!! Vårdpersonals!kunskaper!om!allergi!och!annan! överkänslighet!mot!födoämnen!kartlagd!

Transkript

1 Vårdpersonalskunskaperomallergiochannan överkänslighetmotfödoämnenkartlagd Vårdpersonal som arbetar med matöverkänsliga barn och vuxna anser att deras kunskaper inom området är otillräckliga. Enligt en ny svensk kartläggning finns många kunskapsluckor kring allergi och annan överkänslighet mot mat. Bristande kunskap kan innebära att patienten får fel behandling och felaktiga kostrekommendationer, vilket bland annat kan leda till krångel och onödiga kostnader för de berörda, och även för samhället. Specialkost innebär ofta högre kostnader för speciallivsmedel, och kräver extra personalresurser i kommunernas storkök, och ska bara användas när det är befogat. Studien genomfördes av AllergiKompetens, och har delvis finansierats av Tillväxtverket. Kartläggningen Födoämnesallergi och annan överkänslighet mot mat visar att vårdpersonal som möter matöverkänsliga barn och vuxna behöver större möjlighet till kompetensutveckling för att höja kunskapsnivån och stärka självförtroendet i mötet med patienter och anhöriga. Resultatet tyder på att personalen ofta känner sig osäker på sin kompetens, endast 5 procent anser att de har tillräckliga kunskaper om födoämnesallergi och endast 30 procent har fått vidareutbildning inom området. 51 procent av de som har korrekta svar på procent av frågorna. 5% Endast av de som anser sig ha tillräckliga kunskaper kring födoämnesallergi 30% Endast av de som deltog i undersökningen har fått utbildning inom området 49% av de som Undersökningen gjordes under början av 2013 i syfte att skapa en bild har 50% eller färre antal av kunskapsnivån och behovet av kompetensutveckling inom detta korrekta svar område. Enkäten skickades elektroniskt till personal i primärvård och skolhälsovård som arbetar med eller kommer i kontakt med personer som utreds för allergi eller annan överkänslighet mot mat. Enkäten besvarades av 59 personer. Hälften av de medverkande är skolsjuksköterskor, resterande är läkare och distriktssköterskor. Undersökningen delfinansierades av Tillväxtverket, och utfördes i samarbete med Svenska Celiakiförbundet. Citera gärna detta dokument, men ange källan. DETTAÄRALLERGIKOMPETENS AllergiKompetens arbetar med allergifrågor inom livsmedelsområdet sedan Vi erbjuder utbildningar, utredningar, rådgivning, information inom området allergener, allergi och annan överkänslighet, samt koordinerar två allerginätverk inom livsmedelsbranschen. Tjänsterna riktar sig till företag, offentliga verksamheter, organisationer, föreningar, myndigheter eller enskilda personer som behöver kompetensutveckling inom området. Kontakt: Anne-Li Karlsson, telefon e-post: anne-li@allergikompetens.se Hemsida: 1

2 Felaktigspecialkostinnebäronödigakostnader ochrisker Det är viktigt att identifiera och ge patienten korrekt diagnos och behandling samt ordinera rätt specialkost till dem som är i verkligt behov av det. Specialkost är dyrare, kan innebära utanförskap och extra krångel, och ska endast användas när det är motiverat. Födoämnesöverkänsliga eller föräldrar till barn med födoämnesöverkänslighet vill gärna träffa kompetent vårdpersonal och få specialkost ordinerad av läkare, dietist eller sjuksköterska som har tillräckliga kunskaper. Men kön till specialister är ofta lång och beslut om specialkost fattas ofta av vårdpersonal, av den enskilde, eller av föräldrar som inte alltid har tillräckliga kunskaper. Fel specialkost kan innebära att man missar den grundläggande orsaken till symptomen, till exempel om besvär från magen lindras vid frånvaro av laktos. Grundorsaken kan istället vara celiaki (glutenintolerans), vilket kräver en helt annan typ av specialkost. Även andra allvarligare tarmsjukdomar kan missas. Specialkost medför dessutom höga kostnader; enligt konsumentverket innebär glutenfri kost, som är dyrast, en merkostnad per år på 4055 kronor för kvinnor, 4930 kronor för män och 2950 kronor för barn. 1 Ennoggrannanamnes(sjukdomshistoria)ärförstaochviktigaste stegetienutredningomöverkänslighetmotmat Laktosintoleransovanligthossmåbarn Många tror att laktosintolerans är en vanlig orsak till överkänslighetsreaktioner mot mjölk hos förskolebarn. Faktum är att laktosintolerans inte förekommer hos friska barn före 4-5-årsåldern. En kartläggning som gjordes av Mjölkfrämjandet 2011 visar att nära 4 procent av barn i Sverige äter laktosfri respektive laktosreducerad kost 36% av de som tror att laktosintolerans är den vanligaste orsaken till små barns överkänslighet mot mjölk på förskolan. Vidare visar undersökningen att andelen barn med specialkost varierar stort över landet, vilket tyder på att beslutsprocessen är ganska godtycklig. I 23 procent av fallen har föräldrarna själva ställt diagnosen och bara drygt hälften (56 procent) av barnen har fått diagnosen av läkare. 2 LAKTOSINTOLERANS Laktas är det enzym som bryter ner laktos. Sänkt laktasaktivitet i tarmen är den vanligaste orsaken till laktosintolerans. Hos den vita befolkningen i norra Europa och Nordamerika och hos vissa mjölkdrickande befolkningsgrupper i Afrika och Asien är det normalt att tåla laktos i vuxen ålder. Majoriteten av jordens befolkning har primär laktosintolerans (homozygot laktasbrist) vilket innebär att enzymaktiviteten nedregleras successivt från ungefär 5 års ålder. Toleransnivån för tonåringar och vuxna med laktosintolerans är individuell, men de flesta kan dricka ett litet glas mjölk per tillfälle utan att få besvär. Vissa personer som normalt sett tål mjölk kan vara tillfälligt känsliga mot laktos i samband med infektioner, tarmsjukdom eller stress. 1 Konsumentverkets rapport 2011:1, Merkostnader för tre specialkoster; Fettreducerad-, glutenfri- och komjölksproteinfri kost 2 Svensk mjölk: Om laktosintolerans hos förskolebarn 2

3 Korsreaktioner Korsreaktioner, även kallat korsallergi eller para-allergi, innebär att man reagerar på protein (allergen) vars proteinstruktur (allergena komponent) liknar en allergen komponent som man bildat så kallade IgE-antikroppar mot, det vill säga som man har sin verkliga allergi mot (primär sensibilisering). Hur mild eller allvarlig en reaktion blir beror bland annat på vilken eller vilka allergena komponenter IgE-antikropparna är riktade mot, och hur stabila dessa allergena komponenter är. Ett vanligt exempel på korsreaktion i Sverige är när personer som är allergiska mot björkpollen får milda reaktioner då de äter till exempel hasselnöt, äpple, jordnöt, soja eller jordgubbe. De har IgE-antikroppar som bildats (primär sensibilisering) mot en luftburen allergen komponent (Bet v1) i björkpollen. Bet v1 liknar vissa allergen i dessa födoämnen och IgE-antikropparna binder då till dessa snarlika allergen, och man får en reaktion. Vissa pollenallergiker får ibland besvärligare reaktioner mot de aktuella födoämnena under pollensäsongen, då IgE-nivåerna mot björkpollenallergenet är högre i kroppen. Aktuell svensk forskning uppskattar att minst en tredjedel av barn som är allergiska mot jordnöt har denna björkrelaterade typ av jordnötsantikroppar. 3 Vissa allergen kan vara så lika varandra att varken den som är allergisk eller laboratorietest kan skilja dem åt. Då kan ett laboratoriesvar ge höga specifika IgE-nivåer som kan tolkas som högre risk för allvarliga reaktioner. Därför är anamnes tillsammans med IgE-nivå och en eventuell födoämnesprovokation viktig vid bedömning av risk för anafylaxi. Om man får kraftiga reaktioner mot exempelvis hasselnöt, jordnöt, soja, sesam eller senap kan reaktionen bero på en korsreaktion, det vill säga primär sensibilisering mot en allergen komponent; Ara h2 (ett stabilt allergen som finns i jordnöt). I bland annat hasselnöt, soja, sesam och senap finns alltså allergena komponenter som liknar denna. Men reaktionen kan också bero på en äkta allergi, det vill säga primär sensibilisering mot allergenet i fråga. 41% av de som tror felaktigt att höga specifika IgE-nivåer alltid innebär hög risk för anafylaxi Testas hos specialister Om man är allergisk och får besvärliga reaktioner av födoämnen eller är mycket orolig över sin allergi bör man kontakta en allergimottagning eller specialistklinik. Där kan man eventuellt få möjlighet till så kallad komponentdiagnostik och/eller CD-sens test, då man testar vilken typ av allergi/vilka allergena komponenter man har IgE-antikroppar mot 4, eller hur allvarlig en reaktion kan bli 5. Tidigare har man trott att all jordnötsallergi är av det allvarligare slaget, men numera kan man med hjälp av komponentdiagnostik avgöra om det i själva verket rör sig om en korsreaktion mot björkpollenallergen. 3 Doktorsavhandlingen It's peanuts 1 juni 2012 av A Undeman Asarnoj, Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet. 4 IgE-antikroppar mot allergena komponenter, Södersjukhuset CD-sens, ett enkelt och korrekt alternativ till hud- och provokationstester, Karolinska inst

4 Allergenakomponentersstabilitetkanavgöraomreaktionenblirkraftig Allergena komponenter kan förändras i de nedbrytande processer de utsätts för till exempel av syre i luften, enzymer i munhålan, i mag-tarmkanalens spjälkningssystem eller i tillverkningsoch tillagningsprocesser. Ett instabilt protein förstörs tidigt och orsakar ofta endast lindriga reaktioner man kanske upplever att det kliar i munnen eller halsen, och reaktionen klingar av snabbt som ovan vid Bet v1 relaterade korsreaktioner. Mer stabila allergen finns kvar i kroppen i sin allergena form under längre tid, och är ofta orsak till allvarligare reaktioner. Vissa allergen kan förändras vid upphettning, vilket kan göra att den allergiska reaktionen blir lindrigare eller uteblir. Det är anledningen till att många som reagerar mot äpple eller hasselnöt i sin naturliga form kan tåla det när det är tillagat, såsom i paj eller kakor. Andra allergen kan för vissa personer bli mer potenta efter processning. Syra-hydrolyserat vete är exempel på hur en ingrediens i processad form kan orsaka reaktioner hos vissa personer som normalt sett tål vete. 6 Liknande gäller för rostade jordnötter som för vissa är mer allergena än råa, stekta eller kokta jordnötter. 7 Endast 12% av de som deltog i undersökningen vet om att en allergisk reaktion kan förvärras om livsmedlet är tillagat Anisakiskangeolikaallergiliknandesymptom Anisakis Simplex är en maskparasit som hos människa kan ge upphov till lokala inflammationer i mage eller tarmslemhinnor med symtom som magsmärtor och kräkningar. Parasiten kan finnas i rå eller otillräckligt värmebehandlad saltvattensfisk, till exempel i makrill, torsk, sill eller bläckfisk, såsom i saltad, marinerad, gravad eller kallrökt fisk, samt sushi. Smittskyddsinstitutet menar att man av denna anledning ska undvika att äta okokt saltvattensfisk. Anisakislarven dör om fisken upphettas till 60 grader under minst en minut, eller fryses under tre dygn till minst -18 Endast 5% av de som vet om att födoämnesreaktioner mot fisk kan orsakas av IgEmedierad allergi mot Anisakisprotein. Ingen kände till att en reaktion kan uppstå på grund av infektion orsakad av Anisakis grader. Däremot anser forskare att även avdödad (värmebehandlad) parasit kan ge upphov till IgE-medierad allergi eftersom stabila allergena anisakisproteiner finns kvar i fisken 8. PÅBYGGNADSEFFEKTER Påbyggnadseffekter kan vara orsaken till att man märker av sina överkänslighetsreaktioner. Det finns många faktorer som kan påverka om du får symptom, till exempel mängd av födoämnet, kombination av olika källor till biogena aminer, samtidig fysisk ansträngning, viss medicinering, mag-tarmsjukdom eller alkoholintag eftersom alkohol motverkar nedbrytningen av histamin. 6 EFSA Annual report on the Emerging Risks Exchange Network 2011, sid K Beyer et.al. Effects of cooking methods on peanut allergeneicity. J Allergy Clin Immunol VOL 107, No 6, , V. Pravettoni et.al. "Anisakis simplex: current knowledge". Eur Ann Allergy Clin Immunol VOL 44, No 4, ,

5 Tydligmärkningunderlättar Den som är allergisk måste alltid läsa noga på livsmedelsförpackningar. Eftersom företag ibland ändrar receptur och innehåll i sina varor måste man läsa innehållsdeklarationen, även om man ätit av produkten förut. Alla ingredienser listas i fallande ordning efter vikt. Märkningsreglerna finns i Livsmedelsverkets föreskrifter, LIVSFS 2004:27, se Allergena ingredienser måste märkas EU har en gemensam lista över ingredienser som är kända för att kunna orsaka överkänslighetsreaktioner. Dessa måste alltid anges tydligt på förpackningen: Spannmål, som innehåller gluten; vete, råg, korn, havre, spelt (dinkel), kamut, eller korsningar mellan dem Ägg Fisk Jordnötter Sesamfrön Sojabönor Mjölk, laktos Nötter; mandel, hasselnöt, valnöt, cashewnöt, pekannöt, paranöt, makadamianöt (Queenslandsnöt), pistaschmandel Selleri Senap Svaveldioxid och sulfit i koncentrationer på mer än 10 mg/kg eller 10 mg/liter Lupin Kräftdjur Blötdjur snäckor, musslor, bläckfisk Även ingredienser och tillsatser som utvunnits ur dessa komponenter måste deklareras. Om en stärkelse är gjord av vete måste det framgå, till exempel som vetestärkelse. Om en olja är framställd av till exempel jordnötter måste detta förtydligas. Det finns en särskild lista över ett fåtal produkter som utgör undantag från de grundläggande märkningsreglerna. Tillverkarens ansvar: Kan innehålla spår av Det finns ännu inga tydliga regler gällande märkningen Kan innehålla spår av (på grund av oavsiktlig inblandning), men maten får inte vara skadlig för hälsan 9 och i Sverige finns också branschriktlinjer som producenter bör följa. I kommande förordning om livsmedelsinformation till konsumenter står att om frivillig märkning används får den inte vara missvisande, den ska vara tydlig och relevant, och grundad på vetenskapliga uppgifter 10. Oavsiktlig inblandning (kontamination) kan till exempel förekomma efter ett produktbyte på en produktionslinje och det är upp till tillverkaren att göra en riskbedömning och avgöra om Kan innehålla spår av -märkning behövs. Gluten Den 1 januari 2012 ändrades reglerna för märkning av gluteninnehållande livsmedel. Glutenfria livsmedel får innehålla högst 20 mg gluten per kg livsmedel, denna gräns gäller både för produkter som är naturligt fria från gluten och produkter där gluten tagits bort. Livsmedel som bearbetats för att sänka glutenhalten får inte innehålla mer än 100 mg gluten per kg, dessa märks med Mycket låg glutenhalt % av de som tror felaktigt att nolltolerans gäller för oavsiktlig inblandning av mjölk 27% av de som känner till att mat som säljs i lösvikt inte behöver märkas med allergiinformation och innehållsdeklaration. 32% av de som känner till att en produkt som innehåller högst 20 mg gluten/kg får benämnas glutenfri. 9 Förordning (EG) nr 852/ Förordning (EG) nr 1169/ Livsmedelsverket om Livsmedel för särskilda näringsändamål 5

6 Använd resurserna rätt Alla har rätt till bra och näringsriktig kost lägg inte resurser på specialkost i onödan. Livsmedelsproducenter och storkökspersonal talar om att de som diagnosticerar födoämnesöverkänsliga och ordinerar specialkost verkar sakna kunskap. De har problem med att utreda vad den drabbade reagerar mot, och ger många gånger felaktiga råd om vad personen i fråga kan äta, och inte kan äta. Marknaden för Fri från -produkter och andra SärNär-produkter har under de senaste åren ökat, bland annat är det många som tror sig vara laktosintoleranta och behandlar det som en allergi, det vill säga tror att man helt måste avstå från laktos. Detta är en av många vanliga missuppfattningar när det gäller kost vid födoämnesöverkänslighet. Anne-Li Karlsson, AllergiKompetens Att utreda födoämnesöverkänslighet är som ett detektivarbete där det behövs mycket kunskap, kunskap som ständigt behöver uppdateras. Det pågår ständigt massor av forskning, både inom det medicinska området och kring födoämnen, allergena proteiner, hur allergena proteiner kan förändras, påbyggnadsfaktorer med mera. AllergiKompetens undersökning påvisar behovet av att satsa på utbildning och fortbildning inom området allergener, allergi och annan överkänslighet hos personal inom primär-, skol- och barnhälsovården, så att tillgången till vårdpersonal med rätt kompetens ökar, att de får möjlighet att ställa korrekta diagnoser, att de kan känna sig säkrare i sin yrkesroll och kan ge personer med allergi och andra födoämnesreaktioner adekvata kostråd. KONTAKTAGÄRNAALLERGIKOMPETENS Vi arbetar med allergifrågor inom livsmedelsområdet sedan Vi erbjuder utbildningar, utredningar, rådgivning. Tjänsterna riktar sig till företag, offentliga verksamheter, organisationer, föreningar, myndigheter och privatpersoner. Kontakt: Anne-Li Karlsson, telefon E-post: anne-li@allergikompetens.se Hemsida: 6