Anna Liljeström. Användningen av informationskällor som hjälp för lantbruksföretagares beslutsfattande och val av finansiering

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Anna Liljeström. Användningen av informationskällor som hjälp för lantbruksföretagares beslutsfattande och val av finansiering"

Transkript

1 Anna Liljeström Användningen av informationskällor som hjälp för lantbruksföretagares beslutsfattande och val av finansiering Helsingin Yliopisto Taloustieteen laitos Selvityksiä nro 63 Helsinki 2010

2 Användningen av informationskällor som hjälp för lantbruksföretagares beslutsfattande och val av finansiering Helsingfors universitet Institutionen för ekonomi Lantbruksekonomi Magistersavhandling Anna Liljeström Maj 2010

3 HELSINGIN YLIOPISTO HELSINGFORS UNIVERSITET UNIVERSITY OF HELSINKI Tiedekunta/Osasto Fakultet/Sektion Faculty Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Laitos Institution Department Institutionen för ekonomi tekijä Författare Author Anna Liljeström Työn nimi Arbetets titel Title Användningen av informationskällor som hjälp för lantbruksföretagares beslutsfattande och val av finansiering Oppiaine Läroämne Subject Lantbrukets företagsekonomi Työn laji Arbetets art Level Magistersavhandling Tiivistelmä Referat Abstract Aika Datum Month and year Maj 2010 Sivumäärä Sidoantal Number of pages 68 sidor För att driva ett lantbruksföretag framgångsrikt har tillgången till aktuell information stor betydelse. Det är viktigt att det finns bra informationskällor som kan utnyttjas då lantbrukarna t.ex. planerar att göra investeringar på gården som kanske kräver extern finansiering. Olika företag inom finansbranschen bör känna till vilken sorts information som lantbrukarna är i behov av samt vilka olika källor som företagarna använder för att skaffa information om olika finansieringsmöjligheter. Målsättningen med denna undersökning är att studera lantbruksföretagarnas användning av informationskällor. Problemfrågorna är: Vilka informationskällor använder lantbrukarna mest som hjälp för sitt yrkesutövande och inverkar bakgrundsfaktorer på användningen av informationskällor då man gör beslut? Vilken sorts information anser sig lantbrukarna behöva mest då de är i behov av extern finansiering? Forskningsmaterialet består av gårdar i Östra Nyland, Nyland, Åboland och Österbotten. Materialet samlades in via en enkätundersökning som utfördes våren Enkäten skickades ut åt 500 jordbrukare som var under 65 år. På enkäten svarade 165 jordbrukare dvs svarsprocenten var 33 %. Lantbruksföretagarna använder flere olika informationskällor än bara en för att klara av sin verksamhet på gården. De mest använda informationskällorna är tidningarna Landsbygdens Folk och Maaseudun Tulevaisuus samt övriga tidskrifter, lokaltidningar och kontakt med andra odlare. Internet används också ofta eller mycket ofta av närmare 56 % av lantbruksföretagarna vid yrkesutövande men har mycket mindre betydelse då man är mitt i en beslutsprocess. Internet används oftare av mera yngre personer. Över 80 % av lantbrukarna bedömer att de är i behov av finansieringsrådgivning inom närmaste framtid. I huvudsak vill lantbrukarna ha rådgivning om vanliga banklån men man vill även ha hjälp med investeringsstöd, räntestödslån och frågor kring generationsväxling. Undersökningens resultat visar också att bakgrundsfaktorer såsom ålder, utbildning och företagsstorlek styr valet av vilka informationskällor som lantbruksföretagarna använder sig mest av då de gör beslut på sina gårdar. Avainsanat Nyckelord Keywords Informationskällor, bakgrundsfaktorer, beslut, extern finansiering Säilytyspaikka Förvaringsställe Where deposited Institutionen för ekonomi Muita tietoja Övriga uppgifter Further information

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING Undersökningens bakgrund Forskningsproblem och syfte Tidigare undersökningar INFORMATION OCH BESLUTSFATTANDE I ETT LANTBRUKSFÖRETAG Data, information och kunskap Informationens egenskaper Olika typer av information Informationskällor och informationssökandet Beslut som en del av företagsledningen Beslutsprocessen Den traditionella beslutsmodellen En omarbetad begreppsmässig beslutsmodell Typiska kännetecken för beslutsfattande FINANSIERING INOM LANTBRUKSFÖRETAG Eget kapital Främmande kapital Finansieringsmöjligheter i samband med främmande kapital FORSKNINGSMATERIAL OCH METODER Forskningsmaterial Forskningsmetoder Korrelationsanalys Faktoranalys Validitet och reliabilitet FORSKNINGSRESULTAT Lantbruksföretagarnas bakgrundsfaktorer Användningen och betydelsen av informationskällor på gårdarna Framtidplaner och behov av finansiering Korrelationsanalys av resultaten Faktoranalys av resultaten ANALYS OCH SLUTSATSER SAMMANFATTNING KÄLLFÖRTECKNING BILAGOR

5 2 1 INLEDNING 1.1 Undersökningens bakgrund Möjligheten att skaffa sig aktuell information idag är mycket god. Man kan säga att vi lever i ett s.k. informationssamhälle. Tack vare den högt utvecklade teknologin, som vi har tillgänglig numera, är det lätt att samla och analysera data och därmed ha tillgång till den nyaste informationen. För att driva ett lantbruksföretag framgångsrikt har tillgången till aktuell information stor betydelse. Enligt Renborg & Fock (1977, s. 5) har insamling av information från omvärlden varit ett hjälpmedel vid företagsledning inom lantbruk allt sedan talet. Tillgången till information är också bl.a. ett viktigt verktyg för att undvika risker inom företagsverksamhet (Fleisher 1990, s. 73). Fastän det finns hur mycket information och nyheter som helst att tillgå idag kan det kännas svårt för många företagare att hitta just den rätta informationen samt att hitta informationen via de rätta informationskällorna. Detta kan även vara ett problem för lantbruksföretagare idag då informationsflödet är stort. Lantbrukarna måste besluta vilken information som är användbar, vilken som är oväsentlig samt vilken information som har betydelse för deras beslutsfattande (Kay m.fl. 2008, s. 13). Att vara lantbrukare idag kräver mer än att endast känna till det praktiska arbetet samt de biologiska faktorer som påverkar odlingen. Som lantbruksföretagare måste du även ha kunskaper inom den ekonomiska sidan. Då en lantbruksföretagare exempelvis planerar att utvidga sin verksamhet eller gör en generationsväxling och därmed vill göra investeringar som kräver utomstående finansiering, finns det många faktorer som man måste fundera och ta reda på. Här är det mycket viktigt att det finns bra informationskällor som kan utnyttjas. Det är därför viktigt för olika företag inom finansbranschen att känna till vilken sorts information som lantbruksföretagarna har behov av, samt även vilka olika källor som jordbrukarna använder idag för att få information om olika finansieringsmöjligheter. Genom att undersöka detta kunde man utveckla erbjudandet av information och marknadsföra informationen så att det är lätt tillgängligt för lantbrukarna. 1.2 Forskningsproblem och syfte Målsättningen med denna undersökning är att studera användningen av informationskällor hos lantbruksföretagare. Frågorna som undersökningen försöker ge svar på är följande:

6 3 - Vilka informationskällor använder lantbruksföretagarna mest som hjälp för sitt yrkesutövande? - Vilken sorts information anser sig lantbruksföretagare behöva mest då de är i behov av extern finansiering? T.ex. info om vanliga banklån, räntestödslån, investeringsstöd etc.? - Inverkar bakgrundsfaktorer på användningen av informationskällor då lantbruksföretagare gör beslut? Exempelvis utbildning, ålder, storleken på gården m.m.? Mitt syfte med undersökningen är att ta reda på vilka som är de mest utnyttjade informationskällorna bland lantbruksföretagarna, såsom Internet, television, branschens tidningar, kreditgivare, personliga kontakter, företag, organisationer och rådgivare, och hur informationen inverkar på lantbrukarnas beslutsprocess. Hur ofta använder lantbruksföretagarna olika informationskällor? Jag vill också ta reda på vilken slags information lantbruksföretagarna behöver vid val av finansiering. Vilka är de finansieringsmöjligheter som lantbruksföretagarna mest vill ha svar och hjälp med? Inverkar t.ex. jordbrukarens ålder, skolning eller gårdens storlek på valet av informationskällor? Målet med undersökningen är att få svar på ovannämnda frågor och få en bättre bild av lantbrukarnas informationsanvändning och informationsbehov. Därmed kan kreditgivarna bättre utveckla sitt utbud av information och förbättra tillgången av den. Denna undersökning görs i samarbete med Aktia Bank Abp. Arbetet kommer att fungera i viss omfattning som en marknadsundersökning för banken. Forskningsmaterialet kommer att bestå av lantbruksföretagarkunder inom Aktia Bank. Denna undersökning består av sju kapitel och börjar med inledningen. I det andra kapitlet beskrivs data och information som begrepp samt informationens roll i beslutsprocessen. Det tredje kapitlet handlar om olika finansieringsmöjligheter för lantbruksföretagare. I fjärde kapitlet beskriver jag forskningsmaterialet och metoderna och i det femte kapitlet redogörs forskningsresultaten. Det sjätte kapitlet tar upp analys och slutsatser. Det sista och därmed sjunde kapitlet är sammanfattning av undersökningen. 1.3 Tidigare undersökningar Det har gjorts en hel del olika undersökningar tidigare om användningen av olika informationskällor hos lantbruksföretagare. Det har bl.a. gjorts undersökningar om hur informationskällor inverkar på en gårds företagsledning, framgång och beslutsfattande som t.ex. investerings- och finansieringsbeslut eller beslut att övergå till en annan

7 4 produktionsinriktning. I det följande stycket beskriver jag några exempel på tidigare undersökningar. Timonen (2000) undersökte hur företagsamhet, företagsledning och framgång har samband i ett lantbruksföretag. Timonen (2000, s 50) anser i sin undersökning att användningen och inhämtningen av information är en viktig del av den strategiska ledningen på en gård. Förmågan att skaffa sig information kan kopplas ihop med hur framgångsrikt ett lantbruksföretag kan bli. Användningen av olika informationskällor varierar bland lantbruksföretagarna. Enligt Timonen (2000, s 113) är facktidningar och tidsskrifter informationskällor som lantbruksföretagarna i Finland använder sig oftast och mest regelbundet av. Även rådgivare och branschens experter används regelbundet av lantbruksföretagare och man deltar i yrkesmässiga kurser ibland. Timonen menar också att större gårdar använder facktidningar och tidsskrifter oftare som informationskälla än vad mindre gårdar gör. Användningen av datorer och Internet för att skaffa sig information används i allmänhet av yngre personer och i någon grad av personer med högre utbildning. Av denna undersökning framgår att användningen av Internet är ännu ganska obetydlig. Lunneryds (2003) undersökning handlar om användningen av information och informationsbehov då svenska mjölkproducenter gör beslut om en eventuell omställning till ekologisk produktion. Enligt Lunneryd (2003, s ) är egen erfarenhet den klart viktigaste data- och informationskällan hos lantbruksföretagare. Egen information grundar sig förstås på insamlad data och information, som har sitt ursprung i olika slags källor, och som lantbrukaren har samlat åt sig längs med åren. Facktidningar och rådgivare är också mycket viktiga informationskällor enligt respondenterna i undersökning. Kontakt med andra odlare, grannar och yrkesmässiga kurser anses vara någorlunda viktiga. Informationskällor som används minst är s.k. vanliga informationskällor som bl.a. dagstidningar, radio, TV och Internet. Mattila m.fl. (2007) undersökte lantbruksföretag som gjort nya investeringar eller ersättningsinvesteringar och deras samband med informationssökning. Nya investeringar förknippas med mångsidig informationssökning och enligt undersökningen är Internet en bra informationskälla. Ibland är även t.o.m. gårdsbesök utomlands nödvändiga för att skaffa sig ny information. Vid nyinvesteringar söker man också information aktivt av rådgivare, experter samt erfarenheter från andra odlare och gårdar. Då lantbruksföretagarna gör ersättningsinvesteringar litar företagaren ofta igen mera på egna erfarenheter och kunskaper. Även kontakt med andra odlare är vanligt vid ersättningsinvesteringar. Speciellt vid ersättningsinvesteringar kan det ändå ibland kännas svårt att hitta information då beslut måste göras snabbt. I allmänhet följer man regelbundet facktidningar och vid alla slags investeringar sökte man alltid information av leverantörerna.

8 5 Andberg (2003) har undersökt användningen och betydelsen av information för finländska lantbruksföretagare vid försäljning av spannmål. Enligt undersökningen utnyttjar lantbruksföretagarna information om spannmålsmarknaderna från olika informationskällor och de informationskällor som värdesätts mest är spannmålsuppköparna och tidningarna Maaseudun Tulevaisuus och Landsbygdens Folk. Det finns även samband mellan ålder, utbildningsnivå och informationens betydelse för lantbruksföretagaren.

9 6 2 INFORMATION OCH BESLUTSFATTANDE I ETT LANTBRUKSFÖRETAG Informationssökning, användning av information och olika informationskällor har en viktig roll vid beslutsfattande inom ett företag. Enligt Harsh m.fl. (1981, s.13-15) konfronteras en lantbruksföretagare mycket ofta med olika problem som kräver beslut och då behövs det information från många olika källor. Bra och tillförlitlig information har ett stort värde för beslutsfattare. Detta kapitel kommer att handla om information och beslutsfattande. Jag tar upp begreppen data, information och kunskap, informationens egenskaper, olika typer av information, informationskällor och informationssökning, beslut som en del av företagsledningen, modeller av beslutsprocessen samt typiska kännetecken för beslutsfattande. 2.1 Data, information och kunskap Davenport (1997, s. 8-9) anser att det inte alltid är så lätt i praktiken att skilja på termerna data, information och kunskap. Begreppet information är ändå det mest använda och är en slags sammanbindande term för alla tre begrepp. Ifall man inte vill separera och förklara varje term för sig är det bästa sättet oftast att bilda en sammanhängande helhet av alla tre ord. I det följande kommer jag att beskriva kort om data, information samt kunskap och hur de är sammankopplade med varandra. Data är råmaterial varifrån informationen uppstår. Data består av siffror samt en blandning av text och bilder. Data består inte av några speciella betydelser utan innehåller endast lösryckt och fristående information. (Sydänmaanlakka 2007, s.187). Information skapas genom att behandla data. Information är data som är omvandlat till en betydelsefull helhet. Därmed kan man säga att information innehåller någon form av budskap eller meddelande, eftersom den måste informera om någonting. Information kan beskrivas som ett meddelande, som oftast är i form av ett dokument eller hörbar eller visuell kommunikation t.ex. ett e-post meddelande eller ett vanligt brev. Ordet inform betyder egentligen att ge form åt någonting och avsikten med information är att omforma inställningen hos den person, som mottar informationen. Mottagaren av informationen bestämmer ifall meddelandet är data eller information, beroende på hur informativt meddelandet är. (Sydänmaanlakka 2007, s , Davenport & Prusak 1998, s. 3). Lantbruksföretagare samlar in data från sin verksamhet och behandlar datan till information i exempelvis bokförings- och växtodlingsprogram.

10 7 Enligt Davenport och Prusak (1998, s. 4) förvandlas data till information då informationen får en betydelse. Detta sker bl.a. med hjälp av: Att sätta data in i rätt sammanhang vi känner till syftet med att samla in data Indelning i kategorier vi känner till huvuddelarna av data eller de olika delarna av analysen av data Beräkning datamaterialet har analyserats matematiskt och statistiskt Korrigering man har tagit bort felaktigheter från data Sammanfattning av data data framförs i en mer kortfattad och tydlig form Davenport och Prusak (1998, s. 5-6) anser att data och information inte har lika omfattande och djupa betydelser som definitionen kunskap däremot har. Då människor talar om en kunnig person menar de ofta någon som har en grundlig, informativ och pålitlig uppfattning om ett visst ämne. Man talar däremot sällan om kunniga och informativa databaser eller handböcker som är gjorda av intelligenta människor. Begreppet kunskap är en blandning av erfarenheter, värden, information och uppfattningar som hjälper att värdesätta nya erfarenheter och information. Kunskap som definition är inte på något sätt exakt eller enkelt. Kunskap kan också härledas från information liksom information kan härledas från data. Information förvandlas till kunskap enligt följande: Genom att göra jämförelser: hur skiljer sig informationen i denna situation i jämförelse med andra liknande situationer vi känner till? Konsekvenser: hurdana följder kan informationen ha på beslut och handlingar? Samband: hur anknyter sig denna information i relation till annan kunskap? Diskussioner: vad tycker och anser andra människor om denna information? Data finns tillgänglig att få från exempelvis olika register eller protokoll och informationen fås i form av meddelanden. Kunskap igen kan vi erhålla endast i sammanhang som människan har att göra med (jämför i tabell 1.). Kunskap är i nära relation till handling. Bättre kunskap kan ofta leda till bättre åtgärder inom exempelvis produktutvecklingen inom företag. Därmed kan man säga att kunskap uppstår genom erfarenheter. En erfarenhet kan igen vara att delta i ett möte eller en kurs, läsa en bok eller att ha ett utvecklingssamtal på jobbet. (Davenport & Prusak 1998, s. 6-7, Sydänmaanlakka 2007, s )

11 8 Tabell 1. Data, information och kunskap (Davenport 1997, s.9, fritt översatt) Data Information Kunskap Osammansatta observationer av påståenden från omvärlden Data som är försett med relevans och syfte Värdefull information utformat av människan - Enkelt strukturerat - Kräver analys - Besvärligt att strukturera - Lätt att samla in med hjälp av maskiner - Måste överensstämma med betydelsen - Svårt att samla in med hjälp av maskiner - Mängden är ofta bestämd i förväg - Mänskligt begrundande är nödvändigt - Ofta underförstått - Lätt att överföra - Besvärligt att överföra 2.2 Informationens egenskaper För att kunna fatta rätta beslut som företagare är det viktigt att ha nyttig information tillgängligt under sin beslutsprocess. Genom att använda riktig och nyttig information kan man minimera risken för att fatta fel beslut. Enligt Laitinen (1998 s ) är de viktigaste egenskaperna som informationen borde ha för att vara av betydelse för beslutsfattandet i ett företag: relevans, förmånlighet, validitet, reliabilitet och trovärdighet. Dessa egenskaper beskrivs grundligare till följande. Relevant eller väsentlig information Ibland kan det finnas för mycket information att tillgå och svårt att veta vilken information som har betydelse för beslutsfattande. Det kan räcka med att använda sig av en mängd mindre information bara den är av betydelse. Ifall informationen är viktig för att göra ett beslut sägs den vara relevant. Information som är väsentlig d.v.s. relevant ger mervärde i ett företags beslutsprocess. Mervärdet kan mätas genom att jämföra värdet på ett beslut, som gjorts med hjälp av den relevanta informationen i motsats till värdet på beslutet ifall man inte skulle ha använt informationen. (Laitinen 1998, s 121). Förmånlighet En annan egenskap som inverkar på informationens värde är dess förmånlighet. Informationen måste kunna framställas enkelt och förmånligt. Exempelvis olika slags kalkyleringsprogram med vars hjälp ett företag kan samla in information får inte kräva för mycket uppoffring i

12 9 förhållande till dess betydelse och nytta som företaget kan uppnå. Detta beskrivs ofta med en nytto-kostnadsanalys (fi. hyöty-kustannusanalyysi). som i figur 1. Ifall relevant information endast har en liten betydelse för ett företags beslutsfattande lönar det sig inte att göra stora uppoffringar genom att samla ihop information exempelvis med dyra och tidskrävande marknadsundersökningar. Inom företag idag kan även information uppfattas som en produktionsfaktor med vars hjälp företaget kan uppnå mervärde. (Laitinen1998, s ). Figur 1. Beroendet mellan informationens noggrannhet och uppoffringar för att skaffa information (Laitinen 1998, s.129). Validitet En egenskap som är mycket viktig för informationen är validitet också benämnt informationens riktighet. Med validitet anses att informationen som används måste kunna mäta det som skall mätas exempelvis då man gör en undersökning på något. I vissa situationer kan värdet på ett beslut vara mycket känsligt för informationens riktighet dvs för validiteten och minsta lilla misstag kan orsaka även större värdeförluster. Exempelvis då ett företag gör beslut är det viktigt att rätt information används för annars kan fel beslut göras och företaget kan förlora bl.a. för företagets existens värdefullt kapital. (Laitinen 1998, s ) Reliabilitet Informationen som skall användas som hjälp för beslutsfattande måste vara reliabel eller med andra ord tillräckligt noggrann och pålitlig. Reliabiliteten beskriver hur tillförlitlig informationen är dvs. dess förmåga att ge svar som inte är slumpmässiga. Då man mäter samma objekt vid upprepade tillfällen med samma mätinstrument och informationen inte

13 10 förändras mellan tillfällena sägs informationen vara reliabel och slumpvariationen är liten. Bra validitet garanterar inte bra reliabilitet och tvärtom. (Laitinen 1998, s ) Trovärdighet Beslutsfattaren eller de personer som gör beslut inom ett företag måste kunna lita på informationen som man har tillgänglig. Fastän informationen är förmånlig, noggrann och relevant anses den var tillräckligt värdefull för att användas effektivt i beslutsfattande, först då när beslutsfattaren kan förlita sig på den. Även om informationen som finns till hands är nyttig på många sätt blir dess värde obetydlig ifall den inte är trovärdig. Därmed kan inte heller beslutsfattaren utnyttja informationen. Ibland kan det därmed uppstå konfliktsituationer vid beslutsfattande (se tabell 2.) då man förlitar sig för mycket på en viss information och använder den fastän de övriga egenskaperna är svaga. Detta gäller också tvärtom då alla övriga egenskaper hos informationen är goda men man inte litar på den kan en helt nyttig information gå till spillo. (Laitinen 1998, s ). Tabell 2. Sammanfattning av informationens trovärdighet och de övriga egenskaperna (Laitinen 1998, s. 134). Trovärdighet: Övriga egenskaper: SVAG BRA SVAGA BRA Svag information, som inte används i beslutsfattandet. " Utveckla de övriga egenskaperna Bra information som inte används i beslutsfattandet. "Utveckla informationens trovärdighet" (konfliktsituation) Svag information, men trovärdig används i beslutsfattandet. "Utveckla de övriga egenskaperna" (konfliktsituation). Bra information som används i beslutsfattandet.

14 Olika typer av information För att kunna leda en gård med framgång måste lantbruksföretagaren känna igen problem och som hjälp till det behövs olika typer av information via olika informationskällor. Några exempel på olika typer av information är beskrivande, diagnostisk och förutsägande information. Beskrivande information För att lantbruksföretagaren skall veta i hurudant tillstånd gården är behöver man beskrivande information. Den beskrivande informationen berättar om bl.a. det fysiska, biologiska och ekonomiska läget på gården. Med hjälp av beskrivande information kan företagaren upptäcka om det finns problem och därmed åtgärda dem. Den beskrivande informationen innehåller i sin tur olika typer av information, t.ex. den ekonomiska beskrivande informationen kan innehålla information om inkomster, kassaflöden, skatterapporter mm. Exempel på fysisk och biologisk deskriptiv information kan igen vara information som fås via markprover, förteckningar av mjölkproduktionen eller djurens fysiska kondition på gården mm. (Harsh m.fl. 1981, s.15-16) Diagnostisk information För att känna igen problem inom ett företag kan det även behövas diagnostisk information. Denna typ av information kan berätta både vad som är fel och också hur det istället borde vara. Exempelvis märker företagaren att skörden eller företagarinkomsten är på tok för låg och behöver därmed information samt fakta från andra gårdar för att kunna jämföra hur skörden eller inkomsten istället borde vara. Företagaren kan ofta behöva hjälp via olika informationskällor såsom lantbruksrådgivare, tidsskrifter, grannar, branschens företag mm. för att kunna jämföra nuläget med hur det borde vara. (Harsh m.fl. 1981, s.16-17) Förutsägande information Förutsägande information behövs för att företagaren skall kunna minimera kommande risker gällande teknologi, priser, klimat, politiska beslut eller personliga relationer som kan beröra gården. Med hjälp av förutsägande information kan företagaren definiera problem eller också undvika problem i förväg. (Harsh m.fl. 1981, s.17) För att samla åt sig förutsägande information måste lantbrukaren använda sig av olika informationskällor såsom tidningar, utbildningar och seminarier, företag etc.

15 Informationskällor och informationssökandet Inom ett lantbruksföretag behöver man data och information om bl.a. väder, priser, ny teknologi eller politik som inverkar på gårdens företagsverksamhet. Data och information söker man oftast via olika slags informationskällor. Data- och informationkällor kan indelas i kommunikativa och icke kommunikativa källor. (Harsh m.fl.1981, s.18) Då man använder sig av en datakälla utan att behöva kontakta en annan person muntligt eller skriftligt sägs man använda en icke kommunikativ källa. En icke kommunikativ källa kräver inget informationsflöde från en person till en annan. Lantbruksföretagaren kan använda källan utan att kontakta någon annan person. Icke kommunikativa källor omfattar vanligen tidigare erfarenhet, observation av andras erfarenheter, experimenterande och att upprätthålla skriftliga anteckningar. För att kunna använda sig av icke kommunikativa data- och informationskällor krävs det att företagaren har samlat åt sig någon slags arbets- och livserfarenhet. Användningen av kommunikativa data- och informationskällor kräver igen att data går via en person till en annan. Kommunikativa data- och informationskällor är exempelvis tidningar, lantbrukstidsskrifter, radio, television, grannar, rådgivare från branschens organisationer, försäljare och uppköpare, företag, kreditgivare, skolor, seminarier, möten och lärare mm. (Harsh m.fl. 1981, s.18-19) Behovet av information hos lantbruksföretagaren inverkar till stor del hur han eller hon söker efter information. Figur 2 beskriver hur en modell av lantbrukarens informationssökande kan se ut. Enligt modellen kan lantbrukarens bakgrundsfaktorer såsom utbildning, ålder, erfarenhet, produktionsriktning, företagsstorlek mm. styra valet av informationskällor. Informationssökandet kan sägas bestå av tre delar: insamling, bearbetning och lagring (Renborg och Fock 1977, s.33).

16 13 Figur 2. Modell av lantbrukarens informationssökande (Svensson 1976 ref. Renborg och Fock 1977 s. 155.) 2.5 Beslut som en del av företagsledningen Vad går beslut ut på? Enligt Öhlmér (1991, s.2-3) innebär beslutsfattande att bestämma sig för valet mellan handlingsalternativ, där det mest fördelaktiga alternativet ej är uppenbart. Beslut baserar sig på förutsägelse av konsekvenser, värdering av konsekvenserna och besluts- eller

17 14 valregel. Med förutsägelse av konsekvenser menas formulering av förväntningar om vad som kommer att hända i respektive alternativ. Med hjälp av värdering beskriver man hur bra eller dåliga de olika konsekvenserna är. Besluts- eller valregeln innebär igen en jämförelse av konsekvenserna för respektive handlingsalternativ. En lantbruksföretagare måste nästan dagligen ta itu med problem såsom när skall man så och skörda, när är den bästa tidpunkten att köpa insatser och när sälja produkter, när investera i nya maskiner och byggnader eller arrangera ett nytt banklån. En lantbrukare påverkas också mycket av politiska beslut, väder och vind, olyckor och andra oväntade händelser. Wålstedt m.fl. (1992, s.1, 135) menar att lantbruksföretagare fattar beslut dagligen under villkor, som mer eller mindre kan kännetecknas av risk eller ovisshet. Beslutsfattandet är en mycket viktig del av företagarens vardag. Ifall man inte skulle göra beslut skulle det inte heller vara något företagande. Enligt Renborg och Fock (1977) kan företagsledandet och beslutsfattandet i ett lantbruksföretag beskrivas som ett styrt system (se figur 3). Företagsledningsarbetet eller beslutsfattande består enligt styrsystemmodellen av följande uppgifter: formulering av mål, insamling av information ytterom gården s.k. från omvärlden, planering på kort och lång sikt, redovisning av uppnådda resultat i gårdens produktion, analys av information från omvärlden och av uppnådda resultat samt korrigering av planer när målen ej nåtts. Figur 3. Lantbruksföretaget som ett styrt system. (Renborg & Fock 1977, s. 28)

18 Beslutsprocessen Beslutsprocessen kan delas upp i olika steg och dessa beslutssteg varierar mellan fem och åtta beroende på vilken litteratur man studerar inom lantbrukets företagsledning (Öhlmér m.fl. 1993,1998, 2000, James & Eberle 2000, Kay m.fl. 2008, Castle m.fl. 1987, Harsh m.fl. 1981, Renborg & Fock 1977). Företagare behöver inte alltid följa beslutsprocessen steg för steg utan vissa beslutssteg kan också göras samtidigt eller beskrivas som en matris enligt Öhlmér m.fl. (1998). Till följande beskrivs den s.k. traditionella beslutsmodellen med sju beslutssteg och en omarbetad begreppsmässig beslutsmodell Den traditionella beslutsmodellen Uppsättning av mål Uppsättning av mål hjälper lantbruksföretagaren att leda sitt företag (Renborg & Fock 1977). Enligt Castle m.fl. (1987, s. 4-5) är framgångsrika lantbruksföretagare målinriktade. Beslutsfattaren får mera motivation genom att göra upp mål och även försöka uppnå dem. En lantbrukare kan ha flere än enbart ett mål för sin gård. Exempel på mål för en lantbruksföretagare och dess familj kan vara en höjning av företagarinkomsten, öka produktionen, utvidga företagsverksamheten eller också att få mera fritid. Genom att definiera målen noggrant och att göra dem skriftligt ökar motivationen, gör det lättare att prioritera olika målsättningar samt gynnar samarbetet inom familjen. Kay m.fl. (2008, s.22) anser även att mål borde ha tidtabeller. Genom att ha en tidsgräns för sitt mål hjälper företagaren att fokusera sig på att uppnå målet. Enligt Renborg och Fock (1977, s ) kan företag styras med flera mål och dessa kan ha olika nivåer i företaget. För att kunna göra beslut bör företagaren gör upp en målstruktur. Målstrukturen hos en företagare kan antingen vara formellt eller informellt uppbyggd (se figur 4). Den formella målstrukturen är hierarkiskt uppbyggd där varje delmål på en lägre nivå bidrar till att uppfylla målen på de högre nivåerna. Den informella strukturen är igen uppbyggd av intuitivt uppsatta mål på centrala punkter i målstrukturen. Det går inte tydligt att förklara sambanden mellan målen på de olika nivåerna i den informella strukturen. Företagaren har ändå i stora drag klart för sig vilka de viktigaste förutsättningarna på de lägre nivåerna är för att målen på de högre nivåerna skall kunna uppfyllas. Både inom den formella och informella målstrukturen finns det s.k. primära mål som är av största betydelse vid beslut ifall olika mål kommer i konflikt mer varandra. De primära målen kan trots allt variera från tid till tid och i olika situationer inom företaget.

19 16 Figur 4. Alternativa målstrukturer hos en företagare (Renborg & Fock 1977, s.59) Känna igen och definiera problem Castle m.fl. (1987, s. 5) anser att alltid då en företagare måste göra beslut betyder det att företaget berörs av något problem eller av en möjlighet. Problem kan upptäckas då målsättningen för företaget inte stämmer överens med vad man i verkligheten har uppnått eller vilka resultat företaget åstadkommit. Exempelvis märker en jordbrukare att årets veteskörd är mycket lägre än man väntat sig eller ett nytt växtskyddsmedel inte hade den effekt som man hade informerats och marknadsförts om. Att uppfatta att ett problem förekommer inom företaget är ett av de viktigaste stegen i hela beslutsprocessen (James & Eberle 2000, s. 9). En företagare måste ständigt vara på alerten för att identifiera problem och därefter definiera problemet så noggrant som möjligt. Då man har definierat ett problem ordentligt går det mindre tid åt till de resterande stegen i beslutsprocessen. (Kay m.fl. 2008, s. 27). Enligt Öhlmérs m.fl. (1993, s ) undersökning sökte lantbruksföretagarna information både internt om t.ex. skörd och inkomster och externt om t.ex. priser för att upptäcka problem eller också möjligheter inom sitt företag. Genom att jämföra skillnader mellan förväntade och observerade värden kunde man genom att lägga märke till negativa och oväntade skillnader, upptäcka problem. Ifall skillnaden var positiv kunde det betyda en möjlighet för gården. Lantbruksföretagarna ansåg att det var svårt att söka information och känna igen problem och tyckte att de behövde stöd och hjälp för att kunna bedöma vilka konsekvenser möjliga problem kunde medföra för företaget. För att definiera problem sökte lantbruksföretagarna först information i sina egna minnen för att hitta alternativa lösningar. Informationen som användes

20 17 vid definiering av problem kan ha erhållits via informationskällor ytterom företaget, men vid detta beslutssteg användes inga externa beslutsstöd utöver det egna minnet. Insamling av data och information Efter att företagaren har definierat problemet är följande steg i beslutsprocessen att ännu ytterligare samla ihop data, information och fakta ytterom företaget för att hitta faktorer som påverkar problemet, alternativa lösningar, information om att planlägga de olika alternativen samt information om möjliga konsekvenser som alternativen kan ha. För att skaffa sig information använder sig lantbruksföretagarna av många olika informationskällor såsom tidningar, tidsskrifter och övrig facklitteratur, seminarier, rådgivare, personliga kontakter, företag, radio, television samt Internet. Att samla ihop data och information kan vara en oändlig uppgift och kan vara både tidskrävande och dyrt. Därför lönar det sig att samla in ny data och information endast så länge som nyttan av information är större än kostnaden att skaffa informationen. ( Öhlmér m.fl. 1993, s & Kay m.fl. 2008, s ) Analys av olika alternativ samt göra beslut Det fjärde steget i beslutsprocessen är att analysera alternativen man har med hjälp av den insamlade informationen i steg tre och sedan göra ett beslut. Med den insamlade informationen analyserar man de olika alternativens konsekvenser t.ex. hur alternativen inverkar på inkomsten, kassaflödet, riskerna eller skulderna i ett företag (Castle m.fl. 1987, s. 5). Det är inte alltid så lätt att hitta rätt lösning eller alternativ för ett problem. Den rätta lösningen behöver inte heller alltid vara solklar. Ibland kan den bästa lösningen vara att inte ändra på någonting eller börja om från början med beslutsprocessen och definiera problemet på nytt. Efter en noggrann analys av alternativen väljs vanligtvis det alternativet som bäst stämmer överens med företagarens målsättning. (Kay m.fl. 2008, s. 27). Beslutsprocesserna är ofta s.k. iterativa processer som innehåller olika slags återkopplingar. I beslutsprocessen kan man ofta ta några steg bakåt och definiera samt omformulera problemen för att nå det bästa resultatet i slutändan. Ett beslut är ett val mellan olika alternativ hur göra saker och ting eller för att uppnå ett mål. Att göra beslut kan kännas svårt för många företagare, därför att de tror att de aldrig har tillräckligt med information att tillgå eller de tillgängliga alternativen kan involvera något slag av risker. Endast genom att en företagare agerar och gör beslut kan det medföra framgång för företaget fastän man då också kan göra flere misstag. Genom att skjuta upp beslutsfattande kan leda till att företaget mister goda möjligheter. (Castle m.fl. 1987, s. 5-6).

Nya planer för gården?

Nya planer för gården? Nya planer för gården? Tio steg för att lyckas med ett generationsskifte För ett rikare liv på landet Gör en smidig växling till nästa generation Att genomgå en generationsväxling innebär mycket att tänka

Läs mer

!!!!! Undvikande!och!aggressivt!beteende! mot!främmande!människor!hos!hundar! i!finland!! Sofi!Sandbacka! 2014!!!!!!!!!!!

!!!!! Undvikande!och!aggressivt!beteende! mot!främmande!människor!hos!hundar! i!finland!! Sofi!Sandbacka! 2014!!!!!!!!!!! Undvikandeochaggressivtbeteende motfrämmandemänniskorhoshundar ifinland SofiSandbacka 2014 Licentiatavhandlingiämnetveterinärmedicin Helsingforsuniversitet Veterinärmedicinskafakulteten Avdelningförkliniskproduktionsdjursmedicin

Läs mer

AVKODAR DIN TANKE- OCH BESLUTSSTIL

AVKODAR DIN TANKE- OCH BESLUTSSTIL AVKODAR DIN TANKE- OCH BESLUTSSTIL Maj 29, 2015 OMDÖMES RAPPORT John Doe ID UH565474 2014 Hogan Assessment Systems Inc. SAMMANFATTNING Denna rapport utvärderar John Does omdömes- och sstil genom att analysera

Läs mer

Ålandsbanken bostadslån

Ålandsbanken bostadslån Ålandsbanken bostadslån Ålandsbankens bostadslån ger dig rörelsefrihet På Ålandsbanken vet vi hur viktigt det är att du får rätt upplägg på ditt bostadslån. Att köpa lägenhet, hus eller bygga nytt är ett

Läs mer

Riskanalys och riskhantering i växtodlingsföretag

Riskanalys och riskhantering i växtodlingsföretag Riskanalys och riskhantering i växtodlingsföretag Alnarp 2014-11-19 1 Finansiär Vilka vi är som genomfört projektet Carl Johan Nilsson, HIR Malmöhus Patrick Petersson, HIR Malmöhus Håkan Rosenqvist 2 Varför

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

SAMPO BANK RÄNTEOBLIGATION 1609: RÄNTEKORRIDOR XV

SAMPO BANK RÄNTEOBLIGATION 1609: RÄNTEKORRIDOR XV Danske Bank Abp, www.danskebank.fi SAMPO BANK RÄNTEOBLIGATION 1609: RÄNTEKORRIDOR XV Information om lånet: Lånets emittent: Danske Bank Abp Lånets ISIN-kod: FI4000050000 RÄNTEKORRIDOR XV En placering med

Läs mer

Lönsamhet och resultat

Lönsamhet och resultat Redovisning (fi. laskentatoimi) (1) s. 31 i kompendiet För att kunna mäta resultat och lönsamhet behövs redovisning, i praktiken bokföring (fi. kirjanpito) Redovisningen ger information om intäkter och

Läs mer

AFFÄRSUTVECKLING startaeget.fi och Christian Mikander (1/14) 9.11.2006

AFFÄRSUTVECKLING startaeget.fi och Christian Mikander (1/14) 9.11.2006 AFFÄRSUTVECKLING startaeget.fi och Christian Mikander (1/14) 9.11.2006 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Planeringsarbete och nya idéer... 3 1.1 Att planera affärsutveckling... 3 1.2 Olika slag av idéer för utveckling...

Läs mer

Lånespecifika villkor

Lånespecifika villkor Lånespecifika villkor Dessa lånespecifika villkor utgör tillsammans med de allmänna villkoren för Aktia Sparbank Abp:s masskuldebrevsprogram av 29.4.2004 jämte komplettering 7.3.2005 villkoren för detta

Läs mer

6. Övningen Investeringens lönsamhet. TU-A1200 Grundkurs i produktionsekonomi

6. Övningen Investeringens lönsamhet. TU-A1200 Grundkurs i produktionsekonomi 6. Övningen Investeringens lönsamhet TU-A1200 Grundkurs i produktionsekonomi Övningarnas innehåll 6. Analyser och framtid 5. Försäljning, marknadsföring och kundens bemötande 4. Operationer II: Processer

Läs mer

Information om risker, riskhantering och kapitalbehov

Information om risker, riskhantering och kapitalbehov Information om risker, riskhantering och kapitalbehov GCC Capital AB är ett kreditmarknadsbolag under finansinspektionens tillsyn. Bolaget bedriver utlåning genom leasing och har historiskt när bolaget

Läs mer

Låna hos oss och bli delägare

Låna hos oss och bli delägare Låna hos oss och bli delägare Bottenlån med din fastighet som säkerhet För ett rikare liv på landet Finansiera din gård, din skog eller ditt lantbruks - företag hos oss Vi är jord- och skogsbrukarnas egen

Läs mer

Problemlösning. Problemlösningsprocessen

Problemlösning. Problemlösningsprocessen Problemlösning Vi ägnar oss åt problemlösning flera gånger per dag. Ibland är vi omedvetna om att vi gör det, andra gånger är vi starkt koncentrerade på att ta itu med ett problem. Att välja kaffesort,

Läs mer

Ändring i kapitalförsörjningsförordningen

Ändring i kapitalförsörjningsförordningen 2002-09-16 Ny lånemodell Ändring i kapitalförsörjningsförordningen Regeringen tog den 10 maj 2002 beslut om att ändra 6 första stycket i kapitalförsörjningsförordningen. Ändringen trädde i kraft den 1

Läs mer

Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process

Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process En essä i kursen Produktutveckling med formgivning, KN3060 Patrick Larsson, Mälardalens högskola, 2007-04-26 Inledning Kommunikation definieras som överföring

Läs mer

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att

Läs mer

FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR. Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007

FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR. Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007 FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007 Vilka uppgifter behövs om investeringen? Investeringskostnaderna Den ekonomiska livslängden Underhållskostnaderna

Läs mer

Warranter En investering med hävstångseffekt

Warranter En investering med hävstångseffekt Warranter En investering med hävstångseffekt Investerarprofil ÄR WARRANTER RÄTT TYP AV INVESTERING FÖR DIG? Innan du bestämmer dig för att investera i warranter bör du fundera över vilken risk du är beredd

Läs mer

Vi ger näring till Sveriges viktigaste näring

Vi ger näring till Sveriges viktigaste näring Vi ger näring till Sveriges viktigaste näring Banken för jord- och skogsbrukare För ett rikare liv på landet Välkommen till jord- och skogsbrukarnas egen bank Jord- och skogsbrukarna har en egen bank,

Läs mer

SEK:s lilla handbok i exportfinansiering

SEK:s lilla handbok i exportfinansiering SEK:s lilla handbok i exportfinansiering Innehåll Varför behövs exportfinansiering?...sid 2 Vilka alternativ finns det att välja mellan?...sid 3 Hur mycket och i vilka valutor kan man låna?...sid 4 Hur

Läs mer

Finnveras finansieringstjänster i ett nötskal. Startia för Företagare seminarium 5.11.2012 Tom Siegfrids, Finnvera Abp

Finnveras finansieringstjänster i ett nötskal. Startia för Företagare seminarium 5.11.2012 Tom Siegfrids, Finnvera Abp Finnveras finansieringstjänster i ett nötskal Startia för Företagare seminarium 5.11.2012 Tom Siegfrids, Finnvera Abp Finnvera Abp Finnvera är ett specialfinansieringsbolag som ägs av finska staten och

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

Föreskrifter och anvisningar 4/2011

Föreskrifter och anvisningar 4/2011 Föreskrifter och anvisningar 4/2011 Metoder för beräkning av maximibeloppet av den ersättning som kan krävas ut för förtida Dnr FIVA 9/01.00/2011 Utfärdad 15.12.2011 Gäller from 31.3.2012 FIASISPEKTIOE

Läs mer

4. Ett företag har vid årets början respektive slut nedanstående tillgångar, skulder och eget kapital:

4. Ett företag har vid årets början respektive slut nedanstående tillgångar, skulder och eget kapital: 2p 1. Ett företag köper i början av 2008 en maskin för 100 000 kr. Man beräknar att den ska kunna användas under 5 år och att restvärdet då är noll. a. Hur stor är företagets utgift 2008? Svar: 100 000

Läs mer

Gemensamma kyrkofullmäktige antecknar de bifogade direktiven för placeringsverksamheten för kännedom

Gemensamma kyrkofullmäktige antecknar de bifogade direktiven för placeringsverksamheten för kännedom 744/2015 53 Direktiv för placeringsverksamheten Beslutsförslag Gemensamma kyrkofullmäktige antecknar de bifogade direktiven för placeringsverksamheten för kännedom Beslut Antecknades för kännedom. Beslutshistoria

Läs mer

AFFÄRSPLAN. Namn. Företag. Adress. Telefon. E-post. Hemsida. Affärsplan. Sara Isaksson Pär Olofsson 2010.08.24

AFFÄRSPLAN. Namn. Företag. Adress. Telefon. E-post. Hemsida. Affärsplan. Sara Isaksson Pär Olofsson 2010.08.24 Namn Företag AFFÄRSPLAN Adress Telefon E-post Hemsida Affärsplan 2010.08.24 1 Sara Isaksson Pär Olofsson Innehåll AFFÄRSIDÉ 3 VISION, MÅL OCH STRATEGI 5 VERKSAMHET 7 KUND 8 KONKURRENTER 9 MARKNADSFÖRING

Läs mer

PRESENTATIONSBLAD J U S T I T I E M I N I S T E R I E T. Utgivningsdatum 11.11.2008

PRESENTATIONSBLAD J U S T I T I E M I N I S T E R I E T. Utgivningsdatum 11.11.2008 PRESENTATIONSBLAD J U S T I T I E M I N I S T E R I E T Författare (uppgifter om organet: organets namn, ordförande, sekreterare) Arbetsgruppen för snabbkrediter ordf. Katri Kummoinen sekr. Sofia Aspelund

Läs mer

Del 4 Emittenten. Strukturakademin

Del 4 Emittenten. Strukturakademin Del 4 Emittenten Strukturakademin Innehåll 1. Implicita risker och tillgångar 2. Emittenten 3. Obligationer 4. Prissättning på obligationer 5. Effekt på villkoren 6. Marknadsrisk och Kreditrisk 7. Implicit

Läs mer

Varför behövs exportfinansiering? sid 2. Vilka alternativ finns det att välja mellan? sid 3. Hur mycket och i vilka valutor kan man låna?

Varför behövs exportfinansiering? sid 2. Vilka alternativ finns det att välja mellan? sid 3. Hur mycket och i vilka valutor kan man låna? Innehåll Varför behövs exportfinansiering? sid 2 Vilka alternativ finns det att välja mellan? sid 3 Hur mycket och i vilka valutor kan man låna? sid 4 Hur kan riskerna hanteras? sid 5 Vilka räntevillkor

Läs mer

Hur når vi lantbruksföretagarna?

Hur når vi lantbruksföretagarna? Hur når vi lantbruksföretagarna? Hur vill lantbruksföretagarna bli informerade? Hur välkänt är investerings- och startstöd till lantbrukare? www.t.lst.se Publ. nr 2005:6 2 Förord Länsstyrelsen i Örebro

Läs mer

Bokslutskommuniké för Comfort Window System AB reviderad version

Bokslutskommuniké för Comfort Window System AB reviderad version Bokslutskommuniké för Comfort Window System AB reviderad version CWS Comfort Window System AB (publ) Bokslutskommuniké för verksamhetsåret 2011-09-01 till 2012-08-31 I den ursprungliga rapporten, publicerat

Läs mer

ABC Ekonomiska termer

ABC Ekonomiska termer Ekonomiska begrepp I den ekonomiska redovisningen finns det ett antal termer som är viktiga att känna till som egen företagare. Drivhuset hjälper dig att reda ut begreppen på de allra vanligaste och beskriver

Läs mer

FÖRESKRIFT OM BOKFÖRING I KREDITINSTITUT

FÖRESKRIFT OM BOKFÖRING I KREDITINSTITUT understrykning. 1 (5) Till kreditinstituten Till kreditinstitutens holdingsammanslutningar FÖRESKRIFT OM BOKFÖRING I KREDITINSTITUT Finansinspektionen meddelar med stöd av 14 1 mom. lagen om finansinspektionen

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 13-05-2003 C(2003)1471fin Ärende: Statligt stöd N 591/2002 - Finland CIRR - system för finansiering av fartyg Herr Minister, (1) Efter att ha granskat de upplysningar

Läs mer

JOHAN WERNER 2008-01-10 0 SALTSJÖBADENS GOLFKLUBB. leasa eller köpa. ett arbete för HGU -04 av: Johan Werner Saltsjöbadens golfklubb

JOHAN WERNER 2008-01-10 0 SALTSJÖBADENS GOLFKLUBB. leasa eller köpa. ett arbete för HGU -04 av: Johan Werner Saltsjöbadens golfklubb JOHAN WERNER 2008-01-10 0 leasa eller köpa ett arbete för HGU -04 av: Johan Werner Saltsjöbadens golfklubb JOHAN WERNER 2008-01-10 1 Leasing eller köp av maskinpark? De senaste åren har det blivit allt

Läs mer

INBJUDAN Teckning av konvertibla skuldebrev Capillum Holding AB (publ) September 2012

INBJUDAN Teckning av konvertibla skuldebrev Capillum Holding AB (publ) September 2012 INBJUDAN Teckning av konvertibla skuldebrev Capillum Holding AB (publ) September 2012 På Banken kan Du få en sparränta om 0,5% Vi ger Dig en sparränta om 13,25% Bryggfinansiering Emissionshantering Factoring

Läs mer

OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS

OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS Ekonomi känns ofta obegripligt och skrämmande, men med små åtgärder kan du få koll på din ekonomi och ta makten över dina pengar. Genom årens gång har det blivit allt viktigare

Läs mer

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2009

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2009 placeringsverksamhet 29 FK Finanssialan Keskusliitto FC Finansbranschens Centralförbund placeringsverksamhet 29 placeringsverksamhet 29 Kimmo Koivisto INNEHÅLL Allmänt... 3 placeringar 31.12.29... 4 nya

Läs mer

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION 1. Kreditgivarens/kreditförmedlarens identitet och kontaktuppgifter Kreditgivare Telefon E-post Webbadress Stockmann Oyj Abp Aleksanterinkatu 52, 00100

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

Förklara följande begrepp: inbetalning, intäkt, inkomst, utbetalning, kostnad och utgift.

Förklara följande begrepp: inbetalning, intäkt, inkomst, utbetalning, kostnad och utgift. Uppgift/Fråga: 1 (6 poäng) Förklara följande begrepp: inbetalning, intäkt, inkomst, utbetalning, kostnad och utgift. Uppgift/Fråga: 2 (6 poäng) Här följer några blandade påståenden. I. En av nackdelarna

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Att göra risker till möjligheter: jg Hur ser den totala risksituationen ut för lantbruksföretagaren och. gårdsekonomin? Prof. Carl Johan Lagerkvist

Att göra risker till möjligheter: jg Hur ser den totala risksituationen ut för lantbruksföretagaren och. gårdsekonomin? Prof. Carl Johan Lagerkvist Att göra risker till möjligheter: jg Hur ser den totala risksituationen ut för lantbruksföretagaren och finns det en koppling till gårdsekonomin? Prof. Carl Johan Lagerkvist Valet av förhållningssätt!

Läs mer

Den gröna påsen i Linköpings kommun

Den gröna påsen i Linköpings kommun Den gröna påsen i Linköpings kommun Metod- PM 4 Thea Eriksson Almgren Problem I Linköping idag används biogas för att driva stadsbussarna. 1 Biogas är ett miljövänligt alternativ till bensin och diesel

Läs mer

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Bakgrund och syfte Riskhantering blir allt viktigare i dagens byggbransch. Snabba förändringar

Läs mer

Den enkla guiden till ert nya kontor

Den enkla guiden till ert nya kontor Den enkla guiden till ert nya kontor Följande punkter har tagits fram för att hjälpa dig när du byter kontor eller gör förändringar på ditt kontor. När det gäller att möblera en arbetsmiljö har de flesta

Läs mer

Finansiell ekonomi Föreläsning 1

Finansiell ekonomi Föreläsning 1 Finansiell ekonomi Föreläsning 1 Presentation lärare - Johan Holmgren (kursansvarig) Presentation kursupplägg och examination - Övningsuppgifter med och utan svar - Börssalen - Portföljvalsprojekt 10p

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 102/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 17 i lagen om strukturstöd till jordbruket PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att lagen

Läs mer

Redovisning av lånekostnader

Redovisning av lånekostnader REKOMMENDATION 15.1 Redovisning av lånekostnader November 2006 RKR 15.1 Redovisning av lånekostnader Innehåll Denna rekommendation anger hur lånekostnader skall redovisas. Rekommendationen beskriver två

Läs mer

Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development

Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development Grupp 6 Ali Abid Kjell Nilsson Patrick Larsson Mälardalens högskola KN3060, Produktutveckling med

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 207/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om finansiering av landsbygdsnäringar PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att

Läs mer

TENTAMEN. Finansiell Planering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering för fatighetsmäklare7,5 poäng

TENTAMEN. Finansiell Planering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering för fatighetsmäklare7,5 poäng HÖGSKOLAN I BORÅS Institutionen Handelsoch IT-högskolan (HIT) TENTAMEN Finansiell Planering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering för fatighetsmäklare7,5 poäng

Läs mer

En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009. Nordnet Bank AB. Arturo Arques

En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009. Nordnet Bank AB. Arturo Arques En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009 Nordnet Bank AB Arturo Arques Inledning Riksdagen och arbetsmarknadens parter har i praktiken tvingat alla löntagare att själva ta ansvar för sin pensionsförvaltning

Läs mer

Företagarnas panel Rapport från Företagarna

Företagarnas panel Rapport från Företagarna Företagarnas panel Rapport från Företagarna oktober 2011 Inledning... 2 Vart fjärde småföretag anser att det är svårare än normalt att finansiera verksamheten... 2 Finansieringsmöjligheterna har försämrats

Läs mer

I denna policy ska termer och beteckningar ha följande betydelse.

I denna policy ska termer och beteckningar ha följande betydelse. ERSÄTTNINGSPOLICY I denna policy ska termer och beteckningar ha följande betydelse. Betydande risktagare: En anställd vars arbetsuppgifter har en väsentlig inverkan på Bolagets riskprofil. Dessa personer

Läs mer

Fountain Park Ab Gemensam Visdom i Praktiken

Fountain Park Ab Gemensam Visdom i Praktiken Fountain Park Ab Gemensam Visdom i Praktiken Fountain Park Ab Ledande Strategiarbete Påverkande Ny ledare ombord Förändringsprocesser Värden och etiska principer Förändringar i verksamhetsmiljön Kommunicera

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Företagsbeskattningen. i ett nötskal. Projektet Mångsidiga landsbygdsföretag. Svenska lantbrukssällskapens förbund 1

Företagsbeskattningen. i ett nötskal. Projektet Mångsidiga landsbygdsföretag. Svenska lantbrukssällskapens förbund 1 Företagsbeskattningen i ett nötskal Projektet Mångsidiga landsbygdsföretag Svenska lantbrukssällskapens förbund 1 Mångsidiga landsbygdsföretag Företagsbeskattningen i ett nötskal Svenska lantbrukssällskapens

Läs mer

Min syn på aktiviteter innan PU-processen i SME företag i förhållande till stora företag

Min syn på aktiviteter innan PU-processen i SME företag i förhållande till stora företag Min syn på aktiviteter innan PU-processen i SME företag i förhållande till stora företag Av Tobias Lindström Innehållsförteckning Introduktion... 1 Bakgrund... 1 Inledning... 1 Del två: Min syn på aktiviteter

Läs mer

Studie över investeringsstödets betydelse för jordbrukarnas beslutsfattande

Studie över investeringsstödets betydelse för jordbrukarnas beslutsfattande 1 Studie över investeringsstödets betydelse för jordbrukarnas beslutsfattande Jordbruksverket Landsbygdsanalysenheten December 2012 2 Jordbruksverket Landsbygdsanalysenheten 2012-11-21 Per Persson Studie

Läs mer

Företagsstöden i Landsbygdsprogrammet 2014 2020 yritystuet

Företagsstöden i Landsbygdsprogrammet 2014 2020 yritystuet Företagsstöden i Landsbygdsprogrammet 2014 2020 yritystuet Maria Konsin-Palva NTM-centralen i Nyland Sivu 1 Företagsstöden Målet är att öka försörjningsmöjligheterna och arbetstillfällena på landsbygden

Läs mer

Zmartic Fonder AB ERSÄTTNINGSPOLICY. Fastställd av styrelsen i Zmartic Fonder AB 2015-05-20. Sida 1 av 7

Zmartic Fonder AB ERSÄTTNINGSPOLICY. Fastställd av styrelsen i Zmartic Fonder AB 2015-05-20. Sida 1 av 7 Zmartic Fonder AB ERSÄTTNINGSPOLICY Fastställd av styrelsen i Zmartic Fonder AB 2015-05-20 Sida 1 av 7 1. Definitioner I denna policy ska termer och beteckningar ha följande betydelse. Anställda vars arbetsuppgifter

Läs mer

Synpunkter på Skatteverkets nya och ändrade ställningstagande 2014-03-10 dnr 131-125056-14/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån

Synpunkter på Skatteverkets nya och ändrade ställningstagande 2014-03-10 dnr 131-125056-14/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån PM 2014-03-21 1 (5) Avdelningen för juridik Lars Björnson Synpunkter på Skatteverkets nya och ändrade ställningstagande 2014-03-10 dnr 131-125056-14/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån Allmänt

Läs mer

Årsredovisning. Räkenskapsanalys. Avdelningen för byggnadsekonomi

Årsredovisning. Räkenskapsanalys. Avdelningen för byggnadsekonomi Årsredovisning Räkenskapsanalys Avdelningen för byggnadsekonomi Räkenskapsanalys Nyckeltal (likviditet, soliditet, räntabilitet) Underlag till långivare Information till aktieägare Information leverantörer

Läs mer

Statens upplåning i en överskottsmiljö

Statens upplåning i en överskottsmiljö Statens upplåning i en överskottsmiljö Sammanfattning av tal av Thomas Olofsson, upplåningschef på Riksgäldskontoret, på Nordeas Fixed Income Seminarium i Köpenhamn torsdagen den 18 maj 2006. Svenska staten

Läs mer

1. Definition av nyckeltalen i bokslutsstatistik

1. Definition av nyckeltalen i bokslutsstatistik 1. Definition av nyckeltalen i bokslutsstatistik I det här dokumentet definieras och förklaras de nyckeltal som används i ÅSUBs bokslutsstatistik. Samtliga nyckeltal är sådana som går att räkna fram från

Läs mer

Anvisningar för erhållande av ekonomiskt stöd från Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi

Anvisningar för erhållande av ekonomiskt stöd från Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi Anvisningar för erhållande av ekonomiskt stöd från Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi 1 - Målsättning Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi kan bevilja ekonomiskt stöd till forskningsprojekt, arbetsgruppmöten,

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Danske Bank DDBO 3301: Valutaobligation Stark USD

Danske Bank DDBO 3301: Valutaobligation Stark USD Danske Bank DDBO 3301: Valutaobligation Stark USD Information om lånet: Lånets emittent: Danske Bank A/S. Emittentens ombud: Danske Bank Abp Lånets ISIN-kod: FI4000076161 Valutaobligation Stark USD USA:s

Läs mer

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000 1 (9) 1 Bokföring av RAY-understöd Penningautomatunderstöden redovisas i bokslutet utifrån användningsändamålet enligt följande: 1. De understöd som beviljats för verksamheten i allmänhet (Ay) redovisas

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012 Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Begäran om utlåtande Staden A (nedan sökanden) har bett kommunsektionen ge ett utlåtande

Läs mer

Anvisningar för konsortieansökan 1.7.2015

Anvisningar för konsortieansökan 1.7.2015 1 Anvisningar för konsortieansökan 1.7.2015 Dessa anvisningar förklarar hur man gör och lämnar in en konsortieansökan, vilka bilagor som behövs och hur de skrivs. Anvisningarna förnyades den 26 juni 2014.

Läs mer

Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp. Datum: 2010-05-08 Skrivtid: 3 timmar

Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp. Datum: 2010-05-08 Skrivtid: 3 timmar MITTUNIVERSITETET Institutionen för samhällsvetenskap Företagsekonomiska ämnesenheten i Sundsvall Ola Uhlin Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp Datum: 2010-05-08 Skrivtid:

Läs mer

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering ENKÄT 2011 Riksbankens kartläggning av företagens lånebaserade finansiering Flera journalister och finansanalytiker har på senare år hävdat

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010 Omsättning 228,9 miljoner euro (214,1 milj. euro föregående år) Rörelseresultat 24,3 miljoner euro (18,8 milj. euro) Affärsverksamhetens kassaflöde 35,1 miljoner

Läs mer

ÅLANDSBANKEN DEBENTURLÅN 2/2010 - SLUTLIGA VILLKOR

ÅLANDSBANKEN DEBENTURLÅN 2/2010 - SLUTLIGA VILLKOR ÅLANDSBANKEN DEBENTURLÅN 2/200 - SLUTLIGA VILLKOR De slutliga villkoren för Ålandsbanken Debenturlån 2/200 (ISIN: FI400003875) har den 9 juli 200 fastställts till följande: - Lånekapitalet 9 980 000 euro

Läs mer

Finanspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2014-01-27 8. Vimmerby kommun 1/12 Finanspolicy 2014-01-27

Finanspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2014-01-27 8. Vimmerby kommun 1/12 Finanspolicy 2014-01-27 Antagen av kommunfullmäktige 8 Vimmerby kommun 1/12 1. ns syfte Denna finanspolicy anger ramar och riktlinjer för hur finansverksamheten inom kommunen skall bedrivas. Med finansverksamhet avses likviditetsförvaltning

Läs mer

IMMATERIELLA TILLgångAR

IMMATERIELLA TILLgångAR IMMATERIELLA Tillgångar En stor del av ditt företags värde beror på de idéer du har utvecklat och skyddat. Om du skyddar ditt varumärke, din design eller uppfinning ökar chanserna att tjäna pengar på din

Läs mer

Tillsammans är vi starka

Tillsammans är vi starka Tillsammans är vi starka Välkommen! Sättet vi lever vår vision och vår affärsidé på är vad som bland annat skiljer oss från våra konkurrenter. Det handlar om HUR vår omgivning upplever samarbetet med oss

Läs mer

Varför är vår uppförandekod viktig?

Varför är vår uppförandekod viktig? Vår uppförandekod Varför är vår uppförandekod viktig? Det finansiella systemet är beroende av att allmänheten har förtroende för oss som bank. Få saker påverkar kunden mer än det intryck du lämnar. Uppförandekoden

Läs mer

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2010

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2010 placeringsverksamhet 2010 FK Finanssialan Keskusliitto FC Finansbranschens Centralförbund Kimmo Koivisto INNEHÅLL Allmänt... 3 placeringar 31.12.2010... 4 nya placeringar 2010... 6 Placeringsintäkternas

Läs mer

Del 18 Autocalls fördjupning

Del 18 Autocalls fördjupning Del 18 Autocalls fördjupning Innehåll Autocalls... 3 Autocallens beståndsdelar... 3 Priset på en autocall... 4 Känslighet för olika parameterar... 5 Avkastning och risk... 5 del 8 handlade om autocalls.

Läs mer

Fastställd av kommunstyrelsen den 25 november 2014, 565.

Fastställd av kommunstyrelsen den 25 november 2014, 565. Riktlinje 2014-11-25 Finansinstruktion för kommunens nämnder KS2014/0966 Fastställd av kommunstyrelsen den 25 november 2014, 565. Finansinstruktionen fungerar som ett komplement till Riktlinjer för kommunkoncernens

Läs mer

Lånespecifika villkor

Lånespecifika villkor Lånespecifika villkor Dessa lånespecifika villkor utgör tillsammans med de allmänna villkoren för Aktia Sparbank Abp:s masskuldebrevsprogram av 29.4.2004 villkoren för detta lån. De allmänna villkoren

Läs mer

Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp. Datum: 2010-08-23 Skrivtid: 3 timmar

Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp. Datum: 2010-08-23 Skrivtid: 3 timmar MITTUNIVERSITETET Institutionen för samhällsvetenskap Företagsekonomiska ämnesenheten i Sundsvall Ola Uhlin Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp Datum: 2010-08-23 Skrivtid:

Läs mer

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

Vi gör förändringar i Access Trygg den 2 april 2014

Vi gör förändringar i Access Trygg den 2 april 2014 Stockholm mars 2014 1(3) Vi gör förändringar i Access Trygg den 2 april 2014 Vår ambition är att erbjuda dig ett modernt och attraktivt utbud av fonder med hög kvalitet. Det innebär att vi kontinuerligt

Läs mer

Institutionen för offentlig rätt JuK, RN-kompletteringstentamen 12.8.2005

Institutionen för offentlig rätt JuK, RN-kompletteringstentamen 12.8.2005 JURIDISKA FAKULTETEN Institutionen för offentlig rätt FINANSRÄTT Ämnesstudier JuK, RN-kompletteringstentamen 12.8.2005 Svaren på frågorna 1, 2, 3a och 3b på skilda ark. Fråga 4 besvaras på skild svarsblankett.

Läs mer

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION. 1. Kreditgivarens identitet och kontaktuppgifter. 2. Beskrivning av huvuddragen i krediten

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION. 1. Kreditgivarens identitet och kontaktuppgifter. 2. Beskrivning av huvuddragen i krediten Sida 1 (5) STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION 1. Kreditgivarens identitet och kontaktuppgifter Kreditgivare Adress Webbadress 2. Beskrivning av huvuddragen i krediten Typ av kredit Det

Läs mer

Lämplig vid utbyteskalkyler och jämförelse mellan projekt av olika ekonomiska livslängder. Olämplig vid inbetalningsöverskott som varierar över åren.

Lämplig vid utbyteskalkyler och jämförelse mellan projekt av olika ekonomiska livslängder. Olämplig vid inbetalningsöverskott som varierar över åren. Fråga 1 Förklara nedanstående: a. Kalkylränta b. Förklara skillnaden mellan realränta och nominell ränta. c. Vad menas internräntan och vad innebär internräntemetoden? Vi kan för att avgöra om ett projekt

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:5

Policy Brief Nummer 2013:5 Policy Brief Nummer 2013:5 Varför välja mjölkrobot? en analys av ett investeringsbeslut Användningen av ny teknik gör produktionen effektivare och ökar tillväxttakten i ekonomin. Det är därför viktigt

Läs mer

Ändrad beräkning av diskonteringsräntan (FI Dnr 08-9709)

Ändrad beräkning av diskonteringsräntan (FI Dnr 08-9709) Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM Yttrande 2008-10-24 Ändrad beräkning av diskonteringsräntan (FI Dnr 08-9709) Sammanfattning Försäkringsförbundet har inte i sig någon invändning mot de föreslagna

Läs mer

Bokslutskommuniké för Comfort Window System AB

Bokslutskommuniké för Comfort Window System AB Bokslutskommuniké för Comfort Window System AB CWS Comfort Window System AB (publ) Bokslutskommuniké för verksamhetsåret 2010-09-01 till 2011-08-31 Verksamhetsåret i sammandrag, (föregående år): 4:e kvartalets

Läs mer

Interaktionsdesign som profession. Föreläsning Del 2

Interaktionsdesign som profession. Föreläsning Del 2 Interaktionsdesign som profession Föreläsning Del 2 Vikten av att göra research Varför behöver vi göra research? En produkt blir aldrig bättre än den data som denna baseras på Men Vi har redan gjort en

Läs mer

HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING?

HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING? XV/7030/98 SV HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING? GENERALDIREKTORAT- XV Inre marknad och finansiella tjänster Detta dokument är avsett att användas som diskussionsunderlag inom

Läs mer