Årsredovisning Viktiga händelser. Sammanfattande bedömning. Medborgare och kund. Kollektivtrafikförvaltningen UL
|
|
- Lena Jonasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kollektivtrafikförvaltningen UL Årsredovisning 2012 Viktiga händelser År 2012 var första året med ny lagstiftning för kollektivtrafiken. Den nya lagstiftningen innebär att det ska finnas en regional kollektivtrafikmyndighet i varje län och för Uppsala län beslutades att landstinget ska vara den myndigheten. Den verksamhet som Upplands Lokaltrafik AB bedrivit sedan 1978 överfördes till Kollektivtrafikförvaltningen UL och blev en del av landstinget. För att dra nytta av det välkända varumärke som under åren byggts upp är UL fortsatt det begrepp som används i all kontakt med kunder och i all extern kommunikation. Under våren blev den nya regionbussdepån i Uppsala klar. Depån ägs av landstinget och hyrs av Nobina som flyttade in i samband med tidtabellskiftet i juni. Det finns plats för 80 bussar och depån har tankanläggning för både diesel och fordonsgas. Vid tidtabellskiftet i juni började ett nytt avtal med Nobina att gälla. För kunderna innebar det att närmare 130 nya bussar sattes i trafik. De nya bussarna har säkerhetsbälten på alla platser, bekvämare säten och klimatanläggning som ska klara både varma sommardagar och vinterns kyla. Tolv av de nya bussarna är dubbeldäckare med sittplats för 86 personer. En stor del av arbetet under 2012 inriktades på de tågtrafiknyheter som infördes 9 december. SL-pendeln började då trafikera Uppsala med en ny linje Älvsjö - Stockholm C Arlanda Knivsta Uppsala. Tåget har uppehåll vid alla SL:s pendeltågstationer på sträckan och är därför ett bra resealternativ för länsinvånare som arbetar i norra storstockholm. En effekt av att SL-pendeln ersätter Upptåget söder om Uppsala är att det nu finns tågfordon till tätare trafik norr om Uppsala och ny pendeltågtrafik på sträckan Uppsala Sala. Den nya trafiken har varit efterfrågad och innebär klart förbättrade resmöjligheter för invånarna i Morgongåva, Heby och Sala. Sammanfattande bedömning Efter bara ett år som egen förvaltning kan det konstateras att de flesta av de uppsatta målen kom att bli uppfyllda. Under 2012 har verksamheten som tidigare bedrivits i bolagsform flyttats in i landstinget och bedrivs nu i en förvaltningsform. Det innebär också en anpassning till nya mål och styrformer. Förutom landstingets övergripande mål styrs förvaltningen också av målen i det Regionala trafikförsörjningsprogrammet som kollektivtrafiknämnden beslutade om den 20 september Där finns målen om ett fördubblat resande respektive fossilfritt drivmedel. Medborgare och kund Antalet resor med länets kollektivtrafik ökade med totalt 3 procent. Den största ökningen svarar Upptåget för, 8,0 procent. För regionbusstrafiken och Stadsbussarna i Uppsala ökade resandet med 2,0 procent. Övriga tätortslinjer har oförändrat resande jämfört med Det nya trafikavtal med Nobina som började gälla i juni innebar också att alla bussar i UL:s regiontrafik nu har säkerhetsbälte på alla sittplatser. Under förutsättning att dessa bälten används, vilket lagen kräver, innebär det en klart ökad säkerhet i regionbusstrafiken.
2 2 (12) Kollektivtrafiken ska ha bra tillgänglighet för människor med funktionshinder. Sedan tidigare är alla bussar som kör stadstrafik i Uppsala av så kallad låggolvstyp. Det innebär att bussens golv är i nivå med hållplatsen. De bussar som används i regiontrafik har lågt golv i den främre halvan eller är utrustade med lyftanordning vid bakre dörren. Alla bussar och tåg har automatiska hållplatsutrop och inre ljusskylt. Inredningen har kontrastfärger som underlättar för synskadade. Ekonomi Förvaltningen har en årsplan för verksamheten och för varje verksamhetsområde finns en detaljerad aktivitetsplan. Uppföljning av den ekonomiska utvecklingen görs varje månad. Stor vikt läggs vid att hitta effektivare trafiklösningar som ger mervärde för kunderna utan ökade kostnader för verksamheten. Ett annat viktigt område är att öka intäkterna från trafiken genom enkla och bra försäljningskanaler för biljetter. Kollektivtrafikförvaltningen redovisar ett underskott om 19,5 mnkr. Underskottet går att hänföra till ersättningsnivån för stadsbusstrafiken i Uppsala. Det budgeterade vagntimmepris som baserades på den givna ekonomiska ramen och förutsättningarna i budgetarbetet var lägre än det vagntimmepris som Gamla Uppsala Buss AB debiterat. Mot bakgrund av ovanstående ska förvaltningen anses ha uppnått målet om ekonomi i balans. Intäkter Det ekonomiska utfallet per december 2012 visar att förvaltningens totala intäkter på 684 mnkr (exklusive anslaget från landstinget) är 2,1 mnkr bättre än budget. Biljettintäkterna för regiontrafiken är 4,2 % (13,4 mnkr) högre än budget medan stadstrafikens intäkter är 7,8 % (15,8 mnkr) lägre än budget. De totala biljettintäkterna på 492 mnkr blev 0,5 % (2,4 mnkr) under budget. Trots en marginell avvikelse har biljettintäkterna utvecklat positivt mot bakgrund av den tuffa intäktsbudget som lades. Jämfört mot förgående år har de totala biljettintäkterna ökat med 50,5 mnkr. Regiontrafiken ökade med 15,4 % (43,7 mnkr) och stadstrafiken med 4,4 % (6,9 mnkr). Utfallet för skolkortsintäkterna på 120 mnkr blev 1 mnkr under budget. Avvikelsen beror främst på lägre skolkortsintäkter inom stadstrafiken. Farhågorna om lägre volymer som noterades under hösten har utfallit mer positiv i samband med slutregleringen. Jämfört mot föregående år är utfallet 3,0 mnkr bättre. Övriga intäkter bestående främst av intäkter från angränsande län, sjukresor, särskild trafik, ersättning för depåhyra i Fyrislund samt övriga diverse intäkter blev 6,0 mnkr bättre än budget. Trafikkostnader De totala trafikkostnaderna om mnkr blev 42 mnkr över budget. Avvikelsen hänförs till: Kostnaderna för Stadsbusstrafiken i Uppsala blev 28,0 mnkr högre (se ovan). Upptågstrafikens kostnader blev 3,0 mnkr högre beroende på de incitamentskostnader som grundar sig på antal resor. Kostnaderna för uppstarten av SLpendeln har utfallit med 11 mnkr över budget. När budgeten upprättades var kostnadsnivån inte helt känd då det inte var klart om hela kostnaden skulle infalla under Kostnaderna för regionbusstrafiken blev 5,0 mnkr lägre än budgeterat. Övriga trafikkostnader blev 5,0 mnkr högre än budgeterat och beror på att kostnaderna för stationsavgifter och förarlokaler inte omfattades av skatteväxlingen vid övergången till landstinget. Trafikkostnaderna var 102 mnkr högre under Vid en jämförelse med 2011 är det dock viktigt att observera skillnader i förutsättningarna. I huvudsak är det att buss och tågtrafiken upphandlades vid olika tidpunkter. Kostnaderna under 2011 speglade upptågstrafiken som en mix av nya och gamla avtal medan region busstrafiken reflekterade dels gamla avtal och dels det
3 3 (12) interimsavtal som gällde till och med 11 juni Verksamhetskostnader Verksamhetskostnader består av försäljningskostnader och förvaltningskostnader. Utfallet är 9,0 mnkr lägre än budgeterat. Den positiva budgetavvikelsen har åstadkommits under hösten för att balansera de ökade trafikkostnaderna. I verksamhetskostnaderna har förvaltningen inte medtagit kostnader för pågående rättegångsprocess angående en tidigare upphandling. Hittills har utfallet varit 3,5 mnkr. Kostnaderna har balanserats eftersom pågående skadeståndprocess skall finansieras solidarisk av Upplands Lokaltrak AB:s tidigare ägare enligt ett separat avtal. Avskrivningar Avskrivningar har utfallit med 11,0 mnkr lägre än budgeterat. Detta beror på lägre investeringstakt än planerat samt att budgeten beräknats på helår avseende Fyrislundsdepån. Avskrivningarna för Fyrislundsdepån kom att ingå i hyran som landstingsservice har debiterat förvaltningen för. Debiteringen har skett från den 12 juni då entreprenören flyttade till depån. Detta gör att kostnaden avser halvårshyra istället för helårshyra som ingick i budgetkalkylen. Mnkr Budget Prognos Avvik Årets resultat Verks intäkter 681,8 684,0 2,2 Personalkostnader 45,0 40,4 4,6 Övr kostn (inkl avskr) 1221,8 1248,5-26,7 Nettokostnad -585,0-604,9 19,9 Fast ersättning 585,0 585,4-0,4 Övrigt Finansiering 0 19,5 19,5 Produktion Kollektivtrafikförvaltningens uppdrag är att erbjuda länets invånare en bra och effektiva resmöjligheter med buss och tåg. I flera av de starka stråken har busstrafiken utökats och flera linje har 20-minuterstrafik under morgon- och eftermiddagsrusning. Stadsbussarna i Uppsala har fått ytterligare en stomlinje där bussarna avgår med tio minuters mellanrum större delen av dagen, under morgonrusning var femte minut. Den stora satsning som gjordes på tågtrafik i slutet av året har förbättrat resmöjligheterna i stråket Uppsala - Arlanda Stockholm. Förbättringarna gäller också sträckorna Uppsala Sala och Uppsala Tierp Gävle. Arbete pågår för standardisering av processer. Förvaltningen kommer att påbörja arbetet med policy respektive plan för likabehandling Att erbjuda resmöjligheter som upplevs ha god kvalitet är en viktig fråga för kollektivtrafikförvaltningen. Därför pågår ständigt ett utvecklingsarbete tillsammans med de företag som upphandlats för att utföra trafiken. Den upplevda kvaliteten, Nöjd Kundindex, mäts via kollektivtrafikbarometern. Resultatet för 2012 visar på en positiv utveckling. Stadsbussarna i Uppsala ökar till 69 procent (66) och regionbuss och Upptåget får 66 procent (64) av kunder som ger betyg 4 och 5 på en femgradig skala. Förnyelse En tydlig strategisk inriktning är att utveckla kollektivtrafiken i starka stråk. Ett mål för 2012 var att öka kapaciteten i tågtrafiken där det i högtrafik varit platsbrist. Den förändring som genomfördes 9 december innebar en tredubbling av antalet sittplatser i tågtrafiken söder om Uppsala. Antalet turer ökade på sträckan Uppsala Tierp Gävle och ny tågtrafik startade mellan Uppsala och Sala. I flera av de större regionbusstråken ökades antalet avgångar i rusningstid. Stadstrafiken i Uppsala har nu fyra stombusslinjer, tidigare tre, och antalet resor på dessa linjer utvecklas positivt. Ett ständigt pågående arbete syftar till att hitta nya trafiklösningar som effektiviserar kollektivtrafiken samtidigt som kundnyttan ökar.
4 4 (12) Medarbetare Personalomsättningen på kollektivtrafikförvaltningen är låg vilket talar för att medarbetarna trivs. Det framgår också av resultatet i personalenkäten. Det finns ett stort engagemang bland personalen för att förbättra och utveckla olika delar inom vars och ens ansvarsområde. Eftersom 2012 var första verksamhetsåret för förvaltningen så finns inga jämförelsetal med tidigare personalenkäter. Vid jämförelse med de mål som gäller för hela landstinget kan dock konstateras att förvaltningens resultat överträffar målen på samtliga angivna måltal. Kompetensförsörjningsplan kommer att upprättas under Tabell: Timlönekostnad proc. förändring jfr föreg. år Utv. av årsarbetare jfr samma period föreg. år Procentuell förändring Total sjukfrånvaro Förändring jfr föreg. år Inhyrd personal, årsprognos Årsprognos jfr årsbudget Andel verksamheter som har fått sitt medarbetarenkätsresultatet återredovisat - - % 2,12% X 0 mnkr 0 mnkr 100% Antalet årsarbetare vid förvaltningen är 60. Vid förvaltningen arbetar i huvudsak administrativ personal. Administratörer utgör 30 årsarbetare, handläggare 16 årsarbetare och resterande är ledning, tekniker samt ingenjörer. Antalet kvinnliga årsarbetare är 32 och manliga 28. Personalrörligheten är generellt låg, vid kundtjänst varierar den något eftersom de har behov av timavlönade medarbetare. Timlönekostnaden är 191,27. Jämförelser mot tidigare år kan inte göras. Under året har några medarbetare slutat på grund av pensionsavgång och egen uppsägning medan några nyrekryteringar har slutförts. Nya medarbetare har specialistkompetenser, främst från kollektivtrafikområdet. Utvecklingen av verksamheten ställer ökade krav på kompetens inom kollektivtrafik och teknik. Denna utveckling kommer att bestå. Förvaltningens totala sjukfrånvaro 2012 är 2,12 procent. En smärre ökning med 0,08 procent jämfört med november Målet i styrkortet var 4,50 procent. Den korta sjukfrånvaro 2-14 dagar är 0,98 procent. Den långa sjukfrånvaron, 60 dagar och längre är 0,68 procent. Administratörer har det högsta sjuktalet 3,74 procent. Interna kontrollplaner Den av kollektivtrafiknämnden antagna planen innehåller 6 st kontrollmoment. Fyra moment kopplade till trafikproduktionen och två moment kopplade till ekonomi. Avtalsuppföljning görs både genom förvaltningens system men också genom egna kontroller och revisioner. Rapportering sker skriftligt. Kvalitetsuppföljning av alla trafikslag sker månadsvis vad gäller regularitet, punktlighet och kundsynpunkter. Resultatet rapporteras skriftligt. Uppföljning av ersättningen till trafikföretagen görs månadsvis i samband med fakturering. Efterkontroll sker månaden efter. Rapporteringen sker skriftligt. Uppföljning av alla inköp av väsentlig storlek görs efter upphandlingar. Eftersom detta också kontrolleras i samband med uppföljning av avtal, kvalitet och ekonomi föreslås den särskilda kontrollpunkten utgå ur planen. Uppföljning av resultat och kontroll mot budget sker månadsvis. Skriftlig rapportering sker både internt och till landstingets ledningskontor varje månad samt tertial. Kontroller av leverantörsavtalen sker genom kontroll av ersättning och budgetuppföljning. Förvaltningen har därför
5 5 (12) föreslagit att denna särskilda punkt utgår ur planen. Egenkontroll Kollektivtrafikförvaltningen har ett antal verksamhetskritiska system för trafikdrift, kundinformation, ekonomi och försäljning. Systemen för trafikdrift (trafikdatabas, realtid och trafikledning) har stor betydelse för den operativa, dagliga verksamheten och behöver därför ha hög driftsäkerhet. I samband med uppgraderingar av systemens programvaror under året har driftavbrott förekommit men avhjälpts snabbt. Ett fåtal personer har behörighet att arbeta i dessa system viket är viktigt för säkerheten. Den viktigaste kanalen för information till kunder är förvaltningens webbplats, ul.se. Under 2012 ersattes den tidigare webbplatsen med en helt ny version. Hög beredskap finns för att avhjälpa driftstörningar. Behörighet att göra förändringar av innehållet på webbplatsen innehas av få personer. olika delar av systemet kontrolleras noga. En väl inarbetat rutin tillämpas för att säkerställa att behörigheter ändras vid personalförändringar. Biljettsystemet som är det viktigaste försäljningssystemet är föråldrat och kommer att bytas ut under Systemet är viktigt för att förvaltningen ska få kontroll över biljettintäkterna som till övervägande del finansierar verksamheten. Såväl driftsäkerhet som informationssäkerhet är avgörande för förvaltningen och därför väl utvecklad. För samtliga system gäller att säkerheten hela tiden ifrågasätts och utvecklas. Bilagor 1. Finansiellt bokslut, Bilaga RR + noter 2. Produktion ÅR Måluppfyllnad 4. Intern kontroll Förvaltningen använder landstingets ekonomisystem Agresso och behörighet till
6 6 (12) BILAGA 1 RESULTATRÄKNING ÅR 2012 Kollektivtrafikförvaltning Nämnd/styrelse/förvaltning RESULTATRÄKNING (tkr) Bokslut Bokslut Not VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER AVSKRIVNINGAR/NEDSKRIVNINGAR VERKSAMHETENS NETTOKOSTNAD Skatteintäkter - Generella statsbidrag och utjämning - Finansiella intäkter Finansiella kostnader Landstingsanslag Ersättning från HSS - Övrig finansiering ÅRETS RESULTAT ÅRETS INVESTERINGAR (tkr) ) Effekt av prishöjning från 1 mars 2012 samt volymökning. 2) 2012 nya trafikavtal - incitament baserade. Jämförelsen mot 2011 är svår att göra då förutsättningarna är inte lika. 3) Alla medel överförda till Landstinget ) Anslagen för 2011 redovisas exklusive ett koncernbidrag från GUB om tkr (se resultatet nedan) till AB Uppsalabuss avseende Stadstrafiken i Uppsala. 5) Av investeringar 2012 utgör 20,4 mnkr av immateriella tillgångar och 87,8 mnkr i maskiner och inventarier övertagna från UL AB och UB AB. Under 2012 investerade KTF 17,0 mnkr i INIT (realtidssystem) jämfört med 8,2 mnkr under 2011, utbyte av talväxel med 1,3 mnkr, inventarier med 1,4 mnkr vid Fyrislundsdepån, övriga diverse investeringar med 1,0 mnkr samt investeringar i pågående biljettsystem BIMS med 6,4 mnkr jämfört med 2,8 mnkr under 2011.
7 7 (12) BILAGA 2 PRODUKTION ÅR 2012 PRODUKTION OCH PRODUKTIVITET Mål 2012* Avvikelse - 12 mål -12 (%)* Förändr (%) Not Kollektivtrafikförvaltningen Tillförlitlighet kollektivtrafik - Stadsbusstrafik - 99, , Regional busstrafik - 99, , Regional tågtrafik - 98, ,88-1 Andel resor - Stadsbusstrafik 29,76 32,61 högre än föregående år 2,85 - Regional busstrafik 21,24 20,35 högre än föregående år -0, Regional tågtrafik 2 Antal resor - Stadsbusstrafik Regional busstrafik Regional tågtrafik * Om mål för produktionen finns anges dessa Not 1. Avser antal körda planerade turer. Not 2. I mätningen saknas uppdelning mellan regional buss- och tågtrafik.
8 8 (12) BILAGA 3 MÅLUPPFYLLNAD = Målet har uppnåtts 2012 = Målet har delvis uppnåtts 2012 = Målet har inte uppnåtts 2012 MÅLUPPFYLLELSE MÅL Mål prognos Medborgare och kund Upplevelsen av gott bemötande har ökat/handlingsplanen följs Minst 41 % (40 %) av kunderna upplever att UL-trafiken är prisvärd. Mäts i kollektivtrafikbarometern. Resultat 39 %. Minst 78 % (79 %) av kunderna tycker att det är tryggt att resa med UL-trafiken. Mäts i kollektivtrafikbarometern. Total-NKI ska vara minst 67 % (65 %) enligt kollektivtrafikbarometern. Resultat 67 %. Upplevelsen av tillgänglighet har ökat/handlingsplanen följs Minst 75 % (73,5 %) av kunderna upplever att UL-trafiken är enkel. Mäts i kollektivtrafikbarometern. Resultat 75,5. Ökad faktisk tillgänglighet Minst 85 % (64 %) av alla bussar i UL-trafik är tillgänglighetsanpassade (uppfyller kraven ramp/lift, audiovisuellt utrop och rullstolsplats). Fler reser med kollektivtrafiken Antalet resor har ökat med minst 5 % jämfört med Resultat 3 % ökning. Andelen resor med kollektivtrafik har ökat jämfört med Resultat 26,5 % (25,5 %) Ekonomi Fler upplever ökad tydlighet när det rör planering, styrning och uppföljning Upplevd tydlighet beträffande planering, styrning och uppföljning hos chefer. Ekonomi i balans. Baserat på de förutsättningar som gavs under budgetarbetet hade det ekonomiska resultatet varit i balans. Se ekonomiavsnittet. Minst 90 % av UL:s kostnader är trafikrelaterade. Intäktsökningen för UL-trafiken ska vara minst 10 % jämfört med Nettokostnadernas andel av skatter och bidrag överstiger inte 98 % Ingen särskild kommentar från förvaltningen.
9 9 (12) Produktion Totalkostnad i förhållandet till total produktion är samma som föregående år eller lägre Alla förv Produktionskostnaden är något högre jämfört med föregående år. Detta beror på nya entreprenörsavtal där högre krav ställts angående fordonskvalitet och den allmänna kostnadsutveckling som varit inom kollektivtrafiken. Kommentar/lägesbeskrivning Minst hälften av verksamheterna har identifierat och beskrivit sina huvudprocesser. Arbetet med att identifiera och beskriva huvudprocesser pågår. Finna former för att mäta samarbetsklimatet med kollektivtrafikens parter. Genomförda aktiviteter för att nå gemensamma värderingar. Uppsalapendeln och Upptåget Uppsala Sala har startart Minst 99 % av alla buss- och tågturer körs som planerat. Förnyelse Alla förvaltningar har definierat sina prioriterade strategiska områden Alla förvaltningar har definierat viktiga samarbeten Minst två större trafikutvecklingsprojekt med konkret kundnytta har genomförts Etablerat utvecklingssamarbete med universitet/högskola. Av UL-trafikens totala kilometerproduktion ska minst 30 % utföras med fossilfritt bränsle. Resultatet för 2012 blev 24 % av kilometerproduktionen som utfördes med fossilfritt bränsle. Under året har minst 4 medarbetarinitierade konkreta utvecklingsprojekt startats Medarbetare Totalt medarbetarindex är 3,9 eller högre Förvaltningens resultat: 4,0 % Delaktighetsindex är 3,6 eller högre Förvaltningens resultat: 3,8 % Ledarskapsindex är 3,8 eller högre Förvaltningens resultat: 4, 1 % Alla förvaltningar har en kompetensförsörjningsplan Görs under Den totala sjukfrånvaron är högst 4,5 % Förvaltningens totala sjukfrånvaro är 2,12 %
10 10 (12) Miljömål Av UL-trafikens totala kilometerproduktion ska minst 30 % utföras med fossilfritt bränsle Målet ej uppnått.
11 11 (12) BILAGA 4 INTERN KONTROLL Rutin/system som Avvikelse Kontrollmoment Åtgärd Tidplan granskats Avtalsuppföljning Har konstaterats Avvikelser rapporteras Har vidtagits Löpande kontinuerligt Kvalitetsuppföljning Normala Rapporteras månadsvis Debiterade viten Varje månad Ersättning till trafikföretag Ingen Efterkontroll mot avtalsuppföljning och kvalitetsupp- Normala justeringar Varje månad följning månadsvis. Inköp Ingen Kontrolleras genom övriga kontrollmoment Uppföljning leverantörsavtal Budgetuppföljning Ingen Kontrolleras genom budgetuppföljning och ersättning till trafikföretag Ingen Se budgetuppföljning Budgetavvikelse Månadsvis avstämning Kostnadsbesparingar Varje månad Varje månad Kvartal
12 12 (12)
13 PM Strategisk utveckling Resandet i kollektivtrafiken 2012 En översikt av resandet och dess förändringar i den landstingsfinansierade trafiken Inledning I tidigare trafikförsörjningsplaner avsattes ett stort utrymme årsredovisning av resandet och dess ekonomi. Kollektivtrafikförvaltningen avser att fortsätta traditionen med att redovisa resande och andra viktiga variabler för att förstå och kunna följa upp kollektivtrafikens årsvisa utveckling. Den årliga rapporten kommer att utvecklas successivt i takt med att statistikuppföljning utvecklas. Årets rapport för 2012 kommer att fokuseras på resandet under året redovisat totalt och per trafikslag. Att mäta resandet Resandet kan mätas på olika sätt beroende på möjligheter och syfte. Idealet är att mäta antal resor som görs. En resa definieras normalt som den förflyttning som görs från när en individ börjar resa i systemet och till den lämnar systemet. Detta kräver dock att det är möjligt att följa samtliga resenärers hela resande, vilket inte är möjligt. Definitionen av resandet är istället det vi kan mäta, det vill säga antalet påstigande. Om en person byter fordon under en resa räknas det som två resor/påstigningar. Biljettsystemet har brister för passagerarräkning Biljettsystemet används ofta som grund för passagerarstatistik. Fördelen är att det finns ett incitament att biljetter makuleras i systemet och försäljning registreras. Nackdelarna är större. Ett biljettsystem är gjort för att registrera biljettransaktioner och inte resande. Biljettsystemet håller också sällan reda på var personer går av och det finns ofta biljetter som inte registreras ombord i fordonen vid påstigningen. Förändringar av viseringsregler, som i sig kan vara nödvändiga, påverkar direkt antalet resande. Till exempel har resandet med Stadsbussarna Uppsala minskat under 2012 vilket förklaras av att gymnasieelevernas skolkort inte längre registreras i systemet. En tänkbar fördel med biljettsystemet är att det ger möjlighet att följa resenären under en resa, under förutsättning att biljetten registreras. Kollektivtrafikförvaltningen UL Postadress Box 1400, Uppsala Besöksadress Drottninggatan 7 Tel Fax E-post info@ul.se Hemsida ul.se Org nr Landstinget i Uppsala län
14 2 (13) Automatisk passagerarräkning (APR) Automatisk passagerarräkning räknar antalet passagerare som stiger på och av fordonen. Detta innebär att det förutom antalet passagerare också går att beräkna antalet personer ombord, kapacitetsutnyttjandet, vid varje given tidpunkt. För trafik- och fordonsplanering är detta en viktig information. Fördelarna med att räkna passagerare istället för biljetter är flera. Systemet är robust mot förändringar i biljettsystemet och viseringsregler. Det APR-system som Kollektivtrafikförvaltningen använder innebär också att föraren inte behöver utföra någon aktiv åtgärd för att systemet skall fungera APR installerades i regiontrafiken under 2009 och När trafikavtalen med dåvarande trafikföretag upphörde 2011 har trafiken utförts under tillfälliga avtal i två omgångar och APR-systemet inte varit i full funktion. Detta innebär att antalet fordon med installerade APR-enheter har minskat kontinuerligt under 2011 och Data har inte varit tillräckligt omfattande för att kunna användas för resanderedovisning. För planeringsändamål har det fungerar bättre. Sedan sommaren 2012 finns ett långsiktigt trafikavtal ikraft. Våren 2013 förväntas antalet installerade och driftsatta enheter vara tillräckligt många för att säkerställa en god statistisk kvalitet och från halvårsskiftet 2013 skall APRdata vara främsta källan till passagerarstatistik. Undantaget är den trafik som KR kör på landsbygden då dessa fordon inte utrustas med APR. En pragmatisk lösning Kollektivtrafikförvaltningens redovisning av resande skall främst baseras på passagerarräkning. När det inte finns APR-data tillgängligt för en linje används biljettdata istället. Detta för att få en så heltäckande bild som möjligt. Under 2012 fanns endast APR-data för Upptåget. De installerade enheterna i Regionbussarna togs bort under våren då en ny operatör tog över ansvaret för trafiken. I Stadsbussarna fanns inga enheter installerade under Då SMSbiljetter för regiontrafiken inte kan fördelas mellan tåg och buss har vi valt att inte redovisa dem som resor, eftersom det finns stor risk för dubbelräkning, då tåget redovisas med APR. Källor till resandedata 2012: Upptåget APR. Regionbuss Biljettsystemet och Resplusbiljetter. Stadsbuss Biljettsystemet, Resplus och SMS-biljetter.
15 3 (13) Resande som redovisas Traditionellt har UL AB redovisat resande och annan data utifrån den trafik som beställts. Detta har bland annat inneburit att Upptågets resande redovisats från Upplands Väsby till Gävle. I och med att SL från och med den 9 december 2012 kör pendeltåg via Arlanda till Knivsta och Uppsala kommer, enligt denna princip, resandet på den sträckan inte att redovisas, vilket minskar resandet i länet radikalt. Under 2013 kommer förvaltningen att övergå till att redovisa resandet inom länet. Undantaget är den trafik som KR-Trafik kör på landsbygden. Dessa linjer kommer inte utrustas med APR utan biljettsystemet kommer att vara källan till resanderedovisningen. Detta innebär sämre kvalitet i data, men då dessa linjer har lågt resande påverkas inte slutresultatet allt för mycket. Resandet i hela systemet Totalt resande i trafik beställd av UL Mellan 2006 och 2012 har resandet med kollektivtrafiken i Uppsala län ökat med nästan 25 procent, till 30 miljoner resor per år. Den största delen av denna resandeökning beror på ökat resande på Upptåget. Även stadsbussarna i Uppsala har ökat resande. Totalt såldes SMS-biljetter för regiontrafiken Antalet SMS-biljetter kan förklara det minskande redovisade resandet med regionbuss från Tabell 1 Totalt resande inom UL-trafiken, miljoner resor År Stadsbuss Regionbuss Tåg Tätortstrafik Skolskjuts Totalt ,0 6,4 1,2 0,3 2,4 24, ,4 6,5 2,9 0,3 2,4 25, ,6 6,6 3,4 0,3 2,4 26, ,4 6,3 3,5 0,4 2,2 26, ,6 6,4 3,8 0,3 2,2 28, ,5 6,1 4,3 0,3 2,2 29, ,8 6,2 4,7 0,3 2,2 30,2 Källa: Kollektivtrafikförvaltningen vid Landstinget i Uppsala län. Fördubblingsmålet Den regionala kollektivtrafikmyndigheten har som mål att fördubbla det totala resandet med kollektivtrafik mellan 2006 och En fördubbling av antalet resor kommer inte ske jämt över trafikslag eller stråk. För att förstå dynamiken bakom resandeutvecklingen följer vi upp fördubblingsmålet utifrån trafikslag och stråk. Under flera år har kollektivtrafiken växt i en takt som gjort att fördubblingsmålet synbart verkar vara på väg att uppfyllas. Detta positiva besked berodde på ett kraftigt ökat tågresande. Den potentiella volymen på tågresande är dock inte tillräckligt stort för att enskilt kunna ge ett fördubblat resandet. Resandet med regiontrafiken har varit konstant och ökningen av resandet i Uppsala stad legat under fördubblingsmått. Detta har inneburit att det totala
16 4 (13) resandet inte håller en fördubblingstakt, sett till en rak trendframskrivning av resandet från 2006 till år Resandet med Regionbuss i stråken visar på var det är angeläget att göra insatser för att nå ett ökat resande i enlighet med de uppsatta målen. Av de stora stråken är det Östhammar-stråket som har störst problem att nå fördubblingsmålet då resandet i stort har varit konstant. I stråket Västerås Enköping Uppsala har resandeutvecklingen vänt. Detta stråk förväntas inte kunna fördubbla resandet fram till 2020, men resandeökningen är i en takt som kommer innebära ett fördubblat resande några år efter Totalt resande per trafikslag och stråk Utvecklingen av resandet skiljer sig åt mellan trafikslagen. Tätortstrafiken i Enköping och Bålsta ligger på en stabil låg nivå. Utvecklingen kommer inte att påverka helhetsutvecklingen i någon större omfattning. Resandet med regionbuss ligger konstant på omkring 6 miljoner resor. Stadstrafiken i Uppsala har i huvudsak ett ökat antalet resor från 2006 med omkring 2 miljoner. Nedgången under 2011 och 2012 beror på att resor med skolkort inte registrerats i biljettsystemet sedan Intressant är att resandet med tåget har ökat kraftigt och börjar närma sig resandet med regionbuss hade tåget hälften så många resenärer som regionbuss men under 2012 är det mer än 2/3 av regiontrafiken, det vill säga 4,2 miljoner mot 6 miljoner. Figur 1 Antal resande uppdelat på trafikslag. Källa: Kollektivtrafikförvaltningens statistikdatabas Kollektivtrafiken i länet är geografiskt koncentrerad till några få stråk. Ungefär hälften av resorna görs i stråken Stockholm till Uppsala och Uppsala till Tierp. Ytterligare tre stråk, Västerås Enköping Uppsala, Östhammar Uppsala och Tierp Gävle står för en fjärdel av resandet. De fem största stråken står därmed för 75 procent av resandet i länet.
17 5 (13) Figur 2 Resande per stråk 2012, sorterat i storleksordning Källa: Kollektivtrafikförvaltningens statistikdatabas Tåget Tåget är det trafikslag som utvecklats mest under de senaste åren. Utvecklingen skiljer sig mellan olika delsträckor. Den södra delen mellan Upplands Väsby och Uppsala har haft ett starkt ökat resande. Den traditionella Upptågssträckan, Uppsala Tierp, har haft en mindre uppgång. Stråket Tierp Gävle har haft en stor resandeökning men från en låg nivå. Utvecklingen i detta stråk speglar det ökade utbudet i form av fler turer.
18 6 (13) Figur 3 Resandeutvecklingen per stråk med Upptåget, Upplands Väsby - Gävle, totalt påstigande per månad Källa: Kollektivtrafikförvaltningens statistikdatabas Utvecklingen ovan speglas bra av antalet resande per station. De resandemässigt största stationerna är Uppsala C och de söderut samt Tierp och Gävle. Örbyhus är en ytterligare station som har ett relativt stort resande. Resandet med Upptåget går tydligt i riktning mot Uppsala. Den genomsnittliga beläggningsgraden på tåget är i genomsnitt mellan 25 procent till 50 procent, beroende på station.
19 7 (13) Figur 4 Genomsnittligt antal passagerare och beläggningsgrad vid avgång, per tur måndag till fredag Källa: Kollektivtrafikförvaltningens statistikdatabas Regionbuss Regionbussarna har olika uppgifter i länet. Den viktigaste uppgiften är att trafikera de stora stråken i länet, detta görs av stråklinjer, eller huvudlinjer. Dessa linjer står för den större delen av resandet med regionbussar. De linjer som matar till stråklinjerna, matarlinjer, har också ett relativt stort resande. Övriga linjetyper har ett marginellt resande. Förutom de registrerade resorna nedan tillkommer cirka resor i månaden för skolelever vars färdbevis inte registreras i systemet. Alla dessa resor tillfaller dock inte regionbuss utan skolungdom, främst gymnasieelever, använder också tåget för resor till och från skolan. Resandet med regionbuss är starkt säsongsberoende med en nedgång under sommaren och en liten nedgång under storhelgerna i december och januari.
20 8 (13) Figur 5 Resande med regiontrafiken uppdelat på linjens uppgift Källa: Kollektivtrafikförvaltningens statistikdatabas Resandet varierar starkt mellan olika linjer. Den största linjen är 811 mellan Östhammar och Uppsala med drygt resor. Linje 804, Enköping Uppsala har knappt resenärer, men det beror främst på att expresslinjen 774 har drygt resenärer på samma sträcka. De fem största regionbusslinjerna står för nästan 40 procent av regionbussresorna. De 15 största linjerna transporterar 75 procent av resenärerna. Tabell 2 De 15 största regionbusslinjerna Linje Linjens namn Antal Ackumulerad Andel Påstigande andel 811 Öregrund - Östhammar - Gimo - Alunda - Uppsala ,5% 10,5% 848 Sala - Heby - Vänge - Uppsala ,4% 18,9% 804 Enköping - Örsundsbro - Uppsala ,0% 27,0% 774 Västerås - Enköping - Uppsala ,8% 33,8% 809 Knutby - Almunge - Uppsala ,3% 39,0% SKUTSKÄRSPENDELN Älvkarleby - Skutskär - Furuvik - Gävle ,0% 44,0% FLYGBUSS Uppsala - Ar - Arlanda ,4% 48,4% 844 Östervåla - Harbo - Uppsala ,3% 52,8% 886 Alunda - Gåvsta - Uppsala ,3% 57,1% 823 Österbybruk - Skyttorp - Vattholma - Uppsala ,9% 61,0% 821 Tierp - Månkarbo - Uppsala ,3% 64,3% 101 Björklinge - Lövstalöt - Uppsala - Vassunda - Knivsta ,1% 67,4% 803 Enköping - Ekolsund - Bålsta ,6% 70,1% Björklinge - Lövstalöt - Uppsala - Danmark - Alsike station - Knivsta ,6% 72,6% Tierp - Skärplinge - Älvkarleby - Skutskär - Gävle ,4% 75,0% Källa: Kollektivtrafikförvaltningens statistikdatabas I Figur 6 visas denna linjekoncentration på ett annat sätt. Samtliga linjer är sorterade efter antalet resande. Vi ser att en stor del av regionbusslinjerna har
21 9 (13) få resenärer. Drygt 10 procent av linjerna har fler än resande per år, vilket motsvarar ungefär 200 resor per dag, eller fyra regionbussar. Figur 6 Svansen av resande per linje, helår 2012 Källa: Kollektivtrafikförvaltningens statistikdatabas Resandet med Regionbuss sker främst dagtid. Mellan 6:00 och 19:00 en måndag till fredag reser det drygt personer med regionbussarna. Och resten av dygnet reser det cirka personer. Helgresandet ligger totalt på cirka personer.
22 10 (13) Figur 7 Resande med regiontrafik, per dygn och dygnsperiod Källa: Kollektivtrafikförvaltningens statistikdatabas. Observera att tidsintervallerna är olika långa. I avsaknaden av APR-data går det inte att redovisa beläggningsgraden för regiontrafiken. Kollektivtrafikförvaltningen avser att återkomma under året med fördjupade analyser om resandet sett till kapacitetsutnyttjande per tur och timma. Tätortstrafiken Tätortstrafiken omfattar trafik inom länets tätorter förutom Uppsala tätort. Antalet resandet är omkring i Enköping och Bålsta och knappt hälften i Knivsta. Antalet registrerade resor i Bålsta har minskat kraftigt på grund av att SL-biljetter är tillåtna för resor inom Bålsta tätort och dessa kan inte registreras i biljettsystemet sedan sommaren 2011.
23 11 (13) Figur 8 Antal resande per månad i tätortstrafiken per tätort Källa: Kollektivtrafikförvaltningens statistikdatabas Stadsbussarna i Uppsala Resandet med stadsbussarna i Uppsala redovisas utifrån registrerade biljetter. En betydande del av resandet med stadsbussarna är skolungdomars resor med skolkort. Sedan 2011 registreras inte grundskoleeleverna resor och sedan hösten 2012 registreras inte gymnasieelevernas resor. Detta innebär att i den redovisade statistiken nedan fattas cirka 0,6 miljoner resor för 2011 och cirka 1,6 miljoner för Antalet resande i Tabell 1 inkluderar dessa resor. Resandet med stadsbussarna har ökat kontinuerligt sedan 2005, med en liten minskning 2007.
24 12 (13) Figur 9 Resande med Stadsbussar i Uppsala, Registrerade biljetter och SMS. Vissa skolbiljetter redovisas ej Källa: Kollektivtrafikförvaltningens statistikdatabas Resandet på stadsbussarna har ett liknande mönster som regionbussarna. Ett fåtal linjer dominerar resandet. Tendensen är inte lika tydlig eftersom antalet stadsbusslinjer är färre. De 10 största linjerna står för 70 procent av allt resande. Till det kommer SMSbiljetter om inte kan fördelas på linje, vilket motsvarar 12 procent av det totala resandet. Tabell 3 De 10 största stadsbusslinjerna Linje Antal Påstigande Ackumulerad andel av påstigande % % % % % % % % % % Källa: Kollektivtrafikförvaltningens statistikdatabas Resandet med stadsbussar har två stora toppar mellan 5:00 och 8:00 på morgonen och 14:00 och 17:00 på eftermiddagen. Under övriga dygnet minskar resandet per timme till mindre än hälften av rusningsresandet.
25 13 (13) Figur 10 Resandet över dygnet med stadsbussar i Uppsala 2012, måndag till fredag Källa: Kollektivtrafikförvaltningens statistikdatabas Nöjd kund index Tillsammans med Svensk kollektivtrafik mäter Kollektivtrafikförvaltningen kundernas nöjdhet i ett nöjd kund index, nki. Frågan ställs till ett urval av invånarna i länet och de svarar på en femgradig skala. Andelen som svarat nöjd och mycket nöjd redovisas som nöjd kund index. Andelen av allmänheten, oberoende om de rest eller inte rest med kollektivtrafik, som är nöjd med kollektivtrafiken har ökat, från 49 procent 2011 till 51 procent Även andelen nöjda kunderna, de som rest med kollektivtrafik minst en gång i veckan, har ökat, från 59 procent till 61 procent. På frågan om hur nöjd man var med senaste resan svarade 80 procent att de var nöjda.
26 Dnr "Skriv nr" Strategisk utveckling Cecilia Forslund Tfn E-post Uppföljning av trafikförsörjningsprogrammets indikatorer Bakgrund I september 2012 antogs det regionala trafikförsörjningsprogrammet. Programmet har en målhorisont till år 2020, med utblick mot Uppföljning ska ske årligen. Mål, medel och mätbarhet Trafikförsörjningsprogrammet har sex huvudsakliga mål. Fördubblingsmålet är mätbart i sig, medan fem funktionsmål har kopplats till indikatorer som är mätbara. Indikatorerna konkretiserar funktionsmålen och ska ha måltal för 2020 och Totalt finns 20 indikatorer. Utifrån nulägesanalys och mål pekar trafikförsörjningsprogrammet även ut inriktningar inom ett antal områden som är särskilt angelägna att utveckla. Uppföljningen av programmet bör på sikt svara mot hela upplägget med mål, indikatorer och inriktningar. I en sådan ansats är uppföljning av indikatorerna ett delmoment. Uppföljning av indikatorer 2013 Indikatorerna har följts upp i den mån det i dagsläget varit möjligt och utfallet presenteras i tabellform på nästa sida. Detta ska ses som ett första försök att på ett strukturerat sätt överblicka utvecklingen mot målen och det är givet den korta tid som passerat svårt att dra några slutsatser av utfallet. Av olika anledningar (se fotnoter) har vissa indikatorer fått sitt utgångsläge justerat, förändringar från TFP 2012 är i dessa fall marginella och påverkar inte måltalen. Kollektivtrafikförvaltningen UL Drottninggatan 7 Box Uppsala tfn fax org nr
27 SE ANGIVEN SIDA I TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAMMET FÖR UTFÖRLIGARE BESKRIVNING AV RESPEKTIVE INDIKATOR 3) Justerat för helår ) Justerat med ny uträkningsmetod 1) Justerat med data för år Historisk data ej komplett. Följs upp fr o m Popularitet (kan tänka sig att rekommendera) 40% 3 Helår % Helår % 80% 2 Kvalitet 46% Helår % Helår % 90% 3 Prisvärdhet 33% Helår % Helår % 75% 4 Fullt tillgängliga fordon (buss) 77% % 100% 5 Fullt tillgängliga prioriterade hållplatser Inventering behöver genomföras 100% Att vilja resa kollektivt (TFP s 20) 3 Relevans (finns resmöjligheter) 42% 3 Helår % Helår % 65% 2 Produktfördel 49% 3 Helår % Helår % 65% 1 Kunskap 60% 3 Helår % Helår % 80% 3 Jämställdhet 1,23 2 Helår ,29 Helår ,2 1 4 Färdtjänstberättigade 3,6% Publiceras i juni ,5% 3,4% Resmöjligheter för en miljömässigt hållbar utveckling (TFP s 18) 1 Energianvändning Förvaltningen genomgår miljöcertifiering och avvaktar med att ta fram värden för dessa indikatorer 2 Emissioner 3 Förnybar energi 20% Helår % Helår % 100% Individ Att kunna resa kollektivt (TFP s 20) 1 Säkerhetsutrustade fordon (buss) 80% % 100% 2 Trygghet 70% Helår % Helår % 80% Oförändrat eller går åt fel håll Går åt rätt håll men inte tillräckligt snabbt Går åt rätt håll i tillräcklig eller snabbare takt Samhälle Utgångsläge Avser datum/period Utfall 2012 Avser datum/period Mål 2020 Mål 2030 Resmöjligheter för en ekonomiskt hållbar utveckling (TFP s 17) 1 Restidskvoter kollektivtrafik/bil Fortsatt utredning 2 Genomsnittlig hastighet för stomlinjer i Uppsala vilka resrelationer avses för turtäthet och restidskvot (indikator 1, 3, 4) 3 Turtäthet medelstor tätort - kommunhuvudort hur ser utgångsläget ut 4 Turtäthet kommunhuvdort - regionala orter hur ska restidkvoter beräknas 5 Turtäthet stomlinjer i Uppsala måltal för 2020 och 2030 Resmöjligheter för en socialt hållbar utveckling (TFP s 18) 2 (2) Uppföljning av trafikförsörjningsprogrammets indikatorer
Kallelse till möte med kollektivtrafiknämnden den 14 mars 2013
2013-03-07 Kollektivtrafikförvaltningen Helene Gustafsson Tfn 018-65 99 67 E-post helene.gustafsson@ul.se KTN Kallelse till möte med kollektivtrafiknämnden den 14 mars 2013 Lokal: Konferenscentrum, Slottsgränd
Läs merBilaga 18a 2 (10) Ekonomi Kollektivtrafikförvaltningen redovisar ett överskott om 41,1 mkr. Resultatet är 60,6 mkr bättre än föregående år. Det positiva resultatet beror i huvudsak på en god utveckling
Läs mer1 (5) Kollektivtrafikmyndigheten Dokumentnamn Skapat datum Diarienummer Delårsrapport januari-april 2013 Fastställd av Handläggare Gäller fr o m Dok.nr. Version Kollektivtrafiknämnden Stefan Öhlander Delårsrapport
Läs merKollektivtrafikförvaltningen UL
Kollektivtrafikförvaltningen UL 1 Förord Landstinget i Uppsala ansvarar för den regionala kollektivtrafiken i länet. I uppdraget ingår att följa utvecklingen av resandet i regionen. Denna årsrapport över
Läs merInförande av linje 32
2018-03-09 Dnr KT2018-0084 Samhälle och trafik Stefan Adolfsson Tfn 018-611 19 64 E-post stefan.adolfsson@ul.se Införande av linje 32 Bakgrund I samband med att det nya stadbusslinjenätet infördes i augusti
Läs merKollektivtrafik Uppdrag och utmaningar i Uppsala. Kollektivtrafikförvaltningen UL Landstinget i Uppsala län
Kollektivtrafik Uppdrag och utmaningar i Uppsala Kollektivtrafikens uppdrag Kollektivtrafiken ska bidra till hållbar utveckling Långsiktig uthållig ekonomisk tillväxt Social sammanhållen utveckling Hållbar
Läs merStatistisk årsbok 2014 Kollektivtrafiken i Uppsala län
Statistisk årsbok 2014 Kollektivtrafiken i Uppsala län Kollektivtrafikförvaltningen UL Förord Landstinget i Uppsala ansvarar för den regionala kollektivtrafiken i länet. I uppdraget ingår att följa utvecklingen
Läs merTrafikplan 2014 - informationsärende
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Kollektivtrafiknämnden 2013-11-22 2 (11) KTN2013-0052 Sida 74 Trafikplan 2014 - informationsärende Beslut Kollektivtrafiknämnden noterar
Läs merLandstingsdirektörens ekonomirapport oktober 2012
1 (6) Ekonomiavdelningen, LLK 2012-11-15 Landstingsdirektörens ekonomirapport oktober 2012 Ekonomi Tack vare en engångsåterbetalning för AFA-försäkringar för åren 2007-2008 prognostiseras ett utfall för
Läs merAnalys och förslag till förändring och upprustning av hållplatser längs väg 600 (gamla Europaväg 4) Uppsala- Björklinge
2015-02-19 Dnr KTF2015-0044 Samhälle och trafik Lena Hübsch Tfn 073-866 59 62 E-post lena.hubsch@ul.se Analys och förslag till förändring och upprustning av hållplatser längs väg 600 (gamla Europaväg 4)
Läs merVad händer i regionbusstrafiken den 9:e december?
Vad händer i regionbusstrafiken den 9:e december? I och med de stora tidtabellsförändringar som sker i vår tågtrafik, d v s SL-pendeln och Upptåget, ändras i stort sett all anslutande busstrafik. Här presenteras
Läs merAFT19. Kontrollrapport 6 Hyreshus. Hyresområde. Uppsala län. Datum: Sida: 1 / Bostad
n 1 / 26 0301 Bostad 0380078 Uppsala centrum; Gågatan och Stora Torget, Uppsala kommun 0380080 Uppsala centrum A-läge för kontor 0380082 Uppsala centrum B-läge för kontor, Uppsala kommun 0380084 Fålhagen,
Läs merKollektivtrafiken i Östergötland. En kunskapsöversikt
Kollektivtrafiken i Östergötland En kunskapsöversikt 2017-11-16 Östgötatrafiken Varför har vi kollektivtrafik? Minska människans påverkan på miljö och klimat Förbättra framkomligheten i städerna genom
Läs merRegionbuss Inklusive landsbygdsbuss
Regionbuss LINJE 808 Norrtälje Edsbro Knutby Norrtälje busstation Svanberga norra Unungehöjden 108 133 min M F högtrafik: varierande M F lågtrafik: varierande Edsbro centrum Smara vändplan Avgångar: Mån
Läs merDelårsrapport Jan-mar 2014 Trafiknämnden. Dnr TN
Delårsrapport Jan-mar 2014 Trafiknämnden Dnr TN 2014-3 I trafiknämndens delårsbokslut och delårsrapporter redovisas ekonomiperspektivet. Medborgar- och processperspektivet återfinns i den landstingsövergripande
Läs merUtökad pendeltågstrafik Gunilla Glantz, planeringschef SL
Utökad pendeltågstrafik 2012 Gunilla Glantz, planeringschef SL Utökad pendeltågstrafik 2012 Ett gemensamt projekt mellan SL och UL med syfte att förbättra integrationen i stråket Stockholm Uppsala samt
Läs merLandstingsdirektörens ekonomirapport juli 2012
1 (6) e Ekonomiavdelningen, LLK -08-22 Landstingsdirektörens ekonomirapport juli 2 (6) Ekonomi Trots förvärrad skuldkris i Sydeuropa och tecken på en försvagad konjunktur på flera andra håll i världen
Läs merWorkshop kollektivtrafiknämnden
Workshop kollektivtrafiknämnden Elina Svensson & Per Hanning Utvecklingsenheten 2019-03-21 Workshop kollektivtrafiknämnden 190321 Syftet med workshopen är att ta fram kollektivtrafiknämndens inriktning
Läs merInnehållsförteckning
Tertial 1, 2015 Innehållsförteckning Värmlandstrafik AB... 2 Sammanfattning 2015 Tertial 1... 3 Ekonomi... 4 Resultat Värmlandstrafik AB Tertial 1... 5 Prognos Intäkter och Resultat helåret 2015... 6 Utfall
Läs merAvsiktsförklaring avseende utveckling av den regionala tågtrafiken i östra Sverige
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-10-29 6 (34) Dnr CK 2012-0356 178 Avsiktsförklaring avseende utveckling av den regionala tågtrafiken i
Läs merInformation om UL:s skolkort
1 (6) Information om UL:s skolkort Denna information vänder sig skolkortshandläggare och skolkortsberättigade elever som vill veta mer om regler kring skolkorten. Allmänt Skolkorten gäller alla skoldagar,
Läs merUtredning av skoltrafik i Uppsala län. KTF UL:s arbetsprocesser kring skoltrafik
Utredning av skoltrafik i Uppsala län Slutrapport Bilaga 3 KTF UL:s arbetsprocesser kring skoltrafik KTN2013-0050 Kollektivtrafikförvaltningen UL December 2013 1 Innehåll 1 Försäljningsavdelningen... 3
Läs merDelårsrapport 2013. Januari mars (Helårsbedömning) Trafiknämnden
Delårsrapport 2013 Januari mars (Helårsbedömning) Trafiknämnden Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse Inledning 1 Medborgar / kundperspektivet 2 Processperspektivet 3 Ekonomiperspektivet 4 Fördjupad
Läs merMånadsuppföljning 3430 Kollektivtrafiknämnd
Månadsuppföljning 3430 Kollektivtrafiknämnd Serviceinriktad verksamhet med hög kvalitet Resor Punktlighet NKI Nöjd Kund 2 (7) NKI Serviceresor Senaste resa Självbetjäning Attraktiv arbetsgivare Anställningsvolym
Läs merStatistisk årsbok 2016
Statistisk årsbok 2016 Kollektivtrafiken i Uppsala län Kollektivtrafikförvaltningen UL Förord Landstinget i Uppsala län ansvarar för den regionala kollektivtrafiken i Uppsala län. Denna statistiska årsrapport
Läs merUtredning av skoltrafik i Uppsala län. Skolkortsutbud och priser
Utredning av skoltrafik i Uppsala län Slutrapport Bilaga 7 Skolkortsutbud och KTN2013-0050 Kollektivtrafikförvaltningen UL December 2013 1 Innehåll 1 Inledning... 3 2 Skolskjuts... 3 3 Elevresor... 6 2
Läs merKallelse till möte med kollektivtrafiknämnden den 21 mars 2014
2014-03-13 Kollektivtrafikförvaltningen Helene Gustafsson Tfn 018-611 19 67 E-post helene.gustafsson@ul.se KTN Kallelse till möte med kollektivtrafiknämnden den 21 mars 2014 Lokal: Konferenscentrum, Slottsgränd
Läs merPM 14 maj 2012. Skattning av resande, kostnader och intäkter för Trafikplan 2017
PM 14 maj 2012 Skattning av resande, kostnader och intäkter för I detta pm redovisas resonemang kring resande, intäkter och kostnader för trafik i ett storregionalt stomnät i enlighet med. Antagandena
Läs merbokslutskommuniké 2012
bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén
Läs merSamrådssammanställning av Nytt trafikupplägg längs Östhammarstråket
2017-01-25 Dnr KT2016-0233 Samhälle och trafik Daniel Lund Tfn 018-611 19 91 E-post daniel.e.lund@ul.se Samrådssammanställning av Nytt trafikupplägg längs Östhammarstråket Kollektivtrafikförvaltningen
Läs merUtkast till Regionalt trafikförsörjningsprogram för Gävleborgs län. Remissversion maj 2012
Utkast till Regionalt trafikförsörjningsprogram för Gävleborgs län Remissversion maj 2012 1. Inledning Ny kollektivtrafiklag Begreppsförklaring Beslut om allmän trafikplikt Trafikförsörjningsprogram Organisation
Läs merUppföljning av SLs utökade trafik och kunder i samband med försöket med trängselskatt:
AB Storstockholms Lokaltrafik 1 () Monica Casemyr Uppföljning av SLs utökade trafik och kunder i samband med försöket med trängselskatt: Juni 2 Sammanfattning i punktform Månadsindikatorerna för juni 2
Läs merTotalt svarade 43 personer på enkäten. Hur ofta reser du kollektivt? Pendlar du till någon annan ort än din bostadsort?.
Medborgarsamråd, Tierps kommun, UL och Region Uppsala 2017-01-30 Här följer en sammanfattning av information från UL, frågor och synpunkter som togs upp på medborgarsamrådet samt frågor och synpunkter
Läs merDet övergripande målet för Hallandstrafikens verksamhet är att: Resandet med kollektivtrafik ska öka och vara attraktivt
Månadsrapport September 2017 Hallandstrafiken utvecklar sin verksamhet utifrån mål och strategier enligt det Regionala Trafikförsörjningsprogrammet. Hallandstrafiken mäter kontinuerligt utfall av specifika
Läs merBedömning av framtidens kollektivtrafik år 2017 och år 2030
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOn 14 (21) Sammanträdesdatum 2011-12-20 324 Dnr 2011/300 Bedömning av framtidens kollektivtrafik år 2017 och år 2030 INLEDNING Skrivelse från Västmanlands
Läs merMål och strategier för Skånetrafiken. KTN den 6 februari 2017
Mål och strategier för Skånetrafiken KTN den 6 februari 2017 Skånetrafikens uppdrag Verksamhetsplan vs Trafikförsörjningsprogram 2016 Grunder för kollektivtrafikens utveckling i Trafikförsörjningsprogrammet
Läs merTrafikförsörjningsplan 2012
1 (53) Trafikförsörjningsplan 2012 Innehåll 1. Uppdrag och förutsättningar... 5 1.1. Varför samhällsfinansierad kollektivtrafik?... 5 1.1.1. Ökad efterfrågan på subventioner... 5 1.1.2. Resandet i sig
Läs merMånadsrapport april 2018
Månadsrapport april 2018 KORT OM MÅNADSRAPPORT Pyramiden visar Hallandstrafikens målbild med visionen Bästa resvalet med koppling till regionala styrdokument. Prioriterat mål är ökad marknadsandel samt
Läs merPressinfo - presskonferens 2015-02-09 kl. 11.00. Deltagare:
Pressinfo - presskonferens 2015-02-09 kl. 11.00 Deltagare: Leif Nilsson, ordf. Region Dalarna Claes Annerstedt, VD Dalatrafik Bengt Benjaminsson, Trafikchef Dalatrafik Bakgrund: Idag den 9 februari presenterar
Läs merBokslutskommuniké 2012
Bokslutskommuniké 2012 Året i korthet Vårdval inom den specialiserade vården Under 2012 har tre vårdvalssystem enligt lagen om valfrihetssystem införts inom specialistvården. De tre vårdvalen gäller för
Läs merInnehållsförteckning. Rapport Tertial 2, 2015 Författare: VTAB Sida 1 av 30
Tertial 2, 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning Tertialrapport... 3 Ekonomi... 4 Resultat Värmlandstrafik AB Tertial 1 & 2... 5 Prognos Intäkter och Resultat helåret 2015... 6 Utfall Tertial 1 & 2
Läs merRegional linjetrafik 2018
Regional linjetrafik 2018 805 miljoner kilometer var det totala utbudet. + 0,9 % utbudskilometer jämfört med 2017. 1,6 miljarder påstigningar skedde i den regionala linjetrafiken. + 3,3 % påstigningar
Läs merBokslutskommuniké 2014
Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs
Läs merBusskostnader Samkalk 1
Uppdragsnr: 10104909 1 (12) Busskostnader Samkalk 1 WSP Analys och Strategi har av Vägverket fått i uppdrag att specificera busskostnader i Samkalk-format. Fast sträckkostnad, kostnadsfunktion uppdateras,
Läs merÖppna jämförelser kollektivtrafik indikatorer om kollektivtrafik Siffrorna avser år 2015
Öppna jämförelser kollektivtrafik 216 15 indikatorer om kollektivtrafik Siffrorna avser år 215 Inledning SKL har gett ut Öppna jämförelser för kollektivtrafik 214 och 215. För 216 publicerar vi denna sammanfattning
Läs merMånadsuppföljning januari-maj Kollektivtrafiknämnd
Månadsuppföljning januari-maj 2019 3430 Kollektivtrafiknämnd Serviceinriktad verksamhet med hög kvalitet Resor Punktlighet NKI Nöjd Kund NKI Serviceresor Senaste resa 2 (7) Självbetjäning Attraktiv arbetsgivare
Läs merFÖRSLAG. 28 Åtagande styrtal 2011
Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet FÖRSLAG DATUM DIARIENR 2010-09-20 KN-KUS10-004 28 Åtagande styrtal 2011 Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet beslut 1. Nämnden för
Läs merMånadsrapport juni/juli 2018
Månadsrapport juni/juli 2018 KORT OM MÅNADSRAPPORT Pyramiden visar Hallandstrafikens målbild med visionen Bästa resvalet med koppling till regionala styrdokument. Prioriterat mål är ökad marknadsandel
Läs merMånadsrapport oktober 2018
Månadsrapport oktober 2018 KORT OM MÅNADSRAPPORT Pyramiden visar Hallandstrafikens målbild med visionen Bästa resvalet med koppling till regionala styrdokument. Prioriterat mål är ökad marknadsandel samt
Läs merMÅNADSRAPPORT JULI 2013
MÅNADSRAPPORT JULI 2013 Månadsrapport januari juli Ekonomiskt resultat Periodens utfall Resultatet före finansiella poster för perioden januari-juli visar ett överskott på 118 mkr, vilket är 33 mkr bättre
Läs merStatistisk årsbok 2017
Statistisk årsbok 2017 Kollektivtrafiken i Uppsala län. Kontaktpersoner Anders Engvall, Statistiker 018-617 09 56 Kollektivtrafikförvaltningen UL regionuppsala.se Förord Region Uppsala ansvarar för den
Läs merMÅNADSRAPPORT 2013 MAJ
MÅNADSRAPPORT Månadsrapport januari maj Ekonomiskt resultat Periodens utfall Resultatet före finansiella poster för perioden januari-maj visar ett överskott på 6 mkr, vilket är 49 mkr bättre än budget.
Läs merLandstingsdirektörens ekonomirapport augusti 2012
1 (7) Ekonomiavdelningen, LLK 2012-09-21 Landstingsdirektörens ekonomirapport augusti 2012 2 (7) Ekonomi Tack vare en engångsåterbetalning för AFA-försäkringar för åren 2007-2008 prognostiseras ett utfall
Läs merMånadsrapport november 2018
Månadsrapport november 2018 KORT OM MÅNADSRAPPORT Pyramiden visar Hallandstrafikens målbild med visionen Bästa resvalet med koppling till regionala styrdokument. Prioriterat mål är ökad marknadsandel samt
Läs merSamråd inför upphandling
Samråd inför upphandling 2017-03-23 Agenda Presentation av deltagare Bakgrund Beskrivning av dagens trafik Mål Förutsättningar för kommersiell trafik Tidsplan för upphandlingen Utvärderingskriterier Avtalsvillkor
Läs merMånadsrapport Oktober 2017
Månadsrapport Oktober 2017 Hallandstrafiken utvecklar sin verksamhet utifrån mål och strategier enligt det Regionala Trafikförsörjningsprogrammet. Hallandstrafiken mäter kontinuerligt utfall av specifika
Läs merDelårsrapport 2014 TN (inkl helårsbedömning) januari augusti. Dnr TN 2014-08
Delårsrapport 2014 TN (inkl helårsbedömning) januari augusti Dnr TN 2014-08 Innehållsförteckning I korthet 1 Medborgarperspektivet 2 Kollektivtrafiken ett naturligt val vid resor 2 Processperspektivet
Läs merSnabbrapport augusti 2015
Augusti Snabbrapport augusti 09 20 1. RESOR... 3 1.1 Totalt och per korttyp... 3 1.2 Fördelat per trafikslag... 4 1.3 Fördelat per delregion... 5 2. KUNDNÖJDHET... 6 3. BILJETTINTÄKTER... 8 4. FÖRSÄLJNING...
Läs merBeslut om justering av priser i Movingo
TJÄNSTEUTLÅTANDE Kansliavdelningen Dnr KS/2017:692-032 2018-04-25 1/2 Handläggare Kristina Welin 0152-292 45 Beslut om justering av priser i Movingo Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige
Läs merKollektivtrafiknämnden
DAGORDNING Datum 2017-02-06 1 (6) Sammanträde i kollektivtrafiknämnden Ledamöter och ersättare i kollektivtrafiknämnden kallas till sammanträde. Tid: 2017-02-06 09.30 Plats: Hässleholm, Skånetrafiken 1.
Läs merGenomförandeavtal Elbuss Ystad
Emma Eriksson emma.eriksson@skanetrafiken.se 0451-284000 2018-04-27 Genomförandeavtal Elbuss Ystad 1 Parter och avtalets bakgrund Mellan Ystads kommun, org. nr 212000-1181 nedan benämnt Kommunen, och Region
Läs merInternbudget
Internbudget 2018 2017-11-13 INTÄKTER Kkr B 2018 B 2017 Diff Diff i % Biljettintäkter 2 912 790 2 793 200 119 590 +4,3% Övriga Intäkter 125 264 98 813 26 461 +26,8% Serviceresor 196 500 185 340 11 160
Läs merInformation om UL:s skolkort
1 (7) Information om UL:s skolkort Denna information vänder sig skolkortshandläggare och skolkortsberättigade elever som vill veta mer om regler kring skolkorten. Allmänt Skolkorten gäller alla skoldagar,
Läs merBokslutskommuniké 2017
Bokslutskommuniké 2017 Uppgifterna i bokslutskommunikén är preliminära och kan komma att ändras i den slutliga årsredovisningen. Landstingsfullmäktige behandlar den slutliga årsredovisningen i april 2018.
Läs merSörmlands Kollektivtrafikmyndighet
Revisionsrapport 2018 Genomförd på uppdrag av revisorerna september/oktober 2018 Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Granskning av delårsrapport 2018 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 3. Delårsbokslutsprocessen...3
Läs merMånadsrapport januari februari
Månadsrapport januari februari Ekonomiskt resultat Periodens utfall Resultatet före finansiella poster för perioden januari-februari visar ett överskott på 21 mkr, vilket är 25 mkr bättre än budget. Grafen
Läs merTrafikförsörjningsprogram Sörmland. Oskar Jonsson, Länstrafiken Mälardalen
Trafikförsörjningsprogram Sörmland Oskar Jonsson, Länstrafiken Mälardalen Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Regional kollektivtrafikmyndighet i Södermanlands län enligt lagen (2010:1065) om kollektivtrafik
Läs merBeredningen för tillväxt och hälsa Sydöstra Skåne
Beredningen för tillväxt och hälsa Sydöstra Skåne Elna Henriksson Sekreterare 044-309-30-60 elna.henriksson@skane.se Datum 2008-05-07 1 (5) Sammanställning av beredningens dialog kring framtidens kollektivtrafik
Läs merFörslag till beslut Trafiknämnden föreslås besluta
1(3) Strategisk utveckling Jens Plambeck 08-686 1651 jens.plambeck@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-09-15 Trafiknämnden 2017-10-24, punkt 8 Ärende TN 2017-1165 Infosäkerhetsklass K1 (Öppen) Överenskommelse
Läs merBudget 2013 Länstrafiken
Budget 2013 Länstrafiken Vision För ett bra liv i ett attraktivt län Verksamhetsidé: Kollektivtrafiken ska ses som Det naturliga resvalet och bedrivas med omtanke om kunderna samt erbjuda prisvärda, enkla
Läs merLandstinget i Uppsala län
Revisionsrapport 2015 Genomförd på uppdrag av revisorerna Landstinget i Uppsala län Uppföljning av tidigare genomförd granskning av landstingets ansvar för kollektivtrafiken Gunnar Uhlin Innehåll 1 Sammanfattning...
Läs merSJ Reserapport 9/10. miljoner. /dag. i rätt tid. SJ AB våren Antal resor Punktlighet Helt nya resor 6,7. Våren Våren 2017.
SJ Reserapport SJ AB våren 2017 Antal resor Punktlighet Helt nya resor 6,7 miljoner Våren 2017 9/10 i rätt tid Våren 2017 5000 /dag Våren 2017 Reserapport februari 2017 En rapport om tågresor SJs Reserapport
Läs merTrafiknämndens verksamhetsplan 2013
2012-11-08 Dnr TN 2012-49 Trafiknämndens verksamhetsplan 2013 - årsbudget - 2012-11-12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING _Toc340145143 Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Årsbudget... 4 Bilaga 1: Resultaträkning,
Läs merMånadsrapport Augusti 2017
Månadsrapport Augusti 2017 Hallandstrafiken utvecklar sin verksamhet utifrån mål och strategier enligt det Regionala Trafikförsörjningsprogrammet. Hallandstrafiken mäter kontinuerligt utfall av specifika
Läs merTrafikplikt inför upphandling busstrafik 2015 beslutsunderlag
Beslutsunderlag 2014-11-14 Ewa Rosén 0451-288511 Ewa.rosen@skanetrafiken.se Regionala tillväxtnämnden Trafikplikt inför upphandling busstrafik 2015 beslutsunderlag 1. Bakgrund Under år 2016 löper ett antal
Läs merObjektbeskrivning för Trafiknämnden, Storstockholms lokaltrafik AB och Waxholms Ångfartygs AB
Objektbeskrivning för Trafiknämnden, Storstockholms lokaltrafik AB och Waxholms Ångfartygs AB Uppgifter TN:s org.nr: 212100-0016 SL:s org. nr: 556013-0683, ägare: Stockholms läns landsting WÅAB:s org.nr:
Läs merMånadsrapport Maj 2016
Månadsrapport Maj 016 Det övergripande styrdokumentet i Halland är den regionala utvecklingsstrategin (RUS) med visionen Halland- bästa livsplatsen. Tillväxtstrategin bygger på RUS:en och har målet att
Läs merBokslutskommuniké 2016
Bokslutskommuniké 2016 Uppgifterna i bokslutskommunikén är preliminära och kan komma att ändras i den slutliga årsredovisningen. Landstingsfullmäktige behandlar den slutliga årsredovisningen i april 2017.
Läs merRevisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed
Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Smedjebackens kommun Oktober 2009 Robert Heed Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...2 2 Inledning...3 2.1 Bakgrund...3 2.2 Syfte, revisionsfråga och avgränsning...3
Läs merBokslutskommuniké 2013
Bokslutskommuniké 2013 Uppgifterna i bokslutskommunikén är preliminära och kan komma att ändras i den slutliga årsredovisningen. Landstingsstyrelsen och landstingsfullmäktige behandlar den slutliga årsredovisningen
Läs merEkonomisk uppföljning 2017
4 Handläggare: Lundkvist Mikael Datum: 218-1-29 Diarienummer: RÄN-217-55 Räddningsnämnden Ekonomisk uppföljning 217 Förslag till beslut Räddningsnämnden föreslås besluta att fastställa månadsuppföljning
Läs merUppföljning av trafikförsörjningsprogram - Vision och mål för den regionala kollektivtrafiken
Uppföljning av trafikförsörjningsprogram - Vision och mål för den regionala kollektivtrafiken 2017-2025 Långsiktig vision för den regionala kollektivtrafiken Nära till Sveriges Solsida År 2050 har Kalmar
Läs merÖversiktlig granskning av delårsrapport 2014
www.pwc.com/se Carl-Stefan von Engeström Mazén Sliwa Roger Burström Oktober 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Tierps kommun pwc Innehåll Syfte, revisionsfrågor, metod och avgränsning Delårsrapportens
Läs merRapportering av den interna kontrollplanen år 2016
Handläggare: Datum: Diarienummer: 2016-11-08 RÄN-2015-0561 Räddningsnämnden Rapportering av den interna kontrollplanen år 2016 Förslag till beslut Räddningsnämnden föreslås besluta att godkänna rapporteringen
Läs merBilaga 1 Underlag för marknadsanalys
Bilaga 1 Underlag för marknadsanalys Utbud och resande i den avtalade trafiken Över hälften av resorna i länets avtalade kollektivtrafik sker med stadsbussarna i Uppsala. Resandet och utbudet av kollektivtrafik
Läs merEkonomisk prognos Kommunstyrelsen
Ekonomisk prognos 2019 Kommunstyrelsen Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Ekonomisk utveckling under året...4 Budgetavvikelse...4 Analys av avvikelse i förhållande till nämndens driftbudget...4 Analys
Läs merMånadsrapport maj 2018
Månadsrapport maj 2018 KORT OM MÅNADSRAPPORT Pyramiden visar Hallandstrafikens målbild med visionen Bästa resvalet med koppling till regionala styrdokument. Prioriterat mål är ökad marknadsandel samt med
Läs merSök din resa på tim.se eller i vår app TiM-resan. Tågtider i Mälardalen 2015
Sök din resa på tim.se eller i vår app TiM-resan Tågtider i Mälardalen 2015 Gäller för perioden 14 dec 2014 till 12 dec 2015 Vi har gjort det enkelt att resa bort. Och hem igen. Ladda ner TiM-resan och
Läs merKraft att vilja. Tillsammans är det möjligt.
Pär Welander Verksmhetsområde Trafik/Blekingetrafiken Magnus Forsberg Trafikförsörjning / Kollektivtrafikmyndigh. Vad innebär de nya bussarna inom kollektivtrafiken i Blekinge? Tahiti, november 2012 Australien,
Läs merBilaga B Trafikutbud etapp 1
Bilaga B Trafikutbud etapp 1 Denna bilaga beskriver det trafikutbud i det storregionala stomnätet som parterna kommit överens om att genomföra som etapp 1. Utbudet ligger till grund för gemensamma beslut
Läs merPM REVIDRERING AV MÅL I REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM
1(7) Ruth Eriksson Regional Utveckling Infrastruktur och kommunikationer Tfn: 063-146561 E-post: ruth.eriksson@regionjh.se Datum:2018-08-15 Dnr: RUN/1082/2015 PM REVIDRERING AV MÅL I REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM
Läs merKollektivtrafiknämnden
Kollektivtrafiknämnden ORDFÖRANDEBESLUT Datum 2012-07-09 Dnr 1 (1) Kollektivtrafiknämnden Svar till Malmö Stad med anledning av motion om att förbättra kollektivtrafiken i Limhamn Bunkeflo Ordförandens
Läs merEffekter av incitament i svenska busskontrakt (preliminära resultat)
Effekter av incitament i svenska busskontrakt (preliminära resultat) Andreas Vigren, tillsammans med Roger Pyddoke K2 Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik VTI Statens väg- och transportforskningsinstitut
Läs merDelårsrapport 2014 TN (inkl helårsbedömning) januari augusti
Delårsrapport 2014 TN (inkl helårsbedömning) januari augusti Dnr TN 2014-08 Innehållsförteckning I korthet 1 Medborgarperspektivet 2 Kollektivtrafiken ett naturligt val vid resor 2 Processperspektivet
Läs merHallandstrafiken AB. Innehållsförteckning
Månadsrapport November 2016 Det övergripande styrdokumentet i Halland är den regionala utvecklingsstrategin (RUS) med visionen Halland- bästa livsplatsen. Tillväxtstrategin bygger på RUS:en och har målet
Läs mer30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN
30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION
Läs merMånadsrapport december 2018 januari 2019
Månadsrapport december 2018 januari 2019 Om månadsrapporten Pyramiden visar Hallandstrafikens målbild med visionen Bästa resvalet med koppling till regionala styrdokument. Prioriterat mål är att nå en
Läs merFastställelse av föredragningslista för sammanträdet
1 Val av justerare Kollektivtrafiknämnden utser att jämte ordföranden Johan Örjes (C) justera dagens protokoll. Tid för justering: Måndag 6 januari 13.00 2 Fastställelse av föredragningslista för sammanträdet
Läs merKollektivtrafikens kostnadsutveckling hot eller möjlighet för utveckling?
Kollektivtrafikens kostnadsutveckling hot eller möjlighet för utveckling? Ekonomisk analys av perioden 2000 2015 av svensk upphandlad kollektivtrafik Torbjörn Eriksson torbjorn.eriksson@urbanet.se Syfte
Läs mer