förkylningssymtom. Sista dygnet försämring med påtaglig trötthet, ätit och druckit sämre. Hade vid 15 månaders ålder haft kontakt med barnkliniken för svaghet i benen. Ludvig hade druckit några glas vatten och fått i sig en halv flaska välling senaste dygnet, kissat sparsamt. Han hade tidigare inte haft andningsbesvär, inga mediciner, ingen hereditet för astma eller allergi. Vid undersökning av Ludvig noterade du en påtaglig andningspåverkan. Ludvig hade jugulära och intercostala indragningar, näsvingespel, andningsfrekvens 60/min. Rikligt med biljud på exspiriet, ingen sidoskillnad. POX 87%. Han lades in på barnavdelning för behandling. Fråga 3. (2 poäng): Barn med andningssvårigheter har en något annorlunda bild jämfört med vuxna. Förklara av de viktigaste anatomiska och fysiologiska skillnaderna mellan små barn och vuxna med akuta andningssvårigheter och vad detta leder till? 13(44)
14 Ludvig kommer på remiss från VC till barnakutmottagningen i januari månad där du vikarierar som barnläkare. I dag sökt VC där han fått inhalationer utan effekt. Ludvig fick feber sedan 5 dagar tillbaka med förkylningssymtom. Sista dygnet försämring med påtaglig trötthet, ätit och druckit sämre. Hade vid 15 månaders ålder haft kontakt med barnkliniken för svaghet i benen. Ludvig hade druckit några glas vatten och fått i sig en halv flaska välling senaste dygnet, kissat sparsamt. Han hade tidigare inte haft andningsbesvär, inga mediciner, ingen hereditet för astma eller allergi. Vid undersökning av Ludvig noterade du en påtaglig andningspåverkan. Ludvig hade jugulära och intercostala indragningar, näsvingespel, andningsfrekvens 60/min. Rikligt med biljud på exspiriet, ingen sidoskillnad. POX 87%. Han lades in på barnavdelning för behandling. Ludvig fick inhalera Ventoline omväxlande med NaCl samt Pulmicort utan någon effekt. Du hade hört talas om att RS-infektioner börjat gå på andra sjukhus, varför du tog ett RSprov. Fråga 4 a. (2 poäng): Vad är ett RS-prov? Hur tas provet? Fråga 4 b. (2 poäng): RS virus kan ge infektioner i luftvägarna av olika svårighetsgrad. Ange några kategorier av barn som löper särskilt stor risk att drabbas av allvarlig RS- infektion. 14(44)
15 Ludvig kommer på remiss från VC till barnakutmottagningen i januari månad där du vikarierar som barnläkare. I dag sökt VC där han fått inhalationer utan effekt. Ludvig fick feber sedan 5 dagar tillbaka med förkylningssymtom. Sista dygnet försämring med påtaglig trötthet, ätit och druckit sämre. Hade vid 15 månaders ålder haft kontakt med barnkliniken för svaghet i benen. Ludvig hade druckit några glas vatten och fått i sig en halv flaska välling senaste dygnet, kissat sparsamt. Han hade tidigare inte haft andningsbesvär, inga mediciner, ingen hereditet för astma eller allergi. Vid undersökning av Ludvig noterade du en påtaglig andningspåverkan. Ludvig hade jugulära och intercostala indragningar, näsvingespel, andningsfrekvens 60/min. Rikligt med biljud på exspiriet, ingen sidoskillnad. POX 87%. Han lades in på barnavdelning för behandling. Ludvig fick inhalera Ventoline omväxlande med NaCl samt Pulmicort utan någon effekt. Du hade hört talas om att RS-infektioner börjat gå på andra sjukhus, varför du tog ett RS-prov. Ludvig förbättrades efterhand på barnavdelningen efter att ha fått fortsatt inhalationsbehandling med bronkvidgande medel, syrgas och rikligt med vätska. Han hostade fortfarande en hel del vid utskrivningen och var fortfarande slemmig. Efter något dygn hemma började Ludvig kräkas och han fick åter hög feber med frossa. Hostade mycket och hade svårigheter med att ta i ordentligt när han hostade. Så fort han fick mat i munnen började han hosta. Föräldrarna tog åter kontakt med barnklinikens joursjuksköterska per telefon då du blev tillfrågad vad som skulle hända med Ludvig. Fråga 5. (2 poäng): Hur bedömer du pojken? Åtgärder? Motivera. 15(44)
16 Ludvig kommer på remiss från VC till barnakutmottagningen i januari månad där du vikarierar som barnläkare. I dag sökt VC där han fått inhalationer utan effekt. Ludvig fick feber sedan 5 dagar tillbaka med förkylningssymtom. Sista dygnet försämring med påtaglig trötthet, ätit och druckit sämre. Hade vid 15 månaders ålder haft kontakt med barnkliniken för svaghet i benen. Ludvig hade druckit några glas vatten och fått i sig en halv flaska välling senaste dygnet, kissat sparsamt. Han hade tidigare inte haft andningsbesvär, inga mediciner, ingen hereditet för astma eller allergi. Vid undersökning av Ludvig noterade du en påtaglig andningspåverkan. Ludvig hade jugulära och intercostala indragningar, näsvingespel, andningsfrekvens 60/min. Rikligt med biljud på exspiriet, ingen sidoskillnad. POX 87%. Han lades in på barnavdelning för behandling. Ludvig fick inhalera Ventoline omväxlande med NaCl samt Pulmicort utan någon effekt. Du hade hört talas om att RS-infektioner börjat gå på andra sjukhus, varför du tog ett RS-prov. Ludvig förbättrades efterhand på barnavdelningen efter att ha fått fortsatt inhalationsbehandling med bronkvidgande medel, syrgas och rikligt med vätska. Han hostade fortfarande en hel del vid utskrivningen och var fortfarande slemmig. Efter något dygn hemma började Ludvig kräkas och han fick åter hög feber med frossa. Hostade mycket och hade svårigheter med att ta i ordentligt när han hostade. Så fort han fick mat i munnen började han hosta. Föräldrarna tog åter kontakt med barnklinikens joursjuksköterska per telefon då du blev tillfrågad vad som skulle hända med Ludvig. Ludvig blev åter inlagd för starka misstankar på pneumoni och behandlades med antibiotika och febernedsättande. CRP var 125 mg/ml. Fråga 6. (2 poäng): Vilka bakterier är mest troliga? Val av antibiotika. Motivera! 16(44)
17 Ludvig kommer på remiss från VC till barnakutmottagningen i januari månad där du vikarierar som barnläkare. I dag sökt VC där han fått inhalationer utan effekt. Ludvig fick feber sedan 5 dagar tillbaka med förkylningssymtom. Sista dygnet försämring med påtaglig trötthet, ätit och druckit sämre. Hade vid 15 månaders ålder haft kontakt med barnkliniken för svaghet i benen. Ludvig hade druckit några glas vatten och fått i sig en halv flaska välling senaste dygnet, kissat sparsamt. Han hade tidigare inte haft andningsbesvär, inga mediciner, ingen hereditet för astma eller allergi. Vid undersökning av Ludvig noterade du en påtaglig andningspåverkan. Ludvig hade jugulära och intercostala indragningar, näsvingespel, andningsfrekvens 60/min. Rikligt med biljud på exspiriet, ingen sidoskillnad. POX 87%. Han lades in på barnavdelning för behandling. Ludvig fick inhalera Ventoline omväxlande med NaCl samt Pulmicort utan någon effekt. Du hade hört talas om att RS-infektioner börjat gå på andra sjukhus, varför du tog ett RS-prov. Ludvig förbättrades efterhand på barnavdelningen efter att ha fått fortsatt inhalationsbehandling med bronkvidgande medel, syrgas och rikligt med vätska. Han hostade fortfarande en hel del vid utskrivningen och var fortfarande slemmig. Efter något dygn hemma började Ludvig kräkas och han fick åter hög feber med frossa. Hostade mycket och hade svårigheter med att ta i ordentligt när han hostade. Så fort han fick mat i munnen började han hosta. Föräldrarna tog åter kontakt med barnklinikens joursjuksköterska per telefon då du blev tillfrågad vad som skulle hända med Ludvig. Ludvig blev åter inlagd för starka misstankar på pneumoni och behandlades med antibiotika och febernedsättande. CRP var 125 mg/ml. Ludvig fick åter inhalationer och behandlades med amoxicillin (Amimox) per oral. Han förbättrades snabbt och kunde skrivas ut efter 3 dygn. En naspharynxodling som togs vid inkomsten visade växt av pneumokocker. Vid utskrivningen penetrerade du ytterligare anamnesen, dels genom att studera tidigare journal och dels genom samtal med föräldrarna. Ludvig hade träffat barnneurolog vid 15 månaders ålder efter att BVC remitterat honom för en avvikande motorisk utveckling framför allt i nedre extremiteterna. Fråga 7. (1 poäng): På BVC har Ludvig undersökts vid flera tillfällen under första levnadsåret beträffande neurologi och utveckling utan att något säkert avvikande kunde påvisas. Moro, gång- och gripreflexerna är primära neonatala reflexer som försvinner vid olika åldrar. Vilka är de genomsnittliga åldrarna? 17(44)
18 Ludvig kommer på remiss från VC till barnakutmottagningen i januari månad där du vikarierar som barnläkare. I dag sökt VC där han fått inhalationer utan effekt. Ludvig fick feber sedan 5 dagar tillbaka med förkylningssymtom. Sista dygnet försämring med påtaglig trötthet, ätit och druckit sämre. Hade vid 15 månaders ålder haft kontakt med barnkliniken för svaghet i benen. Ludvig hade druckit några glas vatten och fått i sig en halv flaska välling senaste dygnet, kissat sparsamt. Han hade tidigare inte haft andningsbesvär, inga mediciner, ingen hereditet för astma eller allergi. Vid undersökning av Ludvig noterade du en påtaglig andningspåverkan. Ludvig hade jugulära och intercostala indragningar, näsvingespel, andningsfrekvens 60/min. Rikligt med biljud på exspiriet, ingen sidoskillnad. POX 87%. Han lades in på barnavdelning för behandling. Ludvig fick inhalera Ventoline omväxlande med NaCl samt Pulmicort utan någon effekt. Du hade hört talas om att RS-infektioner börjat gå på andra sjukhus, varför du tog ett RS-prov. Ludvig förbättrades efterhand på barnavdelningen efter att ha fått fortsatt inhalationsbehandling med bronkvidgande medel, syrgas och rikligt med vätska. Han hostade fortfarande en hel del vid utskrivningen och var fortfarande slemmig. Efter något dygn hemma började Ludvig kräkas och han fick åter hög feber med frossa. Hostade mycket och hade svårigheter med att ta i ordentligt när han hostade. Så fort han fick mat i munnen började han hosta. Föräldrarna tog åter kontakt med barnklinikens joursjuksköterska per telefon då du blev tillfrågad vad som skulle hända med Ludvig. Ludvig blev åter inlagd för starka misstankar på pneumoni och behandlades med antibiotika och febernedsättande. CRP var 125 mg/ml. Ludvig fick åter inhalationer och behandlades med amoxicillin (Amimox) per oral. Han förbättrades snabbt och kunde skrivas ut efter 3 dygn. En naspharynxodling som togs vid inkomsten visade växt av pneumokocker. Vid utskrivningen penetrerade du ytterligare anamnesen, dels genom att studera tidigare journal och dels genom samtal med föräldrarna. Ludvig hade träffat barnneurolog vid 15 månaders ålder efter att BVC remitterat honom för en avvikande motorisk utveckling framför allt i nedre extremiteterna. Vid 12 månaders års ålder remitterades han från BVC till barnkliniken p g a avvikande motorisk utveckling i benen. Föräldrarna hade noterat att Ludvig inte ville stå eller gå. Han kröp inte utan hasade sig fram. Han kunde sitta lite ostadigt, lekte åldersadekvat och hade börjat med 2-ordsmeningar. Fråga 8. (2 poäng): Barnläkaren som undersökte Ludvig kunde verifiera den motoriska avvikelsen. Vilket tillstånd misstänktes? Vilka anamnestiska uppgifter inhämtades från föräldrar och journaler och vad i status var särskilt intressant? 18(44)
19 Ludvig kommer på remiss från VC till barnakutmottagningen i januari månad där du vikarierar som barnläkare. I dag sökt VC där han fått inhalationer utan effekt. Ludvig fick feber sedan 5 dagar tillbaka med förkylningssymtom. Sista dygnet försämring med påtaglig trötthet, ätit och druckit sämre. Hade vid 15 månaders ålder haft kontakt med barnkliniken för svaghet i benen. Ludvig hade druckit några glas vatten och fått i sig en halv flaska välling senaste dygnet, kissat sparsamt. Han hade tidigare inte haft andningsbesvär, inga mediciner, ingen hereditet för astma eller allergi. Vid undersökning av Ludvig noterade du en påtaglig andningspåverkan. Ludvig hade jugulära och intercostala indragningar, näsvingespel, andningsfrekvens 60/min. Rikligt med biljud på exspiriet, ingen sidoskillnad. POX 87%. Han lades in på barnavdelning för behandling. Ludvig fick inhalera Ventoline omväxlande med NaCl samt Pulmicort utan någon effekt. Du hade hört talas om att RS-infektioner börjat gå på andra sjukhus, varför du tog ett RS-prov. Ludvig förbättrades efterhand på barnavdelningen efter att ha fått fortsatt inhalationsbehandling med bronkvidgande medel, syrgas och rikligt med vätska. Han hostade fortfarande en hel del vid utskrivningen och var fortfarande slemmig. Efter något dygn hemma började Ludvig kräkas och han fick åter hög feber med frossa. Hostade mycket och hade svårigheter med att ta i ordentligt när han hostade. Så fort han fick mat i munnen började han hosta. Föräldrarna tog åter kontakt med barnklinikens joursjuksköterska per telefon då du blev tillfrågad vad som skulle hända med Ludvig. Ludvig blev åter inlagd för starka misstankar på pneumoni och behandlades med antibiotika och febernedsättande. CRP var 125 mg/ml. Ludvig fick åter inhalationer och behandlades med amoxicillin (Amimox) per oral. Han förbättrades snabbt och kunde skrivas ut efter 3 dygn. En naspharynxodling som togs vid inkomsten visade växt av pneumokocker. Vid utskrivningen penetrerade du ytterligare anamnesen, dels genom att studera tidigare journal och dels genom samtal med föräldrarna. Ludvig hade träffat barnneurolog vid 15 månaders ålder efter att BVC remitterat honom för en avvikande motorisk utveckling framför allt i nedre extremiteterna. Vid 12 månaders års ålder remitterades han från BVC till barnkliniken p g a avvikande motorisk utveckling i benen. Föräldrarna hade noterat att Ludvig inte ville stå eller gå. Han kröp inte utan hasade sig fram. Han kunde sitta lite ostadigt, lekte åldersadekvat och hade börjat med 2-ordsmeningar. Diagnosen vid 12 månaders ålder blev misstänkt CP-syndrom (diplegi). Ludvig var första barnet, modern fick en del antibiotika under graviditeten. Förlossningen var okomplicerad i v 37+3 med födelsevikt 2650 g. I status konstaterades livliga reflexer i benen utan sidoskillnad, nedsatt tonus och lätt fotklonus bilat. Fråga 9. (2 poäng): Vilka åtgärder blev vidtagna för Ludvig och hans familj? 19(44)
20 Ludvig kommer på remiss från VC till barnakutmottagningen i januari månad där du vikarierar som barnläkare. I dag sökt VC där han fått inhalationer utan effekt. Ludvig fick feber sedan 5 dagar tillbaka med förkylningssymtom. Sista dygnet försämring med påtaglig trötthet, ätit och druckit sämre. Hade vid 15 månaders ålder haft kontakt med barnkliniken för svaghet i benen. Ludvig hade druckit några glas vatten och fått i sig en halv flaska välling senaste dygnet, kissat sparsamt. Han hade tidigare inte haft andningsbesvär, inga mediciner, ingen hereditet för astma eller allergi. Vid undersökning av Ludvig noterade du en påtaglig andningspåverkan. Ludvig hade jugulära och intercostala indragningar, näsvingespel, andningsfrekvens 60/min. Rikligt med biljud på exspiriet, ingen sidoskillnad. POX 87%. Han lades in på barnavdelning för behandling. Ludvig fick inhalera Ventoline omväxlande med NaCl samt Pulmicort utan någon effekt. Du hade hört talas om att RS-infektioner börjat gå på andra sjukhus, varför du tog ett RS-prov. Ludvig förbättrades efterhand på barnavdelningen efter att ha fått fortsatt inhalationsbehandling med bronkvidgande medel, syrgas och rikligt med vätska. Han hostade fortfarande en hel del vid utskrivningen och var fortfarande slemmig. Efter något dygn hemma började Ludvig kräkas och han fick åter hög feber med frossa. Hostade mycket och hade svårigheter med att ta i ordentligt när han hostade. Så fort han fick mat i munnen började han hosta. Föräldrarna tog åter kontakt med barnklinikens joursjuksköterska per telefon då du blev tillfrågad vad som skulle hända med Ludvig. Ludvig blev åter inlagd för starka misstankar på pneumoni och behandlades med antibiotika och febernedsättande. CRP var 125 mg/ml. Ludvig fick åter inhalationer och behandlades med amoxicillin (Amimox) per oral. Han förbättrades snabbt och kunde skrivas ut efter 3 dygn. En naspharynxodling som togs vid inkomsten visade växt av pneumokocker. Vid utskrivningen penetrerade du ytterligare anamnesen, dels genom att studera tidigare journal och dels genom samtal med föräldrarna. Ludvig hade träffat barnneurolog vid 15 månaders ålder efter att BVC remitterat honom för en avvikande motorisk utveckling framför allt i nedre extremiteterna. Vid 12 månaders års ålder remitterades han från BVC till barnkliniken p g a avvikande motorisk utveckling i benen. Föräldrarna hade noterat att Ludvig inte ville stå eller gå. Han kröp inte utan hasade sig fram. Han kunde sitta lite ostadigt, lekte åldersadekvat och hade börjat med 2-ordsmeningar. Diagnosen vid 12 månaders ålder blev misstänkt CP-syndrom (diplegi). Ludvig var första barnet, modern fick en del antibiotika under graviditeten. Förlossningen var okomplicerad i v 37+3 med födelsevikt 2650 g. I status konstaterades livliga reflexer i benen utan sidoskillnad, nedsatt tonus och lätt fotklonus bilat. Intyg om vårdbidrag skrevs och Ludvig remittterades till barnhabiliteringen där han träffade sjukgymnast. MR hjärna visade vid 18 mån ålder tecken på en periventrikulär leukomalaci överensstämmande med en diplegi. Fråga 10. (1 poäng): Vad är vårdbidrag? 20(44)
21 Carina, 38 år (Max 17 poäng) Carina är 38-årig förstgravida med insulinbehandlad diabetes sedan 12 års ålder. Hon kommer i grav vecka 12 till spec-mvc för första läkarkontroll. Hon är orolig och har mycket frågor kring vad som händer med hennes diabetes under graviditeten och om det finns risker för påverkan på barnet eller andra graviditetskomplikationer. Hon har dragit sig för graviditet tidigare med tanke på sin diabetes. Fråga 1. (5 poäng): Du ger henne allmän information om diabetes och graviditet men det är några basdata/undersökningar du behöver för att närmare kunna ge just denna patient med lång diabetesduration säkrare information om prognosen. Vilka och varför? 21(44)
22 Carina är 38-årig förstgravida med insulinbehandlad diabetes sedan 12 års ålder. Hon kommer i grav vecka 12 till spec-mvc för första läkarkontroll. Hon är orolig och har mycket frågor kring vad som händer med hennes diabetes under graviditeten och om det finns risker för påverkan på barnet eller andra graviditetskomplikationer. Hon har dragit sig för graviditet tidigare med tanke på sin diabetes. Carina hade 2+ proteinuri i vecka 12 (se-kreatinin u.a.). Hon hade också proliferativa ögonbottenförändringar som framgångsrikt kunde laserbehandlas. HbA1c var 6.5% (normalområde %) Hon har fått informationen att en viss ökad missbildningsrisk kan föreligga men den är sannolikt inte stor. Fråga 2. (2 poäng): Vilka fosterdiagnostiska metoder föreslår du Carina? Beskriv kortfattat vad för information metoden/metoderna tillför och vilka är riskerna? 22(44)
23 Carina är 38-årig förstgravida med insulinbehandlad diabetes sedan 12 års ålder. Hon kommer i grav vecka 12 till spec-mvc för första läkarkontroll. Hon är orolig och har mycket frågor kring vad som händer med hennes diabetes under graviditeten och om det finns risker för påverkan på barnet eller andra graviditetskomplikationer. Hon har dragit sig för graviditet tidigare med tanke på sin diabetes. Carina hade 2+ proteinuri i vecka 12 (se-kreatinin u.a.). Hon hade också proliferativa ögonbottenförändringar som framgångsrikt kunde laserbehandlas. HbA1c var 6.5% (normalområde %) Hon har fått informationen att en viss ökad missbildningsrisk kan föreligga men den är sannolikt inte stor. I vecka 30 kommer hon in med täta sammandragningar, vid inre undersökning finner du att cervix är kortad och öppen för ett finger. Inga tecken på ablatio, bltr u.a. CTG är u.a. Fråga 3. (3 poäng): Du bedömer det som hotande förtidsbörd. Vilka åtgärder/ behandlingar och i så fall preparat väljer du. Diskutera principer och eventuella risker generellt och för Carinas del i synnerhet. 23(44)
24 Carina är 38-årig förstgravida med insulinbehandlad diabetes sedan 12 års ålder. Hon kommer i grav vecka 12 till spec-mvc för första läkarkontroll. Hon är orolig och har mycket frågor kring vad som händer med hennes diabetes under graviditeten och om det finns risker för påverkan på barnet eller andra graviditetskomplikationer. Hon har dragit sig för graviditet tidigare med tanke på sin diabetes. Carina hade 2+ proteinuri i vecka 12 (se-kreatinin u.a.). Hon hade också proliferativa ögonbottenförändringar som framgångsrikt kunde laserbehandlas. HbA1c var 6.5% (normalområde %) Hon har fått informationen att en viss ökad missbildningsrisk kan föreligga men den är sannolikt inte stor. I vecka 30 kommer hon in med täta sammandragningar, vid inre undersökning finner du att cervix är kortad och öppen för ett finger. Inga tecken på ablatio, bltr u.a. CTG är u.a. Carina behandlades med steroider (Betapred 12 mg x 2). B-glukos steg kraftigt men åtgärdades med kraftigt höjda insulindoser under några dagar. Värkarbetet behandlades med Atosiban (Tractocile ) i.v. och lugnade sig helt efter något dygn. Carina kan efter någon vecka lämna sjukhuset för vila i hemmet. I vecka 33 ringer patienten till spec-mvc, hon har varit där 5 dagar innan och hade då ett bltr som var 140/85, kvantitaiv proteinuri 5 g/dygn (varit så sedan några veckor), ultrajud visade fetal tillväxt på 5 %. Hon mår illa, har smärtor i epigastriet och tror själv att det kan vara gallbesvär. Tror hon ätit något olämpligt. Tycker själv att hon kan vänta till nästa kontroll om 2 dagar, har några mil in till sjukhuset. Fråga 4. (2 poäng): Barnmorskan frågar dig om råd, vad svarar du? 24(44)
25 Carina är 38-årig förstgravida med insulinbehandlad diabetes sedan 12 års ålder. Hon kommer i grav vecka 12 till spec-mvc för första läkarkontroll. Hon är orolig och har mycket frågor kring vad som händer med hennes diabetes under graviditeten och om det finns risker för påverkan på barnet eller andra graviditetskomplikationer. Hon har dragit sig för graviditet tidigare med tanke på sin diabetes. Carina hade 2+ proteinuri i vecka 12 (se-kreatinin u.a.). Hon hade också proliferativa ögonbottenförändringar som framgångsrikt kunde laserbehandlas. HbA1c var 6.5% (normalområde %) Hon har fått informationen att en viss ökad missbildningsrisk kan föreligga men den är sannolikt inte stor. I vecka 30 kommer hon in med täta sammandragningar, vid inre undersökning finner du att cervix är kortad och öppen för ett finger. Inga tecken på ablatio, bltr u.a. CTG är u.a. Carina behandlades med steroider (Betapred 12 mg x 2). B-glukos steg kraftigt men åtgärdades med kraftigt höjda insulindoser under några dagar. Värkarbetet behandlades med Atosiban (Tractocile ) i.v. och lugnade sig helt efter något dygn. Carina kan efter någon vecka lämna sjukhuset för vila i hemmet. I vecka 33 ringer patienten till spec-mvc, hon har varit där 5 dagar innan och hade då ett bltr som var 140/85, kvantitaiv proteinuri 5 g/dygn (varit så sedan några veckor), ultrajud visade fetal tillväxt på 5 %. Hon mår illa, har smärtor i epigastriet och tror själv att det kan vara gallbesvär. Tror hon ätit något olämpligt. Tycker själv att hon kan vänta till nästa kontroll om 2 dagar, har några mil in till sjukhuset. När Carina kommer in till sjukhuset berättar hon också att hon har huvudvärk som inte vill släppa sedan ett dygn, hon har lite generella ödem (plufsig i ansiktet) och ett blodtryck efter vila på 175/115. Proteinurin är ju känd sedan tidigare. Fråga 5. (2 poäng): Vad gör du åt detta och varför. 25(44)
26 Carina är 38-årig förstgravida med insulinbehandlad diabetes sedan 12 års ålder. Hon kommer i grav vecka 12 till spec-mvc för första läkarkontroll. Hon är orolig och har mycket frågor kring vad som händer med hennes diabetes under graviditeten och om det finns risker för påverkan på barnet eller andra graviditetskomplikationer. Hon har dragit sig för graviditet tidigare med tanke på sin diabetes. Carina hade 2+ proteinuri i vecka 12 (se-kreatinin u.a.). Hon hade också proliferativa ögonbottenförändringar som framgångsrikt kunde laserbehandlas. HbA1c var 6.5% (normalområde %) Hon har fått informationen att en viss ökad missbildningsrisk kan föreligga men den är sannolikt inte stor. I vecka 30 kommer hon in med täta sammandragningar, vid inre undersökning finner du att cervix är kortad och öppen för ett finger. Inga tecken på ablatio, bltr u.a. CTG är u.a. Carina behandlades med steroider (Betapred 12 mg x 2). B-glukos steg kraftigt men åtgärdades med kraftigt höjda insulindoser under några dagar. Värkarbetet behandlades med Atosiban (Tractocile ) i.v. och lugnade sig helt efter något dygn. Carina kan efter någon vecka lämna sjukhuset för vila i hemmet. I vecka 33 ringer patienten till spec-mvc, hon har varit där 5 dagar innan och hade då ett bltr som var 140/85, kvantitaiv proteinuri 5 g/dygn (varit så sedan några veckor), ultrajud visade fetal tillväxt på 5 %. Hon mår illa, har smärtor i epigastriet och tror själv att det kan vara gallbesvär. Tror hon ätit något olämpligt. Tycker själv att hon kan vänta till nästa kontroll om 2 dagar, har några mil in till sjukhuset. När Carina kommer in till sjukhuset berättar hon också att hon har huvudvärk som inte vill släppa sedan ett dygn, hon har lite generella ödem (plufsig i ansiktet) och ett blodtryck efter vila på 175/115. Proteinurin är ju känd sedan tidigare. CTG var u.a. Skattad fostervikt -5%, PI i a.umbilicalis helt u.a. Du har ordinerat antihypertensiv behandling i form av Trandate (Labetalol) dropp men strax efter att detta kopplats och du har lämnat rummet för att se till några andra patienter blir du larmad. Carinas make har kommit ut i korridoren och ropat att hon är medvetslös och har ryckningar i hela kroppen. När du och bm kommer in har patienten fortfarande kramper. Fråga 6. (3 poäng): Vilka åtgärder vidtar du? 26(44)
27 Kristina, 28 år (Max 16 poäng) Kristina 28 år kommer till kvinnoklinkens mottagning och klagar på mellanblödningar. Vid några tillfällen har hon också blött efter samlag. Hon har fött ett barn som nu är 4 gammal. Just nu blöder hon inte. Fråga1. (3 poäng): Du behöver mer information. Komplettera anamnesen. 27(44)
28 Kristina 28 år kommer till kvinnoklinkens mottagning och klagar på mellanblödningar. Vid några tillfällen har hon också blött efter samlag. Hon har fött ett barn som nu är 4 gammal. Just nu blöder hon inte. Blödningsbesvären började för ca fyra månader sedan. Kristina har en kopparspiral som preventivmedel vilken hon fick insatt vid efterkontrollen. Sedan ett drygt halvår har hon en relation med en ny man. Kristina har sedan 20-årsåldern SLE vilken kontrolleras regelbundet via reumatologkliniken. Sjukdomen ger ffa ledbesvär men av och till har man noterat en viss påverkan på njurfunktionen Hon använder bla Azathioprin och diklofenak. Hon röker inte. Hon minns inte när hon var på sin senaste cytologprovskontroll. Du går nu vidare med undersökning och utredning. Fråga 2. (2 poäng): Vad gör du i första, initiala skedet för utredning förutom gynekologisk undersökning och vaginalt ultraljud? 28(44)
Hälsouniversitetet i Linköping, Läkarutbildningen termin 11, Pediatrik, Obstetrik & Gynekologi och Akuta verksamheter. Omtentamen 2013-08-20.
SKRIFTLIG OMTENTAMEN 20 augusti 2013 T11 Skrivningen består av följande fall Fall Totalt Delpoäng Pelle och Lisa 19 p 1+1+2+1+1+1+1+2+1+1+2+1+1+1+1+1 Olof, 8 år 22 p 1+2+2+2+1+3+3+3+3+2 Sven, 62 år 25
Läs merHälsouniversitetet i Linköping, Läkarutbildningen termin 11, Pediatrik, Obstetrik & Gynekologi och Akuta verksamheter. Omtentamen 080128.
Omtentamen 080128. SKRIFTLIG OMTENTAMEN 28 januari 2008 T11 Skrivningen består av följande fall Fall Totalt Delpoäng Jessica, 24 år 28 p 2+2+2+3+1+1+2+4+2+1+2+4+2 Susanne, 34 år 15 p 4+3+2+2+4 Anders,
Läs merHälsouniversitetet i Linköping, Läkarutbildningen termin 11, Pediatrik, Obstetrik & Gynekologi och Akuta verksamheter. Tentamen 2012-06-04.
SKRIFTLIG TENTAMEN 4 juni 2012 T11 Skrivningen består av följande fall Fall Totalt Delpoäng Pelle, 6 mån 18 p 3+1+2+3+3+2+4 Nyfött barn 23 p 2+1+3+1+3+1+3+1+1+2+2+3 Inga, 82 år 25 p 3+6+2+2+1+2+2+3+2+2
Läs merSkriftlig omtentamen i obstetrik och gynekologi, torsdagen den 26 maj, 2011 kl 08.30-13.00
LUNDS UNIVERSITET Obstetrik och gynekologi, Lund Grundkursen inom läkarutbildningen, termin 10 Skriftlig omtentamen i obstetrik och gynekologi, torsdagen den 26 maj, 2011 kl 08.30-13.00 Kod:. Fråga 1 Max
Läs merHälsouniversitetet i Linköping, Läkarutbildningen termin 11, Pediatrik, Obstetrik & Gynekologi och Akuta verksamheter. Tentamen 110608.
SKRIFTLIG TENTAMEN 8 juni 2011 T11 Skrivningen består av följande fall Fall Totalt Delpoäng Tage, 4 mån 18 p 2+2+2+2+4+2+2+2 Kvinna, 34 år 22 p 2+1+2+2+1+2+2+2+2+2+1+1+2 Gunnar 25 p 2+2+5+2+2+4+5+2+1 Karin,
Läs merMinifall Tecken på allvarlig infektion 2019
Minifall Tecken på allvarlig infektion 2019 2019-05-22 Om ni har valt Minifall Tecken på allvarlig infektion som del av ert självdeklarationsarbete, ska ni diskutera alla de tre korta journalanteckningarna
Läs merKlinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 2 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 07. 3 högskolepoäng.
Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 2 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 07 3 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 120218 Tid: 09.30-12.30 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Läs merNEUROPEDIATRIK - FALL SEMINARIUM
NEUROPEDIATRIK - FALL SEMINARIUM 4 oktober 2013 Marie Lindefeldt Läs igenom och svara på frågorna till de fem fallen innan seminariet. Vi diskuterar sedan igenom fallen tillsammans. Välkomna! Fall 1 En
Läs merTentamensskrivning Pediatrik. Del I - MEQ-frågor
Tentamensskrivning 2007-10-23 Pediatrik Del I - MEQ-frågor! När skrivningen börjar tar Du det första (översta bladet) och vänder det rätt.! Fyll i Din kod högst upp.! Besvara frågan och lägg bladet i kuvertet.
Läs merDelexamination 2. Klinisk medicin Ht2011 MEQ1. 20 poäng
Delexamination 2 Klinisk medicin Ht2011 MEQ1 20 poäng All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan i bifogat kuvert. Därefter rättvändes nästa
Läs merNamn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 120113 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 4 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 06, SSK 05 SSK 03, SSK 04 (del 1 eller/och del 2) Namn: (Ifylles av student) : (Ifylles av student)
Läs merNeuropediatrik. ALB, Huddinge. Hanna Westergren
Neuropediatrik ALB, Huddinge Katarina Wide Åsa Eriksson Katarina Lindström Marie Sallamba Hanna Westergren Maud Eriksson Sofia Sergel Suzanne Marcus Sara Dahl Fall 1 3½ årig pojke kommer till BVC för utvecklingsbedömning:
Läs merMaria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), Sigrid Odencrants (SO). INDIVIDUELL TENTAMEN I OMVÅRDNADSVETENSKAP B, OM1414
Sjuksköterskeprogrammet HT 2014 Kurs: Omvårdnadsvetenskap B II, klinisk kurs, OM1414 Datum: 2015-01-02 Antal frågor: 5 huvudfrågor. Lärare: Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), Sigrid Odencrants
Läs mer1. 70-årig kvinna inkommer med ambulans efter att senaste dagarna blivit allt tröttare.
SEMINARIUM SVK HT 2014/VT2015 Fall- medvetslöshet 1. 70-årig kvinna inkommer med ambulans efter att senaste dagarna blivit allt tröttare. Dottern talade med patienten tidigare på dagen. Hon lät då förvirrad,
Läs merTentamensskrivning 2004-12-22 Pediatrik Del I - MEQ-frågor
Tentamensskrivning 2004-12-22 Pediatrik Del I - MEQ-frågor. När skrivningen börjar tar Du det första (översta bladet) och vänder det rätt.. Fyll i Din kod högst upp.. Besvara frågan och lägg bladet i kuvertet.
Läs merDel 1. 3. Under vårdtiden på sjukhuset upptäcker läkaren ett misstänkt bukaortaaneurysm. Vad menas med ett aneurysm? (2)
Klinisk medicin somatisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 09 7,5 högskolepoäng Kod: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 12 10 12 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Läs merDelexamination 3 VT 2012. Klinisk Medicin. 22 poäng MEQ 1
Delexamination 3 VT 2012 Klinisk Medicin 22 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter
Läs merSVK-seminarium Larm på barnakuten K. Hildebrand Rev Fall 1.
SVK-seminarium Larm på barnakuten K. Hildebrand 161108. Rev 170407 Notera att det kan vara svårt att fatta välgrundade beslut gällande vilken behandling som är mest aktuell att ge i det akuta skedet då
Läs merInformation till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller
Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Vad har halsmandlarna för funktion? Halsmandlarna (tonsillerna) är en del av kroppens immunförsvar. Störst betydelse har halsmandlarna
Läs merProv: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.
Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,
Läs merDu ska genomföra en konsultation på akutmottagningen, och redogöra för troliga diagnoser och vidare handläggning.
Praktiskt prov VT-2011 SP-kirurgi KIRURGI Standardpatient (SP) Instruktion till studenten Patienten söker akut för blodiga kräkningar Av journalbladet framgår: Status At blek Saturation 95% Temp 37,4 BT
Läs merUtvecklingskraft Cancer
Utvecklingskraft Cancer Före och efter cancer Kalmar 170518 Hjärntumörprocessen Så ser det ut i regionen våra utmaningar Bakgrund 1300 nya fall/år i Sverige, i sydöstra regionen ca 120 fall/år Vanligaste
Läs merDelexamination 1. Klinisk Medicin 131015 ht13. 20 poäng MEQ
Delexamination 1 Klinisk Medicin 131015 ht13 20 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet. Därefter rättvändes nästa sida.
Läs merTentamensskrivning i oftalmiatrik 2008-10-13 HT 2008. Poäng del 1: Poäng del 2: Total poäng: Godkänd/Underkänd
Tentamensskrivning i oftalmiatrik 2008-10-13 HT 2008 ID-Nr: Nummer: Poäng del 1: Poäng del 2: Total poäng: Godkänd/Underkänd Del 1 1. En 65-årig dam söker dig på allmänläkarmottagningen då hon märkt att
Läs merTentamen i Pediatrik 2008-03-11. Del II - kortsvar
Tentamen i Pediatrik 2008-03-11 Del II - kortsvar Kod nr. 1. En 10-årig pojke kommer till din mottagning pga buksmärtor och uttalad trötthet. Enligt mor har han dålig aptit och är ofta trög i magen men
Läs merIntegrerande. MEQ-fråga. Delexamination 2. Klinisk medicin poäng
Integrerande MEQ-fråga Delexamination 2 Klinisk medicin 2016-04-19 22 poäng Obs! Om vi frågar om t ex 2 åtgärder skriv då bara 2 åtgärder. Skriver du fler rättas endast de 2 första. Anvisning: Frågan är
Läs merOm det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund
Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund TIA/hjärninfarkt Trombocythämmare, statin, blodtryckssänkare, ultraljud halskärl, karotiskirurgi,
Läs merFall 1. SVK-seminarium Akuta barninfektioner Anna Nordlander, Hanna Hobell & Karl Hildebrand
SVK-seminarium Akuta barninfektioner 170508 Anna Nordlander, Hanna Hobell & Karl Hildebrand Notera att du endast kan förbereda fallen till och med initial handläggning/utredning! Behandling och vårdnivå
Läs merHydrocephalus och shunt
Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har
Läs merIntervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna
Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte
Läs merAkut astma hos barn Allmänt om behandling av astma
Akut astma hos barn Datum Sida Barn och ungdomskliniken 2012 03 12 1(5) Godkänt av: Eva Landgren Utarbetat av: Jens Bäckström, Eva Landgren, Göran Umefjord Akut astma hos barn Allmänt om behandling av
Läs merAllmän omvårdnad. Provmoment: Allmän omvårdnad vuxna, barn och äldre, barnpsykologi, vårdandets pedagogik och didaktik
Allmän omvårdnad 25,5 Hp Provmoment: Allmän omvårdnad vuxna, barn och äldre, barnpsykologi, vårdandets pedagogik och didaktik Ladokkod: 61SA01 Tentamen ges för: SSK09 TentamensKod: Tentamensdatum: 10/11-2012
Läs merSEPSIS PREHOSPITALT. Larma akutmottagningen MISSTÄNKT SEPSIS MISSA INTE ALLVARLIGA DIFFERENTIALDIAGNOSER. Namn:
1. SEPSIS PREHOSPITALT När en patient (från 18 år) söker akut vård och uppfyller någon av punkterna nedan, kan du misstänka infektion och ska alltid ha sepsis i åtanke. Feber eller frossa Sjukdomskänsla,
Läs merTentamensskrivning 2004-10-26 Pediatrik Del I - MEQ-frågor
Tentamensskrivning 2004-10-26 Pediatrik Del I - MEQ-frågor. När skrivningen börjar tar Du det första (översta bladet) och vänder det rätt.. Fyll i Din kod högst upp.. Besvara frågan och lägg bladet i kuvertet.
Läs merMEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p.
MEQ-fråga 2 Försättsblad Tentamen i medicin 2007-09-14 Max 10p. Tentamenskod:.. Sida 2 Du tjänstgör på medicin akutmottagningen på ett länssjukhus. Du träffar en 27 årig tidigare frisk kvinna som är civilekonom
Läs merDelexamination 3 VT 2013. Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 2
Delexamination 3 VT 2013 Klinisk Medicin 20 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter
Läs merKlinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom 61SH01.
Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom 61SH01. Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: Gsjuk 17v TentamensKod: Tentamensdatum: 180601 Tid: 09.00-13-00 Hjälpmedel: Inga tillåtna
Läs mer1. Vänligen läs genom alla 4 fallen. Det är hjälpligt att läsa genom kapiteln om neonatologi i eran rekommenderade pediatrik kurslitteratur.
Instruktioner inför neonatal seminarium 9. oktober 2015. 1. Vänligen läs genom alla 4 fallen. Det är hjälpligt att läsa genom kapiteln om neonatologi i eran rekommenderade pediatrik kurslitteratur. 2.
Läs merPATIENTFALL. Prio vitalparametrar? Prio sökorsak/ess? Process? Kommentarer:
PATIENTFALL Fall 1 Tidigare frisk 22-årig kvinna. I bankomatkön vid SEB på Linnégatan känt hur det svartnat för ögonen. Känt ett svagt illamående och ramlat ihop varpå hon blivit kortvarigt medvetslös.
Läs merSkriftligt prov för termin 11, ht2013 Läkarprogrammet 7 januari 2014 kl 08.00-14.00
Aid nr Skriftligt prov för termin 11, ht2013 Läkarprogrammet 7 januari 2014 kl 08.00-14.00 Examinator Ulf Samuelsson, tfn 010-103 13 46 Utbildningsadministratör Maria Rundberg, tfn 010-103 31 22 Det här
Läs merVÄLKOMMEN till SKRIFTLIG TENTAMEN I REPRODUKTION OCH UTVECKLING MOMENT: REPRODUKTION Tisdag den 2 december 2014 Skrivtid: Lycka till!!
VÄLKOMMEN till SKRIFTLIG TENTAMEN I REPRODUKTION OCH UTVECKLING MOMENT: REPRODUKTION Tisdag den 2 december 2014 Skrivtid: 09.00 11.30 Lycka till!! Namn:... Sjukhus: Max: 57 poäng Godkänt: 38 poäng Resultat:...
Läs merL. Larsson, en 81-årig man som varit på boendet de senaste två åren.
2 FALLÖVNINGAR L. Larsson (f. 1933) L. Larsson, en 81-årig man som varit på boendet de senaste två åren. Han använder rullstol och behöver syrgas på natten för emfysem, för vilken han även regelbundet
Läs merDelexamen 4 Infektion FACIT
MEQ-fråga 1 Sida 1 (7) (Totalt 19 poäng) Natten är på väg att övergå idag i mitten av februari och du är medicinjour på Norrtälje sjukhus när en 66-årig man dyker upp. Han berättar att han för 3 dagar
Läs merTentamen: Ögonavsnittet T9 VT1, 2001. 1/26 PERSONNUMMER: Tentamen VT1 2001. Ögonavsnittet under ÖNH/Ögonkursen. Instruktioner
Tentamen: Ögonavsnittet T9 VT1, 2001. 1/26 Tentamen VT1 2001 Ögonavsnittet under ÖNH/Ögonkursen Instruktioner Denna del består av 4 patientfall. I varje fall kommer sjukdomsbild och fakta att tillföras
Läs merTentamensKod: Tentamensdatum: 120324 Tid: 09.30 12.30
Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 06, SSK 05 SSK 03, SSK 04 (del 1 eller/ och del 2) TentamensKod: Tentamensdatum: 120324 Tid: 09.30
Läs merHälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl
Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Om du är sjuk Ring vårdcentralen om du är sjuk och behöver vård. Ring vårdcentralen även när ditt barn är sjukt. Du kan ringa dygnet runt. Har det
Läs merTotalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p
Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen 61SÄ01 Ssk 07b 3 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-10-25 Tid: 17:00-21.00 Hjälpmedel:
Läs merFrågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn
1 Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn Näst efter förkylning är akut öroninflammation den vanligaste infektionssjukdomen hos barn. Det är framför allt små barn som drabbas. Fram till 2 års
Läs merVÄLKOMMEN. till SKRIFTLIG TENTAMEN I REPRODUKTION OCH UTVECKLING MOMENT: REPRODUKTION. Måndag den 4 maj Skrivtid: Lycka till!!
VÄLKOMMEN till SKRIFTLIG TENTAMEN I REPRODUKTION OCH UTVECKLING MOMENT: REPRODUKTION Måndag den 4 maj 2015 Skrivtid:13.30 16.00 Lycka till!! Namn:... Sjukhus: Max: 54 poäng Godkänt: 36 poäng Resultat:...
Läs merInstitutionen för folkhälso- och vårdvetenskap samt Institutionen för Arbets- och miljömedicin Samhällsmedicinska blocket, T9, V08
1 LYCKA TILL! 1. Vilka skador kan arbete med t.ex. borrar, mutterdragare, slipmaskiner och betongvibratorer orsaka? Vilka symptom får patienterna? (3p) 2. Vilka faktorer i arbetet kan orsaka muskuloskeletala
Läs merDugga kull 1, 2014 HT. Max 42 p. GK 28 p LÄRAREX
Dugga kull 1, 2014 HT Max 42 p GK 28 p LÄRAREX 1. Vad skall ett barn med normal utveckling kunna finmotoriskt vid nedanstående åldrar såsom mest avancerade färdighet (mao, ange inte det man skall kunna
Läs merOBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Lycka till!
Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt Marie Nygren Datum: 2014 03 29 Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng: 55 Poängfördelning:
Läs merTentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II
Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Kurskod: MC 1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson Lärare: Eva Rask 4p Ann Dalius 4p Nils Nyhlin 7p Torbjörn Noren 19p
Läs mer1. Vilken akut bukåkomma kan Pelle ha drabbats av? (Motivera ditt svar relaterat till de. 2. Vilka blodprover vill du ta och varför?
Del 3_5 sidor_17 poäng Pelle 38 år söker på akutmottagningen p.g.a. akut insättande smärtor i övre delen av buken sedan 5 timmar tillbaka. Han har kräkts gallfärgat maginnehåll upprepade gånger. Tidigare
Läs merModern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen?
Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen? Nils Rodhe Distriktsläkare Falu Vårdcentral, Falun Centrum för Klinisk Forskning, Dalarna Kvinnor Män Äldre Cystit hos kvinnor Obehagligt Men
Läs merTillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan
Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan Information till familjer med barn i förskola Smitta som sprids på förskolan ställer till bekymmer för barn, personal, syskon och föräldrar. Barn i
Läs merBromma Planeten Sjukdomspolicy
Innehållsförteckning 1 Vår Sjukdomspolicy 2 1.1 När är mitt barn så sjukt så att det behöver stanna hemma?.. 2 1.2 När barnet blir sjukt på förskolan................. 2 1.3 Maginfluensa eller magsjuk.....................
Läs merKlinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom.
Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom. Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 16 TentamensKod: Tentamensdatum: 170113 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Inga tillåtna Totalt antal
Läs merSeminariefall: Reumatologi 2 Reumatologi 2
Reumatologi 2 Patientfall nr 1: 34-årig kvinna Patientfall nr 2: 82-årig kvinna Patientfall nr 3: 47-årig kvinna Patientfall nr 4: 69-årig kvinna Patientfall nr 5: 61-årig kvinna Patientfall nr 6: 30-årig
Läs merMin bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk
Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om
Läs merKlinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen, Del 2 Ladokkod: VSO011 Tentamen ges för: 760916-5100 Maryam Khanjari
Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen, Del 2 Ladokkod: VSO011 Tentamen ges för: 760916-5100 Maryam Khanjari Tentamensdatum: 121119 Tid: 09.00 13.30 Hjälpmedel: Inga
Läs merLärare: Rolf Pettersson (RP), Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), INDIVIDUELL TENTAMEN I KLINISK MEDICIN A, 3 hp PROVKOD: 0250
Kurs: Medicin, Klinisk medicin II, 7, 5 hp Datum: 2017-11-17 Antal frågor: Lärare: Rolf Pettersson (RP), Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), INDIVIDUELL TENTAMEN I KLINISK MEDICIN A, 3 hp PROVKOD:
Läs merSkrivning i obstetrik & gynekologi i Lund och Malmö onsdagen den 30 april 2008,
Kod: 1 Skrivning i obstetrik & gynekologi i Lund och Malmö onsdagen den 30 april 2008, 08.30-13.00 Obstetrik (20 poäng) Fråga 1 En 24-årig förstföderska, gravid i v 34 + 5, inremitteras från MVC till KK:
Läs merTÖI ROLLSPEL B - 021 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista
TÖI ROLLSPEL B - 021 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista kvävas falsk krupp krupp difteri laryngit virus allergi struphuvud stämband svullna slemhinneödem andningssvårigheter förkyld hosta tilltäppt
Läs merDel 4_5 sidor_13 poäng
Del 4_5 sidor_13 poäng Linda är 23 år. Hon söker dig på vårdcentralen pga magbesvär. Linda arbetar som försäljare på Guldfynd. Hon feströker och tar p-piller. Ibland ibuprofen mot mensvärk. Hon är för
Läs merLäkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen
1(12) Du är jour på akuten. Dit kommer Ingela Esitis 38 år som är född och uppvuxen i Estland. Hon hade reumatisk feber vid 15 års ålder och opererades med en mitralisklaffprotes vid 32 års ålder i Estland.
Läs merSeminarium 5 Blandade fall (Student)
Seminarium 5 Blandade fall (Student) Gynekologi (student) Fall 1 Tidigare frisk 28 årig kvinna kommer till KKs mottagning för vidare utredning och behandling då man funnit cellförändringar på hälsokontrollen.
Läs merSeminariefall- Det lilla barnet (student) MHVjournal bifogas
Seminariefall- Det lilla barnet (student) MHVjournal bifogas Fall 1 Mabobeh 20-årig I-g. Enligt UL Grav vecka 32+1. Kommer ursprungligen från Uganda och arbetar nu på ett äldreboende i Stockholm. Pga ryggsmärtor
Läs merSå vårdar du ditt sjuka barn
Så vårdar du ditt sjuka barn Tips och råd till dig med barn 0 5 år. Broschyrens främsta syfte är att underlätta kommunika tionen mellan BVC-personal eller annan vårdpersonal och föräldrar som önskar kortfattad
Läs merAtt inte behandla divertikulit. Läkemedel i Skåne 7-8 mars 2018 Jan Lillienau, sektion gastroenterologi SUS
Att inte behandla divertikulit Läkemedel i Skåne 7-8 mars 2018 Jan Lillienau, sektion gastroenterologi SUS The Short Story Studier visar att okomplicerad divertikulit inte läker snabbare med antibiotika
Läs mer1 (7) 1. Nämn tre principiellt olika sjukdomsgrupper man bör ha i åtanke. vid utredning av denna patient!
1 (7) En 55-årig man kommer till dig på infektionsmottagningen i slutet av juli. Han är remitterad från akuten där han var för 2 veckor sedan pga. långvarig feber och viktnedgång. Viktnedgång sedan februari,
Läs merHypofys med mera Falldiskussionsseminarium T7 2012 STUDENT
Hypofys med mera Falldiskussionsseminarium T7 2012 STUDENT 1. Husläkarmottagning Akutmottagning Yr och ont i magen 37-årig man inkommer akut efter ett par dagars tilltagande trötthet, illamående och feber.
Läs merMEQ fall 1. 9.0 p. Anvisning: Frågan är uppdelad på 4 sidor. Poäng anges vid varje delfråga.
MEQ fall 1 Rest Tentamen Klinisk Medicin VT10 9.0 p Anvisning: Frågan är uppdelad på 4 sidor. Poäng anges vid varje delfråga. Du får bara ha en sida uppvänd åt gången, dvs besvara sid 1 färdigt innan sid
Läs merOmtentamen Pediatrik, barnkirurgi och barnortopedi 6 hp. i Kursen. Medicinsk vetenskap och omvårdnad av barn och ungdom, 15 hp
Omtentamen Pediatrik, barnkirurgi och barnortopedi 6 hp i Kursen Medicinsk vetenskap och omvårdnad av barn och ungdom, 15 hp BARNSJUKSKÖTERSKEUTBILDNINGEN Höstkurs 2009 2010-01-29 Lärare : Ingela Andersson
Läs merHälsouniversitetet i Linköping, Läkarutbildningen termin 11, Pediatrik, Obstetrik & Gynekologi och Akuta verksamheter. Tentamen 090111.
SKRIFTLIG TENTAMEN 11 januari 2010 T11 Skrivningen består av följande fall Fall Totalt Delpoäng Birgitta, 31 år 22 p 4+3+3+3+5+2+2 Emma, 25 år 16 p 1+2+1+3+2+4+3 Kalle, 8 månader 42 p 3+3+2+3+3+2+3+3+3+2+2+5+5+3
Läs merVanliga graviditetskomplikationer 2010. Agneta Blanck och Karin Petersson Obstetriksektionen Karolinska Huddinge
Vanliga graviditetskomplikationer 2010 Agneta Blanck och Karin Petersson Obstetriksektionen Karolinska Huddinge Obstetrik Syftet med obstetrisk verksamhet är att optimera förutsättningarna för frisk mor
Läs merAtt arbeta med barn på en barnakutmott
Att arbeta med barn på en barnakutmott 17.000 barn/år Medicinska sjukd Kirurgiska sjukd Öron-näsa-hals Bemötande/Kommunikation Barn är inte små vuxna Presentera dig Lugn Empati Närmande Arbeta på barnets
Läs merKurs: Omvårdnadsvetenskap C, Barns och ungdomars hälsa och ohälsa OM1723, omtentamen
Kurs: Omvårdnadsvetenskap C, Barns och ungdomars hälsa och ohälsa OM1723, omtentamen Datum: 2011 04 09 Tid: 4 timmar Lärare: Agneta Anderzén Carlsson För betyget godkänd (G) krävs godkänd nivå på alla
Läs merMEQ-fråga. Delexamination 2 Klinisk medicin, Södersjukhuset. 2016 04 19 Totalt 22 poäng. Anvisning:
Integrerande MEQ-fråga Delexamination 2 Klinisk medicin, Södersjukhuset VT16/HT16 2016 04 19 Totalt 22 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 7 sidor (exklusive detta försättsblad) där nästföljande sidas
Läs merGoda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner
Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information
Läs merBehandling av infektioner i öppenvård - barn
Behandling av infektioner i öppenvård - barn Ingrid Ziegler ST-läkare Infektionskliniken USÖ Luftvägsinfektioner hos barn Normalt i småbarnsgrupp: Rejäl feber var 3:e vecka under säsong Ofta hög feber-omogen
Läs merVälkommen till den Gynekologiska enheten på Östra sjukhuset. Viktig information att läsa i samband med sen medicinsk abort.
Välkommen till den Gynekologiska enheten på Östra sjukhuset Viktig information att läsa i samband med sen medicinsk abort. Välkommen till den Gynekologiska enheten på Östra sjukhuset - Viktig information
Läs merDel 6_8 sidor_18 poäng
Del 6_8 sidor_18 poäng Du är i slutet på din AT-tjänst på vårdcentral och träffar 75-åriga Märta. Märta har hypertoni och är opererad för appendicit men är i övrigt frisk. Hon söker för återkommande buksmärtor
Läs merMEQ 1 HTI 2013 Ditt tentamensnummer
Du vikarierar på vårdcentral i Töreboda. En 23-årig kvinna söker med en knapp veckas anamnes på miktionssveda, urinträngningar och flytning utan feber. Hon har tidigare inte haft några urinvägsbesvär och
Läs merKolorektalseminarium.
Kolorektalseminarium. Fall 1 25 årig man söker dig en kväll på akuten när du arbetar som kirurgjour. Han har sedan två dagar en tilltagande svullnad invid anus och nu på kvällen har han fått rejält ont
Läs merMedicin, avancerad nivå, Sjukdomstillstånd, farmakologi och funktionshinder, 15hp
Tentamen Medicin, avancerad nivå, Sjukdomstillstånd, farmakologi och funktionshinder, 15hp Kurskod: MC2036 Kursansvarig: Reidun Stenberg Datum: 2011 05 09 Skrivtid: 5 timmar Totalpoäng: 62 poäng Godkänd
Läs merDUGGA kull 2 Moment Utveckling. Fredagen den 28/ Skrivtid: kl Max: 30 p. Godkänt: 20 p. Poäng: Lycka till!!
DUGGA kull 2 Moment Utveckling Fredagen den 28/10-2016 Skrivtid: kl. 15-16 Max: 30 p Godkänt: 20 p Poäng: Namn: Lycka till!! 1. Utifrån ett barns föräldralängder kan man, som bekant, beräkna förväntad
Läs merDelexamination Klinisk Medicin. MEQ 21 poäng
Delexamination 2 2015-11-24 Klinisk Medicin MEQ 21 poäng All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter
Läs merDelexamen 4 Infektion FACIT s
MEQ-fråga 2 Sida 1 (7) En 71-årig man inkommer med ambulans. Han har haft snuva, slemhosta och huvudvärk i två dagar. Känt sig varm. I morse påtagligt sämre med frysningar, trötthet, mycket hosta och en
Läs merCleonita. Så här verkar Cleonita. Vad är Cleonita? Drospirenon/Etinylestradiol, 3 mg/0,02 mg
Du har fått denna broschyr eftersom du har fått p-pillret Cleonita från Actavis utskrivet åt dig. I den hittar du information om hur Cleonita fungerar och hur du ska ta det. Här finns också fakta om biverkningar
Läs merLuftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC
Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC Pneumoni - Tonsillit - Sinuit - Otit Vilka bör antibiotikabehandlas? Vilka kan avstå från behandling? Vilka antibiotika bör användas? Tecken allvarlig infektion:
Läs merVid ytterligare penetration av anamnesen framkommer att han använder alkohol sparsamt men röker ett paket cigaretter dagligen sedan 17 års ålder.
MEQ 6 (15,5 poäng) Martin Svensson, 45-årig rökande industriarbetare, söker dig på din vårdcentral där du arbetar som distriktsläkare och har akuttider nu på förmiddagen (15 minuters besök). Han är tidigare
Läs mer1. Husläkarmottagning Orolig hypertoniker
Hypofys, skelett mm! Falldiskussionsseminarium T7 VT 2010 1. Husläkarmottagning Orolig hypertoniker En 52-årig man kommer till dig som husläkare för uppföljning av hypertoni, de senaste åren har mer behandling
Läs merHypofys, binjure och gonader Falldiskussionsseminarium T6 2014
Hypofys, binjure och gonader Falldiskussionsseminarium T6 2014 STUDENT Fall 1. Akutmottagning Yr och ont i magen 37-årig man inkommer akut efter ett par dagars tilltagande trötthet, illamående och feber.
Läs merPAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA
PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt
Läs merDX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1
DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter
Läs merCleosensa och Cleosensa 28
Cleosensa och Cleosensa 28 Du har fått p-pillret Cleosensa eller Cleosensa 28 från Actavis utskrivet åt dig. I den här broschyren hittar du information om hur preparaten fungerar och hur du ska ta dem.
Läs merMC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants
MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2015 01 16 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 55. Kardiologi, fråga 1, 7p. Infektioner,
Läs merRutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen
Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen När är barnet så sjukt att det ska stanna hemma? Det är barnets behov, som är avgörande för om barnet ska vara hemma, inte föräldrarnas eller
Läs merRädda hjärnan larm NUS
Skapad: 041101 (Malm); Reviderat: 1011116 (Sjöström/Johansson,/Malm/Schmidtke/Strand/Wester) Rädda hjärnan larm NUS 1. Plötslig symtomdebut. 2. Svaghet i en hand, en arm och/eller svårt att tala. 3. Mindre
Läs mer