Lokala avtal inom kommunsektorn. Handbok för kommunala chefer

Transkript

1 Lokala avtal inom kommunsektorn Handbok för kommunala chefer

2

3 Handbok för kommunala arbetsgivare Lokala avtal inom kommunsektorn KOMMUNALA ARBETSMARKNADSVERKET Helsingfors 2009

4 Kommunala arbetsmarknadsverket 2009 Tredje reviderade upplagan Nätupplaga ISBN Finlands Kommunförbund Helsingfors 2009 Ombrytning Ilari Luhtavaara/New Attitude Oy Illustrationer Eeva Mehto Kommunala arbetsmarknadsverket Andra linjen 14 tfn fax

5 Innehåll 1 LOKALA AVTAL I KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Begreppet lokala avtal Huvudavtalet och det så kallade Tehy-protokollet 5 2 OLIKA SÄTT ATT INGÅ LOKALA AVTAL Fullmakt Möjlighet till avvikande avtal enligt de riksomfattande kollektivavtalen Lokala samarbetsavtal Lokala tjänste- och arbetskollektivavtal 8 3 LOKALA TJÄNSTE- OCH ARBETSKOLLEKTIVAVTAL Lokalt kollektivavtal eller annat arrangemang Vad kan man avtala om lokalt? Begränsande bestämmelser i de riksomfattande tjänste- och arbetskollektivavtalen Begränsande bestämmelser i lagen om kommunala tjänstekollektivavtal Begränsningar i annan lagstiftning Frågor som inte uttryckligen regleras i de riksomfattande tjänste- och arbetskollektivavtalen Förhandlings- och avtalsparter Kommuner och samkommuner Tjänsteinnehavar- och arbetstagarorganisationerna Jäv Personal som omfattas av ett lokalt kollektivavtal Schema för avtalsprocessen Giltighetstid och uppsägning av lokala avtal Lokalt avtal som strider mot lag eller riksomfattande avtal Lagstridiga avtalsbestämmelser Avtalsbestämmelser som strider mot det kommunala huvudavtalet 17 eller ett annat riksomfattande avtal 3.8 Tvister om lokala kollektivavtal Checklista för lokala avtal Information Lokala avtal inom kommunsektorn 19 Lokala avtal inom kommunsektorn 3

6 4 SAMARBETSAVTAL Lagen om samarbete mellan kommunala arbetsgivare och arbetstagare Lokala avtal om arbetarskyddssamarbete Tidsanvändning och ersättning för inkomstbortfall Övriga avtal 22 BILAGOR 1 Lokala förhandlingar om prövningsbaserade frågor som anges i 14 i huvudavtalet 23 2 Bestämmelser i de kommunala kollektivavtalen som förutsätter överenskommelse 25 eller den anställdes samtycke 3 Avtalbara och icke avtalbara frågor 30 4 Jävsgrunder enligt förvaltningslagen 34 5 Förhandlingsförfarande för lösande av meningsskiljaktigheter 37 6 Mall för protokoll för lokala avtal 39 7 Disposition för lokala tjänste- och arbetskollektivavtal 40 FÖRKORTNINGAR FörvL förvaltningslagen HFD Högsta förvaltningsdomstolen KomTjänstKollL lagen om kommunala tjänstekollektivavtal KomArbKollL lagen om kommunala arbetskollektivavtal ArbTidL arbetstidslagen ArbAvtL arbetsavtalslagen KomTjL lagen om kommunala tjänsteinnehavare AKTA det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet UKTA det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för undervisningspersonal LÄKTA det kommunala tjänstekollektivavtalet för läkare TIM-AKA det kommunala arbetskollektivavtalet för timavlönade TS det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för teknisk personal KA Kommunala arbetsmarknadsverket 4 Lokala avtal inom kommunsektorn

7 1 Lokala avtal i kommuner och samkommuner 1.1 Begreppet lokala avtal Inom kommunsektorn kommer man överens om löner, arbetstider och andra anställningsvillkor i de riksomfattande kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalen. I dessa riksomfattande kollektivavtal har man försökt beakta de kommunala arbetsgivarnas varierande behov och perspektiv, de olika avtalsparternas mål och det allmänna läget på arbetsmarknaden. Ändå finns det ett behov av lokala avtal eftersom kommunernas och samkommunernas ekonomiska situation, tjänsteproduktion och sätt att tillhandahålla service varierar så kraftigt att alla skillnader omöjligt kan beaktas i de riksomfattande avtalen. Med begreppet lokala avtal avser vi i denna handbok inte arbetsavtal som sluts mellan en arbetsgivare och en arbetstagare och inte heller sådana tjänste- eller arbetskollektivavtal som Kommunala arbetsmarknadsverket sluter för enskilda kommuners eller samkommuners del. Som lokala avtal räknas här inte heller de lokala förhandlingar om vissa prövningsbaserade frågor som avses i 14 i det kommunala huvudavtalet och som ska föras innan den behöriga myndigheten i kommunen eller samkommunen fattar beslut om frågor som anges i avtalsbestämmelsen. Primärt har den lokala arbetsgivaren beslutanderätt i dessa frågor. Innan den behöriga myndigheten i en kommun eller samkommun fattar beslut om sådana allmänna principer eller grunder som är väsentliga för tjänsteinnehavarna/arbetstagarna och som gäller tillämpningen av prövningsbaserade bestämmelser i ett tjänste- eller arbetskollektivavtal, ska på begäran föras förhandlingar i frågan med representanter för de huvudavtalsorganisationer saken gäller. I dessa förhandlingar bör man försöka uppnå enighet, men det är arbetsgivaren som har beslutanderätt. (Bilaga 1) Till lokala avtal i den bemärkelse som handboken avser räknas inte heller de förhandlingar som ska föras mellan arbetsgivaren och avtalsorganisationerna när disponibla justeringspotter ska fördelas. Bestämmelserna om dessa förhandlingar ingår i underteckningsprotokollet till respektive kommunala tjänste- och arbetskollektivavtal. 1.2 Huvudavtalet och det så kallade Tehy-protokollet Bestämmelser om lokala avtal togs första gången in i det huvudavtal som undertecknades När TFO rf sade upp huvudavtalet upphörde det att gälla Man fortsatte ändå att iaktta bestämmelserna i detta undertecknade huvudavtal genom ett tjänste- Lokala avtal inom kommunsektorn 5

8 och arbetskollektivavtal som undertecknades (se KA:s cirkulär 6/2008). Kollektivavtalet undertecknades av Kommunala arbetsmarknadsverket samt FOSU rf, Kommunfackets union rf, Förhandlingsorganisationen för Teknik och Grundservice FKT rf (numera Teknik och Hälsa FKT rf) och Tjänstemännens Förhandlingsorganisation TFO rf. Dessa fyra organisationer benämns huvudavtalsorganisationer. När det nedan hänvisas till huvudavtalets 13 som gäller lokala avtal och 14 om lokala förhandlingar om vissa prövningsbaserade frågor, gäller hänvisningen alltså i praktiken respektive bestämmelser i det undertecknade huvudavtalet. Sedan Tehy rf hösten 2007 trädde ut ur TFO rf grundar sig Tehy rf:s rätt att förhandla om lokala avtal, sluta lokala avtal och föra förhandlingar om meningsskiljaktigheter om dem, liksom också Tehy rf:s rätt att föra lokala förhandlingar i enlighet med 14 i huvudavtalet om vissa prövningsbaserade frågor, på bestämmelserna i det förlikningsförslag (det s.k. Tehy-protokollet) som förlikningsnämnden gav i syfte att lösa arbetstvisten mellan Tehy rf och Kommunala arbetsmarknadsverket. Kommunala arbetsmarknadsverket och Tehy rf godkände båda för sin del förlikningsförslaget Lokala avtal inom kommunsektorn

9 2 Olika sätt att ingå lokala avtal Begreppet lokala avtal har i praktiken många olika betydelser. Man kan till exempel avse avtal med en viss form som baserar sig på lagstiftning eller kollektivavtalsbestämmelser, men ofta tänker man också på överenskommelser som inte direkt är juridiska avtal, utan praktiska handlingsmönster för hur man kommit överens om att arbetsplatsen ska fungera. I denna handbok presenteras uttryckligen den typ av lokala avtal som baserar sig på de kommunala avtalsbestämmelserna och lagstiftningen, dvs. lokala tjänste- och arbetskollektivavtal, avvikande avtal som de riksomfattande kollektivavtalen ger möjlighet till och fullmakter. Enligt lagen om samarbete mellan kommunala arbetsgivare och arbetstagare kan Kommunala arbetsmarknadsverket och berörda arbetstagares och tjänsteinnehavares riksomfattande föreningar genom avtal avvika från vissa bestämmelser i den kommunala samarbetslagen. Sådana avtal förekommer emellertid inte, och därför är det inte heller möjligt att på det lokala planet ingå avtal som avviker från bestämmelserna i den kommunala samarbetslagen. 2.1 Fullmakt Kommunala arbetsmarknadsverket kan ge en kommun eller samkommun fullmakt att för egen del ingå ett tjänste- eller arbetskollektivavtal inom de ramar som arbetsmarknadsverket ger. En sådan fullmakt kan bara gälla frågor som man enligt lag kan avtala om (se 3 2 mom. i lagen om kommunala tjänstekollektivavtal och 2 2 och 3 mom. i lagen om kommunala arbetskollektivavtal). Avtalsparter är kommunen eller samkommunen och en huvudavtalsorganisation eller en underförening till denna. Kommunala arbetsmarknadsverket har beviljat ytterst få fullmakter. Behovet av fullmakter har varit nästan obefintligt efter 1993 då det kommunala huvudavtalet öppnade möjligheten till lokala kollektivavtal. En fullmakt skulle i praktiken bara kunna beröra sådana avtalbara frågor som man enligt huvudavtalet inte kan ingå lokala avtal om eller frågor där rätten till lokala avtal har begränsats i det riksomfattande kollektivavtalet. 2.2 Möjlighet till avvikande avtal enligt de riksomfattande kollektivavtalen I de riksomfattande tjänste- och arbetskollektivavtalen ingår ett stort antal bestämmelser som tillåter avvikande lokala avtal om uttryckligen det som anges i bestämmelsen. Den enklaste varianten av sådana bestämmelser innebär att arbetsgivaren kan avvika från huvudregeln om den anställde ger sitt medgivande till detta. En arbetsgivare kan till exempel ge arbetstidsersättning som är kortare än en arbetsdag också för annat än nattarbete, om den anställde går med på det (AKTA kap. III 25 mom. 6), eller be- Lokala avtal inom kommunsektorn 7

10 tala penningersättning till en anställd som lyder under arbetstidslagen och som inte kunnat ta ut sin veckoledighet (AKTA kap. III 26 mom. 4). Inte långt ifrån ligger den typ av bestämmelser som möjliggör avvikelser från huvudregeln förutsatt att arbetsgivaren och den anställde kommer överens om saken. Det kan gälla tidpunkten för semestern och hur den delas upp etc. (AKTA kap. IV 8) Avtalsparter är normalt arbetsgivaren och en enskild tjänsteinnehavare eller arbetstagare. Vissa bestämmelser förutsätter att arbetsgivaren och respektive avtalsorganisation, en underförening till den eller en förtroendeman står som avtalsparter. En bestämmelse om rätt att avvika från huvudregeln i en avtalsbestämmelse kan också vara mer omfattande. Detta gäller till exempel 3 i arbetstidskapitlet i AKTA, som gör det möjligt att avtala om en ordinarie arbetstid som avviker från de allmänna arbetstider som fastställts i AKTA. En sådan överenskommelse ingås mellan arbetsgivaren och den anställde. Om det avvikande arbetstidsarrangemanget gäller minst fem anställda, ska arbetsgivaren avtala om arrangemanget med förtroendemannen eller respektive avtalsorganisation. Om tjänsteinnehavar- eller arbetstagarsidans avtalspart inte nämns i en bestämmelse som möjliggör avvikelse från det riksomfattande kollektivavtalet ska det enligt 13 mom. 2 i huvudavtalet föras förhandlingar och ingås ett skriftligt avtal mellan den behöriga myndigheten i kommunen eller samkommunen och de huvudavtalsorganisationer eller underföreningar vars medlemmar ärendet gäller 1. Om det däremot i det riksomfattande kollektivavtalet har avtalats om lokala avtal på ett annat sätt än vad som bestäms i 13 i huvudavtalet, iakttas bestämmelserna i det riksomfattande kollektivavtalet och inte huvudavtalet. I bilaga 2 anges de bestämmelser i de kommunala tjänsteoch arbetskollektivavtalen som förutsätter den anställdes samtycke eller en överenskommelse. 2.3 Lokala samarbetsavtal Lokala samarbetsavtal beskrivs närmare i kap. 4. Se därtill sista stycket i punkt 2 ovan. 2.4 Lokala tjänste- och arbetskollektivavtal I denna handbok behandlas i första hand frågor som gäller lokala tjänste- och arbetskollektivavtal enligt 13 i huvudavtalet. 1 Se vad som sägs i stycke 1.2 om huvudavtalet och Tehy-protokollet. 8 Lokala avtal inom kommunsektorn

11 3 Lokala tjänste- och arbetskollektivavtal 3.1 Lokalt kollektivavtal eller annat arrangemang Innan man börjar förhandla fram ett lokalt kollektivavtal bör man fundera på följande frågor: Varför ingår man ett lokalt kollektivavtal, vad är avsikten och vad vill man uppnå? Kunde samma mål uppnås på något annat, lättare sätt? Hör ärendet till de frågor arbetsgivaren ensidigt kan besluta om med stöd av sin rätt att leda och övervaka arbetet eller med stöd av någon bestämmelse i ett riksomfattande kollektivavtal? Är det eventuellt möjligt att ingå ett avtal direkt med tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren eller med förtroendemannen? 3.2 Vad kan man avtala om lokalt? Bestämmelserna om lokala tjänste- och arbetskollektivavtal finns i 13 i det kommunala huvudavtalet 2 avtalet finns i slutet av AKTA-avtalsboken). Enligt mom. 1 kan man lokalt avtala om avvikelser från bestämmelserna i det gällande riksomfattande kollektivavtalet om det är motiverat av lokala särförhållanden och om inte möjligheten att ingå lokala avtal särskilt har begränsats i det riksomfattande kollektiv avtalet. Avvikande avtal är möjliga under följande förutsättningar: Det finns ett gällande riksomfattande tjänste- och arbetskollektivavtal. Den aktuella frågan nämns uttryckligen i det riksomfattande kollektivavtalet. Rätten att ingå lokala avtal har inte uteslutits eller begränsats i det riksomfattande kollektivavtalet. Det finns en på lokala särförhållanden grundad anledning att ingå avvikande avtal. 2 Se vad som sägs i stycke 1.2 om huvudavtalet och Tehy-protokollet. Lokala avtal inom kommunsektorn 9

12 Det gäller en fråga som man kan avtala om enligt 2 i lagen om kommunala tjänstekollektivavtal och 1 i lagen om kommunala arbetskollektivavtal. (Se närmare nedan) Det är inte förbjudet enligt lag (de tvingande bestämmelserna i arbetslagstiftningen). att ingå avvikande avtal i frågan Begränsande bestämmelser i de riksomfattande tjänste- och arbetskollektivavtalen Möjligheterna till lokala avtal har begränsats genom följande i stort sett identiska bestämmelser: Det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet (AKTA), kap. I 4 Läkaravtalet (LÄKTA), allmänna delen 25 Avtalet för tekniska sektorn (TS), 5 Arbetskollektivavtalet för timavlönade (TIM-AKA), allmänna delen 2 Det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för undervisningssektorn (UKTA), allmänna delen 2. Enligt dessa bestämmelser är det förbjudet att ingå lokala avtal som jämfört med det riksomfattande avtalet innebär lägre grundlön eller motsvarande än den avtalade minimigrundlönen (AKTA kap. II 3 och 4) lägre grundlön än vad som anges i löneskalorna i löneklassificeringen (UKTA) lägre lön än den som i avtalet anges som minimilön eller minimiinkomst (TS) lägre lön än grundtimlönegruppens lägsta grundtimlön (TIM-AKA). Genom ett lokalt avtal får man inte heller avvika från de riksomfattande kollektivavtalens bestämmelser om den ordinarie arbetstidens genomsnittliga längd, semesterns längd (undantag: inrättning som överförs på en annan huvudman) eller sjuk- och moderskapsledighetsförmåner. Enligt TIM-AKA är det också förbjudet att avtala om en annorlunda struktur på delackordlönesättningen. Beträffande de begränsande bestämmelserna se också bilaga 2 Bestämmelser i de kommunala kollektivavtalen som förutsätter överenskommelse eller den anställdes samtycke och särskilt bilaga 3 Avtalbara och icke avtalbara frågor Begränsande bestämmelser i lagen om kommunala tjänstekollektivavtal Enligt lagen om kommunala tjänstekollektivavtal kan avtal inte ingås om till exempel verkens och inrättningarnas organisation och tjänsteapparat inrättande eller indragning av tjänster myndighetsuppgifter intern arbetsfördelning arbetsmetoder ledningen av arbetet ett tjänsteförhållandes uppkomst eller upphörande, utom i fråga om uppsägningstid och uppsägningsgrunder andra grunder för uppsägning av tjänsteförhållande än de som anges i lag behörighetsvillkor för tjänster en tjänsteinnehavares skyldigheter disciplin pensioner hyra för tjänstebostäder användning av kommunens eller samkommunens egendom, med undantag av arbetsutrymme och arbetsredskap för en person som sköter uppgifter inom samarbetet mellan arbetsgivaren och tjänsteinnehavare 10 Lokala avtal inom kommunsektorn

13 Det är alltså inte möjligt att ingå lokala avtal med kollektivavtalsverkningar där man till exempel skulle komma överens om att arbetsgivaren inte drar in tjänster under avtalstiden eller inte ändrar tjänsteinnehavarnas uppgifter. För arbetstagares del finns inga motsvarande detaljerade begränsningar i lagen om kollektivavtal eller lagen om kommunala arbetskollektivavtal. I praktiken är de frågor man kan avtala om genom tjänsterespektive arbetskollektivavtal i stort sett av samma slag, dvs. arbetsgivarna sluter inte heller arbetskollektivavtal till exempel om organisationsfrågor eller sådant som faller under arbetsledningsrätten eller som gäller anställning av nya arbetstagare Begränsningar i annan lagstiftning Bestämmelser som begränsar avtalsfriheten finns också i annan lagstiftning, till exempel i arbetsavtalslagen (55/2001): Alla bestämmelser, om det inte uttryckligen bestäms i lagen att man har rätt att avtala annorlunda. I arbetsavtalslagen finns också en bestämmelse om avtalsnivån (t.ex. kollektivavtal som ingås av arbetsgivarnas och arbetstagarnas riksomfattande föreningar > 13 kap. 7 eller arbetsgivaren och arbetstagaren kan avtala eller överenskommelse möjlig genom kollektivavtal > 2 kap mom. och 7 kap. 12 ), arbetstidslagen (605/1996): på liknande sätt som i arbetsavtalslagen, lagen om kommunala tjänsteinnehavare (304/2003) Frågor som inte uttryckligen regleras i de riksomfattande tjänste- och arbetskollektivavtalen Om anställningsvillkor som inte uttryckligen nämns i de riksomfattande tjänste- och arbetskollektivavtalen kan lokala kollektivavtal enligt 13 i huvudavtalet inte heller ingås. Det går inte att lokalt ingå avtal med kollektivavtalsverkningar som till exempel skulle innebära bättre uppsägningsskydd än lagen om kommunala tjänsteinnehavare eller uppsägningsgrunder som är bättre än de lagliga grunderna för när en arbetstagare kan sägas upp av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker, eftersom det inte finns några bestämmelser om detta i de riksomfattande kollektivavtalen. Det går inte heller att lokalt avtala om dygnsvila (utom för lantbruksavbytare, AKTA bilaga 13 3) eller om antalet nattskift i följd, eftersom man inte tagit upp dessa frågor i kollektivavtalen, utan följer arbetstidslagen. I bilaga 3 finns en förteckning över vad man kan och inte kan ingå lokala avtal om. 3.3 Förhandlings- och avtalsparter Kommuner och samkommuner För kommunens/samkommunens del sköts avtalsförhandlingarna av personer som också annars förhandlar om anställningsfrågor eller som särskilt utsetts till förhandlare. I kommunen/samkommunen godkänns avtalet Lokala avtal inom kommunsektorn 11

14 i allmänhet av styrelsen, om inte rätten att ingå avtal har delegerats till någon annan kommunal myndighet (se 23 i kommunallagen, 5 a i lagen om kommunala tjänstekollektivavtal och 1 a i lagen om kommunala arbetskollektivavtal) av kommunens/samkommunens fullmäktige då det är fråga om beslutanderätt i budgetfrågor (se 13 och 65 i kommunallagen) Tjänsteinnehavar- och arbetstagarorganisationerna En huvudavtalsorganisation eller dess registrerade underförening vars medlemmar ärendet gäller, står som förhandlings- och avtalspart. Med en underförening till en huvudavtalsorganisation avses en huvudavtalsorganisations underförening eller riksomfattande underförening på förbundsnivå eller en lokalförening till en sådan underförening. En huvudavtalsorganisations talan kan även föras av organisationens huvudförtroendeman/förtroendeman. Tehy rf:s befogenheter att sluta ett lokalt avtal: se punkt 1.2 Huvudavtalet och det s.k. Tehy-protokollet. Huvudavtalsorganisationerna är: Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade FOSU rf Kommunfackets union rf Teknik och hälsa FKT rf Tjänstemännens förhandlingsorganisation TFO rf Underföreningar till huvudavtalsorganisationerna är: lokalföreningar som registrerats under en huvudavtalsorganisation riksomfattande underföreningar på förbundsnivå, bl.a. Undervisningssektorns fackorganisation OAJ rf (FOSU rf) Finlands Läkarförbund rf (FOSU rf) Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL rf (Kommunfackets Union rf) Offentliga och privata sektorns funktionärsförbund Jyty rf (Kommunfackets Union rf) Finlands Hälsovårdarförbund (FKT rf) SuPer rf (TFO rf) registrerade lokalföreningar under riksomfattande underföreningar på förbundsnivå, bl.a. SuPers fackavdelning i...kommun/vid... sjukhus rf Lokala avtal undertecknas av huvudavtalsorganisationen 3 eller dess registrerade underförening. Inom löntagarorganisationerna har de personer som annars avtalar om anställningsförmåner för den personal de representerar i allmänhet också rätt att förhandla om och underteckna lokala avtal med kommunen eller samkommunen. I oklara fall är det möjligt att förutsätta att huvudavtalsorganisationen uttryckligen ger underföreningen fullmakt att sluta ett lokalt avtal. I normala fall behövs ingen sådan fullmakt. Den kommunala arbetsgivaren på lokal nivå avgör med vilka organisationer och på vilken nivå (huvudavtalsorganisation, förbund, fackavdelning i kommunen, samkommunen eller en mindre enhet) ett lokalt avtal ingås. Valet styrs av syftet med avtalet, dess innehåll och hurdan omfattning det ska ha i kommunen eller samkommunen. 3 Angående Tehy rf:s och dess underorganisationers rätt att sluta lokala avtal, se punkt 1.2 ovan. 12 Lokala avtal inom kommunsektorn

15 Kommunen eller samkommunen kan inte ingå ett lokalt kollektivavtal med en enskild tjänsteinnehavare eller arbetstagare och knappast heller med en icke registrerad förening. En registrerad förening kan ingå avtal bara för sina egna medlemmar. Om den/de organisationer som ingår avtalet inte representerar hela kommunens eller samkommunens personal tillämpas avtalet bara på organisationens medlemmar (om tillämpning av avtal med icke fackansluten personal, se punkt 3.4). På medlemmarna i en huvudavtalsorganisation som står utanför det lokala avtalet tillämpas bestämmelserna i det riksomfattande kollektivavtalet. Huvudavtalsorganisationen FOSU rf och dess riksomfattande förbund saknar i många fall registrerade lokalföreningar. Därför är det oftast FOSU rf:s förtroendemän som för FOSU rf:s talan och undertecknar lokala avtal för huvudavtalsorganisationens del. Kommunfackets Union rf representerar som huvudavtalsorganisation JHL rf och Jyty rf. För de egna medlemmarnas del utgör representanter för JHL rf och Jyty rf ofta representanter för Kommunfackets Union rf. Bland de fackliga organisationernas underföreningar eller separata föreningar kan också finnas yrkesföreningar som enligt stadgarna inte har som mål att sköta egentliga arbetsmarknadsärenden eller som har överlåtit denna intressebevakning till en annan förening inom huvudorganisationen (t.ex. Finlands sjuksköterskeförbund rf, Finska Tandläkarsällskapet rf och dess registrerade lokalföreningar). Med sådana rena yrkesföreningar är det inte möjligt att ingå bindande lokala kollektivavtal. Lokala avtal inom kommunsektorn 13

16 Syftet med bestämmelserna i huvudavtalet har varit att lokala avtal ska kunna förhandlas fram och ingås utan att det behövs ett särskilt godkännande på central nivå. I förändringssituationer är det viktigt att granska förhandlingsparternas befogenheter. Vid till exempel överlåtelse av rörelser, kommunsammanslagningar och ändringar i funktioner i enlighet med ramlagen är det viktigt att vid de förändrade förhållandena granska befogenheterna hos dem som representerar arbetstagarna och tjänsteinnehavarna Jäv Med jäv avses att en person har ett sådant förhållande till ärendet eller de berörda parterna att det finns risk för att han eller hon inte kan behandla frågan opartiskt. Angående jäv för fullmäktigeledamöter, övriga förtroendevalda och tjänsteinnehavare, se bilaga Personal som omfattas av ett lokalt kollektivavtal Av ett lokalt avtal måste framgå vem avtalet gäller, dvs. om det gäller alla tjänsteinnehavare och arbetstagare i kommunen, en särskild personalgrupp eller bara enskilda anställda. Det ska också framgå på vilket sätt avtalet tillämpas på olika personalgrupper, vilka bestämmelser som gäller vilka grupper osv. Ett avtal kan bara gälla medlemmar i den/de föreningar som har varit med och slutit avtal 4 : 1 Om alla huvudavtalsorganisationer står som avtalsparter tillämpas avtalet på alla anställda i kommunen eller samkommunen, också på de icke fackanslutna, förutsatt att avtalet inte innehåller någon uttrycklig tillämpningsbegränsning. 2 Om bara en del av huvudavtalsorganisationerna har ingått ett avtal tillämpas avtalet bara på medlemmar i de avtalsslutande organisationerna. 3 För medlemmar i de organisationer som står utanför avtalet bestäms anställningsvillkoren enligt de riksomfattande avtalen. 4 Om avtalet ingåtts endast av lokalföreningar tillämpas de ovan nämnda principerna på motsvarande sätt. Enligt 5 5 mom. i lagen om kommunala tjänstekollektivavtal och 4 2 mom. i lagen om kollektivavtal ska kommunen eller samkommunen tillämpa ett lokalt avtal också på icke fackanslutna. Eftersom tillämpningsskyldigheten ingår i lagstiftningen finns det ingen orsak att skriva in en bestämmelse om tillämpning på icke fackanslutna i det lokala avtalet. Om alla huvudavtalsorganisationer/lokala föreningar undertecknat avtalet, tillämpas det också på icke fackanslutna tjänsteinnehavare och arbetstagare. Om avtalet undertecknats av endast en del av huvudavtalsorganisationerna/de lokala föreningarna, tillämpas avtalet på de personalgrupper som de avtalsslutande organisationerna representerar i kommunen, inklusive på de personer i samma bransch som inte är fackanslutna. 4 Se vad som sägs i stycke 1.2 om huvudavtalet och Tehy-protokollet. 14 Lokala avtal inom kommunsektorn

17 3.5 Schema för avtalsprocessen Tillkomsten av ett lokalt kollektivavtal framskrider vanligtvis på följande sätt: FÖRBEREDANDE ÅTGÄRDER Vilka är avtalets syften och verkningar på olika områden? Vilken personal ska avtalet gälla? Vilka avtalsbestämmelser ska ändras? Vilka effekter har ändringarna på andra avtalsbestämmelser? FÖRHANDLINGAR kommunen eller samkommunen och den aktuella organisationen/de aktuella organisationerna (huvudavtalsorganisationen eller dess förbund på riksnivå, eller en lokal underförening till dessa) FÖRHANDLINGSRESULTAT Behandling och godkännande av förhandlingsresultatet av det behöriga organet i kommunen/samkommunen ev. på motsvarande sätt av det behöriga organet i avtalsorganisationen 3.6 Giltighetstid och uppsägning av lokala avtal Ett lokalt avtal kan gälla tills vidare eller ingås som ett visstidsavtal. Ett lokalt tidsbegränsat avtal löper ut vid den avtalade tiden och det behövs ingen särskild uppsägning. Ett lokalt avtal som gäller tills vidare upphör däremot genom uppsägning. Båda typerna av lokala avtal kan enligt det kommunala huvudavtalet sägas upp när som helst, så att det upphör tre månader efter att uppsägningen har meddelats de övriga parterna. Lokala avtal har inga efterverkningar 5. När ett lokalt avtal upphör att gälla bestäms anställningsvillkoren genast till alla delar enligt det riksomfattande kollektivavtalet. För det riksomfattande kollektivavtalet gäller då följande: de tvingande bestämmelser i det riksomfattande kollektivavtalet som man avvikit från genom det lokala avtalet börjar tillämpas igen och de anställningsvillkor som är underställda prövning återgår till den form de hade innan det lokala avtalet slöts, om det inte finns tvingande bestämmelser i det riksomfattande avtalet som man måste ta hänsyn till, exempelvis för att bestämmelserna i det riksomfattan- AVTALET UNDERTECKNAS Avtalet träder i kraft när det undertecknats eller vid en tidpunkt som anges i avtalet. 5 Se 7 i lagen om kommunala tjänstekollektivavtal. De anställningsvillkor som anges i ett tjänstekollektivavtal iakttas också efter att avtalet upphört tills ett nytt avtal har ingåtts och trätt i kraft, om man inte kommit överens om något annat i tjänstekollektivavtalet. Se också 1 i underteckningsprotokollet till AKTA. Lokala avtal inom kommunsektorn 15

18 de avtalet har ändrats under den tid det lokala avtalet tillämpades. I undantagsfall kan ett lokalt avtal förfalla av tvingande skäl. Det kan ske till exempel om det visar sig att förutsättningarna för att tillämpa avtalet inte uppfylls. I sådana fall finns det skäl för avtalsparterna att skriftligt konstatera att avtalet förfallit och komma överens om vilka åtgärder som krävs. Oftast försöker man i sådana fall få till stånd ett nytt avtal 6. Man kan också redan från början inkludera bestämmelser om eventuellt förfall. Eftersom ett lokalt avtal alltid kan sägas upp utan efterverkningar blir det i praktiken sällan aktuellt att ett avtal förfaller. 3.7 Lokalt avtal som strider mot lag eller riksomfattande avtal Utgångspunkten är att ett lokalt avtal iakttas som sådant. Men om det lokala avtalet strider mot lagen eller ett riksomfattande avtal eller på något annat sätt är felaktigt, är det möjligt att en av parterna vill bestrida innehållet i avtalet. Det är också möjligt att avtalets lagenlighet ifrågasätts av en tredje part, till exempel genom kommunalbesvär över styrelsens beslut att godkänna avtalet. Ett fel- aktigt lokalt avtal kan dessutom leda till böter, skadestånd eller straff 7. I dessa fall tillämpas inte det lokala avtalet till de delar det strider mot lagen eller det riksomfattande avtalet. I stället iakttas bestämmelserna i det riksomfattande avtalet eller lagen. Avtalet bör ändras om lagstridighet eller stridighet mot ett riksomfattande avtal uppdagas Lagstridiga avtalsbestämmelser Om ett lokalt avtal har slutits i en fråga som inte hör till det man enligt kollektivavtalslagarna kan avtala om, är bestämmelserna om denna fråga ogiltiga. Det finns fler frågor som kan avtalas lokalt genom arbetskollektivavtal än vad som kan avtalas genom tjänstekollektivavtal. Ett tjänste- eller arbetskollektivavtal som helt eller delvis är olagligt kan ändå vara bindande för avtalsparterna i egenskap av något annat avtal, om det hör till arbetsgivarens kompetens att avtala om den aktuella frågan. Meningsskiljaktigheter av detta slag avgörs som förvaltningstvistemål eller som normal rättsprocess. Om man genom ett lokalt avtal har avvikit från en tvingande bestämmelse i arbetslagstiftningen är det lokala av- 6 Ett avtal kan enligt de allmänna avtalsrättsliga principerna förfalla om t.ex. en avtalspart inte uppfyller de centrala villkoren för att ett avtal ska kunna ingås och avtalet därför inte rimligen kan anses binda den andra avtalsparten, eller om omständigheterna har förändrats väsentligt sedan avtalet skrevs. Vid bedömning av vad som är väsentligt och rimligt ska alla faktorer av betydelse beaktas, både villkor som inte uppfyllts och andra avtalsvillkor. 7 Enligt 20 1 mom. i lagen om kommunala tjänstekollektivavtal kan arbetsdomstolen döma en person som är bunden av ett tjänstekollektivavtal eller bryter mot nämnda lag till böter. I 3 kap. i skadeståndslagen bestäms arbetstagares och tjänsteinnehavares skadeståndsansvar för skador som förorsakas genom fel eller försummelse i arbetet/tjänsten. I 40 kap. i strafflagen (SL) finns bestämmelser om tjänstebrott och brott som begåtts av en offentligt anställd. Aktuella bestämmelser kan vara t.ex. SL 40 kap. 7 om missbruk av tjänsteställning eller SL 40 kap. 10 om brott mot tjänsteplikt. 16 Lokala avtal inom kommunsektorn

19 talet till dessa delar ogiltigt direkt med stöd av lagen, och i stället för de ogiltiga avtalsbestämmelserna iakttas den tvingande lagstiftningen Avtalsbestämmelser som strider mot det kommunala huvudavtalet 8 eller ett annat riksomfattande avtal Om ett lokalt avtal ingåtts om en fråga som man enligt lagen kan avtala om, men som man enligt huvudavtalet eller ett riksomfattande kollektivavtal inte får ingå lokala avtal om, eller som man lokalt bara kan avtala om på ett visst sätt, strider det lokala avtalet mot huvudavtalet, mot det riksomfattande avtalet eller mot båda två. I sådana fall ska motsvarande bestämmelser i det riksomfattande avtalet iakttas. 3.8 Tvister om lokala kollektivavtal Enligt tillämpningsanvisningen i 13 mom. 4 i huvudavtalet 9 ska eventuella meningsskiljaktigheter om tillämpningen och tolkningen av ett lokalt avtal i första hand avgöras genom förhandlingar mellan de lokala (avtals) parterna. Om problemet inte kan lösas genom lokala förhandlingar kan ärendet också behandlas vid centrala förhandlingar mellan Kommunala arbetsmarknadsverket och respektive huvudavtalsorganisation, i den ordning som anges i 9 11 i huvudavtalet. (bilaga 5: Förhandlingsförfarande för lösande av meningsskiljaktigheter och bilaga 6: Mall för protokoll för lokala förhandlingar). Förhandlingsförfarandet i 7 11 i huvudavtalet gäller bara oenighet som uppstått kring tolkningen eller tillämpningen av förpliktande bestämmelser. Oenighet som gäller prövningsbaserade bestämmelser i ett kollektivavtal kan inte föras till behandling vid centrala förhandlingar eller hänskjutas till arbetsdomstolen för avgörande 10. Arbetsgivaren bestämmer i sista hand om tillämpningen av prövningsbaserade bestämmelser. Oenighet kring tillämpningen och tolkningen av avtalen avgörs i första hand utgående från vad som varit avtals- 8 Se vad som sägs i stycke 1.2 om huvudavtalet och Tehy-protokollet 9 Se vad som sägs i stycke 1.2 om huvudavtalet och Tehy-protokollet. 10 I 14 i det kommunala huvudavtalet finns en bestämmelse som gäller förhandlingar om allmänna principer och grunder för tillämpningen av de prövningsbaserade bestämmelserna i de riksomfattande avtalen. I tillämpningsanvisningen i paragrafens 3 mom. står att man inte kan hänskjuta en prövningsbaserad fråga till centrala förhandlingar eller till behandling i arbetsdomstolen. Lokala avtal inom kommunsektorn 17

20 parternas gemensamma avsikt (oberoende av den eventuella avtalstexten), och i andra hand utifrån formuleringarna i avtalet. Meningsskiljaktigheter kan naturligtvis också lösas genom överenskommelse. Om det inte går att lösa meningsskiljaktigheterna genom lokal överenskommelse, kan vardera parten säga upp avtalet med tre månaders uppsägningstid. När uppsägningstiden har löpt ut tillämpas det riksomfattande avtalet. Uppsägningsmöjligheten minskar behovet av att ta upp lokala meningsskiljaktigheter till centrala förhandlingar. Också vid centrala förhandlingar löses oenighet kring ett lokalt avtal på det sätt vi beskrivit ovan, dvs. i första hand utifrån en utredning av parternas gemensamma avsikt eller utifrån formuleringen i avtalet. Om oenigheten kvarstår efter de centrala förhandlingarna kan ärendet i sista hand hänskjutas till arbetsdomstolen för avgörande. 3.9 Checklista för lokala avtal Utgångspunkten för avtalsverksamhet, liksom för all annan arbetsgivarverksamhet, är principen om att hela personalen ska behandlas likvärdigt. Förbered förhandlingarna omsorgsfullt. Överväg olika alternativ. Ställ upp klara mål. Klargör vilka grupper som berörs. Informera personalen och förtroendemännen både före och efter förhandlingarna och vid behov under förhandlingarnas gång (öppenhet, korrekt information, orsaken till förhandlingarna, förhandlingsfrågor, mål och verkningar). Överväg noggrant vem och hur många som står som förhandlings- och avtalsparter ( förhandlingarna ska t.ex. föras i huvudavtalsorganisationernas namn om man vill ha ett så omfattande avtal som möjligt). Målen bör vara realistiska. Överväg andra alternativ om förhandlingarna kör fast (för många svåra frågor på båda hållen), undersök alltså möjligheterna till ensidigt beslut av arbetsgivaren. Avtala enbart om frågor som det är tillåtet att ingå lokala avtal om. Fundera igenom om det behövs begränsningar av tillämpningsområdet (t.ex. avtalet tillämpas inte på.../ avtalet tillämpas inte heller på...). Kontrollera speciellt de grupper som har egna riksomfattande avtal (lärarna, läkarna, de timavlönade och tekniska sektorn) eller egna avtalsbilagor (t.ex. familjedagvårdarna) så att man vet om det eventuellt behövs särskilda bestämmelser för dessa i det lokala avtalet. På det sättet undviker man till exempel att det uppstår oväntade tolkningsproblem eller att man blir tvungen att betala dessa grupper sådana ersättningar som inte var avsedda i avtalet. Kontrollera vilka övriga bestämmelser i det riksomfattande avtalet som är kopplade till den aktuella frågan och beakta om och i vilka avseenden det är nödvändigt att avtala om tillämpningen av dessa. Ta också reda på vilka tvingande bestämmelser det finns i lagar och förordningar. Formulera det som avtalas så noggrant och entydigt som möjligt. Överväg behovet av eventuella förhandlingsklausuler och andra klausuler. En förhandlings- eller justeringsklausul kan tas in i avtalet till exempel i fråga om hur man går till väga ifall de frågor det lokala avtalet gäller eller någon an- 18 Lokala avtal inom kommunsektorn

21 slutande fråga senare tas upp i ett riksomfattande avtal. I sparavtal kan det vara motiverat att inkludera bestämmelser om uppsägning av avtalet under den pågående avtalsperioden (följder o.likn.). Bestämmelser om avtalsvite och liknande ska inte tas upp i de lokala avtalen. Eventuella sanktioner för avtalsbrott bestäms enligt huvudavtalet och kollektivavtalslagarna. Arbetsdomstolen kan utdöma böter också för överträdelser av lokala kollektivavtal Information Satsa på öppenhet kring de lokala avtalen och ge tillräckligt med information till personalen. På det sättet har de anställda möjlighet att förstå vikten av att ingå ett avtal och de blir mer motiverade att uppfylla de avtalade målen. Informera åtminstone om motiveringarna, alltså varför det är viktigt eller nödvändigt med ett lokalt avtal. vilka tjänsteinnehavare eller arbetstagare avtalet gäller. hur avtalet påverkar anställningsvillkoren för personalen inom tillämpningsområdet. uppföljningen av avtalets verkningar, dvs. hur de förhållanden som lett till avtalet ser ut att förändras och om man alltså uppnår önskat resultat med avtalet Lokala avtal inom kommunsektorn Det har varit möjligt att ingå lokala avtal i kommunerna sedan Under de första åren slöts det flera hundratal avtal varje år. De lokala avtalen gäller oftast löne-, arbetstids- eller semesterfrågor. Till de vanligaste frågorna hör nattskift i periodarbete (t.ex. om att ge ersättning i ledig tid under samma period), överlånga arbetsskift i periodarbete, beredskap, flexibel arbetstid och årsarbetstid. Avtal om avvikande arbetstider har ofta gemensamma nämnare: nämligen flexibilitet för båda parterna och arbete som löper smidigt. Det finns inget nationellt avtal om införande av en arbetstidsbank eller om dess innehåll eller villkor. Därför får varje kommun och samkommun avgöra om den ska införa en arbetstidsbank och vilka villkoren är. Arbetstidsbanken förutsätter i regel ett lokalt tjänste- och arbetskollektivavtal, eftersom arrangemangen åtminstone till vissa delar oftast kräver avvikelser från de riksomfattande kollektivavtalen. Anvisningar som godkänts av både KA och de kommunala löntagarorganisationerna har skickats till kommunerna och samkommunerna med KA:s cirkulär 21/2008. Lokala avtal inom kommunsektorn 19

22 Antalet förtroendemän, deras område och tidsanvändning är andra vanliga avtalsfrågor. Den vanligaste typen av sparavtal har gällt möjligheten att byta ut semesterpenningen mot ledighet, till exempel så att en anställd som så önskar därmed har kunnat byta en del eller hela sin semesterpenning mot ledighet. Hur många lediga dagar semesterpenningen motsvarat har varierat kraftigt. Dessa avtal har oftast varit kortfattade. Där har ingått giltighetstid och datum för när ledigheten senast ska tas ut. Det vore också viktigt att avtala om hur det går med de lediga dagarna om personen insjuknar under sin utbytesledighet. Byte av semesterpenning mot ledighet eller andra avvikelser som gäller semesterpenningen förutsätter alltid att det ingås ett avvikande tjänste- och arbetskollektivavtal (undantag 24 i allmänna delen i läkaravtalet). En annan kategori sparavtal är de där man kommit överens om att en del av semesterpenningen betalas ut senare. I sådana fall har datum för utbetalningen varit beroende av en förbättring av arbetsgivarens ekonomi. Majoriteten av representanterna för såväl arbetsgivar- som löntagarsidan har ansett att lokala avtal har förbättrat flexibiliteten i verksamheten, personalens anställningsvillkor, effektiviteten i serviceproduktionen och det allmänna förtroendet (se Paikallinen sopiminen kuntasektorilla, ett forskningsprojekt vid Åbo universitet). 20 Lokala avtal inom kommunsektorn

23 4 Samarbetsavtal 4.1 Lagen om samarbete mellan kommunala arbetsgivare och arbetstagare Med stöd av lagen om samarbete mellan kommunala arbetsgivare och arbetstagare har Kommunala arbetsmarknadsverket och berörda riksomfattande löntagarföreningar rätt att genom avtal avvika från vissa bestämmelser i den kommunala samarbetslagen. Sådana avvikande avtal har inte ingåtts, och därför är det inte heller möjligt att lokalt ingå avtal som avviker från bestämmelserna i den kommunala samarbetslagen. Däremot har kommuner och lokala avtalsorganisationer rätt att med stöd av 14 i lagen avtala om ett samarbetsorgan som är gemensamt för flera kommuner. Avtalet ska ingås med representanter för samtliga kommuner och dessa kommuners personal. Observera också att till exempel 13 3 och 4 mom. (fullgörande av samarbetsskyldigheten), 16 (justering och bestyrkande av protokollet), 20 (befrielse från arbete och ersättning) i den kommunala samarbetslagen innehåller specialbestämmelser om avtal. Även om egentliga lokala avtal inte kan ingås, kan man vid behov lokalt bereda till exempel förfaranden som anknyter till genomförandet av samarbetsförfarandet och sträva efter att nå ett omfattande samförstånd om dessa spelregler, men det är inte motiverat att ingå något lokalt avtal om dem. Det kan gälla till exempel den praktiska utformningen av samarbetet och närmare preciseringar av det direkta samarbetsförfarandet. 4.2 Lokala avtal om arbetarskyddssamarbete Enligt 25 i lagen om tillsynen över arbetarskyddet och om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatsen (44/2006), den så kallade tillsynslagen, avses med arbetsplats en med hänsyn till verksamhetens art och omfattning samt antalet arbetstagare på verksamhetsstället eller i verksamhetsenheten och med tanke på regionen och verksamheten ändamålsenlig helhet som bildas av ett eller flera verksamhetsställen eller verksamhetsenheter. Med de möjligheter som 23 i tillsynslagen ger har ett kommunalt avtal om arbetarskyddssamarbete ingåtts. Enligt avtalets 1 gäller avtalet samtliga kommuner och samkommuner och andra helheter som definieras som arbetsplatser enligt 25 i tillsynslagen. Enligt detta kan man lokalt fastställa vad som i varje enskild situation är det lämpligaste sättet att organisera arbetarskyddssamarbetet med tanke på definitionen av arbetsplatsen. Enligt 29 1 mom. i tillsynslagen ska arbetstagarna på en arbetsplats med minst tio arbetstagare bland sig utse en arbetarskyddsfullmäktig och två ersättare för fullmäktigen. Personer i tjänstemannaställning har rätt att bland sig utse en arbetarskyddsfullmäktig och två ersättare till företrädare. Med personer i tjänstemannaställning avses i det kommunala avtalet om arbetarskyddssamarbete anställda som har i främsta uppgift att leda och övervaka sina underordnades arbete och som inte deltar i deras arbete eller gör det endast tillfälligt. Före valet av arbetarskyddspersonal ska de anställda ha indelats i personal i arbetstagarrespektive tjänstemannaställning. Lokala avtal inom kommunsektorn 21

24 Genom ett lokalt avtal kan man utöver arbetarskyddskommissionen eller ett annat representativt samarbetsorgan bilda samarbetsorgan eller samarbetsenheter på två eller tre nivåer för enskilda förvaltningar eller verksamhetsområden eller för ett verk, en inrättning eller någon annan ändamålsenlig helhet. Genom ett lokalt avtal kan man dessutom välja arbetarskyddsombud eller personer med motsvarande beteckning på enskilda arbetsställen eller arbetsenheter. Lokalt kan man också komma överens om att elever vid läroanstalter har rätt att välja en egen representant till arbetarskyddskommissionen som observerande medlem. 4.3 Övriga avtal Lokalt kan många frågor om resultat och arbetslivskvalitet behandlas i samråd, till exempel om lokala utvecklingsprojekt eller arbetshälsa. Det är fråga om viljeyttringar som betonar det ömsesidiga förtroendet mellan avtalsparterna när det gäller att handskas med vissa frågor i arbetslivet. Det är också möjligt att avtala lokalt om att arbetarskyddschefens uppgifter sköts som samarbete mellan två eller flera kommunenheter genom ett gemensamt system med köpta tjänster. Avtalsparternas gemensamma arbetsgrupp som tillsatts i enlighet med 11 i avtalet om arbetarskyddssamarbete följer upp avtalet och ger utlåtanden om tolkningsfrågor Tidsanvändning och ersättning för inkomstbortfall Enligt avtalet om befrielse och ersättning av inkomstbortfall för arbetarskyddsfullmäktige (KA:s cirkulär 25/2002) ska man genom förhandlingar och avtal på lokal nivå komma överens om arbetarskyddsfullmäktigens tidsanvändning och verksamhetsområden för en arbetarskyddsorganisations mandatperiod åt gången med beaktande av bestämmelserna i avtalet. Avtalet bör justeras om det sker väsentliga förändringar i verksamhetsbetingelserna. 22 Lokala avtal inom kommunsektorn

25 BILAGA 1 Lokala förhandlingar om prövningsbaserade frågor som anges i 14 i huvudavtalet Förfaranden 1 Kommunen/samkommunen och huvudavtalsorganisationerna 11 kan i enlighet med 13 i huvudavtalet lokalt avtala om förhandlingsförfarandet för prövningsbaserade anställningsvillkor i ett tjänste- eller arbetskollektivavtal. 2 Om parterna inte har avtalat om förhandlingsförfarandet på nämnda sätt är kommunen/samkommunen skyldig att iaktta det förhandlingsförfarande som föreskrivs i 14 i huvudavtalet för prövningsbaserade frågor. I bägge fallen hör beslutsrätten i prövningsbaserade frågor i sista hand till den behöriga kommunala myndigheten. Förhandlingsskyldigheten enligt 14 i huvudavtalet: Förhandlingsparterna: Kommunen/samkommunen och huvudavtalsorganisationen/huvudavtalsorganisationerna. 12. Förhandlingsskyldighet: På begäran. Tidpunkt: Innan kommunen eller samkommunen fattar beslut i den aktuella frågan. Ärenden som omfattas av förhandlingsskyldigheten För personalen viktiga allmänna principer och grunder som gäller tillämpningen av prövningsbaserade bestämmelser i tjänste- och arbetskollektivavtal. Förhandlingar enligt 14 ska föras i bland annat följande fall: i kommunen/samkommunen har det beretts ett betydande principbeslut om tillämpningen av prövningsbaserade bestämmelser, såsom allmänna principer för beviljande av prövningsbaserad tjänstledighet och för prövningsbaserade löner under tjänstledighet, beviljande av språktillägg eller mötesoch föreläsningsarvoden. det är fråga om principer och grunder som ska iakttas vid lönejusteringar som gäller flera tjänsteinnehavar-/arbetstagargrupper, till exempel kostnadsramen och de verksamhetsenheter, uppgifter, tjänster och befattningar som arrangemanget gäller. Även om tillämpningen eller användningen av bland annat motivationstillägg, individuella tillägg och 11 Se vad som sägs i stycke 1.2 om huvudavtalet och Tehy-protokollet. 12 Se vad som sägs i stycke 1.2 om huvudavtalet och Tehy-protokollet. Lokala avtal inom kommunsektorn 23

26 resultatbonus, dvs. motivationshöjande löneelement som står till arbetsgivarnas förfogande, har lämnats utanför förhandlingsskyldigheten i enlighet med 14 mom. 3, är det ändå ändamålsenligt att i enlighet med 14 förhandla om de allmänna principer som ska iakttas vid beviljandet av dessa, om de inte på något annat sätt behandlas tillsammans med personalen ( 14, tillämpningsanvisningen). I AKTA finns det också särskilda bestämmelser om behandlingen av individuella tillägg, motivationstillägg och resultatbonus med personalen. De allmänna principerna för betalning av individuellt tillägg utreds tillsammans med personalen (AKTA, kap. II 6). Om motivationstillägget tillämpas generellt är det ändamålsenligt att klarlägga betalningsgrunderna tillsammans med personalen. I bilaga 9 i AKTA finns det bestämmelser om personalens medverkan i beredningen av resultatbonus. Förhandlingsskyldigheten gäller inte t.ex. fastställande eller höjning av en enskild tjänsteinnehavares eller arbetstagares lön och inte heller lön för prövningsbaserad tjänstledighet m.m. lemskår, inte separat för de olika personalgrupperna. För de allmänna principer och grunder som förhandlingarna gäller eftersträvas enighet. Protokoll Om någon förhandlingspart så kräver ska ett protokoll upprättas. Av protokollet ska framgå parternas ståndpunkter jämte motiveringar. Förhandlingarna avslutas Förhandling som slutar i meningsskiljaktigheter kan inte föras vidare till centrala förhandlingar eller arbetsdomstol. Sanktion Om en kommun helt försummar förhandlingsskyldigheten enligt 14, är det fråga om överträdelse av en kollektivavtalsbestämmelse. För avsiktlig överträdelse av avtalet kan följa yrkande på böter. frågor som står utanför avtalen. Förhandlingsförfarande Ett ärende behandlas i allmänhet avtalsområdesvis utgående från huvudavtalsorganisationens 13 hela med- 13 Se vad som sägs i stycke 1.2 om huvudavtalet och Tehy-protokollet. 24 Lokala avtal inom kommunsektorn

27 BILAGA 2 Bestämmelser i de kommunala kollektivavtalen som förutsätter överenskommelse eller den anställdes samtycke I förteckningen nedan ingår också en del bestämmelser som förutsätter ett lokalt kollektivavtal. Detta nämns vid de aktuella bestämmelserna. Om avtalsparterna inte har nämnts i AKTA iakttas mom. 2 i 13 i huvudavtalet vid lokala avtal (dessa punkter har markerats med en asterisk i förteckningen). Förteckningen nedan anger exempel och är inte uttömmande. Avtal Avtalspunkt Avtalsparter och typ av avtal AKTA Lokala avtal Kap. I 4 se huvudavtalet 13 Lönesystem som bygger på Kap. I 4 mom. 2 * + fullmakt av KA/huvudavtalsorganisa- arbetsvärdering Varaktig omplacering av en arbetstagare Lönebetalning när en arbetstagares anställning upphör Kap. I 10 mom. 2 Kap II 17 mom. 1 till.anvisn., tillämpningsanvisningen grundar sig på ArbAvtL 2 kap. 14 tionerna1) arbetsgivaren och samtycke av arbetstagaren (eller arb.giv. har uppsägningsgrund) arbetsgivaren och arbetstagaren Lönebetalning Kap. II 17 mom. 2 arbetsgivaren och arbetstagaren Avvikelse från bestämmelserna om ordinarie arbetstid arbetstidsersättningar när en dag arbetas in Kap. III 3 mom. 1 kap. III 3 mom. 2 om det gäller minst 5 tjänsteinnehavare/ arbetstagare: arbetsgivaren och förtroendemannen/resp. avtalsorganisation Beredskapsskyldighet Kap. III 5 mom. 1 2, se även kap. III 26 mom. 3 arbetsgivaren och tjänsteinnehavaren/ arbetstagaren (tjänsteinnehavare kan inte vägra vara i nödvändig beredskap, ArbTidsL 5 2 mom.) Arbetsskiftets längd i periodarbete Kap. III 12 mom. 2 arbetsgivaren och resp. avtalsorg. Mötesarvode (ledande/självständig tjänsteinnehavare/arbetstagare) i stället för arbetstidsersättning Ersättning i ledig tid: tidpunkt och längd Ledighet per vecka i kontinuerligt skiftarbete Kap. III 23 mom. 2 Kap. III 25 mom. 5 kap. III 25 mom. 6 Kap. III 26 mom. 2 arbetsgivaren och tjänsteinnehavaren/ arbetstagaren, arbetsgivaren och förtroendemannen, arbetsgivaren och resp. avtalsorganisation arbetsgivaren och tjänsteinnehavaren/ arbetstagaren, arbetsgivaren med tjänsteinnehavarens/ arbetstagarens samtycke arbetsgivaren med tjänsteinnehavarens/ arbetstagarens samtycke Lokala avtal inom kommunsektorn 25