BALKÅKRA STRÄDDOR SVARTE - TRAFIKUTREDNING

Transkript

1 RAPPORT BALKÅKRA STRÄDDOR SVARTE - TRAFIKUTREDNING

2 Uppdrag: , Svarte Midroc Titel på rapport: Balkåkra Sträddor Svarte - Trafikutredning Status: Slutrapport Datum: Medverkande Beställare: Kontaktperson: Midroc Lina Knutsson, Midroc AB Konsult: Uppdragsansvarig: Handläggare: Kvalitetsgranskare: Tyréns AB Per Eneroth Anna-Karin Ekström Karolina Andersson Revideringar Revideringsdatum Version: 3 Initialer: AKE/Tyréns Tyréns AB Malmö Besök: Isbergs gata 15 Tel: Säte: Stockholm Org.Nr:

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Förutsättningar Biltrafik Gång- och cykeltrafik Kollektivtrafik Olycksstatistik Luftkvalitet Planerad utbyggnad Stationsnära läge Parkering Trafikalstring och trafikfördelning Framtida vägnät Konsekvensbeskrivning Framkomlighet Trafiksäkerhet Hållbara transporter Luftkvalitet Slutsats/rekommendation (13)

4 4(13)

5 1 Inledning Ystad kommun planerar för utbyggnader av bostäder i Svarte, väster om Ystad. I den fördjupade översiktsplanen för Svarte redovisades en utbyggnad av ca bostäder fördelade på tre delområden, norr, väster respektive öster om samhället. Tyréns har fått i uppdrag att utreda de trafikmässiga konsekvenserna av en utbyggnad av det västra delområdet. I området planeras för en utbyggnad av ca 200 bostäder. 2 Förutsättningar 2.1 Biltrafik Huvudvägnätet i Svarte utgörs av väg 9 som går mellan Trelleborg i väster och Ystad i öster, Balkåkravägen (väg 745) som går mellan E65 i norr och väg 9 i söder, samt Skönadalsvägen (väg 744) som går mellan väg 743 mot Charlottenlunds slott i väster och Balkåkravägen i öster. Balkåkravägen omges av obebyggda zoner på båda sidorna av vägen, och upplevs som lättframkomlig och säker på delen genom Svarte. Vägen passerar planskilt under järnvägen. Skönadalsvägen fungerar som uppsamlingsgata för stora delar av lokaltrafiken i Svarte. Vägen korsar järnvägen i plan väster om samhället i en bomreglerad korsning. Lokalgatunätet är väl utbyggt. Den skyltade hastigheten på väg 9 genom Svarte, är 50 km/h. Balkåkravägen har en skyltad hastighet på 70 km/h och Skönadalsvägen 50 km/h. På övriga gator inom tätorten är hastigheten reglerad till 50 km/h. Enligt Trafikverkets räkningar från år 2010 passerar ca 3200 fordon per årsmedeldygn på väg 9 väster om Svarte. Öster om samhället ligger trafikflödet på väg 9 på ca 4400 fordon. Andelen tung trafik utgör ca 7-8% av den totala trafiken. Nya trafikräkningar har genomförts på Balkåkravägen och Skönadalsvägen inom ramen för trafikutredningen. Beräkningarna gjordes i mitten av september, och den räknade veckodygnstrafiken har räknats om till årsdygnstrafik mha Trafikverkets omräkningstal för trafikens variationer under året. För Balkåkravägen genom Svarte uppgår årsdygnstrafiken 2012 till ca 1300 fordon/dygn i ett läge direkt söder om Skönadalsvägen. Andelen tung trafik uppgår till ca 5-6%. På Skönadalsvägen har trafikflödet räknats i tre punkter, väster om järnvägen, väster om idrottsplatsen och väster om korsningen med Balkåkravägen. Trafikflödet, omräknat till årsdygnstrafik, och andel tung trafik uppgick till följande: Vägavsnitt Antal fordon Andel tung trafik Skönadalsvägen väst järnvägen 165 4% Skönadalsvägen väst idrottsplatsen 505 4% Skönadalsvägen väst Balkåkravägen % I samband med trafikräkningarna mättes också körhastigheten i läget strax väster om idrottsplatsen, där medelhastigheten uppmättes till 43 km/tim. 5(13)

6 Trafikflödet på det allmänna vägnätet har räknats upp till prognosåret 2035 mha Trafikverkets uppräkningsfaktorer för östra Skåne. Till år 2035 beräknas trafikflödet öka till: Vägavsnitt Antal fordon Andel tung trafik Väg 9 väst % Väg 9 öst % Balkåkravägen % Skönadalsvägen väst 200 5% Skönadalsvägen öst % Gatunätet i Svarte, Skånekartan. 2.2 Gång- och cykeltrafik De viktigaste målpunkterna i Svarte är förskola, skola, centrum, järnvägsstationen, idrottsplatsen samt stranden. Gång- och cykelvägnätet har byggts ut i takt med genomförandet av detaljplaner och idag finns ett bra gång- och cykelvägnät inom Svarte tillsammans med det stråk som förbinder Svarte med Ystad i öster. Sedan 2011 fortsätter den separerade gång- och cykelvägen västerut till Mossbystrand. I dagsläget är de största barriärerna för gående och cyklister väg 9 och järnvägen. För de som bor söder om vägen och ska till stationen, skola mm, samt de som vill nå stranden norrifrån kan väg 9 korsas planskilt i en tunnel som ligger mitt för stationen, i Visgångens förlängning. I övrigt korsas väg 9 i plan. Järnvägen går rakt genom Svarte. I dagsläget finns tre planskilda korsningar för gång- och cykeltrafik, vid Sologatan, vid stationen och i östra Svarte. 6(13)

7 2.3 Kollektivtrafik Kollektivtrafiken i Svarte utgörs av tåg och buss, som ombesörjs av Skånetrafiken. Det är lätt att ta sig med tåg till/från Svarte mot Malmö/Köpenhamn eller mot Ystad/Simrishamn. Totalt trafikeras Svarte av 38 dubbelturer per vardagsdygn, halvtimmestrafik. Antalet på/avstigande i Svarte uppgick till 412 under ett vardagsdygn i oktober På banan passerar också ca 4 godståg samt 4-10 interregionala tåg per dygn, de sk Bornholmstågen från Danmark. Enligt Skånetrafiken kommer antalet tåg på banan inte att öka fram till prognosåret Efter år 2030 kan det emellertid bli aktuellt att köra ett Öresundståg i timman på Ystadbanan, vilket motsvarar 38 tåg under dygnet. Trafikverket planerar för kapacitetshöjande åtgärder utmed Ystadbanan. Svarte trafikeras av tre busslinjer, linje 190, Trelleborg-Skateholm-Skivarp-Ystad, linje 308 Skurup-Skivarp-Snårestad-Ystad samt linje 395, Vallösa-Rynge-Ystad. Linje 190 passerar Svarte längs väg 9 och det finns fyra hållplatser i Svarte. Svarte trafikeras med 14 dubbelturer per vardag. Planområdets närmaste hållplatser ligger vid Charlottenlundsallén och Svarte Väster. Linje 308 och 395 är främst skolbusslinjer som stannar vid Svarte skola och fortsätter in till Ystad, men kan också användas för arbetspendling in till Ystad. Bussarna passerar Svarte 5 gånger per vardag i vardera riktningen under höst/vinter/vår. Kvällsturen körs med beställd taxi. 2.4 Olycksstatistik Under perioden (tom juni) skedde enligt STRADA totalt 15 olyckor i Svarte, samtliga med lindrig skadeföljd. Elva av olyckorna var singelolyckor, varav 2 med bil, 3 gångtrafikanter, 5 med cykel och 1 med inlines. Övriga fyra olyckor var cykelolyckor, varav 2 cyklade in i bromsande bilar, 1 blev påkörd av bil i samband med vänstersväng och 1 krockade med en gångtrafikant. Det finns inget mönster eller särskilt utsatta punkter där olyckorna inträffat. Utdrag ur STRADA, blå ruta polisrapporterad olycka, röd ruta sjukhusrapporterad olycka. Uttagsdatum (13)

8 2.5 Luftkvalitet Trafikflödena på vägnätet är relativt begränsade och gaturummet öppet varför bedömningen är att gällande miljökvalitetsnormer för luftkvalitet inte överskrids i Svarte. 3 Planerad utbyggnad Inom det studerade området planeras för en utbyggnad av 200 enfamiljshus. Av dessa är knappt hälften radhus. Uteplatser kommer att orienteras bort från uppsamlingsgatan genom området och bort från järnvägen. Området kommer att kopplas till det övergripande vägnätet via väg 9 i söder och till Skönadalsvägen norr om området via en uppsamlingsgata/bygata som går i nord-sydlig riktning genom området. Till denna kopplas sex lokalgator/tvärgator i öst-västlig riktning, som knyts samman i tre slingor. Slingorna används bl a av sopbilar och räddningsfordon som behöver komma till området. Lokalgatorna utformas för att säkra tillgängligheten för dessa fordon, med hänsyn till oskyddade trafikanter och boendemiljö. Hastigheten på uppsamlingsgatan rekommenderas till 40 km/tim söder om bebyggelsen och 30 km/tim där bebyggelsen tar vid. Lokalgatorna inne i området bör utformas som gångfartsområde. Planområdet kopplas till det befintliga gång- och cykelnätet i områdets södra del samt österut via en ny planskild gång- och cykelport under järnvägen i den norra delen av området. Inne i området går och cyklar man i blandtrafik. Från planområdet fortsätter en promenadstig väster i landskapet. 8(13)

9 Närmaste busshållplats, Svarte Väster ligger 250 m sydöst om planområdet, vid Duettgatans anslutning till väg 9, och nås via Duettgatan. Pågatågsstationen ligger en knapp kilometer från planområdet, fågelvägen. 3.1 Stationsnära läge I rapporten Stationsnära läge (Länsstyrelsen i Skåne, Skånetrafiken, Region Skåne, Trafikverket 2010) beskrivs vad som får oss att välja tåget framför andra transportslag. I rapporten anges att det är absolut nödvändigt med en effektiv markanvändning i stationsnära områden för att kunna överföra transporter från bil till tåg. Avståndet är givetvis viktigt, men vad ett stationsnära läge innebär definieras dock olika av olika myndigheter. Trafikverket anser att ett område inom 2-3 km från stationen är stationära medan Skånetrafiken bedömer att områden inom 1,5 km från en tågstation är att beteckna som kollektivtrafiknära lägen. Att bygga stationsnära anges i rapporten som en förutsättning för att kunna förverkliga en regionförstoring med kollektiva färdmedel. Pågatågsstationen i Svarte ligger en knapp kilometer från planområdet med cykelväg. 3.2 Parkering Bilplatsbehovet för den planerade utbyggnaderna föreslås beräknas utifrån följande parkeringstal: Typ av parkering På egen fastighet 2,0 I gemensam parkeringsanläggning 1, varav 0,8 är besöksparkering Antal bilplatser per bostad För de friliggande villorna antas bilplatserna anordnas i direkt anslutning till bostaden, på den egna tomten. För radhusen antas bilplatserna anordnas i en gemensam parkeringsanläggning, där en bilplats per bostad är reserverad och 0,8 bilplatser per bostad utgör plats för andrabilar och besökande. 3.3 Trafikalstring och trafikfördelning I genomsnitt antas att det kommer att göras 5 enkelresor med bil per bostad och dygn, till följd av läget och vilken typ av invånare som antas bosätta sig i området. Antagandena medför en trafikalstring på 1000 resor per dygn med bil från den planerade utbyggnaden. Utöver dessa resor görs ett antal resor till fots, med cykel samt med kollektivtrafik. Cirka 40% av resorna med bil är arbetsresor och de övriga 60% är resor till skola/dagis, butik samt andra privata resor. 70% av arbetsresorna bedöms gå i riktning mot Malmö via väg 9 eller väg E65 och de övriga 30% sker till Ystad via väg 9 längs kusten. Antagandet baseras på att Malmö är en betydligt större arbetsmarknad än Ystad och att man väljer att bosätta sig i Svarte på grund av lägre boendekostnader och närheten till naturen och havet. Den antagna fördelningen stämmer även väl överens med trafikflödet på väg 745, Balkåkravägen, i dagsläget då detta ställs i relation till hur många som bor i Svarte idag. Till största delen kommer övriga resor att gå mot Ystad, cirka 70%, och inom Svarte, cirka 10%. Detta innebär att endast 20% av de övriga resorna görs till Malmö. Antagandet baseras på det relativa avståndet till Malmö respektive Ystad samt att inköpsresor på vardagar i Malmö sker i samband med arbetsresor. En del av resorna till skola och dagis sker också i samband med en arbetsresa och ingår därför i dessa. En mindre del av resorna antas också gå mot Trelleborg. 9(13)

10 Baserat på dessa antagande förväntas den nyalstrade trafiken fördela sig på vägnätet enligt nedan. 3.4 Framtida vägnät Med kopplingen mot Skönadalsvägen kan en större andel av trafiken mot Malmö antas välja Balkåkravägen och väg E65 framför väg 9 österut. Det är också troligt att en del trafik från den befintliga bebyggelsen utmed Skönadalsvägen kan välja att köra via det nya området för vidare färd på väg 9 västerut. Baserat på den antagna trafikfördelningen har trafiken fördelats ut. I bilden redovisas bedömda trafikflöden år 2035 (kursiv stil är uppskattat trafikflöde). 10(13)

11 Vägnät och trafikfördelning med koppling till Skönadalsvägen i norr. 4 Konsekvensbeskrivning 4.1 Framkomlighet Samtliga trafikflöden är måttliga och det förväntas inte bli några kapacitetsproblem på någon sträcka eller i någon korsning. Trafiken kommer att öka, främst på vissa vägavsnitt som Balkåkravägen, väg 9 och även på Skönadalsvägen. Kapacitetsberäkningar har genomförts i tre korsningar som berörs av utbyggnaden Skönadalsvägen/Balkåkravägen, Balkåkravägen/väg 9, Ny gata/väg 9 för scenariot med respektive utan anslutning av det nya området till Skönadalsvägen i norr. Beräkningarna är gjorda mha beräkningsprogrammet Capcal version och avser trafiksituationen 2035 med trafiktillskott från de planerade utbyggnaderna. Beräkningarna visar att det inte förväntas bli några framkomlighetsproblem i korsningarna till följd av de planerade utbyggnaderna. För att säkerställa att Skönadalsvägen, och gatan genom det nya bostadsområdet, inte kommer att användas för genomfartstrafik i relationen Balkåkravägen norrut-väg 9 västerut bör den nya gatan utformas för att hålla nere körhastigheterna. Den föreslagna utformningen med en rad knäckar utmed gatan bidrar, i samverkan med den smala gatusektionen och bebyggelsens placering nära gatan, till dämpade körhastigheter. Kompletterande åtgärder kan också genomföras på Skönadalsvägen, exempelvis kompletterande refuger i anslutning till korsningspunkter för att styra upp korsningen och dämpa körhastigheterna. Åtgärder kan också vidtas vid den befintliga gång- och cykelöverfarten för att dämpa framkomligheten på Skönadalsvägen. 11(13)

12 4.2 Trafiksäkerhet I samband med ökade trafikmängder finns det alltid en risk att trafiksäkerheten försämras. Det är viktigt att skapa trygga och trafiksäkra överfarter för oskyddade trafikanter i de punkter där de behöver korsa gatan i samma plan som biltrafiken. Överfarterna bör utformas så att inte körhastigheten överskrider 30 km/h. Det kan göras genom upphöjningar, avsmalningar eller liknande åtgärder. Då medelhastigheten på Skönadalsvägen idag har uppmätts till 43 km/tim föreslås därför att någon form av åtgärd vidtas vid den befintliga gång- och cykelöverfarten, mot fotbollsplanerna norr om vägen, för att säkra denna passage för oskyddade trafikanter. Exempel på utformning av gång- och cykelöverfarter. Källa: Tyréns bildbank. Kopplingen mellan det nya bostadsområdet och skolan samt centrum har järnvägen som en barriär att korsa. I dagsläget finns en planskild korsning vid Sologatan. Eftersom gående och cyklister är känsliga för omvägar planeras för ytterligare en planskild korsning, mellan befintlig planskild korsning vid Sologatan och Skönadalsvägen, för att boende i de norra och mellersta delarna av det nya området ska nå främst skolan samt övriga Svarte på ett gent och trafiksäkert sätt. 4.3 Hållbara transporter Svarte är väl försörjt med kollektivtrafik, pågatågen går med halvtimmestrafik mellan Ystad och Malmö, vilka är de främsta pendlingsorterna för boende i Svarte. Svartebon gör i genomsnitt knappt 0,5 tågresor per vardagsdygn, vilket motsvarar drygt 15% av det genomsnittliga resandet för boende i Ystad kommun, 2,9 resor per dygn. (källa: Resvanor Syd 2007). Till detta kommer de resor som görs med buss. Svarte är ett litet samhälle, som, jämfört med andra liknande samhällen, har en tågstation med regelbunden pågatågstrafik, där något längre gångavstånd är acceptabla, så länge gång- och cykelkopplingen mellan bostaden och stationen är någorlunda gen och trygg. Nyinflyttades resvanor kan påverkas i viss utsträckning. Utbudet av god kollektivtrafik finns tillgängligt när man flyttar in, det är därför viktigt att marknadsföra detta. Det är också viktigt att kopplingen mellan planområdet och stationen finns på plats, att gång- och cykelvägar är utbyggda när inflyttningen börjar, likaså att det finns goda möjligheter att ställa sin cykel på ett säkert, gärna väderskyddat, sätt vid stationen, för att boende på längre avstånd skall välja tåget framför bilen. Ett väl utbyggt gång- och cykelnät är också en förutsättning för att man skall välja att gå och cykla inom Svarte, istället för att ta bilen. Den planskilda passagen med järnvägen i norra delen av planområdet är vital för att området skall få en effektiv koppling till de befintliga delarna med skola, förskola m fl målpunkter. 4.4 Luftkvalitet Trafiktillskottet från den planerade bebyggelsen bedöms inte medföra att miljökvalitetsnormerna för luftkvalitet överskrids i Svarte. 12(13)

13 5 Slutsats/rekommendation Utbyggnaden av Balkåkra Sträddor kommer att medföra en ökning av trafikflödet på vägnätet i och kring Svarte, trots mycket goda förutsättningar att välja tåget framför bilen för resor mot Ystad och Malmö. Trafikökningen bedöms emellertid vara begränsad och förväntas inte påverka framkomligheten på vägnätet och korsningarna. Ökad trafik innebär givetvis ökad trafiksäkerhetsrisk, då såväl biltrafiken som antalet gående och cyklister ökar. Trafiksäkerhetshöjande åtgärder bör därför övervägas generellt och föreslås framför allt på Skönadalsvägen vid gång- och cykelöverfarten mot fotbollsplanerna norr om vägen. Det är också viktigt att ytterligare en planskild gång- och cykelport med järnvägen anläggs för att koppla det Balkåkra Sträddor till den befintliga bebyggelsen öster om järnvägen. Trafikökningen förväntas inte heller medföra att miljökvalitetsnormerna för luftkvalitet överskrids i Svarte. Malmö Tyréns AB 13(13)