Tillväxthormon vid idiopatisk kortvuxenhet hos barn
|
|
- Lars Bengtsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Tillväxthormon vid idiopatisk kortvuxenhet hos barn Publicerad Reviderad Version 2:0 Alerts bedömning Metod och målgrupp: När syntetisk framställning av tillväxthormon i mitten av 1980-talet blev möjlig uppstod en diskussion om även kortvuxna barn utan klarlagd brist på tillväxthormon, så kallad idiopatisk kortvuxenhet (ISS), skulle kunna ha nytta av en sådan behandling. Behandling med tillväxthormon vid ISS bygger på två antaganden; dels att behandlingen ska ge ökad slutlängd och dels att kortvuxenhet leder till psykiskt lidande. Behandlingen ges i form av dagliga injektioner och pågår ofta uppåt 10 år. ISS är i dagsläget inte en godkänd indikation för behandling med tillväxthormon. Antalet barn som söker vård för ISS i Sverige uppskattas till per år. Patientnytta: I sex kontrollerade och två okontrollerade studier har barn med ISS behandlats med tillväxthormon och följts upp tills de nått sin slutlängd. Behandlingens genomsnittliga effekt på slutlängd varierar mycket mellan studierna, från 2 till 9 cm. Spridningen var stor inom gruppen. Sammanvägningar av de olika studiernas resultat pekar på en genomsnittlig längdtillväxt på 3 7 cm. Det är inte fastställt om behandling med tillväxthormon minskar beteendestörningar och skolsvårigheter under barndomen och inte heller om behandling leder till ökad livskvalitet i vuxen ålder. Biverkningsfrekvensen vid tillväxthormonbehandling hos barn är låg. Kända, men ovanliga, biverkningar är bl a ödem och diabetes. Etiska aspekter: Det finns två viktiga frågor som har etiska implikationer. För det första kan det ifrågasättas om det är etiskt försvarbart att utsätta friska barn för en daglig behandling under lång tid, som har osäker individuell nytta. För det andra reses frågan om kortvuxenhet hos i övrigt friska individer bör klassificeras som sjukdom eller om behandling som befrämjar längdtillväxt hos denna grupp ska betraktas som "kosmetisk". Huruvida behandling av barn med ISS ska betraktas som en angelägen uppgift för sjukvården bör därför bli föremål för prioriteringsdiskussioner där vårdbehov och resursinsatser noga belyses. Ekonomiska aspekter: Kostnad relaterad till effekt vid behandling med tillväxthormon vid ISS har beräknats i en metaanalys samt i en modellstudie från oberoende utvärderingsmyndighet. Den totala behandlingskostnaden per barn beräknas uppgå till mellan och kronor. Kostnaden per vunnen centimeter i längdtillväxt beräknas till mellan och kronor. Kunskapsläge: Det finns viss* vetenskaplig dokumentation om patientnytta vid behandling av idiopatisk kortvuxenhet. Det finns ringa* vetenskaplig dokumentation om metodens kostnadseffektivitet. *Detta är en värdering av den vetenskapliga dokumentationens kvalitet och bevisvärde för den aktuella frågeställningen. Bedömningen görs på en fyrgradig skala; (1) god, (2) viss, (3) ringa eller (4) ingen. Se vidare under Evidensgradering Alert bedrivs i samverkan mellan SBU, Läkemedelsverket, Socialstyrelsen och Landstingsförbundet 1
2 Metoden Sedan mitten av 1980-talet är det möjligt att framställa tillväxthormon på syntetisk väg. Innan dess, när hormonet extraherades från hypofysen hos avlidna, var tillgången mycket begränsad. Då kom enbart patienter med fastställd svår brist på tillväxthormon ifråga för behandling. Syntetisk framställning ledde till ökad tillgång och därmed inleddes försök i flera länder att även behandla kortvuxna barn utan klarlagd hormonbrist, så kallad idiopatisk kortvuxenhet (ISS). Behandling med tillväxthormon vid ISS bygger på två antaganden; dels att behandlingen ska ge ökad slutlängd och dels att kortvuxenhet leder till psykiskt lidande. Det är dock oklart om kortvuxenhet leder till psykiskt lidande och om eventuell beteendestörning påverkas av längdavvikelse [20,29]. Två studier tyder dock på att barn med ISS har mer beteendestörningar och större svårigheter att klara skolgång än andra [22,23]. Bland barn med ISS uppger 25 procent att de ofta har blivit retade i skolan pga sin kortvuxenhet [18]. Målgrupp Den här aktuella målgruppen för behandling med tillväxthormon utgörs av barn för vilka man inte funnit någon orsak till kortvuxenhet. I litteraturen används olika benämningar för denna grupp, exempelvis "normal variant short stature", "constitutional short stature", "idiopathic short stature" och "familiar short stature". Under senare tid har benämningen "idiopathic short stature" (idiopatisk kortvuxenhet), ISS, blivit accepterad. För att betecknas som ISS ska längden vara minst 2 SD (standardavvikelser) under genomsnittslängden för given ålder och kön. I Sverige är den genomsnittliga längden vid 18 års ålder 180 cm för män och 168 cm för kvinnor [2]. Denna genomsnittliga slutlängd minus 2 SD innebär 167 cm för män och 158 cm för kvinnor. Vid ISS beräknas barnets slutlängd bli kortare än så. Dessutom ska följande kriterier vara uppfyllda: Normal storlek vid födseln (efter korrektion för graviditetslängd) och normal eller långsam aktuell tillväxttakt. Normala kroppsproportioner och inga tecken på kronisk organisk sjukdom. Ingen psykiatrisk sjukdom eller svår emotionell störning. Normalt födointag och inga tecken på endokrin underfunktion. Hos de allra flesta barn som söker vård för kortvuxenhet kan man inte finna någon medicinsk förklaring [13]. Diagnosen ISS fastställs i regel genom att andra diagnoser utesluts [17]. Antalet barn som söker vård för ISS i Sverige uppskattas till per år. Relation till andra metoder Teoretiskt skulle slutlängden hos kortväxta barn kunna ökas om tillväxtperioden förlängdes. I samband med puberteten förbenas tillväxtzonerna i skelettet, vilket omöjliggör ytterligare längdtillväxt. En pubertetsförsenande behandling används för barn med onormalt tidig pubertet, men skulle i princip också kunna användas vid ISS. Barnet behandlas då med injektioner av syntetiskt gonadotropin releasing hormone agonist (GnRHa) [4], vilket ger en effektiv och mycket specifik hämning av puberteten. Det saknas dock evidens för att behandlingen skulle ge den önskvärda effekten på slutlängd för gruppen med ISS. Det finns också behandlingsförsök där barn med ISS fått growth hormone releasing hormone (GHRH), vilket är det hormon som normalt avges från hypotalamus till hypofysen och där frisätter tillväxthormon [10,15]. Tanken är att behandlingen ska öka patientens egen frisättning av tillväxthormon med ökad längdtillväxt som följd. Kliniska prövningar av denna behandlingsform har dock inte visat några fördelar jämfört med tillväxthormonbehandling, och GHRH finns inte tillgängligt som läkemedel. Vid den typ av kortvuxenhet hos pojkar som är kombinerad med sen mognad har tillförsel av en anabol steroid (oxandrolon) i låg dos visat sig öka tillväxthastigheten [1,14]. Slutlängden för oxandrolonbehandlade pojkar är dock inte signifikant skild från längden för obehandlade [9,14]. Tillväxthormon vid idiopatisk kortvuxenhet hos barn, publicerad , reviderad , version 2:0 2
3 Östrogener är den viktigaste identifierade faktorn som inducerar förbeningen av tillväxtzonerna, hos både flickor och pojkar. Nyligen har det visats [26] att blockering av östrogenproduktionen hos pojkar, genom tillförsel av en aromatashämmare, kan leda till ökad tillväxthastighet utan att skelettmognaden påskyndas. Metodens eventuella biverkningar är ännu okända. Patientnytta Vid utvärdering av behandling av kortvuxna barn med tillväxthormon utgör effekten på slutlängd det viktigaste effektmåttet. Det finns en stor mängd studier där barn med diagnosen ISS fått tillväxthormonbehandling. Endast i sex kontrollerade och två okontrollerade studier har barnen följts till slutlängd. Behandlingens genomsnittliga effekt på slutlängd varierar mycket mellan studierna, från 2 till 9 cm. Orsaken till denna variation hör sannolikt samman med olika inklusionskriterier, behandlingens längd, GH-doser och statistisk hantering av bortfallet i studierna. Uppläggningen av behandlingen har dessutom varierat. Det finns de som menar att en väsentlig ökning av slutlängden endast kan uppnås om behandling med dagliga subkutana injektioner inleds vid 6 7 års ålder och pågår kontinuerligt i cirka 10 år. En sammanvägning av resultaten från alla presenterade studier ger ett viktat medelvärde av längdökning på 6 cm för pojkar och 7 cm för flickor. En beräkning där man vid sammanvägningen tagit hänsyn till den statistiska heterogeniteten i studierna visar dock en något mindre effekt på längdökningen, 3 4 cm [24,35]. En metaanalys av 10 studier med, och 28 studier utan parallella kontroller, tyder på en vinst av 4 6 cm efter cirka 5 års behandling [33]. Medan slutlängden inte påverkats alls för en delgrupp är effekten betydande för en liten grupp patienter [6,12]. En förklaring till detta kan vara att det i den senare gruppen kan finnas oupptäckta eller lindriga fall där brist på tillväxthormon verkligen föreligger. Dessa patienter kan förväntas svara bättre på behandlingen. Det är dock inte möjligt att i förväg identifiera de patienter som kan få stor nytta av behandling. I studier där effekter på livskvalitet utvärderades delades unga kortvuxna personer in i följande tre grupper: Personer med ISS som fått behandling med tillväxthormon. Personer med ISS som sökt vård för kortvuxenhet men inte behandlats. Lika kortvuxna individer i befolkningen, vilka inte sökt vård för detta. Man fann skillnader i livskvalitet mellan de tre grupperna. Obehandlade med ISS, som sökt vård för detta under barndomen, hänförde ofta vardagliga problem till sin kortvuxenhet i motsats till de kortvuxna individer som inte sökt vård [18]. Sannolikheten att ha en partner i vuxen ålder var signifikant lägre bland personer som fått diagnosen ISS fastställd, jämfört med lika kortvuxna personer som inte sökt vård för detta [7]. Av dem som hade behandlats med tillväxthormon hade färre en partner jämfört med den grupp som fått diagnosen ISS men inte behandlats med tillväxthormon. Skillnaden var statistiskt signifikant. Upplevd hälsa hos personer med ISS skilde sig inte från normalpopulationens [18]. I en studie där man fann beteendestörningar hos barn med ISS förbättrades situationen då de behandlades med tillväxthormon [23]. I vuxen ålder hade en majoritet av personerna med ISS, såväl behandlade som obehandlade, en önskan att vara längre. Endast en minoritet i varje grupp var dock villig att göra någon typ av uppoffring för att uppnå detta, vilket tolkas av artikelförfattarna som att önskan inte var stark. Behandling med tillväxthormon tycks inte öka livskvaliteten även om de behandlade patienterna ansåg sig mycket nöjda och hänförde en stor del av sin slutlängd till behandlingen (man trodde sig ha vunnit i genomsnitt 12 cm på behandlingen; i verkligheten rörde det sig om cirka 3 cm) [18]. Komplikationer och biverkningar Kända, men ovanliga, biverkningar vid tillväxthormonbehandling hos barn är ödem, hyperglykemi, diabetes, epifysiolys, lipodystrofi vid injektionsstället samt benign intrakraniell hypertension [5,8]. Det har även uttryckts farhågor för att tillväxthormon ökar risken för tumörsjukdom hos barn [5] och hos vuxna som behandlats med tillväxthormon under barndomen [34]. Tillväxthormon vid idiopatisk kortvuxenhet hos barn, publicerad , reviderad , version 2:0 3
4 I jämförelse med patienter som behandlats med tillväxthormon av andra orsaker upplevde ISS-patienter färre biverkningar, 1,6 procent biverkningar per år jämfört med 2,3 procent vid andra tillstånd [8]. I den totala gruppen ingår patienter med olika kroniska sjukdomar, bl a hjärn- och hypofystumörer eller samtidig brist på andra hypofyshormoner. En viktig fråga är om behandling med tillväxthormon kan påverka pubertetens debut och varaktighet. Resultaten från studierna ger inte entydiga svar på detta, men pubertetsdebuten tycks inte påverkas. Däremot tenderar behandlingen med tillväxthormon att förkorta pubertetsperioden, framför allt hos pojkar, med snabbare skelettmognad som följd [4,11,16,19,21,27,28]. Kostnader och kostnadseffektivitet Kostnaden för att behandla ett barn fram till slutlängd varierar beroende på barnets vikt, dos och behandlingens längd. Ofta pågår behandlingen under 10 år. Kostnaden för tillväxthormon per dygn och patient uppgår till cirka 470 kronor [3]. Till detta kommer kostnader i sjukvården för kontroller, behandling av eventuella biverkningar samt injektionsmateriel. I en metaanalys [33] samt i en modellstudie utförd av en oberoende utvärderingsmyndighet (HTA-programme) i Storbritannien [32] har hälsoekonomisk utvärdering av tillväxthormonbehandling vid ISS, fram till slutlängd, genomförts. Läkemedelskostnaden per barn beräknas uppgå till motsvarande kronor. Kostnaden per vunnen centimeter beräknades till mellan och kronor [32]. Etiska aspekter Behandling med tillväxthormon har etiska implikationer. I regel är det barnets anhöriga som tar initiativ till att söka vård för kortvuxenheten. Eftersom behandlingen ofta påbörjas i förskoleåldern har barnet en liten del i ett komplicerat beslut. Behandlingen kan få både sociala och psykologiska konsekvenser. Även barnets eventuella lidande som direkt följd av dagliga injektioner i flera års tid måste tas i beaktande. Till detta ska läggas att resultatet av behandlingen är osäkert. Ett barn som genomgår behandling med dagliga injektioner kan få intrycket att det är oerhört viktigt att uppnå normal längd. Barnet riskerar dessutom att bli besviket om effekten av behandlingen inte visar sig bli så god som man hoppats [25]. Det som skiljer dem med ISS från andra lika kortvuxna personer i befolkningen är att de blir kategoriserade som "patienter". Deras kortvuxenhet blir därmed medikaliserad. Det reser frågan om kortvuxenhet hos i övrigt friska individer kan klassas som sjukdom eller om längdtillväxtbefrämjande behandling enbart är "kosmetisk", och därför skulle lågprioriteras. Metoden var föremål för diskussion i Prioriteringsutredningen och sågs som exempel på behandling som bör prioriteras lågt [31]. Om det innebär ett lidande att vara kortvuxen kan det till viss del bero på negativa attityder och fördomar. Frågan är om fokus ska läggas på att öka längden hos den kortvuxne individen eller att öka toleransen för avvikande kroppslängd i samhället. Utbredning i Sverige Den totala försäljningen av tillväxthormon i Sverige avseende alla barn och ungdomar upp till 19 års ålder uppgick år 2002 till 289 miljoner kronor. Eftersom ISS inte är en godkänd indikation för behandling med tillväxthormon i Sverige behandling sker inom ramen för kliniska försök svarar ISS för en mindre del av försäljningen. Godkända indikationer är diagnostiserad tillväxthormonbrist, Turners syndrom, Prader-Willis syndrom samt vid njursvikt hos barn i väntan på transplantation. Gränserna för vad som ska betraktas som normala respektive patologiska nivåer av tillväxthormon hos barn är under diskussion. Pågående forskning Behandling av barn med ISS sker inom ramen för kliniska försök i Sverige. De barn som deltar finns registrerade i respektive studie. Tillväxthormon vid idiopatisk kortvuxenhet hos barn, publicerad , reviderad , version 2:0 4
5 Barn som är föremål för behandling med tillväxthormon ingår i ett nationellt register. År 1999 var drygt barn under sådan behandling [30]. Av dessa hade 7 procent diagnosen ISS [3]. Sakkunniga Martin Ritzén, professor emeritus, Barnendokrinologiska laboratoriet, Astrid Lindgrens Barnsjukhus vid Karolinska Sjukhuset, Stockholm Frida Meyer, AT-läkare, Mälarsjukhuset i Eskilstuna (handledare: Mona Britton, SBU) Granskare Kerstin Albertsson-Wikland, professor, Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus, Göteborg. Tillväxthormon vid idiopatisk kortvuxenhet hos barn, publicerad , reviderad , version 2:0 5
6 Referenser 1. Albanese A, Kewley GD, Long A, Pearl KN, Robins DG, Stanhope R. Oral treatment for constitutional delay of growth and puberty in boys: a randomised trial of an anabolic steroid or testosterone undecanoate. Arch Dis Child 1994;71(4): Albertsson-Wikland K, Karlberg J. Natural growth in children born small for gestational age with an without catch-up growth. Acta Paediatr Suppl 1994;399: Albertsson-Wikland K, Westgren U, Hagenäs L, Snellman K: Nationella kvalitetsregistret för barn på tillväxthormonbehandling. Rapport 2001:1. 4. Allen DB, Brook CGD, Bridges NA, Hindmarsch PC, Guyda HJ, Frazier D. Therapeutic Controversies: Growth hormone (GH) treatment of non-gh deficient subjects. J Clin Endocrinol Metab 1994;79: Blethen SL, Allen BE, Graves D, August G, Moshang T, Rosenfeld R. Safety of recombi-nant deoxyribonucleic acid-derived growth hormone: the national cooperative growth study experience. J Clin Endocrinol Metab 1996;81: Buchlis JG, Iriza Buchlis JG, Irizarry L, Crotzer BC, Shine BJ, Allen L, MacGillivray MH. Comparison of final heights of growth hormone-treated vs. untreated children with idiopathic growth failure. J Clin Endocrinol Metab 1998;83: Busschbach JJV, Rikken B, Grobbee DE, De Charro FT, Wit JM. Quality of life in short adults. Horm Res 1998;49: Cowell CT, Dietsch S. Adverse events during growth hormone therapy. J Pediatr Endo-crinol Metab 195;8: De Luca F, Argente J, Cavallo L, Crowne E, Delemarre-Van de Waal HA, De Sanctis C et al. Management of puberty in constitutional delay of growth and puberty. J Pediatr Endocrinol Metab 2001;14 Suppl 2: Grunt JA, Schwartz ID, Buchanan C, Howard CP. Effects of long-term growth hormone releasing hormone 1-29 in significantly short children. Acta Paediatr 1995;84: Hindmarsch PC, Brook CGD. Final height of short normal children treated with growth hormone. Lancet 1996;348: Hintz RL, Attie KM, Baptista J, Roche A. Effect of growth hormone treatment on adult height of children with idiopathic short stature.n Eng J Med 1999;340: Hintz RL. Growth hormone treatment of idiopathic short stature. Horm Res 1996;46: Joss EE, Schmidt HA, Zuppinger KA. Oxandrolone in constitutionally delayed growth, a longitudinal study up to final height. J Clin Endocrinol Metab 1989;69(6): Kirk JM, Trainer PJ, Majrowski WH, Murphy J, Savage MO, Besser MG. Treatment with GHRH (1-29)NH2 in children with idiopathic short stature induces a sustained increase in growth velocity. Clin Endocrinol 1994;41: Loche S, Cambiaso P, Setzu S, Carta D, Marini R, Borelli P et al. Final height after growth hormone therapy in non-growth-hormone-deficient children with short stature. J Pediatr 1994;125: Ranke MB. Towards a consensus of the definition of idiopathic short stature. Horm Res 1996;45 (suppl 2): Rekers-Mombarg LTM, Busschbach JJV, Massa GG, Dicke J, Wit JM and the Dutch Hormone Working Group. Quality of life of short young adults with idiopathic short stat-ure: effect of growth hormone treatment. Acta Paediatr 1998;87: Rekers-Mombarg LTM, Kamp GA, Massa GG, Wit JM and the Dutch Hormone Working Group. Influence of growth hormone treatment on pubertal timing and pubertal growth in children with idiopathic short stature.j Pediatr Endocrinol Metab 1999;12: Sandberg DE, Brook AE, Campos SP. Short stature: a psychosocial burden requiring growth hormone therapy? Pediatr 1994;94: Schmitt K, Blümel P, Waldhör T, Lassi M, Tulzer G, Frish H. Short- and long-term (final height) data in children with normal variant short stature treated with growth hormone.eur J Pediatr 1997;156: Stabler B, Stabler B, Clopper RR, Siegel PT, Stoppani C, Comptom PG, Underwood LE. Academic Achievement and psychological adjustment in short children. J Dev Behavior Pediatr 1994;15: Stabler B, Siegel PT, Clopper RR, Stoppani CE, Compton PG, Underwood LE. Behavior change after growth hormone treatment of children with short stature. J Pediatr 1998;133: Tregear S, Doggett D, Turkelson C. ECRI, 5200 Butler Pike, Plymouth Meeting, PA USA. (presentation på ISTACH-konferens 2001) 25. Verweij M, Kortmann F. Moral assessment of growth hormone therapy for children with idiopathic short stature. J Med Ethics 1997;23: Wickman S, Sipila I, Ankarberg-Lindgren C, Norjavaara E, Dunkel L. A specific aro-matase inhibitor and potential increase in adult height in boys with delayed puberty: a randomised controlled trial. Lancet 2001;357(9270): Wit JM, Boersma B, de Muinck Keizer-Schrama SM, Nienhuis HE, Oostdijk W, Otten BJ et al. Long- Tillväxthormon vid idiopatisk kortvuxenhet hos barn, publicerad , reviderad , version 2:0 6
7 term results of growth hormone therapy in children with short stature, sub-normal growth rate and normal growth hormone response to secretagogues. Clin Endocri-nol 1995;42: Zadik Z, Mira U, Landau H. Final height after growth hormone therapy in peripubertal boys with a subnormal integrated concentration of growth hormone.horm Res 1992;37: Zimet GD, Cutler M, Litvene M, Dahms W, Owens R, Cuttler L. Psychological Adjust-ment of children evaluated for short stature: a preliminary report. J Dev Behavior Pediatr 1995;16: http/ Statens offentliga utredningar. Vårdens svåra val. Slutbetänkande av Prioriteringsutred-ningen. SOU 1995:005. Nya referenser vid uppdatering Bryant J, Cave C, Mihaylova B, Chase D, McIntyre L, Gerard K et al. Clinical effectiveness and costeffectiveness of growth hormone in children: a systematic review and economic evaluation. Health Technol Assess 2002;6(18): Review. 33. Finkelstein BS, Imperiale TF, Speroff T, Marrero U, Radcliffe DJ, Cuttler L. Effect of growth hormone therapy on height in children with idiopathic short stature: a meta-analysis. Arch Pediatr Adolesc Med 2002;156(3): Swerdlow AJ, Higgins CD, Adlard P, Preece MA. Risk of cancer in patients treated with human pituitary growth hormone in the UK, : a cohort study. Lancet 2002;360(9329): Wit JM, Rekers-Mombarg LT. Final height gain by GH therapy in children with idiopathic short stature is dose dependent. J Clin Endocrinol Metab 2002;87(2): Tillväxthormon vid idiopatisk kortvuxenhet hos barn, publicerad , reviderad , version 2:0 7
8 Tabell 1. Kontrollerade studier av barn med ISS behandlade med tillväxthormon. Författare, publikationsår, antal ingående patienter, regim, behandlingstid samt resultat. År Studie Antal patienter 1992 Zadik et al. 28 (enbart pojkar) RCT Kontrollgrupp Beh. regim Beh. tid Resultat Ökning av slutlängd Patienterna randomiserades till behandling eller kontrollgrupp 1995 Wit et al. 21 Retrospektiva data från 27 obehandlade patienter med samma inklusionskriterier som i studien, samt 7 barn med tillväxthormonbrist som behandlats med tillväxthormon Hindmarsch et al patienter som avböjde behandling Buchlis et al. 94 Det framgår ej om patienterna randomiserades till kontrollgrupp eller behandlingsgrupp, eller fördelades på något annat sätt Hintz et al. 121 Tre separata kontrollgrupper om totalt 291 barn, både kortvuxna och normallånga Wit et al obehandlade från samma centra, matchade för ålder och pubertetsstadium. Deras längd vid start (-3.0 SDS) var större än för de behandlade (-3.6 SDS). Viktat medelvärde för längdökning 108 pojkar 35 flickor Uppgifter från Zadik et al, Hindmarsch et al, Buchlis et al samt Hintz et al U/kg/vecka, 3 doser per vecka i 2 år, därefter 0.75 U/kg/vecka uppdelat i dagliga injektioner 2 U/m per dag, 7 injektioner per vecka. Efter år 1 fick nonresponders (tillväxthastighetsökning mindre än 2 cm/år) fördubblad dos U/m per vecka ( mg/kg/dag) uppdelat i 6 injektioner per vecka i 2 år, därefter 20 U/m per vecka. 0.3 U/kg/vecka uppdelat i dagliga injektioner De behandlade patienterna randomiserades till antingen 0.75 U/kg/vecka uppdelat i 3 injektioner/vecka eller 0.75 U/kg/vecka upppdelat i dagliga injektioner. Två doser: 2 eller 4 IU/m 2 (dag (motsv.ca 23 och 46 ug/kg/dag, Efter år 1 fick poor responders (tillväxthastighetsökning mindre än 2 cm/år) fördubblad dos. Vid studiens början var patienterna mellan 10 och 16 år, och behandling pågick tills slutlängd nåtts Patienterna var mer än 6 år gamla vid studiens början. Tid för behandlingsstart framgår ej. Tid för behandlingsstart framgår ej. Tid för behandlingsstart framgår ej, men patienterna behandlades i upp till 10 år. Patienterna och kontrollerna var ca 10 år gamla vid studiens början, och behandlades till slutlängd. Tillväxthormonbehandlade patienter nådde förväntad längd. Kontrollgruppens slutlängd var signifikant lägre dock liten skillnad i centimeter. Slutlängd för behandlad grupp 1.5±0.6 SD och för obehandlad grupp 2.7±0.7 SD. Behandlade patienter ökade slutlängd ca 2.4 cm i genomsnitt jämfört med kontroller. Det var ingen signifikant skillnad i slutlängd mellan behandlade patienter som fått 2 U/m per dag och de som fått dubbel dos. Behandling ökade slutlängd med ca 2.8 cm hos pojkar och 2.5 cm hos flickor jämfört med kontroller. Slutlängd för den behandlade gruppen var 1.33 SD jämfört med 1.88 för kontrollgruppen. Behandling ökade slutlängd med 3.0 cm hos pojkar och 6.8 cm hos flickor jämfört med kontroller. Varierande effekt av behandling. Slutlängd för behandlad grupp 1.5±0.8 SD och för obehandlad grupp 2.1±1.0 SD Behandlingen ökade slutlängd i genomsnitt med 9.2 cm för pojkar och 5.7 cm för flickor jämfört med kontroller. En del behandlade patienter hade till synes ingen nytta av behandling. Baseline characteristics var lika i grupperna. Två studier sammanfattade, med slutlängsresultat för 53 patienter totalt (delvis samma som Wit et al 1995). 1.2 SD; eftersom studien endast omfattade pojkar kan det omräknas till ca 6.1 cm. 2.4 cm 0.55 SD 2.8 cm för pojkar 2.5 cm för flickor 0.6 SD 3.0 cm för pojkar 6.8 cm för flickor 9.2 cm för pojkar 5.7 cm för flickor 7 cm med den högre dosen (4 IE/m2), 3 cm med den lägre (2IE/m 2, motsv.ca 23 ug/kg/dag). 6.6 cm för pojkar 5.3 cm för flickor Tillväxthormon vid idiopatisk kortvuxenhet hos barn, publicerad , version 1 8
9 Tabell 2. Okontrollerade studier av barn med ISS behandlade med tillväxthormon. Författare, publikationsår, antal ingående patienter, regim, behandlingstid samt resultat. År Studie Antal Behandlingsregim Behandlingstid Resultat patienter 1994 Loche et al grupp 1 (7 patienter) 0.5 U/kg/vecka - grupp 2 (8 patienter) 1.0 U/kg/vecka Veckodosen delades upp i 4-7 injektioner per vecka Behandlingen startade vid 7.4 till 13.2 års ålder. Behandling pågick i 4 till 10 år. Slutlängd skilde sig ej från förväntad längd oavsett vilken tillväxthormondos patienterna fått. Alla patienter i studien nådde sin mållängd men överskred den inte. Genomsnittlig slutlängd: - grupp 1: 159±7.1 cm - grupp 2: 162.1±6.7 cm 1997 Schmitt et al grupp 1 (6 patienter) 3 U/m/dag - grupp 2 (6 patienter) 4.5 U/m/dag - grupp 3 (5 patienter) 3 U/m/dag i 1 år, därefter 4.5 U/m/dag Tid för behandlingsstart framgår ej. Behandling pågick i 5 år. Slutlängd uppnådd av 9 patienter, resterande patienter växte fortfarande när artikeln skrevs. Slutlängd var i genomsnitt, med stor individuell variation, 2.4 cm över förväntad slutlängd innan behandling påbörjats. Slutlängd var 1.81±0.34 SD; - ca 167±2.3 cm för pojkar - ca 154±2.0 för flickor Tillväxthormon vid idiopatisk kortvuxenhet hos barn, publicerad , version 1 9
Vetenskapen bakom igro
Vetenskapen bakom igro igro är ett interaktivt verktyg som kan hjälpa läkare utvärdera tillväxtresultat för patienter som får behandling med tillväxthormon (GH). Dessa sidor ger en översikt över begreppen
Läs merBilaga II. Europeiska läkemedelsmyndighetens vetenskapliga slutsatser och skälen till ändring av produktresuméerna och bipacksedlarna
Bilaga II Europeiska läkemedelsmyndighetens vetenskapliga slutsatser och skälen till ändring av produktresuméerna och bipacksedlarna 59 Vetenskapliga slutsatser Övergripande sammanfattning av den vetenskapliga
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån
Läs merSeminarium tillväxtavvikelser Maria Elfving Barn- och ungdomsmedicinska kliniken Skånes universitetssjukhus
Seminarium tillväxtavvikelser 2013 Maria Elfving Barn- och ungdomsmedicinska kliniken Skånes universitetssjukhus Fall 1 5½-årig flicka, inremitterad från BVC p g a avplanande längdtillväxt. Haft upprepade
Läs merNormal tillväxt och utveckling Maria Elfving Barn- och ungdomsmedicinska kliniken SUS
Normal tillväxt och utveckling Maria Elfving Barn- och ungdomsmedicinska kliniken SUS Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande. För att tidigt upptäcka tillväxtavvikelser
Läs merKetogen kost vid epilepsi
Ketogen kost vid epilepsi Publicerad 98-05-18 Reviderad 02-01-03 Version 3 Alerts bedömning Metod och målgrupp: Ketogen kost är en fettrik, kolhydratfattig diet som ges i syfte att reducera antalet epileptiska
Läs merPubertet normal och onormal
Pubertet normal och onormal Martin Ritzén Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Institutet Stockholm, Sweden Disposition Puberteten en stormig period Hormoner som är inblandade Somatiska pubertetstecken
Läs merZomacton 10mg/ml pulver och vätska till injektionsvätska, lösning , Version 5.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Zomacton 10mg/ml pulver och vätska till injektionsvätska, lösning 10.9.2015, Version 5.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information
Läs merAromatashämmare och tillväxt - Östrogenblockad under puberteten för att förbättra slutlängden Lars Hagenäs 11
Pediatrisk Endokrinologi 2007; 21: 40-44 Aromatashämmare och tillväxt - Östrogenblockad under puberteten för att förbättra slutlängden Lars Hagenäs 11 Barnendokrinologiska Enheten, Astrid Lindgrens Barnsjukhus,
Läs merEffekter av GH på tillväxten hos barn med PWS
Pediatrisk Endokrinologi 1998;12:53-57 Tilväxthormon behandling av barn med Prader-Willi syndrom Ann Christin Lindgren 1 og E. Martin Ritzén Institutionen för Kvinnors och Barns Hälsa, Sektionen för Pediatrisk
Läs merTillstånd: Käkfunktionsstörning utan närmare specifikation (TMD UNS) Åtgärd: Hållningsträning
Tillstånd: Käkfunktionsstörning utan närmare specifikation (TMD U) Åtgärd: Hållningsträning Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ing i Nationella riktlinjer
Läs merDabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1
Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1 I augusti 2011 beslutade den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA att godkänna dabigatran (marknadsfört under namnet Pradaxa)
Läs merDIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt
Ny indikation för DIOVAN DIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt Ny indikation för DIOVAN: Behandling av hjärtsvikt efter hjärtinfarkt 25 % riskreduktion av total mortalitet Fakta om hjärtinfarkt Hjärtinfarkt
Läs merSymtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion? en klinisk praktisk interventionsstudie
Symtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion? en klinisk praktisk interventionsstudie Moa Bjerner, ST-läkare Kalix Vårdcentral Handledare: Med Dr Annika Andén
Läs merÖvervikt och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län
och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län Februari 2014 Folkhälsa och sjukvård Marit Eriksson Inledning och fetma är riskfaktorer för bl. a. hjärt-kärlsjukdom, diabetes typ 2 och sjukdomar i rörelseorganen.
Läs merEnbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis
P R E S S M E D D E L A N D E FÖR OMEDELBAR PUBLICERING/ DEN 23 SEPTEMBER Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis Ett års behandling med läkemedlet Enbrel gav
Läs merNationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2013. Antikoagulationsbehandling vid förmaksflimmer Hälsoekonomiskt underlag Preliminär version
Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2013 Antikoagulationsbehandling vid förmaksflimmer Hälsoekonomiskt underlag Preliminär version Innehåll Inledning... 3 Nya orala antikoagulantia vid behandling av
Läs merEvidensgrader för slutsatser
Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen
Läs merViagra vid impotens. Alerts bedömning
Viagra vid impotens Publicerad 98-10-20 Reviderad 00-03-28 Version 3 Alerts bedömning Kunskapen rörande de kortsiktiga effekterna av perorala läkemedel (sildenafil, Viagra ) vid behandling av impotens
Läs merFÖR KORT? FÖR LÅNG?... DE VANLIGASTE FUNDERINGARNA OM TILLVÄXT OCH PUBERTET UNDER SKOLÅREN
FÖR KORT? FÖR LÅNG?... DE VANLIGASTE FUNDERINGARNA OM TILLVÄXT OCH PUBERTET UNDER SKOLÅREN IWONA JANOWSKA-SZAMLEWSKA BARNLÄKARE SBUG, DSBUS GÖTEBORG 2018-05-08 TILLVÄXT = FRÅN KONCEPTION TILL 20ÅÅ TILLVÄXT
Läs merArbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer
Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning. Dokumentet har använts som underlag vid bedömning av screening för
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer
Arbetsdokument Nationella riktlinjer Sammanfattning för raden Radnummer: C127a Godkänd för prioritering: 2011-03-10 Uppdaterad: 2011-03-16 Rad C127a Tillstånd/ Åtgärd Nyinsättning av antikoagulantia inför
Läs merFokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest
Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen
Läs merExklusiv enteral nutritionsbehandling
Exklusiv enteral nutritionsbehandling Varför? Till vem? Vad använda? Hur göra? Exklusiv enteral nutritionsbehandling Tillförsel av en komplett nutritionslösning (oralt eller via nasogastrisk sond) samtidigt
Läs merInternetbaserad behandling
Internetbaserad behandling Vad är internetbaserad behandling? Historia Forskningsläget Internetbaserad behandling Vad är internetbaserad behandling? Historia Forskningsläget Vad är internetbaserad behandling?
Läs merSvenska erfarenheter av fertilitetsbevarande åtgärder samt indikationer
Svenska erfarenheter av fertilitetsbevarande åtgärder samt indikationer Kenny A. Rodriguez-Wallberg MD, PhD Docent, Överläkare Reproduktionsmedicin Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm SFOG Fertilitetsbevarande
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen
Läs merSBU:s sammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos
Läs merGraviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv
Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt
Läs merNamn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Latuda Filmdragerad 37 mg Blister, 98 x 1 410432 2490,00 2587,00. tabletter. 74 mg Blister, 98 x 1
2014-11-20 1 (6) Vår beteckning SÖKANDE Takeda Pharma AB Box 3131 169 03 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar att nedanstående läkemedel
Läs merNATIONELLA GH-REGISTRET. Rapport 2012 REGIONRAPPORTER
NATIONELLA GH-REGISTRET. Rapport 1 REGIONRAPPORTER 1-1- REGIONRAPPORTER T:\GRC\Projekt\Nationella GH registret\rapport 11\Rapport 1\Samlingsdokument\Samlingsdokument Regionrapporter.docx NATIONELLA GH-REGISTRET.
Läs merPED NUTRITION CAVEFORS
Att följa barns tillväxt Kurs i pediatrisk nutrition 24 nov 2015 Ann Sofie Cavefors Att mäta barn Förebygga ohälsa och främja hälsa Övervaka hälsa Övervaka förändringar på befolkningsnivå Vad påverkar
Läs merECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW
ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester
Läs merMänniskans pubertetstillväxt - kan den påverkas?
PEDENDO_SISTE_slutt.qxd 18.12.2003 21:19 Side 13 Pediatrisk Endokrinologi 2003;17: 15-25 Människans pubertetstillväxt - kan den påverkas? Lars Hagenäs 1 Barnendokrinologiska Enheten, Barnkliniken, Karolinska
Läs merBehandling av depression hos äldre
Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health
Läs merBilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier
Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier reviderad 2014 SBU:s granskningsmall för hälsoekonomiska modellstudier bygger på tidigare checklistor [1 4] men har bearbetats och
Läs merOCD OCH PTSD. En kort uppdatering
OCD OCH PTSD En kort uppdatering EN TITEL SOM SÄGER ALLT CONSORT FÖR EN SMART Vad är en SMART? Sequential Multiple Assignment Randomized controlled Trial Efterliknar klinisk verklighet där combination
Läs merCalcium plus vitamin D supplementation and the risk of fractures NEJM 354;7 Feb 16, 2006
Calcium plus vitamin D supplementation and the risk of fractures NEJM 354;7 Feb 16, 2006 Women s Health Initiatve(WHI)-studien (primärpreventionsstudie) 36.282 friska postmenopausala kvinnor medelålder
Läs merNya metoder och verktyg vid arbete med visualiserade Tillväxtdata
Bilaga till Fortsättning Barnhälsodata Nya metoder och verktyg vid arbete med visualiserade Tillväxtdata En inspiration och ide skiss baserat på en tolkning av NEXT gruppens specifikation i slutrapport
Läs merBilaga 7. Mall för kvalitetsgranskning av empiriska hälsoekonomiska studier
Bilaga 7. Mall för kvalitetsgranskning av empiriska hälsoekonomiska studier reviderad 2014 SBU:s granskningsmall för empiriska hälsoekonomiska studier bygger på tidigare checklistor [1 3] men har bearbetats
Läs merFotodynamisk behandling vid förändring i ögats gula fläck
Fotodynamisk behandling vid förändring i ögats gula fläck Publicerad 01-02-26 Version 1 Alerts bedömning Metod och målgrupp: Åldersrelaterad makuladegeneration är en sjukdom i gula fläcken i ögats näthinna.
Läs merThe lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro
The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro Karin Manhem Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Överlevnad Blodtryck Överlevnad NEJ Blodtryck Överlevnad Blodtryck Blodtryck och
Läs merKomplementär behandling vid ADHD
Komplementär behandling vid ADHD Carl Nytell, leg.psykolog ADHD-center, Habilitering och Hälsa, SLSO Innehåll 1. Kort om forskning och evidens 2. Vad säger den befintliga forskningen om olika komplementära
Läs merSjuksköterskemottagningar för cancerpatienter
Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Maria Larsson onkologisjuksköterska, docent i omvårdnad Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper Utgångsläge den stora utmaningen! Fördubbling
Läs merPalliativ strålbehandling. Björn Zackrisson
Palliativ strålbehandling Björn Zackrisson Huvudsakliga indikationer Smärta av okomplicerad skelettmetastas Neuralgisk smärta vid skelettmetastasering Patologisk fraktur, ev. profylaktiskt Medullakompression
Läs merHälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar
Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonom/PhD Inna Feldman Uppsala Universitet Dat 131122 Innehåll Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar
Läs merGlukosmätning. vid typ 2. evidens och erfarenhet?
Glukosmätning vid typ 2 Vad sägers evidens och erfarenhet? Första bärbarab blodsockermätaren Ames,, 1969, ca 17 cm långl Stickan ca 7,5 cm långl Vad vet vi om nyttan av att ha bra glykemisk kontroll? UK
Läs merKapitel 6: Syntes och evidensgradering
Kapitel 6: Syntes och evidensgradering När de inkluderade na tabellerats ska resultaten sammanställas, vägas ihop och värderas. Det är viktigt att denna syntes görs på ett öppet och reproducerbart sätt
Läs merThe Cochrane Library. Vad är The Cochrane Library? Allmänna databaser
The Cochrane Library Vad är The Cochrane Library? Cochrane-bibliotekets syfte är att samla in, kvalitetsvärdera och sammanfatta kliniska studier om effekterna av olika behandlingar. Cochrane-biblioteket
Läs merWhat is evidence? Real life studier vs RCT. Real life studier vs RCT Falun februari 2017 Karin Lisspers. RCT-studier - patienter i verkligheten
Real life studier vs RCT Falun 20 februari 2017 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten 1 Astma Herland K, et al. Respiratory Medicine (2005) 99, 11 19 Real-life studier jämfört RCTstudier
Läs merHälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom
Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg
Läs merDelprov 3 Vetenskaplig artikel
Delprov 3 Vetenskaplig artikel Question #: 1 I denna uppgift ska du läsa igenom Koopmans et al. Induction of labour versus expectant monitoring for gestational hypertension or mild pre-eclampsia after
Läs merVåra studier. Den friska stressfysiologin. UMS-patienters stressfysiologi. ISM Institutet för stressmedicin
Stressfysiologi Våra studier Den friska stressfysiologin UMS-patienters stressfysiologi Stresshormoner Hypotalamus CRH Vad händer vid akut stress? Prolaktin Hypofysen ACTH LH & FSH Trier Social Stress
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merAMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study)
AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study) Carl-Erik Flodmark Barnöverviktsenheten Region Skåne Stockholm 18 mars 213 Vad var AMOS? Kirugisk interventionsstudie med svår fetma Syfte Finns det några
Läs merLjusterapi vid depression
Ljusterapi vid depression samt övrig behandling av årstidsbunden depression En systematisk litteraturöversikt Uppdatering av Kapitel 9 i SBU-rapporten Behandling av depressionssjukdomar (2004), nr 166/2
Läs merBarnkliniker Universitetskliniker
Vi har aldrig varit så många Vi representerar idag 57 registrerande enheter! 32 21 4 BUMMAR Barnkliniker Universitetskliniker BORIS Styrgrupp 2014 Jovanna Dahlgren läkare Göteborg Pernilla Danielsson ssk
Läs merVad handlade studien om? Varför behövdes studien? Vilka läkemedel studerades? BI
Detta är en sammanfattning av en klinisk studie på patienter med idiopatisk lungfibros, en sällsynt lungsjukdom. Den är skriven för den vanliga läsaren och använder ett språk som är lätt att förstå. Den
Läs merADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie
ADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie Gustafsson P, Holmström E, Besjakov J, Karlsson MK. ADHD symptoms and maturity a follow-up study in school children. Acta Paediatrica
Läs merBarn och unga i palliativ vård
Barn och unga i palliativ vård Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Gålöstiftelsens professur i palliativ vård av barn och unga Ulrika.Kreicbergs@esh.se WHO s DEFINITION AV PALLIATIV VÅRD AV BARN Palliativ
Läs merANTIBIOTIKA hjärta och smärta. Uppdateringar från Tandvårds Strama
ANTIBIOTIKA hjärta och smärta Uppdateringar från Tandvårds Strama ANTIBIOTIKA hjärta och smärta Johan Blomgren Inledning och förskrivningsstatistik. Bo Sunzel Behandling av smärtsamma infektioner med dränage
Läs merDE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA?
DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA? Bertil Lindahl Forskningsstrateg, Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Uppsala Clinical Research
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merMultidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter
Multidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter Kontaktsjuksköterskans roll vid MDK linn.rosell@skane.se Disposition: Genomförda delprojekt Kontaktsjuksköterskans roll Pågående
Läs merVälkomna till. BORIS dagen 13/ BORIS-dagen 2015
Välkomna till BORIS-dagen 2015! BORIS-dagen 2015 1 Vad hände 2014? Tillväxt och täckningsgrad Nya statistiska metoder Hur påverkas viktutvecklingen av ålder och kön? Markörer för följdsjukdomar, fasteglukos
Läs merBilaga 5. Sökstrategier
Bilaga 5. Sökstrategier Relevant litteratur söktes i databaserna PubMed, Embase och Cochrane Library. Sökningen utfördes interaktivt av mindre arbetsgrupper tillsammans med en informatiker. Listor med
Läs merTUNA - värmebehandling med nål vid prostataförstoring
TUNA - värmebehandling med nål vid prostataförstoring Publicerad 00-02-02 Reviderad 03-12-12 Version 4 Alerts bedömning Metod och målgrupp: Under 1990-talet introducerades flera nya metoder för behandling
Läs merTrombolys med plasminogenaktivator (rtpa) vid stroke
Trombolys med plasminogenaktivator (rtpa) vid stroke Publicerad 98-05-11 Reviderad 03-11-21 Version 4 Alerts bedömning Metod och målgrupp: Stroke (slaganfall) drabbar årligen cirka 30 000 personer i Sverige
Läs merMultisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället
SNAC KONFERENS 28 april 2011 Stockholm Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället Laura Fratiglioni Multisjuklighet: ett svårfångat begrepp Fratiglioni L et al. Multipla hälsoproblem bland
Läs merDelprov 3 Vetenskaplig artikel
Delprov 3 Vetenskaplig artikel of Questions: 10 Total Exam Points: 10.00 Question #: 1 I denna uppgift ska du besvara ett antal frågor kring en vetenskaplig artikel: Different systolic blood pressure targets
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Göteborgs universitet, Sahlgrenska universitetssjukhuset Vad är nationella riktlinjer? Socialstyrelsen
Läs merAnalysis of factors of importance for drug treatment
Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper
Läs merBUS Becks ungdomsskalor
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Becks ungdomsskalor (BUS) är ett instrument för att bedöma emotionell och social problematik hos barn och ungdomar. Instrumentet består av fem delskalor
Läs merStartsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar
1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under
Läs mer4. Behov av hälso- och sjukvård
4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merCannabis som medicin vad säger vetenskapen?
Cannabis som medicin vad säger vetenskapen? Smärtdagen 20 mars 2019 Torsten E. Gordh Professor em. i klinisk smärtforskning, UU Överläkare ; Smärtcentrum Akademiska sjukhuset Stort behov av nya smärtstillande
Läs merTillstånd: Enskild tand med ringa till måttlig defekt som medför funktionsstörning Åtgärd: Inlägg metall (gjutet guld)
Tillstånd: Enskild tand med ringa till måttlig defekt som medför funktionsstörning Åtgärd: Inlägg metall (gjutet guld) Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar
Läs merSTATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING SBU påverkar sjukvården Oberoende utvärderingar för bättre hälsa EBM: val mellan minst två alternativ Patientens erfarenheter preferenser EBM Professionens beprövade
Läs merDELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING
EU RMP Läkemedelssubstans Bicalutamid Versionnummer 2 Datum 2 maj 2014 DEL VI: OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI: 2 DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING Bicalutamid (CASODEX 1 )
Läs merHormonproblem vid optikushypoplasi Professor Lars Sävendahl Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Institutet
Hormonproblem vid optikushypoplasi Professor Lars Sävendahl Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Institutet Hypothalamus-hypofys 3 veckor 8 veckor Hypofysbakloben Hypofysstjälken Hypofysframloben ACTH-celler
Läs merStruma. Förstorad sköldkörtel
Struma Förstorad sköldkörtel 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska
Läs merLängre liv för patienter med mhrpc som tidigare behandlats med docetaxel 1
Längre liv för patienter med mhrpc som tidigare behandlats med docetaxel 1 (cabazitaxel) ökar cytostatikans betydelse vid prostatacancer Behandla tidigt är, i kombination med prednison eller prednisolon,
Läs merInnehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings
Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings Universitetssjukhus, Hur ICD-patientens förståelse för behandlingen
Läs merTrombocythämmande läkemedel Klopidogrel (Plavix )
Trombocythämmande läkemedel Klopidogrel (Plavix ) Publicerad 99-10-29 Reviderad 00-03-29 Version 2 I denna Alertrapport har effekter och kostnader av klopidogrel vid förebyggande behandling av aterosklerotiska
Läs merHälsoekonomi. Föreläsning ST-kurs farmakologi
Hälsoekonomi Föreläsning ST-kurs farmakologi 20190527 Kan man bedöma kostnadseffektivitet av läkemedel? Jämföra effekten av olika läkemedel i relation till kostnaden Jämförelser mellan olika behandlingar
Läs merKARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL
KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL RIFAT ROB ST-läkare TENSTA VÅRDCENTRAL E-mail: rifat.rob@sll.se Tfn: 073-772 43
Läs merBoehringer Ingelheim AB Box 47608 117 94 Stockholm. Fråga om läkemedelsförmåner med anledning av ny godkänd indikation för Sifrol; initiativärende.
BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning Boehringer Ingelheim AB Box 47608 117 94 Stockholm SAKEN Fråga om läkemedelsförmåner med anledning av ny godkänd indikation för Sifrol; initiativärende.
Läs merReal life och registerstudier Karin Lisspers Falun 19 februari 2018 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten
Real life och registerstudier Falun 19 februari 2018 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten 1 Astma Herland K, et al. Respiratory Medicine (2005) 99, 11 19 Real-life studier jämfört RCTstudier
Läs merVad är PMS? Typiska kännetecken för PMS är aggressivitet, grälsjuka, kort stubin, irritation, depression
Har du PMS eller? Vad är PMS? PMS påverkar både humöret och kroppen. PMS, eller premenstruellt syndrom, kallas de symptom som många tjejer och kvinnor har före och ibland under sin menstruation. Symptomen
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen
Läs merRuxolitinib (Jakavi) för behandling av symtom vid myelofibros
1 Regionala expertgruppen för bedömning av cancerläkemedel 130114 Ruxolitinib (Jakavi) för behandling av symtom vid myelofibros Tillägg 140505 Sedan utlåtandet publicerades har TLV nu beslutat att Jakavi
Läs merLäkarens guide för att bedöma och kontrollera kardiovaskulär risk vid förskrivning av Atomoxetin Mylan
Läkarens guide för att bedöma och kontrollera kardiovaskulär risk vid förskrivning av Atomoxetin Mylan Atomoxetin Mylan är avsett för behandling av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) hos barn
Läs merThe Cochrane Library. Vad är The Cochrane Library? Allmänna databaser
The Cochrane Library Vad är The Cochrane Library? En databas med syftet att samla och kvalitetsvärdera kliniska studier om effekterna av olika behandlingar. Cochrane-biblioteket består av sju databaser,
Läs merMetabol kontroll och HbA1c-mål
Metabol kontroll och HbA1c-mål Ragnar Hanås, Barn- och Ungdomskliniken, Uddevalla och NÄL Docent, Sahlgrenska akademin, Göteborg MAT FOOD INSULIN Syringe for subcutaneous injections England, 1853 Robert
Läs mer15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05
15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering
Läs merHälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre. Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting
Hälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting Vad styr hur vi använder våra gemensamma resurser? Principer för prioriteringar Ekonomiska
Läs mer