VATTENFALLS HÅLLBARHETSREDOVISNING 2003 ANSVAR EN DEL AV VÅR VARDAG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VATTENFALLS HÅLLBARHETSREDOVISNING 2003 ANSVAR EN DEL AV VÅR VARDAG"

Transkript

1 VATTENFALLS HÅLLBARHETSREDOVISNING 2003 ANSVAR EN DEL AV VÅR VARDAG

2 INNEHÅLL Ansvar en del av vår vardag 2 3 Kommentar från VD 4 7 Så här läser du Vattenfalls hållbarhetsredovisning Del 1: 8 21 Miljö Förväntningar och prestationer Kontaktpersoner Allmänt: Miljö: Personal: Ekonomi: Arne Mogren, Chef samhällskontakter arne.mogren@vattenfall.com Agneta Rising, Miljöchef agneta.rising@vattenfall.com Ann-Charlotte Dahlström, Personaldirektör ann-charlotte.dahlstrom@vattenfall.com Klaus Aurich, Chef Investor Relations klaus.aurich@vattenfall.com Samhälle Ekonomi Del 2: Redovisning enligt GRI:s indikatorer Vision för en hållbar utveckling Ledningsstruktur och ledningssystem Miljö Samhälle Ekonomi 76 Ordlista Mer information Responsibilites Our People Investors Ansvarsfriskrivning Även om Vattenfall är av den uppfattningen att informationen i denna rapport ger en sann och riktig bild av Vattenfall bör det noteras att rapporten inte har granskats av en tredje part. Läsaren bör även vara medveten om att vissa delar av informationen inte är helt jämförbara med de siffror som presenteras i Vattenfalls årsredovisning. Detta beror på skillnader i redovisningspraxis. Uppgifterna i denna rapport innefattar 100 procent av alla bolag i vilka Vattenfall innehar mer än 50 procent av rösträtten. Det betyder att moderbolaget och dess dotterbolag har rapporterats till fullo oberoende av Vattenfalls aktieinnehav. Minoritetsägda bolag och andra bolag som Vattenfall inte kontrollerar till fullo ingår ej i denna rapport. De finansiella data som redovisas i denna rapport kommer från Vattenfalls årsredovisning. För detaljerad information om Vattenfalls finansiella status och resultat hänvisas läsaren till Vattenfalls årsredovisning.

3 Vattenfalls värme- och elproduktion 2003 TWh Vattenfalls verksamheter Norden Vattenfall verkar inom hela värdekedjan för el- och värme dvs. produktion, elhandel, distribution och försäljning. Vattenfall producerar ungefär 20 procent av den elektricitet som konsumeras i de nordiska länderna. Den producerade elektriciteten och de elrelaterade tjänsterna säljs till hushåll, återförsäljare, energibolag, industrier och andra företag. Elektriciteten distribueras till ca. 1,3 miljoner kunder i Sverige och Finland. Vattenfall producerar och säljer värme från värmeanläggningar i Norden och de baltiska länderna. Vattenfall Norden bedriver dessutom konsultverksamhet, entreprenad och forskning och utveckling (FoU) inom energi-, infrastruktur- och industrisektorerna samt erbjuder telekommunikationstjänster. Vattenfallkoncernen Tyskland 7 Norden 12 4 Polen Tyskland Vattenfall verkar inom hela värdekedjan för eloch värme dvs. produktion, el-handel, transmission, distribution och försäljning. Vattenfall producerar ca. 17 procent av den elektricitet som förbrukas i Tyskland. Elen och de elrelaterade tjänsterna säljs till hushåll, återförsäljare, industrier och andra företag. Vattenfall äger och sköter stamnäten i östra Tyskland och distribuerar elkraft till 3,3 miljoner kunder, primärt i Berlin och Hamburg. Vattenfall producerar och säljer värme i Berlin och Hamburg, två av de största fjärrvärmesystem i Västeuropa. Vattenfall tillhandahåller även tjänster för telekommunikation. Vattenfall äger och driver brunkolsgruvor i östra Tyskland. Brunkolet bryts i dagbrott och används huvudsakligen till el- och värmeproduktion, resterande går till försäljning. Vattenkraft Kärnkraft Fossilkraft Värmeproduktion Polen Vattenfall äger 70 procent av EW, ett värmeproducerande företag som även producerar el. EW:s andel av den polska värmemarknaden är ca. 27 procent. Vattenfall äger även 75 procent av Polens största nätbolag, GZE, som har ca. 1 miljon kunder, huvudsakligen i den södra delen av landet.

4 DETTA ÄR VATTENFALL Vattenfall är Europas femte största elproducent och den största värmeproducenten i regionen. Vattenfalls vision är att vara ett ledande europeiskt energiföretag. Idag bedrivs verksamhet i Sverige, Finland, Tyskland och Polen. Vattenfall agerar i alla delar av värdekedjan för el- och värmeproduktion, dvs. produktion, elhandel, distribution och försäljning. Vattenfall har omkring anställda. Totala CO 2 -utsläppen från Vattenfalls el- och värmeproduktion g CO 2/kWh Omsättning och rörelseresultat Omsättning, MSEK Rörelseresultat, MSEK Räntabilitet % % % Värme Elproduktion Omsättning Rörelseresultat Räntabilitet på eget kapital Avkastning på nettotillgångar Nyckeltal 2003 Nettoomsättning, MSEK Nettoresultat, MSEK Räntabilitet på eget kapital, % 20,2 Genomsnittligt antal anställda: Norden Tyskland Polen Övriga länder 111 Totalt * Elproduktion: Vattenkraft och andra förnyelsebara energikällor (TWh) 29,0 Kärnkraft (TWh) 59,7 Fossila bränslen (TWh) 71,0 Totalt (TWh) 159,7 CO 2 -utsläpp: Norden (kiloton) Tyskland (kiloton)** Polen (kiloton) Totalt (kiloton) Omsättning per marknad 2003*** MSEK Norden Tyskland Polen 7845 Rörelseresultat per marknad 2003 MSEK Norden 8535 Tyskland 6318 Polen 443 * mätt som heltidsmotsvarigheter per ** Enligt beräkningsmetoderna i den tyska lagen för handel med utsläppsrätter uppgår de totala utsläppen från Vattenfalls tyska verksamhet till ton. *** Före elimineringar.

5 VAD KAN DU FÖRVÄNTA DIG AV ETT AV DE LEDANDE ENERGI- BOLAGEN I EUROPA VAD GÄLLER SOCIALT ANSVAR, MILJÖ OCH EKONOMI? VD Lars G. Josefsson om Vattenfalls ansvar och roll i samhället. 1

6 Kommentar från VD VATTENFALL - ETT FÖRETAG DÄR ANSVARSTAGANDE ÄR EN DEL AV VARDAGEN Föreställ dig en värld utan el en värld utan belysning, kylskåp, värmeelement och datorer. Elektrifiering är en viktig förutsättning för ekonomisk utveckling och ökad livskvalitet. Elektrisk belysning öppnar dörrarna till en ny värld och el är en viktig förutsättning för effektiva lösningar. Att vara energileverantör innebär med andra ord ett stort ansvar. Kunder såväl som allmänheten måste kunna lita på den energi som Vattenfall levererar. Ett energiföretag balanserar ständigt mellan två olika perspektiv. Det första perspektivet är det globala där fokus ligger på långsiktiga lösningar, växthuseffekten, ett ansvarsfullt utnyttjande av naturresurserna och ett ansvarstagande gentemot kommande generationer. Det andra perspektivet är det lokala där ljus, energi och värme står för livskvalitet. Tyvärr är energiproduktion utan någon form av miljöpåverkan en omöjlighet. För att bidra till en hållbar utveckling måste en ansvarfull avvägning mellan dessa två perspektiv, det globala och det lokala, det långsiktiga och det kortsiktiga, göras. Att balansera dessa två aspekter på ett korrekt sätt är aldrig en lätt uppgift. I denna ekvation utgör kompetens och integritet två viktiga faktorer. Energiproduktion och miljöfrågor är fast och oåterkalleligt knutna till varandra. Energiproducerande företag runt om i världen arbetar med stora och viktiga frågor som självklart måste hanteras på ett ansvarsfullt sätt. Förhållandena varierar från land till land, men målsättningen måste ändå vara densamma bra lösningar till konkurrenskraftiga priser. Vattenfall är ett företag där ansvarstagande är en del av vardagen. Idag har vi ca medarbetare i Finland, Tyskland, Polen och Sverige, medarbetare som alla är länkar i en kedja som måste prestera väl för att Vattenfall ska kunna leverera energi på ett ansvarsfullt sätt. Vattenfalls verksamhet är baserad på ett långsiktigt miljötänkande. Vi måste klara dagens energibehov, utan att för den skull kompromissa med kommande generationers möjligheter. Vattenfall arbetar målmedvetet mot mer och mer hållbara energisystem. Samtidigt är vi väl medvetna om att det inte finns några enkla lösningar som radikalt kan förändra förhållandena på bara några år. Hållbarhet kan bara byggas sten för sten. Långsiktiga frågor kräver tid för att uppnå goda lösningar, globala frågor kräver globala lösningar. Tidsperspektivet för en investeringscykel inom energiproduktion är generellt sett trettio till fyrtio år. Följaktligen måste ett målmedvetet arbete ägnas åt forskning och utveckling som skapar nya valmöjligheter för kunder och samhälle. Vår ambition är att bidra till att öka dessa möjligheter. Men vi måste också ha stor respekt för det faktum att förändringar tar tid, att omfattande investeringsprogram krävs och att nya lösningar medför kostnader. Vi måste dessutom ha stor respekt för det faktum att vi inte kan bestämma tidpunkterna för tekniska genombrott. Vi kan bara försöka förutsäga sannolikheten för den tekniska utvecklingens framskridande. På en avreglerad energimarknad är den avgörande faktorn till syvende och sist kundernas vilja att betala. Samtidigt medför avregleringen möjligheter att prova nya lösningar. Marknadskrafterna leder till att kostnader pressas vilket medför ökad effektivitet. Öppna marknader tillåter inte förgyllning eller onödiga investeringar. Öppna marknader stimulerar till innovativa lösningar för problem som exempelvis att tillhandahålla reservkapacitet på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. Avreglerade marknader kräver mindre resurser än de gamla monopolen. Både i samhället och i industrin bevittnar vi en period av stora förändringar och globalisering. Länder och marknader knyts närmare och närmare till varandra och blir därmed också mer beroende av varandra. Europa har med den Europeiska Unionens utvidgning nyligen tagit ytterligare ett stort steg framåt 15 medlemsstater har blivit 25. En viktig aspekt av denna stora förändring är kravet på större och tydligare ansvarstagande av internationella företag. Ett ledande företag måste också ta ett större ansvar. 2

7 Men att arbeta med stora frågor i det långa tidsperspektivet är i sig inte tillräckligt. Effektivitet, god ekonomi och ansvarstagande är ständigt närvarande faktorer i allt vi gör, även i det dagliga arbetet. Kunderna och allmänheten måste kunna lita på kraften som Vattenfall levererar. Idag har vi nästan 6 miljoner kunder i fyra länder med totalt 135 miljoner invånare. Vi siktar högt och vi strävar efter att bli bäst. Vattenfalls ambition är att bli Nr ett för kunden, för miljön och för ekonomin. Det är så vi tar vårt ansvar detta är vårt löfte till kunderna, allmänheten och samhället. Som en del i denna process har vi antagit OECD:s riktlinjer för multinationella företag och FN:s Global Compact genom att delta i den svenska regeringens initiativ Globalt Ansvar. Baserat på principerna i Global Compact har vi även identifierat tre områden som vi vill klarlägga och konkretisera i vårt arbete med ansvarsfrågorna: Att vara en positiv kraft i samhället Att tydliggöra vårt etiska förhållningssätt Att redovisa väsentliga aspekter av vår verksamhet I dina händer håller du just nu Vattenfalls första fullständiga hållbarhetsredovisning. För oss är detta ett stort steg på vår väg mot tydligare rapportering i miljö- och samhällsfrågor. Ömsesidig acceptans och förståelse är absolut nödvändiga när det gäller att skapa förtroende. Vi på Vattenfall är fast beslutna att tillhandahålla så tydlig information som möjligt om vår verksamhet. För att uppnå internationell jämförbarhet och god transparens har vi beslutat att utforma rapporteringen enligt riktlinjerna i GRI. GRI står för Global Reporting Initiative och är en internationellt accepterad standard för hållbarhetsrapportering. Stockholm, december 2004 Lars G. Josefsson VD och Koncernchef 3

8 Så här läser du Vattenfalls hållbarhetsredovisning SÅ HÄR LÄSER DU VATTENFALLS HÅLLBARHETSREDOVISNING Vattenfalls hållbarhetsredovisning tar sin utgångspunkt i de förväntningar våra intressenter har på oss och vår verksamhet. Anledningen till detta är att vi tror att vårt sätt att förhålla oss till intressenternas förväntningar utgör det kanske viktigaste verktyget när det gäller att driva vår verksamhet på ett ansvarsfullt sätt. För allra första gången publicerar Vattenfall en heltäckande hållbarhetsredovisning. I denna rapport kommer du att finna information om hur vi möter de förväntningar som ställs på oss. Du kommer även att finna information som gör det möjligt att utvärdera om vi har uppnått dessa förväntningar och om våra prestationer i samhället i allmänhet. Kort sagt är detta vår rapport om hur vi har försökt verka som en positiv kraft i samhället under Samverkan med våra intressenter Samarbete med våra intressenter är en förutsättning för vår strävan att bidra till ett uthålligt samhälle. Frågan som legat till grund för utarbetandet av denna rapport har därför varit naturlig. Vad förväntar sig våra intressenter av oss? Detta förhållningssätt innebär att vi måste vara lyhörda för våra intressenters önskemål, behov och de förväntningar som ställs på oss. De förväntningar som presenteras är de förväntningar som vi på Vattenfall har identifierat genom den samverkan vi har med våra intressenter. En del kanske tycker att några är viktigare än andra och att några har utlämnats. Efter att ha gjort en samlad bedömning av vår organisation och våra intressenter, har vi dock valt att koncentrera oss på just detta urval av förväntningar då de bedömts som de vanligaste och de viktigaste. Vårt företags verksamhet i samhället kan inte enbart bedömas utifrån en typ av indikatorer som är relevanta endast för en enda grupp av intressenter. En vidare helhetssyn krävs. Att ta ett större samhällsansvar innebär att balansera olika intressenters behov och önskemål mot varandra. Vattenfalls viktigaste intressentgrupper: Samhället: Kunder: Internt: Finansiella: Grannar, medborgare, potentiella medarbetare, media, politiker, myndigheter och icke-statliga organisationer Framtida och redan existerande affärs- och privatkunder Medarbetare, personalrepresentanter och chefer Ägaren (svenska staten), andra investerare och kreditgivare Vattenfalls hållbarhetsredovisning baseras på GRI-standard GRI (Global Reporting Initiative) är en process där flera intressenter och oberoende institutioner deltar med syftet att utveckla och sprida globala riktlinjer för hållbarhetsrapportering. Riktlinjerna har tagits fram för frivilligt bruk av organisationer som vill rapportera miljö-, samhälls- och ekonomiska aspekter av sina aktiviteter, produkter och tjänster. Ett flertal organisationer inom områdena miljö, mänskliga rättigheter, forskning och arbetsrätt, liksom företrädare för industrin och företag från hela världen är med och utvecklar GRI. GRI, som startades 1997 och blev en oberoende organisation år 2002, är ett officiellt samarbetsorgan under FN:s miljöprogram (UNEP) sammankopplat med FN:s generalsekreterare Kofi Annans Global Compact. Läs mer på 4

9 Rapporten är uppdelad i två olika delar Rapportens första del presenterar förväntningar från våra intressenter. Förväntningarna har identifierats inom ramen för vår egen verksamhet och utifrån bidrag från olika intressenters. Vi har även ställt frågor till våra intressenter i samband med detta arbete. Resultat utgörs av de förväntningar vi presenterar i den första delen av rapporten tillsammans med Vattenfalls prestationer på området. I rapportens andra del ger vi en strukturerad och omfattande redovisning av hur vi arbetar inom olika områden som rör hållbarhet. Syftet med detta avsnitt är att möjliggöra för den intresserade läsaren att bilda sig en egen uppfattning om Vattenfalls hållbarhetsarbete. Rapportavsnittet har baserats på Global Reporting Initiative s (GRI) standard för hållbarhetsrapportering Sustainability Reporting Standard Denna standard för hållbarhetsrapportering är idag den mest accepterade och använda standarden mer än 500 företag världen över använder den i sin rapportering. Del 1: Förväntningar och prestationer Miljö Del 2: Redovisning Miljö 5

10 Så här läser du Vattenfalls hållbarhetsredovisning Del 1: Förväntningar och prestationer Ekonomi Samhälle Miljö Så här läser du del 1 Våra intressenters förväntningar har delats in i tre huvudområden; Miljö, Samhälle och Ekonomi. Det bör dock noteras att avgränsningen inte på något sätt är entydig då förväntningarna ofta berör olika aspekter av vår verksamhet. Varje förväntan redovisas på följande sätt: En rubrik och en kort inledning ger en kort sammanfattning av varje förväntan. Efter detta följer en kortfattad bakgrundsinformation som beskriver sammanhanget och i detta avsnitt presenterar vi även vilka vi uppfattar som de viktigaste intressenterna bakom respektive förväntan. Därefter följer Vattenfalls ståndpunkt i frågan, våra ambitioner och vårt sätt att försöka möta förväntningen. Olika diagram och faktarutor kompletterar förväntningarna genom att ge ytterligare information kring hur vi hanterar dem. Varje huvudområde sammanfattas i ett faktablad. Här presenteras områdets samtliga förväntningar tillsammans med de viktigaste intressenterna. Samtidigt redovisas bedömningar av hur vi försöker uppfylla dessa förväntningar och våra prestationer. De pilar som används som illustrationer ska tolkas på följande sätt:en uppåtriktad pil innebär att en mätbar förbättring av Vattenfalls hantering av frågan har skett under året enligt vår egen bedömning. En horisontell pil visar att ingen väsentlig ändring i hanteringen har skett under året som gett upphov till en mätbar förbättring, men att förbättringsarbetet fortsatt. En nedåtriktad pil indikerar 4 5 6

11 Del 2: Redovisning Ekonomi Samhälle Miljö att en mätbar försämring av Vattenfalls insatser har skett. Vi hänvisar även till faktadelen där läsaren kan finna ytterligare uppgifter och själv bilda sig en uppfattning om vad vi har presterat. Så här läser du del 2 Faktadelen baseras på Global Reporting Initiative s (GRI) standard för hållbarhetsrapportering Sustainability Reporting Standard) Fakta redovisas i enlighet med del 1 för tre olika områden, nämligen miljö, samhälle och ekonomi. Faktadelen redovisar såväl kvalitativ som kvantitativ information om ett antal indikatorer som specificeras i standarden. Vi har försökt följa GRI i största möjliga utsträckning men då det inte alltid varit möjligt, har vi varit tvungna att utelämna fakta kring en del indikatorer. Detta huvudsakligen beroende på avsaknad av tillförlitliga data. Eftersom detta är den första rapporten från Vattenfall som baseras på Sustainability Reporting Standard 2002 har det varit något av en lärprocess, vilket förklarar varför rapporten inte stämmer överens till fullo med standarden. Det har dock varit vår ambition att ge en så balanserad och rimlig presentation av våra prestationer som möjligt och målet är att kunna presentera en ännu mer komplett rapport i nästa års upplaga. 7

12 MILJÖ

13

14 Miljö ANSVAR FÖR FRAMTIDEN Den globala uppvärmningen rör oss alla. De miljörelaterade förväntningarna domineras därför av minskade utsläpp av växthusgaser. Det finns även förväntningar om att en större andel av energin ska produceras med förnybara energikällor och att energin från fossila bränslen och kärnkraft ska ersättas. Vår ambition att vara Nr ett för miljön innebär att vi ständigt utvärderar vår miljöpåverkan för att skapa ytterligare möjligheter till förbättringar. Förväntan: Producera energi med minsta möjliga miljöpåverkan Världens totala energiproduktion idag och i framtiden (prognos) Såväl fossila bränslen som kärnkraft ifrågasätts emellanåt, men av olika skäl. Förbränningen av fossila bränslen bidrar till den globala uppvärmningen. Hanteringen och förvaringen av kärnkraftavfall måste idag och i framtiden ske på ett säkert sätt. 35,0% Olja 35,4% 23,3% Kol 22,1% Förbränningen av fossila bränslen som olja, kol och naturgas står tillsammans med kärnkraften för mer än 80 procent av världens totala elproduktion. Världens beroende av dessa bränslen har ökat under de senaste årtiondena och det förväntas inte minska under de närmaste decennierna. I Sverige, Tyskland och i viss mån Polen finns förväntningar om en snabb utfasning av fossila bränslen. I samhället betraktas klimatförändringar idag som ett vetenskapligt faktum. Gasutsläpp orsakade av människan bidrar till växthuseffekten. Parallellt pågår även en ständig diskussion om kärnkraftens framtid. Vissa länder, som Finland, investerar i nya kärnkraftverk. Andra länder, som Tyskland, har beslutat att avveckla sina befintliga kraftverk. Det tyska parlamentet har antagit en lag som föreskriver en stegvis avveckling av kärnkraften baserad på en driftsmässig livslängd på 32 år. I Sverige har en politisk majoritet ambitionen att avveckla kärnkraften när den kan ersättas med hållbara alternativ. En reaktor har tagits ur drift och den 16 december 2004 fattade den svenska regeringen beslut om att stänga ytterligare en reaktor. Under de senaste åren har dock allmänhetens stöd för kärnkraften ökat. När allt kommer omkring finns det ingen grundläggande enighet kring vilken kombination av energikällor vårt samhälle ska nyttja för att tillgodose behovet av energi. Men det finns några mycket goda skäl till varför fossila 21,2% 6,9% 2,2% 11,4% Elproduktionsmix Vattenfall (2003) Fossilkraft 44% Kärnkraft 37% Vattenkraft 18% Övrigt* 1% Gas Kärnkraft Vattenkraft Övrigt* 25,8% 4,3% 2,2% 10,1% * Biobränslen och avfall, geotermi, sol, tidvatten etc. Källa: IEA Key World Energy Statistics, 2003 Edition. *Vind, sol, biobränslen, avfall och geotermi. Källor: Vattenfall och IEA s World Energy Outlook Världen (2000) Fossilkraft 64% Kärnkraft 17% Vattenkraft 17% Övrigt* 2% bränslen och kärnkraft svarar för huvuddelen av världens elproduktion. Energiförbrukningen i OECD-länderna har ökat med ca. 50 procent sedan Ännu så länge finns det inga tecken på att denna förbrukning skulle minska. En kanske ännu större utmaning än konsumtionsökningen som sådan, är de ökade kraven på leveranssäkerhet. Till följd av energiberoendet och den ständigt ökande användningen är vårt samhälle också känsligt för elpriset. En tillfällig elpristopp behöver inte framkalla en global konjunkturnedgång som den som följde efter oljekrisen 1973, men 10

15 Miljö sammanfattning av förväntningar och prestationer Förväntan: Producera energi med minsta möjliga miljöpåverkan Pådrivande intressenter: Medborgare, media, politiker Vattenfalls ståndpunkt: Vattenfall ser inga realistiska alternativ som i någon större utsträckning kan bidra till energiförsörjningen inom en nära framtid. Vi på Vattenfall tror därför att det mest effektiva sättet att möta förväntningarna är att vidareutveckla de anläggningar som redan finns tillgängliga, samtidigt som vi tittar på hållbara framtida alternativ. Utveckling under 2003 Investeringar i vattendammsäkerhet och vindkraft, lägre utsläpp från fossileldade anläggningar. Fortlöpande förbättring av effektiviteten i befintliga anläggningar. Läs mer Diagram: Omslagets insida, s. 10 Tabell: s. 12 Intervju: s. 12, 18 Exempel: s. 29 Indikator: 3.13, 3.18, EN1 EN21 Förväntan: Minska utsläppen av växthusgaser Pådrivande intressenter: Medborgare, media, politiker Vattenfalls ståndpunkt: Vattenfall fortsätter sitt arbete med att minska utsläppen ytterligare, bl.a. genom att förbättra effektiviteten i befintliga anläggningar, även om möjligheterna till detta är begränsade tack vare våra redan mycket moderna anläggningar. Dessutom stödjer Vattenfall forskning och utveckling för att utveckla en CO 2 -fri produktionsanläggning. Utveckling under 2003 Förbättrad effektivitet i befintliga anläggningar, lägre utsläpp av CO 2. Läs mer Diagram: Omslagets insida Tabell: s. 12 Intervju: s. 12, 18 Exempel: s. 14, 15 Indikator: EN8, EN10 Förväntan: Producera mer energi från förnybara källor Pådrivande intressenter: Medborgare, media, politiker Vattenfalls ståndpunkt: Det finns en potential för förnybara källor, huvudsakligen inom vattenkraft, biobränslen och vind, som kan bidra till energiförsörjningen. Vattenfall arbetar med utveckling av förnybara källor som har potential att producera energi till rimliga kostnader. Utveckling under 2003 Fortsatt arbete med att öka effektiviteten i befintliga anläggningar. Mer energi från vind, biobränslen och avfall producerades. Läs mer Intervju: s. 18 Exempel: s. 16, 17 Indikator: EN3, EN4 Förväntan: Främja FoU inom området förnybar energiteknik Pådrivande intressenter: Medborgare, media, politiker Vattenfalls ståndpunkt: Vattenfall stödjer utvecklingen av förnybar energi på ett antal olika sätt, men vi arbetar inte med grundforskning. Sedan 1997 har Vattenfall satsat mer än 450 MSEK på FoU inom området förnybara energikällor, huvudsakligen inom vattenkraft, biobränsleanläggningar och vindkraft och investerat mer än 5,5 miljarder SEK i produktionskapacitet för förnybara energikällor. Utveckling under 2003 Deltagande i större FoU-program, t.ex. dammsäkerhet och utveckling av förnybara bränslen och teknologier. Läs mer Intervju: s. 18 Indikator: 3.18 Förväntan: Ta ansvar för förändringar i landskapet Pådrivande intressenter: Ägare, medborgare, grannar, media, politiker Vattenfalls ståndpunkt: Vattenfall utvärderar fortlöpande de miljökonsekvenser som våra aktiviteter har gett upphov till genom åren. I Sverige genomförs nu en inventering som, inklusive sanering, ska vara klar år I Tyskland har alla anläggningar med förorenad mark analyserats och resurser för återställande har avsatts. I Polen är arbetet i full gång och kommer att vara avslutat inom kort. Vad gäller brytningen av brunkol i dagbrott i östra Tyskland så ingår återställande av landskapet som en självklar del i vår verksamhet. Värderingen av koncernens agerande är Vattenfalls egen. Utveckling under 2003 Fortsatt arbete med lekplatser för fisk, miljöförbättringar och återställande av landskap runt vattenkraftdammar. Fortsatt arbete med livscykelanalyser och återställande av gruvområden. Fortsatt kartläggning av de samlade miljökonsekvenserna av vår verksamhet där en omfattande statusrapport förväntas vara klar under Läs mer Illustration: s. 21 Exempel: s. 20 Indikator: 3.13, 3.20, EN1 EN7, EN20, EN21 11

16 Miljö CO 2 -utsläpp från Vattenfalls fossilbaserade el- och värmeproduktion Specifika utsläpp av gco 2 /kwh 1990* 2003 Värme El Totala utsläpp i kton av CO * 2003 Värme El * Pro forma-uppskattning; inkluderar Vattenfalls förvärvade bolag i Tyskland och Polen. Se även s. 56 och 62 för uppgifter om utsläpp för Vattenfalls totala el- och värmeproduktion. ett lågt elpris är ändå viktigt för vårt samhälle. Utmaningen för vårt samhälle och för Vattenfall är att lyckas med att balansera dessa krav. Den el vi producerar måste vara kostnadseffektiv, uppvisa goda miljöegenskaper och kunna levereras störningsfritt och utan avbrott. Elproduktion måste baseras på tillgängliga resurser, vilket är en av anledningarna till att energikällorna varierar så mycket mellan olika regioner. Vilken energikälla som används beror ofta på de grundläggande förhållandena i respektive region. I Norden är förutsättningarna för elproduktion med vattenkraft t.ex. mycket goda, medan den huvudsakliga energikällan i Tyskland är brunkol. Förbränningen av fossila bränslen som olja, kol och naturgas, utgör 64 procent av världens totala elproduktion. Kärnkraften svarar för 17 procent. Vårt beroende av dessa bränslen har snarare ökat under de senaste årtiondena och det förväntas inte minska. Av Vattenfalls produktion är de motsvarande andelarna 45 respektive 36 procent. Med utgångspunkt från denna sammansättning av energikällor, de grundläggande geografiska förhållandena och dagens teknik, ser Vattenfall för närvarande inga alternativ som i någon högre grad kan bidra till elförsörjningen inom den närmaste framtiden. Dagens teknik är relativt kostnadseffektiv, driftsäker och tillgänglig. Vi på Vattenfall tror därför att det mest effektiva sättet att möta förväntningarna är att vidareutveckla de systemlösningar Agneta Rising om energiproduktion och miljö Agneta Rising, Miljöchef Vad gör Vattenfall för att minimera miljöpåverkan från energiproduktion? Vattenfalls ambition är att producera el och värme med minsta möjliga miljöpåverkan. I praktiken försöker vi uppnå detta genom att använda oss av de mest kompetenta och ansvarstagande personerna inom det aktuella området. Dessutom utvärderar vi alltid miljökonsekvenserna innan vi tar ett beslut och vi har ambitionen att alltid basera våra beslut på best practice. Hur ser du på energiproduktion och miljöpåverkan i framtiden? Klimatförändringen har blivit den globalt sett högst prioriterade miljöfrågan. En anledning till detta är att vår kunskap om växthuseffekten har ökat, men det beror också på de framsteg vi har gjort beträffande miljöproblem av mer lokal karaktär. Det finns idag tre sätt att minska utsläppen av växthusgaser. För det första kan vi göra dagens energisystem mer effektiva. Genom att förbättra befintliga anläggningar och processer kan betydande minskningar av utsläppen uppnås. Utsläppen per producerad enhet som kan härledas till Vattenfalls totala el- och värmeproduktion har t.ex. minskat med ca. 30 procent sedan Samtidigt har energiproduktionen legat kvar på samma nivåer. För det andra kan vi öka användningen av de energikällor som har lägre utsläpp och samtidigt utveckla nya teknologier för framtiden. För det tredje kan vi utveckla teknologier som kan användas i befintlig fossilproduktion, som separation och lagring av koldioxid. I ett globalt perspektiv är det dock viktigt att notera att vi har behov av alla tillgängliga energikällor. Några av de dyrare alternativen som solenergi, kan användas i nischtillämpningar, men vi är idag långt ifrån att kunna tillgodose våra stora energibehov med dessa teknologier. Ska vi lyckas med att uppnå en hållbar utveckling, måste de energisystem som vi använder dessutom vara ekonomiskt livskraftiga. Subventioner kan t.ex. spela en viktig roll vid introduktion av nya teknologier, men i det långa loppet måste de teknologier vi använder kunna stå på egna ben. Vår syn på miljön varierar beroende på var vi befinner oss geografiskt och vilken tidsepok vi lever i. Miljömålen är med andra ord föränderliga. Vårt mål är att leverera energi till ett rimligt pris för samhället och samtidigt uppfylla såväl dagens som morgondagens miljömål. 12

17 Vattenfalls kärnkraftsanläggningar i Tyskland och Sverige I Tyskland äger Vattenfall tillsammans med E.ON tre kärnkraftanläggningar. Vattenfall ansvarar för driften av anläggningarna i Brunsbüttel och Krümmel, medan E.ON driver Brokdorf-anläggningen. Vattenfalls del av den totala kapaciteten i verken är totalt Brunsbüttel Stade* Brokdorf Krümmel Ringhals Barsebäck** Forsmark MW. Bara en av anläggningarna, Brunsbüttel, ingår i Vattenfallkoncernen. De andra är klassificerade som delägda bolag. Stade, en fjärde anläggning som Vattenfall är delägare i, stängdes i november 2003 i enlighet med den tyska avvecklingslagen som antogs Utifrån en driftsmässig livslängd på 32 år, anger lagen hur mycket varje anläggning får producera innan stängning. Stängningen av kärnkraftsanläggningarna styrs alltså inte av ett datum utan av mängden producerad el. Vattenfalls kärnkraftsanläggningar kommer i enlighet med lagstiftningen att stängas någon gång mellan 2009 och Själva nedmonteringen av Stade-anläggningen är planerad att påbörjas under andra halvåret 2005 och att avslutas omkring I Sverige äger och driver Vattenfall åtta kärnreaktorer på tre olika platser Forsmark, Ringhals och Barsebäck. Även i Sverige har politikerna fattat beslut om att avveckla kärnkraften, dock under förutsättning att elproduktionsbortfallet ska ersättas av hållbara energikällor. En reaktor, Barsebäck 1, stängdes den 30 november Regeringen har beslutat att Barsebäck 2 ska stängas senast den 31 maj Datum för avveckling av övriga reaktorer är ännu inte fastställt. Vattenfalls kärnkraftanläggningar i Tyskland och Sverige. * Stängd i november ** En reaktor stängd i november Vattenfalls kärnkraftreaktorer Total Kapacitet Genomsnittlig årlig Andel inhemsk el- I drift produktion ** Vattenfalls (MW) Reaktortyp* produktion (TWh) konsumtion (%) sedan (TWh) andel (%) Sverige Forsmark BWR Forsmark BWR Forsmark BWR Forsmark totalt Ringhals BWR ,2 Ringhals PWR ,2 Ringhals PWR ,2 Ringhals PWR ,2 Ringhals totalt Barsebäck BWR 3, ,2 Tyskland Brunsbüttel 771 BWR Krümmel BWR Brokdorf BWR * BWR Kokarreaktor ** Till och med juli 2004 PWR Tryckvattenreaktor 13

18 Miljö som redan finns tillgängliga. Kärnkraften är en effektiv, driftsäker och vad gäller växthusgaser en ren och säker teknik för elproduktion. Sett ur ett klimatförändringsperspektiv är kärnkraften en av de mest attraktiva energikällorna eftersom den inte har några direkta CO 2 -utsläpp. Vad gäller fossila bränslen tror vi att vi genom att göra våra anläggningar ännu effektivare kan bidra betydligt till en bättre miljö. Detta samtidigt som vi uppfyller kraven på leveranssäkerhet och elpris. De specifika CO 2 -utsläppen (g/kwh) från våra anläggningar har faktiskt minskat med ca. 30 procent sedan Tittar man bara på våra fossilbränsleanläggningar har vi under samma period lyckats minska utsläppen av CO 2 (g/kwh) med ca. 20 procent. För att bidra till utvecklingen av framtida alternativa energikällor investerar vi avsevärda belopp i teknik för förnybara energikällor som vattenkraft, biobränslen och vindkraft. Under perioden investerade Vattenfall 5,5 miljarder SEK i produktionskapacitet för förnybara energikällor. Förväntan: Minska utsläppen av växthusgaser Utsläpp av växthusgaser måste minska för att bromsa klimatförändringen. Detta utgör en stor utmaning eftersom en väsentlig del av världens energiförsörjning baseras på fossila bränslen. Vikten av att minska andelen växthusgaser i atmosfären ökar i takt med att allt fler bevis om den pågående klimatförändringen presenteras. Att utsläppen måste minska är många överens om. En del vill gå längre än de nivåer som Kyotoprotokollet stipulerar. Lösningar som diskuteras är modern teknik som minskar utsläppen och en ökad andel förnybara energikällor. Fossila bränslen står idag för 64 procent av världens elförsörjning och att ersätta denna energikälla med andra energikällor kommer att ta lång tid. En genomgripande förändring skulle medföra så stora kostnader att samhället förmodligen inte skulle acceptera Minskade utsläpp i kraftvärmeverket Siekierki Kraftvärmeverket Siekierki ligger i närheten av Warszawa och ingår i Elektrocieplownie Warszawskie, EW, ett majoritetsägt företag inom Vattenfallkoncernen. Anläggningen i Siekierki, som är ett av de största kraftvärmeverken i Europa, producerar värme för Warszawas fjärrvärmenät och el för elnätet. Siekierki invigdes 1961 när den första ångpannan med en kapacitet på 230 ton ånga per timme och en ångturbin togs i drift. I takt med att kraven har ökat har kapaciteten kontinuerligt höjts och anläggningen producerar nu i snitt 2,5 TWh el och 5,6 TWh fjärrvärme till ca kunder. Det bränsle som huvudsakligen används är stenkol och ca. 1,5 miljoner ton transporteras till anläggningen från södra Polen varje år. Årligen används också ca ton tjockolja för att tända de koleldade pannorna, pannor som används vid väldigt kalla vintertemperaturer. För att uppfylla de allt strängare miljökraven och gällande EUdirektiv, genomgår Siekierki-anläggningen fortlöpande moderniseringar. T.ex. har man genom att modernisera elektrofiltren minskat utsläppen av flygaska med 94 procent under perioden 1990 till Huvudbrännarna i de runt 25 pannorna har ersatts med nya med låga kväveoxid-utsläpp, vilket minskat föroreningarna betydligt. Den äldsta ångpannan har ersatts med en ny panna utrustade med en avsvavlingsanläggning för rökgaser. Siekierki-anläggningen uppfyller idag alla polska miljöbestämmelser. Siekierki-anläggningen levererar el och värme till ca människor i Warszawa-området. Det är en av de största anläggningarna i sitt slag i Europa. 14

19 Minskade utsläpp från våra tyska anläggningar nu och i framtiden Ökad effektivitet i befintliga anläggningar I våra anläggningar i Tyskland pågår ett fortlöpande arbete med effektivitetshöjningar. De tyska verksamheter som idag ingår i Vattenfallkoncernen satsade under 90-talet mer än 80 MSEK för att anpassa det gamla östtyska energisystemet till EU:s miljökrav. Dessutom har äldre anläggningar tagits ur bruk. Tillsammans motsvarar dessa åtgärder en sjättedel av den totala tyska minskningen av CO 2 -utsläpp och över 90 procent av minskningen av CO 2 -utsläppen från värme- och elproduktion inom den tyska kraftindustrin sedan En kombination av uppgraderingar, investeringar och driftförbättringar har minskat utsläppen dramatiskt partikelutsläpp och svaveldioxid är nästan helt eliminerade. Effektiv kraftvärmeproduktion Vattenfall i Tyskland är den största värmeleverantören i Västeuropa. Mer än 80 procent av värmen produceras i kraftvärmeverk, dvs. kraftverk som producerar både värme och elektricitet samtidigt. Kraftvärmeanläggningar sparar på energiresurserna genom att använda bränslet på ett mer effektivt sätt, vilket därmed också minskar utsläppen. När våra moderna brunkolsbaserade kondenskraftverk bara producerar el kan de uppnå en verkningsgrad på ca. 40 procent. Men genom att använda kraftvärmeteknik, kan verkningsgraden bli väsentligt högre. Förutsatt att en efterfrågan finns på den producerade värmen, vilket är fallet i områdena kring Berlin och Hamburg, kan man uppnå en utnyttjandegrad av bränslet på upp till 90 procent. CO 2 fri kraftanläggning Vattenfall leder ett stort långsiktigt FoU-projekt som går under benämningen det koldioxidfria kraftverket. Syftet med projektet, där många industrier och forskningsinstitutioner deltar, är att utveckla ett koleldat kraftverk med praktiskt taget inga CO 2 -utsläpp alls. Den grundläggande tanken är att fånga in koldioxiden från ett koleldat kraftverk och lagra den djupt ner i lämpliga geologiska formationer. Lagringsutrymmena är av samma typ som där olja och gas utvinns poröst berg täckt av ett tätt skikt. Vattenfall är i första hand engagerat i utvecklingen av den process som avskiljer koldioxiden. En stor utmaning ligger i att effektivisera separeringsprocessen. Projektet är planerat att avslutas 2010 med konstruktion och utprovning av en 250 MW demonstrationsanläggning. Målet är att utveckla ett kommersiellt gångbart koncept under den senare delen av nästa årtionde. att genomföra de nödvändiga omställningarna. Icke desto mindre förväntar sig allmänheten, särskilt i Sverige och Finland men även i Tyskland och Polen, fortfarande att utsläppen ska minskas dramatiskt. Dessutom finns det idag juridiskt bindande överenskommelser vad gäller reducering av utsläpp. Genom Kyoto-protokollet har den Europeiska Unionen åtagit sig att minska de totala CO 2 -utsläppen med 8 procent till år 2012 jämfört 1990 års nivå. De enskilda parternas reduktionsnivåer varierar enligt överenskommelsen om bördefördelning. Tyskland ska minska utsläppen med 21 procent, Finland med ±0 procent, medan Sverige enligt protokollet kan öka sina utsläpp med 4 procent. Polen omfattas inte av utsläppsfördelningen inom EU-15, men landet har åtagit sig att minska utsläppen av växthusgaser med 6 procent. Systemet kommer att få en viss flexibilitet genom införandet av ett system för handel med utsläppsrätter under År 2001 var utsläppen av växthusgaser inom EU 2,3 procent under 1990 års nivå. Uppfyllandet av åtagandena enligt Kyoto-protokollet är en stor utmaning för Europa och för Vattenfall. Arbetet med att minska utsläppen har pågått inom hela Vattenfalls organisation långt innan ratificeringen av protokollet skedde. Till dags dato har Vattenfalls verksamhet, inklusive förvärvade företag, minskat de totala CO 2 -utsläppen (ton) med ca. 40 procent jämfört med 1990 års nivå. Detta är betydande reduceringar i jämförelse med EUmålet på 8 procent baserat på Kyoto-protokollet. Den största delen av minskningen beror på ökad effektivitet i anläggningarna medan en del av minskningen har uppkommit genom att anläggningar har lagts ned. Tittar man på specifika CO 2 -utsläpp (g/kwh) har förbättringarna lett till en minskning med ca. 30 procent sedan 1990 för Vattenfalls totala verksamhet. Vattenfall fortsätter kontinuerligt arbetet med att minska utsläppen ännu mer, bl.a. genom att ytterligare förbättra effektiviteten i befintliga anläggningar, även om möjligheterna till detta är begränsade tack vare våra redan mycket moderna anläggningar. Därutöver bedrivs forsknings- och utvecklingsaktiviteter för att stödja utvecklingen av CO 2 -fria fossilbaserade produktionsanläggningar. 15

20 Miljö Olsvenne 2 Sveriges största vindkraftverk Vattenfall har sedan 1970-talet varit en aktiv kraft inom utvecklingen av vindkraft och fortlöpande investerat i nya vindkraftanläggningar. Vårt hittills största vindkraftverk, Olsvenne 2, togs i drift i juni Verket, som står på Gotland, har en effekt på kw. Olsvenne 2 är 125 m högt, utrustat med en trebladig rotor med en diameter på 90 meter och är konstruerat för att producera 8 miljoner kwh el per år. Olsvenne 2-projektet är på många sätt karaktäristiskt för var vindkraftenergin befinner sig idag. Vindkraft är förknippat med mycket goda miljöegenskaper. Det är fråga om en förnybar energikälla vars drift inte för med sig några som helst utsläpp bortsett från ljudvågor. Merparten av det material som används kan dessutom återvinnas när verken avvecklas. Men jämfört med andra energikällor är tekniken fortfarande relativt dyr. Produktionskostnaderna ligger för närvarande på omkring 40 öre/kwh eller mer, beroende på olika anläggningsspecifika förhållanden. Investeringarna som krävs för en anläggning som Olsvenne 2 är stora jämfört med den uppnådda effekten och energiproduktionen. Investeringar i överföringsnätet kan också bli nödvändiga när en betydande andel vindkraft tillkommer i energisystemet. Vind- Olsvenne 2 står på Gotland. kraften är därför beroende av subventioner för att kunna utgöra ett konkurrenskraftigt alternativ. Det internationella energiorganet IEA (International Energy Agency) har uppskattat att om vindkraften ska kunna leverera 10 procent av världens elbehov år 2020, så måste produktionskostnaderna minskas med procent. Produktionen från vindkraftanläggningar beror på vindförhållandena. Därför är det bara möjligt att kontrollera vindkraftsproduktion till viss del. När efterfrågan överstiger kapaciteten på den installerade vindkraften krävs dyrbara åtgärder för att integrera ytterligare vindkraftanläggningar i systemet. Milstolpar från Vattenfalls arbete med vindkraft i Sverige Vattenfall har mer än 25 års erfarenhet av forskning och utvecklingsarbetet av vindkraft, något som ökat vårt kunnande och våra praktiska erfarenheter av olika tekniska konstruktioner. Nu när tekniken är mogen har vi därför ett försprång på marknaden. Syftet är att skapa förutsättningar för storskalig och kommersiellt lönsam vindkraft. Vattenfall har idag totalt 40 vindkraftanläggningar i drift i Sverige vilka tillsammans producerar ca. 55 miljoner kwh, eller 0,05 TWh/år. Med den planerade satsningen i Lillgrund i Öresund (se 2004 nedan) kommer antalet anläggningar att öka till 88 stycken och den totala produktionen kommer att öka till 385 miljoner kwh talet Uppförande och utvärdering av en prototypanläggning med en kapacitet på 60 kw (de största anläggningarna är idag på kw) vid Kalkugnen i Älvkarleby talet Uppförande, utvärdering och drift av en 2000 kw prototypanläggning kallad Näsudden I på Gotland. Sveriges största vindkraftpark finns på Näsudden på södra Gotland, där Vattenfall har ett forskningsområde för testning och utveckling av vindkraftenheter Uppförande, utvärdering och drift av två verk av modellen Nordic Lyse, en ny, svensk konstruktion. Vindkraftverken är lätta och tvåbladiga med kapacitet på 400 respektive 450 kw. 16

21 Förväntan: Producera mer energi från förnybara källor Dagens energiproduktion är i stor utsträckning baserad på ändliga energikällor som lämnar avfallsprodukter till kommande generationer. Förnybara energiteknologier är en väg mot ett hållbart samhälle. För närvarande kommer huvuddelen av den energi som produceras från ändliga energitillgångar såsom kol, olja och uran. Bortsett från det faktum att dessa inte kommer att räcka för evigt betyder detta att vi påverkar förutsättningarna för framtida generationer, dels genom själva användandet av resurserna och dels genom det avfall som energiutvinningen lämnar efter sig. De ändliga energitillgångarna kan inte ersättas på kort sikt utan allvarliga konsekvenser för samhället. På ett sätt lever vi därför på framtida generationer och deras möjligheter att exploatera dessa energitillgångar. Icke förnybara teknologier står också i centrum för de miljöfrågor vi ställs inför; många av dagens lösningar lämnar avfallsprodukter efter sig. Vi skulle naturligtvis alla föredra ett samhälle där energibehovet kunde mötas med förnybara energikällor. Både i de nordiska länderna och i Tyskland finns det grupper som betraktar de icke förnybara energikällorna som omoderna och vill ersätta dem fullt ut med förnybara energikällor. Framför allt vill man ersätta dem med teknologier som är under utveckling, som vind och solenergi. Förnybara energikällor täcker fortfarande bara en liten andel av vårt totala energibehov. Enligt International Energy Agency producerades bara ca. 13 procent av världens totala energi med vattenkraft och andra förnybara energikällor år 2001 (se graf s. 10). Vattenkraft lämnar det största bidraget, medan andelen sol-, vind- och tidvattenkraft bara utgjorde ca. 0,1 procent. Men alla förnybara energikällor är inte oomstridda, det finns t.ex. intressegrupper som ställer sig negativa till vindkraft av markanvändningsskäl. Precis som det bara finns vindkraft när det blåser, finns det bara solenergi när solen skiner. I t.ex. Sverige innebär detta att solen bara kan producera energi under av ett års totala timmar. En annan fråga som rör ökad användning av vindkraft är dess påverkan på distributionsnätet. Bortsett från det faktum att vindkraften varierar med vinden är en del kostsamma åtgärder som byggandet av nya kraftledningar eller transformatorstationer och tillgång till extra produktionsresurser nödvändiga för balansering av näten. Den totala kapaciteten hos vindkraftanläggningarna som installerats i Tyskland är t.ex. nästan MW. Av dessa distribueras MW i Vattenfalls tyska nät. Den inmatade vindkraftenergin har en mycket stor påverkan på nätdriften. Enligt den tyska lagstiftningen om förnybar energi (EEG) är alla nätoperatörer tvungna att ansluta vindkraftverken till sina nät och köpa el från förnybara källor till ett högre pris än marknadspris. På grund av den betydande ökning av tysk vindkraft inom Vattenfalls överföringsnät som planeras håller Vattenfall på att genomföra betydande investeringar eftersom ledningsnätet för tillfället inte klarar av att hantera tillskottet från vindkraftproduktionen. Investeringspro talet 1993 Uppförande, utvärdering och drift av Näsudden II på Gotland, som än idag är den största vindkraftanläggningen i Europa med en kapacitet på kw. Näsudden II har producerat mer el än något annat vindkraftverk i världen, totalt 5,8 miljoner kwh per den 31 december 2004 ett rekord som överträffas varje dag Uppförande, utvärdering och drift av Nordic 1000 med en kapacitet på 1000 kw. Nordic 1000 har samma lättviktskonstruktion som Nordic Lyse, men en dubbelt så stor kapacitet Uppförandet av vindkraftsverken Ruuhtsboo, Åstorp och Hovenäset var Vattenfalls första steg på vägen mot kommersiell vindkraft Sveriges första vindkraftanläggning i fjällmiljö uppfördes i Suorva i norra Sverige. Anläggningen, som har en kapacitet på 600 kw och heter Biegg- Ål mai eller vindmannen på samiska, kommer att innebära viktiga erfarenheter och kunskap om vindkraft i kalla klimat Ansökan om byggnadstillstånd för en grupp av större offshore-vindkraftanläggningar i södra Kalmarsund i Sverige. Som ett första steg kommer fem vindkraftenheter på ca kw vardera att byggas. Det slutliga investeringsbeslutet kommer dock inte att tas förrän resultatet av tillståndsansökan är känd talet 2004 Vattenfall inviger den hittills största kommersiella vindkraftanläggningen i Sverige, Olsvenne 2. Målsättningen är att verket ska bli den första i världen som överträffar en elproduktion på mer än 100 miljoner kwh. Förvärv av tillstånd att bygga Sveriges största vindkraftspark Örestads vindkraftspark om 48 vindkraftverk vid Lillgrund i Öresund. Parken beräknas kunna producera kwh el om året vilket motsvarar behovet för ca eluppvärmda villor. Parken, som ska tas i drift 2007, kommer att öka Sveriges samlande vindkraftsproduktion med nära 40 %. 17

22 Miljö grammet påbörjades under 2004 med konstruktionen av två nya högspänningsledningar (nord syd). Utvecklingen mot en ökad andel energi från förnybara källor går långsamt. Den omställning som har skett har omfattat en omställning från olja och kol till kärnkraft och gas. Men olja och kol svarar fortfarande för ca. 60 procent av världens energiförbrukning. Vattenfall anser att vi idag har ett relativt kostnadseffektivt och driftsäkert energisystem baserat på vattenkraft, kärnkraft och fossila bränslen. Samtidigt ser vi en framtida potential för förnybara energikällor (huvudsakligen vattenkraft, biobränslen och vindkraft) som kan bidra till vårt energisystem. Därför investerar vi i utvecklingen av de förnybara källor som vi anser ha en framtida potential att producera energi till en rimlig samhällskostnad. Karl Bergman om forskning, utveckling och miljöprestanda Vilka nya teknologier arbetar Vattenfall med för närvarande? Jag vill börja med att säga att Vattenfall inte är ett tillverkande företag och därför utvecklar vi inte ny teknik i första hand. Vår roll är istället att vara en framstående operatör och användare av teknik som utvecklats av andra. Vi samarbetar därför med tillverkningsindustrin för att testa och industrialisera nya teknologier, och för att hitta lösningar för att integrera den i energisystemet. Exempel på större forsknings- och utvecklingsprogram inom miljö och hållbarhet är det koldioxidfria kraftverket, dammsäkerhet inom vattenkraften och förnybara bränslen och teknologier. Vi testar även ny teknik som vi tror har en framtid i morgondagens energisystem samtidigt som vi följer och deltar i internationella och europeiska forskningsprogram rörande ny energiteknik. Vattenfall är via dotterbolaget Svensk kärnbränslehantering (SKB) den största finansiären av det svenska slutförvaret för kärnbränsleavfall. Ett annat viktigt utvecklingsområde är utnyttjandet av nya möjligheter inom IT för att ytterligare öka effektiviteten i våra anläggningar och andra verksamheter. Varför ägnar ni er åt utveckling? Vår övergripande ambition är att kunna erbjuda våra kunder bättre service och attraktiva produkter samtidigt som vi ökar effektiviteten och verkningsgraden i våra processer och system. En stor del av detta arbete består i att minska miljöpåverkan från vår verksamhet, och att bidra till en hållbar utvecklig i samhället genom att erbjuda energilösningar för framtiden. Skulle det inte vara bättre att utveckla nya, mer miljövänliga teknologier? Vi gör allt som står i vår makt för att vi alla ska få en bättre miljö. Morgondagens energisystem måste uppfylla samhällets krav på att skydda miljön och inte äventyra livskvaliteten för framtida generationer. Samtidigt måste vi kunna leverera energi till kostnader som samhället har råd med. För att våra åtgärder verkligen ska göra skillnad är Vattenfalls arbete mot hållbarhet huvudsakligen inriktat på att förbättra miljöarbetet i våra befintliga anläggningar. I vår roll som systemoperatör, består detta arbete till stor del av vardagligt ingenjörsarbete, ett arbete som kanske inte är så spännande för andra. Det är dock detta arbete som tillsammans med de politiska och juridiska förutsättningarna avgör om en viss teknik kommer att klara sig ekonomiskt och tekniskt och bli en del Karl Bergman, Chef för Forskning och Utveckling av energisystemet. Naturligtvis följer vi även forskningen om teknologier som skulle kunna komma att ingå i ett framtida system men detta utgör en mindre del av vårt arbete. Hur ser ni på framtiden? Morgondagens energisystem kommer att behöva många olika tekniska lösningar, det finns inte en enkel lösning på problemet. Trots att de förnybara alternativen är under utveckling, kan de bara till viss del ersätta fossila bränslen som ekonomiskt rimliga energikällor. De förnybara energikällor som kommer att spela en viktig roll under de kommande årtiondena i länder där Vattenfall verkar är vattenkraft, biobränslen och vindkraft. En stor utmaning för samhället och energiindustrin är att minska utsläppen av koldioxid vid förbränning av fossila bränslen. Inom kraftindustrin har Vattenfall tagit ett viktigt initiativ genom projektet det koldioxidfria kraftverket. I detta projekt utvecklar vi teknik för att fånga in, transportera och lagra koldioxid från koleldade kraftverk. Vårt mål är att kunna börja bygga en demonstrationsanläggning senast 2010 och att ha fullskaliga kommersiella lösningar tillgängliga mot slutet av nästa årtionde. 18

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Innovate.on Koldioxid Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Koldioxidfotspår, E.ON Sverige 2007 Totalt 1 295 000 ton. Värmeproduktion 43 % 0,3 % Hantering och distribution

Läs mer

Vindkraft. En investering i framtiden

Vindkraft. En investering i framtiden Vindkraft En investering i framtiden Att som företag eller privatperson investera i vindkraft är säkert och lönsamt. Företagspresentation GoldWind är en ekonomisk förening som investerar i förnyelsebar

Läs mer

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR ENERGIKÄLLOR Vindkraft släpper i stort sett inte ut någon koldioxid alls under sin livscykel Har inga bränslekostnader. Påverkar det omgivande landskapet och ger upphov till buller Beroende av att det

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Ren energi för framtida generationer

Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi

Läs mer

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

Fortsat satsning i vedvarende energi

Fortsat satsning i vedvarende energi Fortsat satsning i vedvarende energi Hans von Uthmann vvd, Vattenfall AB Chef Vattenfall Norden 6 oktober 2006 Stark position i norra och centrala Europa Danmark 6 TWh elproduktion 6 TWh värmeproduktion

Läs mer

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en portalparagraf i Vattenfalls bolagsordning och tillkännager detta för regeringen.

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en portalparagraf i Vattenfalls bolagsordning och tillkännager detta för regeringen. Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:125 av Birger Lahti m.fl. (V) Vattenfall 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en portalparagraf i Vattenfalls

Läs mer

Energikällor Underlag till debatt

Energikällor Underlag till debatt Energikällor Underlag till debatt Vindkraft Vindkraft är den förnybara energikälla som ökar mest i världen. År 2014 producerade vindkraften i Sverige 11,5 TWh el vilket är cirka 8 procent av vår elanvändning.

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på

Läs mer

Klimat- bokslut 2010

Klimat- bokslut 2010 K li m a t- bokslut 2010 Vi tror på handling Sedan 2004 redovisar E.ON Sverige vad vi gör för att minska koldioxidutsläppen i vår egen verksamhet och tillsammans med kunderna. I och med verksamhetsåret

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

Lillgrund vindkraftpark

Lillgrund vindkraftpark Lillgrund vindkraftpark I juni 2008 invigdes Lillgrund vindkraftpark. Den ligger en knapp mil utanför den skånska kusten, strax söder om Öresundsbron. Lillgrund är med sina 48 vindkraftverk Sveriges största

Läs mer

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken.

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken. Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1641 av Penilla Gunther (KD) Inriktningen av energipolitiken Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

byter Vi ser till riktning att tankarna

byter Vi ser till riktning att tankarna Sverige Vi ser till att tankarna byter riktning Världens energibehov bara ökar. Samtidigt har miljön sagt ifrån på allvar. Vi står inför en av vår tids största globala utmaningar. Sida 2 Till stor del

Läs mer

Vind. Från projektering till elproduktion vindkraft med wpd.

Vind. Från projektering till elproduktion vindkraft med wpd. Vind Från projektering till elproduktion vindkraft med wpd. Vi ser till att tankarna byter riktning Världens energibehov bara ökar. Samtidigt har miljön sagt ifrån på allvar. Vi står inför en av vår tids

Läs mer

MAGNUS HALL. VD och koncernchef

MAGNUS HALL. VD och koncernchef MAGNUS HALL VD och koncernchef FORTSATT PRESS PÅ ELPRISER Sjunkande efterfrågan på kol i Europa - överkapacitet - låga priser på utsläppsrätter Elpris spot & forward Kolpris spot & forward CO 2 spot &

Läs mer

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. 3 Utgåva KÄRN KRAFT Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. Med ångmaskinens hjälp utvecklades industrisamhället

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

Farväl till kärnkraften?

Farväl till kärnkraften? Farväl till kärnkraften? En analys av Sveriges framtida elförsörjning Per Kågeson Svensk Energi 2014-10-01 Kärnkraften i världen 2014 Antal reaktorer USA 104 Ryssland 23 Kanada 19 Kina 20 EU 132 Indien

Läs mer

Making electricity clean

Making electricity clean Making electricity clean - Vattenfallkoncernen - Forskning och utveckling - Smart Grids Stockholm 2010-01-21 1 Program, möte Gröna liberaler 1. Introduktion och mötesdeltagare 2. Vattenfall nyckelfakta

Läs mer

Solenergi och vindkraft i energisystemet

Solenergi och vindkraft i energisystemet Solenergi och vindkraft i energisystemet Skånes Vindkraftsakademi Malmö 18 Mars 2015 Martin Lindholm New Technology & Innovation Manager E.ON Climate & Renewables Agenda Introduktion Technology & Innovation

Läs mer

Bakgrundsinformation, metoder och antaganden för hållbarhetsinformation presenterad i Cybercoms årsredovisning. Kundundersökning, intervjuer

Bakgrundsinformation, metoder och antaganden för hållbarhetsinformation presenterad i Cybercoms årsredovisning. Kundundersökning, intervjuer Cybercom GRI-Bilaga Bakgrundsinformation, metoder och antaganden för hållbarhetsinformation presenterad i Cybercoms årsredovisning. Rapporteringen av Cybercoms hållbarhetsarbete följer sedan 2011 riktlinjerna

Läs mer

Vinden. En framtidskraft.

Vinden. En framtidskraft. Vinden. En framtidskraft. Skellefteå Kraft tar tillvara en oändlig naturresurs Skellefteå Kraft ser vindkraft som ett betydelsefullt energislag i företagets elproduktion. Vinden är en oändlig naturresurs

Läs mer

Uppförandekod FÖR JÄMTKRAFT AB OCH FÖRETAGETS LEVERANTÖRER

Uppförandekod FÖR JÄMTKRAFT AB OCH FÖRETAGETS LEVERANTÖRER Uppförandekod FÖR JÄMTKRAFT AB OCH FÖRETAGETS LEVERANTÖRER Inledande ord Jämtkraft är ett ansvarsfullt företag, som tar ansvar för den påverkan som verksamheten faktiskt innebär. Vi är medvetna om att

Läs mer

Varifrån kommer elen?

Varifrån kommer elen? Varifrån kommer elen? Information om ursprungsmärkning och miljöpåverkan. Dina val påverkar vår produktion och miljön. Från och med 1 juli 2013 är det ett lagkrav att alla elhandelsbolag ska informera

Läs mer

Köparens krav på bränsleflis?

Köparens krav på bränsleflis? Köparens krav på bränsleflis? Skövde 2013-03-12 Jonas Torstensson Affärsutveckling Biobränslen Översikt E.ON-koncernen Runtom i Europa, Ryssland och Nordamerika har vi nästan 79 000 medarbetare som genererade

Läs mer

Vindpark Töftedalsfjället

Vindpark Töftedalsfjället Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet

Läs mer

VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle!

VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle! t VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle! VB Energi stödjer Ludvika/Fagersta i omställningen till en hållbar energianvändning Miljoner kronor VB Energigruppen - Investeringar 180,0 160,0 140,0

Läs mer

Lars G Nordström Styrelseordförande

Lars G Nordström Styrelseordförande Lars G Nordström Styrelseordförande Styrelsens uppgifter Fastställa Vattenfalls strategi Säkerställa att bolaget har en effektiv ledning samt följa upp och kontrollera bolagsledningens organisation och

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Föreställ dig en morgondag, där mängden avfall minskar. Där städer kan förädla sitt avfall till energi, till förmån för invånarna.

Föreställ dig en morgondag, där mängden avfall minskar. Där städer kan förädla sitt avfall till energi, till förmån för invånarna. EN RENARE MORGONDAG Det ledande nordiska energibolaget Gasum vill bidra till utvecklingen mot ett koldioxidneutralt samhälle tillsammans med sina samarbetspartners. 1 Föreställ dig en morgondag, där mängden

Läs mer

Energiframtiden med nollvision för klimatet!

Energiframtiden med nollvision för klimatet! Energiframtiden med nollvision för klimatet! Svensk energi- och klimatpolitik måste utformas efter det faktum att Sverige är en del av Europa. Dagens svenska politik utgår fortfarande från ett snävt nationellt

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Väsentlighetsanalys för E.ON. Norden

Väsentlighetsanalys för E.ON. Norden Väsentlighetsanalys för E.ON Norden 2014 Väsentlighetsanalys för E.ON Norden 2014 I arbetet med att bidra till ett mer hållbart samhälle har vi tagit hjälp av drygt 250 personer som är viktiga för oss

Läs mer

Vindenergi. Holger & Samuel

Vindenergi. Holger & Samuel Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i

Läs mer

BILAGA VERKSAMHETSGENOMLYSNING

BILAGA VERKSAMHETSGENOMLYSNING BILAGA VERKSAMHETSGENOMLYSNING Publicerad: Syftet med verksamhetsgenomlysningen är att den ska utgöra ett verktyg för att öka kundernas möjlighet till insyn i fjärrvärmeverksamheten och därigenom möjliggöra

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

11 Fjärrvärme och fjärrkyla

11 Fjärrvärme och fjärrkyla 11 Fjärrvärme och fjärrkyla Fjärrvärmen har en viktig funktion i ett energisystemperspektiv då den möjliggör utnyttjandet av energi som i hög utsträckning annars inte kommer till användning. Fjärrvärmen

Läs mer

hur kan energiresursbehov och klimatpåverkan i befintlig bebyggelse minskas? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

hur kan energiresursbehov och klimatpåverkan i befintlig bebyggelse minskas? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan hur kan energiresursbehov och klimatpåverkan i befintlig bebyggelse minskas? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan Vi måste bli mer energieffektiva På sikt är både vi i Sverige och resten

Läs mer

Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv

Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Sophie Grape Avdelningen för Tillämpad kärnfysik, Uppsala universitet sophie.grape@fysast.uu.se Innehåll Krav på framtidens energiförsörjning Riskerna

Läs mer

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas 6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas El och värme kan framställas på många olika sätt, genom förbränning av förnybara eller fossila bränslen, via kärnklyvningar i kärnkraftsverk eller genom

Läs mer

FÅ SNURR PÅ DIN EKONOMI

FÅ SNURR PÅ DIN EKONOMI FÅ SNURR PÅ DIN EKONOMI Möjlighet till köp av andelar i Hjortseryd Vindkraftpark! GENOM ETT AVTAL MELLAN STENA RENEWABLE ENERGY AB OCH SVERIGES VINDKRAFTSKOOPERATIV, SVEF, ERBJUDS BOENDE I VRÅ OCH TORPA

Läs mer

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi

Läs mer

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01 Preems miljöarbete Alternativa bränslen och Gröna korridorer Datum 2011-12-01 Syfte Föredragshållare Gröna korridorer Anders Malm, Logistikchef Korta fakta om Preem - 2010 Omsättning 87 miljarder SEK Ett

Läs mer

Kärnkraftens framtid i Sverige Ronald Hagberth, VD Sydkraft Kärnkraft AB

Kärnkraftens framtid i Sverige Ronald Hagberth, VD Sydkraft Kärnkraft AB 1 Kärnkraftens framtid i Sverige Ronald Hagberth, VD Sydkraft Kärnkraft AB Mina damer och herrar! Bild 1 Det är verkligen trevligt att vara med och delta i firandet av RELCONs 20-årsfirande. Varmt Grattis

Läs mer

Omtanke varje dag vi gör din vardag bekväm och enkel

Omtanke varje dag vi gör din vardag bekväm och enkel Omtanke varje dag vi gör din vardag bekväm och enkel Pålitlighet, effektivitet och uthållighet, tre för oss viktiga kärnvärden som visar vad vi står för. Vår viktigaste uppgift är att driva utvecklingen

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

TROLLEBODA VINDKRAFTPARK

TROLLEBODA VINDKRAFTPARK TROLLEBODA VINDKRAFTPARK VINDKRAFTPARK I TROLLEBODA Vi undersöker möjligheten att bygga mer vindkraft i Kalmarsund. Våren 2008 fick vi tillstånd av miljödomstolen att bygga 30 vindkraftverk med totalhöjden

Läs mer

RAPPORT 1 (8) 2013-06-28

RAPPORT 1 (8) 2013-06-28 RAPPORT 1 (8) GENERATIONSGAPET OM UNGAS OCH ÄLDRES SYN PÅ FRAMTIDENS ENERGI Fortum har genomfört en opinionsundersökning tillsammans med Novus för att se hur unga respektive äldre ser på miljö-, klimat-

Läs mer

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON Nordic är en marknadsenhet inom energikoncernen E.ON E.ON Nordic i korthet - Affärsinriktning

Läs mer

Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge.

Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge. Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge. Fyra markägare från bygden har tillsammans med prästlönetillgångar i Växjö stift bildat UppVind ekonomisk förening som avser att uppföra nio vindkraftverk norr och

Läs mer

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd?

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Staffan Jacobsson, Chalmers Fredrik Dolff, Ecoplan Förväntat produktionsgap i EU EU:s mål - minska

Läs mer

Energy [r]evolution - sammanfattning

Energy [r]evolution - sammanfattning Energy [r]evolution - sammanfattning Introduktion För att hålla den globala temperaturförändringen så långt som möjligt under 2 C (jämfört med 1990 års nivåer) och minska risken för allvarliga klimatförändringar

Läs mer

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26 Vindkraft - ekonomi Sara Fogelström 2013-03-26 Ekonomi Intäkter: Försäljning av el på Nord Pool Försäljning av elcertifikat Elpris Spotpris Fleråriga avtal 40 öre/kwh Elcertifikat Elcertifikatsystemet

Läs mer

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402 Industrin och energin Peter Nygårds 20140402 1 Är industrins tid förbi? Tjänstesamhället är tyngdpunkten i samhällsekonomin och därmed för sysselsättning och välfärd. Industrin är på väg till låglöneländer.

Läs mer

2013-04-18 N2013/2075/E. Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet

2013-04-18 N2013/2075/E. Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet 2013-04-18 N2013/2075/E Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet 1 Innehållsförteckning 1 Förutsättningar för medlemsstaternas årliga

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor PRELIMINÄRT FÖRSLAG 9 juli 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor till utskottet

Läs mer

SKS Tendens Kärnkraftens stabiliserande egenskaper hur säkra fortsatt drift?

SKS Tendens Kärnkraftens stabiliserande egenskaper hur säkra fortsatt drift? SKS Tendens Kärnkraftens stabiliserande egenskaper hur säkra fortsatt drift? Johan Svenningsson Det är dags att komma ut 2 Unipers marknader Uniper verkar på energimarknaderna från Amerika till Asien.

Läs mer

KTH Sustainability Research Day 100 procent förnybar elproduktion: Från omöjligt till main stream

KTH Sustainability Research Day 100 procent förnybar elproduktion: Från omöjligt till main stream KTH Sustainability Research Day 100 procent förnybar elproduktion: Från omöjligt till main stream KTH, 14 november 2018 Lennart Söder LSOD@KTH.SE, Professor Elektriska Energisystem, KTH Globala mål för

Läs mer

Vattenfall InHouse. Det hållbara sättet att stärka ert varumärke

Vattenfall InHouse. Det hållbara sättet att stärka ert varumärke Vattenfall InHouse Det hållbara sättet att stärka ert varumärke Hållbarhet är det viktigaste för framtiden Idag ställer era kunder krav. De förväntar sig att hotellrummets värme och livsmedelsaffärens

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.

Läs mer

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Vindkraft Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Klimatförändring är ett faktum V i t ä n k e r p å m o r g o n d a g e n s e n e r g i b e h o v -

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Power of Gas - Gasens roll i den framtida energimixen. Johan Zettergren, Marknadschef

Power of Gas - Gasens roll i den framtida energimixen. Johan Zettergren, Marknadschef Power of Gas - Gasens roll i den framtida energimixen Johan Zettergren, Marknadschef 1 Swedegas vision Swedegas leder en ansvarsfull utveckling av gasmarknaden. Vi skapar hållbara lösningar för industri,

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

Miljöredovisning 2016 tillsammans för en hållbar framtid

Miljöredovisning 2016 tillsammans för en hållbar framtid Miljöredovisning 2016 tillsammans för en hållbar framtid Miljöfrågorna är viktiga för oss. För Sundsvall Energi står miljöfrågorna i fokus. Det är en del av vår vardag och vi jobbar aktivt för att ständigt

Läs mer

Lokala energistrategier

Lokala energistrategier Lokala energistrategier Kommunens roll att stimulera och främja en hållbar energianvändning och tillförsel på lokal nivå Presentationen Varför energi är en strategisk fråga för en kommun? Hur kan den omsättas

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Kärnkraft Innehållsförteckning: Sid. 2-3: Kärnkraftens Historia Sid. 4-5: Fission Sid. 6-7: Energiomvandlingar Sid. 12-13: Kärnkraftens framtid Sid. 14-15: Källförteckning Sid. 16-17: Bildkällor Sid.

Läs mer

Framtidens elmarknad. Johan Svenningsson

Framtidens elmarknad. Johan Svenningsson Framtidens elmarknad Johan Svenningsson Unipers marknader Uniper verkar på energimarknaderna från Amerika till Asien. De viktigaste marknaderna är Tyskland, Storbritannien, Sverige, Frankrike, Beneluxländerna

Läs mer

alltifrån det komplexa arbetet med arbetsmiljö - och säkerhetsfrågor i en vindkraftspark, till

alltifrån det komplexa arbetet med arbetsmiljö - och säkerhetsfrågor i en vindkraftspark, till Power for good Nordisk Vindkraft är ett privatägt och finansiellt starkt företag som står för en solid och lönsam vindkraft med utgångspunkten att påverka naturen så lite som möjligt och samtidigt tillföra

Läs mer

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden Kraftvärme i Katrineholm En satsning för framtiden Hållbar utveckling Katrineholm Energi tror på framtiden Vi bedömer att Katrineholm som ort står inför en fortsatt positiv utveckling. Energi- och miljöfrågor

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius

Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius Inga enkla systemavgränsningar Äldre tiders produktionssystem och utsläpp begränsar dagens möjligheter Till vad och hur mycket

Läs mer

Oro för ekonomin och klimatet ger ökat stöd för kärnkraften

Oro för ekonomin och klimatet ger ökat stöd för kärnkraften Pressmeddelande 2009-04-08 Oro för ekonomin och klimatet ger ökat stöd för kärnkraften Svenska folket anser att den ekonomiska krisen (37 procent) och klimathotet (18 procent) är de allvarligaste samhällsproblemen

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG 2012. All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG 2012. All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad Page 1 Smarta nät möjliggör integreringen av förnybara energikällor Vindkraftens utveckling i Sverige, 1982-2011 Lillgrund, Öresund

Läs mer

Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften

Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften Det Energipolitiske Udvalg EPU alm. del - Bilag 6 O 1 4 oktober 2004 Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet är eniga om en strategi

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Mindre och bättre energi i svenska växthus kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller

Läs mer

Samarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet

Samarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet 1 Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB), Vattenfall AB, E.ON Kärnkraft Sverige AB, Forsmark Kraftgrupp AB, OKG Aktiebolag och Oskarshamns och Östhammars kommuner har idag träffat följande Samarbetsavtal

Läs mer

Regionalt gasnät i Bergslagen integrerar det förnybara

Regionalt gasnät i Bergslagen integrerar det förnybara Regionalt gasnät i Bergslagen integrerar det förnybara Gävle-Dala Drivmedelskonvent 20 mars 2014 Caroline Steinwig Swedegas en nyckelspelare på svensk gasmarknad Investerar i infrastruktur för gas Äger,

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Policy för Miljö och hållbarhet

Policy för Miljö och hållbarhet Policy för Miljö och hållbarhet Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank 2017-04-25 116 Datum för fastställelse 2017-04-25 Sidan 2 Innehåll 1. Syfte... 3 3. Organisation och ansvar... 3 3.1 Styrelsen...

Läs mer

Försämrad miljö efter stängning av Barsebäck

Försämrad miljö efter stängning av Barsebäck Försämrad miljö efter stängning av Barsebäck Detta är Faktablad nr 25 från 2000. Den kan även hämtas ned som pdf (0,18 MB) En miljökonsekvensbeskrivning av barsebäcksstängningen har upprepade gånger efterlysts

Läs mer

Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider. Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda

Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider. Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda Göteborg Energi 2007 Ägare Antal kunder Antal anställda Rörelsens intäkter Investeringar Göteborg Stad Ca 300 000

Läs mer

El- och värmeproduktion 2010

El- och värmeproduktion 2010 Energi 2011 El- och värmeproduktion 2010 El- och värmeproduktionen ökade år 2010 Den inhemska elproduktionen gick upp med 12 procent, fjärrvärmeproduktionen med 9 procent och produktionen av industrivärme

Läs mer

Vårt uppdrag. Solna den 27 oktober 2017 Norrenergi AB. Stefan Persson Verkställande direktör

Vårt uppdrag. Solna den 27 oktober 2017 Norrenergi AB. Stefan Persson Verkställande direktör Hållbarhetspolicy Vårt uppdrag Bolagets verksamhet skall drivas på affärsmässiga grunder och utifrån kundernas behov erbjuda fjärrvärme och fjärrkyla, med tillhörande energilösningar och tjänster, till

Läs mer

Bolagen har ordet. Atlas Copco

Bolagen har ordet. Atlas Copco Bolagen har ordet Hållbart värdeskapandes enkätundersökning är ett viktigt verktyg för att ta tempen på nivån och omfattningen på svenska bolags hållbarhetsarbete. Men i kvantitativa resultat är det ofta

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Vindkraften en folkrörelse

Vindkraften en folkrörelse Vindkraften idag och imorgon Västerås 2008-11-27 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (v) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06) ledamot VEABs

Läs mer

Ringhals en del av Vattenfall

Ringhals en del av Vattenfall Ringhals en del av Vattenfall Nordens största kraftverk 1 Ringhals - Sveriges största elfabrik 2 Ringhals + Barsebäck Barsebäck Kraft AB är dotterbolag till Ringhals AB Ägare: Vattenfall (70,4 %) och E.ON

Läs mer

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt Jenny Miltell, 2012 Smarta elnät ABB gör det möjligt Innehåll Världen idag och dagens energi- och klimatutmaning EU:s och Sveriges klimatmål Integration av förnybar energi kräver en energiomställning Vi

Läs mer