Det här gjorde vi 2011

Transkript

1 Verksamhetsberättelse Det här gjorde vi 2011 Uppföljning av regionala enhetens uppdrag enligt verksamhetsplanen 2011 LANDSTINGSDIREKTÖRENS STAB Regionala enheten För mer information Norrbottens läns landsting Luleå

2 Innehåll Regionala enhetens verksamhetsberättelse för Attraktiva livsmiljöer och mångfald 5 Öppenhet, mångfald och nya perspektiv 8 Hållbar utveckling och inomregional balans 11 Välmående och dynamiskt kultur- och näringsliv 17 Processer och stödfunktioner 22 Landstingets EU-projektkontor 30 Medarbetare 36 2 Verksamhetsberättelse för 2011 Formgivning: Plan Sju kommunikation Tryck: Luleå Grafiska

3 Regionala enhetens verksamhetsberättelse för 2011 Vi på den regionala enheten inom landstingsdirektörens stab arbetar för att förverkliga de regionala utvecklingsmålen. Målen har formulerats i landstingsplanen och lyder: Norrbotten ska vara känt som en dynamisk region Norrbottningarna ska ha en positiv självkänsla Norrbotten ska vara ett gott län att leva i Målen kan bara nås genom en bred och god samverkan med andra aktörer i och utanför länet. Jämställdhet, öppenhet, mångfald, långsiktig hållbarhet och ungas perspektiv är nyckelord. Det regionala utvecklingsarbetet går vidare Regionala enhetens uppgift är att arbeta strategiskt inom följande sakområden: Regional demokrati Unga Mångfald och integration Jämställdhet Regional planering EU:s sammanhållnings- och regionalpolitik Näringspolitik Entreprenörskap och innovationer Kluster och innovationssystem Besöksnäring Kulturella och kreativa näringar Hälsa Arbetsmarknad och kompetensförsörjning Infrastruktur Forskning Klimat, miljö och energi Landsbygd och stad Det innebär att medarbetarna, med god kompetens, ska bevaka omvärldsförändringar i frågor som är av intresse för länet. Regionala enheten ska ge tjänstemannastöd till berörda politiker samt representera landstinget i berörda nätverk och styrgrupper. Enheten ska även följa upp att verksamheten inom sakområdena stämmer med landstingsplanen samt andra styrdokument och riktlinjer. Informations- och utvecklingsaktiviteter är viktiga. Regionala enheten gör verksamhetsrevisioner och genomlysningar av olika slag. Vi arbetar med webbplatser och elektroniska nyhetsbrev samt arrangerar seminarieserien Morgonrock. Det strategiska arbetet kompletteras med ett operativt arbete bestående av olika verksamhetsinitiativ, bolag och projekt. Regionala enheten bedriver ett kontinuerligt systematiskt förbättringsarbete för att se till att offentliga medel och resurser kommer medborgarna till nytta. En verksamhet som arbetar med utveckling av länet måste ständigt förändras, för att kunna göra ett så bra jobb som möjligt. Enhetens verksamhet redovisas under följande punkter: Attraktiva livsmiljöer Öppenhet, mångfald och nya perspektiv Hållbar utveckling och inomregional balans Tillgänglighet Välmående och dynamiskt kultur- och näringsliv Processer och stödfunktioner Landstingets EU-projektkontor Strukturen utgår från delmålen under landstingets mål attraktiv region. Men enhetens verksamhet berör inte bara detta mål. Även målen aktivt folkstyre, engagerade medarbetare och stark ekonomi är viktiga för oss. Vi skapar en bra vardag för dig på en plats du tycker om Under året har vi börjat beskriva landstingets arbete med regional utveckling på ett nytt sätt. Några utgångspunkter har varit: Att länet ska vara en Attraktiv Region är ett övergripande mål för landstinget. Det innebär att vi ska bidra till bättre förutsättningar för attraktivitet genom utveckling och välfärd i alla delar av länet. Verksamhetsberättelse för

4 Att landstinget är unikt genom att vara den enda folkvalda regionala nivån. Det innebär att vi har ett särskilt ansvar för regionens utveckling. Att regionalt utvecklingsarbete utförs av alla i landstinget och av många andra i hela länet. Det innebär att vi alla, bildligt sett, står på en norrbottensscen där vi uppträder var för sig men samtidigt gemensamt med andra; företag, kommuner, politiker, kulturutövare m fl, för att skapa bilden av Norrbotten. Norrbotten vilar på kärnrvärdena Naturlig Kraft Förnyelse. Att människan ska vara i fokus för allt vårt arbete. En ny beskrivning landstingets arbete med regional utveckling: Norrbottens läns landstingsplan har fler än ord. Men den kan sammanfattas i en mening: Vi skapar en bra vardag för dig på en plats du tycker om. Vi har ett ständigt pågående uppdrag från dig och andra norrbottningar; att driva den regionala utvecklingen framåt och uppåt. För 150 år sedan, när landstinget bildades, handlade det mest om näringsliv, sociala frågor och trafik, men även om hälsovård och utbildning. Under åren har innehållet i landstingets uppdrag växlat. Vi har alltid jobbat med frågor som är viktiga för människor, ur ett länsperspektiv. För precis som i en kommun styrs landstinget av politiker som du själv röstat fram. Och precis som i en kommun vill vi skapa dragningskraft så att så många som möjligt väljer att leva här i länet. Hälso- och sjukvårdsuppdraget är centralt för landstinget och det vi förknippas mest med. Men vi vet att människan inte bara vill må bra och vara frisk och få hjälp när hon är sjuk. Hon vill också försörja sig, utvecklas, ha roligt, njuta av natur och kultur, finnas i ett sammanhang, resa, uppleva saker, vara kreativ och trygg. Därför finns Norrbottens läns landsting. Och därför är vårt demokratiska uppdrag att skapa en bra vardag för dig, på en plats du tycker om. 4 Verksamhetsberättelse för 2011

5 Ett mål för oss är att Norrbotten ska vara ett gott län att leva i. Attraktiva livsmiljöer och mångfald Landstingets vision är att Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med stark livskraft och tillväxt. Vägledande för att förverkliga denna vision är de regionala programmen och strategierna för tillväxt och utveckling. Där görs vägval och prioriteringar för Norrbotten. Lika viktiga är de nationella och europeiska utvecklingsstrategierna. Program och strategier tas oftast fram i samverkan med andra aktörer. Till exempel länsstyrelsen, kommunförbundet, kommuner, myndigheter, näringsliv, universitet och organisationer. Smart och hållbar tillväxt för alla Smart och hållbar tillväxt för alla är målet för Europa 2020, EU:s tillväxtstrategi. Den är ett gemensamt ramverk som ska skapa hållbar tillväxt och fler jobb i hela unionen. Dags för en ny sammanhållningspolitik Under 2011 inleddes arbetet med att forma EU:s framtida sammanhållningspolitik. Den ska hjälpa medlemsländerna att uppnå målet om smart och hållbar tillväxt för alla. Sammanhållnings politiken ska även stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen i EU. De finansiella instrument som omfattas är viktiga för regioners arbete med regional utveckling. EU-kommissionen förslag till ny sammanhållningspolitik innebär en särskild budgetpost för de ultraperifera och glesbefolk ade regionerna. Beloppet är dock lägre än dagens gleshets bonus. Forskning och innovationer föreslås få ett ökat finansiellt stöd. Även satsningarna på gränsöverskridande infrastrukturprojekt ska öka. Förhandlingarna mellan EU:s medlemsstater och Europaparlamentet om den framtida sammanhållningspolitiken har börjat. Parallellt pågår förhandlingar om EU-kommissionens förslag till nya strukturfondsförordningar för perioden Förordningarna har stor betydelse för genomförandet av sammanhållningspolitiken. Landstinget har varit aktivt i debatten om hur den nya sammanhållningspolitiken ska utformas. Landstinget anser att strukturfonderna är viktiga för Norrbotten. De har stöttat många regionala och lokala utvecklingsinsatser. Att gleshetsbonusen finns med i kommissionens förslag är bra, även om beloppet sänks. Ökade satsningar på forskning är naturligtvis positivt. Strukturfonderna är även ett viktigt instrument för att kunna genomföra det regionala utvecklingsprogrammet (RUP). Landstinget har, tillsammans med andra aktörer, framfört dessa synpunkter till kommissionen via Europaforum Norra Sverige och Northern Sparsely Populated Areas (NSPA). Utvecklingsprogrammet har uppdaterats Länets strategi för långsiktigt hållbar utveckling formuleras i det regionala utvecklingsprogrammet. Programmet anger vad som är viktigast för att öka tillväxten, sysselsättningen och den inomregionala balansen. Hållbar utveckling är en röd tråd genom hela programmet. I programmet anges mål samt prioriterade och angelägna åtgärder för fem insatsområden: Attraktiva livsmiljöer Innovation och förnyelse Tillgänglighet Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud Strategiskt gränsöverskridande samarbete Under 2011 har det regionala utvecklingsprogrammet reviderats, för att stämma bättre överens med EU:s nya tillväxtstrategi Europa Revideringen har gjorts i samverkan med länets aktörer och det regionala partnerskapet. Verksamhetsberättelse för

6 Det regionala utvecklingsprogrammet innehållet länets bidrag till arbetet med Europa I januari beslutades att det inte skulle heta program utan strategi. Globalisering och urbanisering påverkar oss Länets attraktivitet har stor betydelse för inflyttningen och kompetensförsörjningen. Under 2011 har detta uppmärksammats vid seminarier både i Norrbotten och under Almedalsveckan. Landstingsfullmäktige har genomfört en utbildning för att belysa och diskutera vilka möjligheter en region eller ort har att påverka sin utveckling och skapa förutsättningar för tillväxt. Globaliseringen och urbaniseringen påverkar regionernas utveckling i hög grad. Det är snarare ett Sverigeproblem än ett Norrlandsproblem. Framgång kräver attraktiva livsmiljöer Många företag och organisationer i Norrbotten står inför stora pensionsavgångar samtidigt som befolkningen minskar i flera av våra kommuner. Grete Solvang Stoltz är personaldirektör på LKAB. På ett seminarium i serien Morgonrock berättade hon om LKAB:s strategiska arbete för att bli en attraktiv arbetsgivare. Inom fem år ska 1200 tjänster tillsättas. Det kräver ett aktivt arbete tillsammans med regionen. En fungerande kompetensförsörjning kan bli avgörande för organisationer och företags framtid i Norrbotten. Därför måste många aktörer arbeta gemensamt för att göra regionen attraktiv. Så att människor vill bo och arbeta här. Även den planerade gruvdriften i Pajala ställer krav på kompetensförsörjning. Attraktiva livsmiljöer behövs för att undvika långpendling den företeelse som ibland kallas fly in-fly out. Projekt: Attraktiv region avslutades projektet Attraktiv region. Projektet har varit en långsiktig satsning på att marknadsföra Norrbotten inom och utom länet. Målet är att Norrbotten ska vara känt som en dynamisk region och att länet ska präglas av en positiv självbild. Projektet har varit verksamt sedan I samband med det avslutande styrgruppsmötet i december 2011 fick projektet i uppdrag att komplettera sin slutrapport med ett förslag på hur det regionala främjandet ska kunna fortsätta. Projektet har arbetat utifrån övertygelsen att bilden av Norrbotten internt och externt byggs långsiktigt av alla som verkar i länet. Inte genom kortsiktiga marknadsföringskampanjer. Med denna övertygelse som grund valde projektet ett processuellt, brett och inkluderande arbetssätt. Det utgår från att alla Norrbottensaktörer vare sig de är medvetna om det eller inte agerar på en gemensam Norrbottenscen. Därigenom medverkar de alla till att skapa bilden av Norrbotten. Projektet har utvärderats två gånger: I halvtid och under avslutningen hösten Båda utvärderingarna har visat att uppslutningen kring projektidén är stor. Norrbottensbilden skapar vi tillsammans Under det sista verksamhetsåret fortsatte projektet att utveckla en processmetod som ska stimulera aktörers förmåga till samverkan, samhandling och kommunikation internt och externt. Projektet har under året fortsatt att genomföra processer hos olika aktörer, till exempel kommuner och organisationer. Utvärderingen indikerar att denna samsyns- och positioneringsmetod har fungerat mycket väl och varit till stor nytta där den gemomförts. Ledare i länet det vill säga politiker samt företrädare för näringsliv och offentlig sektor har varit en definierad målgrupp för projektet. Till dessa ledare har projektet fortsatt att erbjuda aktiviteter för att öka förståelsen av den egna rollens och organisationens betydelse för Norrbottensbilden. Oavsett om agerandet sker enskilt eller i samspel med andra. Nu har Norrbotten en möteskalender I Norrbotten planeras och genomförs många möten och evenemang på temat regional utveckling och tillväxt. För att få överblick, undvika datumkrockar och hitta samordningsvinster skapade och publicerade Attraktiv region en möteskalender för Norrbotten. Den ska fungera som ett planerings- och inspirationsverktyg. Organisationer är välkomna att lägga in evenemang och aktiviteter som berör regionens utveckling och tillväxt. Vissa andra större evenemang kommer också att finnas med för att underlätta arrangörers planering. Adressen är Attityderna till Norrbotten blir bättre Målet för projektet Attraktiv region är att Norrbotten ska vara känt som en dynamisk region och att Norrbotten ska präglas av en positiv självbild. De attitydundersökningar som genomfördes 2007/2008 och 2011 visar en trend åt rätt håll, men det är naturligtvis svårt att säga vad det beror på. I den länsinterna undersökningen sker en statistiskt säkerställd förbättring av samtliga sju undersökta attraktionsfaktorer från 2008 till I de externa undersökningarna finns statistiskt säkerställda förbättringar avseende: I Norrbotten finns tillgång till bra högskoleutbildning Norrbotten har ett starkt näringsliv I Norrbotten är människor öppna för förändring och utveckling I Norrbotten lever män och kvinnor jämställt När det gäller synen på arbetsmarknaden kvarstår den externa bilden att regionen präglas av arbetslöshet. Den interna bilden av arbetsmarknaden har däremot förändrats och blivit mycket mer positiv. Projekt: Kraftsamling Norrbottens befolkning fortsätter att minska. Nu krävs en gemensam kraftsamling för att få ännu fler människor att bo och trivas här. För att lyckas måste länet erbjuda en god livsmiljö för alla. Kraftsamling är en öppen arena som värnar om regionens utveckling. Här identifieras de mest brännande utmaningarna för länet. Deltagarna bestämmer gemensamt vilka utmaningar som är viktigast att lösa i en nära framtid och på lång sikt. Målet med Kraftsamling är att fler ska välja att leva i Norrbotten. 6 Verksamhetsberättelse för 2011

7 Stor samling för att göra länet bättre I juni skedde den första kraftsamlingskonferensen. Drygt 300 personer politiker, tjänstemän, företagsledare, entreprenörer och enskilda samlades för att diskutera vilka områden länet behöver arbeta med för att skapa befolkningstillväxt. Svaret från den första kraftsamlingskonferensen blev mång - fald och integration. Även ungas situation, jämställdhet och Norrbottens självbild lyftes fram som viktiga utmaningar. Konferensserien Kraftsamling ska vara en bred insamling av värdefulla tankar och idéer från andra aktörer än de traditionella och med en uttalad ambition att göra verklighet av de förslag som framkommer under processen. I programförklaringen inför den första konferensen uttrycktes det på följande sätt: Vad kan du göra i din organisation, i privat, ideell och offentlig sektor, som leder till ett attraktivare Norrbotten med en ökad befolkningsmängd och framtidsanda? Vi samlar kraft för att skapa kraft Totalt blir det åtta endagskonferenser fram till Kraftsamlingen sker för att se helheten, hur saker och ting hänger ihop och hur sambanden kan skapa tillväxt för Norrbottens län. Vi samlar kraft för att skapa kraft. För att samordna den breda insamlingen av hela länets tankar och idéer har ett antal ordföranden valts ut. Varje ordförande leder ett 10-tal personer i ett rundabordssamtal under konferenserna. De frågor som kommer upp i rundabordssamtalen ska ligga till grund för innehållet i kommande konferenser. På så sätt skapas en bred förankring och stor delaktighet i hela länet. Ordförandena vid rundabordssamtalen utgör tillsammans det så kallade Tillväxtrådet. Detta råd har till uppgift att sammanfatta rundabordssamtalen, dra slutsatser av diskussionerna och ange inriktningen på nästa konferens. Tillväxtrådet utser dessutom ett antal rapportörer. Deras uppgift är att arbeta för att konferensresultaten inarbetas i olika regionala strategier och plandokument. Konferenserna är öppna för alla som anmäler sig och alla får komma till tals. Tankar och idéer sammanfattas för att kunna göras till verklighet. Det kan som sagt handla om att inarbeta idéerna i olika regionala strategier och planer. Men idéerna kan lika gärna leda till direkta och konkreta beslut i en kommun, ett företag eller en organisation. Kraftsamling har kommit till på landstingets initiativ, men innehållet och resultatet bestäms av engagemanget hos de enskilda människor som deltar. Dialog vid rundabordssamtal på Kraftsamling den 8 juni Verksamhetsberättelse för

8 Leo Razzak hävdar att nyckeln till framgång är en identitetsfråga på Kraftsamling den 8 juni Öppenhet, mångfald och nya perspektiv En förutsättning för regional utveckling är att människor som bor i Norrbotten trivs. Fler människor betyder mer skatteintäkter som kan användas för länets utveckling och för välfärden. Fler människor betyder också att näringsliv och individer kan utvecklas och hitta nya sätt att samarbeta. Att skapa attraktiva livsmiljöer är alltså viktigt för Norrbotten. Möten mellan människor med olika bakgrund och erfarenheter är en utvecklingsfaktor i sig. Därför arbetar landstinget för att skapa otraditionella mötesplatser. Röda Korsets byrå mot diskriminering Öppenhet, mångfald och nya perspektiv är mål som landstinget arbetar med för att Norrbotten ska vara ett attraktivt län. Det förutsätter bland annat ett aktivt arbete mot diskriminering. Röda Korsets byrå mot diskriminering arbetar för mångfald och mot diskriminering genom juridisk rådgivning, information, utbildning och opinionsbildning. Landstinget stödjer byrån med ett årligt verksamhetsbidrag. Deras verksamhet stämmer överens med landstingets mål om jämlik vård och nya perspektiv som en del av hållbar utveckling. Byrån har även ett internationellt engagemang i frågor som integration, jämställdhet och mänskliga rättigheter. Den 19 maj 2011 firade Röda Korsets byrå mot diskriminering fem år. Mångfald? Ja Tack! Civilkurage var temat för seminariedagen Mångfald? Ja Tack! som Röda korsets byrå mot diskriminering arrangerade den 23 november Programmet innehöll tre föreläsningar med olika berättelser om människor som vågat ta strid för mångfald och rättvisa. Dagen arrangerades i samarbete med landstinget, Länsstyrelsen, Luleå kommun, Sensus studieförbund och Luleå stadsbibliotek. Regionala seminarier om mänskliga rättigheter För att uppmuntra kunskaps- och erfarenhetsutbyte bjöd Sveriges Kommuner och Landsting in till regionala seminarier om arbetet med Mänskliga rättigheter. Ett 20-tal deltagare från olika organisationer i Norrbotten deltog. Resultatet blev många goda exempel på hur arbetet med mänskliga rättigheter kan systematiseras. Premiär för regnbågsdagen Den 28 oktober var det premiär för Regnbågsdagen, som ägde rum på Kulturens Hus i Luleå. Lilla salen var fullsatt när 300 personer samlades för att lyssna till föreläsningar om HBTQ-frågor. HBTQ är ett samlingsnamn för homosexuella, bisexuella, transpersoner och queerpersoner. Porsöns vårdcentral uppmärksammades. Den är landstingets första HBT-certifierade vårdcentral och även den enda norr om Gävle. Regnbågsdagen medfinansierades av landstinget. HBTQ-frågor är viktiga för folkhälsan För att stärka samverkan kring HBTQ-frågor har landstinget under hösten fört en dialog med länets RFSL-föreningar. Att arbeta med dessa frågor är viktigt då nationella studier visar att HBTQ-personer mår sämre än övriga befolkningen. Folkhälsoinstitutet har visat att det finns ett samband mellan diskriminering på grund av sexuell läggning/könsidentitet och psykisk ohälsa. Ångest, självmordstankar, minskad livskvalitet, nedstämdhet och behov av psykvård är några av konsekvenserna. I RFSL:s senaste kommunundersökning om HBTQ-personers situation rankas tolv av länets kommuner på plats 200 eller 8 Verksamhetsberättelse för 2011

9 2011 är femte året som Norrbottens läns landsting skickar ungdomar från Norrbotten till Summer School. Det sker i form av ungdomsstipendier som landstinget delar ut varje sommar. I år gick stipendierna till Maria Harila från Luleå (mitten) och Juliana Bergman från Korpilombolo (höger). Med på resan var Ida Karkiainen från landstingets Regionala enhet (vänster). sämre. På plats återfinns hela åtta av Norrbottens kommuner. De två bästa kommunerna i länet är Piteå och Luleå. Unga ska ha verkligt inflytande Unga människor är viktiga för Norrbottens utveckling och en av länets största tillgångar. Deras värderingar kan skilja sig från äldres prioriteringar. För att unga ska ha verklig tillgång till inflytande, som är ett av regeringens nationella mål för ungdomspolitiken, är det viktigt att etablerade maktstrukturer tillåter ungas inflytande. Landstingets arbete med att stärka de unga fokuserar på delaktighet i samhället och möjlighet att påverka den regionala utvecklingen. Det sker genom policypåverkan i ungdomsfrågor inom samarbetsnätverket Assembly of European Regions. Landstingsfullmäktige utbildas i ungdomsfrågor kopplat till demografi. Arbetet med att ta fram en ungdomsstrategi för Norrbotten har påbörjats. Syftet är att stärka ungas inflytande i länet, främst inom beslutsfattande strukturer. Även ungas delaktighet i ideell sektor och ökad återväxt i politiken ska finnas med i strategin. Unga får särskilda medel För att stärka gruppen unga är 20 procent av de regionala utvecklingsmedlen avsatta till projekt som är till för eller drivs av unga människor. Varje år delas kronor i stipendier ut till personer under 30 år som vill förverkliga en dröm eller idé som ut - vecklar länet. Under 2011 inkom elva ansökningar om ungdomsstipendier, varav sex beviljades. Stipendiaterna har använt pengarna till att delta på Europeiska Ungdomsparlamentet, AER Summer School och Barents Innovation Week. Även ett projekt för att minska främlingsfientligheten har fått stipendium. Maria och Juliana deltog i AER Summer School 2011 Varje år sedan 2001 anordnar samarbetsorganisationen Assembly of European Regions (AER) en europeisk sommarskola. Där möts unga, politiker och tjänstemän från de olika medlemsregionerna för att utbyta erfarenheter och kunskaper samt för att diskutera aktuella ämnen. Sommarskolan ska stärka unga att påverka sina regioner och visa på vikten av ungas delaktighet i den regionala utvecklingen. Landstinget har i fem års tid gett stipendier till två unga norrbottningar som vill delta på AER:s sommarskola. Detta år gick stipendierna till Maria Harila, 19 år från Luleå och Juliana Bergman, 23 år från Korpilombolo. Vid årets sommarskola deltog cirka 70 beslutsfattare och 70 unga från 50 olika regioner i 21 länder. Temat var unga i ett föränderligt samhälle. Det berörde ämnen som klimat, sociala medier, utbildning och ungas deltagande i regionalt beslutsfattande. Nolia utbildning och framtid Den 15 februari arrangerades mässan Utbildning och Framtid på Noliaområdet i Piteå. Länets gymnasieelever inspirerades och informerades av utställare från myndigheter, organisationer, kommuner, landsting, högskolor och universitet. Syftet med regionala enhetens medverkan på denna rekryterings- och utbildningsmässa var att synliggöra möjligheten för unga att söka stipendium från landstinget. Samt att visa upp landstinget som en attraktiv arbetsgivare. Gott om Ung Företagsamhet i Norrbotten Landstinget ger ett årligt verksamhetsbidrag till Ung Företagsamhet i Norrbotten (UF). Organisationen ger möjlighet för unga att praktiskt öva sig i företagande. De unga skaffar sig nyttiga erfarenheter inför sitt kommande arbetsliv, oavsett om de väljer att bli företagare eller ej. Verksamheten är central i länets arbete med unga och entreprenörskap. I förlängningen utvecklar UF näringslivet och skapar nya företag. 24 procent av de elever som testat ett år som UFföretagare driver ett eget företag inom tio år. Detta genererar nya arbetstillfällen och miljarder i skatteintäkter. Under läsåret 2010/2011 fanns UF i alla länets kommuner. Totalt drevs 243 företag av 735 elever i Norrbotten, vilket motsvarar 23 procent av en årskull. Vid den årliga regionala UF-mässan delar landstinget ut ett miljöpris. I år gick priset till Frida Gustavsson och Josefine Furbeck, som driver BeEco UF. Deras affärsidé är att tillverka och sälja ekologiska hudkrämer och läppbalsam. Jämställdhet en internationell fråga Regionala enhetens arbete kring jämlikhet och jämställdhet sker bland annat på den internationella arenan, då främst inom AER:s permanenta kommitté för jämlikhetsfrågor (SCEO). Kommittén arbetar tvärsektoriellt inom AER för att mainstreama jämlikhetsfrågor. Det innebär att jämlikhetsperspektivet ska genomsyra all verksamhet. Verksamhetsberättelse för

10 Under 2011 har kommittén, med landstingsrådet Monica Carlsson som ordförande, samarbetat med bland annat AER:s ungdomsnätverk för att lyfta upp jämlikhet på dagordningen. På AER Summer School arrangerade jämlikhetskommittén en workshop på temat unga och jämlikhet, som visade att ungas engagemang i frågan är stor. Workshopen resulterade i att ungdomsnätverket och jämlikhetskommittén stärker sitt samarbete under Bland annat ska de organisera en gemensam aktivitet kring HBTQfrågor. I oktober 2011 hölls allmänna val i Tunisien. Inför det arrangerade jämlikhetskommittén en workshop för att stötta kvinnors politiska engagemang. Jämställdheten avgör länets utveckling Flera av årets seminarier i serien Morgonrock har behandlat ämnet jämställdhet och dess betydelse för ett läns utveckling: Den bortglömda rösten individens betydelse för samverkan i tillväxtpolitiken Malin Lindberg, forskare på avdelningen för genus och innovation vid Luleå tekniska universitet, berättade om sin avhandling. Resultaten visar att politiken och forskningen behöver vidareutvecklas för att tillvarata den innovativa potential som finns i civilsamhället och de kreativa näringarna. Rättviseförmedlingen om att göra skillnad på nätet Grundaren Lina Thomsgård berättade om hur Rättviseförmedlingen använder Facebook för att synliggöra och förmedla personer ur underrepresenterade grupper. Nätverk och skuggstrukturer i regionalpolitiken Gerd Lindgren, professor i sociologi och prorektor vid Karlstads universitet, föreläste om hur traditionella manliga maktstukturer styr nätverken som formar regionalpolitiken. Konsekvensen blir bland annat att kvinnodominerade branscher inte betraktas som tillväxt- och innovationsområden. Resurscentrum för kvinnor Tillväxtverkets program Resurscentra för kvinnor ska skapa jämställdhet i det regionala tillväxtarbetet genom att synliggöra kvinnors villkor och öka kvinnors inflytande. Den 17 maj genomfördes ett seminarium på Luleå tekniska universitet. Några av regionens centrala aktörer, däribland landstinget, samlades för att diskutera resurscentrums planerade insatser och deras roll i det regionala tillväxtarbetet. Lina Thomsgård från Rättviseförmedlingen gästade Morgonrock 28 oktober 2011 där hon talade om att göra skillnad på nätet. 10 Verksamhetsberättelse för 2011

11 "Vi ska sträva efter att utveckla länet så att vi tillgodoser dagens behov utan att det sker på kommande generationers bekostnad." (Ur Landstingsplan ) Hållbar utveckling och inomregional balans Hållbar utveckling handlar om tillväxt samtidigt som livsmiljöerna bevaras och helst förbättras, för kommande generationer. Norrbotten är ett stort och varierande län. Att skapa inomregional balans i ett stort län med varierande förutsättningar för utveckling är en viktig uppgift för det regionala ledarskapet. Demografin samt klimat, miljö och energi är stora utmaningar för Norrbotten. Demografin är länets största utmaning Den demografiska utvecklingen är en stor utmaning. Trots att Norrbotten har en stark tillväxt krymper vi i befolkning. För får människor flyttar till länet samtidigt som vi har ett födelse underskott. Befolkningen blir allt äldre och stora pensionsavgångar väntar. Sammantaget gör detta att Norrbotten, liksom många andra europeiska regioner, står inför arbetskrafts- och kompetensbrist inom en snar framtid. Samtidigt är arbetslösheten i länet hög, särskilt bland unga och utrikes födda. Mer än var femte ungdom var arbetslös Utrikes födda har svårt att etablera sig på arbetsmark naden. Paradoxen är uppenbar. Norrbotten kämpar mot både arbetskraftsbrist och arbetslöshet. Att Norrbotten tillhör de regioner som tidigt kommer att känna av den demografiska utmaningen är inte bara en utmaning utan även en möjlighet. Norrbotten har här potential att ta fram modeller och strategier som kan bli goda exempel för övriga länder i Europa. Landstinget har uppmärksammat detta och driver därför två olika projekt: Arenan Regional Kompetensförsörjning och Generationsväxling samt Interregprojektet Best Agers. Dialog om kompetensförsörjning Under året har ett antal dialogmöten arrangerats av olika aktörer för att lyfta utmaningarna kring kompetensförsörjning. I dessa har landstinget medverkat och påverkat diskussionerna. Utbildning i demografiska utmaningar Demografiska utmaningar var temat för landstingsfullmäktiges utbildningsdag den 12 oktober Inbjudna föreläsare gav olika perspektiv på ämnet. Programmet innehöll allt från unga människors flyttmönster och Norrbottensbild till hur arbetsmarknaden bättre kan ta tillvara personer över 55 år. Landstingsfullmäktiges ledamöter involverades under dagen genom gruppdiskussioner och panelutfrågning. Sammanträdet med landstingsfullmäktige dagen därpå bjöd på en allmänpolitisk debatt kring demografiska utmaningar som väckte stort engagemang. Projekt: Regional kompetensförsörjning och generationsväxling Projektets idé är att frågor om kompetensförsörjning, både strategiska och operativa, bör hanteras utifrån ett regionalt utvecklingsperspektiv med lokal förankring. Det långsiktiga arbetet med regional kompetensförsörjning bör inriktas på förvärvsnätverk, arbetsgivarnätverk, mentorskap, policy och opinionsbildning samt samarbete med projektet Best Agers. Jokkmokk först ut med förvärvsnätverk Förberedande arbete för att utveckla modeller och metoder för förvärvsnätverk på lokal nivå har genomförts. Jokkmokk och eventuellt Övertorneå är initiala samarbetspartners. En Jokkmokksmodell är under utveckling. Denna modell för förvärvsföretagande utifrån lokala förutsättningar ska underlätta generationsväxling i små företag. Arbetsgivarnätverk Inledande kontakter har tagits med landstingets personalenhet Verksamhetsberättelse för

12 för att initiera ett arbetsgivarnätverk inom offentlig sektor. Ett arbetsgivarnätverk bör börja i mindre skala med de kommuner som redan idag har en medvetenhet kring demografiska utmaningar. Ambitionen är att alla kommuner på sikt ska omfattas av arbetsgivarnätverket. Mentorskapsprogram Inom ett delprojekt ska mentorskap som metod för utveckling testas. En förstudie med förslag till aktiviteter har gjorts i samarbete med Best Agers-projektet. Nästa steg är att utreda hur mentorskapet ska organiseras och finansieras. Samtal förs med Norrbottensakademin om samverkan. Vid deras styrelsemöte i september presenterades projektet. Landstinget har även träffat och fört en dialog med Längmanska företagarfonden. Tillsammans med Best Agers har möjligheterna att skapa ett mentorskapssystem med personer över 55 år setts över. Det har resulterat i ett förslag kallat Meritlistan. Arbetet med Meritlistan ska inledas under våren Best Agers Under året har gränserna mellan projekten Regional kompetensförsökning och generationsväxling och Best Agers klargjorts. Best Agers-projektet är mer operativt och ger en transnationell spridning. Initiativ som inte ryms inom Best Agers men som är relevanta ska hanteras inom projektet Regional kompetensförsökning och generationsväxling. Vissa gemensamma aktiviteter mellan kompetensförsörjningsprojektet och Best Agers har skett under På Morgonrock i Övertorneå föreläste Thomas Fürth från Kairos Future. Temat var kompetensförsörjning och generationsväxling. Gemensamma aktiviteter planeras även under 2012, bland annat en workshop. För aktiviteter inom Best Agers, se separat projektredovisning. Policy och opinionsbildning Samtal har förts med Nordregio. De arbetar med en handbok om demografiska utmaningar. En workshop kring detta kommer att genomföras i Luleå under våren Projektledaren kommer att utgöra tjänstemannastöd i kompetensförsörjnings- och generationsväxlingsfrågor till landstingets politiska ledamöter i AER Social Policy & Public Health Committee. Vid landstingsfullmäktiges utbildning den 12 oktober var temat demografi. Projektledaren för regional kompetensförsörjning och generationsväxling fanns med i planeringsgruppen och föreläste under utbildningsdagen. Styrning En projektgrupp bestående av tjänstemän som berörs av projektet har bildats och haft två möten. Projektgruppen har en central funktion då projektet består av flera delprojekt. I projektgruppen sker samordning, gemensamt kunskapsbyggande och erfarenhetsutbyte. Projekt: Best Agers I interregprojektet Best Agers ska 19 partners från åtta länder runt Östersjön ta fram fakta om den demografiska utmaningen i regionen. Best Agers ska även utveckla metoder för att involvera personer över 55 år (nedan kallade 55-plussare) i det ekonomiska samhällslivet. Dessutom ska metoder testas i regionerna. Projektet pågår enligt fastställd projektplan, vilken utvärderas vid varje projektmöte. Under har 2011 har stor del ägnats åt planering av kommande aktiviteter tillsammans med samarbetspartners i Norrbotten. Kontakt har tagits med Piteå kommun och landstinget beträffande utbildningar i åldersmedvetet ledarskap. En bank med resurspersoner, kallad Meritlistan, är under tekniskt utarbetande. På Livet leker-mässan i Boden fick EntreprenörCentrum och Best Agers kontakt med potentiella 55-plus+entreprenörer. Därtill har frågan om ett nätverk mellan regioner om demografi och arbetsmarknad behandlats på möte med landstingets internationellt engagerade. Kontakt har även tagits med östersjöorganisationerna CPMR/BSC och BSSSC. Best Agers-projektet har en styrgrupp på transnationell nivå, Joint Steering Group, där Sverige representeras av Roland Kadefors vid Göteborgs Universitet. Styrgruppen följer arbetet i hela projektet och redovisar sitt arbete vid projektmöten varje halvår. Best Agers i landstinget är ett delprojekt under projektet Regional kompetensförsörjning och generationsväxling. Äldre skapar attraktiva livsmiljöer Länets livsmiljöer berikas för alla om även den äldre delen av befolkningen kan och får bidra med sitt arbete, företagande och frivilligarbete i samhällsekonomin och samhällslivet. Många äldre kan tänka sig att gå in i ett nytt arbete eller starta företag de sista åren i yrkeslivet. Detta främjar tillväxten i länet. Ett sätt att uppmuntra detta är att rikta insatser till 55-plussare som vill bli företagare på hel-, del- eller fritid. I Best Agers-projektet startas tillsammans med Almi Nord och EntreprenörCentrum ett program för 50+entreprenörer. Det kan innebära att fler startar företag eller blir mentorer för företagare. Stärk de äldres position Idag upplever sig många äldre åsidosatta i samhälls- och arbetslivet. Detta trots att äldre lever längre, är friskare och mer välutbildade än tidigare. Inom Best Agers-projektet har kunskap och statistik tagits fram för att belysa 55-plussares situation i Norrbotten och Öster sjöområdet. Dessa fakta om arbetsmarknaden och samhällslivet har tagits fram bland annat tillsammans med studenter och forskare vid Luleå tekniska universitet. Kunskapen används nu i opinionsbildning för att stärka de äldres position i länet. Många äldre kan tänka sig att arbeta längre, ofta på sina egna villkor. En del kan också tänka sig att återinträda i arbetslivet efter en tids pensionering. Arbetslösa har dock svårare att återinträda på arbetsmarknaden när de blir äldre. Allt detta kräver att näringsliv och arbetsgivare är medvetna om äldres behov och villkor i arbetslivet. Inom Best Agers-projektet tas därför initiativ till utbildningar i åldersmedvetet ledarskap. Aktiviteter startas för att 55-plussare ska kunna vara mentorer för unga personer på väg in i arbets- och samhällslivet. En bank med resurspersoner som vill delta i utveckling av regionen skapas också. Detta sker i samverkan med projektet Regional kompetensförsörjning och generationsväxling. 12 Verksamhetsberättelse för 2011

13 I Best Agers planeras ett Pan Baltic Regions Network for Innovative Age Management. Inom ramen för detta nätverk ska regioner i Östersjöregionen kunna ta del av varandras metoder för att möta den demografiska utmaningen. Meningen är att nätverket ska bestå efter projekttidens slut. Planen är att nätverket ska formas i samarbete med existerande samarbetsorganisationer i Östersjöområdet. Äldre skapar ett välmående och dynamiskt näringsliv Näringslivet i Norrbotten stärks och får tillgång till mer kunskap och erfarenhet om fler 55-plussare startar företag eller blir mentorer och resurspersoner åt andra 55-plussare och unga som startar företag. Det är tanken bakom programmet för 50+entreprenörer och mentorer/resurspersoner i Best Agersprojektet. Läget i regionfrågan Under året beslutade Västerbotten att lämna samarbetet inom Norrstyrelsen, som skulle förbereda ett samgående mellan Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland. Västerbotten såg en fyrlänslösning som den önskvärda utvecklingen. Västernorrland och Jämtland arbetade vidare med att bilda en egen region. Norrbotten närmade sig Västerbotten med en förhoppning om att få med sig några kommuner från Västernorrland. Parallellt pågick Mats Sjöstrands översyn av den statliga förvaltningen på regional nivå. Han hade tilläggsuppdraget att se över landstingens förfrågan om regionbildning i Norrland. Under året har insatser för att stärka de förtroendevalda i landstingsfullmäktige i regionala utvecklingsfrågor pågått. Det har skett genom utbildningsdagar för fullmäktige, inslag på landstingsstyrelsen och olika kunskapsmaterial. Politikerenkät om regional utveckling För att få en uppfattning om de förtroendevaldas syn på regional utveckling gjordes en enkät. Samtliga fullmäktigeledamöter och ersättare fick svara på enkäten vid en utbildningsdag. Resultatet visar att landstingspolitikerna i Norrbotten har ett stort intresse för regional utveckling. Och att de behöver större kunskap i dessa frågor. Regionala utvecklingsfrågor bedöms som viktiga men försvinner lätt till förmån för hälso- och sjukvårdsfrågor, menar landstingspolitikerna. Klimat, miljö och energi Regionens klimat- och energistrategi är viktig Den regionala klimat- och energistrategin med tillhörande åtgärdsprogram ligger till grund för länets arbete inom detta område. Strategin togs fram 2008 av Länsstyrelsen tillsammans med landstinget, Kommunförbundet, Luleå tekniska universitet, Norrbottens Energikontor, Trafikverket, Skogsstyrelsen och Företagarna i Norrbotten. Ambitionen är att klimat- och energiarbetet i Norrbotten ska bedrivas i nära samverkan mellan länets berörda aktörer. Tillsammans ska de stärka och utveckla det regionala arbetet för energiomställning och minskad klimatpåverkan. Under året har en organisation för genomförandet tagits fram. Landstinget medverkar i organisationens styr- och arbetsgrupp. Europaforum arbetar med klimat, miljö och energi Vid Europaforum den 31 mars 1 april presenterades de fyra nordligaste länens arbete med energitinget Energivision Norr. Syftet är att förena energi- och klimatmål med tillväxt, jobb och företagande. Länen ser gemensamma utmaningar inom klimat- och energiområdet och vill därför samverka. Styrgruppen för Energisamverkan Norr omfattar akademi, näringsliv, stat och region. Projektet ska kontinuerligt inventera vad som pågår i regionen och sprida goda exempel. Inom projektet ska även ett ungdomsråd ingå för att förankra frågorna hos den yngre generationen. Projektet är tänkt att fungera som ett verktyg när ett gemensamt handlingsprogram för klimat-, miljö- och energipolitik i norra Sverige tas fram. Norrbottens Flora fick årets miljöpris För att stimulera och uppmärksamma goda miljöinsatser i Norrbotten har landstinget och Almi Nord ett gemensamt årligt miljöpris, Norrbottens Miljöpris I år delades det ut för femtonde gången. Norrbottens Miljöpris 2011 tilldelades föreningen Norrbottens Flora och dess stöttepelare och outtröttlige entusiast Irma Davidsson. De får priset för sitt systematiska och långsiktiga utvecklingsarbete inom området biologisk mångfald. Föreningen har tagit fram den första landskapsfloran för Norrbottens län. Priset på kronor kan ges till företag, organisationer eller enskilda personer som aktivt och framåtsyftande i samverkan med andra engagerar sig i miljöarbetet. Norrbottens Energikontor AB: Ökad samverkan med Västerbotten Norrbottens energikontor ägs av landstinget tillsammans med länets kommuner. Ägarna har beslutat att bolaget aktivt ska agera för att förstärka och utvidga samverkan med Västerbotten. Möjligheterna att bilda ett gemensamt energikontor för Norroch Västerbotten ska undersökas. Under året har bolaget bedrivit flera EU-projekt inom förnybar energi samt inom miljöanpassad och energieffektiv teknik i hela Norrbotten. Styrelsen för Norrbottens energikontor består av Mona Blom (ordförande), Camilla Sundling, Ingrid Nohlgren, Erik Sandberg, Kristina Ek, Tony Sundberg, Stefan Lundmark, Ellinor Rönnkvist och Kenneth Backgård. Projekt: More4NRG Under året avslutades Interreg-projektet More4NRG. Det samlade elva europeiska regioner. Projektet har fungerat som ett stöd i regionernas arbete med att tillvarata sin energipotential och förbättra sin energieffektivitet. Slutresultatet av projektet är en verktygslåda. Den innehåller sammanfattningar av regionala strategier, goda exempel, metoder, erfarenheter och nätverk samt riktlinjer för utveckling av regionala energistrategier och handlingsplaner. Verktygslådan innehåller även ett styrverktyg för att mäta effekterna av regionala energistrategier. Joint Technical Secretariat of Interreg IVC sammanfattar projektet som ett av det bästa inom EU. Det används ofta som ett förebildsprojekt, både på grund av arbetsprocess och uppnådda resultat. Verksamhetsberättelse för

14 En bra livskvalitet för Norrbottens invånare handlar om att bygga samhället ekonomiskt och socialt hållbart. Tillgänglighet Norrbottens geografiska läge gör att tillgängligheten är viktig att kunna kommunicera med andra marknader, både inom och utanför länet. En god tillgänglighet gör Norrbotten mer attraktivt för studenter, besökare och företag. Infrastruktur handlar om att göra det möjligt att transportera människor, produkter och information. Det är grunden för att ett samhälle ska fungera och utvecklas. Infrastruktur är en regional och internationell fråga Den mars 2011 träffades CPMR/BSC:s arbetsgrupp för transporter i Schwerin, Tyskland. Det skedde i anslutning till ett möte med Baltic Transport Outlook och Östersjö strategin. Baltic Transport Outlook är ett EU-finansierat projekt inom Östersjöstrategin. Syftet är att skapa bättre förutsättningar för långsiktig nationell infrastrukturplanering, så att regionen kan bli mer tillgänglig och konkurrenskraftig. Under arbetsgruppens möte presenterades och diskuterades EU-kommissionens arbetsdokument om planeringsmodellen för det transeuropeiska transportnätverket TEN-T. Det bygger på två nivåer av nätverksstrukturer: ett stomnätverk och ett övergripande nätverk. Stomnätverket består av de viktigaste anslutningarna och knytpunkterna i TEN-T, som ska fungera fullt ut Det övergripande nätverket är mer omfattande och täcker in stora delar av det europeiska transportsystemet. Målet är att det ska slutföras år Under arbetsgruppens möte presenterades också projektet Bothnian Green Corridor, som har sin bakgrund i projektet Botniska korridoren, där landstinget är deltagande partner. Bothnian Green Corridor ska arbeta för nya intelligenta transportlösningar och effektiva logistiska transportkedjor. Syftet är att öka integrationen mellan norra Skandinavien och Barentsregionen, med slutmarknader i Östersjöområdet och Centraleuropa. Bothnian Green Corridor beviljades senare under 2011 finansiering från Östersjöprogrammet blev en framgång för Norrbotniabanan Den 19 oktober presenterade EU-kommissionen sitt förslag till det framtida transeuropeiska transportnätet (TEN-T). De har valt att placera Botniska Korridoren och Malmbanan i stomnätverket. Det är en stor framgång för norra Sverige. Stomnätverket utgör kärnan i Europas framtida infrastruktur. Största delen av budgeten inom TEN-T går till uppförandet av detta stomnätverk. Tillgängliga EU-medel för medlemsstaterna kommer delvis att bestämmas utifrån de detaljerade förslag som ska lämnas in till EU-kommissionen i början på Det är som sagt en stor framgång att Botniska korridoren och Malmbanan nu finns med i stomnätverket. Landstinget har, tillsammans med andra aktörer, jobbat hårt för detta. Att argumentera för Norrbotniabanan som en del i ett större transportsystem har visat sig vara en framgångsfaktor. Ett mångårigt påverkansarbete har bedrivits. Europaforum Norra Sverige har spelat en viktig roll. Att Botniska korridoren ingår i kommissionens förslag till stomnätverk innebär dock inte att målet är nått eller att arbetet kan avstanna. Ännu återstår politiska förhandlingar kring budget och infrastruktur. Kommissionens förslag kommer att behandlas i EU-parlamentet och ministerrådet under I dessa sammanhang är det viktigt att den svenska regeringen agerar och prioriterar Botniska korridoren. Sträckan Skellefteå-Piteå är viktig för Norrbotniabanan Norrbotniabanan är en del av Botniska korridoren. Det betyder att Norrbotniabanan även är en del av EU-kommissionens förslag till stomnätverk. För att projektet Norrbotniabanan ska kunna drivas vidare 14 Verksamhetsberättelse för 2011

15 krävs att beslut fattas om järnvägsplanen för sträckan Piteå Skellefteå. De återstående järnvägsutredningarna för Norrbotniabanan har färdigställts av Trafikverket under året. Norrbotniabanan AB har i slutet av 2011 lämnat ett förslag till medfinansiering av banan. Bolaget har även begärt att en statlig förhandlingsman utses, för att föra processen framåt och hantera relationen mellan regionerna/kommunerna och staten. Norrbotniabanan AB: Upplåning fortfarande möjligt Av Norrbotniabanan AB:s affärsplan framgår det att bolaget, med stöd av sina ägare, kan tänka sig att svara för upplåning av medel för hela projektet. Detta under förutsättning att staten förklarar sig beredd att överta eller hyra banan när den är färdigställd. Då till en kostnad motsvarande de årliga kapital- och driftskostnaderna. Detta erbjudande kvarstår om staten varken skulle anse sig beredd att budgetera erforderliga medel eller att finansiera projektet genom egen upplåning. Norrbotniabanan AB har under 2011 erbjudit sig att medverka i finansieringen av det fortsatta planeringsarbetet av sträckan Piteå Skellefteå. Detta med två alternativa lösningar. Dels en förskottering av den beräknade kostnaden på ca 220 miljoner kronor. Dels en medfinansiering på 20 procent av denna kostnad. Bolaget ställer sig även positivt till att svara för Norrbottens årliga driftskostnad. Den beräknas till 1,2-1,3 miljarder kronor per år, exklusive banans intäkter och extern finansiering från bland andra EU. Norrbotniabanan AB:s styrelse består av Lorentz Andersson (ordförande), Kent Ögren, Bert Öhlund, Peter Roslund och Ewa-May Karlsson. Norrtåg AB: Försenad trafikstart Under året har Norrtåg AB arbetat med förberedelser inför trafikstart på bland annat sträckorna Umeå Luleå och Luleå Kiruna. Trafikstarten var planerad till början av december Men på grund av sent uppkomna tekniska problem har starten förskjutits ett antal månader. Tågen har testats ingående under en lång period. Tågtypen har dock fortfarande vissa problem med signalsystemet. Avläsningen av spårsignalerna blir ibland för känslig, vilket leder till att systemet ser hinder som inte finns. Följden blir att tåget tjuvstannar. Frekvensen för dessa störningar bedöms av Norrtåg vara oacceptabel. Norrtåg AB:s styrelse består av Thomas Hägg (ordförande), Benny Eriksson, Nils Grahn, Thomas Andersson, Thomas Hartman, Per Wahlberg, Kent Ögren och Kenneth Backgård. Persontrafik på Haparandabanan? Järnvägen mellan Kalix och Haparanda är under uppbyggnad och beräknas vara färdig i slutet av Banan byggs i huvudsak för godstransporter. Syftet med upprustningen är att möjliggöra effektivare och miljövänligare tågtrafik på den enda järnvägslänk som binder samman Sverige med Finland och Ryssland. Kommunerna längs sträckan har visat intresse för persontrafik på Haparandabanan. Syftet är att skapa förutsättningar för pendling och därigenom större arbetsmarknadsområden. För att persontrafik ska bli verklighet krävs, förutom finansiering, att fordon anskaffas och att stationer som är anpassade för persontrafik byggs. En arbetsgrupp med representanter från landstinget, kommunerna längs sträckan, Länstrafiken, Länsstyrelsen, Trafikverket och Tornio kommun har bildats för att se över möjligheterna till persontrafik på Haparandabanan. Mycket sker i möten mellan människor. Verksamhetsberättelse för

16 Ny regional kollektivtrafikmyndighet Den nya kollektivtrafiklagen trädde i kraft den 1 januari Lagen innebär bland annat att varje län ska ha en regional kollektivtrafikmyndighet. I januari 2011 bildades en politisk styrgrupp med representanter från landstinget och kommunerna för att genomföra bildandet av kollektivtrafikmyndigheten. I maj presenterade styrgruppen ett förslag som innebar att landstinget blir kollektivtrafikmyndighet och att en skatteväxling genomförs som följd av detta. Förslaget krävde samtycke från alla kommuner. Två av länets kommuner beslutade att avstyrka förslaget, vilket gjorde att styrgruppen fick tänka om när det gällde hur myndigheten skulle bildas. Under hösten 2011 presenterade styrgruppen ett nytt förslag om att myndigheten bildas i form av ett kommunalförbund med landstinget och länets kommuner. En förbundsordning med tillhörande samarbetsavtal och andra bilagor har nu antagits i landstingsfullmäktige och i länets samtliga kommunfullmäktigen. Kollektivtrafikmyndigheten har en direktion med 14 ledamöter från landstinget och 14 ledamöter från kommunerna. De nuvarande ägarna till Länstrafiken, alltså landstinget och länets kommuner, har beslutat att överlåta sina aktier i bolaget till myndigheten. Länstrafiken Norrbotten AB: Ny kollektivtrafiklag Länstrafiken är medlem i Svensk kollektivtrafiks fördubblingsprojekt och arbetar med att öka kollektivtrafikens marknadsandelar. Under året har Länstrafiken förberett förändringar som den nya kollektivtrafiklagen medför, bland annat genom att medverka i seminarier och utvecklingsprogram som Svensk kollektivtrafik anordnat. Dagens ägare av Länstrafiken, alltså landstinget och länets kommuner, har under året tagit beslut om att överlåta ägandet av bolaget till en ny kollektivtrafikmyndighet. En politisk styrgrupp har tagit fram underlag inför bildandet av denna nya myndighet. Länstrafikens styrelse består av Leif Hjalmarsson (ordförande), Agneta Lipkin, Christer Bergdahl, Simon Fors, Hans Swedell, Helena Stenberg, Jerry Johansson, Margareta Lindbäck, Bengt- Olov Innala och Stig Eriksson. IT Norrbotten AB: Bredband till alla IT Norrbotten spelar en nyckelroll i utvecklingen av den nya generationens trygghetslarm. Dagens analoga system ska anpassas till den digitala världen. Detta sker inom ett regeringsuppdrag där IT Norrbotten deltar tillsammans med Hjälpmedelsinstitutet. Under 2011 har regeringen presenterat en digital agenda för Sverige. Ett av delmålen är att alla fasta hushåll och företag senast 2012 ska ha tillgång till ett bredbandsabonnemang om minst 1 Mbit/sekund. IT Norrbotten och länets kommuner har startat projektet Bredband till alla. En viktig uppgift för projektet blir att identifiera de hushåll och företag som saknar möjlighet att teckna bredbandsabonnemang om minst 1 Mbit/sekund. Bolagets styrelse består av Yvonne Stålnacke (ordförande), Thomas Nilsson, Anita Lindfors, Inger Eriksson och Göran Wallo. Den 1 januari 2012 bildades Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten. 16 Verksamhetsberättelse för 2011

17 Unga förmågor underhöll på Kraftsamling den 8 juni i Kulturens Hus. Välmående och dynamiskt kultur- och näringsliv Grundläggande för ett dynamiskt näringsliv är att utveckling, innovationer och forskning verkar i bred samverkan. En regions sårbarhet i exempelvis en ekonomisk kris minskar med ett varierat näringsliv. Variationen bygger på branschbredd, olika produktcyklar och en god blandning mellan produkttillverkning och tjänstesektor. Den globala konkurrensen ger regionerna en ökad betydelse som ekonomisk faktor. Socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar utveckling förutsätter regionala insatser. Regional samverkan krävs för att stärka tillväxtområden, kreativitet, kluster, innovationssystem och kulturell kompetens. Innovation och förnyelse högt på agendan Innovationer och entreprenörskap har länge varit en viktig del av det regionala tillväxtarbetet. Intresset för dessa frågor ökar. Under 2012 fortsätter det intensiva arbetet med att forma en nationell innovationsstrategi. Även på regional nivå ses innovationsförmåga och innovationsklimat som allt mer centrala faktorer för tillväxt, sysselsättning och välfärd. Arbetet med den nationella innovationsstrategin har stark koppling till Europa 2020, men även till det regionala tillväxtarbetet. Att stärka innovationskraften i hela Sverige är en central utmaning för den nationella strategin. Samspelet mellan regionala och nationella innovationsprocesset måste bli bättre. Innovation och innovationsprocesser i den offentliga sektorn, exempelvis e-hälsa, är högst intressanta i detta sammanhang. Under året inleddes arbetet med att ta fram en regional innovationsstrategi för Norrbotten. Regionalt innovationsindex Under 2011 pågick ett lärprojekt inom Reglab för att ta fram ett index som mäter regionala förutsättningar för innovationsdriven tillväxt. Det regionala innovationsindexet ska användas för att öka träffsäkerheten i insatserna och åtgärda svagheter i innovationssystemet. Det är viktigt att få igång en dialog om vad som behövs för en innovationsdriven tillväxt. Rätt använt kan ett index vara ett kraftfullt verktyg i utvecklingen av det regionala innovationssystemet. I Reglabs lärprojekt har en prototyp utvecklats och fördjupats. Ett tiotal regioner har deltagit i arbetet tillsammans med Tillväxtverket. Regionerna har fört djupa diskussioner och utbytt viktiga erfarenheter. CiiR Centre for Interorganisational Innovation Research Vid Luleå tekniska universitet har CiiR, Centre for Interorganisational Innovation Research, bildats. Centret arbetar med att utveckla policyrelevanta kunskaper och relationer till regionala och nationella policyaktörer. Syftet är att företag och andra aktörer bättre ska kunna driva utvecklingen av innovationer. Oavsett om det gäller produkter, tjänster, processer eller organisatoriska lösningar. Ett särskilt intresse läggs vid kunskapsutveckling som rör villkoren i regioner utanför storstadsområden (så kallade nonmetropolitan areas). I fokus står även den ökade betydelsen av digitala innovationer och informations- och kommunikationsateknik i innovativa sammanhang. CiiR drivs i samarbete med Umeå universitet. Vinnova har tilldelat basfinansiering. Landstinget är med och finansierar i övrigt. Ny arbetsgrupp för entreprenörskap och innovation inom AER En ny arbetsgrupp för entreprenörskap och innovation har bildats inom Assembly of European Regions (AER). Syftet med arbetsgruppen är att stärka medlemmarnas Verksamhetsberättelse för

18 medvetenhet om att entreprenörskap och innovation är viktiga komponenter i strategier för regional utveckling, tillväxt och sysselsättning. Ordförande i arbetsgruppen är Orhan Albayrak från Istanbul i Turkiet. Gruppen kommer att arbeta med peer-reviews och studiebesök i varandras regioner. Vid behov finns även planer på att utveckla gemensamma projekt, program och utbildningar. Arbetsgruppen kommer att vara aktiv i två år. Efter en utvärdering tas sedan ett beslut om arbetet ska fortsätta. Landstingets representant i arbetsgruppen är Anders Öberg, ledamot i landstingsstyrelsen. Almi Företagspartner Nord AB: Ökad utlåning Under 2011 var nyutlåningen för hela Almikoncernen i Sverige strax över två miljarder kronor. Det är en liten minskning jämfört med Utlåningen till invandrare ökade med 20 procent under Andelen lån till kvinnor som är företagare sjönk något. Utlåningen till företag med anställda ökade mest, med 18 procent. Ett konsultbolag har, på regeringens uppdrag, genomfört en översyn av statliga riskkapitalaktörer. Ett av förslagen i slutrapporten är att Innovationsbron bör läggas in i Almis verksamhet. Styrelserna i Almi Företagspartner AB och Innovationsbron AB har erbjudits att under januari 2012 komma med konkreta förslag på hur en gemensam organisation kan etableras. Syftet med förändringen är främst att koncentrera statens insatser till skeden och segment där det finns ett tydligt behov av marknadskomplettering. Även kundnyttan ska öka, genom ett tydligare och mer tillgängligt system för tidigt riskkapital. Almi Nord, som verkar i Norrbotten och Västerbotten, lånade ut 60 miljoner kronor under Det är en ökning med två procent jämfört med Snittkrediten var kronor (+6 %). Detta fördelades på 150 lån (-4 %). Almi Nord har under året varit engagerade i projektet Innovationssluss Norr. Under 2011 har ett förslag till ny anslagsmodell för de regionala bolagen arbetats fram. Denna modell kommer att diskuteras med de regionala ägarna under första kvar - talet Målsättningen är att modellen ska gälla från och med Landstinget äger 24,5 procent av Almi Nord. Regionförbundet Västerbotten äger lika mycket och Almi Företagspartner AB 51 procent. Bolagets styrelse består av Folke Spegel (ordförande), Erik Bergkvist (vice ordförande), Lena Rantakyrö, Linda Frohm, Majvor Müller, Andreas Löwenhöök, Yvonne Lif Lövgren, Pär Lärkeryd, Christopher Friis och Ann-Louise Wester (arbetstagarrepresentant). Inpuls fick årets Näringslivspris Almi Nords och landstingets årliga näringslivspris tilldelades Pernilla Forsberg, Susanne Vesterlund och Kirsi Poikela vid Inpuls Träning i Luleå AB. Syftet med priset är att synliggöra framgångsrika företagare och därigenom stimulera näringslivsutvecklingen i länet. Priset har delats ut varje år sedan Projekt: Innovationssluss Norr I januari 2011 startade projektet Innovationssluss Norr. Syftet är att skapa ökad ekonomisk tillväxt genom att lyfta upp idébärare. De ska stödjas att kommersialisera sina idéer och att starta företag. Projektet skall dessutom skapa nya kontaktvägar in i landstinget för företag i regionen som vill utveckla vård, hälsa och omsorg. Innovationssluss Övre Norrland är ett samverkansprojekt mellan landstinget, Region Västerbotten och Almi Nord. Socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens anställda blir färre per vårdtagare. Samtidigt blir befolkningen allt äldre och allt mer vårdkrävande. Det är inte bara den svenska vården och omsorgen som står inför en stor förändring. I hela världen kommer andelen äldre och kroniskt sjuka att öka kraftigt. För att klara det växande vårdbehovet behövs nya lösningar. Innovativa tjänste- och teknikidéer som stärker vårdens effektivitet och tillgänglighet måste utvecklas och tas tillvara. Innovationsslussens verksamhet under 2011: Projektkoordinator, projektledare och projektadministratör har rekryterats. Ett projektkontor har inrättats. Arbetssätt och strukturer har etablerats, som fångar upp idéer inom vård, hälsa och omsorg. Kommunikationsmaterial har tagits fram. Innovationsslussen har deltagit vid olika mässor, konferenser och seminarier. Syftet har varit att synliggöra och marknadsföra Innovationssluss Övre Norrland. Aktiviteter har påbörjats i enlighet med projektplanen. Det innebär bland annat en förbättrad kontakt och upphandling samt en inventering av branschen i Övre Norrland. Företagsbesök har genomförts för att lyssna in branschens behov. Innovationssluss Norr finansieras delvis av Europeiska Regionala Utvecklingsfonden. Projekt: Invest in Norrbotten Invest in Norrbotten, med landstinget som projektägare, drivs i nära samarbete med länets kommuner. Projektets ambition är att bidra till tillväxt i länet genom internationella affärer. Under 2011 har verksamheten inriktats på: Att utveckla en sälj- och mottagarorganisation hos respektive kommun eller plats Att arbeta fram internationellt sett intressanta affärsmöjlighetsområden ur ett länsperspektiv och att marknadsföringsmässigt paketera dem Att upparbeta internationella kontakter för att få inspel till etableringar och investeringar Att sammanföra norrbottniska företag med internationella investerare och affärspartners Internationella besök Under året har flera internationella investerare samt Invest Swedens utlandskontorschefer besökt länet. De har tagit del av datacenteretableringen och besökt SwereaMefos samt Solanders Science Park. De ha även haft ett möte med Swevind AB i Markbygden. Regionens spetsforskning och stora investeringsmöjligheter var i fokus. 18 Verksamhetsberättelse för 2011

19 Projektet Mining & Minerals Invest in Norrbotten deltar tillsammans med fyra andra regioner i Invest Swedens projekt Mining & Minerals (M&M). Projektet ska dels skapa förutsättningar för att starta ett nytt affärsområde inom Invest Sweden och dels lyfta fram de affärsmöjligheter som finns inom gruvbranschen i de medverkande regionerna. Inte minst i vår egen region Norrbotten. En lokal lärandeprocess En lärandeprocess bedrivs tillsammans med kommunernas näringslivschefer och verkställande direktörer i näringslivsbolagen. Detta görs bland annat i samband med våra fyra referensgruppsmöten per år. Under året har projektets styrgrupp träffats vid tre tillfällen. Utvärdering och framtid En utvärdering av projektet har upphandlats. Planeringen av hur verksamheten kan se ut i framtiden har påbörjats, för att stärka fortsatt investeringsfrämjande i Norrbotten. Projekt: Hälsa, innovationer och tillväxt Under 2011 har projektet Hälsa, innovationer och tillväxt (HIT) etablerats vid regionala enheten. Projektet syfte är att: Strukturera innovationsarbetet inom hälso- och sjukvården. Skapa en samverkansplattform för hälsa som tillväxtfaktor. Detta ska ske tillsammans med andra aktörer forskning, samhälle och näringsliv. Stödja spridning och implementering av e-hälsa i landstingets egen verksamhet samt i verksamheter som finansieras av landstinget. Fortsätta den nationella och europeiska positionering av landstingets arbete med framtidens sjukvård. Projektet har även genomfört en intervjustudie med landstingets fackliga företrädare. Syftet var att undersöka hinder och möjligheter med att arbeta med innovationer och e-hälsa ur ett fackligt perspektiv. Det internationella arbetet har, förutom projektansökningarna, utgått från samarbetet med e-hälsanätverket inom AER. Resultatet har blivit en egen session vid World of Health IT s konferens i Budapest. Samt nätverkskonferensen Building e-health Capacity i Covasna, Rumänien. Parallellt med detta har projektet arbetat med att ta fram en strategi för nätverkets arbete. Vi har även påbörjat planeringen av en större internationell konferens i juni 2012: Arctic Light ehealth Conference, ALEC. Personal från projektet har presenterat landstingets arbete med innovationer och e-hälsa vid ett flertal nationella och internationella konferenser utöver de som nämns ovan. Framtidens sjukvård diskuterades i Almedalen Under politikerveckan i Almedalen arrangerade landstinget, tillsammans med Vårdförbundet och Inera AB, flera seminarier. De lockade många deltagare. Företrädare för regering, landsting, kommuner, företag, myndigheter och patientföreningar diskuterade framtidens sjukvård. Att vara på plats i Almedalen är ett led landstingets långsiktiga arbete för att driva utvecklingen inom hälso- och sjukvården framåt. Eftersom landstinget är långt framme inom e-hälsa nationellt och har ett brett kontaktnät i både Sverige och Europa kunde vi sätta ihop en agenda som fick branschen att komma till oss för att vara med och diskutera. Hälso- och sjukvården möter stora framtida utmaningar som till exempel befolkningsminskning. Patienten blir en viktig medaktör när befolkningen minskar. Därför hade seminarierna till stor del patienten som utgångspunkt. Följande seminarier arrangerades under tre dagar i Almedalen: Patientmakt att äga sin egen journal. Den kompetenta patienten resurs eller vårdens skräck? Det virtuella vårdmötet att möta vården på hemmaplan. Grönböcker och vitböcker Grönböcker och vitböcker är en metod för att brett och öppet diskutera och utveckla ett område. Denna metod används ofta inom EU. En grönbok är en gemensam plattform att utgå från. Den innehåller kunskapsunderlag och goda exempel som inspiration. Grönboken diskuteras både i och utanför organisationen. Vitboken är nästa steg. Den bearbetar synpunkter från diskussionerna. I vitboken konkretiseras idéer som kommit fram. Förslag blir till lösningar. En Grönbok om innovationer och verksamhetsutveckling inom hälso- och sjukvården togs fram under våren 2011, som en del i landstingets interna utvecklingsarbete. Den hette Vård av idéer och diskuterades brett i organisationen under ett öppet samråd. Ett öppet samråd innebär att alla som är intresserade ges möjlighet att lämna synpunkter. På webbplatsen fanns möjlighet att kommentera grönboken. Synpunkter kunde givetvis även lämnas per e-post och traditionell post. Under tiden för det öppna samrådet hölls seminarier på sjukhusen i Gällivare, Kalix och Sunderbyn. De arrangerades tillsammans med lokala aktörer som kommun, näringsliv och intresseföreningar. Under hösten har grönboken och alla diskussioner bearbetats. Vitboken om innovationer och verksamhetsutveckling inom hälso- och sjukvården har tagits fram. Där presenteras förslag på hur landstinget kan öka innovationsförmågan. Vitboken är ute på öppet samråd fram till och med 31 mars Denna grön- och vitboksprocess har flera perspektiv. Det handlar både om landstingets roll i det regionala innovationssystemet och om hur landstinget hanterar innovationsfrågor i styrdokument. Syftet med vitboken är att lyfta innovationsfrågor och e-hälsa som en tillväxtbransch. Genom att stimulera till debatt och diskussion lyfts innovationsfrågor på agendan. Projekt: Regional Telemedicine Forum Regional Telemedicin Forum (RTF) är ett EU-projekt på strategisk nivå. Deltagarna kommer både från avancerade och mindre utvecklade regioner inom EU. Projektet är samfinansierat av EU-programmet Interreg IVC. Projektet ska kartlägga och analysera goda rutiner och hinder inom telemedicin. Riktlinjer och rekommendationer ska utveck- Verksamhetsberättelse för

20 las, som kan bidra till att bättre integrera telemedicin i hälsooch sjukvårdssystem. Projektet fokuserar på tre kroniska sjukdomsgrupper: Lungsjuka (KOL), diabetes samt hjärt- och kärlsjuka. Projektets deltagare utgår från goda exempel och utbyter erfarenheter om hur man kan utveckla och införa telemedicin i sina organisationer. Riktlinjer och rekommendationerna ska ge exempel på metoder och processer som de egna lösningarna kan jäm föras mot. RTF är ett samarbete mellan nio europeiska regioner. Målsättningen är att lösa de stora utmaningar som hindrar en bredare användning av telemedicin i sjukvården. Utöver detta hoppas projektet att: Tillföra nya kunskaper och färdigheter hos alla inblandade intressenter Förbättra regionala strategier och program Få till stånd en framgångsrik överföring av telemedicintjänster mellan regionerna i projektet Projektet har hittills färdigställt tre riktlinjer inom telemedicin för kroniska patienter med lungsjuka (KOL), diabetes samt hjärtoch kärlsjuka. Under 2011 har tre workshops genomförts. Erfarenheterna visar att telemedicin inte bara kan förbättra patientens liv, utan också är ett användbart verktyg när Europas regioner ska möta demografiska utmaningar. Samtidigt är telemedicinen en möjlighet för företag. Men efter 20 år av forskning har telemedicinen fortfarande inte nått ett brett genomslag i sjukvården. Forskning i världsklass Under våren presenterade EU-kommissionen ett förslag om EU:s framtida forsknings- och innovationsprogram: Green Paper on the Common Strategic Framework for Research and Innovation (CSF). EU-kommissionen föreslår att dagens FP7, CIP (Competitiveness and Innovation Framework Programme) och EIT (European Institute of Technology) slås samman. Tillsammans med North Sweden lämnade landstinget in ett positionspapper för att uppmärksamma EU-kommissionen på vikten av integrerade forsknings- och innovationssystem mellan EU och medlemsländerna. Både North Swedens positionspapper och konsultationssvaren från EFNS och NSPA lyfter de nordligaste regionernas forsknings- och innovationsmiljöer. Alla tre synliggör att forskning i världsklass även äger rum utanför storstadsområden. Den 30 november presenterade EU-kommissionen Horizon 2020, som EU:s framtida forsknings- och innovationsprogram har döpts till. Horizon 2020 är ett flaggskeppsinitiativ inom Europa 2020-strategin, som ska främja europeisk innovation och konkurrenskraft. Programmet träder i kraft 2014 och ersätter det nuvarande sjunde ramprogrammet för forskning och innovation. EU-kommissionen föreslår att 80 miljarder euro anslås till Horizon 2020 under perioden Det innebär en ökning av resurserna, då det för perioden har avsatts runt 60 miljarder euro på forskning och innovation. Besöksnäringen är viktig för Norrbotten Under 2011 har Swedish Lapland Tourism arbetat med den regionala strategiska samordningen. Syftet har varit att effektivisera de finansiella och personella resurser som finns i destinationsbolag och den egna organisationen. Ett steg i den riktningen är att olika destinationer har fått ansvar för att ta fram en gemensam marknadsplan för hela Swedish Lapland, för respektive land eller marknad. Arbetet med att effektivisera användningen av besöksnäringens resurser fortsätter under 2012 och Tillgängligheten är viktig för besöksnäringen En strategisk viktig fråga för besöknäringen är tillgänglighet till regionen. Hotet om att Trafikverket skulle upphandla endast ett nattåg i stället för två har avvärjts. En arbetsgrupp för marknadsföring av nattågen har bildats. Norrbottens Handelskammare har ledningsansvaret för gruppen. Arbetet med att få direktflyg till olika flygplatser i regionen fortsätter. Detta är komplicerat, men målet är att tio direktflyg från utländska destinationer ska landa i Norrbotten år DerTour Academy kom till Norrbotten DerTour Academy förlades till 2011 till Swedish Lapland, i konkurrens med Mexiko och Nya Zeeland. DerTour är Tysklands näst största resebyrå. Under slutet av november och början av december besökte 700 av resebyråns toppsäljare hela Swedish Lapland, för att själva prova de produkter som ska säljas till kunderna hemma i Tyskland. DerTour Academy är det största utländska turistevenemang som någonsin har hållits i Sverige. Det medfinansierades av landstinget och länsstyrelsen. Evenemanget blev mycket lyckat. Under 2012 och 2013 väntar skörden av alla nedlagda resurser. Kreativa näringar skapar tillväxt Ett av Norrbottens fem utpekade tillväxtområden är upplevelsenäringen. Upplevelser, turism och kreativa näringar är tillväxtområden med stora förutsättningar att utvecklas. Kulturella och kreativa näringar möter ökad efterfrågan. Nya företag som växer fram inom den kreativa sektorn är viktiga för länet. Det kan vara till exempel reklam, arkitektur, hantverk, design, mode, konst, dans, författande, film, video, mjukvara eller musik. Kulturella och kreativa näringar bidrar starkt till sysselsättning och tillväxt, men kunskapen om sektorns betydelse är fortfarande låg hos länets aktörer. Dessa näringar behöver synliggöras. Landstinget har, tillsammans med länets partnerskap, medverkat i ett dialogmöte för att ta fram en strategi för kulturella och kreativa näringar i Norrbotten. Arbetet med denna strategi var även en del i uppgraderingen av det regionala utvecklingsprogrammet. Strategin beskriver ett antal viktiga åtgärdsområden för att sprida och öka kunskapen om kulturella och kreativa näringar. Tillväxt ska skapas genom samverkan mellan samhälle, näringsliv, forskning och kultur. Företagarna och företagen inom kulturella och kreativa näringar ska stärkas. 20 Verksamhetsberättelse för 2011