Corporate Social Responsibility

Transkript

1 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS September 2008 Corporate Social Responsibility Klyftan minskar Max och Samhall vill öppna upp arbetsmarknaden för människor med funktionshinder läs mer sid.13 Hållbar mat CSR är en tuff utmaning för livsmedelsbranschen läs mer sid. 10 MEDFÖLJER SOM TEMATIDNING I DAGENS INDuSTRI SEPTEMBER 2008 MILJÖMINISTER ANDREAS CARLGREN SVARAR PÅ FRÅGOR LÄS MER SID 6 Gröna byggnader Så sänker gröna kontor dina kostnader läs mer sid. 4 5 Hur kommer det sig att ett företag som rensar ogräs tillverkar världens mest avancerade operationsbord för kärldiagnostik? Sveriges mest mångsidiga företag

2 2 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS Inledning FOTO: CATHLEEN ABERS-kIMBALL Dags att sålla agnarna från vetet Intresset för CSR frågor har vuxit explosionsartat under ett antal år. Idag pratar alla om CSR, alla arbetar med CSR och alla kan CSR. Eller? Vi har upplevt en stark högkonjunktur, under vilken CSR begreppet har blomstrat. Oavsett om vi kallar det CR, samhällsansvar, hållbarhet eller sustainability. Att CSR arbetet ska vara lönsamt var kontroversiellt för flera år sedan, men inte längre. Och det är lätt att säga när affärerna går lysande. Men hur kommer företagen att agera när vinden vänder? Har de tillräckligt mycket strategi och långsiktighet bakom sina CSR satsningar för att fortsätta satsa? Scandic Hotels hållbarhetsdirektör Jan Peter Bergkvist sade i ett rundabordssamtal i våras att CSR måste vara lönsamt, annars riskerar det att plockas bort från företagens agendor i nästa lågkonjunktur. Och nu är vi där, på väg in i en lågkonjunktur. Och den turbulens vi ser idag på finansmarknaden har vi inte sett på länge. Framtiden är oviss. Men frågan om huruvida företagen kan fortsätta motivera sina CSR satsningar kommer att få flera olika svar. Jag tror att för de företag som arbetar rätt, har en strategisk syn på sitt CSR arbete och orkar utveckla metoder för att mäta såväl den egna nyttan som samhällsnyttan av sina investeringar (det som kallas SROI, Social Return on Investment), så är det inget alternativ att skära bort CSR arbetet. Det är långsiktigt, affärsmässigt, integrerat i alla processer och påverkas inte i någon omfattande utsträckning av konjunktursvängningar. Marianne Bogle. FOTO: SANNA FRyk De företagen är förebilderna och vinnarna. Och vi kommer att behöva just dem mer än någonsin under de kommande åren. De företag som inte riktigt har tagit helhetsgreppet om sitt CSR arbete däremot Det är de företagen som inte kommer att kunna räkna hem satsningarna, vare sig kortsiktigt eller långsiktigt. Där riskerar CSR arbetet att åka ut med badvattnet efter nästa kvartalsrapport. Vi är i en oerhört intressant brytningstid. Nu kommer tuffare tider, och det är dags för företagen att visa vad de går för. Vilka orkar, vågar och kan fortsätta satsa på sitt CSR arbete? För mig är detta inget negativt, utan en välbehövlig process. För att CSR intresset ska fortsätta växa med trovärdighet är det bra att agnarna sållas från vetet. Så, låt sållandet börja! Marianne Bogle Projektansvarig för företagsnätverket CSR Sweden INFO: Tematidningen Corporate Social Responsibility är en titel från Mediaplanet. Detta nummer fokuserar på vad som sker inom CSR i olika branscher. Syftet med detta nummer är att väcka ett intresse för hållbart före tagande och på visa vikten av att företag arbetar aktivt med dessa frågor. Innehåll Intresset för gröna hus ökar snabbt sid 4 Gröna kontor ger lägre kostnader sid 5 Miljöminister Andreas Carlgren sid 6 Expertpanelen sid 8 Anbudsgivarens nya utmaning sid 9 CSR livsmedelsbranschens nöt sid 10 kommunicera rätt sid 12 Max minskar utanförskapet sid 13 Grönt ljus för miljöinvesteringar? sid 14 FOTO: wojtek kryczka Mediaplanet är världsledande inom produktion och fi nansiering av ämnesspecifi k information genom tidningar och webb-tv För mer information, kontakta Rickard Wilton på Stockholm Oslo Köpenhamn Helsingfors London Zürich Madrid Amsterdam Berlin Milano Tallinn Dublin Bryssel New York Warszawa Malmö Genève Hongkong Riga Bratislava CORPORATE SOCIAL RESPONSIBILITY EN TITEL FRÅN MEDIAPLANET Projektledare: Mattias Davén, Mediaplanet, Produktionsansvarig: Nadine kissmann, Mediaplanet Layout: Designbyrå Frida Sthlm Repro: Ordbild Bild: istockphoto Tryck: Bold/DNEX Tryckeriet AB, Akalla, v-tab Aröd Ab, Gbg, MittmediaPrint, Ö-vik För information, kontakta: Carl Dohrmann, Mediaplanet, Distribueras med Dagens Industri Synpunkter på våra tidningar: synpunkter@mediaplanet.se Kurs för dig som vill gå från ord till handling Socialt ansvarstagande, 1 dag Utbildningsdag för dig som ska utveckla organisationens arbete med socialt ansvarstagande och vill uppnå resultat. Läs mer på sis.se/utbildning Standardutbildningar SIS Forum AB, Telefon: , Fax: , e-post: forum@sis.se,

3 HAVE THE VISION GIVE ASSURANCE Varför lyckas vissa företag i tider där andra bara ser mörka moln? Varför blir en stark affärsidé en världsomspännande koncern medan en annan drunknar redan på ritbordet? Svaret är enkelt. Utan visionärer stannar Sverige. Och utan goda rådgivare blir inte visioner verklighet. Det är här vi kommer in som Sveriges största revisionsbyrå. Under många år har vi byggt starka relationer med storföretag och internationella koncerner där vi medverkar till att identifiera problem, hitta rätt lösning och skapa trovärdighet hos alla intressenter. Drygt en tredjedel av landets börsbolag ger oss dagligen förtroendet som revisor och nära samarbetspartner när det gäller affärsrådgivning och skatt. Möjligheterna lär knappast minska, även när affärsklimatet är kärvare. Och när de kommer, tveka inte. Vi ger dig självförtroendet att lyckas. pwc.com/se

4 4 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS Gröna byggnader FOTO: MARk STANDEN Industrier underskattar miljörisker Enligt en ny undersökning från KPMG har de flesta industrier låg beredskap för riskerna som klimatförändringar medför. Detta gäller även flygindustrin, sjukvården, turismen, transport och energi och finanssektorn som särskilt ligger i farozonen. De främsta klimatförändringsrelaterade företagsriskerna är fysiska, regelmässiga och rättsliga, enligt undersökningen som baseras på svar från femtio publicerade klimatstudier. Källa: KPMG FOTO: MATTHEw DIXON Stor miljö - hänsyn hos nordiska företag När 120 större nordiska företag tillfrågades om sitt miljöengagemang i undersökningen Accenture Nordic Environmental Study 2008, blev resultatet mycket positivt. 90 procent av de tillfrågade företagen arbetade med miljösatsningar, 70 procent sa att satsningarna hade inneburit lägre kostnader för företaget, och enligt 40 procent hade de gett ökade intäkter. Att reducera energiförbrukningen och minska företagets avfall var två av de vanligaste miljöåtgärderna, och bland de främsta framgångsfaktorerna för miljösatsningarna fanns intresse från ledningen. Källa: Miljö & Utveckling Det är lönsamt att bygga grönt. I synnerhet om man bara tittar på energi besparande åtgärder. Och än så länge är det vad som prioriteras när det gäller miljöanpassat byggande. Åtminstone på en övergripande EU nivå. TEXT: HENRIk RÅDMARk Intresset för gröna hus ökar snabbt Det kostar mindre. Det lockar fler hyresgäster. Det ligger i tiden. Därför, hävdar Sofie Roy Norelid på Fastighetsägarna, ökar intresset kraftigt för att bygga miljömässigt mer hållbart. Fastighetsägarna är Sveriges representant i EU gruppen Green Building och kan som sådan utfärda certifikat som talar om att innehavarens hus förbrukar 25 procent mindre energi än Boverkets normer för nybyggda fastigheter. 30 gröna byggföretag nästa år Vid ombyggnader gäller att fastigheten ska förbruka 25 procent mindre än tidigare, säger hon. EU gruppen Green Building startade 2005 med syfte att stimulera företag att bygga energisnålare hus. EU:s mål är att det ska finnas 100 företag som lever upp till kraven. Det verkar inte vara något särskilt högt satt mål, med tanke på att det bara i Sverige kommer att finnas närmare 30 godkända företag i början av nästa år. Det har tagit lite tid för företag att få upp ögonen för det här. Men under det senaste året har intresset ökat enormt. Idag är åtta företag godkända och åtta ansökningar är under behandling. Men många fler väntar på att behandlas och jag skulle uppskatta att 20 av dem kommer att godkännas inom det närmaste halvåret, säger Sofie Roy Norelid. Green Building Projektet startades av EU-kommissionen Syftet är att genom information och goda exempel främja byggande av energisnålare kontors- och industribyggnader. Företag kan ansöka om att bli certifierade hos Fastighetsägarna som är projektets svenska representant. För att bli certifierad måste nya byggnader förbruka 25 procent mindre energi än vad som anges i Boverkets normer för nybyggnation. Vid renovering gäller att förbrukningen ska minska med minst 25 procent. En fastighetsägare som har ett bestånd där minst 30 procent av byggnaderna uppfyller kraven kan bli certifierad partner. Sofie Roy-Norelid. FOTO: STEFAN NILSSON Idag är det således inte alls svårt att få företag att bygga grönt, eller åtminstone energisnålt. I takt med att miljö och klimatdiskussionerna når allt bredare och djupare ökar kraven från kunder på att hyra miljömässigt mer hållbara kontor. Men det handlar inte bara om det utan minst lika mycket om att hålla kostnaderna för driften nere. Kostnaderna för att bygga ett hus som kräver 25 procent mindre energi för sådant som värme, kyla och ventilation är inte särskilt höga, hävdar Sofie Roy Norelid. Hon kan inte ge några exakta siffror, men hävdar att återbetalningstiden för merkostnaden är kort. I synnerhet med tanke på hur utveckling av energipriserna ser ut. Lockar många De goda exemplen är inte svåra att hitta. Nyligen blev fastighetsägaren Fastighets AB Brostaden, som första bolag i Europa, certifierade som Green Building Corporate Partner. För detta krävs att energiförbrukningen reducerats med minst 25 % i minst 30 % av fastighetsbeståndet och efter energibesparande åtgärder i 32 av sina 89 fastigheter, uppfyller Brostaden dessa krav. Kontorshuset Hagaporten III i Solna, som Skanska har byggt, är ett annat exempel. Det är Skanskas första Green Building certifierade byggnad och får hyresgäster som ÅF, Sabis och Dell. Men Skanska nöjer sig inte med att bygga energisnåla hus. De ser också till att använda material och metoder som gör att själva byggprocessen och byggnaden ger en mindre negativ klimatpåverkan. När de nu exempelvis ska bygga ett kontorshus i på Universitetsholmen i Malmö ligger detta högt på agendan. Allt fler hyresgäster kräver att fastigheten har en låg miljöpåverkan när de söker nya lokaler. Byggnadens materialval kommer att präglas av miljömärkta produkter samt halogenfria elinstallationer vilket minskar användningen av PVC. Våra hyresgäster kommer också att få kostnadsfri energirådgivning och tjänstecyklar, säger Richard Hultin, vd för Skanska Öresund, till tidningen Webfinanser. Alla NCC-hus ska vara gröna Även andra stora byggföretag som Veidekke, Peab och NCC dras till grönt byggande. NCC har deklararerat att alla kontorsbyggnader som uppförs i Norden från och med i år ska leva upp till kraven för Green Building certifiering. Det råder ingen tvekan om att våra hus blir allt grönare. Och även om det på EU nivå främst tycks fokuseras på energiförbrukningen ser många enskilda aktörer att begreppet Grön i det här sammanhanget rymmer mer än så. Uppenbarligen gynnar det inte bara miljön, utan också PROJEKTLEDNING OCH BYGGLEDNING Med vår samlade kompetens säkerställer vi projektens genomförande. Våra kunder nns över hela landet inom den offentliga och privata sektorn. Återköpsfrekvensen är mer än 80%. Offensiv kompetensutveckling för effektivt tjänsteutbud. INTERNATIONELLT Vi arbetar som rådgivare och projektledare i bistånds nansierade utvecklingsprogram och i kommersiella projekt. Våra kunder är t.ex. EU, Världsbanken, Sida, Asiatiska Utvecklingsbanken, m.. samt svensk exportindustri och internationella investerare. En etablerad internationell aktör med lokal förankring. MILJÖ Projektledare med specialitet inom miljöteknik i mark och vatten samt rådgivare i miljöfrågor. Våra kunder nns inom gruvsektorn, industrin, byggoch anläggningsbranschen samt offentlig sektor. Tillsammans med våra beställare bidrar vi till en hållbar utveckling.

5 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS 5 Gröna kontor En grön byggnad gör inget grönt kontor. För att nå ända fram krävs hänsyn till sådant som materialval, invändig belysning och möblemang. Byggföretagen visar vägen samtidigt som kundernas krav hårdnar. TEXT: Henrik Rådmark Gröna kontor ger lägre kostnader Målet är ett kontor som inte belastar miljön alls, ett så kallat klimatneutralt kontor. Men det är långt dit och det krävs mer än en enskild aktörs strävan. Det säger Skanskas miljöchef Hans Wallström. Skanska drivs förstås inte av ideologi utan av ekonomi. Ett klimatneutralt kontor skulle vara det affärsmässigt bästa för dem. Inte bara för att kunderna redan idag har hårda miljökrav som blir allt hårdare, utan för att det helt enkelt innebär lägre kostnader. Det behöver faktiskt inte vara dyrare att bygga miljömässigt bra men det gäller att göra rätt val, säger Hans Wallström. Men det handlar inte bara om att bygga grönt. Det går också att förvandla befintliga kontorshus till gröna kontor. Brostaden är en fastighetsägare som har visat att det går bra. 32 av deras 89 fastigheter samtliga begagnade har blivit miljöklassade enligt EU-programmet Green Building. En stor del av att göra kontor miljöanpassade har att göra med förvaltningen och underhållet. Om man känner byggnaderna och deras funktioner väl går det ofta att sänka energiförbrukningen kraftigt med små medel, exempelvis genom att optimera hur fläktarna körs, säger Anders Nilsson som är vd på Brostaden. Så vad är ett grönt kontor idag? Vid den norra infarten till Stockholm finns Skanskas främsta exempel, Hagaporten III, som ÅF snart flyttar in i. Byggnaden är Skanskas första som har fått EU-certifieringen Green Building och därmed uppfyller de krav på energiförbrukning som säger att byggnaden drar åtminstone 25 procent mindre energi än motsvarande konventionella byggnad. Energiaspekten är den absolut främsta när det gäller att bygga grönt idag, säger Hans Wallström. Därför har byggnaden ritats och placerats med tanke på hur solen vandrar över himlen. Stora glaspartier vätter åt nordost, så att morgonsolen får en chans att lysa upp kontoren i så hög grad som möjligt. Miljöfakta Grönt kontor Miljömärkta material Material som ger de lägsta och ofarligaste emissionerna Genomtänkt fönsterplacering och -utformning Stora fläktar för ventilation kräver mindre energi än små Miljömässig leverantör av fjärrvärme och -kyla Hjälpa hyresgästen att välja rätt material och inredning Hagaporten III, norra infarten till Stockholm. Åt sydväst däremot är fönsterna mer sparsamt tilltagna, för att eftermiddagssolen inte ska värma upp huset onödigt mycket och därmed kräva mer energislukande kylning. Fönsteröppningarnas form är också anpassade så att kontorsplatserna kan utnyttja solljuset så mycket som möjligt. Höga öppningar uppåt och fasade kanter i nederkant ger effektivt ljusinsläpp samtidigt som värmeinstrålningen minimeras. Även om energi är den största delen som vi tar hänsyn till när vi bygger ett grönt hus går vi längre än så och tittar också på vilka material vi väljer, säger Hans Wallström. Så långt det har varit möjligt och ekonomiskt försvarbart har Skanska valt miljömärkta material. Inte bara för själva byggnaden utan också för ytskikten invändigt och för exempelvis elinstallationer. Inga bromerade flamskyddsmedel förekommer i byggnaden och elkablarna innehåller inte som de brukar halogener. Det är tämligen konkreta och lättbegripliga åtgärder. Lite mindre konkret för gemene man och definitivt betydligt mer komplext blir det när Hans Wallström börjar prata om materialens emissioner. Alla material avger emissioner och beroende på dels vilka emissioner som avges, dels i vilka kombinationer de förekommer, så är de hälsovådliga i olika grader för människan. När Skanska har valt sådant som lacker och färg har de varit noga med att hitta de kombinationer som ger de lägsta och minst skadliga emissionerna. Det gäller för övrigt inte bara för lacker och färg, utan för merparten av de material som används på insidan av huset. Men ett kontor blir förstås inte miljövänligt bara för att byggnaden är det. När hyresgästen flyttar in och placerar ut möbler och installerar kontorsutrustning, drar egna nätverks- och elkablar, kan miljöbilden Därför har byggnaden placerats med tanke på hur solen vandrar över himlen. FOTO: SKANSKA förändras kraftigt. Därför har man i fallet med Hagaporten III samarbetat med den största hyresgästen, ÅF, om sådant som vilka material de ska välja för elinstallationer. De kommer därför också att välja halogenfria kablar och i övrigt följa vår ambition, säger Hans Wallström. Men ingen byggnad kan vara grön på egen hand. Åtminstone är det så Skanska ser på saken. Därför försöker de hela tiden att tillsammans med andra inblandade, som el-, värme- och kylleverantörer, arbeta för att minska miljöpåverkan även i de leden. Vi strävar inte efter att vara någon solitär i miljöarbetet. För att nå vårt mål om ett helt klimatneutralt hus måste vi samarbeta med andra, exempelvis de som levererar värme och kyla till husen, säger Hans Wallström. SAS-gruppens tillslutning till: FN s Global Compact och vårt arbete med: Vill du arbeta strukturerat med CSR-frågor i din verksamhet? CSR Code of Conduct Intressentdialoger Samhällsengagemang Utvecklingen i Miljöindex Och mycket mer kan du läsa om på: (Sustainability) Här kan du också läsa och beställa den nya årsrapporten! VEGA hjälper dig att gå från ord till handling. Genom metoder och strukturer för risker, mål/handlingsprogram, styrning/processer, uppföljning konkretiseras CSR arbetet i din verksamhet. Bland våra kunder finns företag som Vattenfall, LKAB, Sodexho, Fortum, Peab, Choice Hotellkoncernen, Europcar. SAS Group VEGA Systems AB. Besöksadress: Vasagatan 15, Stockholm Tfn: E-post: info@vegaab.se

6 6 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS Miljöminister Andreas Carlgren FOTO: Pawel Flato Miljöminister Andreas Carlgren Frågor & svar om miljövänligt byggande Finns några EU-direktiv eller bindande krav på EU-nivå kring grönt byggande? Det finns ett EU-direktiv om byggnaders energiprestanda, dvs. hur mycket energi som används i en byggnad per kvadratmeter. Det införs i Sverige genom minimikrav i byggreglerna och krav på att byggnader ska ha en energideklaration. I Sverige innebär det att ca flerbostadshus och lokaler ska ha en energideklaration redan i år. Nya byggnader och småhus som säljs omfattas från Energideklarationerna ska även innehålla en jämförelse med ett referenshus och ge förslag på lönsamma energiåtgärder. Hur ställer sig regeringen till EU-programmet Green Building? Min bild är att det är såväl tekniskt och ekonomiskt möjligt att nå längre än de krav som finns i de svenska byggreglerna. Green Building fyller i detta sammanhang en viktig funktion för att uppmuntra fastighetsägare att själva sätta ribban högre än byggreglernas minimikrav. Hur prioriteras miljömässigt anpassat byggande av regeringen? Klimat är en av våra mest prioriterade frågor. Energianvändningen i byggnader spelar där en betydelsefull roll och det finns en stor potential för att minska energianvändningen. Andra viktiga aspekter är att byggnader inte ska innehålla ämnen som är skadliga för människa eller miljö och att inomhusmiljön inte är skadlig för människors hälsa. Har regeringen några mål inom området? Klimat- och energipolitiken sätter upp tuffa mål som alla samhällssektorer måste bidra till för att vi ska nå dem. När det gäller byggnaders energianvändning har riksdagen fastställt mål att energianvändningen ska minska med 20 procent till 2020 och med 50 procent till Dessutom finns det miljömål om en giftfri miljö där vi bl.a. vill fasa ut de farligaste ämnena. Vi har även mål om att vi ska ha en god inomhusmiljö med fungerande ventilation och låg radonhalt. Vilka ser ni som de främsta hindren som ni kan påverka, för att grönt byggande ska ta fart på allvar? När det gäller energianvändningen finns det olika typer av hinder som gör att de olika aktörerna inte genomför energiåtgärder som är lönsamma. I energideklarationerna kommer husägare få en energiexperts förslag på lönsamma energiåtgärder. Vi satsar även på kommunala energioch klimatrådgivare som ger oberoende råd till husägare. I andra fall kan det vara att en aktör bygger och en annan aktör som ska förvalta ett hus. Där kan byggregler vara särskilt effektiva. Politiken behöver utvecklas så att vi utformar smarta och kostnadseffektiva styrmedel som löser de hinder som finns. Vad gör regeringen idag för att underlätta och främja grönt byggande? Det är glädjande att intresset från byggbranschen har ökat det senaste året. Vi vill i samverkan med branschen fortsätta på den vägen och satsar nu 340 miljoner på ett program för hållbara städer. Ambitionen är att Sverige ska ligga i internationell framkant för en hållbar stadsutveckling. Satsningen ska inspirera till klimatvänligt byggande i Sverige och även ge möjligheter till att öka miljöteknikexporten. Det bedrivs även ett arbete såväl inom EU och i Sverige för att byggprodukter inte ska innehålla skadliga ämnen. Vad mer skulle ni kunna göra? Vi ska i Sverige arbeta vidare med att ge den enskilde och marknaden incitament till energieffektivisering. Därigenom kommer de olika aktörerna snabbt försöka hitta den effektivaste lösningen. Vi ska också öka insatserna för att sälja vårt kunnande inom miljöteknik. Vi ska väva ihop miljöpolitik och näringspolitik och sätta det i ett globalt sammanhang. Det kostar att samarbeta med UNICEF. Men det lönar sig. CSR är inte per automatik lönsamt. Att välja rätt samarbetspartner är vitalt för att lyckas med CSR-arbetet. Med verksamhet i närmare 200 länder kan vi erbjuda skräddarsydda samarbeten som gör investeringen i CSR värd varenda krona. Varje dag, året runt, förändrar vi barns liv. Vårt mål är att skapa varaktiga förändringar för utsatta barn. För att lyckas med det samarbetar vi med alla som har inflytande över barnet. Vi hjälper barnet, stöttar familjen, vi påverkar lokala makthavare och förhandlar med regeringar. På så sätt hjälper vi, inte bara för stunden, utan skapar varaktiga och långsiktiga förändringar. Och investeringen i kampen för barnen ger maximal avkastning. Kontakta vår företagsansvariga Lotta Linden på eller lotta.linden@unicef.se om du vill vara med och skapa förändring. UNICEF kämpar för varenda unge! Kämpa med oss!

7 Gör ett av Sveriges mest miljövänliga kontor till ditt. Verkligen ditt. Knappa minuten med bil från Norrtull (och inte mycket längre med cykel) ligger Hagaporten III, en av våra mest moderna kontorsfastigheter. Det moderna inbegriper inte bara en spektakulär arkitektur utan även stor hänsyn till klimatpåverkan: som ett av få svenska kontorshus är Hagaporten III certifierat enligt Green Building. Dessutom har du nära till själva det gröna och sköna. Hagaparken ligger på andra sidan vägen. Och inte minst får du Sveriges kanske bästa skyltläge. Varje dag passerar runt bilar förbi utanför fönstret. Lyckligtvis utan att du hör dem. Men även om huset står färdigt, kan du fortfarande påverka det invändiga. Så att ditt kontor verkligen blir ditt. Ring Liselott Thelenius hos oss på Skanska på telefon så får du veta mer om hur ditt kontor verkligen kan bli ditt. Möjligheter finnes i Hagaporten III

8 8 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS Expertpanelen Expertpanelen Att CSR-arbete måste kopplas till företagets lönsamhet för att bli långvarigt är numera ett vedertaget faktum. Men det är inte alltid uppenbart hur företag kan dra nytta av sitt ansvarstagande. Expertpanelen ger svar. Christina Båge-Friborg, Partner och CSRexpert, Ethos international. FOTO: Ethos International Anna Ryott, Insamlings- och marknadschef UNICEF Sverige. FOTO: melker dahlstrand Tommy Borglund, ansvarig CSR-tjänster Hallvarsson & Halvarsson. FOTO: Hallvarsson & Halvarsson 1. CSR är ett koncept som ofta uppfattas som något storföretagen måste engagera sig i. Men är det även något som medelstora och mindre företag kan dra nytta av? Självklart! Fördelen för mindre företag är att man lätt kan få en överblick över företagets verksamhet, från inköp till slutanvändning hos kund. Framgången ligger i att tydligt avgränsa CSR-arbetet, integrera det i befintliga processer och finna möjligheterna för affärsutveckling. CSR har inget med företagets storlek att göra utan med företagets verksamhet. Det viktiga är att arbetet är relevant och nära kopplat till affärsidén. Att säkerställa att de produkter/tjänster som företaget erbjuder tillverkas på ett socialt ansvarstagande sätt är exempelvis lika viktigt för ett stort som ett litet företag. Absolut, i allt större utsträckning är det de medelstora företagen som börjar arbeta med CSR. Det är de som står för tillväxten inom CSR nu, många av de globala företagen etablerade sina CSR-strategier för flera år sedan. Alla företag har ansvarsfrågor att adressera i förhållande till sina närmsta intressenter, oavsett storlek. 2. På vilket sätt kan ett aktivt CSR-arbete förbättra lön samheten för företaget? Nyckeln till ökad lönsamhet genom CSR är tvåfaldig: Mätbarhet och medvetenhet. Ju mer man kan mäta, desto bättre effektivitet. Medvetenheten hos företagen minskar utsattheten och ökar potentialen för affärsutveckling. Skall man få full utväxling av sitt CSR-arbete bör företaget ha en heltäckande strategi som genomsyrar hela företaget, från leverantör till kund. De företag som gör detta kommer att kunna attrahera och behålla de bästa anställda. De kommer också vara de företag som i framtiden har de starkaste varumärkena. Det sänker risken att ägarna ska förlora delar av sitt aktiekapital till följd av en förtroendeskandal. CSR stärker företagets varumärke och underlättar försäljningen till kunder och attraktionsförmågan hos existerande och potentiella medarbetare. Vissa företag kan utveckla produkter som hjälper sina kunder att ta ansvar och får då en direkt försäljningseffekt av det. 3. Vilka insatser krävs och vilka åtgärder bör prioriteras? Det är viktigt att utgå från företagets rådande förutsättningar, verksamhetens art och den ver k- lighet vi lever i. Det gäller att tydligt avgränsa CSR till den påverkan företaget har på sin omgivning. Starta smått och fatta informerade beslut! Se bortom hållbarhetsredovisningar och Code of Conduct. Det finns inga genvägar till ett seriöst CSR-arbete. Jag har diskuterat med företag som stolta visar att de i sin redovisning följer barnkonventionen och därmed säger nej till barnarbete. I vissa fall har effekterna blivit att barnen har bytt ett liv i fabriken mot ett liv på gatan. Detta exempel visar på de problem som kan uppstå när företag inte har ett helhetsperspektiv på sitt CSR-arbete. Gräv där du står. Adressera i praktiken de frågor som är viktigast för att skapa ett gott anseende för ditt företag. Förstärk ditt ansvarstagande i dessa frågor och kommunicera vad du gör. Nå långt, länge och längre! Vi har erfarenheten, verktygen och metoderna för att utveckla system och processer som får med hela organisationen i förändring och ger bestående resultat. Det som är unikt med Sustainia är att vi alltid arbetar med helheten dvs med alla våra fem värden samtidigt. Vi analyserar, mäter och utvecklar samhälls-, medarbetar-, kund-, struktur- och miljövärdet. Hör av dig så kommer vi och berättar mer. Gå in på eller maila vår VD Inga Birath von Sydow på inga.bvs@sustainia.se.

9 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS 9 Utmaning för anbudsgivare FOTO: Annika Bergquist FOTO: måns diedrichs I framtiden kommer ett företags sociala ansvarstagande att bli en allt viktigare faktor inom offentliga upphandlingar. Miljöstyrningsrådet har inlett ett samarbete med Global Reporting Initiative, GRI, för att inkludera sociala frågor i upphandlingsprocessen och i november presenteras de första resultaten. TEXT: NANNA BRICKMAN Mattis Bergquist, hållbarhetsexpert och konsult på Sustainia. Kraven från storföretagen på leverantörer ökar successivt kring ett strukturerat CSR-arbete. Vill man som SME finnas med i t ex anbud så ökar chansen för ett positivt utslag då man aktivt kan visa att man tar ett ökat ansvar, dvs. arbetar med CSR. Bengt Rydstedt, projektledare, SIS Alla företag kan stärka sin långsiktiga marknadsposition genom att på ett medvetet och strukturerat sätt bidra till en positiv samhällsutveckling. När större företag och andra organisationer ställer sociala krav innebär det att många mindre och medelstora företag också måste leva upp till samma nivå för att vara attraktiva affärspartners. FOTO: Amber Antozak Socialt ansvarstagande en ny utmaning för anbudsgivare Ett tydligt och aktivt CSRarbete visar att man står för något. Skapar man struktur kring CSR-arbete slipper man tillfälliga och snabba lösningar som kostar. Tydlighet gör det lättare att behålla och rekrytera personal som har samma inställning. Man bör förstå sin roll i samhället och ta ställning till den. T ex gäller det påverkan på andra, resurshantering, hur långt ansvaret sträcker sig osv. Parallellt skapar man engagemang så att alla, inklusive ledning och styrelse, vill åt samma håll. Fler och fler kunder efterfrågar varor och tjänster som är producerade i enlighet med de värderingar och normer de själva lever efter. Det finns också ett antal direkt kännbara effekter så som minskad energiförbrukning samt friskare och mer motiverad personal. Varje företags situation är unik och det gäller att prioritera det som har störst effekt. En förutsättning är dock att företagsledningen prioriterar satsningen på socialt ansvarstagande. I det arbetet blir den kommande globala standarden ISO ett viktigt verktyg för att på ett effektivt sätt kartlägga och styra organisationens åtgärder rörande bland annat miljö, arbetsmiljö och mänskliga rättigheter. Miljöstyrningsrådet arbetar för närvarande på uppdrag av regeringen med en treårig handlingsplan för att ta fram kriterier för miljöanpassade upphandlingar, samt att informera upphandlare, leverantörer och beslutsfattare om hur dessa kriterier kan användas. Men miljöhänsyn är bara en av flera viktiga faktorer i en så kallad hållbar upphandling. I den nya upphandlingslagstiftningen nämns behovet av att utöver miljöfrågorna även ta hänsyn till sociala frågor, varför vi nu påbörjar ett sådant arbete, säger Sven-Olof Ryding, VD på Miljöstyrningsrådet. Befintliga regler med nya funktioner För ett knappt år sedan tog Miljöstyrningsrådet kontakt med GRI, en internationell frivilligorganisation vars regelverk gällande socialt ansvar och miljö används världen över som underlag i hållbarhetsredovisningar. Sven-Olof Ryding ansåg att det borde finnas potential att använda regelverkets sociala riktlinjer även för upphandlingar. Det är svårt att med säkerhet veta hur ett företag tar sitt sociala ansvar, särskilt när det finns många mellanhänder och om företaget har produktion i ett annat land. Det finns ett behov av ett internationellt erkänt system som dessutom säkerställer tillförlitlig verifikation av företagens ansvarstagande, och GRI:s regelverk stämmer in på detta. Presentation under hösten I januari 2008 inleddes samarbetets första fas med syftet att beskriva hur de 42 sociala indikatorerna från GRI:s regelverk skulle kunna passa in i upphandlingssammanhang. I samarbetet deltog också Internationella Miljöinstitutet i Lund som gjorde en kartläggning om hur, och i vilken omfattning, sociala aspekter inkluderas i upphandlingar i dag. Den första fasen är nu klar och under hösten kommer Miljöstyrningsrådet och GRI att ge ut en gemensam publikation och hålla en internationell konferens i Stockholm den 5 november för att presentera resultaten. Vi hoppas att vårt samarbete med GRI kan underlätta för den offentliga sektorn att införa sociala och etiska krav i upphandlingssammanhang. Här har vi mycket att lära av den privata sektorn, där vissa stora företag redan har värdefulla erfarenheter på området, säger Sven-Olof Ryding. Sven-Olof Ryding. FOTO: Anna Lindberg Kommunikation för en hållbar tillväxt kräver helikoptersyn. Central Det skapar verklig förändring! Hållbarhetsredovisning är det mest konkreta verktyget för att skapa verklig förändring och ett långsiktigt värde för uppdragsgivaren. Våra tjänster inom miljö- och hållbarhetskommunikation inbegriper också bland annat strategier, intressentdialoger och workshops. Vill du veta vad vi kan göra tillsammans? Besök Goodpoint AB Stockholm Malmö

10 10 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS Mat och CSR Livsmedelsbranschen har enorma utmaningar när det gäller frågor som miljömässig hållbarhet och sociala förhållanden. För i synnerhet de större aktörerna är det en tuff uppgift att upprätthålla ett gott anseende. TEXT: Henrik Rådmark CSR livsmedelsbranschens hårda nöt FOTO: Stephanie Horrocks Per Stenström hör först inte riktigt när han får frågan om vad CSR innebär för honom och SIA Glass, som han är styrelseordförande för. Men när frågan upprepas utbrister han ja, det där har ju ingått i vår affärsidé från början. I över 400 år närmare bestämt. Visst är det hårdraget, men Per Stenström menar att deras verksamhet hela tiden har tagit hänsyn till var råvarorna produceras, hur de transporteras och hur de anställda har det på jobbet. Vi är ju ett litet företag med stark lokal förankring, så för oss är det inte särskilt svårt utan snarare naturligt. Egen mjölkproduktion Det där med 400 år kopplar han till att företaget, eller snarare koncernen som företaget ingår i, springer ur två gamla verksamheter inom lantbruk och jordbruk som faktiskt kan spåras 400 år bakåt i tiden. Glassen görs delvis av mjölk och grädde som produceras på gården som också ingår i koncernen. Den ligger intill glassfabriken och även om regleringen kring mejeriverksamheter gör att de inte kan utnyttja mjölken och grädden direkt - Arla tar hand om mjölken och levererar tillbaka den i användbart skick - så är transporterna minimala. Men allt går ju inte att producera lokalt. Choklad kan vi till exempel inte göra själva utan måste köpa, säger Per Stenström. Eftersom de är så små är de till stor del beroende av de stora handelshusen för råvaror som inte finns i Sverige. Därmed sätter de fingret på en svårighet för aktörer inom livsmedelsbranschen att påverka hur deras verksamhet påverkar klimat och sociala förhållanden: det går inte alltid att se eller påverka det som sker i andra led i kedjan. Dyrt handla rätt Men för just choklad har SIA Glass faktiskt börjat handla direkt Det är lätt att ställa krav, men hur kontrollerar man att de efterlevs? FOTO: Sean Locke från en plantage i Colombia som är Rättvisemärkt, och alltså uppfyller rimliga krav kring arbetsvillkor och odling. Det är knappast någon särskilt god affär. Att handla på det sättet är dyrt och det är svårt att riktigt få ut merkostnaden i högre priser ute i affärerna. Men vi måste börja någonstans, påpekar Per Stenström. En annan stor miljöbov inom livsmedelsbranschen är transporterna. Därför har SIA Glass slutat att köra ut sin glass i egna bilar till butikerna. I stället utnyttjar de stora distributörernas transportnät. På så sätt går i alla fall glassen i fulla bilar och med färre stopp per bil. Men Corporate Social Responsibility inom livsmedelsbranschen handlar om mycket mer än det SIA Glass pratar om eller kanske ens berörs av i sin verksamhet. Miljö- och klimataspekter har överlag fått tämligen stort utrymme i den allmänna debatten, i synnerhet de delar som handlar om just transporter och energiåtgång. Där sker också en utveckling mot energisnålare system och miljövänligare bränslen, en utveckling som förvisso främst drivs av en strävan mot att sänka kostnader eller hindra att de stiger allt för kraftigt till följd av stigande energipriser. Sociala förhållanden måste belysas En del som inte har fått lika stor uppmärksamhet, och som möjligen är än svårare att hantera än energisidan, handlar om de sociala aspekterna kring livsmedelsproduktion. De utmaningarna är gigantiska för svenska livsmedelsaktörer som köper varor från utlandet. Inte bara för att det handlar om förhållanden i länder i andra delar av världen, utan också för att det är svårare att mäta och kontrollera. Det är lätt att ställa krav, men hur kontrollerar man att de efterlevs? SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik, har deltagit i flera projekt kring miljöfrågor och sociala förhållanden i samband med livsmedelsproduktion, bland annat odling av kaffe i Centralamerika. Att sådana projekt behövs blir tydligt när siffror från ILO (Internationella arbetsorganisationen) kring arbetares villkor presenteras. De visar att jordbrukare är ett av världens tre farligaste yrken, tillsammans med gruv- och byggarbetare per s oner dör varje år i arbetsplatsolyckor inom jordbruket. 70 procent av allt barnarbete sker inom jordbruket. Statistiken vi s ar också att risken för döds olyckor in om jordbruket är dub belt så stor jämfört med andra industrier, och varje år dör arbetare på grund av gifter som används i produktionen, säger Anna Flysjö på SIK. Vita fläckar i svensk märkning Regleringar inom olika områden som berör livsmedelsproduktion i Sverige ser till att förhållandena i svenska företag överlag är goda. Somliga producenter går ett eller några steg längre och skärper sig ytterligare. Svenskt Sigill är ett av företagen som erbjuder märkning av livsmedel, som visar att de håller en god kvalitet och har producerats på ett hållbart sätt. Hela vår verksamhet handlar egentligen om CSR, säger Svenskt Sigills vd Sören Persson. Men det finns stora luckor, eller vita fläckar som Sören Persson säger, i deras program. En av de största är att de inte Per Stenström. FOTO: Sia glass täcker produktion och förhållanden hos utländska underleverantörer. En Svenskt Sigill-märkning gäller bara sådant som sker i Sverige. Det är något som vi tittar på och måste utveckla, säger han och konstaterar att det är ett oerhört svårt område eftersom det är så komplext. Det berör många delar och produktion och distribution är ofta utspridda över många delar i världen. Ekologisk mat inget alternativ En idé som tycks ha fått fäste i samhället är att ekologiskt odlad mat tillhör framtiden i ett CSR-perspektiv. Och det gör den säkerligen. Men det skulle aldrig gå att ersätta all befintlig livsmedelsproduktion med ekologisk produktion. Då skulle kapaciteten sjunka drastiskt, kostnaderna stiga dramatiskt och maten skulle räcka till ännu färre än den gör idag. Det säger såväl Sören Persson som Per Stenström. Däremot har den ekologiska produktionen en viktig roll för det konventionella sättet att odla. Bönderna har blivit mycket bättre på att utnyttja tekniker som förvisso inte är ekologiska, vilket har fått till följd att de negativa miljöeffekterna från ett konventionellt jordbruk är avsevärt mindre nu än för bara år sedan, hävdar Per Stenström. Att livsmedelsbranschen, liksom de flesta övriga branscher, har tuffa utmaningar framför sig när det gäller CSR-frågor råder det ingen tvekan om. Och för företagen handlar det krasst sett egentligen inte i första hand om miljöfrågor och sociala aspekter, utan om att kunna behålla och utveckla affären. För i takt med att medvetenheten hos kunderna blir allt större ställs förstås också högre krav på leverantörerna. För mindre aktörer är utmaningarna definitivt hanterbara. De är de stora jättarna med komplexa nät av leverantörer, producenter och återförsäljare som också möter de största utmaningarna. FOTO: Richard Seymour

11 Jag tänkte, det här är bara en konstig dröm. Kunde inte fatta att jag hade fått cancer. Tommy, 13 år. En dag var den bara där. Stor som en tennisboll satt knölen på halsen. Tommy, tretton år, hade fått lymfkörtelcancer. Tommy och mamma Carina hade ett spännande halvår framför sig. I Brisbane, Australien skulle Carina studera och Tommy gå i en australiensisk skola. Istället blev det akuta cellgiftsbehandlingar. Tommy som varit en helt vanlig tonåring tappade allt hår och förlorade all ork. Och ovanpå det låg ett svart, tjockt moln tungt av oro. Efter två månader kom familjen hem till Sverige och fick bo på Ronald McDonald Hus i Göteborg, som ligger i anslutning till Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus. Här kunde Tommy gå vidare med sin behandling som innebar oro, långa dagar av väntan, operationer och medicin som fick Tommy att kräkas varje kväll. Huset blev en fristad, ett hem hemifrån där Tommy och familjen kunde vara tillsammans, laga mat, tvätta, gråta, skratta och känna att det ändå fanns en vardag. Vill du hjälpa andra drabbade familjer? Stöd vår insamling till Sveriges fjärde Ronald McDonald Hus som byggs i Linköping. STÖD DET FJÄRDE HUSET: SMS:A HUS TILL (50 KR), SÅ BJUDER VI ÄVEN PÅ VÅR RINGSIGNAL Kostnaden dras från din mobilräkning. Tjänsten är ej tillgänglig för Telenor-abonnenter. Ronald McDonald Hus finns i Huddinge, Lund och Göteborg. Nu bygger vi ett fjärde Ronald McDonald Hus i Linköping där sjuka barn och deras anhöriga kan bo under behandlingstiden. Ge ditt bidrag via sms (sms:a HUS till 72900, 50 kr), i bössorna på McDonald s, via Plusgiro eller Bankgiro så hjälper du fler familjer. Läs mer på eller

12 12 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS Kommunicera CSR-arbetet Electrolux enda vitvarubolaget på hållbarhets lista För nionde gången har Electrolux kommit med på Dow Jones lista över företag som utmärker sig inom hållbarhetsområdet, Sustainability World Index. För att stärka profilen för våra mest klimatsmarta produkter kommer alla marknader nu att lansera en grön serie produkter med låg energiförbrukning. Vi har också förbundit oss att minska vår energiförbrukning i alla våra fabriker och kontor med 15 procent till år 2009, säger vd och koncernchef Hans Stråberg. Även Fortum är med på listan, som Dow Jones sammanställer genom att välja ut tio procent av världens 2500 största företag utifrån hur väl de arbetar långsiktigt i ett ekonomiskt, miljömässigt och socialt perspektiv. Google vill driva sina datacenter med vågkraft Google har lämnat in en patentansökan som beskriver hur de skulle kunna driva datacenter med el genererad av kraftverk som tar till vara energin i havsvågor och -strömmar. Själva datacentret skulle också placeras till havs och kylas av havsvatten. Sök- och annonsjätten vill gärna vara en förebild inom miljötänkande, och även om detta är en del av den strävan handlar det också om att det blir allt svårare och dyrare att hitta mark och el till sina jättelika datacenter världen över. Källa: Ny Teknik Företag världen över börjar inse att de kan tjäna på att ta ansvar för sin verksamhet, men det råder fortfarande en viss osäkerhet kring vad begreppet CSR innefattar och hur och vad man bör kommunicera. Här visar vi hur CSR kan stärka ert varumärke. TEXT: NANNA BRICKMAN Do-gooder eller good doer? kommunicera rätt för att stärka varumärket Det finns hundratals olika definitioner av CSR och många krånglar till det. Egentligen behöver du bara fundera på hur det egna företaget påverkar omvärlden, direkt och indirekt, för att komma rätt i ditt CSR-arbete, säger Kjell Legernaes, konsult på företaget Stradvise som inriktar sig på CSR och kommunikation. Kjell Legernaes granskade nyligen 280 svenska, börsnoterade företags webbplatser för att se hur de kommunicerar CSR, och fann att mindre än vart tredje företag gör det på ett överskådligt sätt. Han tror att den låga siffran delvis beror på att många företag arbetar med CSR utan att själva reflektera över det. Andra blandar ihop begreppet med välgörenhet, vilket han betonar, är en helt annan sak. Det är inget fel med att bedriva välgörenhet, men att göra gott är inte samma sak som att ta ansvar för din verksamhet. Analysera och sammanställ Så vad gör företaget som vill börja arbeta mer med CSR och redogöra för sitt ansvarstagande? Anders Bylund, VD på PR-byrån Burson- Marsteller, anser att grunden ligger i att sortera ut företagets värderingar och intressenternas förväntningar. Det är viktigt att bestämma dig för hur du vill driva ditt företag, men du bör även starta en dialog med företagets intressenter. Alla företag förstår sina kunder och medarbetares förväntningar, men det gäller också att förstå andra intressenter, till exempel olika samhällsaktörer och kundernas kunder. Arbeta runt kärnverksamheten Det är viktigt att hålla företagets ansvarsverksamhet nära dess kärnverksamhet. Kjell Legernaes påpekar att användandet av företagets kompetens eller utrustning inom CSRarbetet i många fall inte bara är mer effektivt än vanligt välgörenhetsarbete det hjälper dessutom att stärka varumärket. Ett bra exempel är Ericssons rapid response team som skickas till katastrofplatser och sätter upp telekommunikation på plats för att förenkla räddningsarbetet. Det bygger mer förtroende att satsa på samhällsstödjande projekt där företagets unika kompetenser kommer till nytta. Börja internt Anders Bylund betonar vikten av att uppehålla en intern dialog om CSR-arbetet som drivs. Genom att se till att personalen är medvetna om vad företaget strävar efter skapar du ambassadörer som i sin tur kan hantera eventuella konflikter utanför företaget. Det är svårt att gradera, men enligt min erfarenhet finns den största fördelen med långsiktigt CSR-arbete att hitta internt. Det ökar motivationen och skapar en djupare mening med arbetet. Kjell Legernaes. FOTO: Geir Legernaes Anders Bylund. FOTO: Burson-Marsteller Anpassa webbplatsen När det interna arbetet är klart och det är dags för att rikta uppmärksamheten utåt, anser Kjell Legernaes att företagets webbplats är rätt forum. Webbplatsen är företagets ansikte utåt. En egen rubrik som redogör för företagets ansvarstagande är minimumkravet. Håll det offentligt Ytterligare ett steg som företagare kan ta i sitt CSR-arbete är att samarbeta med frivilligorganisationer. Ibland kan företagets till synes största motståndare vara den mest konstruktiva samarbetspartnern. För en del företag är frivilligorganisationerna en nagel i ögat, men en dialog med dem visar att företaget månar om att minimera de skadliga effekter det har på sin omgivning. Och transparensen är viktig, så offentliggör gärna samarbetet, säger Kjell Legernaes. Blotta strupen Sist men inte minst handlar CSR om att vara öppen med sina brister, säger Anders Bylund. Att lägga korten på bordet och låta omvärlden förhålla sig till det är en grundförutsättning både för ett fortsatt CSR-arbete och för att undvika missförstånd som beror på bristande kunskap om företaget. Det är bättre att säga vi är långt ifrån klara, men vi jobbar på det än att sopa problemen under mattan. Ska man guida företag mot hållbar utveckling måste man veta vad man talar om. Det har vi gjort i 26 år! Hållbar utveckling inom ett företag skapas med hjälp av en tydlig strategi, affärsmässighet och effektiva verktyg som leder verksamheten mot målen. Vårt koncept utgår från att friska människor, frisk miljö och friska organisationer bygger upp våra kunders förtroende, varumärke och lönsamhet. Vill du veta vad vi kan göra tillsammans? Ring vår VD Magnus Boman på tel eller besök Goodpoint AB Stockholm Malmö Central Ansvarsfulla investeringar lönar sig. GES Investment Services är Nordeuropas ledande tjänsteföretag för ansvarsfulla investeringar. Vi analyserar bolag från hela världen utifrån internationella normer för miljö, mänskliga rättigheter och ägarstyrning, i enlighet med FN:s principer för ansvarsfulla investeringar (PRI). Vårt oberoende är avgörande för objektiva bedömningar. Tillsammans med kapitalägare och förvaltare förbättrar vi företagens ägarstyrning och ledningssystem för att skapa mervärde. För mer information:

13 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS 13 Max minskar utanförskapet I början av 2005 startade restaurangkedjan Max ett samarbete med personalutvecklingsföretaget Samhall. Det uppmärksammade pilotprojektet resulterade i ett centralt avtal som ska ge hundratals funktionshindrade chansen att komma in på arbetsmarknaden. TEXT: NANNA BRICkMAN Max minskar utanförskapet Det är projekt som dessa som gör det så tacksamt att vara personalchef. Jag kommer ihåg en mamma till en anställd med funktionshinder som ringde och grät för att hon hade fått sin son tillbaka. Det är sådant jag får gåshud av, att vi kan återställa någons självkänsla, säger Pär Larshans, personalchef på restaurangkedjan Max. På personalutvecklingsföretaget Samhall har nio av tio medarbetare något slags funktionshinder, och ett av företagets främsta syften är att få ut denna grupp på arbetsmarknaden. När restaurangkedjan Max letade efter en samarbetspartner till ett projekt för att minska utanförskapet för funktionshindrade var således Samhall ett självklart val. Man kan säga att vi hittade varandra, säger Pär Larshans. Pilotprojektets start I starten av initiativet upprättade Max och Samhall en kravspecifikation för att se vad restaurangerna behövde erbjuda en anställd med funktionshinder. De skapade en ny tjänst som skulle vara genomförbar för Samhalls personal och såg till att den nyanställde fick utbildning och handledning på plats. Men en annan Det är såna här projekt som gör mitt jobb riktigt tacksamt. grupp inom Max fick också utbildas på nytt. En viktig del av projektet är utbildningen för chefer, Att leda i mångfald. Många chefer behöver lägga om sitt tankesätt när de tar emot anställda som har funktionshinder. Ofta behöver de funktionshindrade mer uppmärksamhet i början, men efter ett år eller så är de som vilken annan anställd som helst, säger Pär Larshans. Under pilotprojektets gång fick dessutom två medarbetare på Samhall provanställning hos Max. En av de utvalda var Lars Andersson. Han var 31 år när han fick jobbet som restaurangvärd i Piteå och det var hans första fasta anställning. Lars och jag åkte tillsammans till Bryssel när samarbetet blev utvalt till ett av de bästa EU projekten Det var väldigt rörande att höra honom tala inför ledamöterna om vad initiativet hade betytt för honom. Hur han använde sin första lön för att köpa en tv och kände att han verkligen gjorde rätt för sig, säger Pär Larshans. Nytt centralavtal Efter succén med pilotprojektet beslöt sig Max och Samhall att arbeta fram ett centralt avtal. Avtalet är indelat i tre delar och den första utgörs av FOTO: DANIEL LOISELLE att fler funktionshindrade på Samhall anställs av Max, bland annat som restaurangvärdar. Målet är att ha en eller två anställda från Samhall i varje Maxrestaurang, detta innebär ungefär 250 anställda år Städningen på Max övertas dessutom helt av Samhall och utbildningen Att leda i mångfald blir obligatorisk för alla chefer i företaget. Utöver tjänsterna som är del av det centrala avtalet ser dessutom Max för närvarande över om det finns fler arbetsområden, till exempel gräsklippning eller vaktmästeri, som anställda från Samhall skulle kunna ta över. Dubbelt upp Samarbetet mellan Samhall och Max har många sociala fördelar, säger Pär Larshans när jag frågar honom om Max tar del i projektet för att göra goda affärer eller helt enkelt göra gott. Vi är ett stort företag och bör därför ta ett stort ansvar för vår omgivning. Vår ägare sitter själv i 1) Ökad förståelse för mångfald inom företaget 2) Minskat utanförskap för funktionshindrade 3) Bättre användning av samhällets resurser Pär Larshans. rullstol sedan tjugo år tillbaka och vet vilka problem funktionshinder kan innebära. Vi tjänar inte pengar på projektet, men vi kan och bör därför omfördela våra resurser för att göra det möjligt. Han ser dock att det också finns affärsmässiga fördelar med det nya avtalet. Pär Larshans listar fördelarna med Samhallprojektet: FOTO: MAX På sikt tror jag att arbetslösheten i Sverige kommer att minska, och då kommer det att råda brist på arbetskraft. Självklart är det då bra att vi har metoder som hjälper oss att anställa människor från en grupp som annars lämnas utanför arbetsmarknaden. Fler projekt på horisonten Samarbetet med Samhall är nu i full gång och Max håller redan på att leta efter nya projekt. I Luleå arbetar de för närvarande med att få andra företag att öppna ögonen för frågan, och börja se människor med funktionshinder som en resurs. Barnfonden, Västra Kanalgatan 8, Box 4100, Malmö Telefon: , PG: , E-post: office@barnfonden.se

14 14 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS Ekosystemtjänster I dag är de flesta industrier på något sätt beroende av tjänster som utförs av ekosystem. Men många företag lutar sig på ekosystemen utan att inse dess betydelse, och Cecilia Procopé Repinski på analyshuset GES Investment Services tror att dessa företag står inför en oväntad förändring. TEXT: NANNA BRICkMAN Grönt ljus för miljöinvesteringar? Att se jorden som ett företag och ekosystemen som dess avdelningar låter kanske inte som ett miljövänligt tankesätt, men Cecilia Procopé Repinski, key account manager på GES Investment Services, gör just det. Genom att skapa ett index över hur företag relaterar till ekosystemtjänster hoppas hon kunna förbättra situationen för både investerare och miljön. Ekosystemen degraderas Enligt den FN stödda studien Millennium Ecosystem Assessment håller 15 av jordens 24 ekosystem för närvarande på att degraderas. Om jorden var ett företag skulle det innebära en kapitalförstöring på 60 procent. Människans nyttjande av ekosystemen har genererat en rad fördelar för vår utveckling, men tillvägagångssättet har inte varit hållbart och nu börjar det slå tillbaka. Cecilia Procopé Repinski anser att många företagare i dag inte är medvetna om ekosystemens degradering eller hur det kan komma att påverka företagsdriften, men att de snart kommer att bli varse trenden. Vi ser redan hur företag drabbas. När honungsbina plötsligt började försvinna från USA 2005 så upphörde pollineringen. Odlarna var fullständigt överraskade eftersom de inte hade förutsett den här typen av operationell risk. FOTO: CHARLOTTE BLOMquIST Cecilia Procopé Repinski vill att fler företag ska se ekosystemens finansiella betydelse. Kartläggning av risker och möjligheter GES Investment Services planerar nu att ta fram ett index som analyserar företag med utgångspunkt från ekosystemsförändringarna. Indexet kommer att bygga på en analysmetod från frivilligorganisationen World Resources Institute, och ska fungera som ett verktyg för investerare med syftet att skapa bättre underlag för kapitalplaceringar. Det är viktigt för investerare att få insikt i hur pass sårbara företag är, för att undvika oförutsedda överraskningar. Men ekosystemens reducerade kapacitet kan också resultera i ändrade konsumentvanor och nya marknader. Företag som arbetar för ett hållbart utbyte med ekosystemen och kapitaliserar på de nya affärsmöjligheterna kommer att identifieras som så kallade best in class företag i indexet. Där det finns risker, finns samtidigt affärsmöjligheter. Ett exempel är vinproducenten Banrock Station. När företagets vinproduktion i Australien hotades på grund av degraderingen av våtmarker, började de arbeta för restaureringen av våtmarker världen Kort om ekosystemtjänster Ekosystemtjänster är de varor och tjänster som naturen producerar för vårt mänskliga välbefinnande och som stödjer människans socioekonomiska aktiviteter. Exempel på ekosystemtjänster är fiskproduktion, vattentillgång för vattenkraften och pollinering som stödjer jordbruket. FOTO: zhang BO Odlarna blev chockade när honungsbina plötsligt började försvinna från USA över. De vann priser, stärkte sitt varumärke och säkrade den för företaget nödvändiga vattenkvaliteten. Under utveckling Cecilia Procopé Repinski hoppas att en pilotversion av indexet för ekosystemsförändringar ska vara färdig till våren På frågan om huruvida indexet är skapat för att hjälpa miljön eller investerarnas ekonomi svarar hon båda delarna. Det är det som är poängen med ekosystemtjänstkonceptet. Det handlar inte längre om miljöhänsyn eller affärer, det ena är förenligt med det andra. Företag behöver helt enkelt ta hänsyn till ekosystemen för att göra bättre affärer.

15 God Jul IM ger ditt företag möjligheten att ge personliga, miljövänliga och rättvisa julklappar till anställda och kunder. NYHET! Bildspel - miljövänligt och personligt! Skicka ett bildspel till anställda och kunder via e-post. Lägg till egen bild på exempelvis ledningsgrupp, VD eller företagets logotyp. Beställ eller se våra andra julklappsförslag på:

16 Ta ett grönt beslut - beställ vår CSR-katalog Staples - Corporate Express är en av världens största distributörer av kontorsmateriel med tusentals anställda i ett tjugotal länder på tre kontinenter. Att driva vår verksamhet på ett långsiktigt, hållbart sätt är en självklar del av vår kultur, både ur ett etiskt, socialt, miljömässigt och ekonomiskt perspektiv. Vi har bestämt oss för att ta ansvar. Vi vill hjälpa våra kunder att ta ansvar, för en grönare arbetsmiljö och ett hållbarare samhälle! Vad köper du? Välj en mer miljöanpassad produkt! Vi vill göra det lätt för dig att hitta mer hållbara alternativ, därför har vi tagit fram en hel katalog med just mer miljöanpassade produkter. Hur köper du? Vi kan hjälpa dig att se över ditt kontors miljöpåverkan, och påminna dig om att se över planera och samordna dina inköp. På så sätt minskar även onödiga transporter. Kanske kan du få leverans en gång i veckan istället? Det tjänar både du och miljön på. Vill du ta ett större ansvar? Det kan du göra genom att skicka ett mail till oss - kundtjanst@cexp.se - så ser vi till att du får våra nya CSR-katalog och berättar mer om på vilket sätt vi kan hjälpa dig med frågor som rör ett mer hållbart företagande. CSR-katalogen finns ute nu! Beställ den idag. Vill du veta mer? Ring oss gärna eller besök oss på Vi är certifierade enligt ISO 9001 och ISO Certifierad ISO 9001 ISO 14001