Psykisk hälsa och missbruk/beroende
|
|
- Isak Göransson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Psykisk hälsa och missbruk/beroende Martin Bråbäck specialistläkare Beroendecentrum Malmö Förstämningssjukdomar Ångestsyndrom Psykossjukdomar Suicid Alkoholmissbruk/beroende Narkomani Samsjuklighet Diskussion kring hur vi hanterar svaren under ASI-intervjun 1
2 ASI-fråga I4 Har du upplevt allvarlig depression? Koda om klienten har upplevt allvarlig nedstämdhet, hopplöshet, påtaglig brist på intresse, likgiltighet, aptitlöshet eller haft sömnstörningar, skuldkänslor, gråtattacker etc. Förstämningssyndrom Unipolär depression Bipolär sjukdom Dystymi 2
3 Depression Prevalens (den andel individer i en population som har en given sjukdom vid en viss tidpunkt eller under viss tidsperiod) ca 5%. Lundbystudien anger att ca var 4:e man och varannan kvinna riskerar att drabbas av depression. I en stor amerikansk studie har livstidsprevalensen uppskattats till 15% för män och 24 % för kvinnor. Diagnostik Baseras på ICD-10 (international statistical classification of diseases and related health problems) eller DSM IV (diagnostic and statistical manual of mental disorders) 3
4 Diagnostiska kriterier för depression enligt DSM IV A. Minst fem av följande symtom under minst två veckor- minst ett av symtomen (1) eller (2) måste föreligga: (1) Nedstämdhet under större delen av dagen så gott som dagligen (2) Klart minskat intresse för eller minskad glädje av alla eller nästan alla aktiviteter (3) Betydande viktnedgång eller viktuppgång eller minskad alternativt ökad aptit. (4) Sömnstörning (5) Psykomotorisk hämning eller agitation (6) Svaghetskänsla eller brist på energi (7) Känslor av värdelöshet eller överdrivna eller obefogade skuldkänslor (8) Minskad tanke eller koncentrationsförmåga eller obeslutsamhet (9) Återkommande tankar på döden, självmordstankar, planer på självmord eller gjort självmordsförsök B. Symtomen uppfyller inte kriterierna för blandepisod mani/depression C. Symtomen orsakar lidande eller försämrad funktion D. Symtomen beror inte på missbruk, medicinering eller somatisk sjukdom eller skada E. Symtomen förklaras inte bättre av sorgereaktion 4
5 Bipolär sjukdom Förekommer hos ca 1% av befolkningen. Återkommande episoder av både depressiv och manisk karaktär. Symtom under manisk fas som t ex ökat stämningsläge, pratsamhet, minskat sömnbehov, slösaktighet, impulsivitet, distanslöshet, ökad sexualitet, psykotiska symtom Dystymi Kroniskt depressivt tillstånd men med mindre intensitet än vid egentlig depression Förekommer hos upp mot 5% av befolkningen Jag har alltid varit deprimerad uppger ofta patienterna till skillnad från de som lider av egentlig depression 5
6 ASI-fråga I5 Har du upplevt allvarlig ångest eller allvarliga spänningstillstånd? Koda om klienten har upplevt allvarlig spänning, en känsla av att vara uppjagad, oförmåga att kunna slappna av, varit orimligt oroad osv. Ångest och oro Ångestsyndrom förekommer hos ca 30% av befolkningen. Vanligare hos kvinnor än hos män 2:1. Generaliserat ångestsyndrom, panikångestsyndrom, social fobi, tvångssyndrom, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) mfl. 6
7 Generaliserat ångestsyndrom (GAD) Överdriven rädsla eller oro och svårigheter att kontrollera oron. Mer eller mindre ständig oro. Symtom som t ex beteendeförändringar, affektlabilitet, sömnsvårigheter, tremor, spänningshuvudvärk och klumpkänsla i halsen. Livstidsprevalensen uppskattas till 5-8% Panikångest Då ångesten kommer i attacker, antingen i speciella situationer eller oväntat. Ofta fokuserar patienten på dom fysiska besvären. Oro för ytterligare panikattacker kan skapa besvärlig förväntansångest och undvikandebeteende. Omkring 10% av befolkningen har någon gång upplevt panikattacker. Paniksyndrom däremot ovanligare 7
8 Definition av panikattack enligt DSM IV En begränsad episod där minst 4 av följande symtom utvecklas hastigt och når sin kulmen inom 10 minuter: Palpitationer Svettningar Darrningar eller skakningar Känsla av att tappa andan Kvävningskänsla Smärta eller obehag i bröstet Illamående eller obehag i magen Svindel, ostadighetskänsla eller matthet Derealisations- eller depersonalisationsupplevelser Rädsla att mista kontrollen eller bli tokig Dödsskräck Parestesier Frossa eller värmevallningar Social fobi Förekommer hos ca 5% av befolkningen. Livstidsprevalensen har uppskattats till 3-15% Rädsla för situationer där man kan få andras uppmärksamhet, t ex på restauranger, vid arbete i grupp och i situationer där man ska tala inför andra. Individer med socialfobi undviker ofta dessa situationer då exponering leder till ångestmanifestationer 8
9 Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) Förekom hos ca 30% av alla Vietnamveteraner Exposition för belastande händelse och därefter återupplevande genom minnen, flash-backs, mardrömmar. Undvikande av stimuli associerat till traumat Andra symtom som irritabilitet, utbrott av ilska, koncentrationssvårigheter, spändhet ASI-fråga 6 Har du upplevt svårigheter att förstå minnas eller koncentrera dig? Koda om klienten haft stora svårigheter att koncentrera sig, minnas eller förstå 9
10 ADHD Prevalens 2-5% för barn i skolåldern Ca hälften av dem som har ADHD i barnaåren har kvar betydande koncentrationssvårigheter vid uppföljning i års åldern Huvudsymtom är uppmärksamhetssvårigheter, koncentrationssvårigheter samt impulsivitetsproblem ASI-fråga I7 Har du upplevt hallucinationer? Koda om klienten har upplevt något, sett saker eller hört röster som inte fanns där 10
11 Psykoser Psykossjukdom förekommer hos ca 1% av befolkningen. Uppskattningsvis personer i Sverige lider av schizofreni som är den vanligaste psykossjukdomen. Ett tillstånd av förändrad verklighetsuppfattning som kan förekomma återkommande vid psykotiska tillstånd som t ex schizofreni, vid andra allvarliga psykiska tillstånd samt sekundärt till t ex läkemedel, hjärnskador eller missbruk. Det psykotiska tillståndet karaktäriseras av förvrängd upplevelse av omvärlden, svårighet att tolka intryck och bedöma trovärdighet och egna tolkningar Vanliga symtom är vanföreställningar, hallucinationer, osammanhängande tal men också affektiv avflackning 11
12 Uppemot 40-50% av alla psykospatienter utvecklar missbruks/beroende-problematik ASI-fråga I8 Har du upplevt svårigheter att kontrollera våldsamt beteende? Koda om klienten haft svårt att kontrollera sin ilska och/eller att avhålla sig från våldsamt beteende 12
13 Personlighetsstörningar Dysfunktionella sätt att vara som etableras i tidig vuxen ålder och kvarstår långsiktigt. Uppskattas förekomma hos uppemot 40% av personer med alkoholproblem och upp mot 70% av personer med narkotikaproblem Förekomst i normalpopulationen ca 10% Antisocial personlighetsstörning Uppskattas förekomma hos ca en fjärdedel av manliga beroendepatienter. Centralt för störningen är frånvaro av skuldkänslor, och dålig förmåga att skjuta upp behovstillfredställelse, ge sig till tåls och underordna sig normer. Svårt att leva sig in i andra människors känslor och behov. Hög förekomst av impulsivitet och kriminalitet. 13
14 Borderline personlighetsstörning Vanligare hos kvinnliga beroendepatienter Karaktäriseras av en instabilitet vad gäller stämningsläge, relationer till och uppfattning av andra människor och självbilden ASI-fråga I9 Har du haft allvarligt menade självmordstankar? 14
15 Utveckling , uppdelat på åldersgrupper. Antal självmord (säkra och osäkra) per invånare (Datakälla: dödsorsaksregistret, socialstyrelsen. Bild från Suicidrisken högre för: Män (2-4 ggr vanligare hos män än hos kvinnor) Äldre Ensamstående 15
16 Andra riskfaktorer Tidigare suicidförsök Schizofreni Depression Personlighetsstörning Drogmissbruk/beroende Kroppslig sjukdom t ex ALS, MS, cancer Alkohol Riskkonsumtion/riskbruk För kvinnor ca 2 flaskor vin eller 10 flaskor starköl eller 40cl starksprit/vecka För män ca 3 flaskor vin eller 15 flaskor starköl eller 60 cl starksprit/vecka Psykiska symtom som kan uppträda vid riskbruk t ex sömnbesvär, ångest, oro, nedstämdhet och nedsatt minnesförmåga 16
17 I Sverige uppskattas personer ha ett riskbruk missbruk/beroende svårt alkoholberoende 6000 personer beräknas dö varje år i alkoholrelaterad död Prevalensen har i olika studier uppskattats till mellan 5-10% vad gäller alkoholberoende Vad är missbruk och beroende? 17
18 Alkoholmissbruk Minst ett av nedanstående kriterier ska vara uppfyllt, upprepat eller varaktigt under en och samma 12-månadersperiod: Fortsatt alkoholbruk trots vetskap om bestående eller återkommande sociala, yrkesmässiga, psykiska eller fysiska problem som orsakas eller utlöses av alkoholbruket Återkommande bruk under omständigheter där detta medför risk att någon kan komma till fysisk skada Med andra ord alltså upprepad användning det senaste året som framkallar negativa sociala eller medicinska konsekvenser. 18
19 Alkoholberoende Maladaptivt substansbruk som leder till kliniskt signifikant funktionsnedsättning. Minst 3 av följande 7 kriterier ska vara uppfyllda under samma 12 månadersperiod. Tolerans. Behov av ökad mängd för samma effekt (minst 50%) Abstinens Kontrollförlust. Intag av större mängd eller under längre tid. Varaktig önskan eller misslyckade försöka att minska eller kontrollera alkoholintaget Betydande del av livet ägnas åt att skaffa alkohol, dricka alkohol och hämta sig från konsekvenserna av alkoholintaget Viktiga aktiviteter överges eller minskas p ga alkoholanvändningen Fortsatt användning trots vetskap om att detta orsakar eller förvärrar kroppsliga eller psykiska besvär 19
20 Symtom vid alkoholabstinens Ospecifika symtom t ex takykardi, förhöjt blodtryck, svettningar, darrningar, oro, ångest och nedstämdhet Specifika symtom t ex abstinenshallucinos, delirium tremens och alkoholbetingat psykotiskt syndrom samt generaliserade krampanfall av tonisk-klonisk typ. Narkomani Enligt CAN 1998 uppskattades antalet tunga missbrukare (iv missbruk senaste året alternativt dagligt intag) till ca
21 Opiater Dödligheten i heroinberoende har i vissa studier uppskattats till ggr högre än hos matchade individer i normalbefolkningen. I avsaknad av verksam behandling är mindre än 10% av de heroinberoende kvar i behandling efter 1 år. Psykosocialbehandling har bäst effekt i kombination med läkemedelsbehandling Den läkemedelsbehandling som har mest omfattande dokumentation är metadonunderhållsbehandling där NNT beräknas till mellan 2-5 Abstinenssymtom Dysforisk sinnesstämning, illamående och kräkningar, muskelvärk, ökat tårflöde eller rinnande näsa, vidgade pupiller, gåshud eller svettning, diarré, gäspningar, feber eller sömnsvårigheter 21
22 Psykiska effekter av pågående missbruk/beroende Slöhet och koncentrationssvårigheter Avtrubbning och ouppmärksamhet Kronisk nedstämdhet Centralstimulantia Amfetamin det som är vanligast i Sverige men andra substanser är t ex kokain och crack Vid intag dominerar initialt hyperaktivitet och förhöjt stämningsläge. 22
23 Psykiska effekter vid längre tids missbruk Hallucinationer Vanföreställningar oftast av förföljelsekaraktär Rastlöshet, oro och ångest Depression Psykosliknande reaktioner Symtom då missbruket avbryts Trötthet Oro och ångest Dysfori, depression 23
24 Cannabis Hasch och marijuana vanligaste beredningsformerna Verksam substans tetrahydrocannabinol (THC) Psykiska effekter som kan följa av ett cannabismissbruk Ångesttillstånd Depressioner och självmord Förvirringstillstånd Psykos Amotivationssyndrom (passivitet, motorisk slapphet m.m.) Impulsiva våldshandlingar 24
25 Hallucinogener Ecstasy, LSD, meskalin Psykiska effekter av hallucinogener Psykotiska reaktioner Paranoida vanföreställningar Depression Förvirring Flash-backs 25
26 Bensodiazepiner T ex. stesolid, sobril, flunitrazepam Abstinenssymtom av bensodiazepiner Autonom hyperaktivitet Tremor Sömnsvårigheter Hallucinationer Ångest Epilepsianfall av grand mal typ Illamående eller kräkningar 26
27 Samsjuklighet 50-75% av beroendepatienter har ångestoch depressionssymtom Symtom är inte detsamma som syndrom Dom flesta psykiatriska symtom kan framkallas av antingen akuta drogeffekter eller av abstinens från berusningsmedel. Stämningsläget höjs medan patienten är akut påverkad av alkohol, amfetamin eller kokain men är kraftigt sänkt under abstinens från samma medel Ångest dämpas av alkohol och bensodiazepiner men ökar när dessa medel gått ur kroppen Psykossymtom kan uppstå under påverkan av amfetamin eller under alkoholabstinens 27
28 Den höga förekomsten av ångest och depressionssymtom som akut kan ses hos missbrukare kan bero på att dessa tillstånd är vanliga i befolkningen i stort och dels att många patienter uppvisar direkt drogrelaterade symtom som skulle klingat av med en tids nykterhet Hur länge kvarstår effekterna? Beroende av drog 1-4 veckor, ibland längre 28
29 Depressions och ångestsyndrom något vanligare bland beroendepatienter än i normalbefolkningen. Psykossjukdomar och bipolärsjukdom markant vanligare hos beroendepatienter men låg utgångsprevalens i befolkningen (1%) varför det absoluta antalet inte blir så stort. Vanligaste psykiatriska diagnosen bland narkotikamissbrukare enligt Uchtenhagen och Zeiglgänsberger (2000) är: Personlighetsstörning (50-90%) Affektiva störningar (20-60%) Psykotiska störningar (20%). Mellan 10-50% uppvisar mer än en psykiatrisk störning eller personlighetsstörning i sin komorbiditet 29
30 Fridell (1991, 1996) beskriver tre huvudgrupper av komorbiditet i samband med narkotikamissbruk: Personlighetsstörningar (65-85%) Depressions- och ångesttillstånd (30-50%) Psykoser (15%) Om man misstänker att en klient med missbruks- och beroendeproblem som söker inom socialtjänsten också har en psykisk störning eller sjukdom ska man ta kontakt med hälso- och sjukvården för en bedömning 30
31 31
Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro. Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa 10.4.2014
Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa 10.4.2014 Vad är KBT kognitiv beteendeterapi? KBT ett paraplynamn KBT baserar sig på vetenskapligforskning och har bl.a.
Läs merASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning
ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Avd för psykiatri, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vad är samsjuklighet? klienter och patienter
Läs merDSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade)
Bilaga 2 DSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade) (Hämtade ur Svenska Psykiatriska Föreningens kliniska riktlinjer för förstämningssjukdomar) [59]. Egentlig depressionsepisod A. Minst fem
Läs merVet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!
Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)
Läs merEtanol Etylalkohol - Alkohol. Presentationstitel Månad 200X Sida 3
Etanol Etylalkohol - Alkohol Presentationstitel Månad 200X Sida 3 C2H5OH Presentationstitel Månad 200X Sida 4 ICD 10 (1) stark längtan efter alkohol (2) svårighet att kontrollera intaget (3) fortsatt användning
Läs merAlkoholberoende, diagnos
Alkoholberoende, diagnos I Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer från år 2007 anges att 5 procent av befolkningen beräknas vara alkoholberoende, vilket motsvarar drygt 450 000 personer. (1) Utöver
Läs merÅngestsyndrom-Anxiety
Ångestsyndrom-Anxiety Resource Center i Umeå AB Socionom Leg Psykoterapeut Lärare och handledare i psykoterapi Mobil: +46 70 2138312 Emajl: kogterapi@gmail.com 1 ÅNGESTSTÖRNINGAR 1. PANIKATTCK 2. PANIKSYNDROM
Läs merPsykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC
Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt
Läs merNationella riktlinjer Ångestsjukdomar
Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar
Läs merPanikångest med och utan agorafobi (torgskräck)
Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) En panikattack drabbar minst var tionde människa någon gång i livet. Vid den första panikattacken uppsöker patienten ofta akutmottagningen. De kroppsliga
Läs merHÅGLÖSHET. Catharina Winge Westholm Överläkare, specialist i barn och ungdomspsykiatri Dr Silvias Barn och Ungdomssjukhus
HÅGLÖSHET Catharina Winge Westholm Överläkare, specialist i barn och ungdomspsykiatri Dr Silvias Barn och Ungdomssjukhus Psykosomatik- håglöshet Alla psykiska störningar har kroppsliga komponenter involverande
Läs merPSYKISK HÄLSA INRIKTNING ÄLDRE PERSONER. Katarina Johansson Marit Raninen Lundin
PSYKISK HÄLSA INRIKTNING ÄLDRE PERSONER Katarina Johansson Marit Raninen Lundin Hälsa för äldre Leder och muskler blir stelare Muskelmassan minskar, andelen fett ökar Urinblåsans funktion påverkas Synen
Läs merPer Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin
Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera
Läs merPTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog
PTSD- posttraumatiskt stressyndrom Thomas Gustavsson Leg psykolog Bakgrund u Ett ångestsyndrom u Ångest- annalkande hot u PTSD- minnet av en händelse som redan inträffat Detta förklaras genom att PTSD
Läs merDefinition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18
Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt
Läs merAlkohol, droger och psykisk hälsa. Samsjuklighet: definition. Samsjuklighet - konsekvenser individen och närstående. Agneta Öjehagen Lunds Universitet
Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Alkohol, droger och psykisk hälsa Agneta Öjehagen Lunds Universitet Peter Valverius Umeå Universitet 1 Samsjuklighet: definition Patienter, klienter
Läs merDiagnoskännedom. KUR-projektet Umeå. Christian Johansson Specialist i psykiatri
Diagnoskännedom KUR-projektet Umeå 121113 Christian Johansson Specialist i psykiatri Diagnostik Kommunikativt redskap Begrepp innehåller stor mängd information som inte behöver formuleras Appendicit Inom
Läs merPersoner med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.
Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt
Läs merAtt aktivera nedstämda föräldrar eller Beteendeterapi vid depression eller Beteendeaktivering (BA) av Martell, Jacobsen mfl
Att aktivera nedstämda föräldrar eller Beteendeterapi vid depression eller Beteendeaktivering (BA) av Martell, Jacobsen mfl 1 Egentlig depressionsepisod Minst 5 symtom under 2 veckor Symtom 1 eller 2 krävs
Läs merHur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?
Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor
Läs merOro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård
Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Vetenskaplig ledare, PKC (Palliativt kunskapscentrum) Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem och
Läs merAgenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message
Diagnos och behandling vid ångest och depression Louise Hamark Distriktsläkare och KBT-terapeut Uppsala Agenda Bakgrund Diagnostik Depression Sammanfattning- take-home message Bakgrund 1/3 av primärvårdens
Läs merDaniel N. Sterns teori om barnets självutveckling
PSYKIATRI 2 Innehåll 1 Människans psyke Teorier om människans psykiska utveckling Sigmund Freuds teori om utveckling Erik H. Eriksons teori om utveckling Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling
Läs merLANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 Förtydligande av vårdrutinen ansvars- och arbetsfördelning mellan division och division beträffande patienter med sk problematik Psykoorganiska tillstånd Konfusion Demens
Läs merValda ICD-koder för patientgrupperingar
Bilaga till rapport Läkemedelsbehandling inom rättspsykiatrisk vård en systematisk översikt och utvärdering av medicinska, hälsoekonomiska, sociala och etiska aspekter Valda ICD-koder för patientgrupperingar
Läs merSocialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort
Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest
Läs merRätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins
Om diagnoser Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins patienter har först kommit till primärvården.
Läs merUnderlag för psykiatrisk bedömning
1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,
Läs merInformation om de vanligaste drogerna
Information om de vanligaste drogerna Kokainpåverkan En kokainpåverkad person kan visa följande kroppsliga tecken: vidgade pupiller hög puls höjt blodtryck hastig, ytlig andning (kan bli mycket ytlig
Läs mer2011-05-24. Psykopatologi. Kriterier för störning/sjukdom. Diagnos. DSM-systemet. Diagnos (2) Jan Bergström, Med dr Leg psykolog, leg psykoterapeut
Psykopatologi Sjukgymnastutbildningen vt-11 2011-05-24 Jan Bergström, Med dr Leg psykolog, leg psykoterapeut Sektionen för psykologi, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet Psykologiska
Läs merLÄKARENS UTVÄRDERINGSHANDLEDNING (LUH) uppdaterad för DSM-IV
PRIMARY CARE EVALUATION OF MENTAL DISORDERS LÄKARENS VÄRDERINGSHANDLEDNING (LUH) uppdaterad för DSM-IV INSTRUKTIONER Instruktioner till läkaren är tryckt i fet stil i blå färg. Läkarens frågor eller kommentarer
Läs mer2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa
2. DIAGNOSTIK Definition Diagnostiska system Problem och utveckling Definition: Med ätstörning avses en ihållande störning i ätbeteende, som påtagligt försämrar fysisk hälsa eller psykosocialt fungerande.
Läs merBeroende. Alla beroendeframkallande medel frisätter dopamin i Nucleus accumbens. Det mest välkarakteriserade av alla psykiatriska sjudomstillstånd
Beroende Ett specifikt sjukdomstillstånd som uppkommer då hjärnan utsätts för upprepad exponering för droger som påverkar belöningscentra, främst dopaminsystemet Alla beroendeframkallande medel frisätter
Läs merCannabisbruk syndrom akut omhändertagande
Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande BA Johansson, PhD, MD BUP, VO heldygnsvård, Malmö bjorn_axel.johansson@med.lu.se BUP:s vårmöte, Uppsala, 2016-04-21 Cannabis - förekomst Stor spridning i samhället
Läs merUngdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?
Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Anders Tengström Leg psykolog, Docent i psykologi Verkligheten Hur går det för ungdomar med psykosociala svårigheter?
Läs merPsykopatologi. Diagnos. Jan Bergström, Med dr Leg psykolog, leg psykoterapeut. Sjukgymnastutbildningen ht-10 2010-12-16
Psykopatologi Sjukgymnastutbildningen ht-10 2010-12-16 Jan Bergström, Med dr Leg psykolog, leg psykoterapeut Sektionen för psykologi, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet Psykologiska
Läs merSuicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson
Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom Bo Runeson Fallbeskrivning Depression, troligen bipolär sjukdom med ångestinslag Instabilt skede av bipolär sjukdom Ingen suicidriskbedömning dokumenterades
Läs merKlinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida)
Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp Provmoment: TENTAMEN Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk15Vb Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:
Läs merLäkemedelsbehandling vid beroendetillstånd
Abstinens Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd De fysiska och psykiska symtom som uppträder när en drog lämnar kroppen Droger som dämpar CNS ger en reaktiv excitation när de lämnar kroppen Abstinenssymtom
Läs merPsykopatologi & Psykiskt status
Personlighet och kommunikation: Psykopatologi & Psykiskt status 3 september 2015 PU T4 Malmö, Läkarutb, Lunds univ, HT15 Mats Lindström, univ lektor, överläk Psykiatri Malmö Psykiska sjukdomar en översikt
Läs merDepression. 26 september 2013
Depression 26 september 2013 Epidemiologi Prevalens 6% I Sverige har 12% av alla sjukskrivna diagnosen depression Patienter med depression 31% ingen vårdkontakt 51% misskända patienter 6% otillräcklig
Läs merInitialfas. IPT ÄR MULTITASKING Timing balans mellan manual & Patient
Att skapa sig en tydlig förståelse Initialfas Arbeta med valt fokus Återskapa färdigheter och planera för framtiden Diagnostisering Sammanlänka depressionen till ett interpersonellt sammanhang Interpersonell
Läs merAnsvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen
Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Förtydliga vårdnivåer Syfte Underlag för konsultationsarbetet mellan primärvård och vuxenpsykiatri. Effektivare remissflöden
Läs merALKOHOL OCH ANDRA DROGER
ALKOHOL OCH ANDRA DROGER 2015 05 21 ALKOHOL Absolut vanligast Överkonsumtion var tionde vuxen. Halland: 25 000 Missbruk eller beroende cirka 450 000. Halland 12 000 Beroende: lite olika uppgifter, mellan
Läs merPsykiatrikurs Malmö/Lund T9 5 sept, HT Mats Lindström, leg läk
Psykossjukdomar, del 1 B Psykiatrikurs Malmö/Lund T9 5 sept, HT 2013 Mats Lindström, leg läk Schizofreni Symtom: hörbara tankar, kommenterande röster, hänsyftningsidéer, bisarra vanföreställningar Oftast
Läs merBeroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet
Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Alkoholabstinens Abstinenssymptom Abstinens med risk
Läs merHur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog
Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog stina.jarvholm@vgregion.se Koncentrationssvårigheter, Vem/vad menar vi? Stora varaktiga
Läs merBeroendesjukdom. Samsjuklighet
Beroendesjukdom Samsjuklighet Dubbeldiagnos Beroende och Affektiv sjukdom Ångestsjukdom Psykossjukdom ADHD 10 % SUD mot 3 % av övriga. Autismspektrumstörning Marginell och lindrig utvecklingsstörning Tics
Läs merVi är rädda för att vi ska förvärra, att vi ska trigga den som inte mår bra till att i värsta fall suicidera
Vi är rädda för att vi inte vet vad vi ska säga Vi är rädda för svaret och hur vi ska reagera Vi är många gånger rädda för att säga fel saker Vi är rädda för att vi ska förvärra, att vi ska trigga den
Läs merLäkemedelsberoende. Joar Guterstam. Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning
Läkemedelsberoende Joar Guterstam Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning Ledamot expertrådet för psykiatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Agenda Epidemiologi Förebyggande
Läs merDepressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet
Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)
Läs merDrogutlösta psykoser - vad är det och vad gör man? Joar Guterstam
Drogutlösta psykoser - vad är det och vad gör man? Joar Guterstam Specialistläkare, Beroendecentrum Stockholm Medicine doktor, Centrum för psykiatriforskning Agenda Översikt: substansutlösta psykiatriska
Läs merInledning Sammanfattning
Inledning Maria Beroendecentrum har under sin tid som en personalägd verksamhet för beroendevård i Stockholms län kontinuerligt genomfört intervjuer med sina patienter. När man som patient kommer till
Läs merHUR FÖRÄNDRAS MAN AV ATT BLI BEROENDE?
HUR FÖRÄNDRAS MAN AV ATT BLI BEROENDE? Solveig Olausson, Fil. Dr. Leg. Psykolog, Specialist klinisk psykologi Malin Hildebrand Karlén, Fil. Dr. Leg. Psykolog ALKOHOL Förstärkta känslor i början I början
Läs merSamsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk
Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet
Läs merTänk brett! Testfråga: Vad är flygrädsla? Diagnostik vid ångest. Diagnostik. Symtom. Michael Rangne Specialist i psykiatri mrangne@gmail.
Paniksyndrom Realångest Testfråga: Vad är flygrädsla? Agorafobi Social fobi Specifik fobi Tvångssyndrom Generaliserat ångestsyndrom Separationsångest (barn) Krisreaktion Anpassningsstörning Sekundärt till
Läs merRiskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet
Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Vad är vad? Sven Andréasson, professor, överläkare Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet Centrum för psykiatriforskning,
Läs merALKOHOL- OCH DROGMISSBRUK
# 5 Amerikanska original som använts: II 10/1 1996, III 18/2 2009 ALKOHOL- OCH SUPPLEMENT Intervjupersonens ID# och Initialer Datum för Intervjun Intervjuare Svensk översättning av Mia Luther (MD) och
Läs merÅngest och nedstämdhet vid Parkinsons sjukdom
Ångest och nedstämdhet vid Parkinsons sjukdom Parkinsons sjukdom: Fram till 1980-talet framförallt fokus på rörelsesymptomen James Parkinson (1817) tarmarna, vilka hela tiden hade legat i dvala, kräver
Läs merUPPFÖLJNINGSREGISTRERING version 2013-12-01
Ärendeansvarig* Patientens personnummer* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Datum då nedanstående uppgifter har inhämtats. Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registrerats varit
Läs merSpecialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund
Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund Vad ska vi prata om idag? Mini-Maria - Vilka är vi? - Vad gör vi? - Hur kommer man till Mini-Maria & vilka träffar vi? Droger - Information om
Läs merF2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp
F2 Ångestsyndrom Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp 1 Upplägg Sammanfattning av föreläsningen Stress Paniksyndrom Generaliserat ångestsyndrom (GAD) Tvångssyndrom (OCD) Fobier Posttraumatiskt
Läs merfortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom
Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna
Läs merTotalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p
Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen 61SÄ01 Ssk 07b 3 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-10-25 Tid: 17:00-21.00 Hjälpmedel:
Läs merSamsjuklighet. Henning Beier Specialist i psykiatri och barn och ungdomspsykiatri
Samsjuklighet Henning Beier Specialist i psykiatri och barn och ungdomspsykiatri Fyra grundläggande funktionshinder ADHD Autism Tourettes syndrom Mental retardation ADHD Uppmärksamhetsstörning Hyperaktivitet/Hypoaktivitet
Läs merOroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.
Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många
Läs merBarn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland
Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5
Läs merPsykopatologi. Ångestenheten & Internetpsykiatri. Psykopatologi? Jan Bergström. Sjukgymnastutbildningen ht-09
Psykopatologi Sjukgymnastutbildningen ht-09 Jan Bergström Leg psykolog Ångestenheten, Karolinska universitetssjukhuset Solna, Psykiatri Nordväst, SLSO Doktorand Centrum för psykiatriforskning, Inst för
Läs merBehandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens
Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens Anders Håkansson, med dr, leg läkare Beroendecentrum Malmö, Psykiatri Skåne Avd för psykiatri, Lunds universitet Co-morbiditet
Läs merPsykiska första hjälpen Ångestsyndrom
Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom Christina Björklund 24.9.2007 ÅNGEST En fysiologisk reaktion som har sin grund i aktivering av det autonoma nervsystemet: ökad hjärtfrekvens, svettning, yrsel, illamående.
Läs merScreening och utredning av drogproblem
Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under
Läs merLäkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Evidensbaserade metoder farmakologiska
Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Evidensbaserade metoder farmakologiska Orsolya Hoffmann, med dr överläkare Beroendecentrum Eskilstuna Beroende Toleransutveckling Craving Kontrollförlust Abstinens
Läs merRiv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa. Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet
Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet Riv 65-årsgränsen Varför ska vi prata om äldre och psykisk ohälsa? Hur definieras
Läs merAlkoholberoende Farmakologisk behandling
Alkoholberoende Farmakologisk behandling Bengt Sternebring, Beroendecentrum Malmö I Sverige finns 1 miljon riskkonsumenter 330 000 alkoholberoende 80 000 alkoholberoende med tungt missbruk 75 000 med läkemedelsberoende
Läs merPsykisk ohälsa- Vad är det?
Psykisk ohälsa- Vad är det? Tidningsrubriker, ex. Försök förstå de som mår dåligt (AB, 2009) Lindra din ångest med ny succemetod (AB, 2009) Ökad psykisk ohälsa oroar (DN, 2009) Självmordsförsök vanligt
Läs merminimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se
minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se Hur mår ni? Vad är (drog)missbruk? Missbruk är bruk av sinnesförändrade
Läs merSkador av cannabis. Indirekta skador. Direkta skador. Orsakar eller försämrar psykisk sjukdom. Olyckor vid bilkörning
Skador av cannabis Direkta skador Orsakar eller försämrar psykisk sjukdom Indirekta skador Olyckor vid bilkörning Orsakar eller försämrar kroppslig sjukdom Övergång till andra illegala droger gatewaymekanismen
Läs merA. Kvalitativt nedsatt förmåga till social interaktion, vilket visar sig på minst två av följande sätt
Aspergers Syndrom A. Kvalitativt nedsatt förmåga till social interaktion, vilket visar sig på minst två av följande sätt 1. påtagligt bristande förmåga att använda varierande ickeverbala beteenden som
Läs merFacit tentamen i Psykiatri den 23 maj 2012 Termin 9 läkarutb Malmö/Lund VT12
Facit tentamen i Psykiatri den 23 maj 2012 Termin 9 läkarutb Malmö/Lund VT12 11/7 2012 (ML) 1 a. Social fobi b. SSRI (t ex Citalopram, Sertralin...[betablockerare vid behov c. KBT[KBT Gruppterapi, Mentalisering,
Läs merASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning
ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vanliga sjukdomar - alkohol Inre organskador
Läs merDroganvändningsområden. Vad är acceptabelt? Vad kan missbrukas? Jaan Ruusa. Överläkare Med. Dr
Jaan Ruusa Överläkare Med. Dr Droganvändningsområden Medicinskt Inom forskning Industri/hantverk Kulinariskt Vad är acceptabelt? Avgörs av kulturella, religiösa, etiska, politiska och ekonomiska normer
Läs merApotekets råd om. Nedstämdhet och oro
Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.
Läs merBakom masken lurar paniken
Bakom masken lurar paniken Paniksyndrom Information till patienter och anhöriga Människor med paniksyndrom döljer ofta en stark rädsla för nya panikattacker, för att vara allvarligt sjuka, hålla på att
Läs merHälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk
Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk eller somatisk sjukdom Missbruk/beroende och psykisk störning
Läs merKod: PSYK. Fall3. Man 57 år. lo poäng. 3 delar- lo delfrågor Klinisk medicin V. 29 Examinatoms totalpoäng på detta blad:
Kod: Fall3 Man 57 år lo poäng 3 delar- lo delfrågor 2012-03-23 Klinisk medicin V 29 Examinatoms totalpoäng på detta blad: Fall 3 - Man 57 år - 3 delar- lo p Del l Du gör AT på kirurgen i Visby. Till avdelningen
Läs merPosttraumatiskt stressyndrom hos vuxna
Posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna HT 08 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet LvE PTSD orsakas av ett överväldigande trauma som inneburit livsfara eller grav kränkning
Läs merSamsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist
Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist Definition samsjuklighet Patienter (klienter) med psykisk störning och beroende eller missbruk Nationella
Läs merDiagnoskännedom. nnedom. KUR-projektet Arvika-Torsby. Christian Johansson Specialist i psykiatri
Diagnoskännedom nnedom KUR-projektet Arvika-Torsby 120829 Christian Johansson Specialist i psykiatri Diagnostik Kommunikativt redskap Begrepp innehåller stor mängd m information som inte behöver formuleras
Läs merTentamen UPPSALA UNIVERSITET
UPPSALA UNIVERSITET Institutionen for neurovetenskap Sjuksköterskeprogrammet HT 2011 Omvårdnad och medicinsk vetenskap inom psykiatrisk vård, 7.5 h p Max= 64 p G= 45p Tentamen 2011-10-07 Kod:..........
Läs merAgenda AKUT SMÄRTA. Två olika typer av smärta Hur kommer smärtan till hjärnan? Långvarig smärta är inte akut smärta
Praktisk hantering av långvarig smärta utan pågående vävnadsdestruktion 20181127 Maria Lindström Familjeläkare, Hc Gilleberget Ordförande Läkemedelskommittén Medlem terapigrupp smärta Region Västernorrland
Läs merÅngest, fobier och tvångshandlingar
Psyche av John William Waterhouse Ångest, fobier och tvångshandlingar Orsaker, symtom och hur kan man förhålla sig? Föreläsning av Marika Ördell 2011-10-12/13 Marika.ordell@gmail.com SYFTE MED FÖRELÄSNING
Läs merFamiljer med barn och unga med psykisk ohälsa
Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa En kunskapsöversikt om anhörigas erfarenheter samt insatser i form av: information, stöd och behandling/terapi relevanta ur ett anhörigperspektiv Ylva Benderix
Läs merKronisk suicidalitet. Suicidalitet 2009-12-08. Självmordstankar och självmordsförsök
Kronisk suicidalitet Suicidalitet Maria Wiwe& Peder Björling MBT-teamet Huddinge Att definiera sig själv på något sätt utanför den levande världen = stark identitetskänsla. Stark inre smärta. Inget kortvarigt
Läs merBEROENDEMEDICIN I ÖPPENVÅRD KLINISKA RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING
BEROENDEMEDICIN I ÖPPENVÅRD KLINISKA RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING HUVUDREDAKTÖR: ÅSA MAGNUSSON ÖVERLÄKARE BEROENDECENTRUM STOCKHOLM (BCS), DOKTOR I MEDICINSK VETENSKAP, KAROLINSKA INSTITUTET
Läs merOmrådesbeskrivning Norrköping
Stina Öberg 1(5) Områdesbeskrivning Norrköping -verksamheten i Norrköping Alla siffror avser relevanta enheter på Norrköping, det vill säga, mellanvården och gemensamt samt åldersgruppen 0-17 år. Fördelningen
Läs merRiskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering
Sjukgymnastprogrammet HT 2012 Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering Josefin Bäckström, doktorand/distriktssköterska Institutionen för neurovetenskap Alkohol och
Läs merRöster- vad gör vi på BUP? Håkan Jarbin BUP Halland 2014
Röster- vad gör vi på BUP? Håkan Jarbin BUP Halland 2014 Hur blir diagnos och liv för barn med psykossymtom vid 11 års ålder? 1037 st barn i konsekutiv födelsekohort på Nya Zeeland undersöktes vid 3-5-7-9-11-13-15-18-21-26-32-38
Läs merCentralstimulantiapåverkan
Centralstimulerande medel innefattar kokain, syntetiska centralstimulantia som t.ex. amfetamin & ecstasy samt katdroger. Dessa preparat kännetecknas av att de ökar den psykiska energin och aktiviteten
Läs merBiologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende
Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende Anders Håkansson, leg läkare, docent Beroendecentrum Malmö, Psykiatri Skåne Avd för psykiatri, IKVL, Lunds universitet Dagens program
Läs merPsykiatrisk diagnostik. Fotios Papadopoulos Leg. Läkare, specialist i psykiatri, docent
Psykiatrisk diagnostik Fotios Papadopoulos Leg. Läkare, specialist i psykiatri, docent Agenda 10:45 11:00 Paus 12:00 13:00 Lunch 14:30 15:00 Paus Introduktion Varför är det viktigt med diagnostik? Val
Läs mer