SAMTAL & SAMVERKAN SAMTAL & SAMVERKAN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SAMTAL & SAMVERKAN SAMTAL & SAMVERKAN"

Transkript

1 SAMTAL & SAMVERKAN SAMTAL & Ett inspirationsmaterial för idéburna organisationer, politiker och tjänstemän som vill skapa dialog och utveckla välfärden tillsammans. SAMVERKAN Ett inspirationsmaterial för idéburna organisationer, politiker och tjänstemän som vill skapa dialog och utveckla välfärden tillsammans.

2 samtal & samverkan 2 ÖVERENSKOMMELSEN Innehåll Nu behövs olika aktörers kompetens Vi har gjort en överenskommelse 6 grundläggande principer Engagemanget är nu större än någonsin Kärt barn har många namn Ordlista Den blinda fläcken Ideellt arbete värderas olika av staten 10 Social omsorg och vård en nygammal arena Vem»uppfann«den ideella sektorn? Region Skåne först med regional överenskommelse Är idéburna organisationer speciella? Ideellt engagemang i siffror Verktyg för medverkan Tänkbar process i tio steg 19 Att göra om och rätt Hur gör man och varför? Att diskutera är en grundbult

3 ÖVERENSKOMMELSEN 3 samtal & samverkan Hur ser samverkan ut idag, när får organisationerna bidra med sin kunskap och hur utformas stöden för att skapa långsiktiga förutsättningar? Många organisationer känner ett behov av bättre relationer med politiken att göra en överenskommelse kan vara en grund för det. Nu behövs olika aktörers kompetens Publicerad av Överenskommelsen, 2012 ISBN Texter Sofia Modigh Hanna Broberg Andrea Lavesson Korrektur Andrea Lavesson Lena Johansson Art direction & Grafisk form Pasadena Studio pasadenastudio.se Illustrationer Hanna Wieslander hannawieslander.se Tryck Sandvikens Tryckeri, 2012 Det finns många nya samhällsutmaningar och allt mer komplexa frågor som kräver flera aktörers kompetens för att hitta bra svar. Det ser politiker och tjänstemän, men det vet vi att även organisationerna har gjort historiskt och gör idag. I detta inspirationsmaterial lyfter vi i olika artiklar fram de idéburna organisationernas roll och exempel som kan ligga till grund för en gemensam kunskap i arbetet med lokala och regionala dialoger. Varför det görs överenskommelser nu kan man fundera över; om det är politisk styrning eller ett grepp från organisationerna att få bättre förutsättningar i sina verksamheter. Många ser ändå en gemensam samhällsutmaning som utgångspunkten för en dialog och att samverkan behövs. När hemtjänsten gått är den äldre fortfarande ensam. De stökiga killarna kan ge kompisar råd och stöd där socialtjänsten saknar förtroende. Engagemanget, kunskapen, perspektiven och värdegrunden i de idéburna organisationerna behövs för att utveckla välfärden och demokratin. Dialogen handlar om att bjuda in öppet, att se till att så många organisationer som möjligt finns med, att lägga fram konkreta problem och att vara öppen för att hitta nya lösningar. Dialogen blir en kunskapsresa där man förtydligar roller, gör det idéburna synligare och skapar nya möten. Varför tillsammans? Varför inte kommunen själv? I dialogen kan man lära och spegla varandras perspektiv, utgångspunkter, värden och kompetens. Ett projekt med kamratstöd för unga i riskzonen kan organiseras av en idéburen organisation, med stöd och metoder för att ungdomarna ska kunna nattvandra, prata i skolor och stötta varandra. Skulle samma ungdomar vara volontärer i socialtjänsten så skulle deras avsändarlegitimitet se annorlunda ut. De kanske själva har varit eller är aktuella för beslut inom socialtjänsten. I ena fallet är den erfarenheten en styrka och i andra fallet bara förvirrande och ger stor osäkerhet om vad man kan göra eller säga. Att samverka betyder att man behöver överbrygga skillnader i arbetsformer, traditioner och organisationskulturer. Det behövs kunskap om varandras utgångspunkter. I den nationella Överenskommelsen inom det sociala området finns sex principer som grund för samverkan och man markerar både att organisationerna har en unik roll och att samverkan inte är en potentiell besparing utan en utveckling. Det kan vara några av resonemangen även i en lokal eller regional dialog. I det här inspirationsmaterialet har vi samlat kunskap om de olika parternas roll och särart och om hur samverkan genom lokala och regionala dialoger och överenskommelser kan göras. Kunskapen i det här materialet är en bra gemensam grund för den resa ni ska göra tillsammans. Lycka till! hemsida overenskommelsen.se adress Överenskommelsen Stockholm På vår hemsida overenskommelsen.se kan du se alla material som finns att beställa, kontaktuppgifter till oss som arbetar med överenskommelsen och material från konferenser, semiarier och andra aktiviteter vi anordnar.

4 samtal & samverkan 4 ÖVERENSKOMMELSEN Visionen Överenskommelsen präglas av en stark övertygelse om de idéburna organisationernas viktiga roll i samhället förr, nu och i framtiden. Idéburna organisationer utgör både en förutsättning och ett uttryck för varje öppet, demokratiskt och framgångsrikt samhälle. Dessa är en omistlig del av den svenska demokratin och bidrar också ofta genom internationellt arbete till att påverka villkoren för människor bortom vårt lands gränser. Möjligheten att driva dessa verksamheter utgår från de grundläggande fri- och rättigheter som anges i regeringsformen; yttrandefrihet, informationsfrihet, mötesfrihet, demonstrationsfrihet, föreningsfrihet och religionsfrihet. Ett gemensamt ansvar är att aktivt hävda människovärde och tolerans. De idéburna organisationer som bärs av demokratiska värderingar utgår från respekten för människors lika värde. Människors engagemang och idealitet tas tillvara inom den ideella sektorn. En grundsten i demokratin är tilliten till människans vilja att bidra till samhällets utveckling. De idéburna organisationerna erbjuder många vägar till ett sådant engagemang som är av avgörande värde för samhällsutvecklingen. Vi har gjort en överenskommelse Regeringen, Sveriges kommuner och landsting och ett 60-tal idéburna organisationer inom det sociala området har gjort en överenskommelse om hur man ska samverka. sju partier står bakom Förutom regeringen har Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet informerats om dialogen om Överenskommelsen och en diskussion har förts om innehållet. Det är viktigt att vi har en Överenskommelse som ger spelregler mellan de idéburna aktörerna och det offentliga, säger Gustav Fridolin, språkrör för Miljöpartiet. De tre partierna har förklarat att de ställer sig bakom den gemensamma visionen och principerna. Därmed har en bred politisk överenskommelse kunnat träffas vilket har ett starkt stöd hos de idéburna organisationerna. Ibland måste vi påminna varandra om hur viktig den idéburna sektorn är. Folkbildningen är t ex en viktig idéburen verksamhet som utvecklar individen och samhället, säger Gustav.»Folkbildningen är en viktig idéburen verksamhet.«gustav fridolin Språkrör för miljöpartiet Grundläggande delar av den svenska demokratin har till stor del drivits fram av organisationer i det civila samhället. Överenskommelsen synliggör det civila samhällets engagemang, kunskap och kreativitet för att möta framtidens utmaningar såväl som opinionsbildare som utförare av välfärdstjänster, säger Nyamko Sabuni, jämställdhetsminister, som var en av tre ministrar i regeringen som undertecknade Överenskommelsen. I Överenskommelsen finns sex gemensamma principer som grund för samverkan: principen om självständighet och oberoende, principen om dialog, principen om kvalitet, principen om långsiktighet, principen om öppenhet och insyn samt principen om mångfald. Ideella krafter inom hälso- och sjukvården har en viktig roll att spela i framtidens välfärd. Överenskommelsen är en milstolpe som bekräftar den ideella sektorns engagemang, kreativitet och vilja att bidra till utvecklingen av samhället, säger Göran Hägglund, socialminister i regeringen och undertecknare av Överenskommelsen. Att Överenskommelsen på det sociala området kom på plats betyder mycket för den ömsesidiga respekten mellan olika aktörer. Jag hoppas den nationella överenskommelsen kan fungera som förebild för samverkan säger Anna Carlstedt, förbundsordförande i IOGT-NTO och ordförande för Forum för Frivilligt Socialt Arbete, som båda ställt sig bakom Överenskommelsen. Föreningslivet ger röst åt många grupper i samhället som annars inte skulle höras. Jag är också övertygad om att frivilliginsatser och utförande av välfärdstjänster bidrar med en särskild kvalitet till verksamheter, säger Barnoch äldreminister Maria Larsson som också undertecknat Överenskommelsen.»Föreningslivet ger röst åt många grupper i samhället som annars inte skulle höras.«maria larsson Barn- och äldreminister Föreningslivet och folkbildningen fungerar som sociala mötesplatser där samspelet mellan människor utvecklas. Det utgör en grund för samhällstillhörighet och tillit mellan människor. Därför är det viktigt att dessa organisationers självständighet stärks och att stat, kommuner och landsting erkänner och uppmärksammar deras viktiga arbete, säger Anders Knape, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting.

5 ÖVERENSKOMMELSEN 5 samtal & samverkan Inom Överenskommelsen finns sex gemensamma principer som grund för samverkan mellan de idéburna organisationerna och det offentliga. Principerna är grunden för hur man från parterna vill förhålla sig till varandra. 6 grundläggande principer 1 självständighet och oberoende Idéburna organisationer och verksamheter formulerar sitt uppdrag i samhället utifrån sin värdegrund och är självständiga såsom röstbärare också i sin samverkan med andra aktörer. De idéburna organisationerna kan ha en kritiskt granskande roll som röstbärare och opinionsbildare. De ska kunna ha den rollen utan att riskera samverkan eller sitt ekonomiska stöd i förhållande till det offentliga. 2 dialog Alla människor är beroende av offentliga beslut och insatser. Ur ett rättighetsperspektiv är det viktigt att de som berörs av offentliga beslut själva eller genom sina intresseorganisationer kan hävda sina rättigheter samt intressen, t ex krav på tillgänglighet, som bidrar till ett samhälle där alla är delaktiga. De idéburna organisationerna bidrar till att öka det demokratiska deltagandet och det folkliga inflytandet. Relationen mellan regeringen och de idéburna organisationerna ska präglas av ansvar och ömsesidighet, utgå från bådas förutsättningar och tillvarata bådas perspektiv och kompetens. För att ge bra förutsättningar för detta stöd till demokratin, bör formerna vara öppna, återkommande och präglas av ett inkluderande förhållnings- och arbetssätt. Dialog mellan regeringen och de idéburna organisationerna syftar till att bredda och fördjupa beslutsunderlag och till att skapa förståelse och förtroende för varandra. Dialogen som form och relationen mellan parterna behöver anpassas till de lokala och regionala förutsättningar som råder. Principerna i denna nationella överenskommelse är en viktig utgångspunkt för relationerna på samtliga nivåer. 3 kvalitet Verksamheter inom det sociala området bedrivs både av den offentliga sektorn, privata företag och av de idéburna organisationerna med den särskilda närhet, kunskap och kvalitet som dessa ger. I idéburen verksamhet erbjuds människor stöd och insatser som ska kännetecknas av hög kvalitet och tillgänglighet. Dessa verksamheters kvalitet ska följas upp och utvärderas för att kunna synliggöras, utvecklas och jämföras med andra aktörer. Den idéburna organisationen definierar kvaliteten i sin egen verksamhet. Ofta sker detta med utgångspunkt i brukarens egen definition av kvalitet. De idéburna organisationernas särskilda kvalitet bör beaktas i utvecklandet av metoder för att mäta och fördjupa kvalitet. När den idéburna organisationen utför tillståndspliktig verksamhet eller verksamhet på uppdrag av det offentliga, ska organisationen följa de krav på kvalitet som anges i lagstiftning och som ställs av beställaren. Verksamhet som utförs på uppdrag av det offentliga ska, utöver att möta sådana kvalitetskrav som omfattar alla utförare, kunna redovisa den särart och kvalitet man därutöver arbetar med. 4 LångsiktiGhet En bred politisk förankring är viktig när det gäller överenskommelser som berör förutsägbarhet och andra grundläggande villkor för de idéburna organisationernas långsiktiga planering och arbete. Detta för att de idéburna organisationernas existens, samhällsroll och utveckling är en angelägenhet för hela samhället. Idéburna organisationer bör ges sådana förutsättningar som möjliggör planering med långsiktighet och hållbar utveckling som grund. 5 öppenhet och insyn Det ömsesidiga förtroendet mellan den offentliga och den ideella sektorn bygger på viljan till öppenhet. För att så många som möjligt ska kunna engagera sig i befintlig eller nytillkommen verksamhet, och för att förtroendet för denna ska vara så stort som möjligt, krävs tillgänglig information och öppenhet i såväl offentlig som ideell sektor. Principen om öppenhet och insyn ska tillämpas så att den idéburna organisationens uppdrag kan fullföljas och inte heller medför skada för brukare, frivilliga, anställda, tredje parter eller organisationernas inre demokrati. 6 mångfald I en demokrati har individen rätt att kunna påverka sin vardag. Ett växande utbud av aktörer presenterar olika lösningar för att bryta ett socialt utanförskap sitt eget eller någon annans. Där många idéburna verksamheter får växa, skapas utrymme för innovation. Begreppet mångfald betyder i detta sammanhang att samhället välkomnar idéburna organisationer och utförare inom det sociala området med olika värdemässiga eller metodologiska utgångspunkter. Olikheten är att betrakta som en tillgång i sig hos den mångfald av idéburna organisationer som bygger på demokratiska värden. Så väl regionalt som lokalt förändras behoven i ett samhälle under utveckling. Därför har både den offentliga och den ideella sektorn ett ansvar för att underlätta framväxten av nya organisationer och utförare samt olika former för samverkan och avtal. På overenskommelsen.se kan du ladda ner och läsa Överenskommelsen i sin helhet.

6 samtal & samverkan 6 ÖVERENSKOMMELSEN»Svenskarnas engagemang är anmärkningsvärt stort, i både ett nordiskt och ett internationellt perspektiv.«lars svedberg Professor Ersta Sköndal Högskola Engagemanget är nu större än någonsin Den senaste befolkningsundersökningen visar att 75 procent av befolkningen är eller har varit ideellt engagerade. Tvärtemot spekulationer om minskat engagemang och färre medlemskap visar studien att svenskars ideella arbete är väldigt stabilt över tid. Johan von Essen, teologie doktor, och Lars Svedberg, professor, har studerat svenskarnas engagemang de senaste 20 åren genom de befolkningsundersökningar som gjorts med ojämna mellanrum från 1992 till år Svenskarnas engagemang är anmärkningsvärt stort, i både ett nordiskt och ett internationellt perspektiv, inleder Lars Svedberg. 86 procent av alla åringar i befolkningen är medlemmar i en förening. 88 procent av de som gör ideella insatser gör det i en organisation som de också är medlemmar i. Sverige framstår vid en internationell jämförelse som mer föreningstätt och svenskarna som mer engagerade än vad man är i de flesta andra länder, säger Johan von Essen. I svensk och nordisk folkrörelsetradition finns en stark koppling mellan att göra insatser, vara medlem och få möjligheter till inflytande genom demokratiska beslutsprocesser. Denna modell verkade i början av 2000-talet stå inför svårigheter när det gällde att få dem som gjorde insatser att också bli medlemmar. Data från år 2005 års studie pekade i en sådan riktning. Men något har uppenbarligen hänt, åtminstone när det gäller medlemskapet. Återigen är den andel av aktivisterna som också är medlemmar lika stor som den var i början på 1990-talet, berättar Lars Svedberg. Andelen unga som gör ideella insatser är mycket hög. 56 procent av de mellan 16 och 18 år säger sig göra ideella insatser. I

7 ÖVERENSKOMMELSEN 7 samtal & samverkan»sverige framstår som mer föreningstätt och svenskarna som mer engagerade än vad man är i de flesta andra länder.«johan von essen Teologie doktor den åldersgruppen är 75 procent också medlemmar i den organisation de arbetar ideellt för. De pessimistiska slutsatser och farhågor, som andra forskare gjort sig till tolk för, om utvecklingen av de unga svenskarnas engagemang kan med dessa siffror starkt ifrågasättas, menar Svedberg. Att det finns en uppåtgående trend bland äldre är knappast förvånande med tanke på att alltfler svenskar förblir relativt friska och resursstarka allt högre upp i åldrarna, menar forskarna. Den åldersgrupp där störst andel gör ideella insatser är åringarna och så verkar det ha varit under lång tid. De mellan år är inte bara de mest aktiva utan verkar även vara de som har mest inflytande över organisationerna. 40-talisternas starka dominans har definitivt brutits till fördel för en yngre generation, menar Johan von Essen. För att få en mer konkret uppfattning om hur stora insatserna är har Lars och Johan räknat om det totala antalet insatstimmar till heltidsårsarbeten. De har kommit fram till att de ideella insatser som görs i idéburna organisationer i Sverige uppgår till omkring heltidsårsarbeten. Det är med alla mått mätt mycket stora insatser årsarbeten på heltid är dubbelt så många som antalet anställda inom alla landsting i Sverige och lika många som antalet anställda på t ex Volkswagen respektive IBM i hela världen. Sett i ett lite längre tidsperspektiv har de ideella insatserna i direkta politiska organisationer, partier och deras associerade förbund, stabiliserats på en unikt låg nivå. Det är nu två procent som gör sådana insatser. Det är också nu en liten andel av befolkningen som gör insatser i kvinnoorganisationer, organisationer med internationell inriktning och fredorganisationer. Inte i något av fallen kommer andelen upp i ens en procent, berättar Johan. Åtskilliga studier har emellertid visat att stora delar av befolkningen är positivt inställda till just den här typen av organisationer. Man kan fråga sig om de är positiva men ovilliga att själva göra en insats eller om organisationerna anser att det inte längre är viktigt att få med ideella krafter. Det avgörande är dock att minskningen i engagemang i en del organisationstyper inte verkar krympa det ideella engagemanget totalt sett. Det fortsätter att vara anmärkningsvärt högt men det omfördelas mellan organisationerna, fortsätter von Essen. Liksom i tidigare undersökningar visar uppgifter från den senaste befolkningsundersökningen att personer uppvuxna i föreningsaktiva familjer är mer aktiva än de som inte har en sådan tradition. Att ha högre utbildning ökar också sannolikheten för att göra ideella insatser. Även högre inkomst verkar påverka sannolikheten. Resultaten pekar även på att föräldrar som lever med barn tenderar att arbeta ideellt i större utsträckning än andra. Det gäller speciellt för kvinnor men även för män. Kvinnor som är bosatta på landsbygden och i mindre samhällen är mest aktiva. Den svenska befolkningen betonar markant det ideella arbetets egenvärde. Få uppfattar det som en ersättning för eller hot mot annan verksamhet. I jämförelse med andra europeiska länder utmärker detta Sverige. Befolkningsundersökningen visar att det är en relativt liten del av befolkningen som uppfattar ideellt arbete som ett hot mot statliga och kommunala åtaganden, säger Lars Svedberg.

8 samtal & samverkan 8 ÖVERENSKOMMELSEN Kärt barn har många namn Vilka namn man använder för olika företeelser är viktiga för att vi ska förstå varandra. Att vi har så många olika namn för de idéburna organisationerna är bara en av många ledtrådar till det engagemang som finns i hela landet. Ord och begrepp utvecklas oftast för att vi vill förtydliga, sortera, särskilja eller beskriva grundläggande värderingar som vi vill att orden ska bära. Vilka begrepp vi använder för att beskriva saker kan därför både fördjupa förståelsen och begränsa den. Missförstånd uppstår lätt när vi oreflekterat säger en sak och kanske menar en annan. I den nationella Överenskommelsen inom det sociala området har man gemensamt beslutat sig för att använda begreppet idéburna organisationer. Begreppet har också definierats. Idéburna organisationer är organisationer inom den ideella sektorn och den kooperativa rörelsen. Organisationerna kan vara vinstdrivande och har generellt någon form av mer allmänmänskliga uppdrag, utan att vara statliga eller kommunala. De är självstyrande och har ofta inslag av idealitet samt bedrivs ofta med en ideologisk medvetenhet. Att Överenskommelsen valt begreppet idéburen beror på att man med begreppet vill omfamna både traditionella folkrörelser, stiftelser och icke-vinstutdelande idéburen företagsamhet. Begreppet idéburen har en svensk tradition och basen är begreppet idé, att en idé om något ligger till grund för organisationernas arbete. Alla begrepp bär värderingar och har ursprung. I många sammanhang används de lite naivt eller slarvigt för att de känns rätt. Det kan därför vara värt att reflektera över varifrån vardagliga begrepp vi möter kommer. Från det internationella utvecklingssamarbetet kommer begreppet NGO, Non-Governmental Organisation, från USA kommer begreppet Nonprofit, från tysk idétradition kommer begreppet Tredje sektorn, från Frankrike via EU kommer begreppet Social ekonomi och från den brittiska kulturen begreppet Frivilligorganisation. Förutom att begreppen har olika nationellt ursprung är de myntade i sina nationella sammanhang, de är alltså inte synonymer. Social ekonomi är inte samma sak som en frivilligorganisation och tredje sektorn är inte samma sak som nonprofit-sektorn i USA. ordlista Civilt samhälle En arena, skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet, i vilken människor organiserar sig och agerar tillsammans för gemensamma intressen. Social ekonomi Organiserad verksamhet som primärt har samhälleliga ändamål. Den bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn samt har allmännytta eller medlemsnytta, inte vinstintresse, som främsta drivkraft. Ideella organisationer Organisationer som är organiserade utanför stat och näringsliv. De är inte vinstdrivande och har någon form av mer allmänmänskliga uppdrag, utan att vara statliga eller kommunala. De är självstyrande och har inslag av idealitet samt bedrivs ofta med en ideologisk medvetenhet. Idéburen organisation Organisationer inom den ideella sektorn och den kooperativa rörelsen. Organisationerna kan vara vinstdrivande och har generellt någon form av mer allmänmänskliga uppdrag, utan att vara statliga eller kommunala. De är självstyrande och har ofta inslag av idealitet samt bedrivs ofta med en ideologisk medvetenhet. Folkrörelser Grupperingar av stora och etablerade organisationer som finns på olika nivåer i samhället, både lokalt, regionalt och på riksplanet. Dessa organisationer är ofta demokratiskt uppbyggda, varaktiga och har en samhällsförändrande ambition. Även yngre, mer nätverksbaserade rörelser, kan inkluderas i begreppet. Ladda ner dokumentet»överenskommelsen«i sin helhet på overenskommelsen.se. Förening Föreningar är öppna sammanslutningar där antalet medlemmar varierar och där medlemmarna verkar för de mål som anges i föreningens stadgar. Gemensamt för föreningar är också att det är medlemmarna som styr föreningen och att varje medlem har en röst. Kooperativ Företag som ägs och drivs av sina medlemmar. En grund för den kooperativa verksamheten är att medlemmarna tillsammans kan skapa bättre villkor än vad de skulle kunna åstadkomma på egen hand. Kooperativa företag bedrivs vanligtvis i form av ekonomiska föreningar. Stiftelser En stiftelse har till skillnad mot en förening ett specifikt ändamål och till detta ändamål knutna tillgångar. Det som styr verksamheten är själva ändamålet för stiftelsen - inte en demokratisk process.

9 ÖVERENSKOMMELSEN 9 samtal & samverkan den blinda fläcken Forum för frivilligt socialt arbete drev frågan om spelregler mellan stat och ideell sektor. Ludvig Sandberg och Göran Pettersson har varit med på hela resan med Överenskommelsen, från den första idén till genomförandet idag. Ideellt arbete värderas olika av staten Om man räknar per frivilligt arbetad timme fördelas statens bidrag till ideella sektorn väldigt olika. 0,94 kronor per frivilligtimme i Föräldraföreningar Trots att jag varit med och kämpat för en överenskommelse, eller för spelregler som vi kallade dem från början, känner jag mig ibland både orolig och rädd för hur det ska bli. En överenskommelse av det här slaget innebär både möjligheter och risker, berättar Ludvig Sandberg, som arbetar som politisk sakkunnig på Forum för frivilligt socialt arbete. Jag är glad för de möjligheter som överenskommelserna ger. De kan leda till en samhällsutveckling där vi medvetet kan se och utveckla både generella välfärdssystem som bygger på rättigheter och inbetalda skatter och där vi har ett engagemang i varandras liv i både ord och handling. För mig är det ett starkt och bra samhälle. Men tyvärr ser jag också risker. Kan det bli så att stat, regioner, landsting och kommuner kan använda överenskommelserna som verktyg för att styra organisationslivet, frågar sig Ludvig. Forum för frivilligt socialt arbete bildades Genom politisk påverkan, opinionsbildning, kunskapsutbyte och verksamhetsutveckling vill organisationen förbättra förutsättningarna för ideella organisationer och det ideella engagemanget. Synen på de idéburna organisationerna har förändrats de senaste tio åren. Fler inom stat och kommuner ser dem nu. Men det tar tid och energi att göra det osynliga synligt. Den blinda fläcken, alltså den ideella sektorns existens och betydelse, har skapats under ett antal decennier. Det kommer säkert också ta decennier att synliggöra den igen, säger Göran Pettersson som arbetar som generalsekreterare för Forum för Frivilligt Socialt Arbete. Många vill inte, av olika skäl, se att tre miljoner människor gör frivilliga insatser generellt, att en miljon av oss i det här landet arbetar frivilligt med sociala frågor och att en halv miljon människor arbetar frivilligt med direkta hjälpinsatser, berättar Göran. Det finns en debatt som antyder att idéburna organisationer redan har tagit över serviceleveransen i Sverige. Nu talar vi alltså om offentligt betalda tjänster som utförs av andra än stat och kommuner, som t ex äldreomsorg, hemtjänst, skola, sjukhus. När man tittar på fakta är det en överdrift. En viss ökning har skett, men från en mycket låg nivå, fortsätter Göran. Däremot kan vi kanske se en ökning av sådan serviceleverans framöver, om de idéburna organisationerna ges rätt förutsättningar där man t ex vid upphandling tar sociala hänsyn och genom lösningar baserade på partnerskap, säger Göran Pettersson. Sveriges Kommuner och Landsting säger att den nationella överenskommelsen kan bidra till framväxten av lokala och regionala initiativ till dialog och överenskommelser. De har också åtagit sig att ge stöd för att utveckla strategisk samverkan med civilsamhället och att bidra till att den nationella överenskommelsen blir känd och att lokala exempel sprids. -Vi ser att arbetet sprider sig till fler kommuner och regioner, avslutar Ludvig Sandberg. 3,30 kronor per frivilligtimme i Humanitära organisationer 8,51 kronor per frivilligtimme i Invandrarorganisationer 14,86 kronor per frivilligtimme i Politiska partier 34,58 kronor per frivilligtimme i Frivilliga försvarsorganisationer Källa Timmar: Svedberg, Lars; von Essen, Johan; Jegermalm, Magnus.»Svenskarnas engagemang är större än någonsin«anslag: Enligt underlag i»prop 2009/10:55«

10 samtal & samverkan 10 ÖVERENSKOMMELSEN Social omsorg och vård en nygammal arena Kommuner och landsting behöver olika utförare inom det sociala området för att motsvara den mångfald av behov som finns för att uppfylla dagens förväntningar, följa gällande regelverk och utveckla för framtiden. En person som länge följt utvecklingen är Lars Pettersson som idag arbetar som generalsekreterare på Famna som är en branschorganisation för non-profit vård och social omsorg. Lars har själv ett förflutet i såväl offentlig som ideell sektor. Han var tidigare överdirektör på Socialstyrelsen och på 90-talet arbetade han åt Röda Korset. Civilsamhällets organisationer behöver kliva in och ta ansvar. Politikerna har behov av lösningar för att kunna tillhandahålla kvalitativ vård och social omsorg nu och i framtiden, säger Lars Pettersson. Idag finns det stora, vinstdrivande företag på området men också Famnas cirka 50 medlemsorganisationer. Både stora och små har en tillväxtpotential värd att ta vara på. Redan idag omsätter Famnas medlemsorganisationer nästan 4 miljarder kronor och har anställda. Våra medlemmar är idéburna vilket innebär att finansiella resurser och tillgångar är medlet för att förverkliga en idé. Överskott investeras i utveckling av verksamheten eller slussas vidare till andra allmännyttiga ändamål och ingen vinst delas ut, berättar Lars Pettersson. Historiskt finns många exempel på att idéburna organisationer bedrivit vård och social omsorg. Ersta diakoni startade sjukhus, IOGT- NTO behandlingshem för missbrukare och Röda korset sjuksköterskeutbildning långt innan det offentligas mandat och uppgifter var så utvecklade som de är idag. Parallellt med välfärdsstatens utveckling under 1900-talet marginaliserades de idéburna organisationernas professionella verksamhet i debatten om välfärden och fokus hamnade istället på organisationernas ideella fritidsverksamhet och funktion som demokratiskola. Trots fokusförskjutningen i debatten har många organisationer fortsatt bedriva och utveckla sin verksamhet såväl inom hälso- och sjukvårdsområdet som inom det sociala omsorgsområdet. Tack vare lokala överenskommelser med kommuner och landsting spelar de idéburna organisationerna alltjämt en viktig roll som utförare och utvecklare. Stockholms stad och landsting har t ex under hela 1900-talet, i olika former, samarbetat med Ersta diakoni. De historiska idéburna verksamheterna inom vård- och omsorgsområdet kompletteras nu av nya aktörer såsom stiftelsen»om det offentliga vill att vi ska lyckas måste man rigga systemen så att vi kan växa.«lars pettersson Generalsekreterare på Famna Gabriel som bildades 1994 i Lidköping och som bedriver Hospice. Stadsmissioner i t ex Kalmar, 1998 och Västerås, 2008 är även de nya aktörer. Det som hänt de senaste 20 åren är att fler och fler politiker successivt sett den ideella sektorn som en resurs att utveckla välfärden. Hand i hand med den utvecklingen har också farhågan funnits att de idéburna organisationernas insatser plötsligt är intressanta för att de ses som en besparingsmöjlighet. I den gemensamma utgångspunkten för den nationella Överenskommelsen har det därför stadfästs från alla parter att den ideella sektorn är en resurs för att utveckla välfärden och inte en potentiell besparingsmöjlighet. Kommunerna brottas redan idag med konsekvenserna av demografiska förändringarna. När vi lever längre blir andelen äldre i befolkningen fler och behovet av vård och omsorg större. Enligt prognoser från både SKL och SCB kommer behovet och därmed kostnaderna för äldreomsorg skjuta i höjden. Ska kommunerna klara den utmaningen behövs fler utförare och nya lösningar. Vi förstår kommunernas och landstingens situation. Jag menar att den tillväxt som måste till behöver ske genom att befintliga idéburna organisationer expanderar sin verksamhet, utökar den till nya områden och genom att nya idéburna aktörer tar plats, säger Lars Pettersson. Men det är också så att om det offentliga vill att vi ska lyckas måste man rigga systemen så att vi kan växa. Det handlar om att följa upp Lagen om offentlig upphandling och Lagen om valfrihetssystem och se till att ersättningssystemen fungerar även för oss. Jag menar också att t ex näringslivskontoren på kommunerna måste utvecklas så att de kan bemöta idéburna organisationer, sociala företag eller vad man nu vill kalla sig. Tjänstemännen måste t ex kunna diskutera behovet av investerings- och utvecklingskapital även med en idéburen organisation, fortsätter Lars Pettersson. Famna efterlyser mer kunskap om de idéburna organisationernas företagande inom det sociala området. Idag saknas t ex permanent statistikinsamling hos SCB. Likaså saknas resurser till forskning om idéburet företagande. I ett mindre perspektiv är vi många som kan hjälpas åt att ge behövlig kunskap till såväl anställda som förtroendevalda inom den ideella sektorn som till politiker och tjänstemän i kommuner och landsting. De idéburna professionella verksamheterna, de idéburna företagen, har kommit för att stanna, avslutar Lars Petterson från Famna.

11 ÖVERENSKOMMELSEN 11 samtal & samverkan»civilsamhällets organisationer behöver kliva in och ta ansvar.«lars pettersson Generalsekreterare på Famna

12 samtal & samverkan 12 ÖVERENSKOMMELSEN familje- eller samlivssfären givare väninna medlem älskare Utopier och ideologier vänskap civil olydnad ideell sektor hushållssektor kärlek företagssektor offentlig sektor affärsavtal skattesystem produktionssystem riksdagsval kund skattebetalare aktieägare väljare civilsamhällessfären näringslivssfären Den statliga sfären Källa Wijkström, Filip och Einarsson, Torbjörn,»Från nationalstat till näringsliv?«, Handelshögskolan i Stockholm, 2006.

13 ÖVERENSKOMMELSEN 13 samtal & samverkan Den ideella sektorn som begrepp har kommit att etableras i många viktiga sammanhang under de senaste 15 åren. En av de forskare som har introducerat och flitigast arbetat med begreppet i sina studier är Filip Wijkström Vem»uppfann«den ideella sektorn? Det jag har utvecklat är en modell bestående av fyra sfärer och fyra sektorer. Modellen illustrerar hur vi i tanken kan bygga upp en egen sektor i samhället för de ideella och idéburna organisationerna. Man kan säga att det liknar begreppet offentlig sektor som för många är ett normalt begrepp för att förenklat kunna sammanfatta de organisationer som finns i stat och kommun, berättar Filip Wijkström, docent på Handelshögskolan i Stockholm. Syftet med nya teoretiska begrepp och modeller är att underlätta samtalet om och förståelsen av speciella fenomen i samhället. I vårt samhälle räcker det t ex inte längre att dela in världen i offentligt och privat eftersom detta begreppspar inte räcker till för att människor som är intresserade av eller aktiva i idéburna organisationer ska känna igen sig, fortsätter Wijkström. En egenskap som jag är extra nöjd med, med den modell som jag har arbetat fram, är att den skapar ett utrymme för civilsamhället och den ideella sektorn utan att den för den skull»skuffar undan«någon annan sektors eller organisations existens. I modellen är de fyra sfärerna de yttre ramarna och sektorerna det utrymme där organisationerna finns. Utifrån ett organisationsteoretiskt perspektiv är också en myndighet eller ett företag ett slags organisation men inte en ideell eller idéburen organisation, fortsätter Wijkström. Sfärerna i modellen benämns Näringslivssfären, Den statliga sfären, Familje- eller samlivssfären och Civilsamhällessfären. Varje sfär innehåller en sektor där sfärens organisationer samlas ihop. Hushållssektorn i familjesfären, offentlig sektor i den statliga sfären, företagssektorn i näringslivssfären och den ideella sektorn i civilsamhällessfären. Varje sfär är större och omfattar mer än respektive sektor. Allt kan inte förklaras med de organisationer som sfären innehåller. Det finns värderingar, processer och för-givettagna system som löper runt och genom alla organisationer i de olika sektorerna, därför behövs sfärerna i tankemodellen, berättar Filip.»De är idealtypiska tankekonstruktioner, de finns ingenstans i den empiriska verkligheten.«filip wijkström docent på Handelshögskolan i Stockholm I den statliga sfären ligger såväl det svenska skattesystemet som riksdagsvalet. I näringslivssfären finns både affärsavtal och produktionssystem som går utöver eller mellan enskilda företag. I familje- eller samlivssfären ligger exempelvis kärlek och vänskap, precis som hat och svartsjuka. I civilsamhällesfären finner vi värderingssystem av utopier, visioner samt fenomen som civil olydnad och ideellt arbete. Utifrån modellen kan man lättare förstå olika organisationer och fenomen utifrån deras logik och funktion. Ett regemente ligger idealtypiskt, precis som ett kommunalt drivet daghem, i den offentliga sektorn medan såväl ABB, Ericsson som korvkiosken på hörnet återfinns i företagssektorn. Den verksamhet som bedrivs i Pingstkyrkans församlingar, mötena på Fotbollförbundets kansli eller aktiviteterna i en insamlingsstiftelse kan vi förstå som viktiga element i den ideella sektorn. När vi människor förhåller oss till staten gör vi det ofta genom rollen medborgare, när vi förhåller oss till näringslivet beter vi oss oftast som kunder eller aktieägare. I familje- eller samlivssfären är vi t ex mamma, livspartner, väninna eller älskare. I civilsamhället är de grundläggande rollerna istället t ex aktivist, förtroendevald, medlem eller givare. De flesta av oss är ganska vana att byta roll i olika sammanhang. Det sker naturligt och ofta omedvetet, och vi har en intuitiv känsla för vad som passar var någonstans. Tänk själv vad tokigt det skulle kännas om du hemma började fråga dina barn vilken marginalnytta deras lekar har, eller ta upp en diskussion runt middagsbordet om att införa beskattning av veckopengen, exemplifierar Filip med ett skratt. Sfärerna och sektorerna är idealtypiska tankekonstruktioner, de finns ingenstans i den empiriska verkligheten, men de hjälper oss att se att det uppenbarligen är så stora skillnader mellan dem att vi inte sällan byter språk, beteende och tankeramar när vi rör oss mellan sfärerna, avslutar Filip.

14 samtal & samverkan 14 ÖVERENSKOMMELSEN Region Skåne först med regional Överenskommelse Redan år 2009 beslutade regionstyrelsen i Skåne att inleda en samverkansprocess med den idéburna sektorn. Det etablerade nätverket Social Ekonomi Skåne blev den part som fick representera den idéburna sektorn. Efter ett drygt år hade representanter för Region Skåne och den idéburna sektorn enats om en överenskommelse om samverkan med vision, syfte, mål och åtgärder. Maria Leiner och Christoph Lukkerz, regionala koordinatorer i Nätverk Social Ekonomi Skåne, berättar om processen och resultaten hittills. Nätverk Social Ekonomi Skåne hade redan vid föreningsbildandet 2006 som ett av sina mål att verka för ett mer tydligt samarbete med Region Skåne, berättar Maria Leiner. Det finns två skillnader i vår process jämfört med den nationella. Den idéburna sektorn i Skåne krävde att Överenskommelsen om samverkan mellan Region Skåne och den idéburna sektorn i Skåne skulle vara bredare och omfatta alla verksamhetsområden som regionen ansvarar för, och att den skulle antas av ett enigt regionfullmäktige alltså inte enbart av regionstyrelsen, fortsätter Christoph Lukkerz. I överenskommelsen har parterna kommit överens om en gemensam vision:»den idéburna sektorn i Skåne utgör en naturlig och kraftfull aktör som på likvärdiga villkor, tillsammans med samhällets övriga aktörer, bidrar till välfärdsutveckling i ett livskraftigt Skåne, kännetecknat av tillväxt, attraktionskraft, bärkraft och balans.«den definition man valde i Skåne är:»den idéburna sektorn är ett samlingsbegrepp för organisationer som främjar ett värde, ett mål eller en idé som gynnar allmän- eller medlemsintresset men som inte är ekonomiskt vinstdrivande eller en del av staten eller en kommun. Det kan röra sig om t ex ideella föreningar, studieförbund, kooperativ, trossamfund eller stiftelser.«en svårighet i arbetet var att orden har olika betydelse och kan tolkas på så olika sätt. Det tog många varv med att be varandra att förklara vad man menar med det man säger, berättar Christoph. Det finns olika språkbruk i den offentliga och idéburna sektorn. Så tålamod behövs och respekt för olikhet samt även en portion humor och attityden att man utgår ifrån att den andra vill väl. Det kommer att krocka även framöver men nu kan man reda ut det lättare, säger Maria.»En svårighet var att orden har olika betydelse och kan tolkas på så olika sätt.«christoph lukkerz Regional koordinator i Näverk Social Ekonomi Skåne I dagsläget är det cirka 25 organisationer som skrivit på överenskommelsen. Samverkansprocessen har kommit igång på riktigt. Genom stöd från Region Skåne har Nätverk Social Ekonomi Skåne fått möjlighet att ha en anställd som enbart jobbar med överenskommelsearbetet. En gång per år kommer det att hållas en regional överenskommelsekonferens som ytterligare bidrar till spridning, berättar Christoph. En åtgärd i överenskommelsen är att inventera, analysera och initiera utvecklingsinsatser rörandet det sociala företagandet. I samarbetet med Centrum för Publikt Entreprenörskap görs en kartläggning vars syfte är att inventera hur de ser ut idag i Skåne. En enkät skickades ut till kommuner och idéburna organisationer i Skåne, berättar Maria som väntar på resultatet. Kartläggningen kommer att visa hur förutsättningar, intresse och behov av att verka entreprenöriellt ser ut och hur det fungerar med stöd och coachning för entreprenöriella initiativ, fortsätter Christoph. En annan åtgärd i överenskommelsen är att öka kunskapen om upphandlingsförfarandet. Nätverk Social Ekonomi Skåne har haft ett första nätverksmöte kring Lagen Om Upphandling (LOU) och andra former av avtal och partnerskap kring tjänste- och produktleverans. Ett seminarium har genomförts där alla möjligheter och utmaningar samlades in och där en strategi kring hur vi som idéburna organisationer ska driva utveckling framåt arbetades fram, säger Christoph. Vi ska också ha ett sektorsövergripande seminarium med upphandlingsansvariga på Region Skåne och några utvalda kommuner för att se vilka förändringar och åtgärder som behövs för att underlätta för den idéburna sektorn, fortsätter Maria. I Överenskommelsen om samverkan mellan Region Skåne och den idéburna sektorn i Skåne finns ett antal viktiga verksamhetsområden uppräknande Tillväxt och entreprenörskap, Välfärdsutveckling, Befolkningens hälsa, Kultur och Kunskapsutveckling. Det är till stor del de områden som Region Skåne ansvarar för och där vi kunde se tydliga kopplingar till den idéburna sektorn. Mer komplicerat än så är det inte, säger Christoph. Det bästa med att ha en överenskommelse är att det nu finns tydligare strukturer och ett tydligt forum där vi kan lyfta och dryfta samhällsfrågor utifrån våra olika perspektiv. Vägarna har blivit kortare och förståelsen för varandra har ökat, avslutar Maria Leiner. Det viktigaste rådet vi kan ge till andra är: Låt det ta sin tid! Processen och viljan att implementera samverkanstanken efteråt är viktigare än själva överenskommelsetexten, avslutar Christoph Lukkerz.

15 ÖVERENSKOMMELSEN 15 samtal & samverkan»det viktigaste rådet vi kan ge till andra är: Låt det ta sin tid!«christoph lukkerz Regional koordinator i Näverk Social Ekonomi Skåne»Vägarna har blivit kortare och förståelsen för varandra har ökat.«maria leiner Regional koordinator i Näverk Social Ekonomi Skåne

16 samtal & samverkan 16 ÖVERENSKOMMELSEN De idéburna ses ibland som ett komplement till andra samhällssektorer, men har i grunden helt unika perspektiv, roller och kunskaper. En aktiv dialog ökar kunskapen om de idéburnas erfarenheter, metoder och drivkrafter. Är idéburna organisationer speciella? Många av oss har i idéburna organisationer upplevt något som vi uppfattar som en särskilt samhörighet, en stämning, en logik eller ett sätt att tänka eller göra saker på som vi tillskriver organisationerna. Vi anar på ett subtilt sätt att det finns ett särskilt värde i idéburen verksamhet men om någon frågar oss vad det är exakt, är det svårt att förklara. Det kanske är svårt att sätta fingret på skillnaderna och det unika, men tänk dig att det offentliga väljer att ta över ett ideellt startat projekt och driva det med sin personal. Som till exempel nattvandring, kamratstöd, besök hos ensamma, ungdomsgrupper, idrottsträningar eller andra evenemang. Vilka styrmedel, vilka rutiner, vilka frågor, vilket förtroende och vilka roller har de ideella då i projektet. Fundera på olika verksamheter som drivs av idéburna och hur de skulle förändras i offentlig eller kommersiell miljö. Detta värde har kanske blivit något vi tar för givet. Såväl staten som organisationerna själva anser att idéburen verksamhet har ett särskilt värde. Ett värde som kan gå förlorat om vi inte värnar det. Forskarna har utifrån olika perspektiv försökte studera detta fenomen, vilket inte har visat sig vara så lätt. I dagens forskning pratar man bland annat om Särart och Mervärde. Särart är hur de idéburna organisationerna skiljer sig från offentliga och privata organisationer. Mervärde är vad man tillför, utöver vad andra tillför, just för att man har en särart. Detta resonemang leder till ett behov att kunna redogöra för särart och mervärde. Flera studier i världen har gjorts där man försökt identifiera särart och mervärde och också där man försökt jämföra liknande verksamheter med olika huvudmän för att dels se om det finns en särart, dels se vad den om den finns har för betydelse för t ex medlemmar, brukare, anställda med flera. I en svensk studie har man frågat ledare i idéburna organisationer om deras organisationers särart och mervärde. De menade att de idéburna organisationerna använde speciella arbetsmetoder, var organiserade annorlunda än privata och offentliga verksamheter och att de hade tillgång till andra typer av resurser såsom frivillig arbetskraft eller särskild kunskap. Organisationsledarna De idéburna erbjöd någonting utöver det offentliga, ett mervärde. menade också att de idéburna organisationerna särskiljde sig genom att de byggde på en grundläggande ideologi eller en vision och att det var denna, snarare än exempelvis vinstintresset eller politiska direktiv, som utgjorde verksamhetens centrala mål. Marie Nordfeldt och Karin Gavelin på Ersta Sköndal högskola har på uppdrag av Överenskommelsen gjort en forskningskartläggning om de idéburna organisationerna inom det sociala områdets särart och mervärde. Totalt genomgicks 41 studier från Sverige, USA, Storbritannien, Australien, Israel, Singapore och Kina. En slutsats av kartläggningen är att fler studier är enade om att ideologin eller värdegrunden fyller en funktion men att dess roll i de flesta fall är subtil snarare än konkret. En annan slutsats som flera studier kom fram till är att de idéburna organisationerna i brukarbemötandet erbjöd någonting utöver det offentliga, ett mervärde. Ytterligare en slutsats är att om man antar att idéburna organisationer bidrar med någonting annorlunda än andra aktörer, att de har en särart, så måste också principerna man använder för att utvärdera verksamheterna vara annorlunda. Att det är svårt att vetenskapligt bevisa idéburna organisationers särart och mervärde behöver inte betyda att de inte finns. Det ligger också i de idéburna organisationernas intresse att försöka redovisa sin särart och sitt mervärde om man vill kunna ställa krav på stat, kommuner och landsting att värdesätta den. Organisationerna bidrar till att öka mångfalden och människors valfrihet genom att driva viktiga verksamheter inom vård, omsorg och på andra områden i samhället. Välfärden utvecklas ytterligare genom att nytänkande och alternativa metoder på olika arenor uppmuntras. De bidrar också till att ge människor arbete, exempelvis inom sociala företag. För många innebär det en möjlighet att ta sig från social utsatthet till egenmakt och därmed till ett självständigt liv, samtidigt som det bidrar till ett växande näringsliv och fler arbetstillfällen.

17 ÖVERENSKOMMELSEN 17 samtal & samverkan ideellt engagemang i siffor 86 % 86 procent av befolkningen mellan 16 och 84 år är medlemmar i en eller flera föreningar % 75 procent av befolkningen gör eller har gjort ideella insatser % 54% av alla män är aktiva inom ideella organisationer Cirka personer deltar varje år i studiecirklar Störst andel ideella insatser gör de mellan 30 och 44 år Det finns minst idéburna organisationer i Sverige. 2 > Mer än 1 miljon vuxna utför varje år en ideell insats inom idrotten De idéburna organisationerna i Sverige har cirka anställda, vilket är nästan lika många som inom Sveriges tio största företag % 43% av alla kvinnor är aktiva inom ideella organisationer Mellan 1992 och 2002 växte omsättningen inom civilsamhällets organisationer från 60 miljarder till 125 miljarder kronor. 1 Källor 1. Wijkström, Filip och Einarsson, Torbjörn,»Från nationalstat till näringsliv?«, Handelshögskolan i Stockholm, Svedberg, Lars; von Essen, Johan; Jegermalm, Magnus»Svenskarnas engagemang är större än någonsin«, Ersta Sköndal Högskola, »Fakta om folkbildning«, Folkbildningsrådet, De ideella insatserna totalt i Sverige motsvarar årsarbeten på heltid I genomsnitt lägger varje aktiv person 16 timmar i månaden på ideellt arbete. 2

18 samtal & samverkan 18 ÖVERENSKOMMELSEN»Syftet är inte att man alltid ska sträva efter partnerskap.«ariane rodert Socialpolitisk rådgivare tänkbar steg till verktyg för medverkan Ett verktyg som kan användas lokalt, regionalt och nationellt av såväl offentlig förvaltning som idéburna organisationer. Europarådets verktyg kan ses som en kod för hur medborgare genom engagemang i idéburna organisationer kan delta i politiska beslutsprocesser. Några grundläggande principer för att verktyget ska fungera är: medverkan, tillit, ansvartagande, öppenhet och fria och oberoende organisationer. I ett svenskt perspektiv kan det tyckas självklart men eftersom Europarådets ambition är att verktyget även ska fungera i t ex Vitryssland tål principerna att upprepas, berättar Ariane Rodert, socialpolitisk rådgivare med EU-perspektiv åt flera svenska organisationer. Med verktyget kan man identifiera olika grader av medverkan. Den längsta nivån är att enkelriktad information ges från myndigheter till idéburna organisationer. En högre nivå av medverkan är att myndigheter initierar ett samråd där man efterfrågar synpunkter eller kommentarer på särskilda politiska frågor. En ännu högre nivå av samverkan är att myndigheter och organisationer för en mer kontinuerlig dialog inom ett område där dialogen kan initieras av båda parter. Den högsta nivån av medverkan är partnerkap där myndigheter och organisationer har ett delat ansvar för varje steg i en beslutsprocess. Syftet är inte att man alltid ska sträva efter partnerskap utan att man ska hitta en ändamålsenlig nivå för samverkan, berättar Ariane, som deltagit i framtagandet av verktyget. Verktyget innehåller också en generell beskrivning av en beslutsprocess från att agendan sätts, problem, direktiv eller syften formuleras, beslut fattas och genomförs till att konsekvenserna av beslut bevakas och förutsättningarna i omvärlden förändras så ett behov att omformulera politiken uppstår. I den olika stegen av en beslutsprocess kan de idéburna organisationerna t ex förespråka något, försöka informera och medvetandegöra beslutsfattare, utgöra expertis och rådgivare, stå för innovation, nya perspektiv och lösningar och tillhandahålla tjänster t ex för analys, genomförande eller granskning. Myndigheter kan å sin sida i en beslutsprocess löpande tillhandahålla information, säkerställa en öppen process, avsätta resurser till organisationernas deltagande och internt påtala behovet av lyhördhet vid samverkan. Verktyget i sig är en användbar matris som såväl kommuner, landsting, regioner, nationella myndigheter som lokala, regionala och nationella idéburna organisationer kan använda för att kartlägga, planera, utvärdera eller inspirera till samverkansprocesser. Du hittar verktyget på sista sidan. 1. Kartlägg organisationerna. Problem och brister identifieras. 2. Öppen inbjudan till någon form av stormöte. 3. Den idéburna sektorn samordnar sig. 4. En eller flera arbetsgrupper med olika representanter tillsätts. 5. Texter formuleras och diskuteras flera gånger.

Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå

Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå Bilaga 1 till regeringsbeslut 2 2018-02-01 Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå Det civila samhället är en omistlig del

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-03-28 Dnr: 2014/687-BaUN-019 Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Information- Lokal överenskommelse

Läs mer

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring Hej! Detta dokument är ute på en snabb remiss runda. Synpunkter mm lämnas senast torsdagen den 4 juni kl 13.00. Synpunkter mejlas till remiss@ideburnamalmo.se Ambitionen är att alla som varit delaktiga

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne OMSLAGSBILD: GUSTAF EMANUELSSON/FOLIO Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne 1 ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN Som första region i Sverige undertecknade

Läs mer

Regional överenskommelse

Regional överenskommelse Regional överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och idéburen sektor i Östergötland Avsiktsförklaring Det offentliga och civilsamhället/sociala ekonomin/idéburen sektor* har olika roller

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Gemensam handlingsplan, civilsamhället i Sala och Sala kommun

Gemensam handlingsplan, civilsamhället i Sala och Sala kommun KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 1 (5) 2017-12-05 UPPDATERAT SKRIVELSE JANE ALLANSSON DIREKT: 0224-74 70 13 Gemensam handlingsplan, civilsamhället i Sala och Sala kommun Sala kommun och föreningar i Sala presenterar

Läs mer

Idéburen sektor och Region Skåne i samverkan

Idéburen sektor och Region Skåne i samverkan Idéburen sektor och Region Skåne i samverkan Akademi Näringsliv En förändrad omvärld med flera aktörer Offentlig sektor Engagerade medborgare Idéburen sektor Den idéburna sektorn omfattar organiserade

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Regional Överenskommelse i Östergötland mellan Region Östergötland och civilsamhället/sociala ekonomin/idéburen sektor*

Regional Överenskommelse i Östergötland mellan Region Östergötland och civilsamhället/sociala ekonomin/idéburen sektor* Regional Överenskommelse i Östergötland mellan Region Östergötland och civilsamhället/sociala ekonomin/idéburen sektor* Avsiktsförklaring Den offentliga och den idéburna sektorn har olika roller och funktioner.

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag!

Överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag! Överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag! 22 februari 2012 Christoph Lukkerz, regional koordinator Nätverk Social

Läs mer

SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE MELLAN IDÉBUREN SEKTOR OCH SÖDERTÄLJE KOMMUN

SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE MELLAN IDÉBUREN SEKTOR OCH SÖDERTÄLJE KOMMUN SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE MELLAN IDÉBUREN SEKTOR OCH SÖDERTÄLJE KOMMUN Samhällsutveckling börjar med den enskilda människans engagemang. Den idéburna sektorn bidrar till ett aktivt medborgarskap som utvecklar

Läs mer

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka 1(6) Överenskommelsen Botkyrka Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka Gemensam deklaration Vår gemensamma deklaration om samverkan

Läs mer

Överenskommelse mellan idéburna sektorn i Halland och Region Halland

Överenskommelse mellan idéburna sektorn i Halland och Region Halland Överenskommelse mellan idéburna sektorn i Halland och Region Halland 2008 undertecknades en nationell överenskommelse mellan regeringen, Sveriges kommuner och Landsting och organisationer från den idéburna

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och civilsamhällets organisationer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och civilsamhällets organisationer Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och Arbetet med överenskommelsen Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och i Göteborg Överenskommelsen om samverkan mellan Göteborgs Stad

Läs mer

Lättläst version av Överenskommelsen

Lättläst version av Överenskommelsen Lättläst version av Överenskommelsen Överenskommelsen Överenskommelsen handlar om hur regeringen, de idéburna organisationerna inom det sociala området och Sveriges kommuner och landsting ska förhålla

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 1 Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 2 SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

Läs mer

- överenskommelse om samverkan mellan landstinget och den idéburna sektorn i Västernorrland

- överenskommelse om samverkan mellan landstinget och den idéburna sektorn i Västernorrland Länsöverenskommelsen Västernorrland - överenskommelse om samverkan mellan landstinget och den idéburna sektorn i Västernorrland 1 S ida Innehåll Innehåll... 0 1. Inledning... 2 2. Syfte... 2 3. Vision...

Läs mer

Överenskommelsen Värmland

Överenskommelsen Värmland Överenskommelsen Värmland för samverkan inom det sociala området mellan Region Värmland och den idéburna sektorn i Värmland 1 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Vision... 4 Syfte och Mål... 4 Värdegrund...

Läs mer

Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin

Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Vill du vara med och skapa historia? Sedan juni 2012 pågår ett arbete som ska ge invånarna i Västra Götalandsregionen

Läs mer

Förslag till överenskommelse mellan Lunds kommun och idéburen sektor

Förslag till överenskommelse mellan Lunds kommun och idéburen sektor 1(5) Förslag till överenskommelse mellan Lunds kommun och idéburen sektor Överenskommelsens parter Parterna är Lunds kommun och organisationer/föreningar i Lund som tillhör den idéburna sektorn. Idéburen

Läs mer

Överenskommelse mellan Lunds kommun och idéburen sektor. Antagen av kommunfullmäktige 31 januari

Överenskommelse mellan Lunds kommun och idéburen sektor. Antagen av kommunfullmäktige 31 januari Överenskommelse mellan Lunds kommun och idéburen sektor Antagen av kommunfullmäktige 31 januari 2019 16 1(5) Överenskommelse mellan Lunds kommun och idéburen sektor Överenskommelsens parter Parterna är

Läs mer

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Överenskommelse om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län 1 2 Innehåll Varför en överenskommelse 4 Hur

Läs mer

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Godkänd av kommunfullmäktige 2012-06-12 Värdegrund Ett samhälle där människors ideella och idéburna engagemang och samverkan tillvaratas

Läs mer

Överenskommelsen. mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin

Överenskommelsen. mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Nationella Överenskommelsen Definition social ekonomi Verksamheter inom den sociala ekonomin har allmännytta eller medlemsnytta,

Läs mer

Lokal överenskommelse för ökad samverkan med idéburna organisationer och föreningar i Värmdö kommun

Lokal överenskommelse för ökad samverkan med idéburna organisationer och föreningar i Värmdö kommun Lokal överenskommelse för ökad samverkan med idéburna organisationer och föreningar i Värmdö kommun Besöksadress: Skogsbovägen 9 11, 134 81 Gustavsberg Postadress: Värmdö kommun, 134 81 Gustavsberg Växel

Läs mer

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 1 Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 2 SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

Läs mer

Överenskommelsen. mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin

Överenskommelsen. mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Dialog med samråd ålder 14 september 2016 Bakgrund samt fakta vad gäller social ekonomi Var är vi idag i arbetet med Överenskommelsen?

Läs mer

all; Dnr2015/793.-i'1 120 Lokal överenskommelse wviljeinriktning

all; Dnr2015/793.-i'1 120 Lokal överenskommelse wviljeinriktning _ " _ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SA LEDNINGSUTSKOTFET 15(19) KOMMUN Sammanträdesdatum 2017-05-02 120 Lokal överenskommelse wviljeinriktning Dnr2015/793.-i'1 INLEDNING Kommunfullmäktige i Sala har beslutat bifalla

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

Idéprogram NÄTVERKET Idéburen sektor Skåne

Idéprogram NÄTVERKET Idéburen sektor Skåne Idéprogram NÄTVERKET Idéburen sektor Skåne NÄTVERKET Idéburen sektor Skåne är en partipolitiskt och religiöst obunden intresseorganisation för den idéburna sektorn i Skåne. Föreningen verkar genom kunskapsutveckling,

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Mer än bara en idé. En lokal överenskommelse om gemensamt ansvar och samverkan mellan Sollentuna kommun och idéburna organisationer.

Mer än bara en idé. En lokal överenskommelse om gemensamt ansvar och samverkan mellan Sollentuna kommun och idéburna organisationer. Mer än bara en idé En lokal överenskommelse om gemensamt ansvar och samverkan mellan Sollentuna kommun och idéburna organisationer. 1 Mer än bara en idé är en lokal överenskommelse om samverkan mellan

Läs mer

Samverkan i Laxå kommun

Samverkan i Laxå kommun Överenskommelse om Samverkan i Laxå kommun MELLAN FÖRENINGSLIVET OCH KOMMUNEN Laxå kommun och föreningarna presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund, principer

Läs mer

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant Göteborgs stad Social ekonomi = sant Anneli Assmundson och Ingela Andersson Stöd till social ekonomi, Social resursförvaltning Oktober 2013 Social ekonomi kort definition Organiserade verksamheter som

Läs mer

Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin

Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin 2015-12-18 Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Överenskommelsen Överenskommelsen är en skriftlig gemensam avsiktsförklaring mellan offentlig sektor och idéburen sektor/civilsamhället.

Läs mer

Datum Förslag till Idéburet offentligt partnerskap/iop mellan Region Skåne och Nätverket Idéburen Sektor Skåne

Datum Förslag till Idéburet offentligt partnerskap/iop mellan Region Skåne och Nätverket Idéburen Sektor Skåne Koncernkontoret Regional utveckling Område samhällsplanering Ann-Christine Lundqvist Strateg 044-309 32 38 ann-christine.lundkvist@skane.se Datum 2015-11-02 1 (5) Förslag till Idéburet offentligt partnerskap/iop

Läs mer

Välkomna till dagens mini-seminarium. om social ekonomi, civilsamhället, samverkan

Välkomna till dagens mini-seminarium. om social ekonomi, civilsamhället, samverkan Välkomna till dagens mini-seminarium om social ekonomi, civilsamhället, samverkan Dialog med Regional utveckling 7 november Några begrepp och fakta Västra Götalandsregionens samverkan med och stöd till

Läs mer

Social ekonomins implementering av överenskommelsen om samverkan mellan sektorn social ekonomi och Göteborgs Stad

Social ekonomins implementering av överenskommelsen om samverkan mellan sektorn social ekonomi och Göteborgs Stad Social ekonomi 2015-09-24 oj Social ekonomins implementering av överenskommelsen om samverkan mellan sektorn social ekonomi och Göteborgs Stad Genomförandeperiod 2014-2016 Social ekonomi med stöd från

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Reviderad av kommunstyrelsen 2018-03-06, 64 Denna

Läs mer

& SA LA KOMMUN MISSIV SALA KOM. Kommunstyrelsens förvaltning. ink ?)n, ] Akllii'laga

& SA LA KOMMUN MISSIV SALA KOM. Kommunstyrelsens förvaltning. ink ?)n, ] Akllii'laga Bilaga KS 2018/126/1 & SA LA 2018-05 21 MISSIV 1(1) STYRELSENS FÖRVALTNING jane Allansson SALA KOM ink. 2013-05 25 22?)n, ] Akllii'laga MISSIV Lokal överenskommelse om handlingsplan för samverkan mellan

Läs mer

Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin 2015-11-10

Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin 2015-11-10 Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Nationell politik för social ekonomi 2010 beslutade regeringen om nya mål och en ny inriktning för politiken för det civila samhället:

Läs mer

Samhällsnytta och tillväxt utan vinst(utdelning)

Samhällsnytta och tillväxt utan vinst(utdelning) Samhällsnytta och tillväxt utan vinst(utdelning) Den sociala ekonomins möjligheter och utmaningar. Alla dessa trassliga begrepp Social ekonomi Civila samhället Socialt entreprenörskap Demokratiskt företagande

Läs mer

Göteborgs stads samverkan med social ekonomi

Göteborgs stads samverkan med social ekonomi Göteborgs stads samverkan med social ekonomi Anneli Assmundson och Ingela Andersson Stöd till social ekonomi, Social resursförvaltning Oktober 2013 Social ekonomi kort definition Organiserade verksamheter

Läs mer

ÖK Idé. Överenskommelse om samverkan mellan den idéburna sektorn och Uddevalla kommun

ÖK Idé. Överenskommelse om samverkan mellan den idéburna sektorn och Uddevalla kommun ÖK Idé Överenskommelse om samverkan mellan den idéburna sektorn och Uddevalla kommun VILL DU VARA MED OCH GÖRA UDDEVALLA TILL EN PLATS FÖR ALLA? Samverkan med idéburna sektorn mycket viktig för både anställda

Läs mer

- en process för utvecklad samverkan mellan idéburen sektor och Södertälje kommun

- en process för utvecklad samverkan mellan idéburen sektor och Södertälje kommun - en process för utvecklad samverkan mellan idéburen sektor och Södertälje kommun SYFTE: Att diskutera och föreslå åtaganden som kommunen och idéburen sektor kan göra Diskutera de identifierade utvecklingsområdena

Läs mer

Lokal överenskommelse i Helsingborg

Lokal överenskommelse i Helsingborg Stadsledningsförvaltningen Serviceavdelningen 2017-03-15 Lokal överenskommelse i Helsingborg En överenskommelse om förstärkt samverkan mellan föreningslivet och Helsingborgs stad Kontaktcenter Postadress

Läs mer

Lokal överenskommelse i Helsingborg

Lokal överenskommelse i Helsingborg Stadsledningsförvaltningen Serviceavdelningen 2017-05-10 Lokal överenskommelse i Helsingborg En överenskommelse om förstärkt samverkan mellan föreningslivet och Helsingborgs stad Kontaktcenter Postadress

Läs mer

Samverkansöverenskommelse

Samverkansöverenskommelse Samverkansöverenskommelse Mellan idéburen sektor och Södertälje kommun ÖVERENSKOMMELSEN Samhällsutveckling börjar med den enskilda människans engagemang. Den idéburna sektorn bidrar till ett aktivt medborgarskap

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan idéburen sektor i Malmö och Malmö stad

Överenskommelse om samverkan mellan idéburen sektor i Malmö och Malmö stad Överenskommelse om samverkan mellan idéburen sektor i Malmö och Malmö stad För demokrati, delaktighet och ökad inkludering i Malmö 2017-2020 Vision Malmö stad och idéburen sektor skapar i samverkan en

Läs mer

Lokal överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun

Lokal överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun Lokal överenskommelse mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun 2018 2023 Överenskommelse Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden för vår gemensamma samhällsutveckling. Överenskommelsens

Läs mer

Program för samspelet mellan kommunen och civilsamhället

Program för samspelet mellan kommunen och civilsamhället Program för samspelet mellan kommunen och civilsamhället Ks/2016:428 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Program för samspelet mellan kommunen och civilsamhället Fastställt av

Läs mer

Inspirations- och dialogmöte 28 april 2015 Lokal Överenskommelse mellan Gotlands föreningsliv och Region Gotland

Inspirations- och dialogmöte 28 april 2015 Lokal Överenskommelse mellan Gotlands föreningsliv och Region Gotland Inspirations- och dialogmöte 28 april 2015 Lokal Överenskommelse mellan Gotlands föreningsliv och Region Gotland Föreningar som var representerade: Gotlands Föreningsråd Studieförbundet Vuxenskolan Demokrati

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun. Version 3.0

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun. Version 3.0 Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Version 3.0 Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

LÖK:en VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN

LÖK:en VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN LÖK:en VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN 2018-2024 Reviderad våren 2018 och fastställd av Kommunstyrelsen 2018-08-22. studieförbund gymnastik teater orientering

Läs mer

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge!

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge! Socialdemokraterna Haninge Haninge 2009-04-17 Social ekonomi Det är något för Haninge! 2 (6) Innehållsförteckning Social ekonomi Vad är det?... 3 Den sociala ekonomin viktigt verktyg... 3 Principiell överenskommelse

Läs mer

Båda dessa grundtyper av organisationer, dessutom organisationer som blandar frivillighet och företagande, finns med i nätverket för social ekonomi.

Båda dessa grundtyper av organisationer, dessutom organisationer som blandar frivillighet och företagande, finns med i nätverket för social ekonomi. I processens inledning genomfördes ett längre seminarium där regionens och Nätverket för social ekonomis representanter diskuterade vilken typ av organisationer den kommande överenskommelsen skulle handla

Läs mer

Civilsamhället i samhällsomvandling

Civilsamhället i samhällsomvandling Civilsamhället i samhällsomvandling Det offentligas karaktärsdrag: Lagar och regler Förordningar, föreskrifter Politisk påverkan Tydlig hierarki Byråkrati Rättssäkerhet Jämlikhet Rättvist för alla Förutsägbarhet

Läs mer

Civila samhällets roll. Arbetsmarknadsförvaltningen

Civila samhällets roll. Arbetsmarknadsförvaltningen Civila samhällets roll Innehåll Definition av civila samhället Principer för relationen kommun - civila samhället och roller som civila samhällets organisationer har Modeller för samspelet som var och

Läs mer

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Arrangör: Sociala samverkansrådet Moderator: Ingrid Bexell Hulthén Text och foto: Malin Helldner Bakgrund I mars 2010 bildades ett samverkansråd i Göteborg.

Läs mer

DETTA UTKAST ÄR ETT FÖRSLAG OCH INTE ETT FÄRDIGT ANTAGET DOKUMENT. DET SKA LÄSAS OCH FÖRÄNDRAS INFÖR

DETTA UTKAST ÄR ETT FÖRSLAG OCH INTE ETT FÄRDIGT ANTAGET DOKUMENT. DET SKA LÄSAS OCH FÖRÄNDRAS INFÖR DETTA UTKAST ÄR ETT FÖRSLAG OCH INTE ETT FÄRDIGT 2017 ANTAGET DOKUMENT. DET SKA LÄSAS OCH FÖRÄNDRAS INFÖR ETT ANTAL REMISS-MÖTEN SOM SKER I JANUARI OCH FEBRUARI. SLUTLIGEN KOMMER DET ATT ANTAS I MÅNGA

Läs mer

Överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun

Överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun Överenskommelse mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden för vår gemensamma samhällsutveckling. Överenskommelsens syfte är att främja

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Idéburen sektor, social hänsyn och lokal utveckling genom upphandling. SOI:s årskonferens 2015 Helsingborg

Idéburen sektor, social hänsyn och lokal utveckling genom upphandling. SOI:s årskonferens 2015 Helsingborg Idéburen sektor, social hänsyn och lokal utveckling genom upphandling SOI:s årskonferens 2015 Helsingborg THEOPPORTUNITYISNOWHERE Några samhällsutmaningar 2015 Ungas arbetslöshet Urbanisering vs levande

Läs mer

Om det ideella arbetets betydelse

Om det ideella arbetets betydelse Om det ideella arbetets betydelse Vem äger det ideella arbetet? Omfattning av ideellt arbete 1992 2009. Andel (%) av den vuxna befolkningen totalt samt efter kön Män Kvinnor Totalt 1992 52 44 48 1998 53

Läs mer

Överenskommelsen mellan regeringen, idéburna organisationer inom det sociala området och Sveriges Kommuner och Landsting

Överenskommelsen mellan regeringen, idéburna organisationer inom det sociala området och Sveriges Kommuner och Landsting Överenskommelsen mellan regeringen, idéburna organisationer inom det sociala området och Sveriges Kommuner och Landsting Efter dialog med cirka 90 organisationer presenterades en första version av Överenskommelsen

Läs mer

Överenskommelse om Idéburet - Offentligt Partnerskap

Överenskommelse om Idéburet - Offentligt Partnerskap 1 Samverkan mellan Trelleborgs kommun och Glokala Folkhögskolan Överenskommelse om Idéburet - Offentligt Partnerskap Bakgrund I oktober 2008 lades grunden till en nationell överenskommelse mellan regeringen,

Läs mer

Vinsten till välfärden Om tillväxt och utveckling av vård och social omsorg utan vinstsyfte

Vinsten till välfärden Om tillväxt och utveckling av vård och social omsorg utan vinstsyfte mna mna Vinsten till välfärden Om tillväxt och utveckling av vård och social omsorg utan vinstsyfte Vinsten till välfärden Varje dag, året runt producerar stiftelser, ideella föreningar, kooperativa företag

Läs mer

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden

Läs mer

Överenskommelse för samverkan mellan idéburen sektor i Malmö och Malmö stad. För ökad demokrati, delaktighet och jämlikhet i Malmö

Överenskommelse för samverkan mellan idéburen sektor i Malmö och Malmö stad. För ökad demokrati, delaktighet och jämlikhet i Malmö Överenskommelse för samverkan mellan idéburen sektor i Malmö och Malmö stad För ökad demokrati, delaktighet och jämlikhet i Malmö Om överenskommelsen Den här överenskommelsen kan användas av den idéburna

Läs mer

Handslag för ett framtidsparti

Handslag för ett framtidsparti Handslag för ett framtidsparti Socialdemokratins vision är ett samhälle där alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. Det är en vision som grundar sig i övertygelsen att jämlika människor

Läs mer

Region Skåne om Överenskommelsen i Eslöv v 2010 11 24. Ideella sektorn/ Civilsamhället och kommunerna. Jan Linde SFFF jan.linde@folkhalsoarbete.

Region Skåne om Överenskommelsen i Eslöv v 2010 11 24. Ideella sektorn/ Civilsamhället och kommunerna. Jan Linde SFFF jan.linde@folkhalsoarbete. Region Skåne om Överenskommelsen i Eslöv v 2010 11 24 Ideella sektorn/ Civilsamhället och kommunerna. Jan Linde SFFF jan.linde@folkhalsoarbete.se Kommunstyrelsepolitiker Deltagit i SKL:s arbete med Civilsamhället

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir.

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir. Kommittédirektiv Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen Dir. 2006:42 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2006. Sammanfattning

Läs mer

Ett diskussionsmaterial om Västerås Lokala Överenskommelse, LÖK:en.

Ett diskussionsmaterial om Västerås Lokala Överenskommelse, LÖK:en. Ett diskussionsmaterial om Västerås Lokala Överenskommelse, LÖK:en. Det här är ett diskussionsmaterial. Det är inte någon färdig LÖK utan ett underlag att använda i diskussioner runt om i Västerås både

Läs mer

och civila samhället SKL Kristina Nilsson Avdelningen för regional utveckling/kultur

och civila samhället SKL Kristina Nilsson Avdelningen för regional utveckling/kultur och civila samhället Region Norrbotten och civila samhället SKL 20181108 Kristina Nilsson Avdelningen för regional utveckling/kultur Hur har vi arbetat fram till nu? Vad pågår? Var ska vi? Organisationer

Läs mer

Värmland. Workshop Utkast Överenskommelsen

Värmland. Workshop Utkast Överenskommelsen Värmland Workshop Utkast Överenskommelsen Agenda 14.00 Inledning och presentation Kort paus 14.30 Camilla Olsson och Jan Linde- samverkan före och efter Överenskommelsen! Kort paus 15.30 Kaffe och film

Läs mer

Utdrag till De organisationer som har omfattats av dialogen, se bilaga 2 Sveriges Kommuner och Landsting

Utdrag till De organisationer som har omfattats av dialogen, se bilaga 2 Sveriges Kommuner och Landsting Integrations- och jämställdhetsdepartementet Utdrag Protokoll 1 vid regeringssammanträde 2008-10-23 IJ2008/2110/UF (delvis) Bemyndigande att underteckna en överenskommelse mellan regeringen, idéburna organisationer

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap Hälso- och sjukvårdsavdelningen September 2012 Överenskommelse om Idéburet Offentligt partnerskap Bakgrund 2009 tog Regionstyrelsens ett beslut som innebar

Läs mer

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant Göteborgs stad Social ekonomi = sant Lotta Lidén Lundgren, Anneli Assmundson, Ulrika Lantz Westman Stöd till social ekonomi, Social resursförvaltning, Social resursförvaltnings uppdrag Social resursförvaltning

Läs mer

LÖKen VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN UTKAST

LÖKen VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN UTKAST LÖKen VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN 2015-2017 UTKAST studieförbund gymnastik teater orientering bridge socialt arbete klättring rollspel körsång film

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Sammanfattning av Förstudie 1 www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen

Läs mer

Samverkan med social ekonomi HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN 1

Samverkan med social ekonomi HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN 1 Samverkan med social ekonomi HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN 1 Vad är social ekonomi? Med social ekonomi avses organiserade verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar

Läs mer

PROGRAM FÖR ÖKAT O CH UT VECK L AT IDÉBUR E T FÖRE TAGANDE

PROGRAM FÖR ÖKAT O CH UT VECK L AT IDÉBUR E T FÖRE TAGANDE fungera.se FEB2012 PROGRAM FÖR ÖKAT O CH UT VECK L AT IDÉBUR E T FÖRE TAGANDE Program med förslag på politiska insatser som bidrar till att idéburet företagande växer och utvecklas. PROGRAM För ökat och

Läs mer

civilsamhället i välfärden

civilsamhället i välfärden LERUM NOVEMBER 2013 civilsamhället i välfärden ANDREAS LINDERYD Handelshögskolan, Åbo Akademi Institutet för organisations- och arbetslivsetik, Ersta Sköndal högskola IDEELLA ENGAGEMANGET Svenska folket

Läs mer

SEÖN 11 december 2015

SEÖN 11 december 2015 SEÖN 11 december 2015 1 SAMHÄLLSUTVECKLING Ett samhälle utvecklas bäst när alla aktörer som finns på orten samverkar! (Har en roll lokalt Gör något lokalt Samverkar) Samhället är större än staten och marknaden

Läs mer

Plan för Överenskommelsen i Borås

Plan för Överenskommelsen i Borås Plan för Överenskommelsen i Borås Den lokala Överenskommelsen i Borås handlar om hur Borås Stad och de idéburna organisationerna ska utveckla och fördjupa sitt samarbete för att gemensamt upprätthålla

Läs mer

Kommittédirektiv. Ett stärkt och självständigt civilsamhälle. Dir. 2014:40. Beslut vid regeringssammanträde den 13 mars 2014

Kommittédirektiv. Ett stärkt och självständigt civilsamhälle. Dir. 2014:40. Beslut vid regeringssammanträde den 13 mars 2014 Kommittédirektiv Ett stärkt och självständigt civilsamhälle Dir. 2014:40 Beslut vid regeringssammanträde den 13 mars 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska undersöka möjligheterna att på olika sätt

Läs mer

Villkor för ideella föreningar och trossamfund. Civila samhällets villkor 2014

Villkor för ideella föreningar och trossamfund. Civila samhällets villkor 2014 Villkor för ideella föreningar och trossamfund Civila samhällets villkor 2014 Uppföljning av det civila samhällets villkor Instruktion för Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor Myndigheten

Läs mer

VÄRMLAND 2015-10-23 1

VÄRMLAND 2015-10-23 1 VÄRMLAND 2015-10-23 1 SAMHÄLLSUTVECKLING Ett samhälle utvecklas bäst när alla aktörer som finns på orten samverkar! (Har en roll lokalt Gör något lokalt Samverkar) Penta Helix Akademi Offentlig sektor

Läs mer

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi Tjänsteutlåtande Utfärdat 2009-12-30 Diarienummer 0390/09 Verksamhetsområde Social ekonomi Marie Larsson Telefon 031-367 90 16, Fax 031-367 90 12 E-post: marie.larsson@socialresurs.goteborg.se Inrättande

Läs mer

Program ikväll Välkomna Bakgrund Grupp Expo Initiativ, fortsättning Slut

Program ikväll Välkomna Bakgrund Grupp Expo Initiativ, fortsättning Slut Välkommna! Program ikväll 19.00 Välkomna 19.10 Bakgrund 19.30 Grupp Expo 21.45 Initiativ, fortsättning 22.00 Slut Regionens beslut Det viktigaste målet att stärka de idéburna nas självständiga och oberoende

Läs mer

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 - projektmedel för utvecklingsinsatser inom social ekonomi Utlysning av projektmedel 2015 Dnr RUN 614-0186-13 1. Inbjudan socialt entreprenörskap i Västra Götaland

Läs mer