Anna Liljeström. Användningen av informationskällor som hjälp för lantbruksföretagares beslutsfattande och val av finansiering

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Anna Liljeström. Användningen av informationskällor som hjälp för lantbruksföretagares beslutsfattande och val av finansiering"

Transkript

1 Anna Liljeström Användningen av informationskällor som hjälp för lantbruksföretagares beslutsfattande och val av finansiering Helsingin Yliopisto Taloustieteen laitos Selvityksiä nro 63 Helsinki 2010

2 Användningen av informationskällor som hjälp för lantbruksföretagares beslutsfattande och val av finansiering Helsingfors universitet Institutionen för ekonomi Lantbruksekonomi Magistersavhandling Anna Liljeström Maj 2010

3 HELSINGIN YLIOPISTO HELSINGFORS UNIVERSITET UNIVERSITY OF HELSINKI Tiedekunta/Osasto Fakultet/Sektion Faculty Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Laitos Institution Department Institutionen för ekonomi tekijä Författare Author Anna Liljeström Työn nimi Arbetets titel Title Användningen av informationskällor som hjälp för lantbruksföretagares beslutsfattande och val av finansiering Oppiaine Läroämne Subject Lantbrukets företagsekonomi Työn laji Arbetets art Level Magistersavhandling Tiivistelmä Referat Abstract Aika Datum Month and year Maj 2010 Sivumäärä Sidoantal Number of pages 68 sidor För att driva ett lantbruksföretag framgångsrikt har tillgången till aktuell information stor betydelse. Det är viktigt att det finns bra informationskällor som kan utnyttjas då lantbrukarna t.ex. planerar att göra investeringar på gården som kanske kräver extern finansiering. Olika företag inom finansbranschen bör känna till vilken sorts information som lantbrukarna är i behov av samt vilka olika källor som företagarna använder för att skaffa information om olika finansieringsmöjligheter. Målsättningen med denna undersökning är att studera lantbruksföretagarnas användning av informationskällor. Problemfrågorna är: Vilka informationskällor använder lantbrukarna mest som hjälp för sitt yrkesutövande och inverkar bakgrundsfaktorer på användningen av informationskällor då man gör beslut? Vilken sorts information anser sig lantbrukarna behöva mest då de är i behov av extern finansiering? Forskningsmaterialet består av gårdar i Östra Nyland, Nyland, Åboland och Österbotten. Materialet samlades in via en enkätundersökning som utfördes våren Enkäten skickades ut åt 500 jordbrukare som var under 65 år. På enkäten svarade 165 jordbrukare dvs svarsprocenten var 33 %. Lantbruksföretagarna använder flere olika informationskällor än bara en för att klara av sin verksamhet på gården. De mest använda informationskällorna är tidningarna Landsbygdens Folk och Maaseudun Tulevaisuus samt övriga tidskrifter, lokaltidningar och kontakt med andra odlare. Internet används också ofta eller mycket ofta av närmare 56 % av lantbruksföretagarna vid yrkesutövande men har mycket mindre betydelse då man är mitt i en beslutsprocess. Internet används oftare av mera yngre personer. Över 80 % av lantbrukarna bedömer att de är i behov av finansieringsrådgivning inom närmaste framtid. I huvudsak vill lantbrukarna ha rådgivning om vanliga banklån men man vill även ha hjälp med investeringsstöd, räntestödslån och frågor kring generationsväxling. Undersökningens resultat visar också att bakgrundsfaktorer såsom ålder, utbildning och företagsstorlek styr valet av vilka informationskällor som lantbruksföretagarna använder sig mest av då de gör beslut på sina gårdar. Avainsanat Nyckelord Keywords Informationskällor, bakgrundsfaktorer, beslut, extern finansiering Säilytyspaikka Förvaringsställe Where deposited Institutionen för ekonomi Muita tietoja Övriga uppgifter Further information

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING Undersökningens bakgrund Forskningsproblem och syfte Tidigare undersökningar INFORMATION OCH BESLUTSFATTANDE I ETT LANTBRUKSFÖRETAG Data, information och kunskap Informationens egenskaper Olika typer av information Informationskällor och informationssökandet Beslut som en del av företagsledningen Beslutsprocessen Den traditionella beslutsmodellen En omarbetad begreppsmässig beslutsmodell Typiska kännetecken för beslutsfattande FINANSIERING INOM LANTBRUKSFÖRETAG Eget kapital Främmande kapital Finansieringsmöjligheter i samband med främmande kapital FORSKNINGSMATERIAL OCH METODER Forskningsmaterial Forskningsmetoder Korrelationsanalys Faktoranalys Validitet och reliabilitet FORSKNINGSRESULTAT Lantbruksföretagarnas bakgrundsfaktorer Användningen och betydelsen av informationskällor på gårdarna Framtidplaner och behov av finansiering Korrelationsanalys av resultaten Faktoranalys av resultaten ANALYS OCH SLUTSATSER SAMMANFATTNING KÄLLFÖRTECKNING BILAGOR

5 2 1 INLEDNING 1.1 Undersökningens bakgrund Möjligheten att skaffa sig aktuell information idag är mycket god. Man kan säga att vi lever i ett s.k. informationssamhälle. Tack vare den högt utvecklade teknologin, som vi har tillgänglig numera, är det lätt att samla och analysera data och därmed ha tillgång till den nyaste informationen. För att driva ett lantbruksföretag framgångsrikt har tillgången till aktuell information stor betydelse. Enligt Renborg & Fock (1977, s. 5) har insamling av information från omvärlden varit ett hjälpmedel vid företagsledning inom lantbruk allt sedan talet. Tillgången till information är också bl.a. ett viktigt verktyg för att undvika risker inom företagsverksamhet (Fleisher 1990, s. 73). Fastän det finns hur mycket information och nyheter som helst att tillgå idag kan det kännas svårt för många företagare att hitta just den rätta informationen samt att hitta informationen via de rätta informationskällorna. Detta kan även vara ett problem för lantbruksföretagare idag då informationsflödet är stort. Lantbrukarna måste besluta vilken information som är användbar, vilken som är oväsentlig samt vilken information som har betydelse för deras beslutsfattande (Kay m.fl. 2008, s. 13). Att vara lantbrukare idag kräver mer än att endast känna till det praktiska arbetet samt de biologiska faktorer som påverkar odlingen. Som lantbruksföretagare måste du även ha kunskaper inom den ekonomiska sidan. Då en lantbruksföretagare exempelvis planerar att utvidga sin verksamhet eller gör en generationsväxling och därmed vill göra investeringar som kräver utomstående finansiering, finns det många faktorer som man måste fundera och ta reda på. Här är det mycket viktigt att det finns bra informationskällor som kan utnyttjas. Det är därför viktigt för olika företag inom finansbranschen att känna till vilken sorts information som lantbruksföretagarna har behov av, samt även vilka olika källor som jordbrukarna använder idag för att få information om olika finansieringsmöjligheter. Genom att undersöka detta kunde man utveckla erbjudandet av information och marknadsföra informationen så att det är lätt tillgängligt för lantbrukarna. 1.2 Forskningsproblem och syfte Målsättningen med denna undersökning är att studera användningen av informationskällor hos lantbruksföretagare. Frågorna som undersökningen försöker ge svar på är följande:

6 3 - Vilka informationskällor använder lantbruksföretagarna mest som hjälp för sitt yrkesutövande? - Vilken sorts information anser sig lantbruksföretagare behöva mest då de är i behov av extern finansiering? T.ex. info om vanliga banklån, räntestödslån, investeringsstöd etc.? - Inverkar bakgrundsfaktorer på användningen av informationskällor då lantbruksföretagare gör beslut? Exempelvis utbildning, ålder, storleken på gården m.m.? Mitt syfte med undersökningen är att ta reda på vilka som är de mest utnyttjade informationskällorna bland lantbruksföretagarna, såsom Internet, television, branschens tidningar, kreditgivare, personliga kontakter, företag, organisationer och rådgivare, och hur informationen inverkar på lantbrukarnas beslutsprocess. Hur ofta använder lantbruksföretagarna olika informationskällor? Jag vill också ta reda på vilken slags information lantbruksföretagarna behöver vid val av finansiering. Vilka är de finansieringsmöjligheter som lantbruksföretagarna mest vill ha svar och hjälp med? Inverkar t.ex. jordbrukarens ålder, skolning eller gårdens storlek på valet av informationskällor? Målet med undersökningen är att få svar på ovannämnda frågor och få en bättre bild av lantbrukarnas informationsanvändning och informationsbehov. Därmed kan kreditgivarna bättre utveckla sitt utbud av information och förbättra tillgången av den. Denna undersökning görs i samarbete med Aktia Bank Abp. Arbetet kommer att fungera i viss omfattning som en marknadsundersökning för banken. Forskningsmaterialet kommer att bestå av lantbruksföretagarkunder inom Aktia Bank. Denna undersökning består av sju kapitel och börjar med inledningen. I det andra kapitlet beskrivs data och information som begrepp samt informationens roll i beslutsprocessen. Det tredje kapitlet handlar om olika finansieringsmöjligheter för lantbruksföretagare. I fjärde kapitlet beskriver jag forskningsmaterialet och metoderna och i det femte kapitlet redogörs forskningsresultaten. Det sjätte kapitlet tar upp analys och slutsatser. Det sista och därmed sjunde kapitlet är sammanfattning av undersökningen. 1.3 Tidigare undersökningar Det har gjorts en hel del olika undersökningar tidigare om användningen av olika informationskällor hos lantbruksföretagare. Det har bl.a. gjorts undersökningar om hur informationskällor inverkar på en gårds företagsledning, framgång och beslutsfattande som t.ex. investerings- och finansieringsbeslut eller beslut att övergå till en annan

7 4 produktionsinriktning. I det följande stycket beskriver jag några exempel på tidigare undersökningar. Timonen (2000) undersökte hur företagsamhet, företagsledning och framgång har samband i ett lantbruksföretag. Timonen (2000, s 50) anser i sin undersökning att användningen och inhämtningen av information är en viktig del av den strategiska ledningen på en gård. Förmågan att skaffa sig information kan kopplas ihop med hur framgångsrikt ett lantbruksföretag kan bli. Användningen av olika informationskällor varierar bland lantbruksföretagarna. Enligt Timonen (2000, s 113) är facktidningar och tidsskrifter informationskällor som lantbruksföretagarna i Finland använder sig oftast och mest regelbundet av. Även rådgivare och branschens experter används regelbundet av lantbruksföretagare och man deltar i yrkesmässiga kurser ibland. Timonen menar också att större gårdar använder facktidningar och tidsskrifter oftare som informationskälla än vad mindre gårdar gör. Användningen av datorer och Internet för att skaffa sig information används i allmänhet av yngre personer och i någon grad av personer med högre utbildning. Av denna undersökning framgår att användningen av Internet är ännu ganska obetydlig. Lunneryds (2003) undersökning handlar om användningen av information och informationsbehov då svenska mjölkproducenter gör beslut om en eventuell omställning till ekologisk produktion. Enligt Lunneryd (2003, s ) är egen erfarenhet den klart viktigaste data- och informationskällan hos lantbruksföretagare. Egen information grundar sig förstås på insamlad data och information, som har sitt ursprung i olika slags källor, och som lantbrukaren har samlat åt sig längs med åren. Facktidningar och rådgivare är också mycket viktiga informationskällor enligt respondenterna i undersökning. Kontakt med andra odlare, grannar och yrkesmässiga kurser anses vara någorlunda viktiga. Informationskällor som används minst är s.k. vanliga informationskällor som bl.a. dagstidningar, radio, TV och Internet. Mattila m.fl. (2007) undersökte lantbruksföretag som gjort nya investeringar eller ersättningsinvesteringar och deras samband med informationssökning. Nya investeringar förknippas med mångsidig informationssökning och enligt undersökningen är Internet en bra informationskälla. Ibland är även t.o.m. gårdsbesök utomlands nödvändiga för att skaffa sig ny information. Vid nyinvesteringar söker man också information aktivt av rådgivare, experter samt erfarenheter från andra odlare och gårdar. Då lantbruksföretagarna gör ersättningsinvesteringar litar företagaren ofta igen mera på egna erfarenheter och kunskaper. Även kontakt med andra odlare är vanligt vid ersättningsinvesteringar. Speciellt vid ersättningsinvesteringar kan det ändå ibland kännas svårt att hitta information då beslut måste göras snabbt. I allmänhet följer man regelbundet facktidningar och vid alla slags investeringar sökte man alltid information av leverantörerna.

8 5 Andberg (2003) har undersökt användningen och betydelsen av information för finländska lantbruksföretagare vid försäljning av spannmål. Enligt undersökningen utnyttjar lantbruksföretagarna information om spannmålsmarknaderna från olika informationskällor och de informationskällor som värdesätts mest är spannmålsuppköparna och tidningarna Maaseudun Tulevaisuus och Landsbygdens Folk. Det finns även samband mellan ålder, utbildningsnivå och informationens betydelse för lantbruksföretagaren.

9 6 2 INFORMATION OCH BESLUTSFATTANDE I ETT LANTBRUKSFÖRETAG Informationssökning, användning av information och olika informationskällor har en viktig roll vid beslutsfattande inom ett företag. Enligt Harsh m.fl. (1981, s.13-15) konfronteras en lantbruksföretagare mycket ofta med olika problem som kräver beslut och då behövs det information från många olika källor. Bra och tillförlitlig information har ett stort värde för beslutsfattare. Detta kapitel kommer att handla om information och beslutsfattande. Jag tar upp begreppen data, information och kunskap, informationens egenskaper, olika typer av information, informationskällor och informationssökning, beslut som en del av företagsledningen, modeller av beslutsprocessen samt typiska kännetecken för beslutsfattande. 2.1 Data, information och kunskap Davenport (1997, s. 8-9) anser att det inte alltid är så lätt i praktiken att skilja på termerna data, information och kunskap. Begreppet information är ändå det mest använda och är en slags sammanbindande term för alla tre begrepp. Ifall man inte vill separera och förklara varje term för sig är det bästa sättet oftast att bilda en sammanhängande helhet av alla tre ord. I det följande kommer jag att beskriva kort om data, information samt kunskap och hur de är sammankopplade med varandra. Data är råmaterial varifrån informationen uppstår. Data består av siffror samt en blandning av text och bilder. Data består inte av några speciella betydelser utan innehåller endast lösryckt och fristående information. (Sydänmaanlakka 2007, s.187). Information skapas genom att behandla data. Information är data som är omvandlat till en betydelsefull helhet. Därmed kan man säga att information innehåller någon form av budskap eller meddelande, eftersom den måste informera om någonting. Information kan beskrivas som ett meddelande, som oftast är i form av ett dokument eller hörbar eller visuell kommunikation t.ex. ett e-post meddelande eller ett vanligt brev. Ordet inform betyder egentligen att ge form åt någonting och avsikten med information är att omforma inställningen hos den person, som mottar informationen. Mottagaren av informationen bestämmer ifall meddelandet är data eller information, beroende på hur informativt meddelandet är. (Sydänmaanlakka 2007, s , Davenport & Prusak 1998, s. 3). Lantbruksföretagare samlar in data från sin verksamhet och behandlar datan till information i exempelvis bokförings- och växtodlingsprogram.

10 7 Enligt Davenport och Prusak (1998, s. 4) förvandlas data till information då informationen får en betydelse. Detta sker bl.a. med hjälp av: Att sätta data in i rätt sammanhang vi känner till syftet med att samla in data Indelning i kategorier vi känner till huvuddelarna av data eller de olika delarna av analysen av data Beräkning datamaterialet har analyserats matematiskt och statistiskt Korrigering man har tagit bort felaktigheter från data Sammanfattning av data data framförs i en mer kortfattad och tydlig form Davenport och Prusak (1998, s. 5-6) anser att data och information inte har lika omfattande och djupa betydelser som definitionen kunskap däremot har. Då människor talar om en kunnig person menar de ofta någon som har en grundlig, informativ och pålitlig uppfattning om ett visst ämne. Man talar däremot sällan om kunniga och informativa databaser eller handböcker som är gjorda av intelligenta människor. Begreppet kunskap är en blandning av erfarenheter, värden, information och uppfattningar som hjälper att värdesätta nya erfarenheter och information. Kunskap som definition är inte på något sätt exakt eller enkelt. Kunskap kan också härledas från information liksom information kan härledas från data. Information förvandlas till kunskap enligt följande: Genom att göra jämförelser: hur skiljer sig informationen i denna situation i jämförelse med andra liknande situationer vi känner till? Konsekvenser: hurdana följder kan informationen ha på beslut och handlingar? Samband: hur anknyter sig denna information i relation till annan kunskap? Diskussioner: vad tycker och anser andra människor om denna information? Data finns tillgänglig att få från exempelvis olika register eller protokoll och informationen fås i form av meddelanden. Kunskap igen kan vi erhålla endast i sammanhang som människan har att göra med (jämför i tabell 1.). Kunskap är i nära relation till handling. Bättre kunskap kan ofta leda till bättre åtgärder inom exempelvis produktutvecklingen inom företag. Därmed kan man säga att kunskap uppstår genom erfarenheter. En erfarenhet kan igen vara att delta i ett möte eller en kurs, läsa en bok eller att ha ett utvecklingssamtal på jobbet. (Davenport & Prusak 1998, s. 6-7, Sydänmaanlakka 2007, s )

11 8 Tabell 1. Data, information och kunskap (Davenport 1997, s.9, fritt översatt) Data Information Kunskap Osammansatta observationer av påståenden från omvärlden Data som är försett med relevans och syfte Värdefull information utformat av människan - Enkelt strukturerat - Kräver analys - Besvärligt att strukturera - Lätt att samla in med hjälp av maskiner - Måste överensstämma med betydelsen - Svårt att samla in med hjälp av maskiner - Mängden är ofta bestämd i förväg - Mänskligt begrundande är nödvändigt - Ofta underförstått - Lätt att överföra - Besvärligt att överföra 2.2 Informationens egenskaper För att kunna fatta rätta beslut som företagare är det viktigt att ha nyttig information tillgängligt under sin beslutsprocess. Genom att använda riktig och nyttig information kan man minimera risken för att fatta fel beslut. Enligt Laitinen (1998 s ) är de viktigaste egenskaperna som informationen borde ha för att vara av betydelse för beslutsfattandet i ett företag: relevans, förmånlighet, validitet, reliabilitet och trovärdighet. Dessa egenskaper beskrivs grundligare till följande. Relevant eller väsentlig information Ibland kan det finnas för mycket information att tillgå och svårt att veta vilken information som har betydelse för beslutsfattande. Det kan räcka med att använda sig av en mängd mindre information bara den är av betydelse. Ifall informationen är viktig för att göra ett beslut sägs den vara relevant. Information som är väsentlig d.v.s. relevant ger mervärde i ett företags beslutsprocess. Mervärdet kan mätas genom att jämföra värdet på ett beslut, som gjorts med hjälp av den relevanta informationen i motsats till värdet på beslutet ifall man inte skulle ha använt informationen. (Laitinen 1998, s 121). Förmånlighet En annan egenskap som inverkar på informationens värde är dess förmånlighet. Informationen måste kunna framställas enkelt och förmånligt. Exempelvis olika slags kalkyleringsprogram med vars hjälp ett företag kan samla in information får inte kräva för mycket uppoffring i

12 9 förhållande till dess betydelse och nytta som företaget kan uppnå. Detta beskrivs ofta med en nytto-kostnadsanalys (fi. hyöty-kustannusanalyysi). som i figur 1. Ifall relevant information endast har en liten betydelse för ett företags beslutsfattande lönar det sig inte att göra stora uppoffringar genom att samla ihop information exempelvis med dyra och tidskrävande marknadsundersökningar. Inom företag idag kan även information uppfattas som en produktionsfaktor med vars hjälp företaget kan uppnå mervärde. (Laitinen1998, s ). Figur 1. Beroendet mellan informationens noggrannhet och uppoffringar för att skaffa information (Laitinen 1998, s.129). Validitet En egenskap som är mycket viktig för informationen är validitet också benämnt informationens riktighet. Med validitet anses att informationen som används måste kunna mäta det som skall mätas exempelvis då man gör en undersökning på något. I vissa situationer kan värdet på ett beslut vara mycket känsligt för informationens riktighet dvs för validiteten och minsta lilla misstag kan orsaka även större värdeförluster. Exempelvis då ett företag gör beslut är det viktigt att rätt information används för annars kan fel beslut göras och företaget kan förlora bl.a. för företagets existens värdefullt kapital. (Laitinen 1998, s ) Reliabilitet Informationen som skall användas som hjälp för beslutsfattande måste vara reliabel eller med andra ord tillräckligt noggrann och pålitlig. Reliabiliteten beskriver hur tillförlitlig informationen är dvs. dess förmåga att ge svar som inte är slumpmässiga. Då man mäter samma objekt vid upprepade tillfällen med samma mätinstrument och informationen inte

13 10 förändras mellan tillfällena sägs informationen vara reliabel och slumpvariationen är liten. Bra validitet garanterar inte bra reliabilitet och tvärtom. (Laitinen 1998, s ) Trovärdighet Beslutsfattaren eller de personer som gör beslut inom ett företag måste kunna lita på informationen som man har tillgänglig. Fastän informationen är förmånlig, noggrann och relevant anses den var tillräckligt värdefull för att användas effektivt i beslutsfattande, först då när beslutsfattaren kan förlita sig på den. Även om informationen som finns till hands är nyttig på många sätt blir dess värde obetydlig ifall den inte är trovärdig. Därmed kan inte heller beslutsfattaren utnyttja informationen. Ibland kan det därmed uppstå konfliktsituationer vid beslutsfattande (se tabell 2.) då man förlitar sig för mycket på en viss information och använder den fastän de övriga egenskaperna är svaga. Detta gäller också tvärtom då alla övriga egenskaper hos informationen är goda men man inte litar på den kan en helt nyttig information gå till spillo. (Laitinen 1998, s ). Tabell 2. Sammanfattning av informationens trovärdighet och de övriga egenskaperna (Laitinen 1998, s. 134). Trovärdighet: Övriga egenskaper: SVAG BRA SVAGA BRA Svag information, som inte används i beslutsfattandet. " Utveckla de övriga egenskaperna Bra information som inte används i beslutsfattandet. "Utveckla informationens trovärdighet" (konfliktsituation) Svag information, men trovärdig används i beslutsfattandet. "Utveckla de övriga egenskaperna" (konfliktsituation). Bra information som används i beslutsfattandet.

14 Olika typer av information För att kunna leda en gård med framgång måste lantbruksföretagaren känna igen problem och som hjälp till det behövs olika typer av information via olika informationskällor. Några exempel på olika typer av information är beskrivande, diagnostisk och förutsägande information. Beskrivande information För att lantbruksföretagaren skall veta i hurudant tillstånd gården är behöver man beskrivande information. Den beskrivande informationen berättar om bl.a. det fysiska, biologiska och ekonomiska läget på gården. Med hjälp av beskrivande information kan företagaren upptäcka om det finns problem och därmed åtgärda dem. Den beskrivande informationen innehåller i sin tur olika typer av information, t.ex. den ekonomiska beskrivande informationen kan innehålla information om inkomster, kassaflöden, skatterapporter mm. Exempel på fysisk och biologisk deskriptiv information kan igen vara information som fås via markprover, förteckningar av mjölkproduktionen eller djurens fysiska kondition på gården mm. (Harsh m.fl. 1981, s.15-16) Diagnostisk information För att känna igen problem inom ett företag kan det även behövas diagnostisk information. Denna typ av information kan berätta både vad som är fel och också hur det istället borde vara. Exempelvis märker företagaren att skörden eller företagarinkomsten är på tok för låg och behöver därmed information samt fakta från andra gårdar för att kunna jämföra hur skörden eller inkomsten istället borde vara. Företagaren kan ofta behöva hjälp via olika informationskällor såsom lantbruksrådgivare, tidsskrifter, grannar, branschens företag mm. för att kunna jämföra nuläget med hur det borde vara. (Harsh m.fl. 1981, s.16-17) Förutsägande information Förutsägande information behövs för att företagaren skall kunna minimera kommande risker gällande teknologi, priser, klimat, politiska beslut eller personliga relationer som kan beröra gården. Med hjälp av förutsägande information kan företagaren definiera problem eller också undvika problem i förväg. (Harsh m.fl. 1981, s.17) För att samla åt sig förutsägande information måste lantbrukaren använda sig av olika informationskällor såsom tidningar, utbildningar och seminarier, företag etc.

15 Informationskällor och informationssökandet Inom ett lantbruksföretag behöver man data och information om bl.a. väder, priser, ny teknologi eller politik som inverkar på gårdens företagsverksamhet. Data och information söker man oftast via olika slags informationskällor. Data- och informationkällor kan indelas i kommunikativa och icke kommunikativa källor. (Harsh m.fl.1981, s.18) Då man använder sig av en datakälla utan att behöva kontakta en annan person muntligt eller skriftligt sägs man använda en icke kommunikativ källa. En icke kommunikativ källa kräver inget informationsflöde från en person till en annan. Lantbruksföretagaren kan använda källan utan att kontakta någon annan person. Icke kommunikativa källor omfattar vanligen tidigare erfarenhet, observation av andras erfarenheter, experimenterande och att upprätthålla skriftliga anteckningar. För att kunna använda sig av icke kommunikativa data- och informationskällor krävs det att företagaren har samlat åt sig någon slags arbets- och livserfarenhet. Användningen av kommunikativa data- och informationskällor kräver igen att data går via en person till en annan. Kommunikativa data- och informationskällor är exempelvis tidningar, lantbrukstidsskrifter, radio, television, grannar, rådgivare från branschens organisationer, försäljare och uppköpare, företag, kreditgivare, skolor, seminarier, möten och lärare mm. (Harsh m.fl. 1981, s.18-19) Behovet av information hos lantbruksföretagaren inverkar till stor del hur han eller hon söker efter information. Figur 2 beskriver hur en modell av lantbrukarens informationssökande kan se ut. Enligt modellen kan lantbrukarens bakgrundsfaktorer såsom utbildning, ålder, erfarenhet, produktionsriktning, företagsstorlek mm. styra valet av informationskällor. Informationssökandet kan sägas bestå av tre delar: insamling, bearbetning och lagring (Renborg och Fock 1977, s.33).

16 13 Figur 2. Modell av lantbrukarens informationssökande (Svensson 1976 ref. Renborg och Fock 1977 s. 155.) 2.5 Beslut som en del av företagsledningen Vad går beslut ut på? Enligt Öhlmér (1991, s.2-3) innebär beslutsfattande att bestämma sig för valet mellan handlingsalternativ, där det mest fördelaktiga alternativet ej är uppenbart. Beslut baserar sig på förutsägelse av konsekvenser, värdering av konsekvenserna och besluts- eller

17 14 valregel. Med förutsägelse av konsekvenser menas formulering av förväntningar om vad som kommer att hända i respektive alternativ. Med hjälp av värdering beskriver man hur bra eller dåliga de olika konsekvenserna är. Besluts- eller valregeln innebär igen en jämförelse av konsekvenserna för respektive handlingsalternativ. En lantbruksföretagare måste nästan dagligen ta itu med problem såsom när skall man så och skörda, när är den bästa tidpunkten att köpa insatser och när sälja produkter, när investera i nya maskiner och byggnader eller arrangera ett nytt banklån. En lantbrukare påverkas också mycket av politiska beslut, väder och vind, olyckor och andra oväntade händelser. Wålstedt m.fl. (1992, s.1, 135) menar att lantbruksföretagare fattar beslut dagligen under villkor, som mer eller mindre kan kännetecknas av risk eller ovisshet. Beslutsfattandet är en mycket viktig del av företagarens vardag. Ifall man inte skulle göra beslut skulle det inte heller vara något företagande. Enligt Renborg och Fock (1977) kan företagsledandet och beslutsfattandet i ett lantbruksföretag beskrivas som ett styrt system (se figur 3). Företagsledningsarbetet eller beslutsfattande består enligt styrsystemmodellen av följande uppgifter: formulering av mål, insamling av information ytterom gården s.k. från omvärlden, planering på kort och lång sikt, redovisning av uppnådda resultat i gårdens produktion, analys av information från omvärlden och av uppnådda resultat samt korrigering av planer när målen ej nåtts. Figur 3. Lantbruksföretaget som ett styrt system. (Renborg & Fock 1977, s. 28)

18 Beslutsprocessen Beslutsprocessen kan delas upp i olika steg och dessa beslutssteg varierar mellan fem och åtta beroende på vilken litteratur man studerar inom lantbrukets företagsledning (Öhlmér m.fl. 1993,1998, 2000, James & Eberle 2000, Kay m.fl. 2008, Castle m.fl. 1987, Harsh m.fl. 1981, Renborg & Fock 1977). Företagare behöver inte alltid följa beslutsprocessen steg för steg utan vissa beslutssteg kan också göras samtidigt eller beskrivas som en matris enligt Öhlmér m.fl. (1998). Till följande beskrivs den s.k. traditionella beslutsmodellen med sju beslutssteg och en omarbetad begreppsmässig beslutsmodell Den traditionella beslutsmodellen Uppsättning av mål Uppsättning av mål hjälper lantbruksföretagaren att leda sitt företag (Renborg & Fock 1977). Enligt Castle m.fl. (1987, s. 4-5) är framgångsrika lantbruksföretagare målinriktade. Beslutsfattaren får mera motivation genom att göra upp mål och även försöka uppnå dem. En lantbrukare kan ha flere än enbart ett mål för sin gård. Exempel på mål för en lantbruksföretagare och dess familj kan vara en höjning av företagarinkomsten, öka produktionen, utvidga företagsverksamheten eller också att få mera fritid. Genom att definiera målen noggrant och att göra dem skriftligt ökar motivationen, gör det lättare att prioritera olika målsättningar samt gynnar samarbetet inom familjen. Kay m.fl. (2008, s.22) anser även att mål borde ha tidtabeller. Genom att ha en tidsgräns för sitt mål hjälper företagaren att fokusera sig på att uppnå målet. Enligt Renborg och Fock (1977, s ) kan företag styras med flera mål och dessa kan ha olika nivåer i företaget. För att kunna göra beslut bör företagaren gör upp en målstruktur. Målstrukturen hos en företagare kan antingen vara formellt eller informellt uppbyggd (se figur 4). Den formella målstrukturen är hierarkiskt uppbyggd där varje delmål på en lägre nivå bidrar till att uppfylla målen på de högre nivåerna. Den informella strukturen är igen uppbyggd av intuitivt uppsatta mål på centrala punkter i målstrukturen. Det går inte tydligt att förklara sambanden mellan målen på de olika nivåerna i den informella strukturen. Företagaren har ändå i stora drag klart för sig vilka de viktigaste förutsättningarna på de lägre nivåerna är för att målen på de högre nivåerna skall kunna uppfyllas. Både inom den formella och informella målstrukturen finns det s.k. primära mål som är av största betydelse vid beslut ifall olika mål kommer i konflikt mer varandra. De primära målen kan trots allt variera från tid till tid och i olika situationer inom företaget.

19 16 Figur 4. Alternativa målstrukturer hos en företagare (Renborg & Fock 1977, s.59) Känna igen och definiera problem Castle m.fl. (1987, s. 5) anser att alltid då en företagare måste göra beslut betyder det att företaget berörs av något problem eller av en möjlighet. Problem kan upptäckas då målsättningen för företaget inte stämmer överens med vad man i verkligheten har uppnått eller vilka resultat företaget åstadkommit. Exempelvis märker en jordbrukare att årets veteskörd är mycket lägre än man väntat sig eller ett nytt växtskyddsmedel inte hade den effekt som man hade informerats och marknadsförts om. Att uppfatta att ett problem förekommer inom företaget är ett av de viktigaste stegen i hela beslutsprocessen (James & Eberle 2000, s. 9). En företagare måste ständigt vara på alerten för att identifiera problem och därefter definiera problemet så noggrant som möjligt. Då man har definierat ett problem ordentligt går det mindre tid åt till de resterande stegen i beslutsprocessen. (Kay m.fl. 2008, s. 27). Enligt Öhlmérs m.fl. (1993, s ) undersökning sökte lantbruksföretagarna information både internt om t.ex. skörd och inkomster och externt om t.ex. priser för att upptäcka problem eller också möjligheter inom sitt företag. Genom att jämföra skillnader mellan förväntade och observerade värden kunde man genom att lägga märke till negativa och oväntade skillnader, upptäcka problem. Ifall skillnaden var positiv kunde det betyda en möjlighet för gården. Lantbruksföretagarna ansåg att det var svårt att söka information och känna igen problem och tyckte att de behövde stöd och hjälp för att kunna bedöma vilka konsekvenser möjliga problem kunde medföra för företaget. För att definiera problem sökte lantbruksföretagarna först information i sina egna minnen för att hitta alternativa lösningar. Informationen som användes

20 17 vid definiering av problem kan ha erhållits via informationskällor ytterom företaget, men vid detta beslutssteg användes inga externa beslutsstöd utöver det egna minnet. Insamling av data och information Efter att företagaren har definierat problemet är följande steg i beslutsprocessen att ännu ytterligare samla ihop data, information och fakta ytterom företaget för att hitta faktorer som påverkar problemet, alternativa lösningar, information om att planlägga de olika alternativen samt information om möjliga konsekvenser som alternativen kan ha. För att skaffa sig information använder sig lantbruksföretagarna av många olika informationskällor såsom tidningar, tidsskrifter och övrig facklitteratur, seminarier, rådgivare, personliga kontakter, företag, radio, television samt Internet. Att samla ihop data och information kan vara en oändlig uppgift och kan vara både tidskrävande och dyrt. Därför lönar det sig att samla in ny data och information endast så länge som nyttan av information är större än kostnaden att skaffa informationen. ( Öhlmér m.fl. 1993, s & Kay m.fl. 2008, s ) Analys av olika alternativ samt göra beslut Det fjärde steget i beslutsprocessen är att analysera alternativen man har med hjälp av den insamlade informationen i steg tre och sedan göra ett beslut. Med den insamlade informationen analyserar man de olika alternativens konsekvenser t.ex. hur alternativen inverkar på inkomsten, kassaflödet, riskerna eller skulderna i ett företag (Castle m.fl. 1987, s. 5). Det är inte alltid så lätt att hitta rätt lösning eller alternativ för ett problem. Den rätta lösningen behöver inte heller alltid vara solklar. Ibland kan den bästa lösningen vara att inte ändra på någonting eller börja om från början med beslutsprocessen och definiera problemet på nytt. Efter en noggrann analys av alternativen väljs vanligtvis det alternativet som bäst stämmer överens med företagarens målsättning. (Kay m.fl. 2008, s. 27). Beslutsprocesserna är ofta s.k. iterativa processer som innehåller olika slags återkopplingar. I beslutsprocessen kan man ofta ta några steg bakåt och definiera samt omformulera problemen för att nå det bästa resultatet i slutändan. Ett beslut är ett val mellan olika alternativ hur göra saker och ting eller för att uppnå ett mål. Att göra beslut kan kännas svårt för många företagare, därför att de tror att de aldrig har tillräckligt med information att tillgå eller de tillgängliga alternativen kan involvera något slag av risker. Endast genom att en företagare agerar och gör beslut kan det medföra framgång för företaget fastän man då också kan göra flere misstag. Genom att skjuta upp beslutsfattande kan leda till att företaget mister goda möjligheter. (Castle m.fl. 1987, s. 5-6).

Nya planer för gården?

Nya planer för gården? Nya planer för gården? Tio steg för att lyckas med ett generationsskifte För ett rikare liv på landet Gör en smidig växling till nästa generation Att genomgå en generationsväxling innebär mycket att tänka

Läs mer

Lönsamhet och resultat

Lönsamhet och resultat Redovisning (fi. laskentatoimi) (1) s. 31 i kompendiet För att kunna mäta resultat och lönsamhet behövs redovisning, i praktiken bokföring (fi. kirjanpito) Redovisningen ger information om intäkter och

Läs mer

!!!!! Undvikande!och!aggressivt!beteende! mot!främmande!människor!hos!hundar! i!finland!! Sofi!Sandbacka! 2014!!!!!!!!!!!

!!!!! Undvikande!och!aggressivt!beteende! mot!främmande!människor!hos!hundar! i!finland!! Sofi!Sandbacka! 2014!!!!!!!!!!! Undvikandeochaggressivtbeteende motfrämmandemänniskorhoshundar ifinland SofiSandbacka 2014 Licentiatavhandlingiämnetveterinärmedicin Helsingforsuniversitet Veterinärmedicinskafakulteten Avdelningförkliniskproduktionsdjursmedicin

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

SAMPO BANK RÄNTEOBLIGATION 1609: RÄNTEKORRIDOR XV

SAMPO BANK RÄNTEOBLIGATION 1609: RÄNTEKORRIDOR XV Danske Bank Abp, www.danskebank.fi SAMPO BANK RÄNTEOBLIGATION 1609: RÄNTEKORRIDOR XV Information om lånet: Lånets emittent: Danske Bank Abp Lånets ISIN-kod: FI4000050000 RÄNTEKORRIDOR XV En placering med

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Riskanalys och riskhantering i växtodlingsföretag

Riskanalys och riskhantering i växtodlingsföretag Riskanalys och riskhantering i växtodlingsföretag Alnarp 2014-11-19 1 Finansiär Vilka vi är som genomfört projektet Carl Johan Nilsson, HIR Malmöhus Patrick Petersson, HIR Malmöhus Håkan Rosenqvist 2 Varför

Läs mer

AVKODAR DIN TANKE- OCH BESLUTSSTIL

AVKODAR DIN TANKE- OCH BESLUTSSTIL AVKODAR DIN TANKE- OCH BESLUTSSTIL Maj 29, 2015 OMDÖMES RAPPORT John Doe ID UH565474 2014 Hogan Assessment Systems Inc. SAMMANFATTNING Denna rapport utvärderar John Does omdömes- och sstil genom att analysera

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Ålandsbanken bostadslån

Ålandsbanken bostadslån Ålandsbanken bostadslån Ålandsbankens bostadslån ger dig rörelsefrihet På Ålandsbanken vet vi hur viktigt det är att du får rätt upplägg på ditt bostadslån. Att köpa lägenhet, hus eller bygga nytt är ett

Läs mer

Warranter En investering med hävstångseffekt

Warranter En investering med hävstångseffekt Warranter En investering med hävstångseffekt Investerarprofil ÄR WARRANTER RÄTT TYP AV INVESTERING FÖR DIG? Innan du bestämmer dig för att investera i warranter bör du fundera över vilken risk du är beredd

Läs mer

Småföretag om förmånsrättslagen

Småföretag om förmånsrättslagen Småföretag om förmånsrättslagen Jonas Frycklund oktober, 24 Resultat och analys av en undersökning om kreditgivningen till småföretag 1 Sammanfattning Riksdagen fattade förra året beslut om att införa

Läs mer

Övningarnas innehåll. 6. Analyser och framtid. 5. Försäljning, marknadsföring och kundens bemötande. 4. Operationer II: Processer och kostnadsanalys

Övningarnas innehåll. 6. Analyser och framtid. 5. Försäljning, marknadsföring och kundens bemötande. 4. Operationer II: Processer och kostnadsanalys Övningarnas innehåll 6. Analyser och framtid 5. Försäljning, marknadsföring och kundens bemötande 4. Operationer II: Processer och kostnadsanalys 3. Operationer I: Produkter och produktion 2. Kassa- och

Läs mer

Information om risker, riskhantering och kapitalbehov

Information om risker, riskhantering och kapitalbehov Information om risker, riskhantering och kapitalbehov GCC Capital AB är ett kreditmarknadsbolag under finansinspektionens tillsyn. Bolaget bedriver utlåning genom leasing och har historiskt när bolaget

Läs mer

Ändring i kapitalförsörjningsförordningen

Ändring i kapitalförsörjningsförordningen 2002-09-16 Ny lånemodell Ändring i kapitalförsörjningsförordningen Regeringen tog den 10 maj 2002 beslut om att ändra 6 första stycket i kapitalförsörjningsförordningen. Ändringen trädde i kraft den 1

Läs mer

Hur når vi lantbruksföretagarna?

Hur når vi lantbruksföretagarna? Hur når vi lantbruksföretagarna? Hur vill lantbruksföretagarna bli informerade? Hur välkänt är investerings- och startstöd till lantbrukare? www.t.lst.se Publ. nr 2005:6 2 Förord Länsstyrelsen i Örebro

Läs mer

6. Övningen Investeringens lönsamhet. TU-A1200 Grundkurs i produktionsekonomi

6. Övningen Investeringens lönsamhet. TU-A1200 Grundkurs i produktionsekonomi 6. Övningen Investeringens lönsamhet TU-A1200 Grundkurs i produktionsekonomi Övningarnas innehåll 6. Analyser och framtid 5. Försäljning, marknadsföring och kundens bemötande 4. Operationer II: Processer

Läs mer

ABC Ekonomiska termer

ABC Ekonomiska termer Ekonomiska begrepp I den ekonomiska redovisningen finns det ett antal termer som är viktiga att känna till som egen företagare. Drivhuset hjälper dig att reda ut begreppen på de allra vanligaste och beskriver

Läs mer

FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR. Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007

FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR. Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007 FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007 Vilka uppgifter behövs om investeringen? Investeringskostnaderna Den ekonomiska livslängden Underhållskostnaderna

Läs mer

Image Systems informationspolicy

Image Systems informationspolicy Image Systems informationspolicy Fastställd av styrelsen 2016-05-12 1. Bakgrund Denna informationspolicy reglerar Image Systems-koncernens informationsgivning, bl.a. mot bakgrund av de krav som Stockholmsbörsen

Läs mer

Lånespecifika villkor

Lånespecifika villkor Lånespecifika villkor Dessa lånespecifika villkor utgör tillsammans med de allmänna villkoren för Aktia Sparbank Abp:s masskuldebrevsprogram av 29.4.2004 jämte komplettering 7.3.2005 villkoren för detta

Läs mer

AFFÄRSUTVECKLING startaeget.fi och Christian Mikander (1/14) 9.11.2006

AFFÄRSUTVECKLING startaeget.fi och Christian Mikander (1/14) 9.11.2006 AFFÄRSUTVECKLING startaeget.fi och Christian Mikander (1/14) 9.11.2006 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Planeringsarbete och nya idéer... 3 1.1 Att planera affärsutveckling... 3 1.2 Olika slag av idéer för utveckling...

Läs mer

Alla har vi drömmar! Generationsväxlingsdag 2.12.2015, Västankvarn, Ingå: Banktjänster för jordbrukare

Alla har vi drömmar! Generationsväxlingsdag 2.12.2015, Västankvarn, Ingå: Banktjänster för jordbrukare Alla har vi drömmar! Generationsväxlingsdag 2.12.2015, Västankvarn, Ingå: Banktjänster för jordbrukare Carola Wester-Sundblad, Lantbruksexpert, Aktia Bank Abp Måste få ta tid Generationsväxling kontakta

Läs mer

Låna hos oss och bli delägare

Låna hos oss och bli delägare Låna hos oss och bli delägare Bottenlån med din fastighet som säkerhet För ett rikare liv på landet Finansiera din gård, din skog eller ditt lantbruks - företag hos oss Vi är jord- och skogsbrukarnas egen

Läs mer

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att

Läs mer

Utbildning FÖR DEN PERSONLIGA UTVECKLINGEN

Utbildning FÖR DEN PERSONLIGA UTVECKLINGEN Utbildning FÖR DEN PERSONLIGA UTVECKLINGEN 1. UTBILDNINGSSYTEMET 1.1. Målsättning 1.2. Begrepp som används i utbildningssystemet 1.3. Utbildningens arbetsfördelning 1.4. Utbildningshelheterna 1.5. Modulkartan

Läs mer

4. Ett företag har vid årets början respektive slut nedanstående tillgångar, skulder och eget kapital:

4. Ett företag har vid årets början respektive slut nedanstående tillgångar, skulder och eget kapital: 2p 1. Ett företag köper i början av 2008 en maskin för 100 000 kr. Man beräknar att den ska kunna användas under 5 år och att restvärdet då är noll. a. Hur stor är företagets utgift 2008? Svar: 100 000

Läs mer

AFFÄRSPLAN. Namn. Företag. Adress. Telefon. E-post. Hemsida. Affärsplan. Sara Isaksson Pär Olofsson 2010.08.24

AFFÄRSPLAN. Namn. Företag. Adress. Telefon. E-post. Hemsida. Affärsplan. Sara Isaksson Pär Olofsson 2010.08.24 Namn Företag AFFÄRSPLAN Adress Telefon E-post Hemsida Affärsplan 2010.08.24 1 Sara Isaksson Pär Olofsson Innehåll AFFÄRSIDÉ 3 VISION, MÅL OCH STRATEGI 5 VERKSAMHET 7 KUND 8 KONKURRENTER 9 MARKNADSFÖRING

Läs mer

Del 4 Emittenten. Strukturakademin

Del 4 Emittenten. Strukturakademin Del 4 Emittenten Strukturakademin Innehåll 1. Implicita risker och tillgångar 2. Emittenten 3. Obligationer 4. Prissättning på obligationer 5. Effekt på villkoren 6. Marknadsrisk och Kreditrisk 7. Implicit

Läs mer

TILLÄGG 3/ TILL AKTIA BANK ABP:S GRUNDPROSPEKT/BÖRSPROSPEKT 22.4

TILLÄGG 3/ TILL AKTIA BANK ABP:S GRUNDPROSPEKT/BÖRSPROSPEKT 22.4 TILLÄGG 3/12.8.2015 TILL AKTIA BANK ABP:S GRUNDPROSPEKT/BÖRSPROSPEKT 22.4.2015 FÖR EMISSIONSPROGRAM FÖR MASSKULDEBREVSLÅN 500 000 000 EURO SAMT TILL SAMMANFATTNINGEN SOM FOGATS TILL DE LÅNESPECIFIKA VILLKOREN

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process

Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process En essä i kursen Produktutveckling med formgivning, KN3060 Patrick Larsson, Mälardalens högskola, 2007-04-26 Inledning Kommunikation definieras som överföring

Läs mer

Vi ger näring till Sveriges viktigaste näring

Vi ger näring till Sveriges viktigaste näring Vi ger näring till Sveriges viktigaste näring Banken för jord- och skogsbrukare För ett rikare liv på landet Välkommen till jord- och skogsbrukarnas egen bank Jord- och skogsbrukarna har en egen bank,

Läs mer

Anette Skoog 2009 08 26

Anette Skoog 2009 08 26 Anette Skoog 2009 08 26 Nyföretagare i lantbruket KRAVgodkänd ekologisk uppfödning av nöt och lamm Från 250 till 500 tackor på 2 år Från 50 till 80 dikor på 3 år Växtodling Skötsel av betesmarker Skogsbruk

Läs mer

En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009. Nordnet Bank AB. Arturo Arques

En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009. Nordnet Bank AB. Arturo Arques En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009 Nordnet Bank AB Arturo Arques Inledning Riksdagen och arbetsmarknadens parter har i praktiken tvingat alla löntagare att själva ta ansvar för sin pensionsförvaltning

Läs mer

AFFÄRSPLAN. En ungdomssatsning av NyföretagarCentrum för dig som är 18 35 år. Från idé till Eget Företag. Vi hjälper dig på vägen.

AFFÄRSPLAN. En ungdomssatsning av NyföretagarCentrum för dig som är 18 35 år. Från idé till Eget Företag. Vi hjälper dig på vägen. AFFÄRSPLAN En ungdomssatsning av NyföretagarCentrum för dig som är 18 35 år. Från idé till Eget Företag. Vi hjälper dig på vägen. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Jag/vi och idén 2 Företagsägare och affärsidé 3

Läs mer

OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS

OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS Ekonomi känns ofta obegripligt och skrämmande, men med små åtgärder kan du få koll på din ekonomi och ta makten över dina pengar. Genom årens gång har det blivit allt viktigare

Läs mer

Bokslutskommuniké för Comfort Window System AB reviderad version

Bokslutskommuniké för Comfort Window System AB reviderad version Bokslutskommuniké för Comfort Window System AB reviderad version CWS Comfort Window System AB (publ) Bokslutskommuniké för verksamhetsåret 2011-09-01 till 2012-08-31 I den ursprungliga rapporten, publicerat

Läs mer

Föreskrifter och anvisningar 4/2011

Föreskrifter och anvisningar 4/2011 Föreskrifter och anvisningar 4/2011 Metoder för beräkning av maximibeloppet av den ersättning som kan krävas ut för förtida Dnr FIVA 9/01.00/2011 Utfärdad 15.12.2011 Gäller from 31.3.2012 FIASISPEKTIOE

Läs mer

Verksamhets- och branschrelaterade risker

Verksamhets- och branschrelaterade risker Riskfaktorer En investering i värdepapper är förenad med risk. Inför ett eventuellt investeringsbeslut är det viktigt att noggrant analysera de riskfaktorer som bedöms vara av betydelse för Bolagets och

Läs mer

Det cirkulära flödet

Det cirkulära flödet Del 3 Det cirkulära flödet 1. Kokosnötsön Här bygger vi upp en enkel ekonomi med företag och hushåll som producerar respektive konsumerar, och lägger till en finansiell sektor, en centralbank, och en stat.

Läs mer

Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi. Utbud och efterfrågan

Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi. Utbud och efterfrågan Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi Utbud och efterfrågan 1 Exempeluppgift 1: Elasticiteter När inkomsterna ökade med 7 % ökade efterfrågan på bussresor med

Läs mer

Finnveras finansieringstjänster i ett nötskal. Startia för Företagare seminarium 5.11.2012 Tom Siegfrids, Finnvera Abp

Finnveras finansieringstjänster i ett nötskal. Startia för Företagare seminarium 5.11.2012 Tom Siegfrids, Finnvera Abp Finnveras finansieringstjänster i ett nötskal Startia för Företagare seminarium 5.11.2012 Tom Siegfrids, Finnvera Abp Finnvera Abp Finnvera är ett specialfinansieringsbolag som ägs av finska staten och

Läs mer

Att göra risker till möjligheter: jg Hur ser den totala risksituationen ut för lantbruksföretagaren och. gårdsekonomin? Prof. Carl Johan Lagerkvist

Att göra risker till möjligheter: jg Hur ser den totala risksituationen ut för lantbruksföretagaren och. gårdsekonomin? Prof. Carl Johan Lagerkvist Att göra risker till möjligheter: jg Hur ser den totala risksituationen ut för lantbruksföretagaren och finns det en koppling till gårdsekonomin? Prof. Carl Johan Lagerkvist Valet av förhållningssätt!

Läs mer

Förklara följande begrepp: inbetalning, intäkt, inkomst, utbetalning, kostnad och utgift.

Förklara följande begrepp: inbetalning, intäkt, inkomst, utbetalning, kostnad och utgift. Uppgift/Fråga: 1 (6 poäng) Förklara följande begrepp: inbetalning, intäkt, inkomst, utbetalning, kostnad och utgift. Uppgift/Fråga: 2 (6 poäng) Här följer några blandade påståenden. I. En av nackdelarna

Läs mer

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2009

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2009 placeringsverksamhet 29 FK Finanssialan Keskusliitto FC Finansbranschens Centralförbund placeringsverksamhet 29 placeringsverksamhet 29 Kimmo Koivisto INNEHÅLL Allmänt... 3 placeringar 31.12.29... 4 nya

Läs mer

Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt

Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt FSR: 1, 5, 6, 7 Rogers et al. Kapitel 8 Översikt Kvalitativ och kvantitativ analys Enkel kvantitativ analys Enkel kvalitativ analys Presentera

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

URA 20 NÄR SKALL SPECIALFÖRETAG, BILDAT FÖR ETT SPECIELLT ÄNDAMÅL, OMFATTAS AV KONCERNREDOVISNINGEN?

URA 20 NÄR SKALL SPECIALFÖRETAG, BILDAT FÖR ETT SPECIELLT ÄNDAMÅL, OMFATTAS AV KONCERNREDOVISNINGEN? UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 20 NÄR SKALL SPECIALFÖRETAG, BILDAT FÖR ETT SPECIELLT ÄNDAMÅL, OMFATTAS AV KONCERNREDOVISNINGEN? Enligt punkt 9 i RR 22, Utformning av finansiella rapporter

Läs mer

Finanspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2014-01-27 8. Vimmerby kommun 1/12 Finanspolicy 2014-01-27

Finanspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2014-01-27 8. Vimmerby kommun 1/12 Finanspolicy 2014-01-27 Antagen av kommunfullmäktige 8 Vimmerby kommun 1/12 1. ns syfte Denna finanspolicy anger ramar och riktlinjer för hur finansverksamheten inom kommunen skall bedrivas. Med finansverksamhet avses likviditetsförvaltning

Läs mer

Den enkla guiden till ert nya kontor

Den enkla guiden till ert nya kontor Den enkla guiden till ert nya kontor Följande punkter har tagits fram för att hjälpa dig när du byter kontor eller gör förändringar på ditt kontor. När det gäller att möblera en arbetsmiljö har de flesta

Läs mer

Steg för steg-guide för. Medarbetarundersökning

Steg för steg-guide för. Medarbetarundersökning Steg för steg-guide för Medarbetarundersökning En av de viktigaste resurserna i en organisation är medarbetarna. Hur dina medarbetare samarbetar kommer att i hög utsträckning påverka resultatet för din

Läs mer

TENTAMEN. Finansiell Planering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering för fatighetsmäklare7,5 poäng

TENTAMEN. Finansiell Planering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering för fatighetsmäklare7,5 poäng HÖGSKOLAN I BORÅS Institutionen Handelsoch IT-högskolan (HIT) TENTAMEN Finansiell Planering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering för fatighetsmäklare7,5 poäng

Läs mer

Ekonomiska grundbegrepp

Ekonomiska grundbegrepp Nedan skall vi gå igenom olika ekonomiska grundbegrepp som kommer att vara aktuella i samband med resursplanering och budgetering. Dessa grundbegrepp är viktiga att skilja på för att du ska kunna sammanställa

Läs mer

b. Företag A: Mo = 6, Md = 6, m = 6.25333..., Ql = 4, Q3 = 8 c. Företag A: s = 2.2856 Modellsvar uppgift 2. a. histogram eller frekvenspolygon

b. Företag A: Mo = 6, Md = 6, m = 6.25333..., Ql = 4, Q3 = 8 c. Företag A: s = 2.2856 Modellsvar uppgift 2. a. histogram eller frekvenspolygon Modellsvar uppgift 2. a. histogram eller frekvenspolygon b. Företag A: Mo = 6, Md = 6, m = 6.25333..., Ql = 4, Q3 = 8 Företag B: Mo = 4, Md = 6, m = 5.34666..., Ql = 4, Q3 = 6 c. Företag A: s = 2.2856

Läs mer

Hur fungerar finansverksamheten i Västerviks kommun?

Hur fungerar finansverksamheten i Västerviks kommun? Hur fungerar finansverksamheten i Västerviks kommun? Västerviks kommun har valt att samla kommunens och de kommunala bolagens finansverksamheter under ett och samma tak, nämligen i en internbank. Internbankens

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Cisco Small Business Problemlösningsguide för finansiering av teknikinköp

Cisco Small Business Problemlösningsguide för finansiering av teknikinköp Cisco Small Business Problemlösningsguide för finansiering av teknikinköp Du har säkert märkt att ekonomin stramas åt. Men det innebär inte att företagets investeringar måste upphöra helt. Begränsade ekonomiska

Läs mer

Fountain Park Ab Gemensam Visdom i Praktiken

Fountain Park Ab Gemensam Visdom i Praktiken Fountain Park Ab Gemensam Visdom i Praktiken Fountain Park Ab Ledande Strategiarbete Påverkande Ny ledare ombord Förändringsprocesser Värden och etiska principer Förändringar i verksamhetsmiljön Kommunicera

Läs mer

FÖRESKRIFT OM BOKFÖRING I KREDITINSTITUT

FÖRESKRIFT OM BOKFÖRING I KREDITINSTITUT understrykning. 1 (5) Till kreditinstituten Till kreditinstitutens holdingsammanslutningar FÖRESKRIFT OM BOKFÖRING I KREDITINSTITUT Finansinspektionen meddelar med stöd av 14 1 mom. lagen om finansinspektionen

Läs mer

Grundläggande företagsekonomi 7,5p

Grundläggande företagsekonomi 7,5p Grundläggande företagsekonomi 7,5p Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TE02 11FE00 OPUS2 Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 2012-08-15 Tid: 09:00 12:00 Hjälpmedel: Årsredovisningslagen och Bokföringslagen

Läs mer

RP 172/2007 rd. att skydda sig mot sådana ränte- och valutarisker som är förenade med ränteutjämningsverksamheten.

RP 172/2007 rd. att skydda sig mot sådana ränte- och valutarisker som är förenade med ränteutjämningsverksamheten. RP 172/2007 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 3 i lagen om utjämning av räntan för offentligt understödda export- och fartygskrediter PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

Grundläggande företagsekonomi 4p

Grundläggande företagsekonomi 4p Grundläggande företagsekonomi 4p Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TE02 11FE00 OPUS2 Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 2015-04-30 Tid: 09:00 12:00 Hjälpmedel: Årsredovisningslagen och Bokföringslagen

Läs mer

Ekonomisk styrning Delkurs Finansiering

Ekonomisk styrning Delkurs Finansiering konomisk styrning elkurs Finansiering Föreläsning 8-9 Kapitalstruktur BMA: Kap. 17-19 Jonas Råsbrant jonas.rasbrant@indek.kth.se Föreläsningarnas innehåll Företags finansieringskällor Mätning av företagets

Läs mer

SEK:s lilla handbok i exportfinansiering

SEK:s lilla handbok i exportfinansiering SEK:s lilla handbok i exportfinansiering Innehåll Varför behövs exportfinansiering?...sid 2 Vilka alternativ finns det att välja mellan?...sid 3 Hur mycket och i vilka valutor kan man låna?...sid 4 Hur

Läs mer

REDOVISNINGENS GRUNDER

REDOVISNINGENS GRUNDER REDOVISNINGENS GRUNDER Tid: 3 h Bokföring Texten får medtas 28.08.2006 Hjälpmedel: Kalkylator ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Zmartic Fonder AB ERSÄTTNINGSPOLICY. Fastställd av styrelsen i Zmartic Fonder AB 2015-05-20. Sida 1 av 7

Zmartic Fonder AB ERSÄTTNINGSPOLICY. Fastställd av styrelsen i Zmartic Fonder AB 2015-05-20. Sida 1 av 7 Zmartic Fonder AB ERSÄTTNINGSPOLICY Fastställd av styrelsen i Zmartic Fonder AB 2015-05-20 Sida 1 av 7 1. Definitioner I denna policy ska termer och beteckningar ha följande betydelse. Anställda vars arbetsuppgifter

Läs mer

Finansiering för att starta ett företag

Finansiering för att starta ett företag Finansiering för att starta ett företag Finansiering från Finnvera vid etablering av företagsverksamhet Planerar du att grunda ett företag? En bra affärsidé, företagarfärdigheter och en omsorgsfull planering

Läs mer

Statistiska undersökningar - ett litet dokument

Statistiska undersökningar - ett litet dokument Statistiska undersökningar - ett litet dokument Olle the Greatest Donnergymnasiet, Sverige 28 december 2003 Innehåll 1 Olika moment 2 1.1 Förundersökning........................... 2 1.2 Datainsamling............................

Läs mer

Företagsstöden i Landsbygdsprogrammet 2014 2020 yritystuet

Företagsstöden i Landsbygdsprogrammet 2014 2020 yritystuet Företagsstöden i Landsbygdsprogrammet 2014 2020 yritystuet NTM-centralen i Nyland Sivu 1 Villkor för företaget Små företag (mindre än 50 årsverke) och mikroföretag som är belägna på område med landsbygdskaraktär

Läs mer

Pussel DISC/Morot Kombination

Pussel DISC/Morot Kombination Pussel DISC/Morot Kombination Kommunikation Exempel på agenda för första coaching mötet ID: 72955 Ensize International AB Analysdatum: 2012-06-14 Tid: 14 minuter Utskriftsdatum: 2013-09-23 Ensize International

Läs mer

Den gröna påsen i Linköpings kommun

Den gröna påsen i Linköpings kommun Den gröna påsen i Linköpings kommun Metod- PM 4 Thea Eriksson Almgren Problem I Linköping idag används biogas för att driva stadsbussarna. 1 Biogas är ett miljövänligt alternativ till bensin och diesel

Läs mer

Del 18 Autocalls fördjupning

Del 18 Autocalls fördjupning Del 18 Autocalls fördjupning Innehåll Autocalls... 3 Autocallens beståndsdelar... 3 Priset på en autocall... 4 Känslighet för olika parameterar... 5 Avkastning och risk... 5 del 8 handlade om autocalls.

Läs mer

Alltid det svarta fåren!

Alltid det svarta fåren! Alltid det svarta fåren! Mer trovärdig med 20 kor än 1400 kor. Lantbruket lever kvar i småskalighet medan samhället går mot storskalighet. Lantbruket har en ärftlig belastning av småskalighet och då även

Läs mer

Bilaga 4 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning deltagare i aktivitet. 1. Hur motiverad är du att genom aktiva åtgärder främja

Bilaga 4 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning deltagare i aktivitet. 1. Hur motiverad är du att genom aktiva åtgärder främja Bilaga 4 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning deltagare i aktivitet 1. Hur motiverad är du att genom aktiva åtgärder främja a) Pollinerare Medelvärde 4,65 b) Nyttodjur Medelvärde

Läs mer

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare?

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? 040-54 41 10 kontakt@bcms.se www.bcms.se BCMS Scandinavia, Annebergsgatan 15 B, 214 66 Malmö 1 Sammanfattning Varför är det

Läs mer

Problemlösning. Problemlösningsprocessen

Problemlösning. Problemlösningsprocessen Problemlösning Vi ägnar oss åt problemlösning flera gånger per dag. Ibland är vi omedvetna om att vi gör det, andra gånger är vi starkt koncentrerade på att ta itu med ett problem. Att välja kaffesort,

Läs mer

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström Wall Street har ingen aning om hur dåligt det är därute. Ingen aning! Ingen aning! Dom är idioter! Dom förstår ingenting! Jim Cramer, programledare CNN (tre veckor före finanskrisen) Grundkurs i nationalekonomi,

Läs mer

Fastställd av kommunstyrelsen den 25 november 2014, 565.

Fastställd av kommunstyrelsen den 25 november 2014, 565. Riktlinje 2014-11-25 Finansinstruktion för kommunens nämnder KS2014/0966 Fastställd av kommunstyrelsen den 25 november 2014, 565. Finansinstruktionen fungerar som ett komplement till Riktlinjer för kommunkoncernens

Läs mer

Nyckeltalsrapport 3L Pro 2014. Nyckeltalsrapport. Copyright VITEC FASTIGHETSSYSTEM AB

Nyckeltalsrapport 3L Pro 2014. Nyckeltalsrapport. Copyright VITEC FASTIGHETSSYSTEM AB Nyckeltalsrapport Innehåll NYCKELTAL... 3 REGISTRERA NYCKELTAL... 3 Variabler... 4 Konstanter... 5 Formler... 6 NYCKELTALSRAPPORTEN... 9 ALLMÄNT OM NYCKELTAL... 10 Avkastningsnyckeltal... 10 Likviditetsnyckeltal...

Läs mer

Del 6 Valutor. Strukturakademin

Del 6 Valutor. Strukturakademin Del 6 Valutor Strukturakademin Innehåll 1. Strukturerade produkter och valutor 2. Hur påverkar valutor? 3. Metoder att hantera valutor 4. Quanto Valutaskyddad 5. Composite Icke valutaskyddad 6. Lokal Icke

Läs mer

IMMATERIELLA TILLgångAR

IMMATERIELLA TILLgångAR IMMATERIELLA Tillgångar En stor del av ditt företags värde beror på de idéer du har utvecklat och skyddat. Om du skyddar ditt varumärke, din design eller uppfinning ökar chanserna att tjäna pengar på din

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

Delårsrapport - kvartal 3-08. Ulyss AB (publ)

Delårsrapport - kvartal 3-08. Ulyss AB (publ) Delårsrapport - kvartal 3-08 Ulyss AB (publ) Sammanfattning av delårsrapport 2008-07-01 2008-09-30 (3 mån) Resultatet efter finansiella poster uppgick till 858 009 SEK (-225 605) Resultatet per aktie*

Läs mer

Det livslånga lärandet

Det livslånga lärandet Det livslånga lärandet 6 6. Det livslånga lärandet Totalt deltagande i lärande Livslångt lärande är ett vitt begrepp som sträcker sig från vaggan till graven. Enligt EU täcker det livslånga lärandet in

Läs mer

Ditt sparande är din framtid

Ditt sparande är din framtid Ditt sparande är din framtid 1 Välkommen till Skandias investeringsguide Det kanske viktigaste beslut du har att fatta gäller ditt långsiktiga sparande. Både på kort och lång sikt. Därför är det värt att

Läs mer

Riktlinjer för kapitalförvaltning inom Prostatacancerförbundet

Riktlinjer för kapitalförvaltning inom Prostatacancerförbundet 2014-08-21 Riktlinjer för kapitalförvaltning inom Prostatacancerförbundet Prostatacancerförbundet har ansvar för att bevara och förränta förbundets medel på ett försiktigt och ansvarsfullt sätt. Centralt

Läs mer

Tillsammans är vi starka

Tillsammans är vi starka Tillsammans är vi starka Välkommen! Sättet vi lever vår vision och vår affärsidé på är vad som bland annat skiljer oss från våra konkurrenter. Det handlar om HUR vår omgivning upplever samarbetet med oss

Läs mer

Varför behövs exportfinansiering? sid 2. Vilka alternativ finns det att välja mellan? sid 3. Hur mycket och i vilka valutor kan man låna?

Varför behövs exportfinansiering? sid 2. Vilka alternativ finns det att välja mellan? sid 3. Hur mycket och i vilka valutor kan man låna? Innehåll Varför behövs exportfinansiering? sid 2 Vilka alternativ finns det att välja mellan? sid 3 Hur mycket och i vilka valutor kan man låna? sid 4 Hur kan riskerna hanteras? sid 5 Vilka räntevillkor

Läs mer

Företagsstöden i Landsbygdsprogrammet 2014 2020 yritystuet

Företagsstöden i Landsbygdsprogrammet 2014 2020 yritystuet Företagsstöden i Landsbygdsprogrammet 2014 2020 yritystuet Maria Konsin-Palva NTM-centralen i Nyland Sivu 1 Företagsstöden Målet är att öka försörjningsmöjligheterna och arbetstillfällena på landsbygden

Läs mer

12.8.2008 Bilaga 5 ANVISNING OM STARTMÖTEN. Allmänt

12.8.2008 Bilaga 5 ANVISNING OM STARTMÖTEN. Allmänt 12.8.2008 Bilaga 5 ANVISNING OM STARTMÖTEN Allmänt Anvisningen om startmöten är uppgjord för att stöda verkställaren, finansiären samt projektets målsättningar och resultat. Startmötet är i idealfallet

Läs mer

Gemensamma kyrkofullmäktige antecknar de bifogade direktiven för placeringsverksamheten för kännedom

Gemensamma kyrkofullmäktige antecknar de bifogade direktiven för placeringsverksamheten för kännedom 744/2015 53 Direktiv för placeringsverksamheten Beslutsförslag Gemensamma kyrkofullmäktige antecknar de bifogade direktiven för placeringsverksamheten för kännedom Beslut Antecknades för kännedom. Beslutshistoria

Läs mer

DELÅRSRAPPORT FÖR ECORUB AB (PUBL) JANUARI - JUNI 2012

DELÅRSRAPPORT FÖR ECORUB AB (PUBL) JANUARI - JUNI 2012 DELÅRSRAPPORT FÖR ECORUB AB (PUBL) JANUARI - JUNI 2012 o Nettoomsättning för perioden 2,5 Mkr (2,3) o Resultat efter finansnetto 0,2 Mkr (-0,7) o Resultat per aktie -0,02 kr (-0,27) o Likvida medel vid

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:5

Policy Brief Nummer 2013:5 Policy Brief Nummer 2013:5 Varför välja mjölkrobot? en analys av ett investeringsbeslut Användningen av ny teknik gör produktionen effektivare och ökar tillväxttakten i ekonomin. Det är därför viktigt

Läs mer

Årsredovisning. Räkenskapsanalys. Avdelningen för byggnadsekonomi

Årsredovisning. Räkenskapsanalys. Avdelningen för byggnadsekonomi Årsredovisning Räkenskapsanalys Avdelningen för byggnadsekonomi Räkenskapsanalys Nyckeltal (likviditet, soliditet, räntabilitet) Underlag till långivare Information till aktieägare Information leverantörer

Läs mer

Bokslutskommuniké för Comfort Window System AB

Bokslutskommuniké för Comfort Window System AB Bokslutskommuniké för Comfort Window System AB CWS Comfort Window System AB (publ) Bokslutskommuniké för verksamhetsåret 2010-09-01 till 2011-08-31 Verksamhetsåret i sammandrag, (föregående år): 4:e kvartalets

Läs mer

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð IN BUSINESS MARKETS JAMES C. ANDERSSON, JAMES A. NARUS, & WOUTER VAN ROSSUMIN PERNILLA KLIPPBERG, REBECCA HELANDER, ELINA ANDERSSON, JASMINE EL-NAWAJHAH Inledning Företag påstår

Läs mer

RP 121/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om extra konstnärspensioner

RP 121/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om extra konstnärspensioner Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om extra konstnärspensioner PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att det stiftas en lag om extra konstnärspensioner.

Läs mer

Datum för tentamen 2007-03-25 Skrivningsansvarig lärare Carina Åresved-Gustavsson

Datum för tentamen 2007-03-25 Skrivningsansvarig lärare Carina Åresved-Gustavsson Skriftligt prov i delkurs Affärsredovisning och budgetering 5p Inom kurs eller program Företagsekonomi 1-10p inr. ekonomistyrning (distans) Med kurskod FEK106 Datum för tentamen 2007-03-25 Skrivningsansvarig

Läs mer